FFT Funktionell familjeterapi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FFT Funktionell familjeterapi"

Transkript

1 Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika hos ungdomar under 18 år Åtgärd: Functional Family Therapy eller Funktionell familjeterapi (FFT) Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att åtgärden har visat goda resultat på cannabis- och alkoholanvändande. Rekommendationerna utgår från skalan 1 10, där 1 är bäst och 10 är sämst. Rekommendationerna säger också vilka åtgärder som bör undvikas helt icke göra eller som endast bör användas inom ramen för forskning och utveckling FoU. Vilken effekt har åtgärden? Vid användning, missbruk eller beroende av substanser bland ungdomar under 18 år minskar FFT användandet av cannabis och alkohol jämfört med sedvanlig behandling i upp till cirka tio månader efter behandling (måttligt starkt vetenskapligt underlag). minskar inte FFT användandet av cannabis och alkohol jämfört med individuell kognitiv beteendeterapi (KBT), KBT och FFT tillsammans, gruppintervention med psykoedukation eller Ecologically Based Family Therapy (EBFT) upp till cirka tio månader efter behandling (måttligt starkt vetenskapligt underlag). Vid användning, missbruk eller beroende av substanser bland ungdomar under 18 år tycks FFT minska andelen ungdomar som begår antisociala eller kriminella handlingar jämfört med sedvanlig behandling i USA och Sverige i upp till 24 SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax

2 månader efter behandling. Dock tycks ett gott utfall förutsätta att terapeuten följer behandlingsmanualen (begränsat vetenskapligt underlag). Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter? Det saknas information i studierna om oönskade effekter. Vilka studier ingår i granskningen? FFT har studerats i fyra randomiserade kontrollerade studier som kommer från USA respektive Sverige: Totalt ingår ungdomar i dessa studier med en ålder mellan 10 och 18 år varav den vanligaste åldern är cirka 15 år. De olika kontrollgrupper som förekommer i studierna är dels olika former av sedvanlig behandling som genomfördes i de verksamheter som ungdomarna var aktuella inom, dels andra specifika behandlingar som FFT ställs emot i studierna. Utfallsmåtten i studierna är relativt många och berör både substansanvändande och antisocialt beteende. Vad gäller antisocialt beteende är effektmåtten ofta registerdata som naturligt underskattar frekvensen av antisociala handlingar hos ungdomarna då de måste åka fast för att registreras. Inklusionskriterierna till studierna ger att det framförallt är ungdomar som har uppmärksammats för sin brottslighet som inkluderas och huvudfokus i studierna ligger på ungdomarnas antisociala beteende snarare än deras substansanvändande även om det rapporteras i två av studierna. I studier om effekten av FFT har framförallt ungdomar som kommer från kriminalvårdssystemen och inte missbruksvården studerats. Det har förutom de redovisade studierna genomförts cirka 20 andra studier som undersökt effekter av FFT inom de utfall som är av intresse här. Dessa studier redovisas och bedöms dock inte här då studierna är av sämre kvalité (kvasiexperimentell design), är små eller har bedömt icke relevanta kontrollgrupper. Att inte ha med dessa i redovisningen bedöms inte påverka rekommendationerna avseende FFT på något sätt. I den första studien [1] med 120 deltagare jämförs FFT med tre andra aktiva insatser i en randomiserad kontrollerad studie, där en insats är individuell behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT), en KBT och FFT tillsammans och en gruppintervention med psykoedukation. Studien genomfördes i en amerikansk delstat vid en missbruksbehandlingsenhet dit ungdomarna remitterades på grund av sitt missbruk. De allra flesta rekryterades från kriminalvården eller skolan och var mer eller mindre tvungna att genomgå behandlingen för att undvika andra konsekvenser. Alla som deltar uppfyller diagnoskriterierna för cannabismissbruk eller -beroende. Det primära effektmåttet är andelen av dagar utan användande av cannabis samt andel av deltagarna som har tungt användande av cannabis. Gruppen följdes upp efter fyra respektive sju månader. Resultaten indikerar att för effektmåttet dagar utan användande uppvisade FFT vid fyra-månadersuppföljningen en statistiskt säkerställd effekt att minska antalet dagar som cannabis användes jämfört med KBT och psykoedukativ gruppintervention dock inte i jämförelse med den kombinerade behandlingen. Vid sjumånadersuppföljningen var ingen av behandlingarna skilda från varandra

3 avseende andel cannabisfria dagar. För det andra effektmåttet andel tungt användande var andelen med tungt användande signifikant lägre vid fyra månaders uppföljning i FFT, KBT och FFT i kombination. Vid sjumånadersuppföljningen var andelen signifikant lägre i FFT, kombinerade och gruppbehandlingen men inte i KBT-gruppen. Studien är välgjord om än sannolikt med låg power då fyra interventioner fördelas på 120 deltagare. Den andra studien [2] med 119 deltagare jämför FFT med Ecologically Based Family Therapy (EBFT) samt sedvanlig behandling som består av case management och terapi i olika former efter behov. Ungdomarna rekryteras från två härbärgen där de finns på grund av att de rymt hemifrån och är år gamla. Majoriteten (89 procent) uppfyllde kriterier för alkoholmissbruk eller -beroende och många var dessutom cannabismissbrukare eller -beroende. Uppföljning skedde efter 3, 6 och 15 månader efter inklusion och 62 procent genomförde alla uppföljningar. Utfallsmåtten är många i studien varav några presenteras i denna genomgång. Ett primärt effektmått var dagar av användande av alkohol eller droger uttryckt i procent. Ett annat var ungdomarnas poäng på National Youth Survey Delinquency Scale (NYSDS) som mäter graden av antisociala beteenden. För det första effektmåttet användande av alkohol och droger fann man att FFT och EBFT visade på en signifikant minskning av antal dagar som man använde substanser, jämfört med sedvanlig behandling. För det andra effektmåttet visade det sig att alla tre interventionerna minskar antisociala beteenden över tid men att det föreligger signifikant skillnad vid baslinjen för sedvanlig behandling jämfört med de andra interventionerna vilket inte möjliggör en statistisk beräkning av effekten. Studien har en stor andel latinamerikaner i studiegruppen vilket möjligtvis pekar på svårigheter i överföring till svenska förhållanden. Studien är i övrigt välgjord men har relativt dålig beskrivning runt vad sedvanlig behandling är. Intention-to-treat-analyser görs för att kontrollera bortfall vilket minskar risken för att effekter överskattas. Den tredje studien [3] med 719 deltagare jämför FFT med en sedvanlig intervention som ges inom den ramen för frivårdsverksamheten till ungdomar som dömts för brott. Studien är mycket stor och täcker en hel delstats Washington States kriminalvårdssystem för ungdomar som dömts för brott och innehåller därför ett antal siter där studien genomförs. Ungdomar rekryteras till studien genom att de dömts till övervakning inom frivården (probation). Ungdomarna var mellan 13 och 17 år gamla och 79 procent var pojkar och de allra flesta vita (78 procent). En majoritet hade olika former av missbruks- eller beroendeproblem (minst 80 procent). Sedvanlig behandling inom frivården innebar veckovisa kontrollträffar med frivårdsinspektörer och viss utbildning kunde också förekomma. Uppföljningstid var tolv månader. Inom FFT betingelsen genomfördes omfattande adherence-skattningar, det vill säga hur väl FFT-terapeutera följde behandlingsmanualen. Utfallsmåttet i studien var antalet olika brott som registrerats i officiell statistik inom delstaten. Det övergripande resultatet var att 22 procent av ungdomarna i både FFT-betingelsen och i kontrollgruppen återföll i nya brott under uppföljningstiden, vilket indikerar att FFT inte är en effektiv behandling för målgruppen. I en lång rad sekundäranalyser visar man dock att

4 resultatet modifieras då man tar hänsyn till hur väl FFT-terapeuterna följde behandlingsmanualen. Som exempel visas att terapeuter med hög adherence hade en signifikant lägre andel ungdomar som återföll i våldsbrott jämfört med kontrollgruppen. Det omvända gällde också - terapeuter med låg adherence hade statistiskt säkerställt sämre utfall än de med hög adherence och kontrollgruppen. Studien har som nämnts ett stort antal deltagare och genomförs på många ställen samt inkluderar ett helt system allt detta minskar risken för olika formerer av bias. Studien och är också betydelsefull för att man så tydligt kan påvisa påverkan på utfall som olika terapeuters förmåga eller vilja till att följa behandlingsmanualen. Den fjärde studien [4] med 89 deltagare jämför FFT med sedvanlig behandling i form av en intervention i en randomiserad kontrollerad studie. Studien är svensk och genomfördes i Lund. Deltagare rekryterades via att de aktualiserats inom socialtjänsten på grund av brottslighet. Deltagarna lottades sen till FFTbehandling eller sedvanlig behandling som i denna studie bestod av socialtjänstens åtgärder som bedömdes aktuella för respektive deltagare inklusive placeringar utanför hemmet. Ungdomarna eller barnen var år gamla. Uppföljningstid var ett respektive två år efter behandlingsstart. Effektmåttet återfall i brott mättes via utdrag från brottsregistret som indikerade brottsåterfall samt rapporter från socialtjänsten där det framgick om ungdomen aktualiserats för ny brottslighet. Resultatet visade att signifikant färre hade rapporterad brottslighet i FFT-gruppen jämfört med kontrollgruppen både vid ett- och tvåårsuppföljningarna. Studien har ett extra stort värde då den är svensk och genomförd i ordinarie verksamhet både vad det gäller FFT och i kontrollgruppen. Den har också ett bättre effektmått än de amerikanska studierna som förlitar sig på registerutdrag där man bara registrerar brott i delstaten till skillnad mot det svenska brottsregistret som har nationell täckning. Saknas någon information i studierna? - Hälsoekonomisk bedömning Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden vid det specifika tillståndet. Referenser 1. Waldron, HB, Slesnick, N, Brody, JL, Turner, CW, Peterson, TR. Treatment outcomes for adolescent substance abuse at 4- and 7-month assessments. Journal of consulting and clinical psychology. 2001; 69(5): Slesnick, N, Prestopnik, JL. Comparison of family therapy outcome with alcohol-abusing, runaway adolescents. Journal of marital and family therapy. 2009; 35(3): Sexton, T, Turner, CW. The effectiveness of functional family therapy for youth with behavioral problems in a community practice setting. Couple and Family Psychology: Research and Practice. 2011; 1(S):3-15.

5 4. Hansson, K, Cederblad, M, Höök, B. Funktionell familjeterapi. En behandlingsmetod vid ungdomskriminalitet. Socialvetenskaplig tidskrift,. 2000; (3): Läs mer på Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård.

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.

Läs mer

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet 1 Ungdomar på Maria Ungdom 100 80 60 40 20 0 Ingen förälder

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Multisystemisk terapi (MST)

Multisystemisk terapi (MST) Rubrik: Century Gothic, bold 14pt Namn: Century Gothic, bold 14pt Presentationsrubrik: Century Gothic, bold 26pt Tio år med Multisystemisk terapi Vad har vi lärt oss? Cecilia Andrée Löfholm 2015-01-30

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

En rimlig teori räcker inte

En rimlig teori räcker inte ETIK EVIDENS TRANSPARENS Knut Sundell knut.sundell@socialstyrelsen.se www.evidens.nu www.prevention.se En rimlig teori räcker inte D.A.R.E Scared straight Insatser för att bryta upp gatugäng Anatomiska

Läs mer

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik

Läs mer

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt

Läs mer

Antisociala ungdomar

Antisociala ungdomar Strukturerad bedömning av risk för allvarlig brottslighet ett nödvändigt steg i professionaliseringen av arbetet runt lagöverträdande ungdomar varför då? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och

Läs mer

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013 Forskning och evidens Psykosociala behandlingsmetoder 2 oktober 2013 Per Sandén Estimatum konsult Vad är evidensbaserade metoder? Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholmissbruk och beroende (Agneta

Läs mer

Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende

Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende Rekommendationerna riktar sig till Socialtjänst, landsting och andra vårdgivare Thomas Lundqvist Innehåll Framtagandet av underlag

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende

Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende Rekommendationerna riktar sig till Socialtjänst, landsting och andra vårdgivare Innehåll Framtagandet av underlag för riktlinjerna

Läs mer

MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv

MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv Norrköping 23 okt 2014 Lotta Höjman leg psykolog & leg psykoterapeut Handledare i psykoterapi Agenda Sammanhang och evidens för metoden Teoretisk

Läs mer

Psykosociala metoder och stöd

Psykosociala metoder och stöd Psykosociala metoder och stöd Länskonferens Karlstad 2 december 2016 Ann-Sofie Johansson ann-sofie,johansson@karlstad.se 054 540 5165 Centrala begrepp i detta sammanhang Behandling - systematiska och grundade

Läs mer

Motverka studieavbrott. effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar.

Motverka studieavbrott. effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar. Motverka studieavbrott effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar. Forskning om studieavbrott 2014:3 Svensk titel: Motverka studieavbrott effekter på fullföljandet

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils

Läs mer

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar 391 27 0480-41 80 20 www.anhoriga.se

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar 391 27 0480-41 80 20 www.anhoriga.se Syfte med kunskapsöversikten Syfte att systematiskt söka, granska och sammanställa kunskap om verksamma metoder för att ge stöd till barn vars förälder eller omsorgsperson avlider Ett syfte är också att

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott

Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott Lena Lundholm leg psykolog, doktorand Rättsmedicin Uppsala universitet Kriminalvårdens FoU: Stockholmsgruppen Bakgrund Anabola effekter- muskeltillväxt

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Beroendedagen 10 september 2015 Stefan Borg Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Ungdomar - psykisk ohälsa och missbruk vad vet vi och vad kan vi göra?

Ungdomar - psykisk ohälsa och missbruk vad vet vi och vad kan vi göra? Disposition Ungdomar - psykisk ohälsa och missbruk vad vet vi och vad kan vi göra? Psykisk ohälsa bland ungdomar och unga vuxna - blir det värre och vad får det för konsekvenser? Långtidsuppföljning av

Läs mer

socialt arbete? Martin Olsson FD i Socialt arbete Socialhögskolan, Lunds Universitet

socialt arbete? Martin Olsson FD i Socialt arbete Socialhögskolan, Lunds Universitet Hur vet man att något fungerar i socialt arbete? Martin Olsson FD i Socialt arbete Socialhögskolan, Lunds Universitet Grundläggande kunskap om forskningsdesign För att kunna påvisa en effekt måste det

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Socialstyrelsens chefsstödsmanual Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen

Läs mer

Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten

Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten Olika programkompetenser idag inom regionen Brotts Brytet Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten kan omfatta skilda typer

Läs mer

BEHANDLING AV DROGBEROENDE

BEHANDLING AV DROGBEROENDE BEHANDLING AV DROGBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University 2010-03-05 -Amata, -Brewer -Burke -Carter -Crits-Christoph farmaka et al (2004) (2006). (1982) 8 69 6 RCT st av studier -Opiatbehandling, RCT

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up Berit Bihlar Muld, Leg. psykolog, spec. i klinisk psykologi, doktorand på KI Handledare: Tatja Hirvikoski, Med.dr,

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland 1 (11) Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland Arbetsgrupp: Bengt Palo, Leif Martinsson, Christina Ledin, Lotta Österlund

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE?

EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE? EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE? Min erfarenhet av RCT Svårinställd ungdomsdiabetes (Olof Rydén, Per Jonsson) Funktionell familjeterapi Familjebehandling vid anorexi (Ulf Wallin) ADHD

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Socialpsykiatriska behandlingsteamet. Samverkan mellan kommuner och landstinget Uppsala län 50% + 50%

Socialpsykiatriska behandlingsteamet. Samverkan mellan kommuner och landstinget Uppsala län 50% + 50% Socialpsykiatriska behandlingsteamet Samverkan mellan kommuner och landstinget Uppsala län 50% + 50% Stegen finner stigen En principstyrd, pragmatisk behandlingsmodell för att möta ungdomar med självskadande

Läs mer

Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Läs mer

E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området

E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området 1 E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området Anna-Karin Danielsson, PhD Centrum för epidemiologi & samhällsmedicin, CES Stockholms läns landsting anna-karin.danielsson@sll.se 2 E-stöd = Internet &

Läs mer

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Förutsättningar, bedömningar och insatser Cecilia Andrée Löfholm Catrine Kaunitz Råd för framtiden Norrköping 26 okt 2012 1 Normbrytande beteende Beteende

Läs mer

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Dagens program Spelberoendesatsning Lund universitet / Beroendecentrum

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt

Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt 1 2 Disposition Kvalitetsgranskning av vetenskaplig litteratur: Granskning av randomiserade studier Ingegerd Mejàre 3-4 november 2016 Gå igenom de moment som ingår i granskningen av en RCT Workshop: Kvalitetsgranskning

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Metoder för stöd till barn som anhöriga Metoder för stöd till barn som anhöriga Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Pågående arbeten Arbetet pågår nu med två kunskapsöversikter: Metoder för stöd till barn och unga med föräldrar som har

Läs mer

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET

Läs mer

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg Indikatorer inom missbruksvården Mats Anderberg Mikael Dahlberg Upplägg Introduktion om indikatorer Nationella indikatorer för missbruks- och beroendevården Indikatorer baserade på UngDOK Indikatorers

Läs mer

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016 Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016 Poa Samuelberg Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi BUP Traumaenhet,

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Lars-Gunnar Eriksson Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Initiativ från politiken Effektivisera vårdinsatser för ungdomar och deras familjer utifrån mänsklig och ekonomisk hänsyn BUP och socialtjänsten

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer?

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg

Läs mer

2. Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen

2. Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen 2. Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen Sammanfattning Rapporten redovisar resultatet av en systematisk sökning och genomgång av litteraturen om kariesförebyggande åtgärder. Sökningen har

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Forskningsöversikt av cannabispreventiva metoder

Forskningsöversikt av cannabispreventiva metoder Forskningsöversikt av cannabispreventiva metoder Stockholm 21 maj 2014 Eva Skärstrand Cannabisanvändning i Sverige 2004-2013 30 25 20 15 10 5 Andel som någon gång använt cannabis 0 2004 2005 2006 2007

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Canada (4) United States (9) United Kingdom (12) Reconvictions (25) Community settings (11) Institutional settings (15)

Canada (4) United States (9) United Kingdom (12) Reconvictions (25) Community settings (11) Institutional settings (15) , Skyddsvärnet ABF-huset www.studentlitteratur.se/32777 Relationens betydelse vid evidensbaserad behandling i Kriminalvården Anne H. Berman, fil dr, leg psykolog, leg psykoterapeut Specialist i klinisk

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen ASI08, med

Läs mer

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm Disposition Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa Anders Tengström Med.Dr, Leg psykolog Ungdomar med missbruksproblem hur ser de ut och hur går det för dem? Hur går det? Samsjuklighet Psykiatriska/

Läs mer

KAPITEL 9 kunskapsluckor och forskningsbehov

KAPITEL 9 kunskapsluckor och forskningsbehov 9. Kunskapsluckor och forskningsbehov Prevention är ett ungt område inom forskningen och är som sådant fortfarande i en metodologisk utvecklingsfas. Området är förenat med stora praktiska problem vid genomförandet

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Cyberrymden

Cyberrymden 2016-10-01 Cyberrymden knarkologika.se är ett apolitiskt och irreligiöst forum för konstruktiv diskussion kring missbruk och missbruksvård. Varje person med ett seriöst motiv är välkommen med sitt bidrag

Läs mer

Vilken målgrupp pratar vi om?

Vilken målgrupp pratar vi om? Bostadens betydelse för rehabilitering av personer med komplexa vårdbehov framgångsoch riskfaktorer RFMA konferens Mats Blid Lektor i socialt arbete Mittuniversitetet 2013-04-10 Vilken målgrupp pratar

Läs mer

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård -Ny lag 2011-08-01 (Prop. 2010/11:107) Brå: Råd för framtiden 25-26 oktober 2012 Maria Hultén LSU-institutioner Johannisberg, Kalix -Utvisningsdömda Klarälvsgården,

Läs mer

Kapitel 6: Syntes och evidensgradering

Kapitel 6: Syntes och evidensgradering Kapitel 6: Syntes och evidensgradering När de inkluderade na tabellerats ska resultaten sammanställas, vägas ihop och värderas. Det är viktigt att denna syntes görs på ett öppet och reproducerbart sätt

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services SBU:s sammanfattning och

Läs mer

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg Nationella riktlinjer för god vård och omsorg åååå Socialstyrelsens riktlinjearbete för osteoporos Hur dela? Faktagruppens arbete Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Faktagruppsordförande

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Motiverande samtal för personer med missbruksproblem

Motiverande samtal för personer med missbruksproblem Motiverande samtal för personer med missbruksproblem sbu kommenterar kommentar och sammanfattning av utländska medicinska kunskapsöversikter 30 september 2014 www.sbu.se/2014_09 Missbruk av alkohol och

Läs mer

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd God samverkan kräver Samverkan FMB Behandling / Stöd Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se

Läs mer

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs

Läs mer

Partial vaginismus definition, symptoms and treatment

Partial vaginismus definition, symptoms and treatment Partial vaginismus definition, symptoms and treatment Maria Engman, Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr Kvinnokliniken Västerviks sjukhus maria.engman@ltkalmar.se SFOG Skövde 2008-08-28 Sexuella smärtsyndrom,

Läs mer

CRAFT TEORI OCH CRAFTS UTVECKLING. CRAFTS historiska ursprung 27.04.2016 DAGENS UPPLÄGG. Varför fokusera på anhörigas situation?

CRAFT TEORI OCH CRAFTS UTVECKLING. CRAFTS historiska ursprung 27.04.2016 DAGENS UPPLÄGG. Varför fokusera på anhörigas situation? CRAFT COMMUNITY REINFORCEMENT AND FAMILY TRAINING DAGENS UPPLÄGG TEORI OCH CRAFTS UTVECKLING CRAFTS UPPLÄGG OCH METODER (web) FORSKNINGSLÄGE CRAFT/ANDRA ANHÖRIGA PROGRAM AKTULLELL FORSKNINGS STUDIE - WEB

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48)

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48) YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Malm Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk

Läs mer

FORUM SPEL. Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende. Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder

FORUM SPEL. Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende. Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder FORUM SPEL Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder Bedriver kunskapsutveckling kring prevention, risk och skyddsfaktorer Pågående

Läs mer

Sammanfattande kommentarer

Sammanfattande kommentarer Sammanfattande kommentarer Björn Hibell, Erik Fender, Ulf Guttormsson, Thomas Hvitfeldt Det är ofta svårt att beskriva tillstånd och företeelser som innebär brott mot lagar eller normer. Detta är något

Läs mer

Behandlingsprogram mot våld. Våld & Kriminalitet

Behandlingsprogram mot våld. Våld & Kriminalitet Behandlingsprogram mot våld Våld & Kriminalitet Regeringsuppdrag 2013-2016 Kriminalvården ska intensifiera och utveckla det återfallsförebyggande arbetet med unga klienter män med våldsproblematik kvinnor

Läs mer

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,

Läs mer

Lägesrapport om Bostad Först i Stockholms stad

Lägesrapport om Bostad Först i Stockholms stad Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr 3.2-68/2014 Sida 1 (7) 2014-04-24 Handläggare Maria Andersson Telefon: 08-508 25 910 Till Socialnämnden Lägesrapport

Läs mer

Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga

Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga Skola - allmänt drogförebyggande program Skola - program riktade mot en specifik drog Familjestödsprogram Manualbaserade skolprogram

Läs mer

what works whom? Evidensbaserade psykoterapier för barn, vuxna och äldre American Psychological Association Division 12: Clinical Psychology

what works whom? Evidensbaserade psykoterapier för barn, vuxna och äldre American Psychological Association Division 12: Clinical Psychology Evidensbaserade psykoterapier för barn, vuxna och äldre Baserad på litteraturöversikter gjorda av icke-beteendeterapeuter Lars-Göran Öst Psykologiska institutionen Stockholms Universitet American Psychological

Läs mer