Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samordningsprogram för patienter med blandberoende"

Transkript

1 Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri Case manager Granskat och godkänt av: Gunilla Svedström, verksamhetschef Tobias Eriksson, chefsöverläkare

2 BESKRIVNING AV PATIENTGRUPPEN... 3 BLANDBEROENDE... 3 ÅLDER... 3 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 3 NARKOTIKA... 3 ALKOHOL... 4 INTRAVENÖST MISSBRUK... 4 KRIMINALITET... 4 SCREENING... 4 Formulär... 4 Övervakade urinprov... 4 VÅRD I SAMVERKAN... 5 RISKABSTINENS... 5 SAMARBETE MED SOCIALTJÄNSTEN... 5 BLANDBEROENDE PATIENTER I SLUTENVÅRD... 6 BLANDBEROENDE PATIENTER I ÖPPENVÅRD... 6 SAMSJUKLIGHET... 6 SAMARBETE MELLAN PSYKIATRINS VERKSAMHETSOMRÅDEN... 6 SAMSJUKLIGHET SOM LEDER TILL KOMPLEXA VÅRDBEHOV... 7 VÅRDKEDJA... 8 VÄGEN IN... 8 FÖRDELNING AV REMISSER, FAST VÅRDKONTAKT OCH ANSVAR FÖR VÅRDPLAN... 8 BEDÖMNINGSSAMTALET... 8 VÅRDÅTAGANDE... 9 VÅRDÅTAGANDE INITIERAT AV SOCIALTJÄNST ELLER KRIMINALVÅRD... 9 VÅRDÅTAGANDE INITIERAT AV SJUKVÅRD... 9 ETABLERANDE AV SOCIALTJÄNSTKONTAKT... 9 NÄR HANDLÄGGARE PÅ NARKOTIKAGRUPPEN ETABLERATS UPPDRAGET SOM FAST VÅRDKONTAKT/SAMORDNINGSANSVARIG ANSVAR FÖR VÅRDPLAN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN (SIP) AVSLUTA VÅRDÅTAGANDE DÅ PATIENTEN VISTAS PÅ BEHANDLINGSHEM UPPFÖLJNING OCH NY REMISS EFTER BEHANDLINGSHEMSVISTELSE KVARSTÅENDE PSYKISK OHÄLSA UTAN PÅGÅENDE MISSBRUK LITTERATUR

3 Beskrivning av patientgruppen Blandberoende Med blandberoende avses i denna beskrivning patienter vars substansintag är av blandkaraktär och så kallad huvuddrog saknas. Socioekonomiska faktorer, tillgång på substanser i närområdet och önskad effekt vid det enskilda tillfället styr intaget. Ålder Majoriteten av de patienter som aktualiseras som blandberoende är män i åldern år. Tillvägagångssätt Tillvägagångssättet varierar mellan peroralt-, sublingualt-, nasalt-, via inhalation-, rektalt- eller intravenöst missbruk. Syftet är i regel att uppnå största effekt och/eller snabbaste rus. Exempelvis så krossas narkotikaklassade tabletter och tas i stället nasalt eller mals ned och slammas upp i vatten för att injiceras. Narkotika Blandberoende patienter missbrukar dagligen eller periodvis samtidigt flera substanser såsom bensodiazipiner (ångestdämpande och sömnläkemedel), opiater och opiatliknande (heroin, buprenorfin, metadon, olika former av smärtstillande läkemedel), centralstimulantia (amfetamin, kokain, metylfenidat) cannabis (hasch, marijuana), gamma-hydroxibutansyra (GHB/GBL), hallucinogener (LSD, ecstacy, svampar) eller diverse nätdroger som ofta i olika omfattning påminner/förväntas påminna om ovan nämnda. 3

4 Alkohol Hos den patientgrupp som här definieras som blandberoende, är alkoholöverkonsumtion erfarenhetsmässigt mindre förekommande och majoriteten missbrukar enbart narkotiska preparat. När blandberoendet inkluderar alkohol, är detta vanligtvis i kombination med sömnläkemedel av bensodiazipintyp. Intravenöst missbruk Om ett intravenöst missbruk konstateras hos en blandberoende patient bör LVM-anmälan (Lagen om vård av missbrukare) göras till socialtjänsten av ansvarig läkare. Ett sådant intyg sker skriftligt enligt mall i Cosmic. Intyget skickas per post samt via fax för snabbare handläggning. Socialtjänsten påbörjar en LVM-utredning och utser en handläggare om en etablerad sådan inte redan finns. Kriminalitet Missbruk och hantering av narkotika och narkotikaklassade läkemedel som inte ordinerats av läkare innebär kriminalitet. Många patienter med blandberoende begår brott för att få pengar till droger och/eller betala skulder till andra kriminella. Screening Formulär AUDIT (alkohol) DUDIT-E (narkotika) Övervakade urinprov För att få en uppfattning om vilka substanser patienten har i kroppen då en kontakt inletts eller för att utvärdera pågående behandling utförs övervakade urinprover. Det är viktigt att urinanalysen innefattar ett brett spektra av substanser med tanke på det blandade missbruket. 4

5 För att kunna utvärdera en pågående behandlingskontakt ur detta avseende, räcker det i allmänhet med övervakade urinprov två gånger per vecka för att hinna upptäcka de flesta substanser innan de går ur kroppen, förutsatt att proverna lämnats med så stor spridning som möjligt (exempelvis måndag och torsdag). Vård i samverkan Riskabstinens När patienter med ett blandberoende avbryter drogintaget får de abstinens. Vid intag av ett flertal substanser samtidigt under en längre tid blir abstinensen oförutsägbar och innebär en medicinsk risk. En sådan abstinens ska behandlas inneliggande på en beroendemedicinsk vårdavdelning. En riskabstinensbehandling brukar ta ungefär en vecka i anspråk. Samarbete med socialtjänsten Nära samverkan med socialtjänstens narkotikagrupp är en förutsättning för att ändamålsenligt kunna hjälpa dessa patienter. För att stoppa ett blandberoende och på längre sikt bibehålla drogfrihet krävs i de allra flesta fall och i direkt anslutning till avslutad abstinensbehandling en längre tid av distans till närmiljö och destruktiva relationer. För att skapa sådana förutsättningar krävs ofta en vistelse på exempelvis behandlingshem. Patienten kan där ges möjlighet att lära sig de strategier och verktyg som behövs för att inte återfalla i det gamla missbruksbeteendet. Socialtjänstens i egenskap av myndighet förfogar och beslutar om insatser som vistelse på behandlingshem eller liknande. Landstingets beroendevård kan inte på något sätt kräva detta, utan endast föreslå/rekommendera en insats baserat på kunskap och beprövad erfarenhet. 5

6 Blandberoende patienter i slutenvård En i förväg planerad inläggning för riskabstinensbehandling och i direkt anslutning till denna en behandlingshemsvistelse är i regel nödvändig för att bygga en säker vårdkedja. Datum då patienten får åka till behandlingshem eller liknande bör dock fastställas INNAN inläggning. Om en patient med blandberoende läggs in för riskabstinensbehandling utan föregående samplanering med socialtjänsten, är risken för återfall i missbruk vid utskrivning överhängande. Blandberoende patienter i öppenvård Det finns ingen evidens för läkemedelsnedtrappning/understödjande läkemedelsbehandling i öppenvård för denna patientgrupp. Blandberoendet består i stort sett alltid i missbruk av illegalt införskaffade substanser och därigenom en kriminell livsstil. Detta mönster är mycket svårt att bryta så länge patienten befinner sig i sin invanda miljö. Samsjuklighet Majoriteten av de patienter som aktualiseras på beroendemedicinska mottagningen på grund av blandberoende, lider av psykisk ohälsa i olika grad. Exempel på detta är neuropsykiatriska funktionshinder, personlighetsstörningar, ångest- och nedstämdhetsproblematik, bipolär sjukdom och psykossjukdomar. Samarbete mellan psykiatrins verksamhetsområden Samsjuklighet ställer därför höga krav på samverkan mellan psykiatridivisionens övriga verksamhetsområden parallellt med de insatser som sker inom ramen för det vårdåtagande som verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri har kring en enskild individ. 6

7 Samsjuklighet som leder till komplexa vårdbehov I Socialstyrelsens skrift Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen, 2008) används begreppet samsjuklighet och definieras där som individer med substansmissbruk-/beroende vilka samtidigt lider av en psykisk och/eller somatisk sjukdom. En sådan samsjuklighet (ibland kallad dubbeldiagnos ) innebär ofta komplexa vårdbehov. Stockholms läns landsting publicerade 2004 Fokusrapporten Behandling av personer med komplexa vårdbehov på grund av psykisk störning och missbruk (Palmstierna et al. 2004). Där beskrevs åtta undergrupper som idag används som underlag för att identifiera personer med komplexa vårdbehov inom Beroendecentrum Stockholm (Norman et al. 2012): Diagnostiserad psykossjukdom med missbruk Akutsökande patienter med drogpåverkan och allvarliga psykiatriska symtom Personlighetsstörning med missbruk och kriminalitet Psykossjukdom med missbruk och kriminalitet Hemlösa med missbruk Tunga missbrukare med behov av omfattande sociala stöd- och behandlingsinsatser utan specificerad psykisk störning Psykiska störningar med missbruksrelaterad kriminalitet eller farlighet Kvinnor med svårt missbruk och marginalisering Enligt Tom Palmstierna har kartläggningar både i Sverige och utomlands visat att förekomsten av personer med komplexa vårdbehov på grund av psykisk störning och missbruk brukar vara kring en promille (1/1000) av befolkningen. 7

8 Vårdkedja Vägen in Aktualisering av ett nytt ärende sker genom skriftlig remiss från psykiatriska akutenheten, verksamhetsområdena allmänpsykiatri, psykos- och rättspsykiatri, primärvård och övrig somatisk vård samt från socialtjänst och kriminalvård. Patienter kan även göra en egenanmälan genom att själva ringa beroendemedicinska mottagningens telefonrådgivning och på så sätt etablera en kontakt. De vanligaste remittenterna är psykiatriska akutenheten, allmänpsykiatrisk öppenvård och socialtjänstens narkotikagrupp. När en remiss registreras som accepterad påbörjas ett vårdåtagande inom verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri som sedan pågår tills dess kontakt avslutats. Fördelning av remisser, fast vårdkontakt och ansvar för vårdplan Inkomna remisser granskas och fördelas en till två gånger per vecka av beroendemedicinska mottagningens remissgrupp och/eller under öppenvårdsronden där yrkesgrupperna läkare, sjuksköterska, kurator och psykolog är representerade. Fördelning sker utifrån patientens problematik och behov vanligtvis mellan substitutionsprogram, alkoholprogram, läkemedelsprogram och samordningsprogram för blandberoende. Bedömningssamtalet Det första bedömningssamtalet sker med utsedd fast vårdkontakt vilket är sjuksköterska, kurator eller psykolog. Medverkan av läkare på bedömningssamtalet sker om patientens situation är sådan att läkarbedömning bedöms nödvändig redan då kontakten inleds. 8

9 Vårdåtagande Vårdåtagande initierat av socialtjänst eller kriminalvård När vårdåtagandet initierats av socialtjänsten bör ansvarig handläggare vara med på bedömningssamtalet. Vårdåtagande initierat av sjukvård Om patienten remitterats från exempelvis allmänpsykiatrin ställs frågan under bedömningssamtalet om han/hon har etablerad kontakt med socialtjänstens narkotikagrupp. Om så är fallet, tillfrågas patienten om godkännande att kontakta ansvarig handläggare. Etablerande av socialtjänstkontakt Finns det ingen socialtjänstkontakt, ställs frågan till patienten om tillåtelse att etablera en sådan. Fast vårdkontakt på beroendemedicinska mottagningen tar efter godkännande kontakt med socialtjänstens mottagningsgrupp och aktualiserar patienten. Om kontakten etableras i samband med en LVM-anmälan kan detta ske utan patientens medgivande. Då kontakt med mottagningsgruppen påbörjats gör socialtjänstens handläggare en missbruksutredning enligt socialtjänstlagen (SoL) som innebär frivillig kontakt, samt i förekommande fall enligt Lagen om vård av missbrukare (LVM) som är en tvingande lagstiftning. Ett gemensamt besök tillsammans med handläggare på mottagningsgruppen bokas i regel in kort därefter. Detta möte kan ske både på beroendemedicinska mottagningen eller hos socialtjänstens mottagningsgrupp. 9

10 När handläggare på narkotikagruppen etablerats När socialtjänstens missbruksutredning är klar, utses handläggare på narkotikagruppen som (vilket tidigare beskrivits) har myndighetsansvar för placering på behandlingshem och/eller andra insatser inom socialtjänstens ansvarsområde. Uppdraget som fast vårdkontakt/samordningsansvarig Ansvar för vårdplan Patienter med blandberoende ska ha en fast vårdkontakt som är samordningsansvarig under pågående vårdåtagande. Den som utsetts till fast vårdkontakt, ansvarar för upprättande av vårdplan som sedan kontinuerligt uppdateras ifall förutsättningarna för vården förändras eller ny information tillkommer. Rollen som fast vårdkontakt/samordningsansvarig för blandberoende patienter med olika grad av komplexitet innebär ett nära samarbete med andra professionella aktörer och ofta på andra platser än beroendemedicinska mottagningen. Samordnad individuell plan (SIP) Enligt både Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen är verksamheter inom hälso- och sjukvård och socialtjänst skyldiga att tillsammans med patient/klient göra en Samordnad individuell plan (SIP) när detta är nödvändigt för att den enskildes behov ska bli tillgodosedda. Detta gäller bland annat personer som har psykiska funktionshinder och samtidigt missbruk. Riktlinjer för Uppsala län finns beskrivna i dokumentet VIS Vård i samverkan kommuner - landsting (TKL, 2012). Avsluta vårdåtagande Den huvudsakliga arbetsinsatsen för fast vårdkontakt/samordningsansvarig kring blandberoende patienter sker innan inläggning. Det är därför vanligt att vårdåtagande i öppenvård avslutas då patienten läggs in för planerad abstinensbehandling. 10

11 Vårdåtagandet fortsätter dock så länge behovet av samordning från verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri kvarstår. Då patienten vistas på behandlingshem När en patient skrivits ut från inneliggande abstinensbehandling inom verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri till en behandlingsinsats beviljad av socialtjänst som exempelvis behandlingshem, ansvarar respektive socialsekreterare för all fortsatt planering förutom den rent medicinska. En vistelse på behandlingshem sker vanligtvis i tre till sex månader. Uppföljning och ny remiss efter behandlingshemsvistelse Som tidigare beskrivits, har majoriteten av de patienter som aktualiseras på grund av blandberoende inom verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri samtidigt psykisk ohälsa i olika grad. I vissa fall kan psykisk ohälsa även framträda tydligare sedan en person varit drogfri en tid. Personer med blandberoende bör därför innan de skrivs ut från behandlingshemmet tillfrågas av sin socialsekreterare om han/hon önskar återetablera kontakt med beroendemedicinska mottagningen. Om personen tackar ja, kan en kortfattad redogörelse skrivas och skickas som remiss till verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri. Denna remiss hanteras och bedöms på sedvanligt sätt. Kvarstående psykisk ohälsa utan pågående missbruk Efter en längre tids dokumenterad drogfrihet är sannolikt inte sjukvårdande insatser längre nödvändiga för missbruket i sig. Det är dock viktigt att ett besök bokas för beroendepsykiatrisk bedömning. Om kvarstående psykisk ohälsa trots drogfrihet konstateras bör ansvarig läkare i samråd med patienten skriva remiss till exempelvis verksamhetsområde allmänpsykiatri eller verksamhetsområde psykos och rättspsykiatri för övertagande. 11

12 Litteratur Norman et al. (2012) Behandling av personer med komplexa vårdbehov på grund av samtidigt missbruk och psykisk störning lokal instruktion. Stockholm: Stockholms läns landsting Palmstierna et al. (2004) Fokusrapport - Behandling av personer med komplexa vårdbehov på grund av psykisk störning och missbruk. Stockholm: Stockholms läns landsting Socialstyrelsen (2008) Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Västerås: Edita Tjänstemannaberedning kommuner och landsting, TKL (2012) Samordnad individuell plan i Uppsala län riktlinje Tillgänglig mars 2013 via: e/samordnad%20individuell%20plan%20i%20uppsala%20l%c3%a4n%20-%20riktlinje.pdf 12

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

Vision och uppdrag. Vårt uppdrag

Vision och uppdrag. Vårt uppdrag I dagsläget görs en brukarrevision, som startade hösten 2015, på avdelning 4B. Revisionen genomförs av fyra utbildade revisorer från Brukarnas revisionsbyrå BRiU. Vision och uppdrag "Vår verksamhet ligger

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,

Läs mer

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning

Läs mer

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård Bilaga 2 Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård Detta dokument är en bilaga till regionala Överenskommelsen

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Riskbruk, missbruk/beroende, samsjuklighet.

Riskbruk, missbruk/beroende, samsjuklighet. Psykiatriska öppenvården i Arvika, Eda och Årjäng Riskbruk, missbruk/beroende, samsjuklighet. Remiss/Egenremiss Remissgenomgång Åter till inremmiterande med förslag på åtgärder Bedömning enligt MINI..

Läs mer

Behandlingsprogram. LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende. Metadonprogrammet

Behandlingsprogram. LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende. Metadonprogrammet Behandlingsprogram LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende Metadonprogrammet Verksamhetsområde Beroende- och neuropsykiatri Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset Uppsala

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Innehåll i utbildningen Alkohol- och narkotikasituationen i Sverige Faktorer av betydelse för missbruks- och beroendeutveckling Fysisk

Läs mer

Psykisk ohälsa under graviditet

Psykisk ohälsa under graviditet Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Hållbar stad öppen för världen

Hållbar stad öppen för världen Bakgrund Göteborgs Stad har beslutat att undersöka omfattningen av det tunga narkotikamissbruket. (beslut i Social resursnämnd 28-12-19) 2 Definition Definitionen av tungt narkotikamissbruk: personer,

Läs mer

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

Självläkning. Rehabilitering från missbruk Tillfrisknande är en långsiktig process

Självläkning. Rehabilitering från missbruk Tillfrisknande är en långsiktig process Beroende och psykisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn leg.psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se Mobil: 0707516166

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

Beroende och psykisk samsjuklighet

Beroende och psykisk samsjuklighet Beroende och psykisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn leg.psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se Mobil: 0707516166

Läs mer

SIKTA Process missbruk cannabis

SIKTA Process missbruk cannabis SIKTA Process missbruk cannabis Kriminalvården: Frivårdsinspektör Fredrik Eliasson Lunds socialförvaltning: Socialsekreterare Tale Wide Svensson Statens institutionsstyrelse: Utredningssekreterare Maria

Läs mer

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet exempel från praktiken Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet i Lund & Kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Innehåll Identifiering

Läs mer

Vårdgaranti för missbruksvård

Vårdgaranti för missbruksvård HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2008-04-08 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 508 23 305 Sdn 2008-04-23 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Psykiatri - Fallbeskrivningar med diskussionsunderlag

Psykiatri - Fallbeskrivningar med diskussionsunderlag Psykiatri - Fallbeskrivningar med diskussionsunderlag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Maj 2018 Fallbeskrivning: Sofia 30 år Sofia är 30 år och bor i sin egen lägenhet.

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en

Läs mer

Inskrivning text, IKM-DOK

Inskrivning text, IKM-DOK Inskrivning text, IKM-DOK Individkod: Datum för intervju: Placerande kommun: Intervjuare: Inskriven: (A,B) Allmän information Klienten är en 39-årig man. Han är svensk medborgare och är född i Sverige.

Läs mer

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten Hälso- och sjukvård. start respektive

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten Hälso- och sjukvård. start respektive Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten Hälso- och sjukvård start 2018-01-01 respektive 2018-01-02 1 Agenda Uppdraget och arbetsgruppen Lagens innehåll Processteg Olika processer Skillnader

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:

Läs mer

SIP - vad är det som är speciellt inom psykiatrin?

SIP - vad är det som är speciellt inom psykiatrin? SIP - vad är det som är speciellt inom psykiatrin? Lund oktober 2018 Zophia Mellgren, Sveriges Kommuner och Landsting SIP finns i tre lagar 2018-10-23/24 Avdelningen för vård och omsorg Samverkan vid utskrivning

Läs mer

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund Handlingstyp Överenskommelse 1 (8) Datum 6 november 2014 Missbruks- och beroendevård Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan när det gäller personer som missbrukar alkohol,

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län Datum 2014-03-25 (revideras 2016-01-01 eller tidigare vid behov) Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län * Kalmar kommun WWW.KALMAR.SE

Läs mer

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (5)

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (5) Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-11-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Avtal Ingmar

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn leg.psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

Förslag till kvalitetsgaranti för vuxna som söker vård och behandling för missbruks- /beroendeproblem

Förslag till kvalitetsgaranti för vuxna som söker vård och behandling för missbruks- /beroendeproblem SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR DNR 3.2-0538/2011 SID 1 (7) 2011-10-28 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Till Socialnämnden Förslag till kvalitetsgaranti

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik De nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Vad kostar missbruk? Kommunernas och regionernas direkta kostnader för vård av personer med missbruk eller beroende uppgår till c:a 17 miljarder

Läs mer

PSYKIATRISK ÖPPENVÅRD

PSYKIATRISK ÖPPENVÅRD Slutenvården bedömer att patienten har behov av insatser efter utskrivning. Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter i: Öppenvården och/eller Kommunen Öppenvården svarar inom 24 timmar på vardagar

Läs mer

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus Borlänge 6 november 2018 Maj Rom och Greger Bengtsson Mikael Malm och Zophia Mellgren Antal invånare 80 år och äldre i Sverige 2018-11-06

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

SKL Handlingsplan år

SKL Handlingsplan år SKL Handlingsplan 13-29 år Framtagen via MILK Missbruk inom Landsting och Kommun 43 förslag som riktar sig till SKL, staten, kommuner och regioner Formuleras som bör och ska Riktar sig till beslutsfattare

Läs mer

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (5)

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (5) Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2019-07-09 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Avtal Ingmar

Läs mer

Beslutad 2018-xx-xx. Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Beslutad 2018-xx-xx. Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland Beslutad 2018-xx-xx Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten sjukvård i Västra Götaland Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Målgrupp... 2 Processbilder... 3 Samtycke... 0 Avvikelser...

Läs mer

Slutenvården bedömer att patienten har behov av insatser efter utskrivning. Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter i: och/eller

Slutenvården bedömer att patienten har behov av insatser efter utskrivning. Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter i: och/eller Slutenvården bedömer att patienten har behov av insatser efter utskrivning. Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter i: Öppenvården och/eller Kommunen Öppenvården svarar inom 24 timmar på vardagar

Läs mer

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Basutbildning riskbruk, missbruk och beroende 20131112 Rosensalen Jönköping Katarina Landin CM-coach och FoU-ledare Undersköterska och

Läs mer

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen?

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen? Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen? Överenskommelser och riktlinjer Gemensamt ansvarstagande Bättre samverkan och samordning Tillit och förtroende

Läs mer

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vad innebär den nya lagstiftningen för rättspsykiatrin?

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vad innebär den nya lagstiftningen för rättspsykiatrin? Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vad innebär den nya lagstiftningen för rättspsykiatrin? Överenskommelser och riktlinjer Gemensamt ansvarstagande Bättre samverkan och samordning

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Gällande från och med till och med Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Gällande från och med till och med Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland Gällande från och med 2018-09-25 till och med 2020-11-30 Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Målgrupp...

Läs mer

Riktlinjer för missbruksvård

Riktlinjer för missbruksvård Riktlinjer för missbruksvård Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinje Vård och omsorgsnämnden 2017-05-30 2018-05-29 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Utvecklingsstrateg Castor VON.2017.36

Läs mer

Inledning Sammanfattning

Inledning Sammanfattning Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (7) Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2019-06-03 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a) Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar

Läs mer

Samverkan i kommunen vid hemgång efter sjukhusvistelse

Samverkan i kommunen vid hemgång efter sjukhusvistelse RUTIN FÖR Samverkan i kommunen vid hemgång efter sjukhusvistelse Antaget av Medicinskt ansvarig sjuksköterska Antaget 2018-06-01 Giltighetstid 2020-06-01 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Evidensbaserad praktik. Hur arbetar vi evidensbaserat i praktiken?

Evidensbaserad praktik. Hur arbetar vi evidensbaserat i praktiken? Evidensbaserad praktik Hur arbetar vi evidensbaserat i praktiken? Vill du logga in på trådlöst nätverk? WiFi: TCS-Guest Username: sfh@sfh.se Lösenord: GJLtH2tH Basutbildning Dag 1: eftermiddag 13:15 14:30

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Datum 2014-05-06. Antal sidor 1(1)

Datum 2014-05-06. Antal sidor 1(1) Datum 2014-05-06 Antal sidor 1(1) Överenskommelse i Jönköpings län om samarbete kring personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel Antaget

Läs mer

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie

Läs mer

LARO-MOTTAGNINGEN PSYKIATRISKA KLINIKEN, NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS. Patientinformation. Socialtjänsten

LARO-MOTTAGNINGEN PSYKIATRISKA KLINIKEN, NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS. Patientinformation. Socialtjänsten LARO-MOTTAGNINGEN PSYKIATRISKA KLINIKEN, NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS Patientinformation Socialtjänsten Patientinformation till dig som söker till LARO-programmet LARO betyder läkemedelsassisterad rehabilitering

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner

Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner Slutenvården planerar i samråd med patienten den slutenvård som ska ges, samt informerar fortlöpande kommun och öppenvård om hur planen och den enskildes status

Läs mer

Förslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård

Förslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten sjukvård Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Avvikelser... 2 In- och utskrivningsprocessen... 3 Samtycke... 3 Vårdbegäran/Remiss... 4 Inskrivningsmeddelande...

Läs mer

Beroendecentrum I Norrbotten

Beroendecentrum I Norrbotten 2014-08-22 Beroendecentrum I Norrbotten Invånarna i Norrbotten ska mötas av en missbruks- och beroendevård som är lätt tillgänglig, har hög kvalitet och är effektiv. Vården som utgår från evidensbaserad

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet

Läs mer

Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård En samordnad individuell plan vid utskrivning. Version 1.0 Datum 2017-04-01 Framtaget av: Ida Wernered & Viktor

Läs mer

Maria Nyström Agback. maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se

Maria Nyström Agback. maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se Maria Nyström Agback maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se Samordnad individuell plan enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen Vilka personer kan få en samordnad individuell plan upprättad

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Bilaga 1 Svar lämnat av Stockholms stad Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuxna

Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuxna Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuna Lindriga till medelsvåra tillstånd behandlas generellt i primärvård (till primärvårdsnivån hör även 1177), svåra

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

Samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården, lokal rutin Håbo kommun

Samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården, lokal rutin Håbo kommun ViS - Vård i samverkan Kommun(er): Håbo kommun Region Uppsala: Primärvården i Håbo, Psykiatrimottagningen i Håbo och Enköpings lasarett Fastställt av: Tjänstemannastyrgruppen för närvårdsamverkan Datum:

Läs mer

Projektplan för start av socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria i samverkan i Alingsås och Lerum

Projektplan för start av socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria i samverkan i Alingsås och Lerum 2019-02-08 Projektplan för start av socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria i samverkan i Alingsås och Lerum 1 Innehåll 2 Bakgrund s 3 3 Mål s 4 4 Metod s 4 5 Genomförande s 4 6 Modell s 5 7 Målgrupp

Läs mer

Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Innehåll 1. Överenskommelsens parter... 3 2. Gemensam

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Tilläggsöverenskommelse Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Version 1 2018-09-24 Innehållet i

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting

Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting Socialdemokraterna F R A M T I D S P A R T I E T Ankom Stockholms läns landsting 2017-06- U Dnril2Ö >0^l2j MOTION 2017-06-13 26 fl: 2* Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns

Läs mer

Boendestöd och case manager, slutrapport

Boendestöd och case manager, slutrapport HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-12 DNR 100-09-500 SDN 2009-03-19 Handläggare: Lena Ahlsén Telefon: 508 23 303 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

1 Överenskommelsens parter

1 Överenskommelsens parter 1 OÖ verenskommelse mellan Region Va stmanland och kommunerna i Va stmanland om samverkan fo r trygg och effektiv utskrivning fra n sluten ha lso- och sjukva rd 1 Överenskommelsens parter Arboga kommun

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Lag samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård (2017:612)

Lag samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård (2017:612) Lag samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård (2017:612) Träder i kraft 1 januari 2018 enligt beslut 15 juni 2017 och har bestämmelser om 1. Samverkan vid planering för dem med behov av insatser

Läs mer

Information om utredningar för vuxna enligt 11 kap. 1 Socialtjänstlagen

Information om utredningar för vuxna enligt 11 kap. 1 Socialtjänstlagen Information om utredningar för vuxna enligt 11 kap. 1 Socialtjänstlagen Socialtjänsten har ansvar för att förebygga och motverka riskbruk/ missbruk och beroende av alkohol och andra beroendeframkallande

Läs mer

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Samtliga Förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-18

Läs mer