PROGRAM. Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs. Vision. Målgrupp. Syfte

Transkript

1 PROGRAM Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Vision Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik är en fortbildning som ska ges kontinuerligt, vara gemensam, väl sammanhållen och genomförd av huvudmännen. Alla som i sin yrkesutövning möter personer med risk, missbruk och beroende bör ha gått denna utbildning. Baskursen är en förutsättning för att kunna ta del av den fördjupningsutbildning som kommer att erbjudas. Målgrupp De yrkesgrupper som möter och/eller arbetar med riskbruk, missbruk och beroende inom socialtjänst, hälsooch sjukvård, kriminalvård och andra berörda verksamheter såväl inom privat, offentlig och ideell sektor. Syfte Syftet med fortbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik är, att personal som i sitt arbete kommer i kontakt med riskbruk, missbruk och beroende, har en adekvat bild av problemens komplexitet och heterogenitet och har verktyg för att utveckla sitt arbete till att vara operativt, distinkt och resultatfokuserat. Detta ska ske med utgångspunkt i evidensbaserad praktik, i befintlig kunskap om effektiva metoder och arbetssätt och i de nationella riktlinjerna. Vidare är syftet att personalgrupper inom och utanför den egna organisationen har en gemensam kunskapsbas som skapar förutsättningar för ett fungerande samarbete över huvudmannagränser.

2 Mål Målet med fortbildningen är att ge aktuell kunskap till alla de yrkesgrupper som i sitt arbete kommer i kontakt med riskbruk, missbruk och beroende att genom ökad kunskap och respekt för egen och andras kompetens inom eller utanför den egna organisationen inspirera till ett dynamiskt fungerande samarbete med fokus på individens behov, att erbjuda kunskap om evidensbaserad praktik att bidra till att professionen och huvudmännen själva utvecklar kunskap och metoder genom dokumentation, uppföljning, utvärdering, erfarenhetsutbyte och genom att ta del av forskningsresultat. De som genomgått fortbildningen ska efter avslutad kurs ha kännedom om Alkohol- och drogsituationen nationellt och lokalt De nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik, Bio-psyko-sociala faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Somatiska komplikationer Alkohol/ droger och psykisk hälsa Bemötande, motivation och förändring Människosyn och etik Riskbruk, skadligt bruk och beroende kriterier Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Evidensbaserade metoder psykosociala Evidensbaserade metoder farmakologiska Organisation och lagstiftning för de olika huvudmännen Att arbeta evidensbaserat

3 Dag Registrering och kaffe Inledning Gunborg Brännström, projektledare Kunskap till praktik, SKL Alkohol- och drogsituationen nationellt och lokalt En bas med epidemiologiska data utveckling över tid och nuläge Annika Nordstrand, utredare Folkhälsa, NLL och Harald Segerstedt, verksamhetsstrateg, division vuxenpsykiatri, NLL Paus De nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Innehåll och syfte med riktlinjerna Vad menas med evidens och evidensbaserad praktik, inkl de tre kunskapskällorna vetenskap, klinisk erfarenhet och brukarperspektivet Lunch Forskningen som kunskapskälla något om effektstudier Bio-psyko-sociala faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorer hjärnan och dess belöningssystem Psykologiska faktorer/teorier personlighetspsykologi, neuropsykologi Lars Nygren, psykiater, vuxen psykiatrin Piteå älvdals sjukhus, NLL Kaffe Fortsättning Bio-psyko-sociala faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Sociala faktorer/teorier samhällsfaktorer, faktorer i närmiljön, kultur, etnicitet, kön Missbruk- och beroendeutveckling en komplex problematik Avslut

4 Dag Somatiska komplikationer Alkohol och drogers skadepanorama Köns- och åldersspecifika konsekvenser Moa Bjerner, ST-läkare, Kalix vårdcentral, NLL Kaffe Alkohol/droger och psykisk hälsa Samsjuklighet Psykisk störning/sjukdom och samtidigt beroende Psykisk ohälsa i kombination med riskabel/skadlig alkoholkonsumtion Psykisk störning/sjukdom och narkotikamissbruk Paus Alkohol/droger och psykisk hälsa fortsätter Lunch Bemötande, motivation och förändring Motivation och bemötande vid missbruk och beroende Motiverande samtal som förhållningssätt Behandlingsallians Bemötande av olika problemgrupper Ann-Gull Gotthold, leg psykoterapeut S:t Lukas Psykoterapimottagning, Ersta Sköndal högskola och Öberga behandlingshem Kaffe Människosyn och etik några frågeställningar Diskussioner i tvärgrupper rörande värdegrundsfrågor Ann-Gull Gotthold, leg psykoterapeut S:tLukas Psykoterapimottagning, Ersta Sköndal högskola och Öberga behandlingshem Avslut

5 Dag Registrering och kaffe Riskbruk, skadligt bruk och beroende kriterier Termer och begrepp i omlopp Diagnoskriterier ICD och DSM Lars Nygren, psykiater vuxen psykiatrin Piteå älvdals sjukhus, NLL Paus Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad, diagnostiska överväganden, systematisk dokumentation och behandlingsplanering Lunch Biologisk screening, drogtester, markörer Orientering i diagnostiska instrument (ADDIS, SCID, MINI) Moa Bjerner, ST-läkare, Kalix vårdcentral, NLL Fortsättning Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT Orientering i bedömningsinstrumentet ASI, ADAD och DOK Systematisk dokumentation inom socialtjänsten Socialtjänsten, Individ- och Familjeomsorgen, Luleå Kommun Kaffe Evidensbaserade metoder farmakologiska Orientering i evidensbaserad farmakologisk behandling inom området Läkemedelsbehandling, preparatval, förskrivningsstatistik, effektivitet och risker inklusive förgiftningar och överdos Avslut Pedagogiskt förhållningssätt vid läkemedelsbehandling Abstinens- och abstinensbehandling

6 Dag Evidensbaserade metoder psykosociala Orientering i behandlingsmetoder för alkohol- och narkotikamissbruk/beroende Psykosocial behandling av drogberoende Forskning om självläkning och dess implikationer för hjälpsystemet Jan Brännström, utvärderare, UFFE, Umeå Kaffe Organisation och lagstiftning för de olika huvudmännen HSL, LPT, SoL, LVM, LVU, LSU, SekrL, Förvaltningslag, Patientdatalagen Ansvarsfördelning/samverkan/samarbete inom missbruksområdet mellan olika huvudmän främjande och hindrande faktorer Lunch Annika Stenman, psykiater Malmfältens psykiatri, NLL & Socialtjänsten, Individ- och Familjeomsorgen, Luleå Kommun Fortsättning Organisation och lagstiftning för de olika huvudmännen Pågående aktiviteter; utredning (S2008:04) Tillsyn av Lst/SoS, öppna jämförelser Sven Mikko och Johan Lodin, Länsstyrelsen Norrbotten Att arbeta evidensbaserat Evidensbaserat arbete i praktiken med fokus på professionell kompetens och brukarmedverkan Kaffe Om brukarmedverkan En evidensbaserad praktik lokala förutsättningar och samverkan Jan Brännström, utvärderare, UFFE, Umeå Fortsättning Att arbeta evidensbaserat Avslut