START. Short Term Assessment of Risk and Treatability

Transkript

1 START Short Term Assessment of Risk and Treatability

2 Vad är START? Tredje generationens riskbedömning SPJ (Structured Professional Judgement) Utvecklat vid St:Joseph Helthcare Hamilton (Canada) Utvecklat för rättspsykiatrisk sluten- och öppenvård Utvidgar värderingen av risk till mer än bara våld

3 Riskbedömning Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, 10 : Vid sin prövning ska rätten särskilt beakta arten av den brottslighet som föranlett beslutet om särskild utskrivningsprövning, risken för återfall i brottslighet och verkan av den vård och behandling som patienten genomgått. Tillståndet får ges för ett visst tillfälle eller för vissa återkommande tillfällen. Tillstånd får ges endast under förutsättning att det står i överensstämmelse med vårdplanen.

4 Kliniska bedömningar (första generationen) Genomfördes av kliniker (psykolog el. läkare) + Klinikern har kännedom om unika, individspecifika faktorer Pat. utlämnad till klinikerns godtycke (magkänsla) Svårt att reda i vad som gick fel

5 Aktuariska bedömningar (andra generationen) + Bygger på fakta, statistik Kännedom om individspecifika faktorer ej nödvändig Stelt, tar ej hänsyn till eventuella individspecifika faktorer som kan vara kritiska

6 SPJ (Structured Professional Judgement) Syntes av de ovanstående (tredje generationen) + Mer rättssäkert: Tydlig grund, bygger på evidensbaserade fakta Kan missbrukas, ge sken av att en helt objektiv bedömning har gjorts

7 Syfte: Att förhindra våldshandlingar INTE att förutsäga Utvärdering av pat:s POTENTIAL att begå våldshandlingar Annorlunda uttryckt: Om X (Förutsättning), så Y (ex.vis våld)

8 Vad kan vi mäta? De flesta brott är resultatet av ett antal tillfälligheter som svårligen kan förutses Detta betyder inte att vi skall avstå Riskbedömning innebär ett visst mått av osäkerhet

9 Risk? Risk- kontra Farlighetsbedömning Risk för vad? Generellt våld? Återfall? Våld- vilken typ? Sexualbrott- vilken typ?

10 START? Bedömningsinstrument avseende Våld, självskada, självmord, droganvändning, avvika, bristande egenvård och att bli ett offer Tar hänsyn till patientens resurser Gjort för att användas tvärprofessionellt Genomförs av personal/behandlare som känner patienten

11 START-skattningsunderlag Appendix E

12 START Kartläggning av patientens: Styrkor Svagheter Specifik riskutvärdering Individspecifika varningssignaler

13 Hur gör man? 20 st punkter (START-punkter) Skattningsskalan är tregradig: 0: Minimalt närvarande (Föreligger minimalt) 1: Måttligt närvarande (Föreligger delvis) 2: Maximalt närvarande (Föreligger Maximalt) START-punkterna har två skalor, en för patientens styrkor och en för svagheter. Båda ska skattas

14 Hur gör man? Kritisk faktor/nyckelfaktor En eller flera av de 20 punkterna Samma punkt kan vara både och Använd, men restriktivt

15 Hur gör man? Individspecifika varningssignaler Specifik riskvärdering, skapas ur den genomförda skattningen Historik

16 Dokumentation riskutlåtande Skrivs med hjälp av Vägledning för specifik riskvärdering Dokumenteras i TakeCare, kommer rubrik för detta Individspecifika varningssignaler ingår som en del av riskbedömningen

17 Underlag för specifik riskvärdering

18 Exempel riskutlåtande utarbetat ur underlag: Riskbedömning av pat. har genomförts i tvärprofessionellt vårdteam med det strukturerade och härför avsedda instrumentet START. Risken för våld har bedömts som Hög på en tregradig skala (Hög, Måttlig, Låg). Pat. har bl.a. flera gånger under den senaste månaden slagit till personal i samband med medicinintag. Risk för självskada samt suicidrisk har bedömts som Låg då inga uppgifter om vare sig tidigare eller nu aktuella sådana handlingar finns registrerade. Då pat. under den senaste månaden bedömts som för instabil och oberäknelig för egen frigång, har risken för att avvika bedömts som Måttlig. Pat. har inte någon historia av missbruk och tar mycket tydligt avstånd från alkohol. Risken för missbruk bedöms därför som Låg. Då pat. inte bryr sig särskilt om sin omgivning samt behöver ständiga påminnelser för att sköta sin basala hygien, bedöms risken gällande bristande egenvård som Måttlig. Slutligen konstateras att pat. inte har ett beteende som gör att man kan misstänka att han blir utsatt för brott. Risken att bli till offer bedöms därför som Låg. Sammanfattningsvis är det pat:s våldsutövande som hamnar i fokus vid riskbedömning. Detta är dokumenterat såväl historiskt genom indexbrottet som genom utagerande mot vårdpersonal under den senaste månaden.

19 Skattning Tänk på: Allas synpunkter räknas. Konsten är dock att komma fram till samma sak som en annan bedömare skulle komma fram till!

20 START Aktivt tankesätt där START är en del av hela vårdprocessen Nyckel och kritiska faktorer Vårdplan Omvårdnadsplan Patientsamtal

21 Vårdplanering med START Vårdteamet gör skattning på aktuell patient Genomgång av denna vid vårdplaneringen Konsensus för vårdplan/aktivitetsplan diskuteras fram i vårdteam/tillsammans med patienten Vårdplan/aktivitetsplan tas fram med Vägledning för dokumentation/klassifikationssystem som stöd

22 Vägledning för dokumentation/ Klassifikationssystem Uppbyggt efter de 20 punkterna på skattningsunderlaget Stöd för den professionella Utgångspunkt

23

24 Vårdplan Avdelnings överläkare ansvarar för upprättande av vårdplan Vårdplanen ska ge en samlad bild av patientens medicinska, psykologiska och sociala behov. Den ska redovisa de behandlingsåtgärder och andra insatser som bedöms vara nödvändiga för att syftet med tvångsvården ska uppnås och för att patienten ska kunna klara av att leva ute i samhället efter vårdens upphörande. Inte bara patientens vårdoch behandlingsbehov utan även hans eller hennes behov av bostad, stöd och service samt arbete, utbildning eller annan sysselsättning ska redovisas.

25 Arbetssätt SUPERSTARTARE Aktivt tankesätt där START är en del av hela vårdprocessen Stående punkt på ronden & APT Superstartarna håller i skattningen

26 START utbildning Heldag Historik START som instrument Patientfall Skattningar av patientfall Gemensam genomgång

27 FRÅGOR? TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET