Arbetsblad för SARA:SV
|
|
- Ebba Engström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Arbetsblad för SARA:SV (Brief Spousal Assault Form for the Evaluation of Risk, B-SAFER) P. Randall Kropp, Stephen D. Hart, & Henrik Belfrage Instruktioner SARA:SV är ett hjälpmedel i arbetet att bedöma risker för partnervåld. Underlaget utgörs av hundratals vetenskapliga artiklar inom området. SARA:SV innehåller inga poäng, skalor eller numeriska brytpunkter för när det föreligger risker. En enda riskfaktor kan i praktiken innebära att en bedömare kan komma till slutsatsen att det föreligger hög risk för partnervåld. Detta arbetsblad är utformat för att underlätta en bedömning utifrån SARA:SV. Det skall användas endast så som det beskrivs i, och tillsammans med, SARA:SV-manualen. Användaren skall samla information om och bedöma om ett antal betydelsefulla riskfaktorer föreligger i (de senaste fyra veckorna) och i en (innan de senaste fyra veckorna). Dessa bedömningar görs i termer av J för Ja, riskfaktorn föreligger; D för riskfaktorn föreligger möjligen eller Delvis; eller N for Nej, riskfaktorn föreligger inte. Om det saknas tillräcklig eller tillförlitlig information beträffande en riskfaktor skall den inte bedömas. Efter övervägande kring risker utifrån de riskfaktorer som eventuellt föreligger dokumenterar bedömaren sina slutsatser och rekommenderar lämpliga åtgärder. Användning av SARA:SV innebär insamlande och dokumentation av känslig information. Det är av stor vikt att denna information så långt möjligt skyddas från att kunna innebära risker för offret/anmälaren. Information om fallet Information Namn: P-nr: Bedömning utförd av: Datum: Informationskällor: Intervju med gärningsman/misstänkt Intervju med offer/anmälare Slagningar i register Annat Detta Arbetsblad är utformat för användning enligt de instruktioner som finns i SARA:SV, 2010, P. R. Kropp, S. D. Hart & H Belfrage.
2 Sammanfattande psykosocial historik Familj/uppväxt Utbildning Anställningar Relationer Medicinska problem Psykiska problem Alkohol/droger Brottslighet Övrigt
3 Tidigare partnervåld Beskriv händelser och mönster När (i tid), hur (allvarlighetsgrad), vem (relation till offer), varför (motivation, syfte, triggers), var (plats, kontext), känslomässig reaktion (känslor då och nu) Återkommande (ålder, frekvens), variation (typ av våld), svårighetsgrad (konsekvenser), upptrappning (mönster) Beskriv händelser och mönster När (i tid), hur (allvarlighetsgrad), vem (relation till offer), varför (motivation, syfte, triggers), var (plats, kontext), känslomässig reaktion (känslor då och nu) Återkommande (ålder, frekvens), variation (typ av våld), svårighetsgrad (konsekvenser), upptrappning (mönster)
4 Kodning av risk- och sårbarhetsfaktorer Del I: Riskfaktorer, partnervåld 1. Fysiskt våld Kodning 2. Hot, och/eller avsikt att utöva allvarligt fysiskt våld 3. Upptrappning 4. Överträdelse av kontaktförbud eller liknande 5. Attityd som stöder eller ursäktar partnervåld Övrigt
5 Del II: Riskfaktorer, Psykosocial anpassning 6. Annan kriminalitet Kodning 7. Allvarliga relationella problem 8. Problem på arbetsmarknaden/ekonomiska problem 9. Missbruksproblem 10. Psykiska problem Definitiv Presumerad Övrigt
6 Del III: Sårbarhetsfaktorer 11. Inkonsekvent beteende eller attityd Kodning 12. Extrem rädsla 13. Dålig tillgång till social och professionell hjälp 14. Farlig livssituation 15. Personliga problem Övrigt
7 Riskformulering Utveckla en riskformulering genom att identifiera relevanta riskfaktorer och vilken roll dessa har: Motivatorer (faktorer som ökar den upplevda belöningen eller tillfredsställelsen av HRV) Avhämmare (faktorer som minskar den upplevda kostnaden eller negativa konsekvenserna av HRV) Destabilatorer (faktorer som stör och försämrar förmågan att fatta rationella beslut beträffande HRV)
8 Riskhantering Tillsyn Vilket är det bästa sättet att upptäcka ev förändringar avseende risken? Personligt möte Telefon Besök Gärningsman/misstänkt Gärningsman/misstänkt Gärningsman/misstänkt Offer/anmälare Offer/anmälare Offer/anmälare Övervakning/Restriktioner Vilka restriktioner när det gäller kommunikation, resor, vistelser, etc, är mest lämpliga? Häkte Restriktioner boende Kontaktförbud (spec) Kontaktförbud Vapenförbud Umgängesförbud (spec) Rapportskyldighet Alkohol/drogförbud Reseförbud (spec) Behandling Vilken behandling eller rehabilitering är mest lämplig? Akut Bedömning Rådgivning Sjukhus Psykiatrisk Partnervåld Bedömning Krishantering Missbruk Brottsofferskydd Vilka åtgärder bör vidtas för att öka offrets säkerhet? Rådgivning Förstärkt skydd Ändrade vanor Support/hjälp Boende (spec) Boende Psykiatri Arbete (spec) Arbete/resor
9 Sammanfattande riskbedömning Fallets prioritet Hur hög är risken att personen kommer att begå framtida partnervåld om inga åtgärder vidtas? Hög Medel Låg Risk för allvarligt våld Hur hög är risken att framtida partnervåld kan innebära livshotande skador om inga åtgärder vidtas? Hög Medel Låg Krävs omedelbara åtgärder? Hur stor är risken akut för våld om inga åtgärder vidtas? Hög Medel Låg Sannolika offer Vem eller vilka är sannolika offer för ett framtida partnervåld? Nuvarande eller tidigare partner Familj/vänner till nuvarande eller tidigare partner Annan
Arbetsblad för SARA:SV
Arbetsblad för SARA:SV (Brief Spousal Assault Form for the Evaluation of Risk, B-SAFER) P. Randall Kropp, Stephen D. Hart, & Henrik Belfrage Instruktioner SARA:SV är ett hjälpmedel i arbetet att bedöma
Läs merBedömningsunderlag (SAM)
Bedömningsunderlag (SAM) P. Randall Kropp, Stephen D. Hart, & David R. Lyon Steg 1: Insamlande av information Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information Fall no: Gärningsman: Offer: Bedömare:
Läs merArbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK)
Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK) P. Randall Kropp, Henrik Belfrage, & Stephen D. Hart Steg 1: Beskrivning av fallet och dess kontext Sammanställ relevant bakgrundsinformation
Läs merP.Randal Kropp, Henrik Belfrag & Stephen D. Hart Version 1.1D
vww.protect-international.com Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK) P.Randal Kropp, Henrik Belfrag & Stephen D. Hart Version 1.1D Steg 1: Beskrivning av fallet och dess kontext
Läs merArbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)
Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3) Steg 1: Information om fallet Information Gärningsperson: Utsatt: Bedömare: Datum: Informationskällor: Tidigare partnervåld
Läs merArbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK) P. Randall Kropp, Henrik Belfrage, & Stephen D. Hart
Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK) P. Randall Kropp, Henrik Belfrage, & Stephen D. Hart Steg 1: Beskrivning av fallet och dess kontext Sammanställ relevant bakgrundsinformation
Läs merArbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)
Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Kevin S. Douglas, Stephen D. Hart, Christopher D. Webster, & Henrik Belfrage Steg 1: Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information
Läs merRiskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV. Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna
Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna 2015-10-13 Strukturerade bedömningar SARA partnervåld (Sposual Assault Risk Assessment guide) SAM Stalkning,
Läs merVästernorrlands och Jämtlands län SARA. Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland. Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM:
Västernorrlands och Jämtlands län SARA Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland Polisstation/Näpo: Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM: Ålder MÄ: Kön MÄ: Folkbokföringsort MÄ: Hemmavarande barn (under
Läs merIntervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.
Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage Intervjuguide Namn: P-nummer: Omständigheter: Partnervåld 1. Allvarligt fysiskt och/eller sexuellt
Läs merStatestik över index brott RPV-sektionen
brott mot barn Narkotika brott Sexual bro 12 10 8 6 4 2 0 Statestik över index brott RPV-sektionen Misshandel Grov misshandel Olaga hot Mordbrand Na Mattias Carlsson HCR-20 ansvarig 2009-01-09 Mord Riskbedömningar
Läs merStrukturerad bedömning av risker vid hot och trakasserier med hedersrelaterad bakgrund
Strukturerad bedömning av risker vid hot och trakasserier med hedersrelaterad bakgrund Ett utvecklingsprojekt i Polismyndigheten Stockholms län om polisiär riskbedömning och riskhantering Henrik Belfrage
Läs merCheck-10 Checklista för polisiär bedömning av risk
Check-10 Checklista för polisiär bedömning av risk Mt: K-nr: Riskfaktorer mt: (Bedöm N, D, J, och specificera) N,D,J Allmänt: 1. Våld 2. Hot/Avsikt 3. Kriminell belastning 4. Tillgång till vapen 5. Upptrappning
Läs merPATRIARK Henrik Belfrage
Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv PATRIARK Henrik Belfrage Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall Mittuniversitetet Inledning Hedersrelaterat våld finns i olika skepnader
Läs merPATRIARK. Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv. Användarmanual. Version 3.2 PATRIARK
PATRIARK Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv Användarmanual Version 3.2 PATRIARK 2005 av Henrik Belfrage. Användning av PATRIARK kräver utbildning och träning. För information kontakta
Läs merPolisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation
Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation Susanne Strand, docent i kriminologi Forskare vid Institutionen för Juridik, psykologi och socialt arbete Örebro Universitet
Läs merPATRIARK. Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv. Användarmanual. Version 5 PATRIARK
PATRIARK Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv Användarmanual Version 5 PATRIARK 2005 av Henrik Belfrage. Användning av PATRIARK kräver utbildning och träning. För information kontakta
Läs merBehandlingsplanering
Behandlingsplanering Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 Missbruk /
Läs merDagens upplägg. Uppföljning FREDA-beskrivning. Introduktion FREDA- Farlighetsbedömning. Introduktion Säkerhetsplanering
Välkomna! Dagens upplägg DAG 2 Uppföljning FREDA-beskrivning Introduktion FREDA- Farlighetsbedömning Introduktion Säkerhetsplanering Grupparbete Farlighetsbedömning och Säkerhetsplanering Frågor från förra
Läs merBelfrage H (2016). Psykopati. Skandinavisk bok under planering tillsammans med norska, danska, engelska och kanadensiska forskare.
18 Publikationer nationellt Belfrage H (2016). Psykopati. Skandinavisk bok under planering tillsammans med norska, danska, engelska och kanadensiska forskare. Belfrage H (2016). Bedömning av psykopati
Läs merKriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation
Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK 2015-01-28 Johannes Evers Gester Programutbildare Orienteringssession 1990-2007 17 2008-2013 13 (Det dödliga våldet i Sverige 1990-2014,
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merRemissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111)
Remissvar 1 (5) Datum Vår beteckning 2018-04-23 SBU2018/53 Regeringskansliet Socialdepartementet Er beteckning S2018/00232/FS Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn
Läs merKriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK Johannes Evers Gester Programutbildare
Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK 2015-01-28 Johannes Evers Gester Programutbildare Agenda Vad händer med den dömda? Kan man behandla våld i nära relation? Hur ser behandlingen
Läs merPATRIARK. Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv. Användarmanual. Version 3.1. Henrik Belfrage PATRIARK
PATRIARK Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv Användarmanual Version 3.1 Henrik Belfrage PATRIARK 2005 av Henrik Belfrage. Användning av PATRIARK kräver utbildning och träning. För
Läs merSjälvmordsriskbedömning
Självmordsriskbedömning Luleå 24 april 2018 Maria Carlsson Leg psykolog, leg psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi BUP-verksamheten, NU-sjukvården SBU:s slutsatser Det saknas vetenskapligt stöd
Läs merImplementering rekommendation. Riskhanteringsplan. nationellasjalvskadeprojektet.se
Implementering rekommendation 4 Riskhanteringsplan nationellasjalvskadeprojektet.se Riskhanteringsplan Vårdplanen ska innehålla en riskhanteringsplan som i sin tur ska innehålla en krisplan. Tillsammans
Läs merUtvärdering av SARA:SV
Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion Rapport 2014:6 Utvärdering av SARA:SV Uppsalapolisens arbete med riskbedömningar för upprepade brott i nära relationer Klara Svalin, Caroline Mellgren, Marie Torstensson
Läs merFengsels- och. sikkerhetspsykiatri i Sverige. Henrik Belfrage
Fengsels- och sikkerhetspsykiatri i Sverige Henrik Belfrage 2015 Fängelse: Normaliseringsprincipen Konsultpsykiatri Rättspsykiatrisk vård Domstolen dömer till rättspsykiatrisk vård Allvarlig psykisk störning
Läs merNär samhället havererar
När samhället havererar Om oförmågan att förhindra dödligt våld mot kvinnor i nära relationer PM 2014:1 Haverigruppen Stiftelsen Tryggare Sverige Adress: Stiftelsen Tryggare Sverige Crafoords väg 14 Box
Läs merStrukturerad riskbedömning vid partnervåld. Henrik Belfrage 2008
Strukturerad riskbedömning vid partnervåld Henrik Belfrage 2008 Riskbedömningar Vad är r risk? Ofta: En sannolikhet att något n mindre bra kan inträffa Komplicerat. Innefattar: När? Var? Hur? Varför? r?
Läs merForskare och poliser arbetar tillsammans för att öka kunskap och hjälpa de som utsatts för våld i nära relation i glesbygd och storstad
Forskare och poliser arbetar tillsammans för att öka kunskap och hjälpa de som utsatts för våld i nära relation i glesbygd och storstad Susanne Strand, Docent i Kriminologi CAPS Center for Criminological
Läs merPSYKIATRI. Ämnets syfte
PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merVad är problemet? Omfattning (Amnesty) Sårbarhet 16.01.2013. Hur ska vi bedöma risker för hedersrelaterat våld? Sorgliga men viktiga fall i Sverige
Vad är problemet? Hur ska vi bedöma risker för hedersrelaterat våld? 2013 Henrik Belfrage Hedersmord? Brott mot grundläggande mänskliga rättigheter, och...... vi är dåliga på att stötta, skydda och hjälpa.
Läs merSYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING
SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för
Läs merSuicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin
Regional medicinsk riktlinje Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017-00132) giltigt till mars 2019 Utarbetad av
Läs merMalin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping
Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk
Läs merRiktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen Ansvarig för dokumentet Chefläkare Charlotta Brunner, psykiatriförvaltningen Beslutsdatum 2013-05-31. Rev. 2014-04-24 Beslutat av Psykiatriförvaltningens
Läs merKvinnor som blivit utsatta för partnervåld
Kvinnor som blivit utsatta för partnervåld Sårbarhetsfaktorer för fortsatt utsatthet efter separation från gärningsmannen Therese Lundberg Therese Lundberg Magisteruppsats, 15 hp Handledare: Susanne Strand,
Läs merStöd för initial vårdplanering
Stöd för initial vårdplanering Stöd för vårdplanering Ambitionen med det här materialet är att vara ett stöd vid vårdplaneringen för personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik. Det bygger på
Läs merBeroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet
Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar
Läs merJuni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa
Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merPolisiär bedömning av risk för upprepat partnervåld
Polisiär bedömning av risk för upprepat partnervåld Resultat av ett års arbete med strukturerade riskbedömningar enligt SARA i Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Av Henrik Belfrage & Susanne Strand Rättspsykiatriska
Läs merKriminalvårdens arbete med män som utövar våld Birgitta Göransson Leg.psykolog, leg.psykoterapeut
Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld 2014-01-29 Birgitta Göransson Leg.psykolog, leg.psykoterapeut birg.goransson@comhem.se Riktade insatser mot relationsbrott IDAP (Integrated Domestic Abuse
Läs merÄmne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merVad är analys? Principer för analys (1) Analysen utgår från underlagen från uppföljning och utvärdering
Uppföljning, utvärdering och analys i systematiska kvalitetsarbete och dokumentation Några principer, begrepp och frågor i anslutning till arbetet med analys i det systematiska kvalitetsarbetet. En utvecklad
Läs merUngdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?
Läs merRIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2018-04-17 Anna Gröneberg, Therese Lindén Anna Gröneberg Mas, Lotta Kjellner (tf utredning socialtjänst), Lillemor Berglund VC HSL och förvaltningschef VO
Läs merRiskanalys i polisverksamhet
Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion Rapport 2014:5 Riskanalys i polisverksamhet Utvärdering av riskanalys för våld på individnivå: Check-10(+) Caroline Mellgren, Klara Svalin, Marie Torstensson Levander
Läs merArbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs
Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda En snabbkurs Vad är arbetsmiljö? Arbetsmiljö: Fysisk Kemi Organisation Teknik Administration Ekonomi Arbetstid Social arbetsmiljö Social arbetsmiljö kan omfatta:
Läs merAtt (in)se innan det går för långt
Att (in)se innan det går för långt Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen Conventum 20 september 2017 Matilda Skogsberg, arbetsmiljökonsult och leg. psykolog Regionhälsan, Region Örebro län Vad är
Läs merSJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD
SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD RIKTLINJE VID SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig
Läs merSOCIALFÖRVALTNINGEN. Klarar man detta på ett tillfredsställande sätt har man skapat förutsättningar för en god arbetsmiljö.
SOCIALFÖRVALTNINGEN Hot och våld INLEDNING I takt med ökande våld och hot inom socialtjänsten ställs allt högre krav på en bra beredskap om en incident inträffar. Det går att i möjligaste mån försöka förebygga
Läs merNationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merAkutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD
Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD Vård och omsorgsåtgärder
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merSTRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan
STRESS OCH REHABILITERING Bemötande och samverkan Beteende ABC Aktiverare 20% Beteende, förändring Konsekvens 80% Förstärkning Positiv Lön Negativ Undvika kritik Försvagning Positiv Kritik, ökad belastning
Läs merPsykologi 25 yh poäng
Psykologi 25 yh poäng Beskrivning: Den studerande ska ha kunskaper om människans normala psykologiska utveckling samt beteende, tänkande, känsloliv och handlande utifrån psykologiska perspektiv. Den studerande
Läs merRusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol
ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL,
Läs merKvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon
Kvinnors erfarenhet av våld Karin Örmon 20160417 Definition mäns våld mot kvinnor (FN) alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor,
Läs merUtveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården
Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012
Läs merInformation för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkeskompetens (BAY) i VFU
Kurs A0041H Arbetsterapi Verksamhetsförlagd utbildning II, 15 hp Information för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkes (BAY) i VFU Bedömningen av studentens yrkes syftar till
Läs merPersoner med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
Läs merHot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd
Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet
Läs merTalarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4
Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska
Läs merUpplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom
Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige
Läs merAtt kritiskt granska forskningsresultat
Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet
Läs merDödligt våld i nära relationer
Dödligt våld i nära relationer En haveriutredning av mordet i Alingsås, december 2012 RAPPORT 2014:2 Stiftelsen Tryggare Sverige Dödligt våld i nära relationer En haveriutredning av mordet i Alingsås,
Läs merRiktlinjer mot alkohol och droger på arbetsplatsen
Riktlinjer mot alkohol och droger på arbetsplatsen Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad 2014-11-19 av Kommunstyrelsen 143 Senast reviderad - Detta dokument gäller för Kommunövergripande Giltighetstid
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs merFör att föregå med gott exempel ska Varbergs Föreningsråd ej servera alkoholhaltiga drycker vid representation eller vid egna arrangemang.
ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Varbergs Föreningsråd. Arbete och droger hör inte ihop Denna policy innebär ett klart avståndstagande från all form av ickemedicinsk användning av läkemedel samt missbruk av
Läs merPolicy för Essunga kommuns internkontroll
Policy för Essunga kommuns internkontroll Dokumenttyp Fastställd Detta dokument gäller för Policy 2017-02-20, 6 av Kommunfullmäktige Samtliga nämnder, bolag och stiftelser Giltighetstid 2017-02-21 2021-12-31
Läs merVill ge anhöriga partners stöd
Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning
Läs merRiskbedömning i vårdnadstvister och barnavårdsärenden. 26 maj 2018
Riskbedömning i vårdnadstvister och barnavårdsärenden TRIBUNAL FÖR BARNETS BÄSTA 26 maj 2018 Leonard Ngaosuvan, fil dr Högskolan i Gävle Clebo Consulting AB leo@cleboconsulting.se Översikt Begreppsutredning
Läs merScreening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010
Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010 Bilder delvis från Anne H. Berman Beroendecentrum Stockholm Karolinska Institutet Centrum för psykiatriforskning
Läs merUppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen
Uppföljning och utvärdering av insatserna Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Sammanfattande bedömningar av socialsekreterare avseende pågående placeringar Pågående placering i januari
Läs merArbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling
Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra
Läs merOmvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården
18-03-06 Omvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården vid vård av patienter med emotionell instabilitet och självskadebeteende Joachim Eckerström Högskoleadjunkt Forskningskoordinator Självvald inläggning
Läs merRVP ett nytt relationsvåldsprogram inom Kriminalvården David Ivarsson Leg. Psykolog Enheten för behandling Kriminalvården
2018-10-17 RVP ett nytt relationsvåldsprogram inom Kriminalvården David Ivarsson Leg. Psykolog Enheten för behandling Kriminalvården Utgångspunkter Tydligt samband mellan problematiskt drickande och partnervåld
Läs merTillämpningsområde. Vård och omsorg. Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Vård och omsorg Osby
Vård och omsorg 1(5) Riktlinjer för rapportering om missförhållanden eller en påtaglig risk för missförhållande enligt socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om särskilt stöd och service (LSS) lex Sarah Syfte
Läs merSET. Social Emotionell Träning. www.set.st
www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna
Läs merCentralt innehåll i kursen Barn- och ungdomssjukvård
Centralt innehåll i kursen Barn- och ungdomssjukvård Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Vanliga sjukdomar hos barn och ungdomar samt olycksfall. Vård- och omsorgsåtgärder
Läs merHÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.
Läs merRiskmanagement vibrationer
Riskmanagement vibrationer Kontaktdag med Metalund 2011-03-22 Istvan Balogh Arbets- och miljömedicin DAGSLÄGET Trots många års krav lever företag inte upp till de stränga regler som finns! Fastän många
Läs merPlan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015
Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands
Läs merALKOHOL- OCH DROGPOLICY
ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas
Läs merKonferensens innehåll:
Årets viktigaste utbildningsdag om hederskultur och hedersrelaterat förtryck och våld 19 november, 2019 Bonnier Conference Center, Stockholm Spara 2000 kr! Gäller t.o.m 20 juni Talare: Regeringskansliet:
Läs merStrukturerade risk-/skyddsintervjuer som underlag för bedömning i barnavårdsutredningar rörande misstanke om våld mot barn
Strukturerade risk-/skyddsintervjuer som underlag för bedömning i barnavårdsutredningar rörande misstanke om våld mot barn Barnrättsdagarna 9-10 april 2019, Örebro Ulf Axberg, Ole Hultmann Psykologiska
Läs merREGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN
REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande
Läs merSARA:SV Spousal Assault Risk Assessment guide (Short Version)
2014-07-02 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder SARA:SV Spousal Assault Risk Assessment guide (Short Version) SARA:SV är en checklista som används för att bedöma risken för
Läs merFrån individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården
Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-
Läs merFörhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden
Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet
Läs merUPPMÄRKSAMHETSSIGNALEN (UMS) I COSMIC - KUNDGEMENSAMMA RIKTLINJER
Godkänt den: 2018-08-15 Ansvarig: Barbro Nordström Gäller för: Region Uppsala UPPMÄRKSAMHETSSIGNALEN (UMS) I COSMIC - KUNDGEMENSAMMA RIKTLINJER Innehåll Uppmärksamhetsinformation i COSMIC...2 Länka journalanteckning...3
Läs merPlan mot kränkande behandling. Förskolan Bergfoten. Tyresö kommun
Plan mot kränkande behandling Förskolan Bergfoten Tyresö kommun Datum för upprättande: 2016-01-07 Innehållsförteckning Till dig som elev 3 Till dig som är förälder 3 Kränkande behandlings plans syfte 4
Läs merUtveckling av ett riskinstrument för polisiär bedömning av risk för upprepat partnervåld (SARA:PV)
Utveckling av ett riskinstrument för polisiär bedömning av risk för upprepat partnervåld (SARA:PV) Slutrapport från ett utvecklingsprojekt i Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Av Henrik Belfrage & Susanne
Läs merEtiska Regler för klientarbete
Etiska Regler för klientarbete HumaNovas Etiska Regler HumaNova Utbildning AB 1 Våra Etiska Regler HumaNovas grundläggande princip är alla människors lika värde, rätt till personlig integritet, ett respektfullt
Läs merSamverkansrutin för landsting och kommun
Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2015-12-31 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Rättsmedicinalverkets
Läs mer