Strukturerad riskbedömning vid partnervåld. Henrik Belfrage 2008

Transkript

1 Strukturerad riskbedömning vid partnervåld Henrik Belfrage 2008

2 Riskbedömningar

3 Vad är r risk? Ofta: En sannolikhet att något n mindre bra kan inträffa Komplicerat. Innefattar: När? Var? Hur? Varför? r? Vem?, Etc. Farlighet mindre bra. Dikotomt, endimensionellt och beständigt

4 Outcome Prediction Not Violent Violent Low Risk High Risk

5 Resultat: Slumpmässigt Oetiskt Vanliga argument: Ska vi låtsas l att vi kan se in i framtiden? Ska vi låsa l in människor m för f r någonting n de ännu inte har gjort? Hur många m oskyldiga ska vi låsa l in för f r att vara säkra s påp att vi hittar alla skyldiga?

6 Resultat (forts): Forskarvärlden rlden enig! Lagstiftning ändrades

7 Men, verkligheten? Finns personer som är r farligare än n andra Vårt system är r uppbyggt kring att vi inte klarar oss utan att göra g riskbedömningar Vi gör g r riskbedömningar dagligen och stundligen Och, hur bra är r forskningen egentligen? Och, vad innebär r egentligen en riskbedömning? Att förutsäga någonting? Eller att förhindra någonting?

8 Mer balanserade och sakliga argument Ska vi låsa l in människor m för f r någonting n de ännu inte har gjort? Ska vi skriva ut/frige en patient som med stor sannolikhet kommer att begå ett nytt allvarligt våldsbrott?

9 Mer balanserade och sakliga argument (forts.) Ska vi låtsas l att vi kan se in i framtiden? (Svaret är r givet) Även om vi inte kan se in i framtiden, ska vi ändå bedöma risker och utifrån n det ta ställning till vad som är r acceptabelt? (Krav från n samhället. Stöd d i vetenskapen)

10 Socialstyrelsen: 2003: Några exakta metoder för f riskbedömning finns inte Men: 2004 (efter Mijailovic och Arvika): 5 läkare l anmäls till HSAN

11 Riskbedömningar skall göras Skriftliga rutiner för f r detta skall finnas Bedömningarna skall göras utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet Bedömningarna skall dokumenteras

12 Liknande utveckling också inom andra områden Kriminalvården rden Socialtjänsten (Rätts)psykiatrin Polisen Bankvärlden Försäkringsbranschen M fl

13 Polisen: Initial hot- och riskbedömning... bör b göras påp ett sås tidigt stadium som möjligt. m Den dokumenterade bedömningen bör b ligga till grund för f r beslut om vilket slag av skydd... som ett enskilt brottsoffer skall ha (RPS 2005:1)

14 Polisens uppgift Utreda brott Skydda brottsoffer Det åligger varje polisman att ha ett brottsoffertänk nk

15 Vad har hänt? h Insikt i att vi inte klarar oss utan att göra g riskbedömningar Vår r verklighet kräver det Vi gör g r riskbedömningar, implicit eller explicit, dagligen och stundligen Ny utgångspunkt: Vi måste m sträva efter att göra g dessa bedömningar sås bra vi kan

16 Hur ska vi då göra riskbedömningar mningar? I huvudsak tre olika ansatser: - Den ostrukturerade - Den aktuariska - Den strukturerade professionella

17 Den ostrukturerade Ang. John Jonsson Jag bedömer risken som låg l g att JJ skulle återfalla i allvarlig brottslighet vid vistelse påp annan anstalt under öppnare former. I tjänsten Psyk. konsult

18 Den aktuariska, ex VRAG 1 Psykopati (-5,( +12) 2 Problem i skolan (-1,( +5) 3 Personlighetsstörning rning (Nej -2, Ja +3) 4 Ålder (<39-5, >26 +2) 5 Splittrat hem (Nej -2, Ja +3) 6 Missbrukat friförm rmåner (Nej 0, Ja +3) 7 Historik av annan än våldskriminalitet (-2( -- +3) 8 Är/varit gift (Ja -2, Nej +1) 9 Schizofreni (Ja -3, Nej +1) 10 Offrets skador (Död -2, ) 11 Alkolhol (-1( ) 12 Kvinnligt offer (Ja -1, Nej +1)

19 p(violence) % violent 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 1st 2nd 3rd 4th 5th 6th 7th 8th 9th Risk Bins

20 Bra ändå som grundkunskap? En falsk känsla k av vetenskaplig exakthet Vi kan postdicera exakt. Men predicera? Överprövning? vning? Exemplet roadkill

21 p(violence) 1 0,8 % violent 0,6 0,4 0,2 0 1st 2nd 3rd 4th 5th 6th 7th 8th 9th Quinsey et al Douglas et al

22 Tyvärr Inga mirakelmediciner

23 Riskbedömning i kriminalvården rden Patienten är r känd k för f r undertecknad sedan 1999 dåd han låg l g påp obs- avdelningen påp Hall. Initialt var han oerhört rt negativt inställd till all kontakt och låg l g ofta med ryggen vänd v och vägrade v att överhuvudtaget tala med undertecknad. Han tedde sig obstinat och negativistisk. Han har dock successivt blivit allt mera talför r och är r nu t o m vänlig v och förtrolig. f Han har trots allt klarat av de år r jag känt k honom utan att ta till våld v och förutom rutom att ibland verbalt uttrycka sitt missnöje har han i denna välstrukturerade miljö klarat sig utmärkt. JämfJ mfört med min tidigare bedömning 1999 har en klar förbf rbättring ägt rum. Tillsammans med den övriga personalen, som har känt k honom i många m år, tycker jag att han har visat en mognad och en klar psykisk stabilisering. Jag rekommenderar således s att han måtte m beviljas dagspermissioner och flyttas till Tillberga konsult. läkl Specialist i psykiatri och rättspsykiatrir

24 Den strukturerade professionella ansatsen Vetenskapligt grundade checklistor med personligt ansvar. Ex.vis: HCR-20 SARA SAM SVR-20 PATRIARK M.fl.

25 Utgångspunkter för f r de olika ansatserna: Den aktuariska: Människan, även den professionelle yrkesmannen, är r värdelv rdelös, det har forskningen bevisat. DärfD rför r skall vetenskapliga instrument helt avgöra riskbedömningarna. Den strukturerade professionella: Den professionelle är r ganska bra, men behöver strukturerad kunskap (vetenskap) till sin hjälp.

26 Målsättning Att bli bra påp att predicera framtida våld? v Att bli bra påp att förhindra f våld! v

27 Risk, Intervention, and Recidivism Intervention Level % Recidivism Low Risk Low 13% High 25% High Risk Low 32% High 24%

28 Det värsta v som kan hända h (i verkligheten)? Att riskbedömningen blir till en prediktion som blir rätt! r Alltså,, tvärt emot prediktionsforskningen: SBU-rapport 2005: Kan våld v i samhället förutsägas? gas?

29 Prediktionsperspektivet Ett bra sätt s att slippa brottsofferarbetet Hjärtl rtläkaren

30 Så,,... Prevention! Inte prediktion

31 Kontakt: