Styrdokument för socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroendeproblem i Kil och Forshaga

Transkript

1 1 Gäller för: Godkänd av: Utarbetad av: Revisionsansvarig: Vårdcentralen Kil Vårdcentralen Forshaga Psykiatriska öppenvården Karlstad Kil Socialförvaltningen Forshaga Lärande och arbete Björn Jacobson vårdcentralen Kil Kerstin Karlsson, vårdcentralen Forshaga Mari Engdahl Friberg psykiatriska öppenvården Karlstad Anna Jarebo socialförvaltningen Kil Lena Johansson vårdcentralen Kil Susanne Wahrolin vårdcentralen Forshaga Åsa Storm psykiatriska öppenvården Karlstad Ann-Marie Eriksson socialförvaltningen Kil Lena Johansson vårdcentralen Kil Susanne Wahrolin vårdcentralen Forshaga Åsa Storm psykiatriska öppenvården Karlstad Ann-Marie Eriksson socialförvaltningen Kil Linda Söderberg lärande och arbete Forshaga Kristina Persson socialförvaltningen Forshaga Kristina Persson socialförvaltningen Forshaga Utgåva: Giltighetstid: Reviderad: t o m Utgåva 2: Styrdokument för socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroendeproblem i Kil och Forshaga Psykiatriska öppenvården i Karlstad Vårdcentralen Forshaga/Deje Vårdcentralen Kil

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH SYFTE... 4 LÄNSÖVERGRIPANDE AKTÖRER... 4 LOKALA AKTÖRER... 4 ANSVARSFÖRDELNING OCH SAMVERKAN PÅ LOKAL NIVÅ... 5 GEMENSAMMA BEGREPP... 5 PREVENTION OCH TIDIGA INSATSER... 6 RISKBRUK... 7 VÅRDCENTRALEN KIL... 7 VÅRDCENTRALEN FORSHAGA... 7 PSYKIATRISKA ÖPPENVÅRDEN... 8 SOCIALTJÄNSTEN I KIL... 8 SOCIALTJÄNSTEN I FORSHAGA... 8 GEMENSAMMA VERKSAMHETER... 9 BEDÖMNING OCH DOKUMENTATION... 9 PSYKOSOCIALA SCREENINGS- OCH BEDÖMNINGSINSTRUMENT... 9 BIOLOGISKA MARKÖRER... 9 VÅRDCENTRALEN KIL VÅRDCENTRALEN FORSHAGA PSYKIATRISKA ÖPPENVÅRDEN SOCIALTJÄNSTEN I KIL SOCIALTJÄNSTEN I FORSHAGA ABSTINENSBEHANDLING VÅRDCENTRALEN I KIL VÅRDCENTRALEN FORSHAGA PSYKIATRISKA ÖPPENVÅRDEN SOCIALTJÄNSTEN I KIL SOCIALTJÄNSTEN I FORSHAGA SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN PSYKOSOCIAL BEHANDLING OCH LÄKEMEDELSBEHANDLING VÅRDCENTRALEN I KIL VÅRDCENTRALEN FORSHAGA PSYKIATRISKA ÖPPENVÅRDEN SOCIALTJÄNSTEN I KIL SOCIALTJÄNSTEN I FORSHAGA LÄKEMEDELSASSISTERAD UNDERHÅLLSBEHANDLING VID OPIATBEROENDE VÅRDCENTRALEN KIL VÅRDCENTRALEN FORSHAGA PSYKIATRISKA ÖPPENVÅRDEN SOCIALTJÄNSTEN I KIL SOCIALTJÄNSTEN I FORSHAGA BARN TILL FÖRÄLDRAR SOM HAR MISSBRUKS- ELLER BEROENDEPROBLEM VÅRDCENTRALEN KIL... 18

3 3 VÅRDCENTRALEN FORSHAGA PSYKIATRISKA ÖPPENVÅRDEN SOCIALTJÄNSTEN I KIL SOCIALTJÄNSTEN I FORSHAGA GRAVIDA KVINNOR MED MISSBRUKS- ELLER BEROENDEPROBLEM VÅRDCENTRALEN KIL VÅRDCENTRALEN FORSHAGA/DEJE BMM SOCIALTJÄNSTEN I KIL SOCIALTJÄNSTEN FORSHAGA SAMSJUKLIGHET NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER OCH MISSBRUK/BEROENDE VÅRDCENTRALEN KIL VÅRDCENTRALEN FORSHAGA PSYKIATRISKA ÖPPENVÅRDEN SOCIALTJÄNSTEN I KIL SOCIALTJÄNSTEN FORSHAGA LÄKEMEDELSBEROENDE VÅRDCENTRALEN KIL VÅRDCENTRALEN FORSHAGA PSYKIATRISKA ÖPPENVÅRDEN SOCIALTJÄNSTEN I KIL SOCIALTJÄNSTEN FORSHAGA VÅRDKEDJOR VID MISSBRUK OCH BEROENDE VÅRDCENTRAL KIL VÅRDCENTRAL FORSHAGA PSYKIATRISKA ÖPPENVÅRDEN SOCIALTJÄNST I KIL SOCIALTJÄNST I FORSHAGA BILAGOR SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN FAXMALL SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN FLÖDESSCHEMA ALK NARK FLÖDESSCHEMA KIL FLÖDESSCHEMA FORSHAGA KONTAKTLISTA... 25

4 4 Bakgrund och syfte Värmlands läns Vårdförbund/Värmlands kommuner samt landstinget i Värmland har utarbetat ett gemensamt länsövergripande styrdokument för missbruks- och beroende-vården. Det länsövergripande dokumentet är utformat i enlighet med befintlig kunskap om effektiva metoder och arbetssätt utefter Socialstyrelsen Nationella riktlinjer. Syftet med ett lokalt styrdokument är att med utgångspunkt från det länsgemensamma dokumentet beskriva hur ansvarsfördelningen ser ut mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Kil och Forshaga och hur samverkan mellan dessa huvudmän är utformat Länsövergripande aktörer Värmlands läns Vårdförbund Beroendecentrum Värmland Landstinget och framförallt psykiatri och allmänmedicin Region Värmland Lokala aktörer Allmänmedicin (allmänmedicinsk mottagning, mödra och barnhälsovård, ungdomsmottagning och familjecentral) Vårdcentralen i Kil Vårdcentralen i Forshaga Psykiatriska öppenvården (allmänpsykiatrisk mottagning, behandlings- och rehabiliteringsenhet, psykosenhet och beroendeenhet) Socialtjänst Socialförvaltningen i Kil, Individ och familjeomsorg (verksamhet för ekonomiskt bistånd, barn och familj, socialpsykiatri, missbruk och beroende, Öppenvården och Förebyggargruppen samt socialförvaltningens arbetsmarknadsenhet)

5 5 Socialtjänsten i Forshaga (verksamhet för ekonomiskt bistånd, barn och familj, socialpsykiatri, missbruk och beroende, AME) Ansvarsfördelning och samverkan på lokal nivå Socialtjänsten ska arbeta med tidig upptäckt och kort rådgivning för personer med riskbruk av alkohol och narkotika. Vid missbruk eller beroende ska socialtjänsten utifrån ett helhetsperspektiv genomföra en kvalificerad utredning och bedömning av vårdbehov samt planera och genomföra insatserna i samråd med den enskilde och i förekommande fall med dennes anhöriga. Allmänmedicin ska arbeta med tidig upptäckt och kort rådgivning för personer med riskbruk av alkohol samt erbjuda möjlighet till poliklinisk avgiftning för människor med alkoholmissbruk, alkoholberoende eller läkemedelsberoende. Vid läkemedelsberoende ska allmänmedicin upptäcka och ta ställning till möjlighet till poliklinisk nedtrappning utifrån principen att den vårdgivare som startat en medicinering också primärt ansvarar för att försöka avsluta denna. När det gäller narkotika finns ett ansvar när det gäller att upptäcka och remittera. Psykiatriska öppenvården ska arbeta med tidig upptäckt och kort rådgivning för personer med riskbruk av alkohol och narkotika. För patienter med missbruk eller beroende av narkotika erbjuda utredning och ställningstagande till ev behandling. För personer med komplexa vårdbehov/samsjuklighet på grund av psykisk störning och missbruk finns ett uppdrag av att utreda, diagnostisera och behandla. Det gemensamma arbetssättet för alla aktörer ska utmärkas av samverkan såväl internt som med vårdgrannar och andra samarbetsaktörer. Former ska finnas för ett samlat ansvarstagande för personer som har behov av insatser från flera aktörer. Det kan ske t ex i form av rutiner för gemensam individuell plan* eller strukturerade samverkansmöten. Konsultation och kompetensstöd i enskilda ärenden ska erbjudas vårdgrannar och andra myndigheter. Gemensamma begrepp Kommunicering och samarbete/samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård förutsätter användning av gemensam terminologi och definitioner Avgiftning ska benämnas abstinensbehandling (avgiftning/nedtrappning + behandling av abstinenssymtom) Missbrukare ska benämnas personer med missbruks- eller beroendeproblem Riskbruk - är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där missbruk eller beroende inte förekommer

6 6 Dubbeldiagnoser ska benämnas samsjuklighet dvs. personer med missbruks- eller beroendeproblematik och samtidig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom Hälso- och sjukvården använder ICD 10 som diagnosinstrument (se länk nedan). Socialtjänsten använder inte diagnosinstrument. Prevention och tidiga insatser Kort rådgivning hjälper många patienter oberoende av kön och är dessutom kostnadseffektivt (Nationella riktlinjer s 69) I Kil och Forshaga ska alla verksamheter arbeta med tidig upptäckt av riskbruk/missbruk/beroende. Som hjälp för att identifiera riskfylld alkoholkonsumtion/drogkonsumtion skall den personal som ansvarar för att möta patienter/klienter ha kompetens för att använda och analysera resultatet av bedömningsinstrument som anvisas av socialstyrelsens riktlinjer (AUDIT/DUDIT). Motiverande samtal (MI) som förhållningssätt ska användas vid alla samtal kring levnadsvanor och återkoppling av resultat från AUDIT/DUDIT. Följande riskområden skall särskilt beaktas inom socialtjänst Parrelaterade problem och våld inom familj Försummelse av barn Kriminalitet, t ex. rattfylleri och stöld Upprepade eller långvariga ekonomiska problem Känt missbruk hos närstående Följande riskområden skall särskilt beaktas inom allmänmedicin och psykiatri Depression (t ex utmattningsdepression och sömnstörning) Upprepat självdestruktivt beteende Olika slag av ångestsymtom Olycksfall Hjärtarytmi Högt blodtryck Bukspottskörtelinflammation

7 7 Mag- och tarmbesvär Leversjukdomar Olika cancerformer Våld i nära relationer Känt missbruk hos närstående Kriminalitet Upprepade eller långvariga ekonomiska problem Särskild uppmärksamhet ska inom alla verksamheter ges till att förebygga och upptäcka riskbruk/missbruk hos gravida kvinnor. Riskbruk Vårdcentralen Kil Vårdcentralen Kil skall uppmärksamma situationer där riskbruk av alkohol och droger kan förekomma. AUDIT och vid behov DUDIT skall användas som stöd för val av intervention. Skattningsskalor och manualer skall vara tillgängliga för alla vårdgivare (G:disken). Kort rådgivning (brief intervention) har evidensgrad 1. Riskabla dryckesmönster liksom alkoholintag totalt minskar på sikt efter kort rådgivning. Vid AUDIT poäng 8-15 skall vårdcentralen erbjuda kort rådgivning med metoden MI, motivational interviewing. Rådgivning skall följas upp vid påföljande kontakt med vårdgivaren Vårdcentralen Forshaga Vårdcentralen Forshaga skall uppmärksamma situationer där riskbruk av alkohol och droger kan förekomma. AUDIT och vid behov DUDIT skall användas som stöd för val av intervention. Skattningsskalor och manualer skall vara tillgängliga för alla vårdgivare (G:disken). Kort rådgivning (brief intervention) har evidensgrad 1. Riskabla dryckesmönster liksom alkoholintag totalt minskar på sikt efter kort rådgivning. Vid AUDIT poäng 8-15 skall vårdcentralen erbjuda kort rådgivning med metoden MI, motivational interviewing. Rådgivning skall följas upp vid påföljande kontakt med vårdgivaren.

8 8 Psykiatriska öppenvården Psykiatriska öppenvården skall uppmärksamma situationer där riskbruk av alkohol och droger kan förekomma. AUDIT och DUDIT skall användas som stöd för val av intervention. Skattningsskalor och manualer skall vara tillgängliga för alla fasta vårdkontaker (G:disken.) Vid AUDIT poäng 8-15 skall psykiatriska öppenvården erbjuda kort rådgivning med metoden MI, motivational interviewing. Rådgivning skall följas upp vid påföljande kontakt med vårdgivaren. Vid DUDIT 1-5 för män och 1 för kvinnor erbjuda kort rådgivning med metoden MI, motivational interviewing. Rådgivningen skall följas upp vid påföljande kontakt med patientens fasta vårdkontakt. Socialtjänsten i Kil Socialtjänsten i Kil skall uppmärksamma situationer där riskbruk av alkohol och/eller droger kan förekomma. AUDIT och DUDIT skall användas som stöd för val av intervention. Vi verkar för att all personal i utredning-, ekonomi och öppenvårdsgruppen ska kunna använda metoden. Motiverande samtal (MI) som förhållningssätt skall användas vid alla samtal kring återkoppling av resultat från AUDIT/DUDIT. Arbetsmarknadsenheten ska uppmärksamma situationer där riskbruk av alkohol och/eller droger förekommer. De använder drogtest och utandningsprov för att utesluta eventuellt bruk på arbetsplatsen. Personal på Arbetsmarknadsenheten skall kunna använda AUDIT/DUDIT för att upptäcka riskbruk. Socialtjänsten i Forshaga Socialtjänsten i Forshaga skall uppmärksamma situationer där riskbruk av alkohol och/eller droger kan förekomma. AUDIT och DUDIT skall användas som stöd för val av intervention. Vi verkar för att all personal i utredning-, ekonomi och öppenvårdsgruppen ska kunna använda metoden. Motiverande samtal (MI) som förhållningssätt skall användas vi alla samtal kring återkoppling av resultat från AUDIT/DUDIT. AME ska uppmärksamma situationer där riskbruk av alkohol och/eller droger förekommer. De använder utandningsprov för att utesluta eventuellt bruk på arbetsplatsen. Arbetsledare på AME skall kunna använda AUDIT/DUDIT för att upptäcka riskbruk.

9 9 Gemensamma verksamheter Personal på ungdomsmottagningen och ute på fält/fritidsgårdar ska uppmärksamma situationer där riskbruk av alkohol förekommer. En arbetsuppgift är att motivera individen till att vilja ändra sina dryckesvanor. Motiverande samtal (MI) skall användas som metod. Personal kan kontakta socialtjänsten, Barn- och familj, för samråd/anmälan. Personal på ungdomsmottagningen och ute på fält/fritidsgård ska uppmärksamma situationer där bruk av droger förekommer. Personal på familjecentralen ska uppmärksamma situationer där riskbruk av alkohol och/eller droger förekommer. Anmälan skall lämnas till socialtjänsten, Barn- och familj utifrån att barn finns med. Bedömning och dokumentation Psykosociala screenings- och bedömningsinstrument För att kunna följa effekterna av insatserna för enskilda klienter och patienter inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården är det viktigt att insatserna och resultaten av dessa är systematiskt dokumenterade. Användning av kvalitetsäkrade och standardiserade instrument ökar möjligheten för klienter/patienter att bedömningen av problemet blir likartad oberoende av var man söker hjälp. Inom Kil och Forshaga kommun skall personal inom socialtjänst och hälso- och sjukvård kunna använda nedanstående bedömningsinstrument. AUDIT/DUDIT - screening för bedömning av riskbruk, missbruk och beroende. Gäller socialtjänst och hälso- och sjukvård ASI (addiction severity index) - bedömning av problemtyngd och hjälpbehov samt uppföljning av insatser. Gäller specialiserad verksamhet för missbruk/beroende ADDIS och ADDIS-Ung; är strukturerade intervjuformulär som bygger på ICD:10:s och DSM-IV:s diagnoskriterier. Används för socialtjänstens klienter vid beroendemottagningen Trappan i Forshaga. Medicinska prover /biologiska markörer. Gäller hälso- och sjukvård (i viss mån även socialtjänst) Biologiska markörer Snabbtest (remsa för urinprov) för att upptäcka förekomst av narkotika är osäkrare än att använda test som som beskrivs i Socialstyrelsens meddelandeblad (se länk nedan).

10 10 Snabbtest ska inte användas för beslut om olika åtgärder som innebär inskränkningar i klientens eller patientens frihet eller olika behandlingsalternativ. Testresultaten måste bekräftas antingen av klienten eller patienten eller genom laboratorieanalyser. Vårdcentralen Kil Utandningsprov, CDT, ASAT/ALAT, MCV, GT, drogtest i urin i enlighet med Socialstyrelsen meddelandeblad Vid riskområden, vid eget önskemål Vårdcentralen Forshaga/Deje Utandningsprov, CDT, ASAT/ALAT, MCV, GT, drogtest i urin i enlighet med Socialstyrelsen meddelandeblad Vid riskområden, vid eget önskemål Psykiatriska öppenvården Utandningsprov, CDT, ASAT/ALAT, MCV, GT, PETH, drogtest i urin i enlighet med Socialstyrelsen meddelandeblad Vid psykiatrisk utredning o behandling Socialtjänsten i Kil Stickor drogtest och utandningsprov Under pågående utredning jml SoL (alla åldrar) Under pågående öppenvårdsinsats (alla åldrar) Vid eget önskemål, under förhandsbedömning Socialtjänsten i Forshaga Stickor drogtest och utandningsprov Under pågående utredning jml SoL (alla åldrar)

11 11 Under pågående öppenvårdsinsats (alla åldrar) Vid eget önskemål, under förhandsbedömning Abstinensbehandling Vårdcentralen i Kil Abstinensbehandling syftar främst till att förhindra krampanfall, delirium tremens och död. Samtidigt skall patientens ospecifika symtom och lidande uppmärksammas. Kända riskfaktorer för svår abstinens är samtidig kroppslig sjukdom eller skada, långvarigt stort intag av alkohol samt tidigare erfarenhet er av delirium, tremor eller svåra abstinenssymtom. För skattning av graden av abstinenssymtom skall CIWA- AR användas, se Information från Läkemedelsverket 2:2010 (G-disken). Med ledning av allvarlighetsgrad sker en bedömning av läkare om patientens abstinens skall behandlas inom Allmänmedicin eller om behov av psykiatrisk vård föreligger. Vid behov av psykiatrisk vård remitteras patienten för bedömning och vård. Om patientens abstinenssymtom skall behandlas inom Allmänmedicin skall gällande riktlinjer följas (Information från Läkemedelsverket 2:2010 se länk nedan). Vårdcentralen Forshaga Abstinensbehandling syftar främst till att förhindra krampanfall, delirium tremens och död. Samtidigt skall patientens ospecifika symtom och lidande uppmärksammas. Kända riskfaktorer för svår abstinens är samtidig kroppslig sjukdom eller skada, långvarigt stort intag av alkohol samt tidigare erfarenhet er av delirium, tremor eller svåra abstinenssymtom. För skattning av graden av abstinenssymtom skall CIWA- AR användas, se Information från Läkemedelsverket 2:2010 (G-disken). Med ledning av allvarlighetsgrad sker en bedömning av läkare om patientens abstinens skall behandlas inom Allmänmedicin eller om behov av psykiatrisk vård föreligger. Vid behov av psykiatrisk vård remitteras patienten för bedömning och vård. Om patientens abstinenssymtom skall behandlas inom Allmänmedicin skall gällande riktlinjer följas (Information från Läkemedelsverket 2:2010 se länk nedan).

12 12 Psykiatriska öppenvården Nybesök Psykiatriska Jourmottagningen (akut) Remiss till Bedömningsgruppen inom psykiatriska öppenvården Fax nummer Adress Bryggaregatan Karlstad. Remissen kan skrivas av personal på vårdcentralen, socialtjänsten, frivården eller annan som har behandlings eller stödkontakt med patienten. Patienten kan även skriva en egenremiss. I remissen ska finnas med uppgift om typ av missbruk. hur länge det pågått, social och ekonomisk situation, pågående eller planerade insatser av den som remitterar samt patientens egen motivation Känd sedan tidigare Ta direktkontakt med tidigare behandlare inom psykiatriska öppenvården via vårdgrannetelefon nummer Se vidare överenskommelse mellan allmänmedicin och öppenvårdspsykiatri gällande alkohol och narkotika 20division%20allmänmedicin%20och%20division%20psykiatri% ).pdf Socialtjänsten i Kil Redan vid påbörjan av abstinensbehandling, oavsett sluten- eller öppenvård är samverkan mellan socialtjänst och hälsa- och sjukvård väsentlig. Syftet med abstinensbehandling är ofta också att förbereda och motivera till fortsatt behandling i andra vårdformer. Socialtjänstens Utredningsgrupp initierar till samarbete: Vid abstinensbehandling av alkohol och läkemedel - ta kontakt med vårdcentralen. Vid abstinensbehandling av narkotika ta kontakt med psykiatriska öppenvården (innehåll i remiss - se skrivning från psykiatriska öppenvården ovan). För mer komplex abstinensvård vid Beroendecentrum eller annat HVB-hem som kommunen har avtal med förutsätter ett formellt fattat biståndsbeslut jml SoL 4:1 och att utredning ligger till grund. Utredningen ska, om möjlighet finns, innehålla ASI.

13 13 Socialtjänsten i Forshaga Redan vid påbörjan av abstinensbehandling, oavsett sluten- eller öppenvård är samverkan mellan socialtjänst och hälsa- och sjukvård väsentlig. Syftet med abstinensbehandling är ofta också att förbereda och motivera till fortsatt behandling i andra vårdformer. Vid abstinensbehandling av alkohol och läkemedel - ta kontakt med vårdcentralen. Vid abstinensbehandling av narkotika ta kontakt med psykiatriska öppenvården (innehåll i remiss - se skrivning från psykiatriska öppenvården ovan). För mer komplex abstinensvård vid Beroendecentrum eller annat HVB-hem som kommunen har avtal med, förutsätter ett formellt fattat biståndsbeslut jml SoL 4:1 och att utredning ligger till grund. Utredningen ska, om möjligt finns, innehålla ASI. Samordnad Individuell plan När det inom kommunen eller landstinget upptäcks att det finns behov av insatser från den andra huvudmannen ska man initiera till en kontakt och påbörja arbete med en samordnad Individuell plan (se länk till lagtext nedan). Arbetet med planen ska påbörjas skyndsamt, så snart behov av en plan har upptäckts. I normalfallet inom några dagar, men ibland kan det vara nödvändigt med en omedelbar planeringsinsats från kommun och landsting Se bilagor Samordnad Individuell plan Faxmallar samordnad Individuell plan Psykosocial behandling och läkemedelsbehandling I riktlinjerna definieras termen behandling som; Systematiska och teoretiskt grundade tekniker eller metoder som används för att hjälpa enskilda individer att komma ifrån sitt missbruk eller beroende. (s.32 Nat. Riktl.) Man skiljer på psykosocial behandling och psykossocialt stöd och poängterar att psykossocial behandling ska ha ett uttalat fokus på missbruk eller beroende.

14 14 Antabusbehandling När antabusbehandling är aktuell för patient/klient som har samtidig insats inom socialtjänsten gäller följande organisation/rutiner: Egenvård (vanligast) Läkare beslutar i samråd med patient om egenvård. Krav finns om en utsedd person som kan/ska övervaka medicineringen. Patienten tar själv ansvar för att förvara, ta medicinen och ta stöd av någon som kontrollerar intaget. Funktionen att övervaka medicinering kan utföras av personal inom socialtjänsten. Uppföljning av egenvård Huvudansvaret för behandlingen har förskrivande läkare. Den person (obs.aldrig anhörig eller patienten själv) som blir utsedd till att kontrollera medicineringen får instruktion av förskrivande läkare. Ansvarig läkare kontrollerar att medicineringen genomförs via återkoppling från kontrollpersonen samt via provtagning av levervärden. Detta planeras i en Samordnad Individuell plan. Vårdcentralen i Kil Vid behov av läkemedelsbehandling där läkemedelsutdelning skall ske under övervakning överlämnar psykiatrisjuksköterska eller distriktssköterska läkemedlet till patienten. Möjlighet till kort samtal finns vid läkemedelsutdelning som äger rum dagligen eller vid flera tillfällen/vecka. Vid förskrivning av andra läkemedel i kombination med antabus: Socialtjänsten kan dela antabus i form av egenvård. Ingen annan läkemedelshantering sker inom socialtjänst. Övrig läkemedelshantering sköts via Vårdcentrals- eller öppenvårdspsykiatrins personal. Samordnad Individuell plan upprättas.

15 15 Vårdcentralen Forshaga Vid behov av läkemedelsbehandling där läkemedelsutdelning skall ske under övervakning överlämnar distriktssköterska läkemedlet till patienten. Möjlighet till kort samtal finns vid läkemedelsutdelning som äger rum dagligen eller vid flera tillfällen/vecka. Psykiatriska öppenvården Inom öppenvården ges psykosocialbehandling med fokus på missbruk eller beroende. Metoder som används är MI ( motiverande samtal) eller KBT (kognitiv beteendeterapi). Arbetet syftar till att påverka patientens motivation, beteende, attityder, tankar och känslor för att bryta sitt missbruk. Vid tillfällen för läkemedelsadministration finns även möjlighet till korta samtal. Ett viktigt hjälpmedel för både patient och berörda behandlare är att skriva en samordnad Individuell plan, särskilt i de fall där flera behandlare är inblandade. Socialtjänsten i Kil Psykosocial behandling som erbjuds i socialtjänsten i Kil är MI (motiverande samtal), Återfallsprevention och HAP-haschavvänjningsprogrammet. För att erbjudas detta måste kontakt tas med socialtjänstens utredningsgrupp. Utredning inkluderat ASI och biståndsbeslut jml SoL 4:1 måste ligga till grund. Öppenvården kan bistå med antabusdelning måndag, onsdag och fredag mellan 8 och 9. För att erbjudas detta måste kontakt tas med socialtjänstens utredningsgrupp. En utredning som företrädesvis innehåller ASI och biståndsbeslut jml SoL 4:1 måste ligga till grund. Socialtjänsten i Forshaga Psykosocial behandling som erbjuds på Beroendemottagningen Trappan i Forshaga är: KBT; kognitivbeteendeterapi ser missbruket/beroendet som kopplat till individens livsproblem. Tyngdpunkten ligger i att inte bara titta på missbruket/beroendet utan på individens hela situation och sätt att lösa problem. Självklart är missbruket/beroendet i fokus den första tiden. Återfallsprevention; kan man gå både enskilt och i grupp. Det är en modell som kommer från den kognitiv beteendeterapi (KBT). HAP; haschavvänjningsprogram, ett strukturerat 6-8v program med kognitiv bas. Programmet har ett medicinsk, psykologisk och socialt fokus.

16 16 12-steg-Minesotamodellen. På Trappan fokuserar vi på de tre första stegen. MI- Motiverade Intervju; Detta är en individuell behandling med syfte att hitta klientens egen kraft till en förändring, med fokus på bedömning, framtidsplaner och motivation till förändring. För att erbjudas detta måste kontakt tas med socialtjänsten. En utredning som företrädesvis innehåller ASI och biståndsbeslut jml SoL 4:1 måste ligga till grund. Läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende Vårdcentralen Kil/Forshaga Patienter som söker för opiatmissbruk skall remitteras till Laro-mottagningen, se skrivning om remissförfarande nedan under Psykiatriska öppenvården. Psykiatriska öppenvården För patienter med opiatmissbruk och som önskar att bryta sitt missbruk skrivs remiss till Laro-mottagningen(Psykiatrihuset hus1 Centralsjukhuset Karlstad). Den kan skrivas av personal på vårdcentralen, socialtjänsten, frivården eller annan som har behandlings eller stödkontakt med patienten. Patienten kan även skriva en egenremiss. I egenremissen ska finnas med uppgift om typ av missbruk, hur länge det pågått, social och ekonomisk situation, pågående eller planerade insatser av den som remitterar samt patientens egen motivation. Socialtjänsten i Kil När vi i socialtjänsten kommer i kontakt med personer med opiatmissbruk måste samarbete med Laro-mottagningen upprättas. Remiss skickas till Laro-mottagningen. Se innehåll i remiss ovan (Psykiatriska öppenvården) Socialtjänsten ska vara behjälpliga med den sociala delen av utredningen. Socialtjänsten ska, när samarbetet och behandlingen kommer i gång, göra en bedömning angående bistånd i form av psykosocialt stöd, ekonomiskt bistånd och hjälp med sysselsättning.

17 17 Socialtjänsten i Forshaga När vi i socialtjänsten kommer i kontakt med personer med opiatmissbruk måste samarbete med Laro-mottagningen upprättas. Remiss skickas till Laro-mottagningen. Se innehåll i remiss ovan (Psykiatriska öppenvården) Socialtjänsten ska vara behjälpliga med den sociala delen av utredningen. Socialtjänsten ska, när samarbetet och behandlingen kommer i gång, göra en bedömning angående bistånd i form av psykosocialt stöd, ekonomiskt bistånd och hjälp med sysselsättning. Socialstyrelsens föreskrifter gällande underhållsbehandling vid opiatberoende, se länk nedan Barn till föräldrar som har missbruks- eller beroendeproblem Kommunerna har enligt 5 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), SoL, ett allmänt ansvar för att barn och ungdom ska kunna växa upp under goda och trygga förhållanden samt ett särskilt ansvar att ingripa om föräldrarna inte kan tillgodose den unges grundläggande behov av omvårdnad, skydd eller stöd. För att detta ska vara möjligt har myndigheter vars verksamheter berör barn och ungdomar, myndigheter inom hälso- och sjukvård och socialtjänst samt vissa andra myndigheter och anställda vid dessa myndigheter enligt 14 kap. 1 andra stycket SoL en lagstadgad skyldighet att genast anmäla till socialnämnden när de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden kan behöva ingripa till ett barns skydd. Anmälnings- och uppgiftsskyldigheten bryter enligt 14 kap. 1 andra meningen sekretesslagen (1980:100), SekrL, sekretessen mellan myndigheter.det integritetsskydd som sekretessen syftar till får ge vika för barns behov av skydd. Anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 andra stycket SoL omfattar också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet för barn och ungdomar eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. När det gäller de yrkesverksamma som omfattas av anmälningsskyldigheten rör det uppgifter som man får kännedom om i tjänsten och dessa kan inte anmälas anonymt. För sådant man får veta på sin fritid gäller samma uppmaning som till allmänheten. Detsamma gäller den som får kännedom barns behov av skydd och stöd i någon ideell verksamhet. De som omfattas av anmälningsskyldigheten enligt andra stycket har också enligt 14 kap. 1 fjärde stycket SoL uppgiftsskyldighet, dvs. skyldighet

18 18 att lämna uppgifter som kan vara av betydelse för en pågående utredning om ett barns behov av skydd. Mer information kring anmälningsskyldighet finns på; En anmälan enligt 14 kap. 1 andra eller tredje stycket socialtjänstlagen bör göras skriftligt med hänsyn till de ingripande åtgärder av socialnämnden som den kan medföra. I en akut situation kan det vara nödvändigt att göra en anmälan per telefon. En sådan muntlig anmälan bör sedan bekräftas skriftligt. Vårdcentralen Kil/Forshaga Skall särskilt uppmärksamma om personer med missbruks eller beroendeproblem sammanbor eller har minderåriga barn i sin vård. Vårdcentralen skall i samverkan med patient och socialtjänst erbjuda information, rådgivning och stöd till minderåriga i ovanstående situation. Psykiatriska öppenvården Inom psykiatriska öppenvården finns ett anhörig/närstående program där vikten av att uppmärksamma barnens situation poängteras. Riktlinjer gällande barnperspektivet finns inom den psykiatriska verksamheten. När det finns behov ska anmälan göras till socialtjänsten. Information ska även ges om de stödgrupper som finns i Kil och Forshaga kommuner Socialtjänsten i Kil I socialtjänsten i Kil erbjuds barngruppsverksamheten Ventilen till barn med missbrukande föräldrar. För att ingå i Ventilen krävs inget biståndsbeslut. För kontaktuppgifter, se bilaga Kontaktlista). Barn som har föräldrar med missbruks eller beroendeproblematik kan även erbjudas kontakt med socialtjänstens Öppenvård. För detta krävs en utredning och biståndsbeslut jml SoL 4:1. Kontakt tas med Socialtjänsten utredningsgrupp. Socialtjänsten i Forshaga Stödgrupper för barn och unga finns genom samarbete med Hopptornet i Karlstad.

19 19 För kontaktuppgifter, se bilaga Kontaktlista). Ansvariga är Svenska kyrkan och Familjehuset, Socialförvaltningen i Karlstad kommun. Barn som har föräldrar med missbruks eller beroendeproblematik kan även erbjudas kontakt med socialtjänstens Öppenvård. För detta krävs en utredning och biståndsbeslut jml SoL 4:1 Kontakt tas med vuxengruppen. Anhöriga från 18 års ålder kan få anhörigstöd på kommunens öppenvård, Trappan. Kontakt tas direkt med Trappan. Gravida kvinnor med missbruks- eller beroendeproblem Vårdcentralen Kil/Forshaga Vid inskrivning vid MVC i graviditetens början ställer barnmorskan frågor om livsstil. MVC har ett särskilt ansvar för att utföra screening med AUDIT av de blivande föräldrarna. Om riskbruk identifieras ska kort rådgivning initieras enligt metoden MI. Om screening visar på mera omfattande problematik avseende alkohol tas kontakt med Utredningsgruppen inom socialtjänsten Om drogmissbuk framkommer kontaktas Utredningsgruppen inom socialtjänsten. Socialtjänsten i Kil När socialtjänsten kommer i kontakt med gravida kvinnor med missbruks- eller beroendeproblem inleds utredning. Bistånd kan ges i form av motiverande samtal, återfallsprevention och psykosocialt stöd. Samarbete med vårdcentralen, MVC, påbörjas. En samordnad Individuell plan upprättas. Om kvinnan motsätter sig hjälp måste socialtjänsten fortsätta att försöka motivera kvinnan till stöd med tanke på det ofödda barnet. Beslut om omedelbart omhändertagande eller beslut om ansökan om vård med stöd av LVU kan inte fattas innan ett barn har fötts. Endast om kvinnans situation är sådan att det finns förutsättningar för ingripande mot hennes vilja med stöd av LVM eller LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård) kan tvångsåtgärder användas.

20 20 Socialtjänsten Forshaga När socialtjänsten kommer i kontakt med gravida kvinnor med missbruks- eller beroendeproblem inleds utredning. Bistånd kan ges i form av motiverande samtal, återfallsprevention och psykosocialt stöd. Samarbete med vårdcentralen, MVC, påbörjas. En samordnad Individuell plan upprättas. Om kvinnan motsätter sig hjälp måste socialtjänsten fortsätta att försöka motivera kvinnan till stöd med tanke på det ofödda barnet. Beslut om omedelbart omhändertagande eller beslut om ansökan om vård med stöd av LVU kan inte fattas innan ett barn har fötts. Endast om kvinnans situation är sådana att det finns förutsättningar för ingripande mot henne med stöd av LVM eller LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård) kan tvångsåtgärder användas. Vårdprogram Handlingsguide för stöd åt gravida kvinnor med missbruk finns på följande länk: Samsjuklighet Med samsjuklighet menas att en klient/patient med missbruk- och beroendeproblem samtidigt uppfyller diagnostiska kriterier för ett psykiatriskt och/eller somatiskt tillstånd. Detta samband är relativt vanligt. Personer med missbruks- och beroendeproblem har ofta psykiatriska symptom och somatisk ohälsa. Om socialtjänsten misstänker att en klient med missbruks och beroendeproblem har psykisk problematik eller somatisk sjukdom ska, med klientens samtycke, omedelbar kontakt tas med allmänmedicin eller öppenvårdspsykiatri för bedömning. Om hälso- och sjukvården misstänker att patient med psykiatrisk problematik och/eller somatisk ohälsa har missbruks och beroendeproblem ska, med patientens samtycke, omedelbar kontakt tas med kommunens socialtjänst. För lämplig behandling vid samsjuklighet är det viktigt att behandlingen för båda problemen sker samtidigt och i samordnande former efter den första akuta insatsen. Rutinen för individuell plan mellan socialtjänsten Kil och Forshaga och allmänmedicin/psykiatriska öppenvården används när samsjuklighet är identifierad Då påverkan av alkohol och droger kan uppvisa psykiatriska/somatiska tillstånd skall hänsyn tas till detta då diagnos fastställs. Det finns ingen evidensbaserad behandling för samsjuklighet specifikt, men inget talar emot att använda metoder som idag är effektiva för missbruks och beroendeproblem respektive psykiatriska problem

21 21 Neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk/beroende Vårdcentralen Kil/Forshaga Vårdcentralen medverkar när patienten har behov av medicinsk utredning och/eller behandling som inte ligger inom psykiatrins ansvarsområde. Se ovan Samsjuklighet. Psykiatriska öppenvården För patienter med neuropsykiatrisk problematik och ett missbruk skrivs remiss till bedömningsgruppen psykiatriska öppenvården Bryggaregatan Karlstad för bedömning. Den kan skrivas av personal på vårdcentralen, socialtjänsten, frivården eller annan som har behandlings eller stödkontakt med patienten. Patienten kan även skriva en egenremiss I remissen ska finnas med uppgift om typ av missbruk. hur länge det pågått, social och ekonomisk situation, pågående eller planerade insatser av den som remitterar samt patientens egen motivation. När bedömning och eventuell utredning gjorts påbörjas behandling. Socialtjänsten i Kil När socialtjänsten misstänker/upptäcker att en person med missbruks- eller beroendeproblematik även har neuropsykiatriska funktionshinder ska Socialtjänstens utredningsgrupp kontakta psykiatriska öppenvården. Remiss skickas till bedömningsgruppen psykiatriska öppenvården Bryggaregatan Karlstad för bedömning. Den kan skrivas av personal som har behandlings eller stödkontakt med klienten. Klienten kan även skriva en egenremiss. Gällande innehåll i remissen se skrivning ovan (Psykiatriska öppenvården). Fax ska skickas till psykiatriska öppenvården för upprättelse av ett samarbete i form av en samordnad Individuell plan. Socialtjänsten Forshaga När socialtjänsten misstänker/upptäcker att en person med missbruks- eller beroendeproblematik även har neuropsykiatriska funktionshinder ska Socialtjänstens vuxengrupp kontakta psykiatriska öppenvården. Remiss skickas till bedömningsgruppen psykiatriska öppenvården Bryggaregatan Karlstad för

22 22 bedömning. Den kan skrivas av personal som har behandlings eller stödkontakt med klienten. Klienten kan även skriva en egenremiss Gällande innehåll i remissen se skrivning ovan (Psykiatriska öppenvården). Fax ska skickas till psykiatriska öppenvården för upprättelse av ett samarbete i form av en samordnad Individuell plan. Läkemedelsberoende Vårdcentralen Kil/Forshaga När Vårdcentralen upptäcker läkemedelsberoende bedöms möjligheten till poliklinisk nedtrappning i första hand. Om detta bedöms olämpligt remitteras patienten till psykiatriska öppenvården för utredning ställningstagande till avgiftning. Psykiatriska öppenvården Patienter med läkemedelsberoende ska i första hand skötas i den verksamhet som initierat medicineringen. Inom allmänmedicin bedöms och görs en nedtrappning när det är möjligt. Därefter remitteras patienten till psykiatriska öppenvården om beroendet är komplicerat enligt överenskommelse med allmän medicin. Socialtjänsten i Kil/Forshaga När socialtjänsten i Kil upptäcker läkemedelsberoende ska Socialtjänstens utredningsgrupp ta kontakt med vårdcentralen för samarbete. En samordnad Individuell plan upprättas. Vårdcentralens läkare tar kontakt via fax med kommunens psykiatrisjuksköterska ang nedtrappning av läkemedel. En bedömning om att personen med läkemedelsberoende ska avgiftas på Beroendecentrum eller ett annat HVB-hem kommunen har avtal med förutsätter ett biståndsbeslut jml 4:1. En utredning, som företrädesvis innehåller ASI, och formellt fattat beslut ska ligga till grund.

23 23 Vårdkedjor vid missbruk och beroende Se bilagor ; Flödesschema Nationella riktlinjer Flödesschema Kil Flödesschema Forshaga Vårdcentral Kil/Forshaga Vid AUDIT poäng >15 skall Vårdcentralen ge kort rådgivning som i samråd med patienten kompletteras med biologiska markörer. Arbetssättet har hög evidensgrad. Patientens erbjuds kontakt med kommunens socialtjänst. Om patientens accepterar erbjudandet upprättas gemensam individuell plan i samverkan med handläggare i utredningsgruppen (socialtjänsten). Psykiatriska öppenvården AUDIT och DUDIT kompletteras med biologiska markörer. Patienten erbjuds kontakt med Socialtjänsten i respektive hemkommun. Om patienten accepterar erbjudandet upprättas samordnad Individuell plan. Abstinensbehandling; med ledning av allvarlighetsgrad sker en bedömning av ansvarig läkare om patientens abstinens kan behandlas inom öppenvården eller om det finns behov av att vara inneliggande. Kontakt tas då med Socialtjänsten för biståndsbeslut och samordnad Individuell plan. Samsjuklighet; om misstanke finns om psykiatrisk samsjuklighet utreds patienten och behandlas efter detta. Patienten erbjuds kontakt med Socialtjänst i respektive hemkommun. Om patienten accepterar erbjudandet upprätta samordnad Individuell vårdplan. Med ledning av allvarlighetsgrad sker en bedömning av ansvarig läkare om patientens abstinens kan behandlas inom öppenvården eller om det finns behov av att vara inneliggande. Kontakt tas då med Socialtjänsten för biståndsbeslut och samordnad Individuell plan.

24 24 Socialtjänst i Kil Utredningsgruppen ska genomföra utredning jml 11 kap 1 SoL utifrån den vuxnes behov. Utredningen skall innehålla ASI-utredning. Finns det missbruk i familjer skall det öppnas utredning jml 11 kap 1 SoL utifrån barnens behov. Utredning sker enligt BBIC (barns behov i centrum). Biståndsbedömda insatser i form av återfallsprevention, psykoscocialt stöd, MI, utandningsprov, drogtester, antabus-delning, behandlingshem, familjehem, poliklinisk avgiftning i samarbete med vårdcentralen. Ansökan om LVU/LVM. Akut LVU;LVM Handläggarna ska följa upp insatserna och skall innehålla ASI-uppföljning. Personalen på familjecentralen skall uppmärksamma när det finns missbruk och anmäla till utredningsgruppen. Personalen på ungdomsmottagning och ute på fält skall uppmärksamma när det finns missbruk. Är missbruket i den grad att man misstänker att LVU eller LVM kan göras gällande ska anmälan lämnas till utredningsgruppen. I annat fall ska man använda MI för att motivera individen att vilja sluta med alkohol och/eller droger och eventuellt hjälpa till i kontakt med utredningsgruppen. Socialtjänst i Forshaga Vuxengruppen genomför utredningar på personer över 20 år jml 11 kap 1 SoL utifrån den vuxnes behov. Utredningen innehåller bland annat en ASI-utredning. Barn- och familjeenheten utreder behov för personer under 20 år. Om det finns missbruk hos föräldrarna med hemmavarande barn så utreder Barnoch familjeenheten utifrån barnets behov. En BBIC (barns behov i centrum) utredning genomförs då. Socialtjänsten fattar beslut om behandlings- och stödinsatser på beroende- Mottagningen Trappan. Det kan handla om insatser i form av Återfallsprevention både enskilt och i grupp, MI, KBT, 12 stegbehandling, socialpedagogiska insatser utandningsprov och/eller drogtester. Socialtjänsten kan också fatta beslut om insatser på behandlingshem, familjehem och poliklinisk abstinensbehandling i samarbete med vårdcentralen. Behandling är oftast beviljad som en frivillig insats men socialtjänsten kan även ansöka hos Förvaltningsrätten om vård jml LVM (lagen om vård av missbrukare) och LVU (lagen om vård av unga) om missbruket är av mycket allvarlig karaktär och personen motsätter sig vård på frivillig grund. Är missbruket allvarligt kan man anmäla oro till vuxengruppen gällande personer över 20 år och till Barn- och familj för personer under 20 år. I socialtjänstens ansvarsområde ligger också att motivera personer med missbruk att ta emot insatser i syfte att motverka och förhindra fortsatt missbruk. På beroendemottagningen Trappan kan rådgivningssamtal ges utan bistånd från socialsekreterare.

25 25 Bilagor 1. Faxmall samordnad individuell plan 2. Flödesschema alkohol/narkotika 3. Kontaktlista 4. Flödesschema Kil 5. Flödesschema Forshaga

26 Till: Faxnummer: Datum: Fax för begäran om samordnad Individuell plan 26 Ärende: NN begär kontakt med er för upprättande av en individuell plan, (SoL 2 kap 7, HSL 3 f ), gällande:.. Namn Ansvarig handläggare/behandlare:.. Personnummer. Namn.. Telefonnummer.. Mailadress (OBS - inga personuppgifter får skickas via mail) Till: Faxnummer: Datum: Faxbekräftelse - mottagning av begäran om samordnad Individuell plan Ärende: Upprättande av individuell plan (SoL 2 kap 7, HSL 3 f ). Kommentar: NN har mottagit er begäran angående individuell plan för ovanstående person Ansvarig handläggare/behandlare:.. Namn.. Telefonnummer.. Mailadress

27 27

28 Kontaktlista 28 Kil Forshaga Vårdcentral Vårdcentral Vårdgrannetelefon Akut/rådgivning Fax: Fax: Socialtjänst Socialtjänst Psykiatrisjuksköterska i Kils kommun Socialtjänstens vuxengrupp Tel: / Tel: eller Fax: Fax: Socialtjänstens utredningsgrupp Barn- och familjeenhet Tel: Tel: Fax: Ventilens kontaktperson Beroendemottagningen Trappan Tel: eller Tel: eller Hopptornet Tel: eller Psykiatriska öppenvården Psykiatriska öppenvården Vårdgrannetelefon Vårdgrannetelefon Psykiatriska Jourmottagningen Tel (akut) Psykiatriska Jourmottagningen Tel (akut) Bedömningsgruppen Bedömningsgruppen Fax Fax