Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version"

Transkript

1 Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

2 Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg?

3 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation Kan bidra till lokala och regionala vårdprogram och rutiner Stöd vid beslut om åtgärd

4 Riktlinjerna är en del av en evidensbaserad praktik Den bästa tillgängliga kunskapen nationella riktlinjer Den professionelles expertis Den berörda personens erfarenhet och önskemål Den berörda personens situation samt kontextuella omständigheter

5 Vad består riktlinjerna av? Stöd för styrning och ledning (bok) Centrala rekommendationer Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Indikatorer för uppföljning Ladda ner och beställ på Vetenskapligt underlag och alla rekommendationer Sökbar databas på webben (i samband med slutversion) Patient/brukarversion (efter publicering av slutversion)

6 Så tas riktlinjernas rekommendationer fram Formulering av tillstånd och åtgärder Sammanställning av bästa tillgängliga kunskap Prioritering: 1-10 FoU Icke-göra

7 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg prioritet (10) ges åtgärder med liten nytta i förhållande till kostnaden där det vetenskapliga stödet är ofullständigt/motstridigt och det finns andra alternativ med gott vetenskapligt stöd

8 Tillämpning av rekommendationerna Syftet är att ge vägledning för beslut på gruppnivå, och att förhållandevis mer resurser fördelas till högt rangordnade metoder Det är dock viktigt att missbruks- och beroendevården kan erbjuda ett brett utbud av behandlingsmetoder Rekommendationerna måste alltid anpassas till individens särskilda förutsättningar Viktigt att patienter och klienter är delaktiga i valet av behandling

9 Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård om riktlinjerna

10 Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevård 2007 Vad är nytt? Prioriteringar Fokus på beslutsfattare 3 nya områden: ungdomar, läkemedelsberoende, psykosociala stödinsatser Indikatorer för uppföljning

11 Tillstånd i riktlinjerna Alkohol Narkotika (cannabis, centralstimulantia och opiater) Läkemedel (bensodiazepiner och opioidanalgetika) Samsjuklighet (psykisk sjukdom) Ungdomar Anhöriga, utanför arbetsmarknaden, hemlöshet Men inte dopning, spelberoende eller nikotin

12 Åtgärder i riktlinjerna Uppdatering: Medicinska test Bedömningsinstrument Läkemedelsbehandling (inkl. LARO) Psykosocial behandling Nytt: Psykosociala stödinsatser (till slutversionen) Ingår inte: Tidig upptäckt/förebyggande

13 Riktlinjeprocessen - det här är en preliminär version FÖRBEREDELSER & AVGRÄNSNING KUNSKAPS- UNDERLAG - sökning, granskning & gradering PRIORITERINGS- ARBETE - rekommendationer PRELIMINÄR VERSION - regionala seminarier SLUTLIG VERSION MÄTA & FÖLJA UPP UPP- DATERING

14 Sammanlagt 44 indikatorer för uppföljning av riktlinjerna 8 bedömningsinstrument 7 läkemedelsbehandling 15 psykosocial behandling vuxna 6 psykosocial behandling ungdomar 8 övergripande indikatorer (dödlighet, återinskrivningar, självmordshandlingar) Läs mer i riktlinjernas indikatorbilaga

15 Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård - rekommendationerna

16 Bedömningsinstrument identifiering, diagnostik, bedömning Hälso- och sjukvården och/eller socialtjänsten bör använda AUDIT för att identifiera alkoholproblem använda DUDIT för att identifiera narkotikaproblem använda SCID I eller MINI för att diagnostisera missbruk eller beroende av alkohol och narkotika använda ASI för att bedöma hjälpbehov för personer med alkohol- eller narkotikaproblem Hälso- och sjukvården och/eller socialtjänsten kan använda ADAD för att bedöma hjälpbehov för ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem

17 Psykosocial behandling missbruk eller beroende av narkotika Cannabis Centralstimulantia Opiater Bör Kan Bör Kan Bör Kan Kognitiv beteendeterapi (KBT) Community Reinforcement Approach (CRA) stegsbehandling 3 Psykodynamisk terapi 5 Motiverande samtal (MI) 5 6 Förstärkningsmetod (contingency management) som tillägg Haschavvänjningsprogrammet (HAP) 4 6 5

18 Psykosocial behandling missbruk eller beroende av alkohol Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda motivationshöjande behandling (MET) erbjuda kognitiv beteendeterapi (KBT), community reinforcement approach (CRA) eller 12-stegsbehandling Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan erbjuda psykodynamisk eller interaktionell terapi Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör endast inom ramen för forskning och utveckling erbjuda webbaserad behandling

19 Alkohol i två olika riktlinjer Förebyggande/tidig upptäckt - Identifiera riskbruk - Rådgivande samtal (brief intervention) Fördjupad alkoholanamnes - AUDIT, CDT/PEth, SCID I och MINI - Ex. vid uppföljning av rådgivande samtal som visat att alkoholkonsumtionen inte minskat, vid diagnoser där alkohol kan ha stor betydelse, när patienten söker hjälp för sina alkoholvanor Behandling - Motivationshöjande behandling (MET) - Läkemedelsbehandling

20

21 Medicinska test alkohol, pågående eller nyligt intag Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör använda mätning av alkoholhalten i utandningsluft för att upptäcka pågående intag av alkohol använda mätning av EtG eller EtS i urin för att upptäcka nyligt intag av alkohol Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan använda mätning av alkoholhalten i urin för att upptäcka nyligt intag av alkohol

22 Medicinska test alkohol, långvarigt högt intag Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör använda mätning av CDT eller PEth i blodprov Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan använda mätning av GT i blodprov använda mätning av ASAT och ALAT i blodprov Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör endast i undantagsfall använda mätning av MCV i blodprov

23 Läkemedelsbehandling alkoholberoende Hälso- och sjukvården bör behandla med disulfiram, akamprosat eller naltrexon Hälso- och sjukvården kan behandla med nalmefen behandla med topiramat eller baklofen Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall behandla med antidepressiva läkemedel för alkoholberoendet

24 Medicinska test narkotika Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör använda urinprov för att upptäcka pågående eller nyligt intag av narkotika Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan använda patientnära drogtest med urinprov för att upptäcka pågående eller nyligt intag av narkotika Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan i undantagsfall använda salivprov och patientnära drogtest (snabbtest) med salivprov för att upptäcka pågående eller nyligt intag av narkotika

25 Läkemedelsbehandling centralstimulerande preparat Hälso- och sjukvården kan behandla personer med amfetaminberoende med naltrexon Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall behandla personer med kokainberoende med antidepressiva läkemedel för kokainberoendet Hälso- och sjukvården bör inte behandla personer med kokainberoende med antiepileptika eller centralstimulerande läkemedel

26 Läkemedelsbehandling opiatabstinens Hälso- och sjukvården bör behandla personer med opiatabstinens med buprenorfin behandla personer med opiatabstinens med metadon

27 Läkemedelsassisterad behandling opiatberoende Hälso- och sjukvården bör behandla med kombinationen buprenorfin-naloxon behandla med metadon Hälso- och sjukvården kan behandla med buprenorfin Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall behandla med naltrexon

28 Opioidanalgetikaberoende Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med opioidanalgetikaberoende nedtrappning erbjuda personer med opioidanalgetikaberoende, där nedtrappning inte lett till opioidfrihet, läkemedelsassisterad behandling med buprenorfinnaloxon

29 Bensodiazepiner - långvarigt bruk, sedvanlig utsättning inte är möjlig Hälso- och sjukvården bör erbjuda nedtrappning eller nedtrappning med tillägg av kognitiv beteendeterapi

30

31 Vad innebär samsjuklighet Med samsjuklighet avses att en person samtidigt uppfyller diagnostiska kriterier för missbruk eller beroende och för någon annan form av psykisk störning. Bland personer som vårdas för sitt missbruk, beroende har procent en samtidig psykisk sjukdom, vanligast är ångest- och depressionssjukdomar och personlighetsstörningar. Omkring procent av de personer som är aktuella i vården på grund av psykisk ohälsa har samtidigt ett missbruk eller beroende.

32 Viktigt att uppmärksamma samsjuklighet Ökad risk för ett sämre förlopp. Risk för sämre behandlingsmöjligheter, följsamhet till behandling och behandlingsresultat. Därför viktigt att samsjuklighet uppmärksammas och att personer med samsjuklighet får hjälp med båda tillstånden samtidigt.

33 Samsjuklighet innehåll i riktlinjerna Fokus är effekter på missbruk och beroende, ej effekter på den psykiska sjukdomen Psykofarmakologisk behandling Psykosociala behandlingsmetoder Olika metoder för samordning i slutversionen av riktlinjerna

34 Läkemedelsbehandling samsjuklighet Bör Kan I undantagsfall Fou Bör inte Alkoholberoende och bipolär sjukdom - valproat Alkoholberoende och adhd - atomoxetin Amfetaminberoende och adhd - metylfenidat Alkohol-, kokain-, opiatberoende och depression antidepressiva

35 Psykosocial behandling samsjuklighet Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med missbruk eller beroende av alkohol och samtidig depression integrerad behandling erbjuda personer med missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika och samtidig svår psykisk sjukdom integrerad behandling

36 Ungdomar innehåll i riktlinjerna Riktlinjerna inkluderar användning, missbruk och beroende av olika substanser bland ungdomar år. Inga rekommendationer om läkemedelsbehandling, eftersom läkemedlen sällan prövats på ungdomar och effekter för ungdomar därmed inte är studerat. Både bedömning och behandling av psykiatriska tillstånd behöver genomföras vid sidan av de insatser som rekommenderas i riktlinjerna.

37 Psykosocial behandling ungdomar Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda korta insatser (MI eller MET), motivationshöjande behandling i kombination med kognitiv beteendeterapi (MET/KBT) eller adolescent community reinforcement approach (ACRA) eller assertive continuing care (ACC) erbjuda functional family treatment (FFT), brief strategic family treatment (BSFT) eller multidimensional family therapy (MDFT) Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan erbjuda haschavvänjningsprogrammet (HAP) erbjuda multisystemisk terapi (MST)

38

39 Psykosociala stödinsatser Sysselsättning Socialt nätverk Boende Avgörande: syftet med insatsen, t.ex. boendestabilitet vid boendeinsatser, sysselsättning vid sysselsättningsfrämjande insatser Viktigt: missbruk/beroende, funktionsförmåga, livskvalitet, osv.

40 Viktigt att uppmärksamma det sociala nätverket Missbruk och beroende sker i en social kontext och berör även de människor som finns i individens närhet Närstående till personer med missbruk/beroende kan behöva stöd för egen del och hjälp för att hantera relationen till den som missbrukar Meningsfulla och stödjande relationer till andra människor är centrala element i uppbyggnaden av ett nyktert/drogfritt liv

41 Tre typer av sociala nätverksinsatser 1. Insatser inriktade på stöd till anhöriga/närstående med fokus på hur de själva påverkas i sitt liv av att leva nära någon som missbrukar och hur de kan hantera sin situation 2. Insatser som involverar anhöriga/närstående i att motivera behandlingsovilliga personer till att inleda vård för att hantera sitt missbruk och beroende 3. Insatser som involverar anhöriga/närstående i vård och rehabilitering av personer med missbruk och beroende för att stödja processen

42 Psykosocialt stöd till anhöriga och närstående Socialtjänsten bör erbjuda psykosocialt stöd i form av Al-anon/Naranoninspirerade stödprogram erbjuda psykosocialt stöd i form av färdighetsträning

43 Stöd till anhöriga och närstående att motivera till behandling Socialtjänsten bör erbjuda Community reinforcement approach and family traning (CRAFT) Socialtjänsten kan erbjuda ARISE erbjuda Pressure to change (PTC) Socialtjänsten kan i undantagsfall erbjuda Johnson Institute Intervention (konfronterande familjeinsats)

44 Sysselsättningsfrämjande insatser IPS Individual Placement and Support ( Individuell placering med stöd ) Val av arbete utgår från klientens önskemål Jobb direkt, utan föregående arbetsträning eller bedömning av arbetsförmåga Stöd av coacher på arbetsplatsen

45 Rekommendationer sysselsättning Socialtjänsten bör inom ramen för sitt ansvar och i kontakt med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan erbjuda sysselsättningsfrämjande insatser i form av individanpassat stöd till arbete Socialtjänsten kan erbjuda sysselsättningsfrämjande insatser i form av arbetsförberedande träningsmodeller

46 Konsensusförfarande boendestöd Nomineringar från kontaktpersoner i länen Personer med erfarenhet av boendeinsatser Ta ställning till påståenden om insatserna (75%=konsensus) Nytta av insatserna: Ökad boendestabilitet Förbättrad funktionsförmåga Minskat missbruk/beroende

47

48 Definitioner av boendestöd Organisering Icke-linjära Linjära Kravnivå Low-demand housing High-demand housing Grad av permanens Permanenta Temporära boendelösningar boendelösningar Målsättning Stabilitet i boendet Nykterhet och behandling/skötsamhet Normalitet Hög Låg Boendeprogram Housing First Treatment First (vårdkedja) Bostad Först Boendetrappa

49 Översikt av kunskapsläget Boendeprogram Informationskällor Boendetrappa Treatment First Housing First Beprövad erfarenhet Ej konsensus (men negativa effekter) Forskning/ vetenskapligt underlag X X Brukarerfarenheter X Utfall Positivt för vissa målgrupper Positivt för vissa målgrupper Bostad Först Personellt boendestöd Ökad boendestabilitet Förbättrad funktionsförmåga Ökad boendestabilitet Förbättrad funktionsförmåga X X Ökad boendestabilitet Förbättrad funktionsförmåga Ökad boendestabilitet Förbättrad funktionsförmåga

50 Rekommendationer boendestöd Socialtjänsten bör erbjuda personer med missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika och hemlöshet boendestöd i form av vårdkedja/treatment first eller housing first Socialtjänsten kan erbjuda boendestöd i form av bostad först Socialtjänsten kan i undantagsfall erbjuda boendestöd i form av boendetrappa

51 Rekommendationer om stöd i boendet Socialtjänsten bör erbjuda personer med missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika och behov av stöd i boendet personellt boendestöd

52 Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård vad händer nu?

53 Riktlinjeprocessen - det här är en preliminär version FÖRBEREDELSER & AVGRÄNSNING KUNSKAPS- UNDERLAG - sökning, granskning & gradering PRIORITERINGS- ARBETE - rekommendationer PRELIMINÄR VERSION - regionala seminarier SLUTLIG VERSION MÄTA & FÖLJA UPP UPP- DATERING

54 Vad händer nu? 10 regionala seminarier före sommaren (4 april i Västerås) Fyra länsvisa regionala seminarier under hösten, två under våren 2015 Filmer och powerpoint-presentation på webben Bearbetning av synpunkter Uppdatering litteratursökning Tillägg psykosociala stödinsatser (synpunkter senast den 7 november) Slutlig version våren 2015

55 Mer information finns på:

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Beroendedagen 10 september 2015 Stefan Borg Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer?

Läs mer

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg Översikt rekommendationer Bedömning

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland 1 (11) Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland Arbetsgrupp: Bengt Palo, Leif Martinsson, Christina Ledin, Lotta Österlund

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna! Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne

Läs mer

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Socialstyrelsens chefsstödsmanual Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors Gäller för: Sunne kommun Sunne vårdcentral Munkfors kommun Munkfors vårdcentral Hagfors kommun Hagfors vårdcentral Ekshärad vårdcentral Torsby kommun Torsby vårdcentral Likenäs vårdcentral Psykiatrisk

Läs mer

Chefsstöd 2015-06-16

Chefsstöd 2015-06-16 Chefsstöd 2015-06-16 Chefsdag 16 juni 09.00-09.30 Inledning, presentation Kort info om framtiden 09.30-10.15 ASI uppföljning, statistik vad ser vi idag? 10.15-10.45 paus (Annica, Tina) 10.45-11.45 Nya

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2014. Stöd för styrning och ledning Preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2014. Stöd för styrning och ledning Preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2014 Stöd för styrning och ledning Preliminär version Artikelnummer 2014-3-24 Publicerad www.socialstyrelsen.se, mars 2014 Förord I dessa nationella

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg Indikatorer inom missbruksvården Mats Anderberg Mikael Dahlberg Upplägg Introduktion om indikatorer Nationella indikatorer för missbruks- och beroendevården Indikatorer baserade på UngDOK Indikatorers

Läs mer

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västra Götaland den 4 februari Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

2014-10-14. christina.walldin@sll.se, Vårdgivarstöd

2014-10-14. christina.walldin@sll.se, Vårdgivarstöd 2014-10-14 christina.walldin@sll.se, Vårdgivarstöd 2014-10-14 christina.walldin@sll.se, Vårdgivarstöd Målgrupp Vårdpersonal inom specialistpsykiatrin och beroendevården Professionella inom andra vårdområden

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare

Läs mer

3-månadersuppföljning

3-månadersuppföljning Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga SOCIODEMOGRAFISKA

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd för styrning och ledning Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt

Läs mer

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen? 1 Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Västernorrland 2010 10 11 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun Gäller för: Säffle kommun Öppenvårdspsykiatrin Vårdcentraler Socialtjänst Godkänd av: Robert Lindahl Eva Eriksson Birgitta Evensson Lotta Österlund-Jansson Kertin Belander Utarbetad av: Karna Rusek Stefan

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Vad är Socialstyrelsens riktlinjer? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner Vem riktar sig

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Slutenvårdsregistrering

Slutenvårdsregistrering Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Inskrivningsdatum

Läs mer

Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013

Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013 Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013 Anders Håkansson, leg läkare, med dr Beroendecentrum Malmö, Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroende Tre av följande

Läs mer

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Missbruk, beroende och samtidig psykisk sjukdom (samsjuklighet) Skövde 15/10 & Göteborg 16/10 2009 Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Lunds universitet Agneta Öjehagen Bakgrund - samsjuklighet Underlag till

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm

Läs mer

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende RFMA 2014-12-02 Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta

År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta Ulf Malmström Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta fram nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård med inriktning på

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom

Läs mer

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg Nationella riktlinjer för god vård och omsorg åååå Socialstyrelsens riktlinjearbete för osteoporos Hur dela? Faktagruppens arbete Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Faktagruppsordförande

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET

Läs mer

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova. Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin

Läs mer

3-månadersuppföljning

3-månadersuppföljning Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga SOCIODEMOGRAFISKA

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför

Läs mer

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen.

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen. FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen Kort bakgrund Nutid Några siffror Något att tänka på Evidensbaserade metoder vid - Alkoholmissbruk

Läs mer

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet

Läs mer

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende på

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende på Gäller för: Godkänd av: Utarbetad av: Revisionsansvarig: Vårdcentralen Skoghall Vårdcentralen Lövnäs Psykiatriska öppenvården Karlstad Socialförvaltningen Hammarö Eva Bergqvist vårdcentralerna Karlstad/Hammarö

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga

Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk från upptäckt till behandling

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk från upptäckt till behandling Sida 1(17) Länsöverenskommelse Fastställare: fastställes av kommunerna och landstinget i Värmland Revideras av den regionala beredningsgruppen Giltig fr.o.m: 2015-09-01 Giltig t.o.m: 2017-09-01. Version

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål ANDT Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens remissversion av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Yttrande över Socialstyrelsens remissversion av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Landstingsstyrelsens förvaltning Beställare Vård/Forum för gemensam kunskap och utveckling Handläggare: Marianne Rudholm/Kerstin Damström Thakker TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-05-29 LS 0604-0808 1 (6) Yttrande

Läs mer

Psykosociala behandlingsmetoder vid beroendetillstånd

Psykosociala behandlingsmetoder vid beroendetillstånd Psykosociala behandlingsmetoder vid beroendetillstånd Nationell baskurs 2014-11-25 Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

Behandling av alkohol- och narkotikaproblem

Behandling av alkohol- och narkotikaproblem Behandling av alkohol- och narkotikaproblem Behandling av alkohol- och narkotikaproblem En evidensbaserad kunskapssammanställning Volym I Augusti 2001 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The

Läs mer

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012?

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård

Läs mer

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se Disposition - Vad har Kunskap till praktik bidragit med för att utveckla missbruks-

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD. Prof em Lars Jacobsson

Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD. Prof em Lars Jacobsson Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD Prof em Lars Jacobsson Antal personer (alla åldrar) som får läkemedel mot ADHD 60000 50000 40000 30000 Läkemedel mot ADHD 20000 10000 0 1985 1990 1995 2000 2005

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Innehåll i utbildningen Alkohol- och narkotikasituationen i Sverige Faktorer av betydelse för missbruks- och beroendeutveckling Fysisk

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ Lars Oscarsson professor socialt arbete Örebro universitet Utgångspunkten för Evidensbaserad praktik & systematisk

Läs mer

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Presentation på LAR-konferensen i Oslo 2012 10 19 gunborg.brannstrom@skl.se Överenskommelse mellan regeringen och SKL(2008)

Läs mer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Arvika, Eda och Årjäng

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Arvika, Eda och Årjäng Vårdprogram Gäller för: Arvika kommun Eda kommun Årjängs kommun Landstinget i Värmland Psykiatriska öppenvården i Arvika. Vårdcentralen i Arvika, Eda och Årjäng Godkänd av: Styrgruppen Utarbetad av: Marie

Läs mer

>60 medicinska?llstånd

>60 medicinska?llstånd TIA - Tidiga insatser i arbetslivet mot alkoholberoende Regeringsuppdrag 2012-2014 Stödja företagshälsovårdens arbete med?diga insatser i arbetslivet mot alkohol Sveriges Företagshälsor Karolinska Ins5tutet

Läs mer

Hur hittar vi i kunskapsdjungeln?

Hur hittar vi i kunskapsdjungeln? Hur hittar vi i kunskapsdjungeln? 1 Active parenting/aktivt föräldraskap Addis-Ung ADHD-klass Aggression Replacement Training (ART) Aggression Replacement Training (ART) i skolan Alvar Anhörigprogram Arbetsträning

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården

Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården FoU rapport 2011:1 Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården En kartläggning bland personal i Gävleborgs län Ann Lyrberg Utbildning och kompetens inom missbruks- och beroendevården En

Läs mer

Förslag 2012-11-05. Gemensamma utgångspunkter Beträffande missbruks- och beroendevården i Gävleborg

Förslag 2012-11-05. Gemensamma utgångspunkter Beträffande missbruks- och beroendevården i Gävleborg Förslag 2012-11-05 Gemensamma utgångspunkter Beträffande missbruks- och beroendevården i Gävleborg Innehållsförteckning: Programförklaring: Bakgrund Utgångspunkt 1: Nationella riktlinjer Utgångspunkt 2:

Läs mer

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet ACT-teamet i Malmö Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet Bakgrund Samordningsbehov Stor andel med psykossjukdomar bland hemlösa Personer med omfattande behov av behandling och stöd Arbetsgrupp:

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Ekonomiskt vetenskapligt underlag Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Innehåll Inledning... 5 Förekomst och samhällets kostnader...5

Läs mer

Psykosocial behandling

Psykosocial behandling Psykosocial behandling Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166

Läs mer

Bostad först i Stockholms stad

Bostad först i Stockholms stad Socialförvaltningen Utvecklingsenheten SIDAN 1 Bostad först i Stockholms stad RFMA 2013-04-10 Maria Andersson Socialförvaltningen Stockholms stad Om Bostad först i Stockholms stad 3 år. Avslutas 2013 Partnerskap

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Samordningsprogram för patienter med blandberoende Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri

Läs mer

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM 15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM En metod för arbetsliv och företagshälsovård Att dricka för mycket ETT PROBLEM

Läs mer

BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN

BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN SAMVERKANSAVTAL mellan landstinget och kommunerna gällande BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN 1 Bakgrund och syfte Genom ändringar i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen från den 1 juli 2013 infördes

Läs mer

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Åke Wallinder Kriminalvårdsläkare Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande:

Läs mer