Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland
|
|
- Stina Pettersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 (11) Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland Arbetsgrupp: Bengt Palo, Leif Martinsson, Christina Ledin, Lotta Österlund Jansson, Åsa Storm, Maria Nyqvist, Pär Johansson Rekommendationer och gapanalys Socialstyrelsens olika typer av rekommendationer Typ av rekommendation Rekommendationer med rangordning 1-10 Rekommendationen FoU Rekommendationen icke-göra Beskrivning Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten eller erbjuda. De rangordnade åtgärderna redovisas enligt prioriteringsskalan 1-10, där åtgärder med prioritering 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst. Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten utföra rutinmässigt, och endast inom ramen för forskning och utveckling. Socialstyrelsen vill med rekommendationerna stödja hälso- och sjukvården och socialtjänsten att noggrant utvärdera nya åtgärder innan de jar användas. Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten utföra alls. Socialstyrelsen vill med rekommendationerna stödja hälso- och sjukvården att sluta använda ineffektiva metoder. I nedanstående gapanalys har endast de rekommendationer där Socialstyrelsen anger att hälso- och sjukvården och socialtjänsten eller redovisats. 1
2 2 (11) NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Rekommendationer om bedömningsinstrument Identifiering av alkohol- och narkotikaproblem Hälso- och sjukvården och socialtjänsten Använda AUDIT för att identifiera alkoholproblem vid misstanke om alkoholproblem (prioritet 1). Använda DUDIT för att identifiera narkotikaproblem vid misstanke om narkotikaproblem (prioritet 3). Diagnostik av missbruk eller beroende Hälso- och sjukvården Använda SCID I eller MINI för att diagnostisera missbruk eller beroende av alkohol och narkotika (prioritet 5). Bedömning av hjälpbehov Hälso- och sjukvården och socialtjänsten Använda ASI för att bedöma hjälpbehov för personer med alkohol- eller narkotikaproblem (prioritet 1). brett inom kommunerna inom landstinget brett inom kommunerna inom landstinget MINI inom psykiatrin SCID 1 används vid behov inom socialtjänsten och öppenvårdspsykiatrin Detta är ett av flera verktyg. Det finns ett visst motstånd att använda instrument. Behöver användas vid rätt tillfälle. Hög prioritet jämfört med andra riktlinjer. Borde vara en högre Upplevs tidskrävande. Innehåller ett uppföljningssystem. Det har fått en hög prioritering jämfört med andra riktlinjer. 2
3 3 (11) Rekommendationer om medicinska test Pågående intag av alkohol Använda mätning av alkoholhalten i utandningsluft med instrument baserade på bränslecells- eller IRdetektor för att upptäcka pågående intag av alkohol (prioritet 1). Nyligt intag av alkohol Använda mätning av EtG och EtS i blod och urin för att upptäcka nyligt intag av alkohol (prioritet 2). där det är relevant begränsat Ska detta användas i Socialtjänsten? Använda mätning av alkoholhalten i urin för att upptäcka nyligt intag av alkohol (prioritet 7). Långvarigt högt intag av alkohol Denna åtgärd borde ha en lägre Använda mätning av CDT eller PEth i blodprov för att upptäcka långvarigt högt intag av alkohol (prioritet 2). Använda mätning av GT i blodprov för att upptäcka långvarigt högt intag av alkohol (prioritet 3). Använda mätning av ASAT och ALAT i blodprov för att upptäcka långvarigt högt intag av alkohol (prioritet 5). brett brett Resultat används av båda huvudmännen men det utförs av landstinget. Prioriteringen upplevs oklar då det är prioritet 3 och står. Ska detta riktas till socialtjänsten? Denna åtgärd borde ha en lägre Ska detta riktas till socialtjänsten? 3
4 4 (11) Pågående eller nyligt intag av narkotika Använda urinprov för att upptäcka brett pågående eller nyligt intag av narkotika (prioritet 1). Använda patientnära drogtest med brett urinprov för att upptäcka pågående eller nyligt intag av narkotika (prioritet 5). Rekommendationer om alkohol Läkemedelsbehandling vid alkoholabstinens Beror på användningsorsak. Beror på användningsorsak. Hälso- och sjukvården alkoholabstinens med bensodiazepiner (prioritet 2). alkoholabstinens med risk för abstinensepilepsi och delirium tremens med bensodiazepiner (prioritet 1). svår alkoholabstinens (delirium tremens) med bensodiazepiner eller klometiazol (prioritet 1). Hälso- och sjukvården alkoholabstinens med klometiazol eller karbamazepin (prioritet 3). vid behov brett brett i mindre omfattning Denna åtgärd borde ha en lägre alkoholabstinens med risk för abstinensepilepsi och delirium tremens med klometaziol (prioritet 5). Denna åtgärd borde ha en lägre 4
5 5 (11) Läkemedelsbehandling vid alkoholabstinens Hälso- och sjukvården alkoholabstinens med antihistaminer eller neuroleptika (icke-göra) Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende sporadiskt Hälso- och sjukvården alkoholberoende med disulfiram, akamprosat eller naltrexon (prioritet 1). Hälso- och sjukvården alkoholberoende med nalmefen (prioritet 4). alkoholberoende med topiramat eller baklofen (prioritet 7). Psykosocial behandling vid missbruk eller beroende av alkohol Akamprosat och naltrexon används men i tillräcklig omfattning mycket sparsamt mycket sparsamt Oväntat att disulfiram har samma prioritet som övriga. r beroende av alkohol motivationshöjande behandling (MET) (prioritet 1). MET vedertaget i länet Utbildningsinsatser krävs. Finns få utbildare i Sverige. Vem tar ansvar nationellt? MI med biofeedback. Vi framledes öka användningen i länet. 5
6 6 (11) beroende av alkohol kognitiv beteendeterapi (KBT), community reinforcement approach (CRA) eller 12- stegsbehandling (prioritet 2). beroende av alkohol psykodynamisk eller raktionell terapi (prioritet 3). 12-steg och KBT används CRA i mindre omfattning ibland inom psykiatrin i senare skede Rekommendationer om bensodiazepiner Nedtrappning med eller utan tillägg av KBT Vad kostar det att byta behandlingsmetod jämfört med vinsten att använda en mer kostnadseffektiv behandling? Bättre att vidareutveckla det vi redan har? Sprida det ytterligare i länet? Denna åtgärd borde ha en lägre Hälso- och sjukvården Erbjuda personer med långvarigt bruk, av bensodiazepiner där sedvanlig utsättning är möjlig, nedtrappning av bensodiazepiner eller nedtrappning av bensodiazepin med tillägg av kognitiv beteendeterapi (prioritet 2). Rekommendationer om cannabis Psykosocial behandling vid missbruk eller beroende av cannabis i viss omfattning. Nedtrappning (ILN individuell läkemedelsnedtrappning) men med tillägg av KBT Här har landstinget ett resursproblem. Det finns tillräcklig tillgång till KBT. Vi behöver undersöka hur förskrivningen ser ut. beroende av cannabis kognitiv beteendeterapi (prioritet 2). men det finns kö till vårdtjänsten (HAP) Vi saknar prioritering av HAP (haschavvänjningsprogram). Resursbrist finns inom psykiatrin. 6
7 7 (11) beroende av cannabis motiverande samtal (MI) (prioritet 5). beroende av cannabis förstärkningsmetod som tillägg till kognitiv beteendeterapi (prioritet 6). Rekommendationer om centralstimulantia Läkemedelsbehandling vid centralstimulantiaberoende Hälso- och sjukvården amfetaminberoende med naltrexon (prioritet 4). Psykosocial behandling vid missbruk eller beroende av centralstimulerande preparat mycket sparsamt inom psykiatrin beroende av centralstimulerande preparat community reinforcement approach (CRA) med tillägg av förstärkningsmetod, eller 12- stegsbehandling (prioritet 3). beroende av centralstimulerande preparat kognitiv beteendeterapi (KBT) (prioritet 4). beroende av centralstimulerande preparat motiverande samtal (MI) (prioritet 6). i viss omfattning som behandling utan för att motivera till behandling under hela behandlingsti den. CRA användas i högre omfattning. bara i delar av länet. Utbildningsbehov är stort i länet. för att motivera till behandling och borde då ha högre 7
8 8 (11) Rekommendationer om samsjuklighet Läkemedelsbehandling Hälso- och sjukvården Behandla alkoholberoendet hos personer med alkoholberoende och samtidig bipolär sjukdom med valproat som tillägg till litium (prioritet 6). Behandla alkoholberoendet hos personer med alkoholberoende och samtidig adhd med atomoxetin (prioritet 5). Behandla amfetaminberoendet hos personer med amfetaminberoende och samtidig adhd med metylfenidat (prioritet 5). Psykosocial behandling Hälso- och sjukvården Erbjuda personer med alkoholmissbruk eller beroende och samtidig depression grerad behandling (prioritet 3). beroende av alkohol och droger och samtidig svår psykisk sjukdom grerad behandling (prioritet 3). men behöver utvecklas men behöver utvecklas Det finns behov av att utveckla grerade vårdformer i länet. Det finns behov av att utveckla grerade vårdformer i länet. Rekommendationer om alkohol- eller narkotikaproblem hos ungdomar MI/MET, MET/KBT och ACRA/ACC Erbjuda ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem korta insatser (MI eller MET), motivationshöjande behandling i kombination med kognitiv beteendeterapi (MET och KBT) eller adolescent community reinforcement approach (ACRA) eller assertive continuing care (ACC) (prioritet 3). HAP används inom socialtjänsten men i alla kommuner Återkommer. Behöver hjälp av BUP för att svara. 8
9 9 (11) Familjebehandling Erbjuda ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem functional family treatment (FFF), brief strategic family treatment (BSFT) eller multidimensional family therapy (MDFT) (prioritet 3). Erbjuda ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem multisystemisk terapi (MST) (prioritet 4).? Återkommer. Behöver hjälp av BUP för att svara. Återkommer. Behöver hjälp av BUP för att svara. Indikatorer Socialstyrelsen har i till riktlinjerna tagit fram 45 indikatorer för god vård som avser att följa upp verksamheten, såväl för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. De flesta av indikatorerna (85 %) är idag möjliga att mäta med hjälp av befintliga datakällor och är så kallade utvecklingsindikatorer. Gör en bedömning om Socialstyrelsens förslag till indikatorer är relevanta och speglar verksamheten på ett bra sätt, viktiga processer, resultat, generell kvalitet och ur ett brukarperspektiv? Svar: Vi konstaterar att det är många utvecklingsindikatorer. För övrigt är det annars i stort sett bra indikatorer. Kan Svenskt beroenderegistret användas för att fånga uppgifter även inom socialtjänst? Ekonomiska, resursmässiga och organisatoriska konsekvenser Tillämpning av riktlinjerna rekommendationer medföra konsekvenser ekonomiskt, resursmässigt och organisatoriskt. Frågor att reflektera över: Krävs förändring av arbetssätt eller dokumentation? Krävs utökad samver? Mellan vilka aktörer? o Mellan kommuner och landsting i länet. Kräver samsyn för att kunna samverka. Vem/vilka äger frågan om samver vilken gemensam beslutande församling har vi? Gemensam handlingsplan för samsjuklighet finns, men är implementerad! Räcker de befintliga personalresurserna? 9
10 10 (11) Finns det tillräckligt med personal med rätt kompetens? Behov av fortbildning och handledning? o Vilka är utsedda (centrala) ägare för de olika psykosociala behandlingsmetoderna? (kvalitetssäkring, autenticiering, styrning, indikationer-indikationsglidning etc.) Vad genomföras på kort respektive lång sikt? Krävs politiska initiativ, exempelvis för att säkerställa samordning i processer och gemensam syn på prioriteringar? o Se punkten samver ovan. Vem/vilka äger frågan om samver vilken gemensam beslutande församling har vi? Aktualiseras något regiongemensamt arbete? Vilka uppdrag behöver formuleras? o Det behövs ett nationellt uppföljningssystem/kvalitetsregister för både kommuner och landsting (för alla utvecklingsindikatorerna). KIM-formulär 1 gång/år finns men vi behöver gemensam nationell uppföljning (diagnos + åtgärd). Gör en bedömning och, om möjligt, en beräkning av konsekvenserna för er verksamhet. Svar: Behövs politiska initiativ som säkerställer gemensamma processer över huvudmannagränser. Vi behöver fortsätta på den inslagna banan men med komplettering av de nya rekommendationerna Det behövs en gemensam organisering i länet som har det operativa ansvaret och ta beslut så att reell samver utvecklas. Komplexa vårdbehov med utåtagerande beteende hos ungdomar är ett utvecklingsområde. Behov av stöd till implementering Beskriv vilket stöd er verksamhet behöva för att ni ska kunna implementera riktlinjerna hos er. Det t.ex. handla om att ta fram en handbok eller en webbutbildning för att stödja implementering av en ny åtgärd. Svar: Nationellt stöd för att öka användningen av MET (prio 1): Kompetensutvecklingspengar, vägledning, utbildning, metodstöd etc. (jämför med stödet som gavs till införande av MI 2007). Stöd o hjälp för att implementera en samversfunktion. De psykosociala metoderna ägs av samtliga huvudmän (landsting och kommuner) vem ska erbjuda vilken metod/instrument? Eller ska alla metoder finnas hos samtliga? Det krävs samver och stöd till systematisk implementering. 10
11 Viktiga diskussionsfrågor att behandla på kunskapsseminariet 11 (11) I samband med det regionala kunskapsseminariet kommer de inbjudna representanterna från regionen att få möjlighet att föra en diskussion kring de föreslagna rekommendationerna. Ange gärna vad er verksamhet tycker är särskilt angeläget att diskutera samt motivera gärna varför. Svar: Rekommendationer gällande blandmissbruk saknas som är det vanligaste! Här finns det behov av vägledning! Nationellt stöd för att införa MET? Hur vi verka för svensk FoU!? Många av rekommendationerna bygger på ameriska studier Ska verkligen MI stå som en metod mot missbruket? för att motivera till behandling och borde då ha en högre 11
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder
Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och
Läs merVad är nationella riktlinjer?
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merGapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014
Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg Översikt rekommendationer Bedömning
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor
Läs merUnderlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen
Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer?
Läs merN y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!
Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne
Läs merPraktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting SKLs Handlingsplan mot missbruk och beroende Består
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Beroendedagen 10 september 2015 Stefan Borg Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merKatrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer
Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Förvaltningsversion publicerad 11 december 2017
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Förvaltningsversion publicerad 11 december 2017 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso-
Läs merStöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta
Läs merPsykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU
Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk
Läs merBeroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet
Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN
Läs merLokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors
Gäller för: Sunne kommun Sunne vårdcentral Munkfors kommun Munkfors vårdcentral Hagfors kommun Hagfors vårdcentral Ekshärad vårdcentral Torsby kommun Torsby vårdcentral Likenäs vårdcentral Psykiatrisk
Läs merTabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg
Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt
Läs merSocialstyrelsens chefsstödsmanual
Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen
Läs merNationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merINDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET
INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET inom primärvård, specialiserad hälsooch sjukvård samt socialtjänst Diagram taget från Socialstyrelsens utvärdering av psykisk ohälsa, 2013 KRISTINA BERGLUND,
Läs merLänsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling
Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk från upptäckt till behandling Pågående utvecklingsarbete Samarbete mellan Värmlands läns vårdförbund, Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland,
Läs merBehandling vid samsjuklighet
Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen
Läs merBedömning och behandling av missbruk hos ungdomar ANDERS HÅKANSSON, LEG LÄKARE, DOCENT. BEROENDECENTRUM MALMÖ. LUNDS UNIVERSITET.
Bedömning och behandling av missbruk hos ungdomar ANDERS HÅKANSSON, LEG LÄKARE, DOCENT. BEROENDECENTRUM MALMÖ. LUNDS UNIVERSITET. CAN:s drogvaneundersökning År 9 + år 2 gymnasiet Po, år 9 (%) Fl, år 9
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merVälkomna till. Riskbruk, missbruk och beroende. nationell baskurs dag 2
Välkomna till Riskbruk, missbruk och beroende nationell baskurs dag 2 Dag 2 09.30 Evidensbaserade metoder psykosociala (Lena Häggström) 10.30 Paus 10.45 Lagstiftning rörande missbruksområdet Landstingets
Läs merMissbruksorganisationer i Stockholm Historik
1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling
Läs merBarn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?
Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet 1 Ungdomar på Maria Ungdom 100 80 60 40 20 0 Ingen förälder
Läs merInventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Läs merAgneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta
Läs merPsykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)
Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2014. Stöd för styrning och ledning Preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2014 Stöd för styrning och ledning Preliminär version Artikelnummer 2014-3-24 Publicerad www.socialstyrelsen.se, mars 2014 Förord I dessa nationella
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar
Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och
Läs merIndikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg
Indikatorer inom missbruksvården Mats Anderberg Mikael Dahlberg Upplägg Introduktion om indikatorer Nationella indikatorer för missbruks- och beroendevården Indikatorer baserade på UngDOK Indikatorers
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Socialnämnden. 41 Dnr 2016/28. Länsöverenskommelse Vård och stöd vid missbruk och beroende
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum Blad 2016-05-11 8 41 Dnr 2016/28 Länsöverenskommelse Vård och stöd vid missbruk och beroende Länsöverenskommelsen 2010/2013 ska revideras i enlighet
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merGemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs merScreening och utredning av drogproblem
Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under
Läs merBEDÖMNINGSINSTRUMENT
BEDÖMNINGSINSTRUMENT EN SYSTEMATISK OCH STRUKTURERAD HJÄLP FÖR ATT INHÄMTA INFORMATION OCH FÖLJA UPP BRUKAREN KRISTINA BERGLUND, DOCENT PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Bedömningsinstrument
Läs merEvidensbaserade metoder, psykosociala: fokus barn & unga
Evidensbaserade metoder, psykosociala: fokus barn & unga Carolina Björkman, utvecklare, Nyköpings kommun Christer Åkerlund, teamledare, Eskilstuna kommun Vad vet vi om ungdomar med missbruk eller beroende?
Läs merLänsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk från upptäckt till behandling
Sida 1(15) Länsöverenskommelse Fastställare: fastställes av kommunerna och landstinget i Värmland Revideras av den regionala beredningsgruppen Giltig fr.o.m: 2017-09-01 Giltig t.o.m: 2019-09-01 Version
Läs merRemissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Kommunförbundet Skåne & Region Skåne
J U D A N Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården 2014-06-16 Kommunförbundet Skåne & Region Skåne Den 4 juni på Sankt Gertrud i Malmö, fick cirka
Läs merLänsöverenskommelse för barn-och unga i risk-och missbruk
Kommunledningsförvaltningen Lovisa Vasiliou,0550-88 009 lovisa.vasiliou@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2015-05-26 Ks/2015:110 000 Organisation Sida 1(1) Länsöverenskommelse för barn-och unga i
Läs merKartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen
Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare
Läs merRekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende
Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende Rekommendationerna riktar sig till Socialtjänst, landsting och andra vårdgivare Innehåll Framtagandet av underlag för riktlinjerna
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merRekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende
Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende Rekommendationerna riktar sig till Socialtjänst, landsting och andra vårdgivare Thomas Lundqvist Innehåll Framtagandet av underlag
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merSveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1
Läs mer1. Upptäckt och förebyggande verksamhet
Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna
Läs merKvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.
Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik 1 Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete
Läs merLänsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk från upptäckt till behandling
Sida 1(17) Länsöverenskommelse Fastställare: fastställes av kommunerna och landstinget i Värmland Revideras av den regionala beredningsgruppen Giltig fr.o.m: 2015-09-01 Giltig t.o.m: 2017-09-01. Version
Läs merFramgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga
Framgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga Charlotte Skoglund, M.D., PhD SMART Psykiatri Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet
Läs merVÄLKOMMEN. Länskonferens lokala styrgrupper
VÄLKOMMEN Länskonferens lokala styrgrupper DAGORDNING 09:00-15:00 Bengt Stenström Marianne Utterdahl Leif Martinsson Ann-Sofie Johansson FIKA 10:00-10:20 Moderator Inledning Bakgrund, process, ansvar Psykosociala
Läs merDisposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?
1 Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Västernorrland 2010 10 11 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484
Läs merDe nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik
De nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Vad kostar missbruk? Kommunernas och regionernas direkta kostnader för vård av personer med missbruk eller beroende uppgår till c:a 17 miljarder
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Dess bakgrund & innehåll Claudia Fahlke, professor Psykologiska institutionen Göteborgs universitet www.gu.se 1. Arbetet bakom och med riktlinjerna
Läs merFarmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.
Farmakologisk behandling Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.se Agenda Alkohol Abstinens Långsiktig behandling Cannabis Bensodiazepiner
Läs merDisposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer?
1 Disposition Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Varför riktlinjer? Innehåll i riktlinjerna Kunskap till praktik Evidensbaserad praktik Reflektion utgångspunkt för förändring Implementering
Läs merSamverkansöverenskommelse
Samverkansöverenskommelse om missbruks- och beroendevård i Kronobergs län Överenskommelse för socialtjänsten och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och beroendeproblematik Förvaltningen
Läs merGapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård
1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering
Läs merVårdrutin. Riktlinjer för socialtjänsten, vårdcentralen och öppenvårdspsykiatrin för personer med riskbruk, skadligt bruk eller beroendeproblem
Vårdrutin Riktlinjer för socialtjänsten, vårdcentralen och öppenvårdspsykiatrin för personer med riskbruk, skadligt bruk eller beroendeproblem Gäller för: Vårdcentralen Grums, Grums Nya Vårdcentral, psykiatriska
Läs merChefsstöd 2015-06-16
Chefsstöd 2015-06-16 Chefsdag 16 juni 09.00-09.30 Inledning, presentation Kort info om framtiden 09.30-10.15 ASI uppföljning, statistik vad ser vi idag? 10.15-10.45 paus (Annica, Tina) 10.45-11.45 Nya
Läs merSKL Handlingsplan år
SKL Handlingsplan 13-29 år Framtagen via MILK Missbruk inom Landsting och Kommun 43 förslag som riktar sig till SKL, staten, kommuner och regioner Formuleras som bör och ska Riktar sig till beslutsfattare
Läs merSveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västra Götaland den 4 februari Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484
Läs merLARS ÖHMAN. Utbildningsprogram Hösten Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd
LARS ÖHMAN Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd Utbildningsprogram Hösten 2017 Kontaktuppgifter: Lars Öhman Almgatan 6 814 41 Skutskär Tel: 076 138 20 89 @adress: ohman.lars@outlook.com INNEHÅLL 1
Läs merStatlig styrning med kunskap
Statlig styrning med kunskap hur är det tänkt? BUP-kongress i Uppsala Barbro Thurfjell medicinskt sakkunnig, barn- och ungdomspsykiatri Agenda Socialstyrelsens roll Vad är styrning med kunskap? Rådet och
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Indikatorer med lägesbild 2017 Bilaga
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Indikatorer med lägesbild 2017 Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder,
Läs merDe nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik
De nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Vad kostar missbruk? Kommunernas och landstingens direkta kostnader för vård av personer med missbruk eller beroende uppgår till c:a 17 miljarder
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden
Katrin Boström, Annika Friberg 2018-03-23 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden 2018-06-01
Läs merGenomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009
Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna
Läs merÖvergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård
Gäller för: Socialtjänst, vårdcentraler, ungdomsmottagningar, elevhälsa, 1:a linjen, BUP samt öppenvårdspsykiatri Godkänd av: Lokal ledningsgrupp 1:a linjens chefer inom, hälso- och sjukvård och skola
Läs merLokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun
Gäller för: Säffle kommun Öppenvårdspsykiatrin Vårdcentraler Socialtjänst Godkänd av: Robert Lindahl Eva Eriksson Birgitta Evensson Lotta Österlund-Jansson Kertin Belander Utarbetad av: Karna Rusek Stefan
Läs merNationella riktlinjer Vård och stöd vid missbruk och beroende. Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Konferens i Göteborg den 11 oktober 2016 1 Lisbeth Schultze, länsöverdirektör, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Lisbeth Schultze hälsade
Läs merRiskbruk, missbruk och beroende baskurs
Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper
Läs merSCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund
SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Lena Flyckt Vad används nationella riktlinjer till? Exempel på användningsområden: beslut om resursfördelning
Läs merRiskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik
Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.
Läs merAnsvarsfördelningen mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård Vem ansvarar för vad? Vad innebär båda huvudmännens ansvar? Kan vi skapa samsyn?
Ansvarsfördelningen mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård Vem ansvarar för vad? Vad innebär båda huvudmännens ansvar? Kan vi skapa samsyn? Göteborg 1 oktober 2018 Mikael Malm 2018-10-01 Avdelningen
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd för styrning och ledning Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt
Läs merAgneta Öjehagen Gunilla Cruce
Missbruk, beroende och samtidig psykisk sjukdom (samsjuklighet) Skövde 15/10 & Göteborg 16/10 2009 Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Lunds universitet Agneta Öjehagen Bakgrund - samsjuklighet Underlag till
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen
Läs merÖverenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, 2010. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västernorrland den 17 maj Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32
Läs merSocialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi
Socialstyrelsen har som uppdrag att verka för god hälsa, social välfärd samt vård och omsorg av hög kvalitet på lika villkor för hela befolkningen har verksamhet inom områden som rör socialtjänst, hälso-
Läs merTidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013
Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013 Anders Håkansson, leg läkare, med dr Beroendecentrum Malmö, Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroende Tre av följande
Läs merEn missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se
En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se Disposition - Vad har Kunskap till praktik bidragit med för att utveckla missbruks-
Läs mer