KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN"

Transkript

1 KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

2 1/17

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Lagkrav i Socialtjänstlagen och Hälso- och Sjukvårdslagen... 4 Nationella mål... 5 Gemensamma områden för samverkan... 5 Målgrupp som överenskommelsen om samverkan avser... 6 Definition av missbruk och beroende... 6 Syfte och mål... 8 Syfte... 8 Fyra övergripande mål... 8 Särskilda målgrupper att uppmärksamma... 9 Barn och Unga Personer som varit eller är utsatta för våld Gravida kvinnor Personer med samsjuklighet (psykiatrisk och somatisk sjukdom och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med samtidigt missbruk) Särskilda insatser att uppmärksamma Förebyggande arbete Samordnad Individuell Plan (SIP) Psykosocial behandling Abstinensbehandling Läkemedelsassisterad behandling för opiatberoende Lokal och länsövergripande uppföljning och utveckling Samverkansorganisation på övergripande- och lokal nivå Länsövergripande brukarråd Kontinuerlig uppföljning av samverkan Tvist angående ansvarsfördelning Uppföljning av överenskommelsen /17

4 3/17

5 INLEDNING Denna överenskommelse är kopplad till Överenskommelse om samarbete och samordning för att den enskilde ska få sina behov av hälso- och sjukvård samt socialtjänst tillgodosedda mellan landsting och kommuner i Västernorrlands län (2013). Dokument ska vara underlag vid upprättande av övergripande och lokala samverkansrutiner mellan huvudmännen. De aktuella huvudmännen är kommunerna Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik samt hälso- och sjukvården i Västernorrlands län, vilket innefattar primärvården, psykiatrisk och somatisk öppen- och slutenvård. Denna överenskommelse har antagits På uppdrag från kommunerna För Landstinget Västernorrland Glenn Nordlund Styrelseordförande Kommunförbundet Per Wahlberg Ordförande Landstingsstyrelsen Aurora Lindberg Direktör Kommunförbundet Anders L Johansson Landstingsdirektör 4/17

6 Lagkrav i Socialtjänstlagen och Hälso- och Sjukvårdslagen Från och med den 1 juli 2013 har kommuner och landsting skyldighet i lag att ingå gemensamma överenskommelser om samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel (Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 8 b och 5 kap 9a Socialtjänstlagen, SoL). Syftet med lagändringarna är att landsting och kommuner bättre ska kunna tillgodose dessa gruppers behov av vård, stöd och behandling. Nationella mål Det har under flera år pågått ett nationellt utvecklingsarbete för att öka kvalitet och mer kunskapsbaserade insatser inom missbruks- och beroendevården. De nationella övergripande målen framgår av de sju målen i den så kallade ANDT-strategin (En samlad strategi för Alkohol-, Narkotika-, Dopings- och Tobakspolitiken) 1. 7 Långsiktiga ANDT-politiska mål Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika dopningsmedel eller tobak ska successivt minska Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet Antalet döda och skadade p.g.a. sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopning eller tobak ska minska En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt Gemensamma områden för samverkan Lagstiftningen anger respektive huvudmans verksamhets- och kostnadsansvar. Propositionen (Prop. 2012/13:77 2 ) lyfter ett antal områden där de menar att ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting och det gemensamma ansvaret/ resursfördelningen för vissa grupper behöver tydliggöras. Dessa är: 1 Regeringens proposition 2010/11:47. En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2 Regeringens Proposition 2012/13:77 God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården 5/17

7 Särskilda insatser att uppmärksamma Abstinensbehandling Läkemedelsassisterad behandling Behandling och stöd till personer med samsjuklighet Psykosocial behandling Särskilda målgrupper att uppmärksamma Barn och unga Personer som varit eller är utsatta för våld Gravida kvinnor med riskbruk, missbruk och beroendeproblematik Personer med samsjuklighet (missbruk/beroende och långvarig psykiatrisk/somatisk sjukdom/neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) Överenskommelse ska tydliggöra ansvarsfördelningen mellan huvudmännen och lyfta områden där det är nödvändigt med gemensamt ansvar av vård- och stödinsatser. Den ska också främja lokala rutiner och resursfördelning vid övergripande samarbete kring vissa grupper (se ovan). Målgrupp som överenskommelsen om samverkan avser Överenskommelsen gäller för samarbetet kring personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Överenskommelsen ska även innefatta de personer som vårdas i enskild verksamhet som kommuner och landsting har slutit avtal med enligt 3 HSL, 2 kap 5 SoL (behandlingshem eller öppenvård som drivs av någon annan än kommunen/landstinget, privata vårdgivare). Definition av missbruk och beroende Inom det medicinska området är begreppen missbruk och beroende i huvudsak kopplade till de diagnosklassifikationer som används. I Sverige används ICD-10 3 inom hälso- och sjukvården och DSM-IV 4 är vanlig inom forskning och i viss mån inom psykiatrisk verksamhet. De båda diagnossystemen stämmer till stora delar överens när det gäller beroendetillstånd. Enligt DSM-IV krävs att minst tre av sammanlagt fyra kriterier ska vara uppfyllda för missbruk. För beroende krävs att tre av sju kriterier är uppfyllda under en och samma 3 ICD-10 (International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems - Tenth Revision) utgiven av World Health Organisation (WHO). Socialstyrelse ansvarar för den svenska översättningen av ICD- 10 som då kallas KSH97 (Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997) och uppdateras årligen. 4 DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) ges ut av American Psychiatric Association (APA). 6/17

8 tolvmånadersperiod 5. Missbruk 1. Upprepad användning av alkohol, eller narkotika som leder till misslyckanden att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller hemmet. 2. Upprepad användning av alkohol eller narkotika i riskfyllda situationer, exempelvis vid bilkörning eller i arbetslivet. 3. Upprepade kontakter med rättsväsendet till följd av missbruket. 4. Fortsatt användning trots återkommande problem. Beroende 1. Behov av allt större dos för att uppnå ruseffekt. 2. Abstinensbesvär när bruket upphör, 3. Intag av större mängd eller intag under längre tid än vad som avsågs. 4. Varaktig önskan, eller misslyckade försök att minska intaget. 5. Betydande del av livet ägnas åt att skaffa, konsumera och hämta sig från bruket av alkohol och narkotika. 6. Viktiga sociala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter försummas. 7. Fortsatt användning trots kroppsliga eller psykiska skador. För beroende enligt ICD-10 krävs att tre av sex kriterier skall vara uppfyllda. 1. Stark längtan efter drogen. 2. Svårigheter att kontrollera intaget. 3. Fortsatt användning trots skadliga effekter. 4. Prioritering av droganvändning är högre än andra aktiviteter och förpliktelser. 5. Ökad tolerans. 6. Fysiska abstinenssymtom. 5 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, s /17

9 SYFTE OCH MÅL Huvudmännen förbinder sig att utifrån sitt uppdrag organisera sina verksamheter så att syfte och mål med överenskommelsen får genomslag i praktiken. Respektive huvudman har ett eget ansvar för kompetensutveckling av sin personal för att uppnå relevant kompetens enligt evidens och nationella riktlinjer. Tillsammans skall huvudmännen planera för, och så långt det är möjligt samordna sina utbildningsinsatser för att tydliggöra det gemensamma ansvarstagandet för riskbruk, missbruk och beroendefrågor. Syfte Syftet med överenskommelsen är: 1. Att arbeta utifrån länsgemensamma mål och visioner 2. Att förtydliga det egna och det gemensamma ansvar som huvudmännen har enligt Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen. 3. Att utveckla övergripande samarbetsformer kring missbruk och beroendevård i Västernorrlands län. Fyra övergripande mål 1. Ökad samsyn kring ansvarsområden och individen i behov av vård och stöd Faktorer som kunskap, förståelse och/eller föreställningar som de deltagande aktörerna har om varandra eller om individen, målgruppen och situationen de ska samverka kring, har stor betydelse för hur resultatet av samverkan blir. För att underlätta samverkan och tillgodose individens behov är det viktigt med en gemensam problemförståelse. Huvudmännen ska arbeta för en ökad samsyn kring enskilda och gemensamma ansvarsområden, rutiner och regler samt individens behov av vård och stöd. 2. God tillgänglighet (rätt insats i rätt tid) för individen i behov av vård och stöd Personer med missbruks- eller beroendeproblem ska ha samma ställning och tillgång till hälso- och sjukvård som andra patientgrupper, liksom få sina behov tillgodosedda inom socialtjänsten på samma sätt som andra klientgrupper. Motivationsarbetet bör fortsätta under behandlingen. Annars är risken stor att motivationen avtar och att förutsättningarna för behandling försämras och ytterst att personen i behov av hjälp återfaller i missbruk. Huvudmännen ska verka för god tillgänglighet av vård och stödinsatser. Det ska gälla vid såväl förstagångskontakter som vid senare kontakter och i samband med återfall. Vidare ska gemensamma behandlingslinjer upprättas. Dessa ska vara en grund för framtagande av övergripande och lokala rutiner där det egna och det gemensamma 8/17

10 3. God kvalitet bred kompetens och professionellt bemötande kring individen i behov av vård och stöd Personer med missbruks- och beroendeproblematik har ofta problem inom flera olika livsområden och därför i behov av samlade insatser (såväl specialiserade vårdinsatser som psykosociala och sociala insatser) från sjukvårdens och socialtjänstens verksamheter samtidigt. Huvudmännen ska genom sin samverkan bidra med kompletterande resurser, kunskaper och kompetenser till individen i behov av stöd. De ska sörja för ett professionellt bemötande med utgångspunkt från individens behov. Insatser ska utgå från de nationella riktlinjerna för missbruk och beroendevård. 4. Förebyggande arbete Vinsterna är stora med att tidigt upptäcka och åtgärda begynnande problem. Studier inom hälso- och sjukvården visar att s.k. kort rådgivning, ex. Motiverande samtal, hjälper många personer. Mycket talar också för att kort rådgivning skulle få positiva effekter även inom socialtjänsten 6. De nationella riktlinjerna betonar dock att en tidig upptäckt ofta kräver en bedömning av ytterligare insatser. Dessa kan i sin tur leda till olika typer av mer långtgående åtgärder. Huvudmännen ska systematiskt arbeta för att tidigt upptäcka och åtgärda riskbruk och missbruk. Rutiner för sammanlänkning av andra mer kvalificerade och långtgående insatser i de fall man bedömer att den enskildes problem är omfattande ska finnas. SÄRSKILDA MÅLGRUPPER ATT UPPMÄRKSAMMA 6 Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, s /17

11 Lagstiftningen enligt HSL och SoL anger respektive huvudmans verksamhets- och kostnadsansvar samt huvudmännens skyldighet att samarbeta i fråga om personer med missbruks- och beroendeproblematik. Barn och unga Utsatta barn och ungdomar måste fångas upp tidigt och barnets behov ska stå i centrum, visar utredningar om utsatta barn. En effektiv samverkan förutsätter att inblandade myndigheter drar fördel av varandras skilda kompetenser och ser till hela situationen för det enskilda barnet. Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd. När socialtjänstens åtgärder berör barn ska alltid hänsyn till barnens bästa särskilt beaktas. Metoder för att tidigt identifiera utsatta barn ska finnas hos båda huvudmännen. Föräldrar som behöver hjälp i sitt föräldraskap ska erbjudas insatser för det. Barnen ska också få stöd av andra vuxna i vardagen. Den som arbetar i en myndighet som berör barn och unga eller som i sitt yrke kommer i kontakt med barn eller unga ska genast anmäla till socialnämnden om han eller hon får kännedom om eller misstänker att ett barn eller ung person far illa (14 kap. 1 SoL). Anmälan görs till socialtjänsten i den kommun där barnet bor. Se vidare Överenskommelse om samarbete och samordning barn och unga MITTBUS, För barn och unga som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa. mellan landsting och kommuner i Västernorrlands län (2013) där det närmare beskrivs hur samverkan skall ske kring barn och unga som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa i Västernorrlands län. Personer som varit eller är utsatta för våld Våld förekommer i alla typer av nära relationer, mellan kvinnor och män, mellan män och män och mellan kvinnor och kvinnor. I många fall är dessa personer föräldrar, vilket kan innebära att barn bevittnat våldet. Forskning visar att missbrukande kvinnor är mer utsatta för misshandel än andra kvinnor. Våldet ses som en konsekvens av missbruket och därmed tenderar kvinnans våldsutsatthet att negligeras och osynliggöras 7. Personer som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska rutinmässigt tillfrågas om både vuxnas och barns våldutsatthet. De som utsatts för våld ska erbjudas vård och stödinsatser för detta. Stödet ska kännetecknas av god kvalitet och vara likvärdig över länet. Berörda aktörer skall agera snabbt och samordnat så att insatskedjan hänger ihop utifrån de våldsutsattas perspektiv. 7 Socialstyrelsen Skylla sig själv? Utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med missbruks- och beroendeproblematik. 10/17

12 Våldsutsatta skall uppleva att de blir tagna på allvar och att omhändertagandet är respektfullt, kompetent och tryggt. Barnperspektivet skall genomsyra all verksamhet. Gravida kvinnor Vid fall av riskbruk, missbruk och beroende hos gravida skall vård och stöd erbjudas. Snabb och kraftfull intervention är av största vikt. Detta gäller såväl från socialtjänsten som från hälso- och sjukvården. Den instans som upptäcker en gravid kvinna med missbruks- eller beroendeproblematik ska, helst i samråd med kvinnan, kontakta socialtjänsten och specialistmödravården för vidare utredning och bedömning av vård- och stödbehov. Av 26 kap. 9 i Offentlighets- och sekretesslagen framgår att sekretessen inte hindrar att uppgifter om en gravid kvinna eller närstående till henne lämnas från socialtjänsten eller från hälso- och sjukvården till en annan myndighet om det skulle behövas för att skydda det väntade barnet. Samtycke om informationsöverföring från den gravida kvinnan ska i möjligaste mån eftersträvas. Barnets intresse går emellertid före kvinnans rätt till integritetsskydd. Personer med samsjuklighet (psykiatrisk och somatisk sjukdom och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med samtidigt missbruk) Sjukvården och socialtjänsten har gemensamt ansvar för målgruppen. Hälso- och sjukvården har ett medicinskt ansvar för personer som har missbruks- och beroendeproblem och samtidig psykisk eller somatisk sjukdom/funktionsnedsättning. Vid misstanke om psykisk eller somatisk sjukdom ska socialtjänsten vid behov ta kontakt med sjukvården. Behandling för missbruk och psykisk sjukdom ska vara samordnad och samtidig efter den första akuta insatsen. Socialtjänsten ska aktivt sörja för att den enskilde får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Socialtjänsten ansvarar också för allmänt stödjande insatser som främst är ägnade åt att förbättra den enskildes sociala situation (sysselsättning, bostad, ekonomi, m.m.). Huvudmännen ska säkerställa att dessa individer får sina behov tillgodosedda och inte hamnar mellan stolarna. När behov uppstår av att samordna insatserna mellan huvudmännen ska en Samordnad Individuell Plan, SIP upprättas med individens samtycke. För individer med komplex problematik och många stöd- och behandlingskontakter rekommenderas en samordnare för att säkerställa att individen får sina behov tillfredställda av både sociala och hälso- och sjukvårdsinsatser. 11/17

13 Huvudmännen ska i ett tidigt skede inleda ett samarbete för att om möjligt undvika tvångsåtgärder och glapp i vårdkedjan utifrån eventuellt LPT 8 och LVM 9 /LVU Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT) 9 Socialtjänstlagen. Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) 10 Socialtjänstlagen. Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) 12/17

14 SÄRSKILDA INSATSER ATT UPPMÄRKSAMMA Förebyggande arbete Socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska systematiskt arbeta för att tidigt upptäcka riskbruk, missbruk och beroende och stödja förändring av levnadsvanor, inom primärvård, den psykiatriska och somatiska vården samt inom socialtjänstens mottagningar. Vid nybesök i hälso- och sjukvården och socialtjänsten skall frågor som tar upp individens levnadsvanor angående riskbruk och missbruk göras. Där det bedöms relevant ska en screening (AUDIT 11 /DUDIT 12 ) göras och rådgivning erbjudas. Vid upptäckt ska det finnas rutiner för en sammanlänkning av andra mer kvalificerade och långtgående insatser inom socialtjänsten och hälso- och sjukvårdens specialistvård i de fall man bedömer att den enskildes problem är omfattande. Ett stöd för sådana rutiner är behandlingslinjen; Alkohol risk/missbruk/beroende hos vuxna. Samordnad Individuell Plan (SIP) När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska landstinget och kommunen tillsammans upprätta en Samordnad Individuell Plan (SIP). Även den enskilde, vårdnadshavare eller skolan kan föreslå att en SIP upprättas. Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål under förutsättning att personen är aktuell hos båda huvudmännen. Om så inte är fallet ska kontakt med berörd huvudman upprättas för vidare utredning och bedömning av vård- och stödbehov om den enskilde samtycker. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå: 1. vad som är problemet och vilka insatser som behövs för att nå kortsiktigt och långsiktigt uppsatta mål 11 Audit (Alcohol Use Disorders Identification Test). Bedömningsinstrument för identifiering av riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion. 12 Dudit (Drug Use Disorders Identification Test). Bedömningsinstrument för att identifiera personer med drogrelaterade problem. 13/17

15 2. vilka insatser respektive huvudman/verksamhet ska svara för 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen 5. vem som ansvarar för samordning så att planen följs upp Psykosocial behandling Med psykosocial behandling menas interventioner som riktar sig till den enskildes psykologiska och sociala livssituation. Interventionen syftar främst till att påverka motivation, beteende, attityder, känslor och tankar. Allt med ett uttalat fokus på missbruk och beroende. De psykosociala behandlingsinsatserna skall också uppfylla följande kriterier 13 : Evidens avser systematiska och teoretiska metoder med stöd i forskning Intention avser att hjälpa enskilda att komma från sitt missbruk eller beroende och inte återvända till det Kompetens utövare av behandling ska ha lämplig kompetens Terapeutisk kontext, praktiken skall utövas inom verksamheter som är anpassad för terapeutiska och behandlande aktiviteter Det betyder att psykosociala metoder är omlärande, kognitiva beteendeorienterande, motivationsinriktade och återfallsinriktade under förutsättning att de har en tydlig inriktning mot missbruks- och beroendeproblematik. Psykosocialt stöd uppfyller inte dessa kriterier och avser istället mer allmänt stödjande insatser som främst är ägnade åt att förbättra den enskildes sociala situation (sysselsättning, bostad, ekonomi, umgänge m.m.). Båda huvudmännen kan enligt lagstiftningen erbjuda relevant psykosocial behandling 14. För socialtjänstens del kan det vara svårt att i praktiken skilja mellan psykosocial behandling och det psykosociala stöd som erbjuds. Socialtjänsten ska tillhandahålla psykosocial behandling. Exempel på sådana är Motiverande samtal (MI), Återfallsprevention (ÅP), Haschavvänjningsprogrammet (HAP). Hälso- och sjukvården ska erbjuda psykosociala behandlingsinsatser inom ramen för behandlingen av missbruk och beroende. För att medicinsk behandling ska bli effektiv behöver den ofta kombineras med psykosociala behandlingsinsatser, vilket talar för att denna samlade kompetens ska finnas inom hälso- och sjukvården. Förutom medicinsk/farmakologisk behandling ska MI och olika typer av psykologisk behandling erbjudas om sådant behov finns. 13 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, s Regeringens Proposition 2012/13:77. God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården s /17

16 Abstinensbehandling Abstinensbehandling är hälso- och sjukvårdens ansvar och kan ges inom såväl öppen som sluten vård. Syftet med abstinensbehandling är, förutom den behandling som direkt relaterar till intaget av droger, också ofta att motivera patienten eller klienten till fortsatt behandling. Det är därför viktigt att socialtjänsten och hälso- och sjukvården tar ett gemensamt ansvar för att tillgodose patientens/klientens vidare vårdbehov initialt i behandlingen. Utifrån den enskildes behov planeras för fortsatt vård och behandling genom att upprätta en SIP. Önskar individen efter akuta åtgärder vidare vård och behandling skall en utredning inledas av socialtjänsten utan dröjsmål. Abstinensbehandling kan även ske under pågående och ej avslutad planering av behandlingshemsvistelse. Det är av vikt att parterna är flexibla utifrån den enskildes behov. Läkemedelsassisterad behandling för opiatberoende Läkemedelsassisterad behandling är en behandlingsform som ska finnas tillgänglig för alla som bedöms ha behov av det, oavsett hemkommun i länet. För att tillgodose behovet av läkemedelsassisterad behandling för länets innevånare tillsätter huvudmännen en utredning. Den beroendemedicinska verksamhetens resurser, tillgänglighet, organisation och samordning av insatser ska ses över i syfte att tillgodose individens medicinska, psykologiska och sociala behov. 15/17

17 LOKAL OCH LÄNSÖVERGRIPANDE UPPFÖLJNING OCH UTVECKLING Samverkansorganisation på övergripande och lokal nivå Samrådsgrupp på politisk nivå är SocialKOLA, där landstinget och länets sju kommuner är representerade. Lokala samverkansfrågor där politisk dialog visat sig behövas lyfts i den lokala samverkansgruppen LokalKOLA. Där deltar de politiker och tjänstemän som behövs med hänsyn till frågans art och omfattning. Ärenden till SocialKOLA bereds i en tjänstemannagrupp med representanter från både kommun och landsting. På lokal nivå finns lokala samverkansgrupper med verksamhetsföreträdare från båda huvudmännen. Se vidare Överenskommelse om samarbete och samordning för att den enskilde ska få sina behov av hälso- och sjukvård samt socialtjänst tillgodosedda (2013, s. 10) Länsövergripande brukarråd Västernorrland har ett länsövergripande brukarråd inom missbruks- och beroendevården. RSMH (Riksföreningen för Social och Mental Hälsa), Verdandi, Attention och KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället) är de organisationer som är medlemmar i rådet. Brukarrådet ska ses som en resurs och vara delaktiga i arbetet med att utveckla och följa upp missbruksvården i Västernorrlands län såväl i det lokala arbetet som på länsövergripande nivå. Kontinuerlig uppföljning av samverkan Huvudmännen ansvarar för att kontinuerligt identifiera situationer eller faktorer som genererar problem i det dagliga arbetet med att samverka kring individen med fokus på tillgänglighet, samordning och kvalitet i insatser. Vid svårlösta problem vidarebefordras dessa till samverkansgrupp på högre nivå. Huvudmännen ska dokumentera brister/svårigheter vad gäller ansvars- och resursfördelning och gemensamt arbeta fram tydliga övergripande instruktioner och rutiner för hur dessa skall lösas. Tvist angående ansvarsfördelning Enligt Överenskommelse om samarbete och samordning för att den enskilde ska få sina behov av hälso- och sjukvård samt socialtjänst tillgodosedda mellan landsting och kommuner i Västernorrlands län (2013) skall tvister angående ansvarsfördelning i första hand lösas i ordinarie linjeorganisation, alternativt lyftas till närmast övergripande ledningsnivå. 16/17

18 Respektive huvudman ansvarar för att avvikelser som rör brister i samverkan dokumenteras i det egna avvikelsesystemet. Vid tvister av mer principiell karaktär lyfts ärendet till närmaste samverkansnivå. Uppföljning av överenskommelsen Uppföljning av överenskommelsen ska ske årligen med fokus på samordning, tillgänglighet, och kvalitet i insatser utifrån organisation och brukarperspektiv. Utifrån de brister/avvikelser som framkommer ska en handlingsplan upprättas på såväl lokal som länsnivå och överenskommelsen revideras. Exempel för bedömning av hur samverkansarbetet fortgår Samordning Lokala samverkansrutiner utarbetas utifrån länsövergripande riktlinjer för länets sju kommuner. Där framgår kontaktvägar, rutiner för informationsöverföring, ansvarsfördelning vid olika insatser, samarbete under olika behandlingsformer, mötesformer, gemensamma utbildningar m.m. Samverkansgrupper på länsnivå och lokal nivå arbetar för att kontinuerligt följa upp och utveckla samverkansarbetet. Hinder eller problem på lokal nivå följs upp och hanteras gemensamt i organisationerna. Svårlösta hinder/problem hanteras och följs upp gemensamt på högre nivå i organisationerna. Samordnad Individuell Plan (SIP) görs och följs där någon av huvudmännen gör bedömningen att det föreligger behov av andra professioner och verksamheter utifrån individens samtycke. Tillgänglighet Kvalitet Berörda aktörer agerar samordnat så att insatskedjan hänger ihop utifrån individens perspektiv. Stöd, vård och behandling erbjuds till specifika målgrupper (ex. barn och unga, våldsutsatta, gravida, personer med samsjuklighet, opiatberoende) Det finns tillgång till relevanta insatser för individen som behöver vård och stöd. Problem/hinder för samverkan dokumenteras, hanteras och följs upp över tid. Gemensamma behandlingslinjer följs och nya upprättas där det finns behov. Barnperspektivet beaktas i varje ärende. Förebyggande arbete Brukarmedverkan för att utveckla missbruks- och beroendevården sker på övergripande och lokal nivå. Verksamheten utgår från den evidens som finns kring det man ska arbeta gemensamt med och nationella riktlinjer för missbruk och beroendevård. Personal har relevant utbildning inom missbruksområdet och möjlighet till kompetensutveckling. AUDIT/DUDIT görs vid nybesök inom socialtjänst och hälso- och sjukvård samt följs upp över tid. Rådgivning erbjuds vid behov. 17/17

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund Handlingstyp Överenskommelse 1 (8) Datum 6 november 2014 Missbruks- och beroendevård Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan när det gäller personer som missbrukar alkohol,

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län Datum 2014-03-25 (revideras 2016-01-01 eller tidigare vid behov) Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län * Kalmar kommun WWW.KALMAR.SE

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården. Socialdepartementet

God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården. Socialdepartementet God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården Med avstamp i regeringens ANDT-strategi På många områden sker en positiv utveckling inom missbruksoch beroendevården. Stort intresse

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Länsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende

Länsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende Stekenjokk, Annika N Länsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende för hälso- och sjukvården och socialtjänsten 2014 0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 1 Inledning... 2 Länssamordningsgruppens

Läs mer

Handlingsplan 18 år och äldre

Handlingsplan 18 år och äldre Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Samverkansöverenskommelse

Samverkansöverenskommelse Samverkansöverenskommelse om missbruks- och beroendevård i Kronobergs län Överenskommelse för socialtjänsten och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och beroendeproblematik Förvaltningen

Läs mer

Gemensamma Utgångspunkter. Riskbruk, missbruk och beroendevård för vuxna över 18 år i Gävleborgs län

Gemensamma Utgångspunkter. Riskbruk, missbruk och beroendevård för vuxna över 18 år i Gävleborgs län Gemensamma Utgångspunkter Riskbruk, missbruk och beroendevård för vuxna över 18 år i Gävleborgs län Innehållsförteckning 1. Programförklaring 2. Bakgrund 3. Utgångspunkt 1: Nationella riktlinjer för missbruks-

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen). Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse

Läs mer

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne Vägledning för Missbruks- och beroendevården i Skåne Personer med missbruks- och beroendeproblem är i behov av stöd, vård och behandling från såväl kommunerna i Skåne som Region Skåne. Individens behov

Läs mer

Förslag till förlängning av Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende. Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län

Förslag till förlängning av Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende. Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-11 1 (5) HSN 1302-0168 Handläggare: Jocelyne Ängeslevä Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, p 5 Förslag till förlängning av Policy för att

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

CHECKLISTA för god kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården

CHECKLISTA för god kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården CHECKLISTA för god kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården Inledning I propositionen (Prop. 2012/13:77) har regeringen föreslagit att det i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

SAMVERKAN KRING PERSONER MED MISSBRUK/BEROENDE ÖVERENSKOMMELSE MELLAN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER I STOCKHOLMS LÄN RÅDSLAGET 15 NOVEMBER

SAMVERKAN KRING PERSONER MED MISSBRUK/BEROENDE ÖVERENSKOMMELSE MELLAN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER I STOCKHOLMS LÄN RÅDSLAGET 15 NOVEMBER SAMVERKAN KRING PERSONER MED MISSBRUK/BEROENDE ÖVERENSKOMMELSE MELLAN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER I STOCKHOLMS LÄN RÅDSLAGET 15 NOVEMBER Policy 2008 Överenskommelsen 2016 2013: Krav om överenskommelse

Läs mer

Datum 2014-05-06. Antal sidor 1(1)

Datum 2014-05-06. Antal sidor 1(1) Datum 2014-05-06 Antal sidor 1(1) Överenskommelse i Jönköpings län om samarbete kring personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel Antaget

Läs mer

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT Erfarenheter och insatser

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT Erfarenheter och insatser En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT 2011-2014 Erfarenheter och insatser Trysil 7 september 2011 Ulrik Lindgren Politisk sakkunnig för Maria Larsson, Barnoch

Läs mer

Antagen av Landstingsfullmäktige 2013-06-12. Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland

Antagen av Landstingsfullmäktige 2013-06-12. Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland 2 200 Antagen av Landstingsfullmäktige 2013-06-12 Överenskommelse Personer med psykisk funktionsnedsättning I Värmland Kommunens och hälso och sjukvårdens verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk 2016 10 11 Malin Camper Kunskapscentrum

Läs mer

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen avser Målgruppen för handlingsplanen

Läs mer

Samordnad individuell plan, SIP

Samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan, SIP Viveca Axelsson Processledare Uppdrag Psykisk Hälsa SKL- Sveriges kommuner och Landsting Sollentuna kommun viveca.axelsson@sollentuna.se 073-9151048 Innehåll Syfte med SIP

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Läns-SLAKO Östergötland

Läns-SLAKO Östergötland Läns-SLAKO Östergötland 1 (12) 2014 05 27 Dnr LiÖ Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget i Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik,

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder Bilaga 2. Interventionstrappa för ansvarsfördelning utifrån Länsöverenskommelse riskbruk-, - beroendevård. Ansvarsfördelning vid samverkan mellan Region Jönköpings läns kommuner och Region Jönköpings län

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende

Riskbruk, missbruk och beroende Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte

Läs mer

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan enligt lag sedan 2010 Sedan 2010 står det i socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, att för personer som behöver

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD UPPRÄTTAD: 2015-04-29 UTGÅVA: 1 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Ledningssystem DOKUMENTNAMN Samordnad individuell plan (SIP) ORGANISATION VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN HANDLÄGGARE Kvalitetshandläggare DOKUMENTTYP Riktlinje

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87 PROTOKOLL UTDRAG Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87 Tid: 2015-09-08, kl 13:00-16:15 Plats: 80 RJL 2015/ 1135 Sal A, Regionens hus Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län om samarbete kring

Läs mer

Maria Nyström Agback. maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se

Maria Nyström Agback. maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se Maria Nyström Agback maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se Samordnad individuell plan enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen Vilka personer kan få en samordnad individuell plan upprättad

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget

Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget I II Landstinget DALARNA 201 3-11-18- Sida 1 (5) HälsD- och sjukvårdsenhet Elisabet Franson 00040 7 Dnr LD13/02632 Uppdnr 640 201 3-10-21 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 201 3-11 -04 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul

Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbotten. Överenskommelsen ska ge vägledning till samverkan

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE 1(6) version 2010-01-04 SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE Överenskommelsen om samverkan är en lokal överenskommelse mellan socialnämnden i Danderyds kommun genom Socialkontorets vuxenenhet och Stockholms läns

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län Foto: Richard Ryan Danderyds kommun den 17 april 2013 Nationell

Läs mer

Överenskommelse avseende Riskbruk, missbruk och beroende i Jämtlands län

Överenskommelse avseende Riskbruk, missbruk och beroende i Jämtlands län Överenskommelse avseende Riskbruk, missbruk och beroende i Jämtlands län Dnr. 2011-459 2 Dnr. LS/1871/2011 Innehållsförteckning: 1 INLEDNING OCH BAKGRUND 4 1.1 NATIONELLT 5 1.2 REGIONALT 6 1.3 LOKALT 6

Läs mer

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Överenskommelser HSN-SON Syfte Överenskommelser HSN-SON Syfte Den enskilde ska möta en väl fungerande vård och omsorg, integrerade organisationer och att resurserna utnyttjas effektivt. Patienter/brukare ska inte falla mellan stolarna

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Samordnad individuell plan

Samordnad individuell plan Version 2014-04-10 Samordnad individuell plan Gemensamma riktlinjer för samverkan mellan kommunerna och landstinget avseende vuxna personer från 18 år som är i behov av insatser från båda huvudmännen samtidigt

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik

Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik 1 Mål och syfte med samverkan Målet för samverkan mellan de båda huvudmännen är att det för den enskilde

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Förebygga och behandla missbruk och beroende. kommunerna och landstinget i Örebro län

Förebygga och behandla missbruk och beroende. kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument ÖVERENSKOMMELSE (POLICY) Omfattar område/verksamhet/enhet Missbruks- och beroendevård Sidan 1 av 13 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Samverkansrutin för landsting och kommun

Samverkansrutin för landsting och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) 2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse

Läs mer

Samordnad individuell plan

Samordnad individuell plan Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema 12.00-13.00 Lunch 13.00 14.30 Information om SIP 14.30 14.50 Kaffe 14.50 15.50 Grupparbete 15.50 16.30 Återsamling Bakgrund,

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn SVÅR A SE ANSVAR A HANDLA! Helena Hansson, lektor i socialt arbete Socialhögskolan, Lunds universitet samt Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Meddelandeblad Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Nr 4/2010 Juli 2010 Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till vissa

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format Målbeskrivning föreskrifter Sammanhållen författning inom hela området våld i nära relationer för socialtjänst och hälso- sjukvård, utifrån brottsofferbestämmelserna 1 oktober

Läs mer

Vårdrutin. Riktlinjer för socialtjänsten, vårdcentralen och öppenvårdspsykiatrin för personer med riskbruk, skadligt bruk eller beroendeproblem

Vårdrutin. Riktlinjer för socialtjänsten, vårdcentralen och öppenvårdspsykiatrin för personer med riskbruk, skadligt bruk eller beroendeproblem Vårdrutin Riktlinjer för socialtjänsten, vårdcentralen och öppenvårdspsykiatrin för personer med riskbruk, skadligt bruk eller beroendeproblem Gäller för: Vårdcentralen Grums, Grums Nya Vårdcentral, psykiatriska

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

A-salen, kommunhuset, Sollefteå. Enligt närvaro- och tjänstgöringslista

A-salen, kommunhuset, Sollefteå. Enligt närvaro- och tjänstgöringslista 1 (13) Datum Tid Kl. 14.00 Plats Beslutande Övriga närvarande A-salen, kommunhuset, Sollefteå Enligt närvaro- och tjänstgöringslista Gert Persson, förvaltningschef Ann-Katrin Lundin, verksamhetschef FS/IFO

Läs mer

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län. 1(7) Överenskommelse om samordnade insatser för barn, mellan landsting och kommun, med utgångspunkt från aktuell lagstiftning i hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen samt i föreskrifter och allmänna

Läs mer

BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN

BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN SAMVERKANSAVTAL mellan landstinget och kommunerna gällande BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN 1 Bakgrund och syfte Genom ändringar i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen från den 1 juli 2013 infördes

Läs mer