Brottsoffer i fokus. En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun. Stiftelsen Tryggare Sverige
|
|
- Ida Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Brottsoffer i fokus En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun Stiftelsen Tryggare Sverige
2 Adress: Stiftelsen Tryggare Sverige Crafoords väg 14 Box STOCKHOLM Telefon: E-post: Hemsida: Nyhetsportal: nyheter.tryggaresverige.org App: brottsofferappen.org Brottsoffer i fokus Stockholm 2013 Magnus Lindgren & Johanna Nivala 2
3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 4 INLEDNING 5 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 6 Uppdraget 6 Arbetets bedrivande 6 RESULTAT 7 Behov av att definiera brottsofferbegreppet 7 Helhetsperspektiv och tydliga signaler från ledningen 8 Samverkan och samordning 11 Relevant information till brottsoffer 14 REFERENSER 15 3
4 Sammanfattning Många myndigheter och kommuner har under de senaste decennierna börjat utveckla sitt arbete med brottsoffer. En av de viktigaste aktörerna i detta sammanhang är socialtjänsten. Ur ett historiskt perspektiv har socialtjänsten inte arbetat med brottsoffer. Detta har bland annat att göra med att socialtjänsten traditionellt sett varit inriktade på att stödja och hjälpa andra svaga grupper i samhället, då framför allt kriminellt belastade och socialt utslagna. Ett paradigmskifte kan sägas ha ägt rum under de senaste tio åren då många kommuner genom de nya reglerna i socialtjänstlagen tvingats att flytta fram positionerna och börjar ta sitt ansvar för olika grupper av brottsoffer. Som ett led i Huddinge kommuns verksamhet med att förbättra det brottsofferstödjande arbetet har det nu genomförts en genomlysning av det befintliga stödet. Kartläggningen består av nyckelpersonsintervjuer med företrädare för kommunala och ideella verksamheter samt en workshop med desamma. Det kan konstateras att Huddinge kommun har många olika verksamheter som arbetar med brottsofferstöd, och att det finns goda intentioner för att bedriva ett bra arbete. Dock krävs att kommunen lyckas få ihop alla verksamheter till en helhet som fungerar bra för de som drabbas av brott. Följande teman är viktiga i det framtida arbetet: Behov av att definiera brottsofferbegreppet, Helhetsperspektiv och tydliga signaler från ledningen, Samverkan och samordning samt Relevant information till brottsoffer. 4
5 Inledning Under de senaste decennierna har omtanken om och intresset för brottsoffer stadigt växt, bland annat till följd av kvinnorörelsens arbete med att synliggöra mäns våld mot kvinnor. Detta har inneburit att en rad nya lagar har införts sedan mitten av 1980-talet och gamla har setts över och ändrats. Under 1990-talet har den viktimologiska forskningen tagit fart i Sverige vilket har bidragit till att vi idag har större kunskap om brottsoffers reaktioner, problem och behov (Lindgren, 2004). Parallellt med denna utveckling har många myndigheter och kommuner börjat utveckla sitt arbete med brottsoffer. En av de viktigaste aktörerna i detta sammanhang är socialtjänsten. Ur ett historiskt perspektiv har socialtjänsten inte arbetat med brottsoffer. Detta har bland annat att göra med att socialtjänsten traditionellt sett varit inriktade på att stödja och hjälpa andra svaga grupper i samhället, då framför allt kriminellt belastade och socialt utslagna. Ett sådant förhållande är inte unikt för vårt land utan synes vara kutym på många håll i Europa (Wergens, 1999). Ett paradigmskifte kan sägas ha ägt rum under de senaste tio åren då många kommuner genom de nya reglerna i socialtjänstlagen tvingats att flytta fram positionerna och börjar ta sitt ansvar för olika grupper av brottsoffer. Det gäller i första hand kvinnor och barn som utsatts för brott i nära relationer respektive unga som drabbats av våld i offentlig miljö, men även andra grupper av brottsoffer omfattas i vissa fall av ett mer strukturerat arbete med fokus på att tillhandahålla råd, stöd och bistånd. I flertalet kommuner hanteras brottsofferstödet dels inom kommunens olika förvaltningar, dels av ideella organisationer, i somliga fall på direkt uppdrag av kommunen. Till detta kommer hjälp och stöd från andra aktörer, till exempel hälso- och sjukvården, trossamfund, polisen med flera. I en och samma kommun finns det således som regel en rad olika aktörer som tillhandahåller råd, stöd och bistånd till personer som utsatts för brott. En konsekvens av detta är att många kommuner saknar 5
6 en bild av hur det samlade stödet till medborgare som utsätts för brott egentligen ser ut i kommunen. Syftet med denna kartläggning är att göra en genomlysning av hur Huddinge kommun arbetar med råd, stöd och bistånd till personer som utsatts för brott. Vilka grupper omfattas av kommunens stöd i dagsläget och vilka utvecklingsbehov finns? Tillvägagångssätt Uppdraget Huddinge kommun beslutade den 30 april 2013 att genomföra en kartläggning av hur kommunen arbetar med råd, stöd och bistånd till personer som utsatts för brott. Arbetets bedrivande Kartläggningen har genomförts under perioden juli till september 2013 och inleddes med en granskning av dels befintliga verksamhetsplaner och styrdokument, dels den brottsofferinformation som finns tillgänglig på hemsidor och informationsmaterial. Parallellt med granskningen genomfördes fem nyckelpersonsintervjuer med politiker och tjänstemän vid olika förvaltningar inom kommunen i syfte att identifiera arbetssätt, rutiner och behov. Utöver detta har drygt ett tiotal intervjuer genomförts med representanter för tjejjouren, kvinnojouren, brottsofferjouren, vittnesstödsverksamheten, Stödcentrum för unga brottsoffer, Barnahus, Kvinnofridsteamet, Fridlyst, SARA-teamet, Medlingsverksamheten, polisen samt hälso- och sjukvården. Inom ramen för uppdraget har även en workshop genomförts med representanter för Huddinge kommun, ideella organisationer m.fl. aktörer i syfte att stämma av de resultat som framkommit vid intervjuerna. 6
7 Resultat Utifrån nyckelpersonsintervjuerna och den workshop som hölls har fyra teman utkristalliserats, nämligen behov av att definiera brottsofferbegreppet, helhetsperspektiv och tydlig styrning från ledningen, samverkan och samordning samt relevant information till brottsoffer. Nedan redogörs för dessa teman genom en teoretisk bakgrund följt av observationer samt bedömning och förslag avseende ett utvecklat brottsofferstöd i Huddinge kommun. Behov av att definiera brottsofferbegreppet Både brott och offer är ord som förekommit länge i det svenska språket. Sammansättningen brottsoffer användes däremot först i början av talet. Men vad är egentligen ett brottsoffer? Det kan tyckas som en trivial fråga, men att klargöra vem eller vilka som är att anse som brottsoffer har betydelse i flera avseenden. Det är till exempel ofta först när en person har fått status som tillhörande en offergrupp som han eller hon kan få ekonomisk ersättning samt medicinsk, psykologisk och social behandling och rehabilitering. Många människor tycks ha en schablonbild av brottsoffer. Denna bild kännetecknas av uppfattningen om ett idealoffer, det vill säga ett oskyldigt, försvarslöst offer som inte har någon delaktighet i brottet. Verkligheten ser emellertid inte alltid ut på detta sätt. De fall där den drabbade inte direkt kan sägas vara ett idealoffer ställer ibland ännu större krav på ett professionellt agerande. Att offret uppträtt provocerande eller varit alkohol- eller drogpåverkad får inte leda till att de formella rättigheterna åsidosätts, ifrågasätts eller att personen bemöts annorlunda. Man behöver inte vara idealoffer för att få hjälp, skydd, information, ersättning etc. Observationer Vid intervjuer med företrädare för Huddinge kommun och samverkande aktörer framgår att det finns många olika uppfattningar om vem eller vilka som är att betrakta som brottsoffer. En konsekvens av detta kan i värsta fall bli att enskilda brottsoffer blir utan råd, stöd och bistånd då de inte ses som tillhörande kategorin brottsoffer. 7
8 Bedömning och förslag Vår bedömning är att det saknas en gemensam definition av begreppet brottsoffer i Huddinge kommun. För att säkerställa att alla aktörer som tillhandahåller råd, stöd och bistånd åt personer som drabbats av brott samma definition av vem eller vilka som är att betrakta som brottsoffer bör en gemensam definition utarbetas i samråd mellan kommunen, ideella organisationer och andra aktörer som arbetar med stöd till brottsoffer. Helhetsperspektiv och tydliga signaler från ledningen För att flytta fram positionerna inom brottsofferområdet är det viktigt att kommunen har en helhetssyn och håller ihop frågor som rör råd, stöd och bistånd till de som drabbats av brott. Inom en och samma kommun finns ofta olika specialister och specialistfunktioner. Inte sällan har en person/funktion ansvar för brott i nära relation, en annan för hedersrelaterade brott, en tredje för utsatta barn medan en fjärde är ansvarig för det brottsförebyggande arbetet etc. För att det samlade stödet till medborgare som utsätts för brott ska fungera måste dessa olika specialister och specialistfunktioner dels känna till sin egen roll i kommunens samlade stöd till brottsoffer, dels känna till vilka andra aktörer som finns och vilket stöd dessa kan bidra med. Det finns dessutom i den allmänna debatten en tendens att se på olika kategorier av brottsoffer som mer skyddsvärda än andra. Det kan emellertid aldrig vara acceptabelt att behandla vissa drabbade bättre eller sämre. Däremot kan det vid olika tidpunkter och i specifika situationer finnas grupper av brottsoffer som är i behov av speciella insatser. Under senare år har utsatta kvinnor och barn varit prioriterade områden. Dessa grupper kan till följd av våldets struktur beskrivas som särskilt sårbara eftersom gärningspersonen ofta är någon som den drabbade känner och/eller står i beroendeställning till. Andra särskilt sårbara grupper är till exempel äldre, funktionshindrade, marginaliserade grupper som socialt utslagna, kriminella, hemlösa, prostituerade etc. 8
9 En stor del av de reaktioner, behov och problem som individer ställs inför efter att ha utsatts för brott är emellertid generella. Det finns således mer som förenar än som skiljer olika offergrupper åt. Det är därför viktigt att kommunen ser till helheten när man utvecklar frågor som rör råd, stöd och bistånd till brottsoffer. Detta gäller inte minst för att motverka att enskilda grupper ställs mot varandra. För att personer som utsatts för brott ska få det stöd de är i behov av måste brottsofferarbetet organiseras utifrån ett medborgar- och helhetsperspektiv där ansvarsfördelningen inom kommunen tydligt framgår. Observationer Vid intervjuer med företrädare för Huddinge kommun framgår att ansvaret för råd, stöd och bistånd till de som drabbats av brott ligger på olika förvaltningar i kommunen. Till det kommer en rad ideella organisationer och andra aktörer som tillhandahåller stöd. Många av de intervjuade menar att de själva inte vet vilka andra aktörer som finns i kommunen och vilket ansvar dessa har i förhållande till brottsoffer. Fler intervjupersoner efterfrågar också en tydligare ansvarsfördelning. Bedömning och förslag Vår bedömning är att det saknas ett helhetsperspektiv i Huddinge kommun när det gäller råd, stöd och bistånd till personer som drabbats av brott. För att kommunen ska kunna säkerställa att verksamheten bedrivs utifrån ett helhetsperspektiv, där hela systemet fungerar är det angeläget att klara ut hur ansvaret att tillhandahålla råd, stöd och bistånd till brottsoffer ska fördelas i kommunen. Kommunen bör därför ta fram en handlingsplan och i styrdokument tydliggöra var i organisationen huvudansvaret för dessa frågor ligger och vilket ansvar som åvilar andra specialister/specialistfunktioner och förvaltningar inom kommunen. En förutsättning för att Huddinge kommun ska kunna leva upp till de krav som ställs när det gäller råd, stöd och bistånd till 9
10 brottsoffer är också att handlingsplaner och styrdokument m.m. som beskriver ansvarsfördelning, görs kända för samtliga anställda så att dessa har kunskap om hur den egna organisationen fungerar. Dokumenten bör också göras kända för samverkande myndigheter och organisationer. En viktig del är också att kommunen skaffar sig bättre kännedom om omfattningen av brottsligheten i kommunen; hur många brottsoffer finns det, vilka behov har de etc. För att säkerställa att inte enskilda grupper ställs mot varandra samt för att motverka att stödet till brottsoffer blir en nischhantering är det viktigt att kommunledningen ger tydliga signaler om att frågorna är prioriterade. Det är också viktigt att intentionerna följs upp och omsätts i praktiskt arbete, vilket förutsätter att det finns ändamålsenliga system, processer och organisation. För att i praktiken flytta fram positionerna när det gäller råd, stöd och bistånd till brottsoffer är det angeläget att frågorna uppmärksammas vid de policydiskussioner kommunen för med samverkande myndigheter, företag och ideella organisationer. Frågorna bör lyftas i den lokala samverkansöverenskommelsen med polisen. Det finns även ett behov av att i avtal reglera samverkan med kvinno-, tjej- och brottsofferjouren samt med de bevakningsföretag, ordningsvakter m.fl. som verkar inom kommunen. Ett sätt att få ihop ovanstående punkter och säkerställa att verksamheten bedrivs utifrån ett helhetsperspektiv är att hålla ihop frågorna i ett Centrum för brottsoffer, alltså en plattform dit de som drabbas av brott kan vända sig för att få vägledning och lotsas till rätt instans för att få råd, stöd och bistånd. Fördelen med en sådan plattform/funktion är att det blir enklare för de som drabbas av brott att hitta rätt bland de olika aktörer som kan bistå med stöd efter brottet, därmed blir det även mer tydligt och effektivt för de som arbetar i kommunen. Hit ska alla slags brottsoffer kunna vända sig oavsett kön, ålder och vilken typ av brott de utsatts för. Kompetensen ska finnas samlad i en och samma plattform ett Centrum för brottsoffer. 10
11 Samverkan och samordning En viktig förutsättning för att säkerställa att de som drabbas av brott får stöd är att det finns en utvecklad samverkan mellan myndigheter och mellan myndigheter och ideella organisationer. I lokalsamhället finns en rad kommunala inrättningar, företag, ideella organisationer och andra aktörer som direkt eller indirekt kan bistå med råd, stöd och bistånd till personer som utsatts för brott. Ett problem är dock att dessa delvis verkar på olika nivåer i samhället och har olika huvudmän. De har därför ofta svårt att finna de rätta formerna för samverkan. Socialvård, skola, äldrevård, räddningstjänst samt hälso- och sjukvård är i första hand kommunala eller landstingskommunala ansvarsområden medan polis-, åklagar- och domstolsväsendet är statligt. Till detta kommer en rad privata aktörer (försäkringsbolag, bevakningsbolag, hemtjänstföretag etc.), ideella organisationer (brottsoffer- och kvinnojourer m.fl.) och andra (trossamfund etc.) som verkar i lokalsamhället och som också kan ha viktiga uppgifter i förhållande till de som utsatts för brott. Erfarenhetsmässigt kan det vara svårt att samverka inom stora myndigheter och organisationer (Hindberg, 2001; Holmberg & Bender, 2001; 2003). Dessa svårigheter blir ofta ännu påtagligare när myndigheter och organisationer ska samverka över sektorgränserna. När sådan samverkan ska ske med ideella organisationer ökar svårigheterna ytterligare (Stenberg, 1999). Trots att det i dag sammantaget finns stora resurser i samhället som kan ge råd, stöd och bistånd till de som drabbats av brott finns det inte sällan brister när det gäller att samordna arbetet i praktiken. Om stödet till de som drabbas av brott ska bli godtagbart, handlar det om att samtliga myndigheter och andra som finns i lokalsamhället samverkar. För att kunna se helheten är det bland annat viktigt att klargöra: Vad har socialtjänsten för möjligheter att hjälpa en misshandlad kvinna i det akuta skedet? Hur hanterar åklagarna ansökningar om kontaktförbud? Vad gör hälso- och sjukvården för att underlätta situationen för en våldtagen kvinna? Hur ser skolans roll ut när det gäller det gäller stöd till unga brottsoffer? På vilket sätt kan Räddningstjänsten hjälpa till? 11
12 En avgörande förutsättning för att stödet till de som drabbats av brott i lokalsamhället ska fungera är således att det i praktiken finns en bra samverkan mellan olika aktörer, varav kommunen endast är en - om än mycket viktig eftersom man har huvudansvaret för de som vistas i kommunen. Det är dessutom viktigt att samverkan sker med bibehållande av respektive yrkesroller och ansvar. Observationer Det generella intrycket av arbetet med att tillhandahålla råd, stöd och bistånd till brottsoffer i Huddinge kommun är att det inom vissa områden bedrivs en strukturerad samverkan. Ett exempel på sådan strukturerad samverkan sker inom ramen för Barnahus och arbetet vid ärenden som gäller utsatta barn. Ett annat exempel på strukturerad samverkan är Kvinnofridsteamet och arbetet kring våldsdrabbade kvinnor. Samtidigt menar vissa intervjupersoner att det saknas strategisk samverkan vid andra typer av ärenden, både inom kommunen och mellan kommunen och andra aktörer, vilket får till följd att vissa grupper i nuläget riskerar att bli utan stöd efter att ha drabbats av brott. Beträffande samverkan mellan ideella organisationer och kommunen är bilden mer negativ. Enligt den lokala brottsofferjouren har det till helt nyligen inte funnits någon strukturerad samverkan mellan jouren och kommunen. Brottsofferjouren efterlyser ett mer ömsesidigt förhållande där kommunen ser värdet av det arbete som jouren gör. Samtidigt finns, som tidigare nämnts, ett behov av reglera samarbetet även från kommunens perspektiv. Inte heller med kvinnojouren finns någon strukturerad samverkan. Enligt Kvinnojouren har man generellt sett en bra dialog med kommunen. Kvinnojouren menar dock att det inte bedrivs någon strategisk samverkan utan att samverkan till stora delar är person- och behovsberoende. Utöver detta uttrycker både Brottsoffer- och Kvinnojouren att samarbetet med polisen blivit sämre under de två senaste åren, vilket fått konsekvenser för det samlade stödet till brottsoffer i Huddinge kommun. 12
13 Sammanfattningsvis kan konstateras att en stor del av kommunens kontakter/samverkan med andra myndigheter och ideella organisationer när det gäller råd, stöd och bistånd till brottsoffer är informell och etableras vid behov. Dialoger med representanter för både kommunen och samverkande aktörer visar på ett tydligt behov av en mer strukturerad och strategisk samverkan med polis, ideella organisationer och andra aktörer i Huddinge kommun. Bedömning och förslag Vår bedömning är att det finns många goda krafter i Huddinge kommun som kan tillhandahålla råd, stöd och bistånd till brottsoffer. Dessa resurser utnyttjas dock inte fullt ut på grund av bristande samverkan och samordning. För att ytterligare stimulera samverkan och samordning i lokalsamhället finns det ett behov av fördjupade dialoger mellan i första hand olika specialister/specialistfunktioner inom kommunen, men även mellan kommunen och polisen samt mellan kommunen och olika ideella organisationer. I Huddinge kommun finns även ett aktivt brottsförebyggande råd. Att förebygga brott och stödja brottsoffer handlar till stor del om samma frågor. De brottsförebyggande strategierna bör därför även inkludera en tydlig beskrivning av arbetet med att stödja de som drabbas av brott, där det bland annat framgår hur och med vilka myndigheter och organisationer samverkan kommer att ske. I detta arbete är det lokala brottsförebyggande rådet en viktig resurs. I vissa kommuner finns framtagna handlingsplaner och motsvarande styrdokument som beskriver vad som ska göras och vilket ansvar som åvilar olika aktörer när det gäller stöd till brottsoffer. Det är angeläget att Huddinge kommun utarbetar ett sådant dokument och verkar för att det omsätts i praktiken. Se även tidigare förslag om skapandet av ett Centrum för brottsoffer, alltså en plattform dit de som drabbas av brott kan vända sig för att få vägledning och lotsas till rätt instans för att få råd, stöd och bistånd. 13
14 Relevant information till brottsoffer Att utsättas för brott är inte sällan en starkt känslomässig upplevelse som innebär att tilliten till omgivningen går förlorad samtidigt som kontrollen över den egna situationen försvinner. Information om det allmänna förfarandet efter ett brott och om möjligheter till hjälp och stöd är därför något som kan hjälpa den drabbade att återfå kontrollen och att handskas med situationen. Information är också ofta en förutsättning för att den drabbade själv ska kunna tillvarata sina rättigheter. Kommunen har tillsammans med polisen och hälso- och sjukvården ett stort ansvar för att de som drabbats av brott får relevant, begriplig och, vid behov, fortlöpande information om rättigheter samt möjligheter till råd, stöd och bistånd. Observationer Som tidigare konstaterats finns många goda krafter i Huddinge kommun som kan ge med råd, stöd och bistånd till brottsoffer. En förutsättning för att detta ska fungera i praktiken är dock att de som drabbas av brott informeras om hur de faktiska möjligheterna ser ut. Bedömning och förslag Vår bedömning är att det finns behov av att förtydliga vilka olika brottsofferstödjande aktörer som finns i Huddinge kommun och vilken roll de har i kommunens samlade arbete med att tillhanda hålla råd, stöd och bistånd åt brottsdrabbade. Kommunen bör genomföra en översyn av den lokala information som via kommunens hemsida och broschyrer lämnas till personer som drabbats av brott. Vidare bör en översyn genomföras av de lokala informationsrutiner som finns för att i praktiken tillförsäkra att olika grupper av brottsoffer initialt och, vid behov, fortlöpande får relevant, begriplig och tillförlitlig information av olika slag. Informationen ska vara anpassad utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet (t.ex. känd gärningsperson, brottets karaktär), lokala förutsättningar (t.ex. möjligheter till stöd i de olika kommundelarna) och individens förutsättningar (t.ex. särskilt sårbar, sociala situation, språkförbistringar). 14
15 Informationen, som efter behov bör översättas till andra språk, kan med fördel utarbetas i samråd med myndigheter, organisationer och andra aktörer i kommunen. 15
16 Referenser Hindberg, B. (2001). Samarbetets svåra konst. Om roller, ansvar, synsätt, förutsättningar, hinder m.m. i samarbetet kring barn som far illa. I SOU 2001:72 (s ). Stockholm: Fritzes. Holmberg, C. & Bender, C. (2001). När var och en sköter sitt: hur ser stöd och hjälp ut till misshandlade kvinnor i kommuner utan kvinnojourer. Stockholm: Sköndalsinstitutet. Holmberg, C. & Bender, C. (2003). Det är något speciellt med den här frågan: Om det lokalpolitiska samtalet om mäns våld mot kvinnor. Umeå: Brottsoffermyndigheten. Lindgren, M. (2004). Brottsoffer. Om goda myndigheter och ideella brottsoffer. Jure förlag, Stockholm. Stenberg, R. (1999). Organisationslogik i samverkan. Konsten att organisera samverkan i en imaginär organisation av offentliga aktörer. Doktorsavhandling. Stockholms universitet: Psykologiska institutionen. Wergens, A. (1999). Crime Victims in the European Union. Umeå: The Crime Victim Compensation and Support Authority. 16
Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation?
Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation? Inbjudan till en utbildningsdag för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten, ideella organisationer m.fl.
Läs merMalmö den 14 september Göteborg den 21 september Stockholm den 12 oktober
Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation? Inbjudan till en utbildningsdag för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten och ideella organisationer
Läs merVärdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR
Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf
Läs merDisposition för information
Disposition för information Innehåll Bild nr Syftet 1 Lagens långa arm 2 De lokala aktörerna 3 Lagar och anvisningar 4 Mänskliga rättigheter (FN) 5 Europakonventionen 6 Vår jour 7 Vår policy 8 Helhetsperspektivet
Läs merHemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport
Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Läs merHandlingsplan för arbete med utsatta EUmedborgare som vistas i Lunds kommun
Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.Safstrom@lund.se Handlingsplan för arbete med utsatta EUmedborgare som vistas i Lunds kommun Förhållningssätt Sedan
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merStyckevis och delt, om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet - svar på remiss från revisionskontoret.
Vård- och omsorgsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Hanna Runling Tfn: 508 09 527 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-03-03 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Styckevis och delt, om vården
Läs merStatistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010
Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010 2011-03-04 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merMedling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser
Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Länsstyrelsens rapportserie nr 12/2008 Titel Författare: Kontaktperson: Medling
Läs merSTÖDCENTRUM FÖR UNGA BROTTSOFFER SÖDERORT
STÖDCENTRUM FÖR UNGA BROTTSOFFER SÖDERORT 1 Innehållsförteckning Inledning...3 Lagstadgat brottsofferstöd...3 Områdesbeskrivning...3 Brottsligheten...3 Barn och ungdomars utsatthet för brott...4 Upprepad
Läs merStatistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport
Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens
Läs merHandlingsplan utifrån överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid
Handlingsplan utifrån överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid Foto: Mostphotos en överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse
Läs merRevisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman
Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...
Läs merUPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer
Läs merÖverenskommelse om samverkan för att förhindra brott bland unga i Linköping
Överenskommelse om samverkan för att förhindra brott bland unga i Linköping Beslut om åttapunktsprogrammet 1. Ungas tillgång till alkohol och droger ska minskas genom tidig upptäckt 2. Minska risken för
Läs merBarnen i brottets skugga - yttrande över remiss från Justitiedepartementet (Ds 2004:56)
Staben S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN S TOCKHOLMS STAD Handläggare: Elsie Edlund Tfn: 08-508 25 604 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2005-02-23 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-03-15 DNR 106-30/2005 Till Socialtjänstnämnden Barnen
Läs merVerksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014
VERKSAMHETSPLAN 131111 KS-2013/1130.173 1 (7) HANDLÄGGARE Linda Lindblom 08-535 302 86, 0708-790 588 linda.lindblom@huddinge.se Huddinge brottsförebyggande råd Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande
Läs merLandstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun
Revisionsrapport* Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun Samverkan avseende ungdomar med psykosocialproblematik och psykiska sjukdomstillstånd November 2007 Karin
Läs merVåra enorma utmaningar har gjort oss kreativa.
Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa. Området Ronna i Södertälje har, enligt anmälningsstatistiken, en påtagligt minskande brottslighet. Den är i dag lägre än i flera andra utsatta områden och
Läs merÖverenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun
Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja
Läs merVÅLD. - hjälp och stöd. Ring alltid 112 vid nödsituation! www.sollentuna.se. Produktion: socialkontoret 2012
VÅLD - hjälp och stöd Ring alltid 112 vid nödsituation! Produktion: socialkontoret 2012 www.sollentuna.se Kontaktuppgifter SOCIALKONTORET Mottagningen för barn och unga, tel 08-579 212 50 Mottagningen
Läs merSocialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!
Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar
Läs merElevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Läs merVerksamhetsrapport 2002
Verksamhetsrapport 2002 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2002 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet för hälso- och sjukvård utifrån analyser av befolkningens
Läs merSveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer
Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2011 av Brottsofferjourernas Riksförbund 2011-12-12 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind [Type text] [Type
Läs merAvvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare
Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare 2014-09-28 Regeringskansliet Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100 1 Promemoria
Läs merKungälvs kommun - Kommunrevisionen. Informationsverksamheten Granskningsrapport. KPMG AB Antal sidor: 14 2012-01-12
Granskningsrapport KPMG AB Antal sidor: 14 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 3 3. Syfte 3 4. Ansvarig nämnd och avgränsning 3 5. Genomförande 4 6. Resultat av granskningen 4 6.1 s organisation och
Läs merTillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid
Tillfälle att prioritera frågan Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid 24 november, 2005 Inledning...3 Den aktuella uppföljningen...4 Amnestys kommunundersökning och den kommunpolitiska
Läs merNationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper
Nationella riktlinjer Polisens arbete i sociala insatsgrupper 2 3 Innehåll 1 Inledning 4 1.1 Syfte och ansvar 4 2 Vid uppstart 5 2.1 Fastställt behov 5 2.1.1 Polis-kommunöverenskommelse 5 2.2 Styrning
Läs merBilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)
2012-11-15 Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Ytterligare problembeskrivningar och förslag från NSPH med anledning av Psykiatrilagsutredningens
Läs merSocialnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019
1 Socialnämnden Budget 216 217 med plan för 218 219 Nämndens prioriterade frågor och utmaningar 216 217 Den stadiga befolkningsökningen i kommunen medför en ökning av antalet personer som är i behov av
Läs merDödligt våld i nära relationer
Dödligt våld i nära relationer En haveriutredning av mordet i Alingsås, december 2012 RAPPORT 2014:2 Stiftelsen Tryggare Sverige Dödligt våld i nära relationer En haveriutredning av mordet i Alingsås,
Läs merRedovisning av åtgärder för bättre bemötande av brottsoffer
Redovisning av åtgärder för bättre bemötande av brottsoffer Rikspolisstyrelsen 2013-08-23 RAPPORT 2 (6) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING... 3 2 UPPDRAGET... 3 2.1 Uppdragets genomförande... 3 3 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER
Läs merSTs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012
STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merÅtgärder för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper
Åtgärder för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper Åtgärder för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor fick i regleringsbrevet för
Läs merCURE-projektet. Child victims in the Union Rights and Empowerment
CURE-projektet CURE-projektet Child victims in the Union Rights and Empowerment Delfinansierad av the Prevention of and Fight against Crime (ISEC) programme, EU-kommissionen Anna Wergens och Anna Sigfridsson
Läs merRegistrering av personuppgifter vid katastrofer utomlands, Ds 2009:12 Remiss från Justitiedepartementet
PM 2009: RI (Dnr 001-1057/2009) Registrering av personuppgifter vid katastrofer utomlands, Ds 2009:12 Remiss från Justitiedepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande
Läs merBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012
BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen
Läs merHot mot förtroendevalda
Hot mot förtroendevalda Hot mot förtroendevalda Säkerhetspolisen, mars 2008 Innehåll: Säkerhetspolisen Foto: Säkerhetspolisen Beställning: Rapporten finns i pdf-format på Säkerhetspolisens webbplats www.sakerhetspolisen.se
Läs merPolicy. Handlingsplan för samhällsstörning. Sida 1/7
Sida 1/7 Handlingsplan för samhällsstörning Detta dokument beskriver hur Kungsbacka kommun ska hantera samhällsstörningar som går utanför de vardagshändelser som man normalt är förberedd på. I händelse
Läs merUppföljning av socialnämndens handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare som vistas i Lunds kommun Dnr SO 2015/0023
Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(10) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Uppföljning av socialnämndens handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare
Läs merIndivid- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.
Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och
Läs merMed kränkande särbehandling
Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens
Läs mer-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset
En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation
Läs merMotion om handlingsplan avseende mäns våld mot kvinnor
2007-09-24 205 448 Kommunstyrelsen 2008-08-11 159 408 Arbets- och personalutskottet 2008-06-16 150 357 07.567-008 septkf25 Motion om handlingsplan avseende mäns våld mot kvinnor Ärendebeskrivning Ylva
Läs merVår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut
Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott Preliminär version efter stämmans beslut oktober 2007 Trygghet från våld och brott Nolltolerans mot brott Brott innebär en kränkning av människors
Läs mer2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23
2015-2016 Praktiska Nykvarns årliga plan för att förebygga och motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lagar och förordningar Upprättad av elever och lärare 2015.08.23
Läs merAvtal om samverkan mellan Uddevalla kommun och Polisområde Fyrbodal
Polisen Fyrbodal 20140924 Avtal om samverkan mellan Uddevalla kommun och Polisområde Fyrbodal Handlingsplan Detta dokument innehåller Uddevalla kommuns och Polisområde Fyrbodals gemensamma handlingsplan.
Läs merPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014 2015 Planen gäller för samtliga elever och anställda inom RO X vid Västerviks gymnasium. Vision Västerviks gymnasium, rektorsområde X, präglas av respekt och
Läs merMänniskohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «
Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga
Läs merKallelse till Huddinge brottsförebyggande råd
HUDDINGE BROTTSFÖREBYGGANDE RÅD KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till brottsförebyggande råd Tid Torsdag den 10 december 2015, klockan 15:00 Plats A-salen Ärenden Diarienummer 1 Godkännande av föredragningslistan
Läs merSå gjorde vi. Insatsveckor mot prostitution och människohandel i Västmanland
Så gjorde vi Insatsveckor mot prostitution och människohandel i Västmanland Nätet är arenan för sexhandeln i länet Västmanlands län har en befolkning på drygt 260 000 invånare i tio kommuner, varav Västerås
Läs merKyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från förskolan.
Läs merKommissionens arbetsdokument
Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes
Läs merRemissvar avseende SOU 2014:49 Våld i nära relationer en folkhälsofråga
Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende SOU 2014:49 Våld i nära relationer en folkhälsofråga Brottsofferjouren Sverige (nedan kallad Brottsofferjouren) ser positivt på de författningsförslag
Läs merRevisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv
Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...
Läs merVåld i nära relationer en folkhälsofråga Förslag för ett effektivare arbete. SOU 2014:49
Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender and
Läs merSamverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad
Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg,
Läs merSärskilda satsningar 2012. Sociala medier Sociala insatsgrupper Avhopparverksamhet
Särskilda satsningar 2012 Sociala medier Sociala insatsgrupper Avhopparverksamhet Sociala medier: Ökad synlighet på nätet Vill du veta vad din lokala polis gör, eller tipsa om något som händer i ditt område?
Läs merYttrande 1 (5) Datum 2016-01-14
1 (5) Indelningskommittén fi.indelningskommitten@regeringskansliet.se YTTRANDE ÖVER ARBETET MED NY LÄNS- OCH LANDSTINGSINDELNING Indelningskommittén har ställt två frågor till länsstyrelserna, dels om
Läs merKommunikationspolicy för Regionförbundet Sörmland
Kommunikationspolicy för Regionförbundet Sörmland Antagen av regionstyrelsen den 28 januari 2016 Box 325, 611 27 Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: 0155-778 90 E-post: info@region.sormland.se
Läs merBarn som far illa Polisens skyldigheter
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png
Läs merInnehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2
KVALITETSPOLICY 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Kvalitetsdefinition... 2 2. Bakgrund...2 3. Syfte... 2 4. Mål... 3 4.1 Verksamhetsuppföljningar... 3 4.2 Information om den kommunala
Läs merYttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)
Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Föreningen Sveriges Socialchefer,FSS
Läs merGranskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro
Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1
Läs merDnr Son 2010/59 Åtgärder för trygghet och säkerhet i den sociala barnavården
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) 2010-08-23 Socialnämnden Dnr Son 2010/59 Åtgärder för trygghet och säkerhet i den sociala barnavården Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Förslaget till Tillämpningsregler
Läs merHelsingborgs Stads. Mål och strategier i arbetet mot bostadslöshet
Helsingborgs Stads Mål och strategier i arbetet mot bostadslöshet Innehåll Sida Inledning och uppdrag 2 Stadens gemensamma ansvar 2 Definition av begreppet hemlöshet 3 Mål och strategier 5 Samverkan 7
Läs merTävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer
Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Birgit Ahlberg Familjerådgivningen, Karolina Frick Fältsekreterare, Eleonora Karlsson Kurator LSS,
Läs merVerksamhetsplan 2015. Antagen 141127
Verksamhetsplan 2015 Antagen 141127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SYFTE OCH MÅL... 3 AKTIVITER FÖR 2015... 4 SAMVERKANSGRUPPER 2015... 4 LÄNSSAMVERKAN KOMMUN POLIS... 4 LÄNSGRUPPEN MOT VÅLD I NÄRA
Läs merÖverenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid
Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och
Läs merSverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län
Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.
Läs merLandstinget i Värmland. Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna. Rapport KPMG AB. Antal sidor: 12 2009-07-01
Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna Rapport KPMG AB Antal sidor: 12 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 2 3. Bakgrund 2 4. Syfte och avgränsning 2 5. Revisionskriterier 3 6.
Läs merSamordnare för våld i nära relation Slutrapport
Slutrapport Kirsti Kanttikoski 2010-03-25 Sammanfattning I samband med att social- och äldrenämnden antog en plan för samverkan mellan socialtjänsten, andra myndigheter och frivilligorganisationer och
Läs merREGERINGSRÄTTENS DOM 1 (8) Mål nr 146-09 meddelad i Stockholm den 3 mars 2010 KLAGANDE 1. AA Ombud och offentligt biträde: Jur. kand. Finn Kronsporre Valhallavägen 18 114 22 Stockholm 2. BB Ombud: Jur.
Läs merChef för verksamhetsstyrning och analys vid rikspolischefens kansli
Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för verksamhetsstyrning och analys vid rikspolischefens kansli Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter
Läs merAnalys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Läs merVåld i nära relation
Våld i nära relation Våld och förtryck i olika former Fysiskt våld är varje form av oönskad fysisk beröring och handling som uppfattas som obehag, orsakar fysisk smärta eller skadar dig. Sexuellt våld
Läs merEn kommunallag för framtiden, SOU 2015:24
Yttrande R.nr 46.15 2015-10-14 Dnr 17/15 Saco Tiina Kangasniemi Box 2206 103 15 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Utredningens förslag Utredningen om en kommunallag för framtiden (SOU
Läs merKommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden 2015-2018
Ansvarig namn Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Riktlinjer säkerhetsarbete Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum
Läs merAtt leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Läs mervåld mot kvinnor LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa
LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Landskapsvård i Skåne 1998 LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa våld mot kvinnor Rapport nr 00:8 Sociala funktionen
Läs merBarn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium
Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte
Läs merBild 1 Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen
1 Bild 1 Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed Konferens om prostitution och människohandel i Köpenhamn den 7-8 maj
Läs merKommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151
Kommittédirektiv Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år Dir. 2007:151 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2007 Sammanfattning En särskild utredare ska
Läs merSkapat den. Inledning RFSL har valt att i sitt remissvar särskilt inrikta sig på Sveriges uppfyllande av följande artiklar i konventionen:
Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender
Läs merSkiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016
1 Skiljeboskolan Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016 2 Innehållsförteckning Skolans trygghetsvision 3 Elevers rätt till stöd 3 Resultat av kartläggning LÅ 14/15 4 Plan mot kränkande behandling
Läs mer1. Socialförvaltningens förslag till projektet bifalls. 2. Socialförvaltningen begär tilläggsanslag med 480 tkr till projektet.
1 (5) Socialkontoret Helena Paulsson Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Ansökan om medel till utbildningssatsning inom Samtalsmetodik Motiverande Intervjuer (MI), riktad till
Läs merSOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN
SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN Ditt ansvar, vårt stöd. -Ett självständigt liv! Förändringar har blivit det normala i dagens samhälle. Förändringar berör alla delar av samhällslivet
Läs merYttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030
Beteckning - referens YTTRANDE Jenny Lundskog Datum 2014-03-21 Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Rädda Barnen anser att förslaget till regional utvecklingsstrategi behöver kompletteras
Läs merÅrlig plan för lika behandling
Årlig plan för lika behandling Ålberga förskola Nyköpings kommun 2012-2013 Postadress Ålberga förskola Mossvägen 2-4 61190 Ålberga Telefon 0155-72265 sida Innehållsförteckning 1 1. Inledning och syfte
Läs merSundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011.
Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011. Slutversion 2007-10-31 Innehållsförteckning 1 Bakgrunder och syften... 3 2 Omfattning av handlingsprogrammet...
Läs merSveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer
Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord av 2013-10-30 Sofia Barlind [Type text] [Type text] [Type text] 1 Innehåll: Om Brottsofferjouren 2 Bidrag 2 Kommunbidragsundersökningen
Läs merMeddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation
Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen
Läs merVåld mot äldre kvinnor Motion av Ewa Samuelsson och Desirée Pethrus Engström (båda kd) (2004:67)
Utlåtande 2005: RVII (Dnr 327-4546/2004) Våld mot äldre kvinnor Motion av Ewa Samuelsson och Desirée Pethrus Engström (båda kd) (2004:67) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion
Läs merKrissamverkan Gotland
Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...
Läs merSchizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening.
Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Inventering (Husesyn) rörande situationen för de allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade och deras anhöriga i respektive kommun.
Läs merÖverenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid
Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och
Läs mer