Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun"

Transkript

1 Gäller för: Säffle kommun Öppenvårdspsykiatrin Vårdcentraler Socialtjänst Godkänd av: Robert Lindahl Eva Eriksson Birgitta Evensson Lotta Österlund-Jansson Kertin Belander Utarbetad av: Karna Rusek Stefan Löwenborg Rita Sadõjk Annika Melin Revisionsansvarig: Lokal styrgrupp Utgåva: 1 Giltighetstid: Reviderad: Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroendeproblem

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 LÄNSÖVERGRIPANDE AKTÖRER... 3 LOKALA AKTÖRER... 3 KOMMUNENS OCH LANDSTINGETS ANSVAR SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN GEMENSAMMA BEGREPP... 4 RISKBRUK, MISSBRUK/SKADLIGT BRUK OCH BEROENDE. VAD BETYDER ORDEN? PREVENTION OCH TIDIGA INSATSER... 5 SCREENING... 5 KORT RÅDGIVNING UTREDNING OCH BEDÖMNING... 6 BIOLOGISKA TEST ALKOHOL... 6 BIOLOGISKA TEST NARKOTIKA... 6 PSYKOLOGISKA TEST ALKOHOL... 7 PSYKOLOGISKA TEST NARKOTIKA... 7 UTREDNING... 7 UPPFÖLJNING ABSTINENSBEHANDLING PSYKOSOCIAL BEHANDLING OCH LÄKEMEDELSBEHANDLING LÄKEMEDELSASSISTERAD UNDERHÅLLSBEHANDLING VID OPIATBEROENDE BARN TILL FÖRÄLDRAR SOM HAR MISSBRUKS- ELLER BEROENDEPROBLEM GRAVIDA KVINNOR MED MISSBRUKS- ELLER BEROENDEPROBLEM SAMSJUKLIGHET... 9 IDENTIFIKATION... 9 BEHANDLING LÄKEMEDELSBEROENDE DETTA SAKNAR VI ELLER BEHÖVER VI VIDAREUTVECKLA VEM GÖR VAD?

3 1. Bakgrund Förutsättningar på länsnivå Värmlands läns Vårdförbund/Värmlands kommuner samt Landstinget i Värmland 1 har utarbetat ett gemensamt länsövergripande styrdokument för missbruks- och beroendevården. Det är utformat i enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Syftet är att utifrån ett klient/patientperspektiv beskriva hur ansvarsfördelningen ser ut mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården och hur samverkan mellan dessa huvudmän är utformat. Länsövergripande aktörer Värmlands läns Vårdförbund Beroendecentrum Värmland Landstinget och framförallt psykiatri och allmänmedicin Region Värmland Lokala aktörer Öppenvårdspsykiatri och lokal beroendeverksamhet inom landstinget Allmänmedicin Socialtjänst Kommunens och landstingets ansvar Kommunen skall erbjuda rådgivning, utredning/bedömning och biståndsbedömda insatser. Man skall planera och genomföra insatserna i samråd med den enskilde och i förekommande fall med dennes anhöriga. Allmänmedicin skall erbjuda behandling för personer med riskbruk och behandling av somatiska åkommor som är relaterade till missbruk/beroende. De skall även erbjuda poliklinisk avgiftning. Vid komplicerad beroendeproblematik ska samarbete ske med psykiatrin och/eller Alkoholpolikliniken. Psykiatrin skall erbjuda lämplig behandling i de fall funktionshindret kräver specialistpsykiatriska insatser. Vid behandling av personer med komplexa vårdbehov/samsjuklighet på grund av psykisk störning och missbruk ska detta ske samtidigt och integrerat i samverkan med beroendevården och socialtjänsten. 2. Samordnad Individuell plan Enligt socialtjänstlagen (2 kap 7 SOL) och hälso- och sjukvårdslagen (2 HSL) ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan för alla personer som behöver det för att kunna få alla sina behov tillgodosedda genom insatser från bägge huvudmännen från bägge huvudmännen. Av planen ska framgå: Vilka insatser som behövs Vilka insatser respektive huvudman ska svara för Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen och Landstinget Vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen 1 Allmännmedicin ingår sedan den 3 maj 2010 i Hälsoval Värmland och kan bestå av offentlig och/eller privat aktör. 3

4 3. Gemensamma begrepp Missbruks- och beroendevård avser verksamhet riktad till en bred målgrupp. Termen missbrukarvård bör inte användas. Begreppet personer med missbruks eller beroendeproblem ska användas konsekvent och ersätter tidigare utryck som missbrukare, alkoholist etc. Abstinensbehandling ersätter det tidigare begreppet Avgiftning, då det anses bättre motsvara innehållet i vården. Samsjuklighet avser personer med missbruks- eller beroendeproblem och samtidig psykiatrisk eller somatisk sjukdom. Ersätter det tidigare begreppet dubbeldiagnos. Riskbruk, missbruk/skadligt bruk och beroende Varför är det viktigt att skilja på begreppen riskbruk, missbruk/skadligt bruk och beroende? Det är betydelsefyllt bl.a. för hur man planerar behandlingen. Det krävs olika insatser vid olika svårighetsgrader. 1. Riskbruk 2. Missbruk (DSM IV) Skadligt bruk (ICD-10) 3. Beroende Riskbruk avser ett bruk av alkohol som på sikt kan leda till missbruk/skadligt bruk eller beroende. Riskbruk är ingen diagnos. Missbruk (DSM IV) föreligger om minst ett av följande kriterier uppfylls under 12 månader 1. Försummat ansvar inför plikter 2. Risk att någon kan komma till fysisk skada 3. Rättsliga problem 4. Ständiga eller återkommande sociala problem Beroende föreligger om tre kriterier är uppfyllda inom 12 månader 1. Tolerans allt större dos 2. Abstinens 3. Ökad mängd/längre perioder av bruk 4. Kontrollförlust - Varaktig önskan att minska/kontrollera intag 5. Tidsomfattande drogbruk 6. Viktiga sociala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter försummas 7. Fortsatt användning trots upprepade psykiska/fysiska problem 4

5 4. Prevention och tidiga insatser Vid följande situationer kan orsaken till problemen vara alkohol och/eller narkotika. Man bör då använda sig av ett screeningverktyg samt kort rådgivning. Inom socialtjänsten bör man uppmärksamma följande situationer: Parrelaterade problem och våld inom familjen. Försummelse av barnen. Kriminalitet, t.ex. rattfylleri och stöld. Upprepade eller långvariga ekonomiska problem. Inom psykiatrin bör man uppmärksamma följande situationer: Depressioner (t.ex. utmattningsdepressioner och sömnstörning) Upprepat självdestruktivt beteende Olika slag av ångestsyndrom Inom företagshälsovården bör man uppmärksamma följande situationer: Upprepad sjukfrånvaro, speciellt efter helgerna Försämrade arbetsprestationer Inom kroppsjukvården bör man uppmärksamma följande situationer: Olycksfall, hjärtarytmi och högt blodtryck Bukspottkörtelinflammation och mag- och tarmbesvär Leversjukdomar och olika cancerformer Alla, oavsett arbetsplats, bör dock vara uppmärksamma på samtliga symtom. Screening AUDIT DUDIT Används för att identifiera personer med riskbruk av alkohol. Används för att identifiera personer med narkotikarelaterade problem. Båda dessa verktyg går att ladda ner från under testformulär. Om screeningen endast visar en riskfylld alkoholkonsumtion räcker en uppföljning med AU- DIT och kort rådgivning. Om det efter screeningen behövs en diagnostisk bedömning av problemet och dess svårighetsgrad skall personen remitteras till Alkoholpolikliniken. Kort rådgivning När man väl identifierat ett narkotika- eller alkoholproblem är kort rådgivning en bra metod att hindra det riskabla bruket att utvecklas till ett missbruk eller beroende. Vid kort rådgivning kan två metoder användas: 1. FRAMES 2. MI 5

6 5. Utredning och bedömning För att upptäcka och bedöma graden av alkohol- eller narkotikaproblem behövs olika former av bedömningsinstrument som 1) Biologiska test och 2) Psykologiska test. För att bedöma problemets svårighetsgrad kan man använda en kombination av biologiska test och psykologiska test som t.ex. CDT, GT och AUDIT. Biologiska test Alkohol Hos de flesta individer förbränns alkoholen med 0,15-0,20 promille per timme. Om en person haft 1,5 promille på kvällen kan den vara 0 promille nästa morgon. Pågående konsumtion Akutmarkörer Alkometer. Alkoholpolikliniken och Psykiatriska öppenvården har kvalitetssäkrad utrustning. EtG, EtS och 5-HTOL kan påvisa en konsumtion av alkohol under det senaste dygnet eller dygnen. Långvarig överkonsumtion CDT kan mäta 1-3 veckor bakåt i tiden vid hög alkoholkonsumtion. Långvarig överkonsumtion MCV kan mäta 2-6 månader bakåt i tiden. Långvarig överkonsumtion GT. Leverpåverkan som kan mätas 3-6 veckor bakåt i tiden. Långvarig överkonsumtion ASAT och ALAT. Leverpåverkan efter långvarig överkonsumtion av alkohol. Narkotika Cannabis Enstaka sporadiska intag är inte möjliga att upptäcka i mer än 2-3 dagar efter intaget. Urinprovtagning oftare än 3 gånger per vecka är inte nödvändigt. Heroin och morfin Amfetamin Kokain Enstaka sporadiska intag kan upptäckas i cirka 2-4 dagar efter intaget. Urinprovtagning oftare än 3 gånger per vecka är inte nödvändig. Enstaka sporadiska intag kan upptäckas inom en tidsrymd upp till cirka 2-4 dagar efter intaget. Urinprovtagning oftare än 3 gånger per vecka är inte nödvändig. Enstaka sporadiska intag kan upptäckas i högst 1-3 dagar efter intag. Urinprovtagning oftare än 3 gånger per vecka är sällan nödvändig. Det finns många andra preparat som kan påvisas vid urinprov. T.ex. ecstasy, dextropropoxifen, LSD, metadon, GHB, vissa ecstasyliknande s.k. designerdroger, tryptaminer, buprenorfin, Kath, meprobamat, barbiturater, vissa läkemedelsregistrerade opiater samt zopiklon och 6

7 zolpidem (sömnmedel). Upptäcktstiden efter intag för denna samlade grupp av preparat är mindre väldokumenterad men är sannolikt från en till fyra dagar. Psykologiska test Alkohol AUDIT Narkotika DUDIT Se beskrivning sidan fem. Se beskrivning sidan fem. Utredning ASI ADDIS är en strukturerad intervju som täcker förutom alkohol- och narkotikamissbruk även andra livsområden som arbete, fysisk och psykisk hälsa, socialt umgänge och kriminalitet. Totalt sju livsområden. Denna görs för att bedöma klienters hjälpbehov och riktar sig till vuxna. är en intervju uppbyggd runt både ICD-10:s och DSM-IV:s diagnoskriterier. Det gör det möjligt att göra en bedömning som kan läggas till grund för en klinisk diagnos. Den riktar sig till personer över 20 år. Uppföljning Den enskilde individen gynnas av att man fortlöpande följer resultaten av behandlingen för att kunna göra förändringar om man inte fått önskat resultat. Uppföljning med Biologiska test för alkohol Total avhållsamhet krävs Regelbunden eller slumpmässig mätning av EtG, EtS och 5- HTOL. Följa upp resultatet Upprepade mätningar, en gång i månaden, av CDT 2 och GT. Uppföljning med Psykologiska test för alkohol Efter 6-12 månader AUDIT och ASI. Uppföljning med Biologiska test för narkotika Följa upp resultatet Urinprovtagning. Uppföljning med Psykologiska test för narkotika Efter 6-12 månader DUDIT och ASI. 2 Markus Heilig. Beroendetillstånd. Astra läkemdelel

8 6. Abstinensbehandling Abstinensbehandling ska erbjudas i öppna vårdformer inom landstingets allmänmedicin eller psykiatriska öppenvården men också vid socialtjänstens Alkoholpoliklinik. För mer svåra komplexa tillstånd finns abstinensvård vid Beroendecentrum. Inskrivning vid Beroendecentrum förutsätter ett biståndsbeslut jml SoL 4:1 (www.varmlandsvardforbund.se/beroendecentrum). 7. Psykosocial behandling och läkemedelsbehandling I SBU-analysen framhålls tre faktorer som visar positiva effekter för alkohol- och narkotikabehandling: a) Tydlig struktur i behandlingen. b) Fokus på missbruket eller beroendet. c) Tillräckligt lång behandling för att ge effekt. Vid Alkoholpolikliniken finns ett behandlingsprogram, Väckarklockan, med en tydlig struktur och fokus på beroendet. Antabus, Naltrexon och Campral ingår som en naturlig del av öppenvårdsbehandlingen av personer med alkoholberoende. 8. Läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende Underhållsbehandlingen ska syfta till att den som är beroende av opiater ska upphöra med sitt missbruk samt få en förbättrad hälsa och social situation. Behandlingen ska ses som en långsiktig rehabilitering där det är viktigt att skapa en gemensam och sammanhållen vårdstruktur med ett nära samarbete mellan sjukvården och socialtjänsten. Landstinget erbjuder möjlighet till utredning vid psykiatriska utredningsenheten 3 för beroendeproblematik. Behandlingen sker lokalt med stöd från den länsgemensamma beroendemottagningen Barn till föräldrar som har missbruks och beroendeproblem Familjehuset Hörnan, Socialtjänsten, har samtalsgrupper för barn och ungdomar 6-18 år. Se Säffle kommuns hemsida. 10. Gravida kvinnor med missbruk- eller beroendeproblem Mödravården har vid inskrivning av gravida kvinnor ett särskilt ansvar och uppdrag att erbjuda screening (AUDIT) åt de blivande föräldrarna. Identifieras ett riskbruk ska kort rådgivning initieras enligt metoden motiverande samtal/mi. Om screeningen visar på mer omfattande problematik ska kontakt tas med socialtjänsten. 3 Namnet på verksamheten ännu inte klart 4 Namnet på verksamheten ännu inte klart 8

9 11. Samsjuklighet Identifikation En patient som söker hälso- och sjukvården för psykisk ohälsa ska också generellt bedömas för missbruk eller beroende. Tidigare beskrivna screeninginstrument används. Vid behov tas, med patientens samtycke, kontakt med Alkoholpolikliniken för att bedöma svårighetsgraden. Om socialtjänsten uppfattar att en klient med missbruk eller beroendeproblem också har psykisk ohälsa eller somatisk sjukdom ska, om klienten samtycker, kontakt tas med primärvården eller psykiatriska öppenvården. Det krävs dock en period av drogfrihet (vanligen 1-4 veckor) för att bedöma och fastställa psykisk sjukdom eller personlighetsstörning. Eventuellt bör en samordnad Individuell plan upprättas. Behandling En samtidig vård och behandling för båda problemen är viktig, samordnad tillsammans av landstinget och kommunen. Det finns ingen evidensbaserad behandling för samsjuklighet specifikt, men inget talar emot att använda metoder som idag är effektiva för missbruks och beroendeproblem respektive psykiatriska problem eller somatiska sjukdomstillstånd. 12. Läkemedelsberoende Principen är att den vårdgivare som startat medicineringen också primärt ansvarar för att försöka avsluta denna. Det handlar om att upptäcka ett missbruk/beroende och ta ställning till en poliklinisk nedtrappning. Många gånger finns det också anledning att socialtjänsten har ett ansvar för den här gruppen av individer. Det handlar om personer som har en mer komplex problematik. Det rör sig också om personer som både har ett missbruk av både legalt förskrivna läkemedel och läkemedel som han/hon skaffat sig illegalt eller personer som förutom ett läkemedels missbruk också har ett alkohol- eller narkotikamissbruk/beroende. I de här fallen ska bestämmelserna i SoL och HSL om samordning av de individuella planerna tillämpas. 13. Detta saknar vi eller behöver vi vidareutveckla Vi saknar utredningsinstrument för bedömning av ungdomars hjälpbehov. Det finns två instrument som kräver särskild kompetens. ADAD ADDIS-ung riktar sig till ungdomar och har samma principer som ASI riktar sig till personer upp till 20 år och har samma principer som ADDIS. I Säffle bör vi utveckla behandlingsprogram för cannabisberoende. Lämpligt vore HAP (haschavänjningsprogrammet). Vi bör utveckla öppenvårdbehandling när det gäller personer med samsjuklighet. Brukare och brukarorganisationer skall på ett mer tydligt sätt bli delaktiga i arbetet med riktlinjerna. 9

10 14. Vem gör vad? Vad och när? Hur? Vem? Provtagning/Screening alkohol - Pågående konsumtion Alkometer Alkpol, Öppenpsyk - Konsumtion 1-2 dygn bakåt i tid EtG, EtS och 5-HTOL Alla, remiss till Lab - Långvarig överkonsumtion CDT, GT, MCV, Alla, remiss till Lab ASAT och ALAT - Screening av riskbruk AUDIT Alla Provtagning/Screening narkotika - Identifiering av narkotikaintag Urinprov Alkpol, Öppenpsyk - Screening av narkotikaproblem DUDIT Alla Utredning - Vuxna, alkohol-/narkotikaproblem ASI Alkpol - Bedömning, klinisk diagnos, över 20 år ADDIS Alkpol Läkemedelsberoende - Tecken på beroende Nedtrappning Den som startat medicineringen Behandling - Riskbruk MI Alla - Skadligt bruk/missbruk MI Alkpol - Beroende Behandling Alkpol Uppföljning alkohol - Total avhållsamhet EtG, EtS och 5-HTOL Alla, remiss till Lab - Följa upp resultat CDT Alla, remiss till Lab - Efter 6-12 månader AUDIT Alla - Efter 6-12 månader ASI Alkpol Uppföljning narkotika - Följa upp resultatet Urinprov Alkpol, Öppenpsyk - Efter 6-12 månader DUDIT Alla - Efter 6-12 månader ASI Alkpol 10

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende på

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende på Gäller för: Godkänd av: Utarbetad av: Revisionsansvarig: Vårdcentralen Skoghall Vårdcentralen Lövnäs Psykiatriska öppenvården Karlstad Socialförvaltningen Hammarö Eva Bergqvist vårdcentralerna Karlstad/Hammarö

Läs mer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors Gäller för: Sunne kommun Sunne vårdcentral Munkfors kommun Munkfors vårdcentral Hagfors kommun Hagfors vårdcentral Ekshärad vårdcentral Torsby kommun Torsby vårdcentral Likenäs vårdcentral Psykiatrisk

Läs mer

Maj 2010. Överenskommelse. Missbruks och beroendevården. Värmland

Maj 2010. Överenskommelse. Missbruks och beroendevården. Värmland 2 200 Maj 2010 Överenskommelse Missbruks och beroendevården en I Värmland Socialtjänstens och hälso och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks och beroendeproblematik Invånarna i kommunen ska

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna! Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne

Läs mer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Arvika, Eda och Årjäng

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Arvika, Eda och Årjäng Vårdprogram Gäller för: Arvika kommun Eda kommun Årjängs kommun Landstinget i Värmland Psykiatriska öppenvården i Arvika. Vårdcentralen i Arvika, Eda och Årjäng Godkänd av: Styrgruppen Utarbetad av: Marie

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor

Läs mer

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Innehåll i utbildningen Alkohol- och narkotikasituationen i Sverige Faktorer av betydelse för missbruks- och beroendeutveckling Fysisk

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg Översikt rekommendationer Bedömning

Läs mer

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen? 1 Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Västernorrland 2010 10 11 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN 1/17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Lagkrav i Socialtjänstlagen och Hälso-

Läs mer

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne Vägledning för Missbruks- och beroendevården i Skåne Personer med missbruks- och beroendeproblem är i behov av stöd, vård och behandling från såväl kommunerna i Skåne som Region Skåne. Individens behov

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Missbruk, beroende och samtidig psykisk sjukdom (samsjuklighet) Skövde 15/10 & Göteborg 16/10 2009 Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Lunds universitet Agneta Öjehagen Bakgrund - samsjuklighet Underlag till

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västra Götaland den 4 februari Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta

År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta Ulf Malmström Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta fram nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård med inriktning på

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Samordningsprogram för patienter med blandberoende Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri

Läs mer

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik Lena Brönnert Lars Näsström Hammarö kommun - En samgranskning av Landstinget i Värmland

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland 1 (11) Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland Arbetsgrupp: Bengt Palo, Leif Martinsson, Christina Ledin, Lotta Österlund

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Beroendedagen 10 september 2015 Stefan Borg Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013

Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013 Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013 Anders Håkansson, leg läkare, med dr Beroendecentrum Malmö, Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroende Tre av följande

Läs mer

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen avser Målgruppen för handlingsplanen

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan

Läs mer

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se Beroendevårdkedja Halland Hans.Ackerot@regionhalland.se Ansvarsfördelning beroende/missbruk Baserat bl.a. på nationella riktlinjer från 2007 och 2014 samt regeringens missbruksutredning 2011. Socialtjänsten

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer?

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

Förslag 2012-11-05. Gemensamma utgångspunkter Beträffande missbruks- och beroendevården i Gävleborg

Förslag 2012-11-05. Gemensamma utgångspunkter Beträffande missbruks- och beroendevården i Gävleborg Förslag 2012-11-05 Gemensamma utgångspunkter Beträffande missbruks- och beroendevården i Gävleborg Innehållsförteckning: Programförklaring: Bakgrund Utgångspunkt 1: Nationella riktlinjer Utgångspunkt 2:

Läs mer

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova. Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin

Läs mer

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Åke Wallinder Kriminalvårdsläkare Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande:

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter

Läs mer

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01 Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit

Läs mer

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella

Läs mer

Länsdokument. Riskbruk - Missbruk - Beroende. för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Antagen av Länssamordningsgruppen 2012-02-10

Länsdokument. Riskbruk - Missbruk - Beroende. för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Antagen av Länssamordningsgruppen 2012-02-10 Länsdokument Riskbruk - Missbruk - Beroende för hälso- och sjukvården och socialtjänsten Antagen av Länssamordningsgruppen 2012-02-10 1 Inledning... 3 Gemensamma riktlinjer i länet... 3 Länssamordningsgruppen

Läs mer

Stöd till kvinnor i fertil ålder/gravida som har, eller lever med person som har riskbruk/missbruk

Stöd till kvinnor i fertil ålder/gravida som har, eller lever med person som har riskbruk/missbruk Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdprogram Allmänmedicin Region Värmland 2 14 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Margareta Goop Karin Malmqvist, divisionschef

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex

Läs mer

Alkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet

Alkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Alkohol, droger och psykisk hälsa Agneta Öjehagen Lunds Universitet Peter Valverius Umeå Universitet 1 Samsjuklighet: definition Patienter, klienter

Läs mer

Stöd för initial vårdplanering

Stöd för initial vårdplanering Stöd för initial vårdplanering Stöd för vårdplanering Ambitionen med det här materialet är att vara ett stöd vid vårdplaneringen för personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik. Det bygger på

Läs mer

antistinget Oskarshamns kommun i Kalmar län

antistinget Oskarshamns kommun i Kalmar län Datum 2015-02-16 REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN 2015-04- 2 3 D-nr Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Oskarshamns kommun och Landstinget i Kalmar län Oskarshamns kommun

Läs mer

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter.

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Equalis Upplands Väsby 2013-10-18 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Om myndighetens

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens remissversion av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Yttrande över Socialstyrelsens remissversion av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Landstingsstyrelsens förvaltning Beställare Vård/Forum för gemensam kunskap och utveckling Handläggare: Marianne Rudholm/Kerstin Damström Thakker TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-05-29 LS 0604-0808 1 (6) Yttrande

Läs mer

Samverkansavtal avseende personer med riskbruk, missbruk, beroendeproblematik och samsjuklighet

Samverkansavtal avseende personer med riskbruk, missbruk, beroendeproblematik och samsjuklighet Samverkansavtal avseende personer med riskbruk, missbruk, beroendeproblematik och samsjuklighet Varför inleddes samverkan? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården, 2007 Riktlinjerna uppmanar

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd för styrning och ledning Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt

Läs mer

Läns-SLAKO Östergötland

Läns-SLAKO Östergötland Läns-SLAKO Östergötland 1 (12) 2014 05 27 Dnr LiÖ Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget i Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik,

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2014. Stöd för styrning och ledning Preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2014. Stöd för styrning och ledning Preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2014 Stöd för styrning och ledning Preliminär version Artikelnummer 2014-3-24 Publicerad www.socialstyrelsen.se, mars 2014 Förord I dessa nationella

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Landstinget. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Högsby kommun och Landstinget i Kalmar län 2015-03- 04 HOGSBY

Landstinget. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Högsby kommun och Landstinget i Kalmar län 2015-03- 04 HOGSBY Datum 2014-01-01 (revideras 2016-01-01 eller tidigare vid behov) RECEONFÖRBUNDET KALMAR LÄN 2015-03- 04 Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Högsby kommun och Landstinget

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Behandlingsprogram. LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende. Metadonprogrammet

Behandlingsprogram. LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende. Metadonprogrammet Behandlingsprogram LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende Metadonprogrammet Verksamhetsområde Beroende- och neuropsykiatri Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset Uppsala

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål ANDT Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod

Läs mer

Missbruks- och beroendevården

Missbruks- och beroendevården Missbruks- och beroendevården Sammanfattande iakttagelser De alkoholrelaterade skadorna fortsätter att öka, särskilt bland kvinnor, och allt fler äldre personer med alkoholproblem vårdas i hälso- och sjukvården.

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Beroendecentrum Stockholm. Vi ser människan, inte bara missbruket

Beroendecentrum Stockholm. Vi ser människan, inte bara missbruket Beroendecentrum Stockholm Vi ser människan, inte bara missbruket 1 Man räknar med att det i Sverige finns: 330 000 alkoholberoende, 80 000 narkotikaberoende varav 29 500 med tungt missbruk och 65 000 läkemedelsberoende.

Läs mer

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem Betydelse för folkhälsa Vad är riskbruk? Risk för Fysisk funktionsnedsättning? Psykisk funktionsnedsättning? Skador? Permanent? Rehab-potential?

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Behandlingsprogram Alkoholprogrammet

Behandlingsprogram Alkoholprogrammet Behandlingsprogram Alkoholprogrammet Beroendemottagningen verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Behandlingsprogrammet för alkoholberoende och alkoholmissbruk är framtaget under år 2011-2012 vid

Läs mer

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog/Leg.Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken SU Sven-eric.alborn@vgregion.se Att anpassa behandling - kartläggning

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

3-månadersuppföljning

3-månadersuppföljning Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga SOCIODEMOGRAFISKA

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av missbruks- och beroendevården. Dir. 2008:48. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008

Kommittédirektiv. Översyn av missbruks- och beroendevården. Dir. 2008:48. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008 Kommittédirektiv Översyn av missbruks- och beroendevården Dir. 2008:48 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Utredaren ska se över bestämmelserna i socialtjänstlagen

Läs mer

Lokal handlingsplan för missbruk och beroendefrågor mellan Ale kommun, primärvård & psykiatri

Lokal handlingsplan för missbruk och beroendefrågor mellan Ale kommun, primärvård & psykiatri 2010-02-08 Reviderad 2013-07-24 2014-07-01 Lokal handlingsplan för missbruk och beroendefrågor mellan Ale kommun, primärvård & psykiatri Arbetsgruppen har bestått av: Anita Bemerstam, enhetschef, funktionshinderenheten,

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen

Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen Bakgrund Allmänt Enligt siffror från Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät 2009 (2006-2009)

Läs mer

Nationella Riktlinjer Konferens Draken Göteborg 16 okt 2009 Utbildningsdel 5, Kapitel 8

Nationella Riktlinjer Konferens Draken Göteborg 16 okt 2009 Utbildningsdel 5, Kapitel 8 Nationella Riktlinjer Konferens Draken Göteborg 16 okt 2009 Utbildningsdel 5, Kapitel 8 Missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk sjukdom (samsjuklighet) Kapitel 5 Föreläsare professor Agneta Öjehagen

Läs mer

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken,

Läs mer

Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare)

Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) En av fosfolipaserna (fosfolipas D) bildar normalt

Läs mer

BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN

BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN SAMVERKANSAVTAL mellan landstinget och kommunerna gällande BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN 1 Bakgrund och syfte Genom ändringar i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen från den 1 juli 2013 infördes

Läs mer