Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun"

Transkript

1 Gäller för: Säffle kommun Öppenvårdspsykiatrin Vårdcentraler Socialtjänst Godkänd av: Robert Lindahl Eva Eriksson Birgitta Evensson Lotta Österlund-Jansson Kertin Belander Utarbetad av: Karna Rusek Stefan Löwenborg Rita Sadõjk Annika Melin Revisionsansvarig: Lokal styrgrupp Utgåva: 2 Giltighetstid: till och med Reviderad: Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroendeproblem

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 LÄNSÖVERGRIPANDE AKTÖRER... 3 LOKALA AKTÖRER... 3 KOMMUNENS OCH LANDSTINGETS ANSVAR SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN GEMENSAMMA BEGREPP... 4 RISKBRUK, MISSBRUK/SKADLIGT BRUK OCH BEROENDE. VAD BETYDER ORDEN? PREVENTION OCH TIDIGA INSATSER... 5 SCREENING... 5 KORT RÅDGIVNING UTREDNING OCH BEDÖMNING... 6 BIOLOGISKA TEST ALKOHOL... 6 BIOLOGISKA TEST NARKOTIKA... 6 PSYKOLOGISKA TEST ALKOHOL... 7 PSYKOLOGISKA TEST NARKOTIKA... 7 UTREDNING... 7 UPPFÖLJNING ABSTINENSBEHANDLING PSYKOSOCIAL BEHANDLING OCH LÄKEMEDELSBEHANDLING LÄKEMEDELSASSISTERAD UNDERHÅLLSBEHANDLING VID OPIATBEROENDE BARN TILL FÖRÄLDRAR SOM HAR MISSBRUKS- ELLER BEROENDEPROBLEM GRAVIDA KVINNOR MED MISSBRUKS- ELLER BEROENDEPROBLEM SAMSJUKLIGHET... 9 IDENTIFIKATION... 9 BEHANDLING LÄKEMEDELSBEROENDE ANHÖRIGA/NÄRSTÅENDE BRUKARE DETTA SAKNAR VI ELLER BEHÖVER VI VIDAREUTVECKLA VEM GÖR VAD? KONTAKTUPPGIFTER

3 1. BAKGRUND Förutsättningar på länsnivå Värmlands läns Vårdförbund/Värmlands kommuner samt Landstinget i Värmland har utarbetat ett gemensamt länsövergripande styrdokument för missbruks- och beroendevården. Det är utformat i enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Syftet är att utifrån ett klient/patientperspektiv beskriva hur ansvarsfördelningen ser ut mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården och hur samverkan mellan dessa huvudmän är utformat. Länsövergripande aktörer Landstinget i Värmland Värmlands läns Vårdförbund Beroendecentrum Lokala aktörer Socialtjänst Allmänmedicin 1 Psykiatriska mottagningen Kommunens och landstingets ansvar Kommunen skall erbjuda rådgivning, utredning/bedömning och biståndsbedömda insatser. Man skall planera och genomföra insatserna i samråd med den enskilde och i förekommande fall med dennes anhöriga. Allmänmedicin skall erbjuda behandling för personer med riskbruk och behandling av somatiska åkommor som är relaterade till missbruk/beroende. De skall även erbjuda poliklinisk avgiftning. Vid komplicerad beroendeproblematik ska samarbete ske med psykiatrin och/eller Alkoholpolikliniken. Psykiatrin skall erbjuda lämplig behandling i de fall funktionshindret kräver specialistpsykiatriska insatser. Vid behandling av personer med komplexa vårdbehov/samsjuklighet på grund av psykisk störning och missbruk ska detta ske samtidigt och integrerat i samverkan med beroendevården och socialtjänsten. 2. Samordnad Individuell plan Enligt socialtjänstlagen (2 kap 7 SOL) och hälso- och sjukvårdslagen (2 HSL) ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan för alla personer som behöver det för att kunna få alla sina behov tillgodosedda genom insatser från bägge huvudmännen från bägge huvudmännen. Av planen ska framgå: Vilka insatser som behövs Vilka insatser respektive huvudman ska svara för Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen och Landstinget Vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen 1 Allmännmedicin ingår sedan den 3 maj 2010 i Hälsoval Värmland och kan bestå av offentlig och/eller privat aktör. 3

4 3. Gemensamma begrepp Missbruks- och beroendevård avser verksamhet riktad till en bred målgrupp. Termen missbrukarvård bör inte användas. Begreppet personer med missbruks eller beroendeproblem ska användas konsekvent och ersätter tidigare utryck som missbrukare, alkoholist etc. Abstinensbehandling ersätter det tidigare begreppet Avgiftning, då det anses bättre motsvara innehållet i vården. Samsjuklighet avser personer med missbruks- eller beroendeproblem och samtidig psykiatrisk eller somatisk sjukdom. Ersätter det tidigare begreppet dubbeldiagnos. Brukare, klient eller patient ska uppfattas som synonyma begrepp. Riskbruk, missbruk/skadligt bruk och beroende Varför är det viktigt att skilja på begreppen riskbruk, missbruk/skadligt bruk och beroende? Det är betydelsefyllt bl.a. för hur man planerar behandlingen. Det krävs olika insatser vid olika svårighetsgrader. 1. Riskbruk 2. Missbruk (DSM IV) Skadligt bruk (ICD-10) 3. Beroende Riskbruk avser ett bruk av alkohol som på sikt kan leda till missbruk/skadligt bruk eller beroende. Riskbruk är ingen diagnos. Missbruk (DSM IV) föreligger om minst ett av följande kriterier uppfylls under 12 månader 1. Försummat ansvar inför plikter 2. Risk att någon kan komma till fysisk skada 3. Rättsliga problem 4. Ständiga eller återkommande sociala problem Beroende föreligger om tre kriterier är uppfyllda inom 12 månader 1. Tolerans allt större dos 2. Abstinens 3. Ökad mängd/längre perioder av bruk 4. Kontrollförlust - Varaktig önskan att minska/kontrollera intag 5. Tidsomfattande drogbruk 6. Viktiga sociala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter försummas 7. Fortsatt användning trots upprepade psykiska/fysiska problem 4

5 4. Prevention och tidiga insatser Vid följande situationer kan orsaken till problemen vara alkohol och/eller narkotika. Man bör då använda sig av ett screeningverktyg samt kort rådgivning. Inom socialtjänsten bör man uppmärksamma följande situationer: Parrelaterade problem och våld inom familjen. Försummelse av barnen. Kriminalitet, t.ex. rattfylleri och stöld. Upprepade eller långvariga ekonomiska problem. Inom psykiatrin bör man uppmärksamma följande situationer: Depressioner (t.ex. utmattningsdepressioner och sömnstörning) Upprepat självdestruktivt beteende Olika slag av ångestsyndrom Inom företagshälsovården bör man uppmärksamma följande situationer: Upprepad sjukfrånvaro, speciellt efter helgerna Försämrade arbetsprestationer Inom kroppsjukvården bör man uppmärksamma följande situationer: Olycksfall, hjärtarytmi och högt blodtryck Bukspottkörtelinflammation och mag- och tarmbesvär Leversjukdomar och olika cancerformer Alla, oavsett arbetsplats, bör dock vara uppmärksamma på samtliga symtom. Screening AUDIT DUDIT Används för att identifiera personer med riskbruk av alkohol. Används för att identifiera personer med narkotikarelaterade problem. Om screeningen endast visar en riskfylld alkoholkonsumtion räcker en uppföljning med AU- DIT och kort rådgivning. Om det efter screeningen behövs en diagnostisk bedömning av problemet och dess svårighetsgrad skall personen remitteras till Alkoholpolikliniken. Kort rådgivning När man väl identifierat ett narkotika- eller alkoholproblem är kort rådgivning en bra metod att hindra det riskabla bruket att utvecklas till ett missbruk eller beroende. Vid kort rådgivning kan två metoder användas: 1. FRAMES 2. MI 5

6 5. Utredning och bedömning För att upptäcka och bedöma graden av alkohol- eller narkotikaproblem behövs olika former av bedömningsinstrument som 1) Biologiska test och 2) Psykologiska test. För att bedöma problemets svårighetsgrad kan man använda en kombination av biologiska test och psykologiska test som t.ex. CDT, GT och AUDIT. Biologiska test Alkohol Hos de flesta individer förbränns alkoholen med 0,15-0,20 promille per timme. Om en person haft 1,5 promille på kvällen kan den vara 0 promille nästa morgon. Pågående konsumtion Akutmarkörer Alkometer. Alkoholpolikliniken och Psykiatriska öppenvården har kvalitetssäkrad utrustning. EtG, EtS och 5-HTOL kan påvisa en konsumtion av alkohol under det senaste dygnet eller dygnen. Långvarig överkonsumtion CDT kan mäta 1-3 veckor bakåt i tiden vid hög alkoholkonsumtion. Långvarig överkonsumtion MCV kan mäta 2-6 månader bakåt i tiden. Långvarig överkonsumtion GT. Leverpåverkan som kan mätas 3-6 veckor bakåt i tiden. Långvarig överkonsumtion ASAT och ALAT. Leverpåverkan efter långvarig överkonsumtion av alkohol. Narkotika Cannabis Enstaka sporadiska intag är inte möjliga att upptäcka i mer än 2-3 dagar efter intaget. Urinprovtagning oftare än 3 gånger per vecka är inte nödvändigt. Heroin och morfin Amfetamin Kokain Enstaka sporadiska intag kan upptäckas i cirka 2-4 dagar efter intaget. Urinprovtagning oftare än 3 gånger per vecka är inte nödvändig. Enstaka sporadiska intag kan upptäckas inom en tidsrymd upp till cirka 2-4 dagar efter intaget. Urinprovtagning oftare än 3 gånger per vecka är inte nödvändig. Enstaka sporadiska intag kan upptäckas i högst 1-3 dagar efter intag. Urinprovtagning oftare än 3 gånger per vecka är sällan nödvändig. Det finns många andra preparat som kan påvisas vid urinprov. T.ex. ecstasy, dextropropoxifen, LSD, metadon, GHB, vissa ecstasyliknande s.k. designerdroger, tryptaminer, buprenorfin, Kath, meprobamat, barbiturater, vissa läkemedelsregistrerade opiater samt zopiklon och zolpidem (sömnmedel). Upptäcktstiden efter intag för denna samlade grupp av preparat är 6

7 mindre väldokumenterad men är sannolikt från en till fyra dagar. Även Spice kan påvisas via urinprov. Psykologiska test Alkohol AUDIT Narkotika DUDIT Se beskrivning sidan fem. Se beskrivning sidan fem. Utredning ASI ADDIS är en strukturerad intervju som täcker förutom alkohol- och narkotikamissbruk även andra livsområden som arbete, fysisk och psykisk hälsa, socialt umgänge och kriminalitet. Totalt sju livsområden. Denna görs för att bedöma klienters hjälpbehov och riktar sig till vuxna. är en intervju uppbyggd runt både ICD-10:s och DSM-IV:s diagnoskriterier. Det gör det möjligt att göra en bedömning som kan läggas till grund för en klinisk diagnos. Den riktar sig till personer över 20 år. Uppföljning Den enskilde individen gynnas av att man fortlöpande följer resultaten av behandlingen för att kunna göra förändringar om man inte fått önskat resultat. Uppföljning med Biologiska test för alkohol Total avhållsamhet krävs Regelbunden eller slumpmässig mätning av EtG, EtS och 5- HTOL. Följa upp resultatet Upprepade mätningar, en gång i månaden, av CDT 2 och GT. Uppföljning med Psykologiska test för alkohol Efter 6-12 månader AUDIT och ASI. Uppföljning med Biologiska test för narkotika Följa upp resultatet Urinprovtagning. Uppföljning med Psykologiska test för narkotika Efter 6-12 månader DUDIT och ASI. 2 Markus Heilig. Beroendetillstånd. Astra läkemdelel

8 6. Abstinensbehandling Abstinensbehandling ska erbjudas i öppna vårdformer inom landstingets allmänmedicin eller psykiatriska öppenvården men också vid socialtjänstens Alkoholpoliklinik. För mer svåra komplexa tillstånd finns abstinensvård vid Beroendecentrum. Inskrivning vid Beroendecentrum förutsätter ett biståndsbeslut jml SoL 4:1 ( 7. Psykosocial behandling och läkemedelsbehandling I SBU-analysen framhålls tre faktorer som visar positiva effekter för alkohol- och narkotikabehandling: a) Tydlig struktur i behandlingen. b) Fokus på missbruket eller beroendet. c) Tillräckligt lång behandling för att ge effekt. Vid Alkoholpolikliniken finns ett behandlingsprogram, Väckarklockan, med en tydlig struktur och fokus på beroendet. Antabus, Naltrexon och Campral ingår som en naturlig del av öppenvårdsbehandlingen av personer med alkoholberoende. 8. Läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende Från april 2012 finns en länsövergripande Laro-mottagning 3, en enhet inom länsgemensam psykiatrisk öppenvård som har ett nära samarbete med Beroendecentrum Värmland. Mottagningen finns i psykiatrihuset, Centralsjukhuset i Karlstad. Underhållsbehandlingen ska syfta till att den som är beroende av opiater ska upphöra med sitt missbruk samt få en förbättrad hälsa och social situation. Behandlingen ska ses som en långsiktig rehabilitering där det är viktigt att skapa en gemensam och sammanhållen vårdstruktur med ett nära samarbete mellan sjukvården och socialtjänsten. Ansökan om substitutionsbehandling sker via remiss från landstinget eller kommunens socialtjänst eller via egen ansökan. Personer som söker underhållsbehandling ska ha haft ett långvarigt opiatberoende. Utredning och behandling sker enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2009:27. I den utredning som görs innan behandlingen påbörjas ska personens me-dicinska, psykologiska och sociala situation belysas. Utredningen ska göras i samråd mellan socialtjänst, hälsooch sjukvård samt den enskilde. 9. Barn till föräldrar som har missbruks och beroendeproblem Familjehuset Hörnan, Socialtjänsten, har samtalsgrupper för barn och ungdomar 6-18 år. Se Säffle kommuns hemsida. 10. Gravida kvinnor med missbruk- eller beroendeproblem 3 Laro-mottagning (Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende) 8

9 Mödravården har vid inskrivning av gravida kvinnor ett särskilt ansvar och uppdrag att erbjuda screening (AUDIT) åt de blivande föräldrarna. Identifieras ett riskbruk ska kort rådgivning initieras enligt metoden motiverande samtal/mi. Om screeningen visar på mer omfattande problematik ska kontakt tas med socialtjänsten. 11. Samsjuklighet Identifikation En patient som söker hälso- och sjukvården för psykisk ohälsa ska också generellt bedömas för missbruk eller beroende. Tidigare beskrivna screeninginstrument används. Vid behov tas, med patientens samtycke, kontakt med Alkoholpolikliniken för att bedöma svårighetsgraden. Om socialtjänsten uppfattar att en klient med missbruk eller beroendeproblem också har psykisk ohälsa eller somatisk sjukdom ska, om klienten samtycker, kontakt tas med primärvården eller psykiatriska öppenvården. Det krävs dock en period av drogfrihet (vanligen 1-4 veckor) 4 för att bedöma och fastställa psykisk sjukdom eller personlighetsstörning. Eventuellt bör en samordnad Individuell plan upprättas. Behandling En samtidig vård och behandling för båda problemen är viktig, samordnad tillsammans av landstinget och kommunen. Det finns ingen evidensbaserad behandling för samsjuklighet specifikt, men inget talar emot att använda metoder som idag är effektiva för missbruks och beroendeproblem respektive psykiatriska problem eller somatiska sjukdomstillstånd. 12. Läkemedelsberoende Principen är att den vårdgivare som startat medicineringen också primärt ansvarar för att försöka avsluta denna. Det handlar om att upptäcka ett missbruk/beroende och ta ställning till en poliklinisk nedtrappning. Många gånger finns det också anledning att socialtjänsten har ett ansvar för den här gruppen av individer. Det handlar om personer som har en mer komplex problematik. Det rör sig också om personer som både har ett missbruk av både legalt förskrivna läkemedel och läkemedel som han/hon skaffat sig illegalt eller personer som förutom ett läkemedels missbruk också har ett alkohol- eller narkotikamissbruk/beroende. I de här fallen ska bestämmelserna i SoL och HSL om samordning av de individuella planerna tillämpas. 13. Anhöriga/Närstående Genom samtycke från den enskilde kan anhöriga/närstående utgöra en viktig förutsättning för den enskildes vård, behandling och rehabilitering. Att stödja och förmedla kunskap till anhöriga/närstående ingår i huvudmännens ansvar. Genom Alkoholpolikliniken kan anhöriga/närstående få stöd. Läs mer via länken: 4 Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2007, sid

10 Det är viktigt att poängtera att anhöriga i många fall kan vara barn och att det är huvudmännens skyldighet att särskilt beakta deras situation. 14. Brukare I Säffle finns sedan ett brukarråd som träffas två gånger per år. I brukarrådet finns representanter från AA, Ria, Länkarna samt brukare från socialtjänstens Alkoholpoliklinik. 15. Detta saknar vi eller behöver vi vidareutveckla Vi saknar utredningsinstrument för bedömning av ungdomars hjälpbehov. Det finns två instrument som kräver särskild kompetens. ADAD ADDIS-ung riktar sig till ungdomar och har samma principer som ASI riktar sig till personer upp till 20 år och har samma principer som ADDIS. Två personer har HAP (haschavänjningsprogrammet). Vi skall framöver prova detta. Vi bör utveckla öppenvårdbehandling när det gäller personer med samsjuklighet. 10

11 16. Vem gör vad? Vad och när? Hur? Vem? Provtagning/Screening alkohol - Pågående konsumtion Alkometer Alkpol, Öppenpsyk - Konsumtion 1-2 dygn bakåt i tid EtG, EtS och 5-HTOL Alla, remiss till Lab - Långvarig överkonsumtion CDT, GT, MCV, Alla, remiss till Lab ASAT och ALAT - Screening av riskbruk AUDIT Alla Provtagning/Screening narkotika - Identifiering av narkotikaintag Urinprov Alkpol, Öppenpsyk - Screening av narkotikaproblem DUDIT Alla Utredning - Vuxna, alkohol-/narkotikaproblem ASI Alkpol - Bedömning, klinisk diagnos, över 20 år ADDIS Alkpol Läkemedelsberoende - Tecken på beroende Nedtrappning Den som startat medicineringen Behandling - Riskbruk MI Alla - Skadligt bruk/missbruk MI Alkpol - Beroende Behandling Alkpol Uppföljning alkohol - Total avhållsamhet EtG, EtS och 5-HTOL Alla, remiss till Lab - Följa upp resultat CDT Alla, remiss till Lab - Efter 6-12 månader AUDIT Alla - Efter 6-12 månader ASI Alkpol Uppföljning narkotika - Följa upp resultatet Urinprov Alkpol, Öppenpsyk - Efter 6-12 månader DUDIT Alla - Efter 6-12 månader ASI Alkpol 11

12 17. Kontaktuppgifter Alkoholpolikliniken Kurator Socialsekreterare Sjuksköterska Boendestöd Socialtjänsten Ungdomshandläggare Receptionen Psykiatriska mottagning i Säffle Reception/Sekreterare /02 Sjuksköterska , och Vårdcentralen Säffle/Nysäter Sjuksköterska , Telefontid: 8-10, Växel (Landstingets växel) Svea Vårdcentral Sjuksköterska , Telefontid: 8-12, Växel (Landstingets växel) Sällskapet Länkarna Kontaktperson LP-kontakten Kontaktperson eller Öppet måndag-fredag kl Västra Storgatan 8 AA Kontaktperson Servicetelefon Slutet möte torsdagar kl Öppet möte Sista torsdagen i månaden Säffle Kyrkan, Billerudsgatan RIA/Hela människan Kontaktperson Öppet måndag-fredag kl Västra Storgatan 8 12

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun Gäller för: Säffle kommun Öppenvårdspsykiatrin Vårdcentraler Socialtjänst Godkänd av: Robert Lindahl Eva Eriksson Birgitta Evensson Lotta Österlund-Jansson Kertin Belander Utarbetad av: Karna Rusek Stefan

Läs mer

Vårdrutin. Riktlinjer för socialtjänsten, vårdcentralen och öppenvårdspsykiatrin för personer med riskbruk, skadligt bruk eller beroendeproblem

Vårdrutin. Riktlinjer för socialtjänsten, vårdcentralen och öppenvårdspsykiatrin för personer med riskbruk, skadligt bruk eller beroendeproblem Vårdrutin Riktlinjer för socialtjänsten, vårdcentralen och öppenvårdspsykiatrin för personer med riskbruk, skadligt bruk eller beroendeproblem Gäller för: Vårdcentralen Grums, Grums Nya Vårdcentral, psykiatriska

Läs mer

Vårdrutin. Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Grums

Vårdrutin. Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Grums Vårdrutin Riktlinjer för socialtjänsten, vårdcentralen och öppenvårds- psykiatrin för personer med riskbruk, skadligt bruk eller beroendeproblem Gäller för: Vårdcentralen Grums, Grums Nya Vårdcentral,

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning

Läs mer

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende på

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende på Gäller för: Godkänd av: Utarbetad av: Revisionsansvarig: Vårdcentralen Skoghall Vårdcentralen Lövnäs Psykiatriska öppenvården Karlstad Socialförvaltningen Hammarö Eva Bergqvist vårdcentralerna Karlstad/Hammarö

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors Gäller för: Sunne kommun Sunne vårdcentral Munkfors kommun Munkfors vårdcentral Hagfors kommun Hagfors vårdcentral Ekshärad vårdcentral Torsby kommun Torsby vårdcentral Likenäs vårdcentral Psykiatrisk

Läs mer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Arvika, Eda och Årjäng

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Arvika, Eda och Årjäng Vårdprogram Gäller för: Arvika kommun Eda kommun Årjängs kommun Landstinget i Värmland Psykiatriska öppenvården i Arvika. Vårdcentralen i Arvika, Eda och Årjäng Godkänd av: Styrgruppen Utarbetad av: Arbetsgrupp

Läs mer

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad Gäller för: Godkänd av: Utarbetad av: Revisionsansvarig: Vårdcentralerna Karlstad Psykiatriska öppenvården Karlstad Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Karlstad Eva Bergqvist vårdcentralerna Karlstad/Hammarö

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Överenskommelse/Styrdokument Missbruks- och beroendevården i Värmland

Överenskommelse/Styrdokument Missbruks- och beroendevården i Värmland Gäller för: Socialtjänstens och Hälso- och sjukvårdens verksamheter för personer med missbruks och beroendeproblematik Utgåva: 2 Godkänd av: Landstingsstyrelsen Värmlands läns Vårdförbund Utarbetad av:

Läs mer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors Gäller för: Sunne kommun Sunne vårdcentral Munkfors kommun Munkfors vårdcentral Hagfors kommun Hagfors vårdcentral Ekshärad vårdcentral Torsby kommun Torsby vårdcentral Likenäs vårdcentral Psykiatriska

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Arvika, Eda och Årjäng

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Arvika, Eda och Årjäng Vårdprogram Gäller för: Arvika kommun Eda kommun Årjängs kommun Landstinget i Värmland Psykiatriska öppenvården i Arvika. Vårdcentralen i Arvika, Eda och Årjäng Godkänd av: Styrgruppen Utarbetad av: Marie

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Maj 2010. Överenskommelse. Missbruks och beroendevården. Värmland

Maj 2010. Överenskommelse. Missbruks och beroendevården. Värmland 2 200 Maj 2010 Överenskommelse Missbruks och beroendevården en I Värmland Socialtjänstens och hälso och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks och beroendeproblematik Invånarna i kommunen ska

Läs mer

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer 18 år och äldre med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer 18 år och äldre med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad Gäller för: Godkänd av: Utarbetad av: Revisionsansvarig: Vårdcentralerna Karlstad Psykiatriska öppenvården Karlstad Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Karlstad Eva Bergqvist Vårdcentralerna Karlstad/Hammarö

Läs mer

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna! Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne

Läs mer

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund Handlingstyp Överenskommelse 1 (8) Datum 6 november 2014 Missbruks- och beroendevård Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan när det gäller personer som missbrukar alkohol,

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor

Läs mer

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län Datum 2014-03-25 (revideras 2016-01-01 eller tidigare vid behov) Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län * Kalmar kommun WWW.KALMAR.SE

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg

Läs mer

Utarbetad av: Björn Timby vårdcentralen Skoghall. Carolyn Isaksson psykiatriska öppenvården Karlstad. Karin Bengtsson socialförvaltningen Hammarö

Utarbetad av: Björn Timby vårdcentralen Skoghall. Carolyn Isaksson psykiatriska öppenvården Karlstad. Karin Bengtsson socialförvaltningen Hammarö Gäller för: Godkänd av: Utarbetad av: Revisionsansvarig: Vårdcentralen Skoghall Vårdcentralen Lövnäs Psykiatriska öppenvården Karlstad Socialförvaltningen Hammarö Eva Bergqvist vårdcentralerna Karlstad/Hammarö

Läs mer

ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument

ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument ADDIS och ADDIS-Ung är ett strukturerat intervjuformulär, baserad på ICD-10 och DSM-IV som används för att kartlägga alkohol- och drog problematik och som resulterar

Läs mer

Godkänd av: Lokal ledningsgrupp 1:a linjens chefer inom socialtjänst, vårdcentraler och öppenvårdspsykiatri

Godkänd av: Lokal ledningsgrupp 1:a linjens chefer inom socialtjänst, vårdcentraler och öppenvårdspsykiatri Gäller för: Socialtjänst, vårdcentraler, öppenvårdspsykiatri, länsgemensam psykiatri samt gemensamma verksamheter Utgåva: 3 Godkänd av: Lokal ledningsgrupp 1:a linjens chefer inom socialtjänst, vårdcentraler

Läs mer

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Innehåll i utbildningen Alkohol- och narkotikasituationen i Sverige Faktorer av betydelse för missbruks- och beroendeutveckling Fysisk

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg

Läs mer

Samverkansöverenskommelse

Samverkansöverenskommelse Samverkansöverenskommelse om missbruks- och beroendevård i Kronobergs län Överenskommelse för socialtjänsten och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och beroendeproblematik Förvaltningen

Läs mer

SKL Handlingsplan år

SKL Handlingsplan år SKL Handlingsplan 13-29 år Framtagen via MILK Missbruk inom Landsting och Kommun 43 förslag som riktar sig till SKL, staten, kommuner och regioner Formuleras som bör och ska Riktar sig till beslutsfattare

Läs mer

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg Översikt rekommendationer Bedömning

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Tilläggsöverenskommelse Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Version 1 2018-09-24 Innehållet i

Läs mer

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder Bilaga 2. Interventionstrappa för ansvarsfördelning utifrån Länsöverenskommelse riskbruk-, - beroendevård. Ansvarsfördelning vid samverkan mellan Region Jönköpings läns kommuner och Region Jönköpings län

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

BEDÖMNINGSINSTRUMENT

BEDÖMNINGSINSTRUMENT BEDÖMNINGSINSTRUMENT EN SYSTEMATISK OCH STRUKTURERAD HJÄLP FÖR ATT INHÄMTA INFORMATION OCH FÖLJA UPP BRUKAREN KRISTINA BERGLUND, DOCENT PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Bedömningsinstrument

Läs mer

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder Bilaga Länsöverenskommelse s- beroendevård. Interventionstrappa kring ansvarsfördelning vid samverkan mellan Region Jönköpings läns kommuner och primärvård, somatisk samt psykiatrisk gällande riskbruk//beroende

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

Vision och uppdrag. Vårt uppdrag

Vision och uppdrag. Vårt uppdrag I dagsläget görs en brukarrevision, som startade hösten 2015, på avdelning 4B. Revisionen genomförs av fyra utbildade revisorer från Brukarnas revisionsbyrå BRiU. Vision och uppdrag "Vår verksamhet ligger

Läs mer

Samverkan vid samsjuklighet ett integrerat arbetssätt. regiongavleborg.se

Samverkan vid samsjuklighet ett integrerat arbetssätt. regiongavleborg.se Samverkan vid samsjuklighet ett integrerat arbetssätt Brukarnas behov Tillgång till en trygg och attraktiv stöd- och vårdmiljö, anpassad till brukarens behov. En aktiv samverkan mellan och inom huvudmännen

Läs mer

Styrdokument för socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroendeproblem i Kil och Forshaga

Styrdokument för socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroendeproblem i Kil och Forshaga 1 Gäller för: Godkänd av: Utarbetad av: Revisionsansvarig: Vårdcentralen Kil Vårdcentralen Forshaga Psykiatriska öppenvården Karlstad Kil Socialförvaltningen Forshaga Lärande och arbete Björn Jacobson

Läs mer

Överenskommelse gällande riskbruk, missbruk och beroende för hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Överenskommelse gällande riskbruk, missbruk och beroende för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-04-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Samtliga förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-18

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne Vägledning för Missbruks- och beroendevården i Skåne Personer med missbruks- och beroendeproblem är i behov av stöd, vård och behandling från såväl kommunerna i Skåne som Region Skåne. Individens behov

Läs mer

Övergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård

Övergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård Gäller för: Socialtjänst, vårdcentraler, ungdomsmottagningar, elevhälsa, 1:a linjen, BUP samt öppenvårdspsykiatri Godkänd av: Lokal ledningsgrupp 1:a linjens chefer inom, hälso- och sjukvård och skola

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Socialnämnden. 41 Dnr 2016/28. Länsöverenskommelse Vård och stöd vid missbruk och beroende

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Socialnämnden. 41 Dnr 2016/28. Länsöverenskommelse Vård och stöd vid missbruk och beroende SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum Blad 2016-05-11 8 41 Dnr 2016/28 Länsöverenskommelse Vård och stöd vid missbruk och beroende Länsöverenskommelsen 2010/2013 ska revideras i enlighet

Läs mer

Länsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende

Länsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende Stekenjokk, Annika N Länsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende för hälso- och sjukvården och socialtjänsten 2014 0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 1 Inledning... 2 Länssamordningsgruppens

Läs mer

Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

PROGRAM. Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs. Vision. Målgrupp. Syfte

PROGRAM. Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs. Vision. Målgrupp. Syfte PROGRAM Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Vision Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik är en fortbildning som ska ges kontinuerligt, vara gemensam,

Läs mer

Datum 2014-05-06. Antal sidor 1(1)

Datum 2014-05-06. Antal sidor 1(1) Datum 2014-05-06 Antal sidor 1(1) Överenskommelse i Jönköpings län om samarbete kring personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel Antaget

Läs mer

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer?

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer? 1 Disposition Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Varför riktlinjer? Innehåll i riktlinjerna Kunskap till praktik Evidensbaserad praktik Reflektion utgångspunkt för förändring Implementering

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Riskbruk, missbruk/beroende, samsjuklighet.

Riskbruk, missbruk/beroende, samsjuklighet. Psykiatriska öppenvården i Arvika, Eda och Årjäng Riskbruk, missbruk/beroende, samsjuklighet. Remiss/Egenremiss Remissgenomgång Åter till inremmiterande med förslag på åtgärder Bedömning enligt MINI..

Läs mer

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där.

Läs mer

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare

Läs mer

Inledning Sammanfattning

Inledning Sammanfattning Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik Lena Brönnert Lars Näsström Kristinehamns kommun - En samgranskning av Landstinget i

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL,

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk från upptäckt till behandling Pågående utvecklingsarbete Samarbete mellan Värmlands läns vårdförbund, Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland,

Läs mer

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Samordningsprogram för patienter med blandberoende Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och

Läs mer

Giltighetstid: 20110101-20130101

Giltighetstid: 20110101-20130101 Gäller för: Filipstads kommun Kristinehamns kommun Storfors kommun Vårdcentraler Öppenvårdspsykiatrin Socialtjänst Utgåva: 1 Godkänd av: Monica Lövgren-Larsson Lars-Olov Persson Ewa Sundberg Ulrika Tufvesson

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, 2010. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Överenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, 2010. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västernorrland den 17 maj Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN 1/17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Lagkrav i Socialtjänstlagen och Hälso-

Läs mer

SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

VÄLKOMMEN. Länskonferens lokala styrgrupper

VÄLKOMMEN. Länskonferens lokala styrgrupper VÄLKOMMEN Länskonferens lokala styrgrupper DAGORDNING 09:00-15:00 Bengt Stenström Marianne Utterdahl Leif Martinsson Ann-Sofie Johansson FIKA 10:00-10:20 Moderator Inledning Bakgrund, process, ansvar Psykosociala

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Missbruk, beroende och samtidig psykisk sjukdom (samsjuklighet) Skövde 15/10 & Göteborg 16/10 2009 Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Lunds universitet Agneta Öjehagen Bakgrund - samsjuklighet Underlag till

Läs mer

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (7) Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2019-06-03 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen? 1 Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Västernorrland 2010 10 11 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta

År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta Ulf Malmström Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta fram nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård med inriktning på

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen avser Målgruppen för handlingsplanen

Läs mer

Dnr LD07/02936. Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Dnr LD07/02936. Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna Dnr LD07/02936 Gemensamma riktlinjer för missbruks- ch berendevård i Dalarna Riktlinjer för scialtjänstens ch häls- ch sjukvårdens verksamhet för persner med missbruk- ch berendeprblem Versin 2007-12-18

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a) Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar

Läs mer

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västra Götaland den 4 februari Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna

Läs mer

Gemensamma Utgångspunkter. Riskbruk, missbruk och beroendevård för vuxna över 18 år i Gävleborgs län

Gemensamma Utgångspunkter. Riskbruk, missbruk och beroendevård för vuxna över 18 år i Gävleborgs län Gemensamma Utgångspunkter Riskbruk, missbruk och beroendevård för vuxna över 18 år i Gävleborgs län Innehållsförteckning 1. Programförklaring 2. Bakgrund 3. Utgångspunkt 1: Nationella riktlinjer för missbruks-

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik Lena Brönnert Lars Näsström Hammarö kommun - En samgranskning av Landstinget i Värmland

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.

Läs mer