Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Transkript

1 Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

2 Innehåll i utbildningen Alkohol- och narkotikasituationen i Sverige Faktorer av betydelse för missbruks- och beroendeutveckling Fysisk och psykisk hälsa, samsjuklighet Bemötande, etik och motivation för förändring Riskbruk och screening Utredning, behandlingsplanering och dokumentation Evidensbaserade metoder Lagstiftning Samverkan Att arbeta evidensbaserat 2

3 S ö r m l a n d Program dag 1 den 1 oktober 08:30 09:45 Inledning 09:45 10:15 Kaffe 3 Carolina Björkman Utvecklingsledare KTP i Sörmland 10:15 11:30 Alkohol och drogsituationen nationellt och lokalt Katarina Gustafsson, Landstinget Sörmland Eva-Sara Beckman, Länsstyrelsen i Södermanland Roland Westberg, Polisen i Södermanland 11:30 13:00 Lunch 13:00 14:15 Biopsykosociala faktorer för missbruk- och beroendeutveckling Föreläsare: Petter Hiort af Ornäs, ST-läkare psyk. klin. Nyköping 14:15 14:45 Kaffe 14:45 16:00 Fortsättning

4 Vad är Kunskap till praktik? Regeringsinitiativ 2008 Utvecklingsarbete för förbättrad kvalitet i missbruks och beroendevården Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL)

5 Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården (2007)

6 Överenskommelse mellan regeringen och SKL Kommuner och landsting tar ett gemensamt ansvar för utvecklingen Tillvarata kompetensen som finns lokalt och regionalt för att främja en långsiktigt struktur för kunskapsutveckling Utveckla kvalificerat stöd för att omsätta riktlinjerna/befintlig kunskap i praktisk verksamhet Utveckla en struktur för erfarenhetsutbyte, för främjande av samverkan mellan kommuner, landsting, FOU, högskolor och universitet Stöd från Socialstyrelsen till SKL Utvärdering från Lunds universitet Mats Fridell 6

7 Varför Kunskap till praktik? Utveckla en evidensbaserad praktik Vetenskaplig kunskap Brukarens erfarenhet och önskemål Professionellas erfarenhet och yrkeskunskap Bästa rådande evidens Brukares erfarenhet och önskemål Evidensbaserad praktik Professionellas erfarenhet 7

8 Projektorganisation SKL Expertgrupp Regional Styrgrupp och arbetsgrupp Nationellt SKL kansli Gunborg Brännström Projektchef Regional processledare Brukarråd Brukarråd 8

9 Projektorganisation i Sörmland Länsövergripande nämnd Länsstyrgrupp Styrgrupp Arbetsgrupp ANP AVP ASP Utvecklingsledare Oktober 2009 December Forts.? 9

10 Överenskommelse mellan SKL och Sörmlands län Utveckla samverkan mellan olika vårdgivare d v s mellan kommunerna, hälso- och sjukvården samt kriminalvården Upprätta gemensamma styrdokument Stödja utvecklingsprocesser, kompetensutveckling och implementering av befintlig kunskap 10

11 Kompetensutveckling Baskurs i riskbruk, missbruk och beroende Fem tillfällen med ca 1250 deltagare Fördjupningskurser: Orientering till missbrukspsykologi Riskbruk, missbruk, beroende och graviditet Kartläggning bedömning och uppföljning Riskbruk, missbruk-och beroendelära Insatser och behandling vid riskbruk, alkohol- och drogberoende samt samsjuklighet Juridik, missbruk och beroende

12

13 Kompetensutveckling - metoder SKL utbildar utbildare och metodstödjare Screening och utredning ASI, ADAD, AUDIT och DUDIT Behandling MI, HAP, ÅP 220 personer har deltagit i någon metodutbildning

14

15

16 RIKTLINJER FÖR SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Rätt insats av rätt vårdgivare vid rätt tidpunkt med rätt kompetens Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan

17 RIKTLINJER FÖR SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN D = Individer med missbruk/beroende och samtidig långvarig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom (samsjuklighet) D Teamsamverkan Enligt SoL, HSL, LVM, LPT, LVU, LRV Utredning, diagnos, behandling, uppföljning C = Individer med missbruk eller beroende C C Samordnad behandling Enligt SoL, HSL, LVM, LPT, LVU, LRV Utredning, diagnos, behandling, uppföljning Ev. boende o sysselsättning B = Individer med riskbruk B B B Tidig upptäckt Identifiering av riskgrupper Screening Kort rådgivning A = Befolkningen A A A A Förebyggande insatser Folkhälsoperspektiv

18 RIKTLINJER FÖR SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN ANSVARSFÖRDELNING Alkohol och Narkotika Landsting Kommun Riskbruk Redan identifierade diagnostiserade alkoholoch narkotikaproblem Fem frågor om din hälsa AUDIT/DUDIT Kort rådgivning Biologiska markörer med feedback Abstinensbehandling Farmakologisk behandling Behandlingsövervakning Psykiatrisk behandling Somatisk behandling Anmälningsansvar gällande barn, vapen och körkort Fem frågor om din hälsa AUDIT/DUDIT Kort rådgivning Utredning Öppenvårdsbehandling Institutionsplacering Försörjningsstöd Boende Sysselsättning Anmälningsansvar gällande barn

19 ALKOHOLBEROENDE Abstinensbehandling som kräver medicinsk behandling kan ges inom såväl öppen- som slutenvård. Vid akut abstinensbehandling ska ett första steg tas till samordnad vårdplanering för de individer som så önskar. Kontakt med socialtjänsten ska erbjudas i samband med inläggning samt att en gemensam vårdplan upprättas och ska finnas klar vid utskrivning. Planerad abstinensbehandling i öppenvård sker genom primärvården eller allmänpsykiatrin. Läkaren ska alltid återkoppla provsvar till berörd patient (biokemisk feedback)

20 NARKOTIKABEROENDE Abstinensbehandling av narkotikamissbruk som kräver medicinsk behandling är en landstingsangelägenhet. Vid akut abstinensbehandling ska ett första steg tas till samordnad vårdplanering för de individer som så önskar. Kontakt med socialtjänsten ska erbjudas i samband med inläggning samt att en gemensam vårdplan upprättas och ska finnas klar vid utskrivning. Läkaren ska alltid återkoppla provsvar till berörd patient (biokemisk feedback)

21 Institutionsbehandling När öppenvårdsinsatserna bedöms vara otillräckliga utifrån gjord utredning ska institutionsvård övervägas. Vid all institutionsvård ska det föreligga en samordnad vårdplan för eftervården. Delat kostnadsansvar för institutionsplacering ska gälla där verksamhetschefen bedömt att sjukvårdens möjligheter till adekvat medicinsk behandling inte är tillräckliga. Kostnaderna ska delas utifrån de olika huvudmännens ansvarsområde.

22 Personer med komplexa vårdbehov Behandlingen ska anpassas efter den enskildes behov och utföras i team av personal från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Sjukvårdens uppgift är att sörja för utredning, behandling och rehabilitering av olika sjukdomstillstånd. Socialtjänstens insatser är att erbjuda boende, sysselsättning, försörjningsstöd samt andra sociala insatser. Teamen bör ha gemensam handledning. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar att samverkan kommer till stånd.

23 Modell för insatser som har komplexa vårdbehov Socialtjänst Kontakt och bedömning Hälso- och sjukvård Kontakt och bedömning Remiss Remiss Beroendecentrum Team bestående av läkare sjuksköterska socialsekreterare psykolog kurator Utredning och bedömning Av svårighetsgrad psykiatrisk diagnostik psykosociala instatser Samordnad vårdplan Insatser/behandling Uppföljning

24 LOKALA RIKTLINJER för missbruks- och beroendevård i Trosa kommun

25 Lokala samverkansdokument Alkohol och narkotika Primärvården Psykiatrins beroendevård samt öppenvårdsteam Socialtjänsten Redan identifierade och diagnostiserade alkohol och narkotikaproblem Farmakologisk Behandling, ex Antabus Enklare abstinensbehandling på uppdrag från beroendevården Personer med narkotikaberoende avancerad alkoholeller läkemedelsberoende eller med misstänkt samtidig psykiatrisk sjukdom Utredning Öppenvårdsbehandling externvård

26 Lokala samverkansdokument Alkohol Alla medarbetare oavsett arbetsuppgifter ska ha goda kunskaper om risknivåer av alkoholkonsumtion samt ha tillgång till skriftlig information att ge brukarna. Medarbetare ska ha goda kunskaper om vilka sjukdomssymtom alkoholöverkonsumtion kan ge.

27 Lokala samverkansdokument Beroendeframkallande läkemedel Alla medarbetare ska ha kunskap om vilka läkemedel som kan ge beroende. Alla medarbetare ska känna till vart brukare ska hänvisas för att få rätt insats av rätt vårdgivare.

28 Lokala samverkansdokument Narkotika Alla medarbetare ska ha kunskap om de vanligaste narkotiska preparaten samt känna till tecken på missbruk eller beroende. Alla medarbetare ska känna till var brukare ska hänvisas för att få rätt insats av rätt vårdgivare. Medarbetare ska ha goda kunskaper om vilka sjukdomssymtom olika narkotiska preparat kan ge.

29 Lokala samverkansdokument SAMVERKAN För samverkan mellan kommunen, primärvården och beroendecentrum ansvar ASP (Arbetsgrupp södra psykiatri) och ska ske en ggr/termin med representanter från de olika huvudmännen. Vid dessa träffa ska samverkansfrågor och struktur diskuteras. Patient/klientärenden tas upp i andra möten som sker vid behov. De ärenden som tas upp i den gruppen ska godkännas av brukaren skriftligt genom en sekretessöverenskommelse.

30 Lokala samverkansdokument Trosa kommun Socialtjänstens missbrukshandläggare nås på kontorstid De som ska kontaktas är: Namn/titel tele nr mailadress Vid akuta ärenden utanför kontorstid: Socialjouren Primärvården Tidsbeställning för brukare hos sjuksköterska på vårdcentralen görs via växeln på telefonnummer Endast för personal Använd VIP-funktionen. De som ska kontaktas är: Namn/titel tele nr mailadress Beroendecentrum Beroendecentrum, öppenvården, nås på telefon De som ska kontaktas är: Namn/titel tele nr mailadress

31 Lokala samverkansdokument När både hälso- och sjukvården samt kommunen är aktuella för patienten/klienten ska en gemensam individuell plan upprättas. Den individuella planen ska upprättas i samråd med patienten/klienten och alla parter ska närvara vid upprättandet. Vid oenigheter kring samverkan för patient/klient hänvisas ärendet till närmaste ansvarig chef. Samverkansriktlinjer enligt SOSFS 2008:20. Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering i Sörmland. Närvård i Sörmland Kommuner Landsting i samverkan 2010.

32 Kap. 7 SoL & 3 f HSL Insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården Bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda Samtycke, utan dröjsmål, upprättas tillsammans med den enskilde/närstående Av planen ska framgå 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen.

33 Hur påverkas mitt arbete av detta?

34 Kontaktuppgifter Carolina Björkman Utvecklingsledare Kunskap till Praktik FoU i Sörmland carolina.bjorkman@fou.sormland.se Tfn: ,