Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Transkript

1 Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet 1

2 Ungdomar på Maria Ungdom Ingen förälder Ena föräldern Båda föräldrarna ÖVERFÖRING AV MISSBRUK HOS FÖRÄLDER TILL ALKOHOLMISSBRUK HOS BARNET 2

3 Orsaker 3

4 Missbruk i familjen Genetisk sårbarhet Antisocialt beteende Utsatthet trauma Socialutsatthet Individuella särdrag Psykisk sjukdom 4

5 Årskonsumtion av ren alkohol (elever årskurs 9) cl Skyddsfaktorer Riskfaktorer

6 Allvarlig brottslighet senaste året (elever årskurs 9) Skyddsfaktorer Riskfaktorer % 6

7 Riskfaktorer småbarnsåren Insecure attachment Hostile to peers, socially inhibited Irritability Fearfulness Difficult temperament Head injury Motor, language, and cognitive impairments Early aggressive behavior Sexual abuse Riskfaktorer - barnaåren Negative self-image Apathy Anxiety Dysthymia Insecure attachment Poor social skills: impulsive, aggressive, passive, and withdrawn Poor social problem-solving skills Shyness Poor impulse control Sensation-seeking Lack of behavioral self-control Impulsivity Early persistent behavior problems Attention deficit/hyperactivity disorder Anxiety Depression Antisocial behavior Head injury Self-reported psychotic symptoms 7

8 Samsjuklighet hos ungdomar med missbruk En viktig insikt Ungdomar med tidiga missbruksproblem är högriskindivider och har oftast/nästan alltid omfattade problem inom en rad områden bland dem är samsjukligheten med psykiatriska tillstånd upp till 90% Bland vuxna missbrukare är samsjukligheten runt 50% 8

9 Interventionsmodell 9

10 Andel av ungdomar i befolkningen som angav att de hade alkoholproblem i relation till andelen som rapporterade att de fått behandling 10

11 Är svensk missbruksvård för ungdomar effektiv? 11

12 Svar förmodligen inte Uppföljning av 180 ungdomar på Maria Ungdom i Sthlm Vid 5-års uppföljning var den faktor som bäst predicerade fortsatta missbruksproblem att man fått behandling på MU 12

13 övergripande princip insatser/intervenioner/vård skall inriktas på att få bort riskfaktorerna eller minska betydelsen av dom samt stärka eller tillskapa skyddsfaktorer Detta sker genom mobilisering av närsamhällets samtliga resurser och ska ske så tidigt som möjligt helst i barnaåren 13

14 Specifika riskfaktorer Individnivå Tidig debut i substansanvändande (statisk) Tidig debut i normbrytande beteende (statisk) Ärftlighet för missbruk/beroende/antisociala beteenden/psykisk sjukdom (statisk/dynamisk) Trauma och/eller övergrepp (statisk) Impulsivitet/hyperaktivitet (dynamisk Bristande skolprestationer (dynamisk) Depression/ångest (dynamisk) Antisocialt beteende (dynamisk) Missbruk/beroende (dynamisk) Interpersonell nivå Missbruk/beroende och/eller antisociala beteenden i biologisk ursprungsfamilj eller hos fosterföräldrar (Statisk) Konflikter i familjen bevittnat våld i familjen (statisk/dynamisk) Bristande tillsyn av barnet/ungdomen, inkonsekvent uppfostringsstil (statisk/dynamisk) Umgänge med kamrater som använder substanser och/eller är kriminella (dynamisk) Oppositionell attityd mot lärare och vuxna (dynamisk) Avsaknad av vettiga fritidsaktiviteter (dynamisk) Faktorer i samhället Sämre socioekonomiska förhållanden (statisk) En avsaknad av ställningstagande mot substansanvändning/antisociala beteenden bland vuxna (dynamisk) Positiv inställning till alkohol och droganvändning/antisocialt beteende bland ungdomar (dynamisk Hög tillgänglighet (droger, alkohol, vapen, gäng, arenor) (dynamisk) Upplevelse av socialt utanförskap (dynamisk) 14

15 Specifika skyddsfaktorer Individnivå Hög självvärdering (dynamisk) Förmåga att hantera uppkomna situationer på ett funktionellt sätt (coping skills) (dynamisk) Förmåga till emotionell självreglering (dynamisk) Engagemang i och kopplingar till två eller fler av följande sammanhang: skolan, vänner, idrott, jobb, religion, kultur (dynamisk) Interpersonell nivå Goda föräldrafärdigheter (struktur, monitorering, förutsägbarhet), (statisk/dynamisk) Positiva vuxna förebilder (dynamisk) Vettiga kamrater (dynamisk) Faktorer i samhället Närsamhället förmedlar positiva regel- och normsystem (dynamisk) Liten tillgänglighet (dynamisk) Utbud av sociala, fritids, och kulturella aktiviteter (dynamisk) Meningsfull sysselsättning (om ej i skola), (dynamisk) Upplevelse av fysisk och psykisk trygghet (dynamisk) 15

16 Bedömning Riskfaktorer Skyddsfaktorer Insatsområden Livsområden Missbruk Psykiatri Antisocialt Individuell vardag Jobb/skola/ annat Vänner/ familj Specifika Individuella Insatser Operativa insatsmål Psykosocial funktionsnivå Grupp Öka/Minska sannolikheter 16

17 Psykosocial behandling ungdomar Socialstyrelsens nya riktlinjer Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda korta insatser (MI eller MET), motivationshöjande behandling i kombination med kognitiv beteendeterapi (MET/KBT) eller adolescent community reinforcement approach (ACRA) eller assertive continuing care (ACC) erbjuda functional family treatment (FFT), brief strategic family treatment (BSFT) eller multidimensional family therapy (MDFT) Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan erbjuda haschavvänjningsprogrammet (HAP) erbjuda multisystemisk terapi (MST) 17

18 70 Trohet mot behandlingsmetod Funktionell familjeterapi (Barnoski, 2004) % % lagfördes inom 18 månader när ungdomarna inte fått någon insats M M M M Ej kompetenta Gränsfall Kompetenta Mkt kompetenta 18

19 70 Vikten av att följa instruktion bland FFT-terapeuter (Barnoski, 2004) 60 % Att inte följa instruktioner kan vara skadligt Begränsade effekter även vid programtrohet M M M M Ej kompetenta Gränsfall Kompetenta Mkt kompetenta 19

20 Vikten av att följa instruktion bland FFT-terapeuter (Barnoski, 2004) Enskild terapeut % M M M M Ej kompetenta Gränsfall Kompetenta Mkt kompetenta 20