Risker och karakteristik hos. partnervåld. Henrik Belfrage 2011
|
|
- Roger Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Risker och karakteristik hos män n som förff rföljer och utövar partnervåld Henrik Belfrage 2011
2 Omfattning av våld v mot kvinnor i Sverige polisanmälda lda fall mot kvinnor 2008 (c:a 80/dag) C:a 80% begås s av en bekant till kvinnan 1-22 kvinnor/månad nad dödas d das av (f d) partner i Sverige (Haverikommission!) Incidens 1.9 5% misstänkta förövare f 2008 (1 promille)
3 Dödligt våldv (Belfrage & Rying, 2004) 76% av dem som dödades d dades av sin expartner var förföljd innan brottet 67% hade tidigare utsatts för f r våld v av samme gärningsman I 85% av de fall där d r expartnern försf rsökt att döda d da kvinnan hade stalking föregf regått brottet 54% av de kvinnor som dödades d dades av sina expartners hade polisanmält lt förövaren f innan
4 Dödligt partnervåld Kniv vanligast, därefter strypning, skjutvapen, och misshandel
5 Hur rapporteras det dödliga d dliga Familjetragedi våldet? Utvidgat självmord lvmord Aftonbladet
6
7 Vilka är r gärningsmg rningsmännen? nnen? Den överkontrollerade explosiva Våldsam Passivt aggressiv Den psykopatiska personligheten Våldsam Känslokall Kontrollbehov (ägodel)( Manipulativ Överdriven självk lvkänsla Borderline-personligheten (den instabila) Bekräftelsebehov Kontrollbehov (rädsla, oro) Separationsångest ngest Depressivitet Negativ självbild
8 I USA mord följda f av självmord om dagen. Typiskt scenario: Samtal till polisen klockan den 19 januari. En man berättar att det finns en död d d kvinna i lägenheten. - Hur har detta skett? undrar operatören. ren. - Det var mitt (ohörbart). - Det var ditt fel? - Ja. - Jaha. Du behöver ingen ambulans där d r då? d - Det går g r nog inte, hon är r död, d d, svarar 19- åringen. ringen.
9 Den 48-årige mannen i Malmö dödade dade sin sambo och sjuårige son sen tog han sitt liv Granne: Obegripligt.
10 Gärningsman?
11 Konstigt att han är r lik mig Bild i Alms egen kamera tagen när n r han skall ha varit kidnappad
12
13
14
15 Vilka är offren? I princip vem som helst, eftersom Känslor (ologiska) Normalisering. Våldet minimeras och rättfärdigas. Sårbarhet (psykologiskt, socialt, ekonomiskt). Idealoffer Vilka söker sig till våldsamma män och kända brottslingar? (Ju grövre brott, desto fler brev) Borderlinepersoner (intensiv kärlek, bekräftelse ((någon procent av tiden)), omvändelse, som en kärleksroman, men naivitet och självbedrägeri)
16 Mördaren fick barn med sin psykolog Låste dörren hade sex med sin patient inne i fängelset DEN LIVSTIDSDÖMDE RÅNMÖRDAREN HAR BLIVIT PAPPA. Det blir hans femte barn med lika många kvinnor. Mor till det yngsta är psykologen som behandlade honom på fängelset. (Aftonbladet 31/10, 2009)
17 Oskyldigt dömd?
18 20-25% förnekar/vill inte ha hjälp Motivation Intensivt brottsofferarbete
19 Behandling och åtgärder Senaste nytt: Olika behandling för f r olika typer av gärningsmän Stöd, hjälp och skydd för f r brottsoffren Strukturerade riskbedömningar Samarbete mellan myndigheter Sanktioner?
20 Polisiära skyddsåtg tgärder SÄKERHETSSAMTAL, inventering-riskbed riskbedömning LARMTELEFON, sk skyddspaket BESÖKSF KSFÖRBUD BEVAKNING - RONDERING SKALSKYDD / LARM SKYDDAT BOENDE, tillfälligt lligt / permanent SKYDDAD ID - Namnbyte Sekretessmarkering Kvarskrivning Fingerade personuppgifter (ID-byte)
21 Stalking Ett sedan länge känt beteende...
22 ... men ett nytt brott
23 1988 Rebecca Schaeffer skjuts till döds d ds i sitt hem i L A av Robert Bardo (1982, Theresa Saldana knivhuggs allvarligt) Januari 1991, den första f stalkinglagstiftningen träder i kraft (Kalifornien) USA, Kanada, Australien, Storbritannien, m fl 1969, Prosenjit Poddar sköt t och knivhögg Tatiana Tarasoff till döds. d ds. Duty to warn.
24 Vad är r stalking? Stalking = Smygjakt Fixering (på ett stört sätt) s Förföljelsesyndrom (medicinskt) Patologisk anknytning (psykologiskt) Ofredande, olaga förff rföljelse (juridiskt) Psykologisk terrorism (viktimologiskt)
25 Stalking En oönskad o och upprepad kommunikation, kontakt, eller annat uppförande med avsikt att, eller utan bekymmer om, orsaka fruktan för f r offrets egen, eller offrets närståendes, säkerhet. s
26 Olaga förff rföljelse Den som begår r brottsliga gärningar g döms, d om var och en av gärningarna utgjort ett led i en upprepad förff rföljelse som medfört en kränkning av personens integritet, för f olaga förff rföljelse,, till fängelse f i högst h två år. Är r brottet som avses i första f stycket grovt, döms d till fängelse, lägst l sex månader m och högst h fyra år. Vid bedömande om huruvida brottet ska betraktas som grovt ska särskilt beaktas 1. om gärningarna g har innefattat våld v eller hot om grovt våld, v 2. om brottet har pågått p under särskilt s lång l tid, eller 3. av annan anledning kan anses vara särskilt s allvarlig.
27 Kontaktförbud Kontaktförbud får f r meddelas om det påp grund av särskilda s omständigheter finns risk för f r att förbudspersonen f kommer att begå brott mot, förff rfölja eller påp annat sätt s allvarligt trakassera skyddspersonen. Kontaktförbud får f r förenas f med villkor om: 1. förbud f för f r förbudspersonen f att uppehålla sig i en bostad som brukas gemensamt med skyddspersonen, 2. förbud f för f r förbudspersonen f att vistas inom ett särskilt s angivet område (tillträdesf desförbud), och 3. elektronisk övervakning.
28 Vilka är r offren?
29 Gunther Parche (1993)
30 William Lepeska (2005)
31
32 Vem är r stalkern?
33 Varför r förff rföljer man? Romantik Makt och kontroll Hämnd/Upprättelse
34 Omfångsstudier stalking C:a 10% drabbas (8% kvinnor) Incidens 3% 1 av 10 psykiskt sjuk 10% dömsd 75% av offren söker s psykologisk/psykiatrisk hjälp Medeltid 1.8 år r (2.2 för f r ex-partners) 20% bytte adress 18% av förff rföljarna träffade en annan 15% upphörde efter polisintervention
35 Typer av stalkers Den erotomane/psykiskt sjuke Ofta kändisark Den kärleksfixerade/socialt k inkompetente Ofta servicepersonal el arbetskamrat Den hämndlystne h (rättshaveristen/paranoikern) Ofta myndighetspersoner (ex)partnern (75%) Ofta borderlinepersoner (känslom nslomässigt ssigt instabila) Med hedern som motiv (grupp) By proxy (genom andra)
36 Störst utsatthet?
37 Polismordet i Nyköping, 2007 Lars Widerström, 55
38 Nytt brev till anhöriga: För eget vidkommande, kan jag av förklarliga skäl, ej acceptera, att jag betingat av mened, framställts såsom en gemen våldsverkare, inför Er anhöriga, till Fredrik. Jag kan ej heller, påtaga mig ett oriktigt ansvar, på medvetet falska grunder Om inte pappan hjälper till hotar polismördaren med att starta en rättsprocess kring vittnesmålet, som han menar att ingen tjänar på. Även Fredriks heder och eftermäle, torde gravt besudlas av en dylik process, skriver polismördaren. Expressen 9/
39 M Livstidsdömd Anmäler allt, hela tiden Överformellt Cellen belamrad Hygien? Extremt farlig
40 Samhälleliga initierande faktorer Hollywoodperspektivet: Ge aldrig upp, mannen får f kvinnan till slut (Mandomsprovet) Every breath you take, every move you make, every bond you break, every step you take, I ll I be watching you.... Oh, can t t you see, you belong to me (STING) Jag skall förff rfölja dig tills du blir min (Hur svårt kan det va?? Linda Bengtzing)
41 Riskbedömningar
42 Vad är r risk? Ofta: En sannolikhet att något n mindre bra kan inträffa Komplicerat. Innefattar: När? Var? Hur? Varför? r? Vem?, Etc. Farlighet mindre bra. Dikotomt, endimensionellt och beständigt
43 Outcome Prediction Not Violent Violent Low Risk High Risk
44 Resultat: Slumpmässigt Oetiskt Vanliga argument: Ska vi låtsas l att vi kan se in i framtiden? Ska vi låsa l in människor m för f r någonting n de ännu inte har gjort? Hur många m oskyldiga ska vi låsa l in för f r att vara säkra s påp att vi hittar alla skyldiga?
45 Resultat (forts): Forskarvärlden rlden enig! Lagstiftning ändrades
46 Men, verkligheten? Finns personer som är r farligare än n andra Vårt system är r uppbyggt kring att vi inte klarar oss utan att göra g riskbedömningar Vi gör g r riskbedömningar dagligen och stundligen Och, hur bra är r forskningen egentligen? Och, vad innebär r egentligen en riskbedömning? Att förutsäga någonting? Eller att förhindra någonting?
47 Mer balanserade och sakliga argument Ska vi låsa l in människor m för f r någonting n de ännu inte har gjort? Ska vi skriva ut/frige en patient som med stor sannolikhet kommer att begå ett nytt allvarligt våldsbrott?
48 Mer balanserade och sakliga argument (forts.) Ska vi låtsas l att vi kan se in i framtiden? (Svaret är r givet) Även om vi inte kan se in i framtiden, ska vi ändå bedöma risker och utifrån n det ta ställning till vad som är r acceptabelt? (Krav från n samhället. Stöd d i vetenskapen)
49 Socialstyrelsen: 2003: Några exakta metoder för f riskbedömning finns inte Men: 2004 (efter Mijailovic och Arvika): 5 läkare l anmäls till HSAN
50 Riskbedömningar skall göras Skriftliga rutiner för f r detta skall finnas Bedömningarna skall göras utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet Bedömningarna skall dokumenteras
51 Liknande utveckling också inom andra områden Kriminalvården rden Socialtjänsten (Rätts)psykiatrin Polisen Bankvärlden Försäkringsbranschen M fl
52 Polisen: Initial hot- och riskbedömning... bör b göras påp ett sås tidigt stadium som möjligt. m Den dokumenterade bedömningen bör b ligga till grund för f r beslut om vilket slag av skydd... som ett enskilt brottsoffer skall ha (RPS 2005:1)
53 Polisens uppgift Utreda brott Skydda brottsoffer Det åligger varje polisman att ha ett brottsoffertänk nk
54 Vad har hänt? h Insikt i att vi inte klarar oss utan att göra g riskbedömningar Vår r verklighet kräver det Vi gör g r riskbedömningar, implicit eller explicit, dagligen och stundligen Ny utgångspunkt: Vi måste m sträva efter att göra g dessa bedömningar sås bra vi kan
55 Hur ska vi dåd göra riskbedömningar? I huvudsak tre olika ansatser: - Den ostrukturerade - Den aktuariska - Den strukturerade professionella
56 Den ostrukturerade Ang. John Jonsson Jag bedömer risken som låg l g att JJ skulle återfalla i allvarlig brottslighet vid vistelse påp annan anstalt under öppnare former. I tjänsten Psyk. konsult
57 Den aktuariska, ex VRAG 1 Psykopati (-5,( +12) 2 Problem i skolan (-1,( +5) 3 Personlighetsstörning rning (Nej -2, Ja +3) 4 Ålder (>39-5, <26 +2) 5 Splittrat hem (Nej -2, Ja +3) 6 Missbrukat friförm rmåner (Nej 0, Ja +3) 7 Historik av annan än våldskriminalitet (-2( -- +3) 8 Är/varit gift (Ja -2, Nej +1) 9 Schizofreni (Ja -3, Nej +1) 10 Offrets skador (Död -2, ) 11 Alkolhol (-1( ) 12 Kvinnligt offer (Ja -1, Nej +1)
58 p(violence) % violent 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 1st 2nd 3rd 4th 5th 6th 7th 8th 9th Risk Bins
59 Bra ändå som grundkunskap? En falsk känsla k av vetenskaplig exakthet Vi kan postdicera exakt. Men predicera? Överprövning? vning? Exemplet roadkill
60 p(violence) 1 0,8 % violent 0,6 0,4 0,2 0 1st 2nd 3rd 4th 5th 6th 7th 8th 9th Quinsey et al Douglas et al
61 Tyvärr Inga mirakelmediciner
62 Riskbedömning i kriminalvården rden Patienten är r känd k för f r undertecknad sedan 1999 dåd han låg l g påp obs- avdelningen påp Hall. Initialt var han oerhört rt negativt inställd till all kontakt och låg l g ofta med ryggen vänd v och vägrade v att överhuvudtaget tala med undertecknad. Han tedde sig obstinat och negativistisk. Han har dock successivt blivit allt mera talför r och är r nu t o m vänlig v och förtrolig. f Han har trots allt klarat av de år r jag känt k honom utan att ta till våld v och förutom att ibland verbalt uttrycka sitt missnöje har han i denna välstrukturerade miljö klarat sig utmärkt. JämfJ mfört med min tidigare bedömning 1999 har en klar förbf rbättring ägt rum. Tillsammans med den övriga personalen, som har känt k honom i många m år, tycker jag att han har visat en mognad och en klar psykisk stabilisering. Jag rekommenderar således s att han måtte m beviljas dagspermissioner och flyttas till Tillberga konsult. läkl Specialist i psykiatri och rättspsykiatrir
63 Den strukturerade professionella ansatsen Vetenskapligt grundade checklistor med personligt ansvar. Ex.vis: HCR-20 SARA SAM SVR-20 PATRIARK M.fl.
64 Utgångspunkter för f r de olika ansatserna: Den aktuariska: Människan, även den professionelle yrkesmannen, är r värdelv rdelös, det har forskningen bevisat. DärfD rför r skall vetenskapliga instrument helt avgöra riskbedömningarna. Den strukturerade professionella: Den professionelle är r ganska bra, men behöver strukturerad kunskap (vetenskap) till sin hjälp.
65 Exempel rättspsykiatrinr Strukturerade riskbedömningar var sjätte månad RUT-grupp Länsrätt
66 HCR-20 Våldsrisk Historik Klinisk bedömning Riskhantering Bakåt (10 faktorer) Här och nu (5 faktorer) Framtiden (5 faktorer)
67 HCR Tidigare våldshandlingarv (N, D, J) 2. Tidig debut i våldshandlingarv 3. Instabilitet i förhf rhållanden 4. Problem påp arbetsmarknaden 5. Alkohol- eller drogmissbruk 6. Psykisk sjukdom 7. Psykopati 8. Tidig missanpassning 9. Personlighetsstörning rning 10. Tidigare misskötsamhet vid permission
68 Kliniska riskfaktorer 1. Brist påp insikt (N, D, J) 2. Negativ attityd 3. Symtom påp psykisk sjukdom 4. Instabilitet 5. Dålig behandlingsbarhet
69 Riskhantering (In resp Ut) 1. Orealistisk framtidsplanering (N, D, J) 2. Brist påp professionell tillsyn 3. Brist påp stöd d och hjälp 4. Brist påp samtycke och motivation 5. Stress
70 Hur rapportera riskbedömningen? Underlag för f r riskbedömning mning Skäl l till riskbedömningen Metod Aktuell brottslighet Tidigare brottslighet Social anpassning Anpassning inom kriminalvården rden Psykiatrisk funktionsbedömning Riskbedömning och förslag f till riskhantering
71 Målsättning Att bli bra påp att predicera framtida våld? v Att bli bra påp att förhindra f våld! v
72 Risk, Intervention, and Recidivism Intervention Level % Recidivism Low Risk Low 13% High 25% High Risk Low 32% High 24%
73 Det värsta v som kan hända h (i verkligheten)? Att riskbedömningen blir till en prediktion som blir rätt! r Alltså,, tvärt emot prediktionsforskningen: SBU-rapport 2005: Kan våld v i samhället förutsägas? gas?
74 B-SAFER summary risk ratings and recidivism in spousal assault towards the same partner for 216 male alleged perpetrators of spousal assault in a Swedish police county Risk Low risk Medium risk High risk Acute 45% 40% 44% Long term 47% 41% 42% Severe/Fatal Violence 47% 40% 32%
75 Prediktionsperspektivet Ett bra sätt s att slippa brottsofferarbetet Hjärtl rtläkaren
76 Så,,... Prevention! Inte prediktion
77 Steg och strategier vid revisionen 1. Review av litteraturen, (N = ~2500) 2. Review av forskningen kring HCR-20 (N = ~150) Meta-analys (Reeves et al., in prep) 3. Aggregerad data-analys (N = ~4500) 4. Identifiera behov av nya/reviderade faktorer 5. Formulera nya/reviderade faktorer 6. Feedback från användare 7. Fältstudier/Empirisk prövning
78 SARA-projektet % återfall Fler barn än n offer och gärningsmg rningsmän 19% ville ej driva en rättslig r process 24% ville inte ta emot det skydd som polisen ville ge dem Ex: 1 mord
79 SARA
80 SARA En checklista för f r kliniker innehållande 20 riskfaktorer SARA:SV (B-SAFER) 10 riskfaktorer att användas ndas även av icke-kliniker kliniker Utformad efter forskning i Kanada och Sverige (faktoranalys av drygt bedömningar) Svenska versionen kompletterad med 5 sårbarhetsfaktorer (stark korrelation till risk!)
81 SARA Stabil vetenskaplig grund (evidensbaserad) Användarv ndarvänlignlig Checklista (N, D, J) Viktning av faktorer gör g r man själv
82 Syfte Att underlätta arbetet En utgångspunkt för f r informationsinhämtning mtning Att bli mer professionell (även( i misslyckade fall) Att öka samstämmigheten mmigheten - med bristfällig info ökar spridningen Att öka kvaliteten Att öka kommunicerbarheten (Soc, åklagare, kollegor i andra län) l
83 Syfte (forts) Att ge möjlighet m till uppföljning och kvalitetssäkring kring Forskning och utveckling Underlag för f r ny lagstiftning (bättre verktyg) Att skydda brottsoffren!
84 Syfte (forts) Att fylla i SARA korrekt? Nej, att med hjälp av checklistan fåf en sås fullständig bild som möjligt m och utifrån n det sätta in ett bra skydd. SARA är r inget mål, m det är r ett medel
85 Kom ihåg! Finns inga exakta regler
86 Ekbrands modell Riskmodellen som jag presenterat i den här avhandlingen fungerar som följer: om mannen gjort minst fyra av följande sju handlingar de sista sex månaderna innan separation blev aktuellt förutsäger modellen att mannen kommer att använda fysiskt våld efter separation. Om han gjort tre eller färre av dessa handlingar kommer han sannolikt inte att använda fysiskt våld efter separation. De relevanta handlingarna är: Kastat saker mot kvinnan Knuffat eller slagit kvinnan med öppen hand Bitit, sparkat eller slagit med knuten hand Hindrat eller förbjudit kvinnan att lämna sin bostad Skadat barnen, om kvinnan har några Hotat att skada kvinnan Sagt att kvinnan är dum eller inkompetent När modellen tillämpas på de enkätsvar som den är utvecklad utifrån ger den rätt förutsägelse i 86 procent av fallen. (N= c:a 300, 85% bortfall)
87 Forskningen SARA Översatt till 10 språk Används nds i 15 länder, l påp 5 kontinenter Obligatorisk i ex Corrections Canada Varje riskfaktor har en solid grund i forskningen SPJ-ansats, dvs en checklista, inte en skala
88 Validitet och reliabilitet N = Kropp & Hart (2000), N = (Canada) Movat-Leger (2001), N = 154 (US) Belfrage & Strand (2002), N = 430 (Sweden) Williams & Houghton (2004), N = (US) Cairns (2004), N = 231 (Canada) Wong & Hirashima (2008), N = 196 (US) Gibas, Kropp, Hart & Stewart (2008), N = 108 (Canada) Grann & Wedin (2002), N = 88 (Sweden) Hilton, Harris, Rice, Lang & Cormier (2004), N = 689, (Canada) Heckert & Gondolf (2004), N = 840 (US)
89 SARA:SV (B-SAFER) Cooke (2003), N = (IRT-analys) SARA:SV/B-SAFER SAFER (Kropp, Hart & Belfrage, 2005) (Nederländerna, Italien, Grekland, Norge, Canada, US, m fl) Belfrage & Strand (2003), N = 250 Belfrage & Strand (2008), (vvfactors) N = 698 Belfrage & Strand (2009), (vvfactors) N = 219 Thijssen & de Ruiter (in press) N = 146 (inter rater, sub types) Thijssen & de Ruiter (in press) N = 146 (prediction)
90 Contact:
Strukturerad riskbedömning vid partnervåld. Henrik Belfrage 2008
Strukturerad riskbedömning vid partnervåld Henrik Belfrage 2008 Riskbedömningar Vad är r risk? Ofta: En sannolikhet att något n mindre bra kan inträffa Komplicerat. Innefattar: När? Var? Hur? Varför? r?
Läs merStatestik över index brott RPV-sektionen
brott mot barn Narkotika brott Sexual bro 12 10 8 6 4 2 0 Statestik över index brott RPV-sektionen Misshandel Grov misshandel Olaga hot Mordbrand Na Mattias Carlsson HCR-20 ansvarig 2009-01-09 Mord Riskbedömningar
Läs merVästernorrlands och Jämtlands län SARA. Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland. Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM:
Västernorrlands och Jämtlands län SARA Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland Polisstation/Näpo: Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM: Ålder MÄ: Kön MÄ: Folkbokföringsort MÄ: Hemmavarande barn (under
Läs merBelfrage H (2016). Psykopati. Skandinavisk bok under planering tillsammans med norska, danska, engelska och kanadensiska forskare.
18 Publikationer nationellt Belfrage H (2016). Psykopati. Skandinavisk bok under planering tillsammans med norska, danska, engelska och kanadensiska forskare. Belfrage H (2016). Bedömning av psykopati
Läs merVÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen
www.kvinnofrid.nu Jämställdhetsmålen VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS ÄLDRE Kerstin Kristensen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare
Läs merSTART. Short Term Assessment of Risk and Treatability
START Short Term Assessment of Risk and Treatability Vad är START? Tredje generationens riskbedömning SPJ (Structured Professional Judgement) Utvecklat vid St:Joseph Helthcare Hamilton (Canada) Utvecklat
Läs merSexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete
Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Cecilia Kjellgren Socionom/universitetslektor Institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Det började så här. Ungdomars
Läs merMalmö den 14 september Göteborg den 21 september Stockholm den 12 oktober
Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation? Inbjudan till en utbildningsdag för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten och ideella organisationer
Läs merRättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.
RättspsyK Årsuppföljning av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.2 Formulär B Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 140201 Ersätter
Läs merStukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation?
Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation? Inbjudan till en utbildningsdag för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten, ideella organisationer m.fl.
Läs merReferenser Ekbrand, H. (2006) Separationer och mäns våld mot kvinnor. Sociologiska Institutionen, Göteborgs Universitet.http://sociologi.cjb.
Bilaga 1. Riskbedömning Att bedöma risken för att en kvinna kommer att utsättas för våld från en man hon lever i en nära relation med, är viktigt för de som möter en kvinna där man vet eller tror att hon
Läs merVad är problemet? Omfattning (Amnesty) Sårbarhet 16.01.2013. Hur ska vi bedöma risker för hedersrelaterat våld? Sorgliga men viktiga fall i Sverige
Vad är problemet? Hur ska vi bedöma risker för hedersrelaterat våld? 2013 Henrik Belfrage Hedersmord? Brott mot grundläggande mänskliga rättigheter, och...... vi är dåliga på att stötta, skydda och hjälpa.
Läs merLantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv
Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt
Läs merDe tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden
De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan
Läs merMöte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009
Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009 Mötet ägde rum cirka en vecka efter kunskapshearingen om självskadebeteende (som beskrivs i kapitlet Förbud av det förbjudna
Läs merHälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist
MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...
Läs merStatistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport
Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merEr beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-21 B 3462-14 R 22. Ert datum
Svarsskrivelse Sida 1 (6) Datum Rättsavdelningen 2014-07-25 ÅM 2014/5384 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-21 B 3462-14 R 22 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm CH./. riksåklagaren
Läs merBarnen i brottets skugga - yttrande över remiss från Justitiedepartementet (Ds 2004:56)
Staben S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN S TOCKHOLMS STAD Handläggare: Elsie Edlund Tfn: 08-508 25 604 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2005-02-23 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-03-15 DNR 106-30/2005 Till Socialtjänstnämnden Barnen
Läs merHur frågar man om våld, och vad får man för svar?
Hur frågar man om våld, och vad får man för svar? Konferens 28 januari 2015, Burgårdens utbildningscentrum Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet Specialistpsykolog,
Läs merÖvertagande av patient från annan enhet
Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 2016 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 160101 Ersätter version 6.3 (2015) 170101 Inledning Formuläret
Läs merKiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31
KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31 Välkommen att besvara undersökningen! Skolans användarnamn: Kartläggningslösenordet: Logga in till undersökningen KiVa Skola situationskartläggningen
Läs merArbetsblad för SARA:SV
Arbetsblad för SARA:SV (Brief Spousal Assault Form for the Evaluation of Risk, B-SAFER) P. Randall Kropp, Stephen D. Hart, & Henrik Belfrage Instruktioner SARA:SV är ett hjälpmedel i arbetet att bedöma
Läs merAnne Persson, Professor anne.persson@his.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal
Läs merLyssna, stötta och slå larm!
För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för
Läs merSARA B-SAFER SOM RISKBEDÖMNINGSINSTRUMENT
SARA B-SAFER SOM RISKBEDÖMNINGSINSTRUMENT BROTTSUTVECKLINGEN FÖR VÅLD MOT KVINNOR I NÄRA RELATIONER MARTINA HALLENHEIM Examensarbete i kriminologi Malmö högskola 61-90 hp Hälsa och samhälle Kriminologiprogrammet
Läs merAtt vara sin egen fiende
Att vara sin egen fiende Att möta aggressivitet Funderingar, strategier, metoder, ansvar, förklaringar Kunskap Owe Sjölander 2015 Vem är förövaren? En person, ofta en man, som utför Handlingar mot en annan
Läs merMedling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser
Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Länsstyrelsens rapportserie nr 12/2008 Titel Författare: Kontaktperson: Medling
Läs merStoppa mäns våld mot kvinnor
Stoppa mäns våld mot kvinnor Eskilstuna kommuns arbete år 2015 2017 Lättläst version av handlingsplan Stopp. 1 Inledning Eskilstuna kommun arbetar för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Vi har skrivit hur
Läs merStalkning - Ett gammalt fenomen, ett nytt brott?
Juridiska institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Jur kand programmet, Höstterminen 2009 Examensarbete 30 hp Stalkning - Ett gammalt fenomen, ett nytt brott? Handledare: Gösta Westerlund
Läs merTävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer
Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Birgit Ahlberg Familjerådgivningen, Karolina Frick Fältsekreterare, Eleonora Karlsson Kurator LSS,
Läs merJulia Nilsson Talmanus Demonstration Avgå 20150915 FINAL Version
Idag är vi samlade här i Stockholm för att visa vår regering i Sverige att vi inte tänker stå och se på när Sverige håller på att sjunka som ett skepp i ett djupt hav. Jag är djupt oroad över den utveckling
Läs merEtt sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer
Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer Jonas Pang Leg psykolog & handledare Mottagning Unga Män MUM Ungdomsmottagningen Centrum Privatpraktiserande Målgrupp för MUM, 18-30 år Män
Läs merTYPFALL PSYKIATRI. DSM-5 anpassad terminologi, kopplat till T-10 lärandemål
TYPFALL PSYKIATRI DSM-5 anpassad terminologi, kopplat till T-10 lärandemål Emil Gustafsson, ST-läkare/VFU ansvarig, Psykiatriska kliniken, US Linköping Version 1.0, 2015-11-23 TYPFALL 1- STINA 64 år Stina
Läs merMELISSA DELIR. Vilsen längtan hem
MELISSA DELIR Vilsen längtan hem 2005-10 år senare -2015 Idrott och hälsa lärare 3 böcker & metodmaterial, kärleken är fri, skolprojekt (kvinnojour) Föreläsningar (2009) Hemkommun (2012) Man & dotter Hälsa
Läs merAtt formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se
Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merYttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS
YTTRANDE 2014-11-20 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer
Läs merTrakasserier, hot och våld mot förtroendevalda
Trakasserier, hot och våld mot förtroendevalda Innehåll: 1. Introduktion 2. Vem gör vad i säkerhetsarbetet 3. Att förebygga trakasserier, hot och våld 4. Riskbedömning vid möten 5. Vad ni kan/bör göra
Läs merÖvertagande av patient från annan enhet
Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 6.3 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 150201 Ersätter version 6.2 160201 Inledning Formuläret består
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merIntervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.
Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage Intervjuguide Namn: P-nummer: Omständigheter: Partnervåld 1. Allvarligt fysiskt och/eller sexuellt
Läs merStatistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010
Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010 2011-03-04 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merBarn som upplevt våld i sin familj
Barn som upplevt våld i sin familj Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Kerstin Nettelblad Jennie Malm Georgson Idag kommer vi prata om Vad är våld? Våldet i siffror Våldets konsekvenser Att uppmärksamma
Läs merHva med de voldelige? Tom Palmstierna Docent, Centrum för Psykiatriforskning, KI 1:e Amanuensis, DMF, NTNU/Bröset Specialkonsulent, Bergen
Hva med de voldelige? Tom Palmstierna Docent, Centrum för Psykiatriforskning, KI 1:e Amanuensis, DMF, NTNU/Bröset Specialkonsulent, Bergen Hva med de voldelige? Är de våldsamma dubbeldiagnoser? Våldstypologier
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merFrågor och svar om MFJ
Frågor och svar om MFJ 1. Är det inte lite gubbigt med bara män i styrelsen? 2. Vilka utmaningar kommer bli störst för föreningen? 3. Är ni kvinnohatare? 4. Är inte det stora samhällsproblemet män som
Läs mer"50+ in Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa
Agency Logo Hushålls-ID 1 2 0 0 Person-ID Datum för intervju: Intervjuares ID: Respondentens Förnamn: "50+ in Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär
Läs merÄngelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö.
Rev. 2006-06-15 INLEDNING Våldet har trappats upp och hot om våld förekommer allt oftare. Vad ska vi i Ängelholms kommun acceptera? Hur förebygger vi våld och hot om våld? Målsättningen med detta dokument
Läs merBättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter.
Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter. Allt hänger ihop. Hur du mår är summan av många faktorer. Ju mer vi inom vården
Läs mer90 03 20 1952 f.n häktet Örebro. Överklagad dom: Svea Hovrätts dom av den 1 september 2014 i mål nr B 8076-13
1 Till Högsta Domstolen Klagande: Ombud Motpart: Peter Lahdo 90 03 20 1952 f.n häktet Örebro Advokat Nils Uggla, Box 3098, 103 61 Stockholm, Tel: 08-20 59 00. Riksåklagaren Överklagad dom: Svea Hovrätts
Läs merVåra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling
Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen
Läs merVåldsförebyggande arbete med män
Våldsförebyggande arbete med män en kunskapsöversikt Maria Eriksson 25 april 2012 Innehåll 1. Från privatsak till politiskt problem och kunskapsområde 2. Perspektiv på mäns våld 3. Att förebygga våldets
Läs merVanliga familjer under ovanliga omständigheter
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell
Läs mer- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls.
- 1 - - 2-3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv Av Seif Fendukly Användarvillkor I den här guiden presenterar författaren information om muskler, fysiologi och kostråd. All information presenteras enbart
Läs merVår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut
Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott Preliminär version efter stämmans beslut oktober 2007 Trygghet från våld och brott Nolltolerans mot brott Brott innebär en kränkning av människors
Läs merBättre överblick, ännu bättre vård.
Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter. Allt hänger ihop. Hur du mår är summan av många faktorer. Ju mer vi inom vården
Läs merFrån sömnlös till utsövd
SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merREGERINGSRÄTTENS DOM 1 (8) Mål nr 146-09 meddelad i Stockholm den 3 mars 2010 KLAGANDE 1. AA Ombud och offentligt biträde: Jur. kand. Finn Kronsporre Valhallavägen 18 114 22 Stockholm 2. BB Ombud: Jur.
Läs merFrågeformulär om nyetablerade förhållanden
Inkom Migrationsverket Frågeformulär om nyetablerade förhållanden Din partner har sökt uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige för att han eller hon vill bosätta sig tillsammans med dig i Sverige. Vi
Läs merInformatör åt polisen lämnades utan skydd
Informatör åt polisen lämnades utan skydd Bokmärk artikel Publicerad i dag 00:01 Foto: Magnus HallgrenJohan lämnades utan skydd efter att ha arbetat som informatör åt polisen. Riksdagen har överlåtit åt
Läs merLiten guide till kvinnofridsfrågor
Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:
Läs merFöretagens risk- och försäkringssituation
Telefonundersökning bland svenska småföretagare Företagens risk- och försäkringssituation Marginalen Bank, februari-mars 2013 Fakta om undersökningen Metod: Telefonintervjuer Registerurval: Slumpmässigt
Läs merEr beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-12-01 B 4880-15 JS 01. Ert datum
Svarsskrivelse Sida 1 (7) Rättsavdelningen Datum 2016-01-22 ÅM 2015/8347 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-12-01 B 4880-15 JS 01 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm AJ./. riksåklagaren
Läs merBilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0
Bilaga 1: Dokumentationsstöd Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merKriminalvårdens författningssamling
Kriminalvårdens författningssamling Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK IÖV Konsoliderad version Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om intensivövervakning med elektronisk kontroll beslutade
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången
Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis
Läs merNu är det jul igen...
Nu är det jul igen... Hur är det med julkänslan? Är du klar med julkorten, satt glöggen, handlat och slagit in samtliga julklappar och bakat lussekatter, pepparkakor och diverse julgodis? Inte? Då är du
Läs merGiltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.
KOD: Kurskod: PM2616 Kursnamn: Psykoterapi Provmoment: Psykoterapeutisk Teori PDT, Psykoterapeutisk Teori KBT Ansvarig lärare: Anders Wellsmo & Annika Björnsdotter Tentamensdatum: 2016-01-14 Tillåtna hjälpmedel:
Läs merErt datum. ML är född 1992 och var vid tiden för gärningarna 20 år fyllda.
Svarsskrivelse Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2014-09-24 ÅM 2014/5010 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-03 B 1041-14 R 1 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm ML./. riksåklagaren
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merEkonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation
Telefonundersökning bland svenska småföretagare Ekonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation Marginalen Bank, februari-mars
Läs mermeddelad i Stockholm den 2 maj 2003 B 1038-03 E. O. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B. S.
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 maj 2003 B 1038-03 KLAGANDE E. O. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B. S. MOTPARTER 1. Riksåklagaren 2. S. M. Ombud, tillika målsägandebiträde:
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merÖvergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?
Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen
Läs merEXAMENSARBETE. Kontaktförbud. Den nya lydelsen samt brottet olaga förföljelse. Sarah Larsson Sandra Schylander 2014
EXAMENSARBETE Kontaktförbud Den nya lydelsen samt brottet olaga förföljelse Sarah Larsson Sandra Schylander 2014 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi,
Läs merTill alla som väntar eller just fått barn
Till alla som väntar eller just fått barn Välkommen till Försäkringskassan När du får barn kommer du troligen att ha mer kontakt med Försäkringskassan än du har haft förut. Det är vi som har hand om och
Läs merBarns delaktighet i familjerättsliga processer
Barns delaktighet i familjerättsliga processer - Dokumentation och utmaningar i det sociala arbetet 2012-03-30 Barns rättigheter Rättighet ett mångtydigt begrepp. Legala och moraliska rättigheter. Enbart
Läs merwww.tris.se info@tris.se HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING
TRIS- tjejers rätt i samhället: Bildades 2002 i Uppsala Ideell organisation Partipolitiskt och religiöst obunden Arbetar förebyggande och akut mot hedersrelaterat förtryck och våld Arbetar lokalt och nationellt
Läs merRAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan
RAPPORT 1 2011-05-30 Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan Inledning och bakgrund Utbildningsnämnden tog beslut 2008-12-02 att införa skriftlig
Läs merAG./. riksåklagaren ang. grovt rattfylleri (Hovrätten för Västra Sveriges dom den 5 juni 2014 i mål B 2767-14)
Svarsskrivelse Sida 1 (7) 2015-02-26 Ert datum Er beteckning Verksjurist Roger Waldenström 2014-11-19 B 3480-14 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm AG./. riksåklagaren ang. grovt rattfylleri (Hovrätten
Läs merMäns våld mot kvinnor
Mäns våld mot kvinnor Vision Mäns våld mot kvinnor ska upphöra och kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Vad är våld? Våld är varje handling riktad
Läs merFör dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.
För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. Copyright 1998 by Narcotics Anonymous World Services, Inc. Alla rättigheter förbehållna. Den här pamfletten
Läs merBerlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.
Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och
Läs merLärarmaterial. Hundra hugg. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Aisha och hennes bror Karim. Karim har inget tålamod och är väldigt arg hela tiden. Han trivs inte i skolan och hotar familjen,
Läs merPatientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag
Läs merDödligt våld mot kvinnor i nära relationer. BRÅ-rapport 2001:11
Dödligt våld mot kvinnor i nära relationer BRÅ-rapport 2001:11 BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten
Läs merPolischef: Vi avbryter om säkerheten brister
Polischef: Vi avbryter om säkerheten brister Publicerad 2016-01-15 Musikfestivalen i Kungsträdgården. Stockholms regionpolischef Ulf Johansson känner inget dåligt samvete efter DN:s avslöjande om sexövergrepp
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201120 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal
Läs merTvärprofessionella samverkansteam
Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns
Läs merDialog Respekt för privatliv och personlig integritet
Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi
Läs merBenEx Flex Benefits for Expatriates
Försäkring för utlandsanställda Januari 2016 Trygghet i utlandet Jamil, SPP BenEx Flex Benefits for Expatriates Information till arbetsgivare Trygghet för dig som är anställd utomlands Benefits for Expatriates
Läs merUppföljning av patienter som har överförts eller skrivits ut från Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall under tidsperioden 2005-2010
Uppföljning av patienter som har överförts eller skrivits ut från Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall under tidsperioden 2005-2010 Susanne Strand, Heidi Selenius RCR Working Paper Series 2013:4
Läs merRiktlinje vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Norrköpings kommun
Riktlinje 2012-05-02 Riktlinje vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Norrköpings kommun Diarienummer: KS-257/2012 Beslutad av kommunstyrelsen den 2 maj 2012 Om riktlinjen Denna riktlinje
Läs merKastades från balkong tog själv fallet till HD
Kastades från balkong tog själv fallet till HD Bakgrund Bakgrund. Natten till den 10 februari 2013 kommer ett larm om att en kvinna i Södertälje har fallit från sin lägenhet på sjätte våningen. Den 22
Läs merBättre vård mindre tvång
Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 53 Deltagande team Rättspsykiatriska kliniken avd 30/31 Säter Marianne Hedman Leg specialist sjuksköterska psykiatri Peter Karlsson
Läs mer6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.
6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här
Läs merFörslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-03 Närvarande: F.d. justitieråden Johan Munck och Per Virdesten samt justitierådet Olle Stenman. Patientlag Enligt en lagrådsremiss den 23 januari
Läs mer