Länsöverenskommelse för barn-och unga i risk-och missbruk

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Länsöverenskommelse för barn-och unga i risk-och missbruk"

Transkript

1

2

3 Kommunledningsförvaltningen Lovisa Vasiliou, Tjänsteskrivelse Datum Ks/2015: Organisation Sida 1(1) Länsöverenskommelse för barn-och unga i risk-och missbruk Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta förslag till Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk från upptäckt till behandling. Sammanfattning Syftet med länsöverenskommelsen för barn-och unga i risk-och missbruk är att lägga en struktur för att utveckla och stärka arbetet i länet med barn och unga (0-18 år), i risk- eller missbruk. Överenskommelsen utgår från lagstiftning och nationella riktlinjer med övergripande fokus på gemensamt ansvarstagande för barn som far illa eller riskerar att fara illa. Denna länsöverenskommelse rör samarbete mellan Värmlands läns vårdförbund, Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Landstinget i Värmland (LIV) och Värmlands kommuner. Verksamheter som berörs är hälso- och sjukvård, socialtjänst, skola och övrig kommunal verksamhet som möter barn och unga. Målsättningen med överenskommelsen är att bidra till att utsatta barn och unga upptäcks så tidigt som möjligt och får tillgång till rätt stöd och anpassad behandling på rätt nivå. Målsättningen är också att bidra till fungerande samverkan mellan kommuner och mellan kommun och landsting. Överenskommelsen föreslås gälla från till Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk från upptäckt till behandling Skickas till Socialnämnden Region Värmland Peter Eskebrink Kanslichef Lovisa Vasiliou Kommunsekreterare KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post Postadress 1. Kommunledningskontoret Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

4 Sida 1(17) Länsöverenskommelse Fastställare: fastställes av kommunerna och landstinget i Värmland Revideras av den regionala beredningsgruppen Giltig fr.o.m: Giltig t.o.m: Version 1 Datum Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk från upptäckt till behandling Region Värmland - kommunalförbund Postadress Box KARLSTAD Besöksadress Lagergrens gata 2 Telefon vx Fax E-post Webbplats Orgnr Bankgiro PlusGiro

5 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Lagstiftning och nationella riktlinjer... 4 Länsöverenskommelsen och ANDT-strategin... 5 Övergripande ansvarsfördelning och samverkan... 5 Rekommendationer vid sammansatt problematik och samjuklighet - SIP. 6 Sekretess... 7 Från upptäckt till behandling... 8 Processöversikt... 8 Förkortningar... 8 Upptäcka... 9 Medicinska test... 9 Utreda Stödja och behandla Bilaga: Handlingsplan utveckling och hållbarhet i länet Fallbeskrivningar för att tydliggöra samarbetsformer Utbildningsbehov och utbildningsplan Behov av anpassade toaletter Behov av slutenvård Förvaltning, utvärdering och uppföljning Deltagare i arbetsgruppen

6 Bakgrund Risk- och missbruk bland barn och unga är ett omfattande samhällsproblem som leder till negativa konsekvenser på både kort och långt sikt, för den enskilde och för samhället i stort. Den senaste drogvaneundersökningen i länet genomfördes höst-vinter 2013/2014. Undersökningen visade att en stor andel av elever i första året på gymnasiet har en positiv inställning till narkotika och att narkotika är lätt att få tag i. Var tionde elev har använt narkotiska preparat och en lika stor andel elever dricker alkohol minst två dagar i veckan. Samsjuklighet är vanligt bland barn och unga i risk- och missbruk. Alkoholoch substansmissbruk hos barn och unga associeras med psykisk ohälsa, riskbeteenden såsom våldsamt och kriminellt beteende, skolmisslyckanden, sexuellt riskbeteende samt psykiatriska störningar. Samverkan mellan olika professioner och verksamheter på olika nivåer är därför nödvändigt för att barn och unga ska få den hjälp de har rätt till i rätt tid. Denna länsöverenskommelse rör samarbete mellan Värmlands läns vårdförbund, Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Landstinget i Värmland (LIV) och Värmlands kommuner. Verksamheter som berörs är hälso- och sjukvård, socialtjänst, skola och övrig kommunal verksamhet som möter barn och unga. Syfte och mål Syftet med länsöverenskommelsen är att lägga en struktur för att utveckla och stärka arbetet i länet med barn och unga (0-18 år), i risk- eller missbruk. Överenskommelsen utgår från lagstiftning och nationella riktlinjer med övergripande fokus på gemensamt ansvarstagande för barn som far illa eller riskerar att fara illa. Målsättningen med överenskommelsen är att bidra till att utsatta barn och unga upptäcks så tidigt som möjligt och får tillgång till rätt stöd och anpassad behandling på rätt nivå. Målsättningen är också att bidra till fungerande samverkan mellan kommuner och mellan kommun och landsting. 3

7 Lagstiftning och nationella riktlinjer Sedan 1 juli 2013 förstärktes lagstiftningen kring personer i missbruk och beroende. Enligt denna ska överenskommelser finnas som tydliggör roller och ansvarsfördelning mellan huvudmännen 1. Den 31 mars 2014 presenterade Socialstyrelsen en preliminär version av nya och uppdaterade riktlinjer för missbruks- och beroendevården 2. Tidigare nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården daterades 2007 och utifrån dessa finns i Värmland en länsöverenskommelse för vuxna i missbruks- och beroendevården 3. Till skillnad från tidigare nationella riktlinjer innehåller den uppdaterade versionen även riktlinjer för barn och unga, vilket ligger till grund för aktuellt underlag. Riktlinjerna ger rekommendationer om åtgärder inom följande områden: bedömningsinstrument medicinska test läkemedelsbehandling och psykosocial behandling vid missbruk eller beroende av alkohol, bensodiazepiner, cannabis, centralstimulantia och opioider läkemedelsbehandling och psykosocial behandling vid samsjuklighet psykosocial behandling för ungdomar Syftet med de nationella riktlinjerna är både att stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och att vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Riktlinjerna riktar sig till beslutsfattare, verksamhetsledningar och yrkesverksamma, och är ett stöd för styrning och ledning på alla nivåer inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Socialstyrelsen förväntar sig att rekommendationerna påverkar resursfördelningen inom vården och omsorgen på så sätt att förhållandevis mer resurser fördelas till högt prioriterade tillstånd och åtgärder, än till dem som har fått låg prioritet. En viktig del av riktlinjerna är Socialstyrelsens indikatorer för god vård och omsorg. 1 HSL 8b lag (2013:302) Landstinget ska ingå en överenskommelse med kommunen om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel SoL 5 kap. 9a lag (2013:303) Kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialtjanstlag _sfs /?bet=2001:453#K2 2 Nationella Riktlinjer för missbruks- och beroendevård 3 Överenskommelse/Styrdokument Missbruks- och beroendevården i Värmland 4

8 Länsöverenskommelsen och ANDT-strategin Överenskommelsen följer de nationella riktlinjerna utifrån faserna upptäcka, utreda samt stödja och behandla. Dessa faser rör i sin tur nationellt målområde 4-6 i länets ANDT-strategi 4. Mål 4: Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska Mål 5: Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet Mål 6: Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska Övergripande ansvarsfördelning och samverkan Socialnämnden har det yttersta ansvaret för att barn och unga får den hjälp som de behöver. Detta ansvar innebär dock ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Elevhälsan i skolan ansvarar för att arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att följa alla elevers hälsa och utveckling och att stödja eleverna att nå utbildningens mål. I detta ansvar ingår också att upptäcka barn och unga i risk- och missbruk. Landstinget i Värmland ska erbjuda alla barn och unga en god, säker och tillgänglig hälso- och sjukvård samt att upptäcka barn och unga i risk- och missbruk. Samverkan kring barn och unga i risk- och missbruk behövs i de flesta fall vid både upptäckt, utredning och stöd och behandling. Utgångspunkten är att organisera samverkan i det enskilda ärendet för att barn och unga ska få rätt hjälp på rätt nivå i rätt tid, se vidare på sid 6-8. Personal inom alla verksamheter som möter barn och unga är anmälningsskyldiga till socialnämnden vid misstanke om att barn far illa 5 (SoL 14:1). Socialnämnden ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Nämnden ska aktivt verka för att samverkan kommer till stånd (SoL 5:1). Det fortsatta ansvaret att samverka är därefter ömsesidigt för de verksamheter som är aktuella i det enskilda ärendet. 4 DT-strategi pdf 5 SoL 14 kap. 1 Barn som far illa anmälningsskyldighet 5

9 Rekommendationer vid sammansatt problematik och samjuklighet - SIP Psykisk ohälsa är vanligt bland personer med missbruk och beroende. Omvänt är också missbruk och beroende vanligare bland personer med psykisk ohälsa än i befolkningen i övrigt. För barn och unga är det också särskilt viktigt att så tidigt som möjligt identifiera eventuella brister i hemmiljön, problem i skolan och med kamratrelationer, vilket ofta hör samman med psykisk ohälsa och/eller riskbruk eller missbruk. Personer med samsjuklighet har en ökad risk för ett sämre förlopp. Behandlingsmöjligheter, följsamhet till behandling och behandlingsresultat är sannolikt sämre om det också finns en samtidig psykisk sjukdom, och vice versa. Det är därför viktigt att samsjuklighet uppmärksammas och behandlas. Enligt de nationella riktlinjerna ska samsjuklighet behandlas integrerat av de verksamheter som är aktuella i det enskilda ärendet, det vill säga samtidigt och i nära samarbete. Behandling och insatser från flera olika huvudmän kräver samtidigt fungerande samarbete. Det är viktigt att i det enskilda ärendet ta ställning till om det räcker med informationsutbyte mellan de inblandade aktörerna eller om det krävs mer ingående samarbete kring planering och genomförande av insatser. Vikten av samordning uttrycks bland annat i lagstiftningen om samordnad individuell plan (SIP) 6. Om det finns behov av insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten, kan barn och unga i risk- och missbruk få samordnat stöd genom SIP. Planen formas utifrån barnets/den unges behov och tas fram tillsammans med de personer som barnet och/eller vårdnadshavare själv önskar ska närvara. Den individuella planen ska lika mycket handla om barnets och familjens behov, styrkor och önskemål som stöd och behandling. Syftet med planen är att barnet och familjen ska få det samordnade stöd och den vård som barnet och familjen har rätt till och behöver. I planen ska framgå: vilka insatser som ska göras vem som ska ansvara för insatserna om kommunen eller landstinget ska ha det övergripande ansvaret Initiativet till att ta fram en individuell plan kan tas av barnet själv, av vårdnadshavare, någon av närstående (om vårdnadshavare godkänner det) eller personal inom socialtjänst eller hälso- och sjukvård. Skolan som aktör är ofta viktig vid samarbeten kring barn och unga i risk- eller missbruk. 6 HSL 3f lag (2009:979) Samordnad Individuell Plan SoL 2 kap. 7 lag (2009:981) Samordnad Individuell Plan SIP handlingsplaner SIP - dokument 6

10 Skolsköterska och skolläkare inom skolan har möjlighet att initiera en SIP. I övrigt deltar skolans personal som samarbetspartners inom ramen för SIP när det gäller barn och unga. SIP initieras av den verksamhet som träffar barnet och som bedömer att det finns behov av insatser från två eller flera verksamheter. För att upprätta en SIP krävs samtycke från vårdnadshavare och barn beroende på ålder och mognad. Sekretess Skyldigheten att samverka förändrar inte respektive verksamhets sekretess. En grundläggande förutsättning för samverkan när det gäller att dela information om enskilda är samtycke (OSL 12:2), dvs. den person som uppgifterna rör kan bestämma att uppgifter får lämnas ut. Informerat samtycket, muntligt eller skriftligt bör dokumenteras och det är viktigt att den enskilde är helt införstådd med vad samtycket täcker. Äldre barn ska vanligtvis ges större rätt att själva förfoga över sekretessen, dvs. ensamt lämna samtycke (OSL 12:3). Det finns dock ingen lagstiftad åldersgräns utan ska bedömas utifrån barnets ålder och mognad och frågan det gäller. Kontakt med vårdnadshavare behöver alltid tas inom ramen för en barnavårdsutredning utifrån vårdnadshavarens rätt till insyn som part i utredningen (FL ). Sekretess gentemot en vårdnadshavare när det gäller yngre barn endast i yttersta undantagsfall (OSL 12:3), exempelvis när barnet eller processen allvarligt kan skadas om vårdnadshavaren får information. Anmälan till socialtjänsten och skyldighet för andra verksamheter att lämna uppgifter till socialtjänsten inom ramen för en barnavårdsutredning är viktiga exempel när sekretessen för anmälningsskyldiga verksamheter inte gäller. 7

11 Från upptäckt till behandling Processöversikt Denna länsöverenskommelse beskriver rekommenderade metoder utifrån de nationella riktlinjerna och ansvariga aktörer i följande faser: Upptäcka, Utreda samt Stödja och behandla, se figur 1. Figur 1. Processöversikt ansvariga aktörer och metoder i respektive nivå * Medicinska test är i första hand ett ansvar för socialtjänsten, se vidare sid 10. **Behandlingsmetoder enbart inom socialtjänsten *** Utredningen syftar bland annat till att kunna identifiera om barnet har ett problematiskt alkohol- och drogbruk och om fungerande stöd runt barnet saknas. I dessa fall görs anmälan till socialtjänsten om misstanke om att barnet far illa. Se vidare sid 10. Förkortningar ACRA: Adolescent community reinforcement approach ADAD: Adolescent Drug Abuse Diagnosis ALCOHOL-E: Alcohol Use Disorder Identification Test - Extended AUDIT: Alcohol Use Disorder Identification Test BSFT: Brief Strategic Family Treatment DUDIT: Drug Use Disorders Identification Test DUDIT-E: Drug Use Disorders Identification Test Extendend FFT: Functional family therapy HAP: Hasch Avvänjnings Program KBT: Kognitiv Beteende Terapi MDFT: Multidimensional Family Therapy MET: Motivational Enhancement Therapy MI: Motivational Interviewing MST: Multi Systemic Therapy 8

12 Upptäcka Viktiga tecken att uppmärksamma i mötet med barn och unga är psykisk ohälsa, oroväckande frånvaro, plötsligt ändrat beteende, ändrade kamratrelationer och tecken på kriminalitet. Särskild uppmärksamhet bör ägnas barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, ångest och depression liksom barn och unga som har föräldrar med egen missbruk- eller beroendeproblematik. AUDIT och DUDIT 7 rekommenderas som bedömningsinstrument för att upptäcka barn/unga i risk- eller missbruk. Instrumenten kan användas av personal inom elevhälsa (kurator, skolsköterska, skolpsykolog), personal vid ungdomsmottagningar, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatrin, samt vid vårdcentraler. AUDIT och DUDIT rekommenderas också att användas inom Första linjen för barn och unga i de kommuner där denna verksamhet finns 8. Syftet med AUDIT och DUDIT är att hälso- och sjukvårdspersonal samt socialtjänstpersonal snabbt och enkelt ska kunna identifiera personer med riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion och droganvändande. Formuläret kan användas för självskattning av barnet/den unge eller som underlag för en strukturerad intervju. Det kan användas i samband med tagning av anamnes, allmän hälsoundersökning eller liknande. AUDIT respektive DUDIT består av frågeformulär om konsumtion, beroende samt alkohol- respektive drogrelaterade skador. Det är inget krav att använda bedömningsinstrumenten för att kunna remittera vidare till annan verksamhet eller för att göra anmälan till socialtjänsten. Grunderna för remiss eller anmälan ska dock kunna preciseras. Exempelvis om misstanke om att barnet far illa grundar sig på att man som skolsköterska har haft hälsosamtal med den unge, ställt fördjupade frågor kring barnets hälsa och livssituation och/eller om man använt AUDIT och DUDIT utifrån oro för alkohol- och/eller droganvändande. Medicinska test Aktuella medicinska test är främst: Utandningsprov för att fastställa alkoholpåverkan Urinprov för att fastställa drogpåverkan och vissa fall blodprov (Cdt) Vid urinprov behövs kvalitetssäkrade toaletter och för uppgiften utbildad personal. Detta för att minimera risken att urinproven förfalskas. Ansvariga för att ta urinprov är i första hand polis och socialtjänst. Inom socialtjänsten 7 9

13 får urinprov enbart tas inom ramen för barnavårdsutredningen och inte som en del av förhandsbedömningen. Urinprov kan även tas inom BUP men då i samråd med socialtjänsten. Urinprov får inte utföras inom de kommunala skolorna men kan förekomma inom utbildningar där det finns arbetsmiljörisker, exempelvis bilkörning. I de fall socialtjänsten överväger att blodprov skulle kunna vara av värde kan socialsekreterare, efter medgivande från barnet och/eller dess vårdnadshavare, samråda med läkare från barn och ungdomspsykiatrin eller vårdcentralen som sedan ordinerar lämpligt prov och tolkar resultatet. Utreda Vid upptäckt av barn och unga i risk- eller missbruk rekommenderas ADAD 9, ALCOHOL-E och DUDIT-E 10 som utredningsmetoder inom socialtjänst och BUP. Metoderna kompletterar övriga utredningsmetoder inom respektive verksamhet i syfte att få en helhetsbild av barnet/den unges behov. ADAD, ALCOHOL-E och DUDIT-E kan också användas inom Första linjen för barn och unga i de kommuner som denna verksamhet finns 11. Detta för att kunna identifiera om barnet har ett problematiskt alkohol- och drogbruk och om fungerande stöd runt barnet saknas. I dessa fall görs anmälan till socialtjänsten om misstanke om att barnet far illa. ADAD är en bedömningsmetod för unga med risk- eller missbruk och social problematik, som används vid intervju. Metoden kan användas i utredningsarbete, vid behandlingsplanering och för uppföljning och utvärdering. ADAD består av ett antal frågor som rör nio livsområden: fysisk hälsa, skola, arbete, fritid och vänner, familj, psykisk hälsa, brottslighet, alkohol och narkotika. ALCOHOL-E och DUDIT-E 12 syftar till att göra en fördjupad utredning efter att ett problematiskt alkohol- drogbruk har konstaterats. Formuläret fångar frekvens av användande, positiva och negativa konsekvenser av alkohol- resp. drogbruk samt frågor om hur motiverad man är att förändra sin användning av alkohol resp. droger. Uppföljnings-ADAD används enbart inom socialtjänst och BUP. 8 Första linjen för barn och unga håller på att utvecklas för hela länet och kommer att vända sig till barn och ungdomar med lindrig till måttlig psykisk ohälsa och/eller riskbruk Första linjen för barn och unga håller på att utvecklas för hela länet och kommer att vända sig till barn och ungdomar med lindrig till måttlig psykisk ohälsa och/eller riskbruk

14 Stödja och behandla Stöd och behandling som ges till barn och unga behöver utgå från ett helhetsperspektiv. Fokus utifrån de nationella riktlinjerna ligger på psykosocial behandling och familjesystemiska metoder. Metoderna som presenteras i överenskommelsen rör enbart risk- och missbruk och kan behöva kompletteras med andra metoder eller stödinsatser, ex vid psykisk ohälsa. De nationella riktlinjerna framhåller ett antal behandlingsmetoder som har vetenskapligt stöd och som bör/kan användas 13 Prio 3: MI; motiverande samtal Prio 3: MET; en motivationshöjande behandling som utgår från motiverande samtal, bygger på en så kallad MET-manual Prio 3: MET i kombination med KBT Prio 3: ACRA; fokuserar substansproblem kombinerat med insatser för boende, arbete, fritid och sociala kontakter Prio 3: Specifik familjebehandling (BSFT, FFT, MDFT, MST) Prio 4: HAP ungdomsversion; haschavvänjningsprogram Vid lindrig till måttlig problematik och där det finns ett fungerande stöd runt barnet i övrigt, kan motiverande behandling (MET och MI) ges inom första linjen för barn och unga eller motsvarande. Vid misstanke om att barnet far illa på grund av eget beteende görs anmälan till socialtjänsten som ansvarar för mer omfattande stöd och behandling. Vid sammansatt problematik och/eller samsjuklighet samordnas insatser med de aktörer som är aktuella kring det enskilda barnet, exempelvis socialtjänst, skola och första linjen för barn unga eller socialtjänst, skola och BUP. Följande metoder är aktuella för respektive verksamhet: Första linjen för barn och unga: MI, MET Socialtjänst: MI, MET, Specifik familjebehandling, HAP ungdomsversion, Barn- och ungdomspsykiatrin (i samarbete med socialtjänst vid samsjuklighet): MI, MET och KBT. Ansvarsfördelning vad gäller genomförande och uppföljning av insats bestäms utifrån varje enskilt ärende med stöd av Samordnad Individuell Plan (se tidigare beskrivning sid 6-7). Oavsett behandlingsmetod och allvarlighetsgrad är det viktigt att i varje enskilt ärende arbeta med konkreta 13 Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör eller kan erbjuda. De rangordnade åtgärderna redovisas enligt priorite-ringsskalan 1 10, där åtgärder med prioritering 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst. 11

15 mål med insatsen och att systematiskt följa upp måluppfyllelsen. Detta är också en viktig grund i insatser som rör samarbete mellan kommuner eller mellan kommun och landsting vid samsjuklighet. Enligt de nationella riktlinjerna ska stöd och behandling ges samtidigt och i nära samarbete mellan aktuella verksamheter, det vill säga inte efter varandra eller utifrån att krav exempelvis ställs på drogfrihet innan barnet kan få stöd inom psykiatrin. Utgångspunkten vid samarbete är snarare att olika professioner och verksamheter kompletterar varandras kompetens kring den komplexa problematik som barnet eller den unge har. Socialtjänst, hälso- och sjukvård och skola är här samtliga centrala aktörer. 12

16 Bilaga: Handlingsplan utveckling och hållbarhet i länet Socialstyrelsen bedömer att rekommendationerna om psykosocial behandling för ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem kommer att påverka hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens resursfördelning och organisation. Detta eftersom de på kort sikt kommer att innebära ökade kostnader för både hälso- och sjukvården och socialtjänsten, framför allt genom utbildnings- och handledningsinsatser. På längre sikt bedöms dock kostnaderna vara oförändrade eller lägre jämfört med i dag. Ett antal olika utvecklingsbehov har identifierats i samband med att länsöverenskommelsen har tagits fram och utifrån den inventering som genomfördes hösten Dessa behov beskrivs nedan. Fallbeskrivningar för att tydliggöra samarbetsformer En arbetsgrupp behöver tillsättas för att arbeta fram konkreta fallbeskrivningar som tydliggör när och hur samarbete sker mellan och inom de olika nivåerna, generell, riktad, specialiserad, liksom i de olika faserna, upptäcka, utreda samt stödja och behandla. Fokus i dessa fallbeskrivningar ska vara barn och unga med någon grad av samsjuklighet (se sid 6). Utbildningsbehov och utbildningsplan Endast ett fåtal kommuner i länet och verksamheter i landstinget använder idag de metoder som Socialstyrelsen rekommenderar vid upptäckt, utredning och behandling. Införandet av dessa enligt länsöverenskommelsen kräver därför utbildningssatsningar i hela länet, i samarbete både mellan kommuner och mellan kommuner och landsting. En inventering av utbildningsbehov i länet genomfördes under hösten Utifrån resultatet av inventeringen rekommenderas satsningar enligt utbildningsplanen nedan. Basutbildning kring barn och unga i risk- och missbruk Målgrupp: Personal inom elevhälsa, ungdomsmottagning, första linjen, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri. Genomförande: Inledande konferens kring missbruk och beroende som familjeproblem, tidiga tecken hos barn och unga - normbrytande beteende, skolrelaterade mönster och utveckling av psykisk ohälsa, att vara ung i missbruk, beroendelära Tid och plats: Slutet av 2015/början 2016, CCC Karlstad, upp till 1600 platser, 425 kr exkl. moms/person Därefter webb-baserad fördjupningsutbildning lokalt med motsvarande innehåll ur SKL:s fördjupningskurser i missbruk, samt diskussionsfrågor. 13

17 Kursupplägg och planering för genomförande sker lokalt och/eller i kommungrupper i samarbete med Värmlands läns vårdförbund och Region Värmland. AUDIT/DUDIT + Alcohol-E/DUDIT-E Målgrupp: Personal inom elevhälsa, första linjen för barn- och unga, ungdomsmottagning, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, vårdcentraler. Genomförande: Heldagsutbildning. Utbildare Värmlands läns vårdförbund. 5 x 20 platser vid 5 orter; Karlstad, Arvika, Sunne, Kristinehamn, Grums. Kostnad: ca kr per person ADAD (gemensamt med ASI) Målgrupp: Personal vid ungdomsmottagning, första linjen för barn- och unga, socialtjänst samt barn- och ungdomspsykiatrin. Genomförande: Tredagarsutbildning (2+1 dag), utbildare extern. Tid och plats: Hösten 2015, 2x20 platser, Karlstad. Kostnad: Ca 3000 kr/deltagare MET Målgrupp: BUP, Ungdomsmottagningar, första linjen, ej socialtjänst Genomförande: Tredagarsutbildning (2+1 dag), planerad av LiV/Folkhälsa och samhällsmedicin. Plats Karlstad Tid och plats: sept. samt den 5 nov. Plats Karlstad. Extern utbildare bokad platser. Plan att etablerade MI-utbildare sen fortsätter att utbilda vid behov. Kostnad: Personalkostnad, samt ev. kostnader för lokal och fika kan tillkomma. ACRA Målgrupp: Behandlingspersonal inom socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri. Genomförande: Tredagarsutbildning, anordnas av Värmlands läns vårdförbund med extern utbildare. Tid och plats: aug, 8 sep. Plats Karlstad, 15 platser. (30 platser bokade) Kostnad: kr/deltagare HAP Målgrupp: Behandlingspersonal inom socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri. Genomförande: 2+1 dagars utbildning, anordnas av Värmlands läns vårdförbund. 14

18 Tid och plats: Återkommande med första omgång Sep/okt. Plats Karlstad, 15 platser. Kostnad: 3000 kr/deltagare Funktionell familjeterapi(fft) Målgrupp: Behandlande personal inom socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri. Förkunskapskrav: socionom, socialpedagog, beteendevetare, psykolog. Andra yrkeskategorier förkunskap motsvarande steg-1. Genomförande: Utbildning i FFT omfattar 3x2 dagars utbildning. Kan köpas till länet eller ges på annan ort. Kostnad: Utbildning utanför länet: ca 8000 kr/person exkl. moms, samt ev. kostnad för resor, kost och logi i anslutning till utbildningen. Gemensam utbildning anordnad inom länet: Ca 7800 kr/person exkl. moms beräknat på 20 platser. Kontaktuppgifter/info Kognitiv beteendeterapi(kbt) Målgrupp: Behandlande personal inom socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri. Genomförande: Distansutbildning under tre terminer, kursupplägg varierar mellan utbildningsanordnarna. Samordnad utbildning i länet planeras ej. Kostnad: Personalkostnad. Ungefärlig kostnad för utbildning kr/exkl. moms. Behov av anpassade toaletter Övervakning av urinprov och för detta kvalitetssäkrade toaletter behöver finnas inom socialtjänsten i varje kommun liksom hos barn- och ungdomspsykiatrin. Utvecklingen av att genomföra salivtest behöver samtidigt följas, om dessa på sikt kan ersätta urinprov. Inventeringen hösten 2014 visade att kvalitetssäkrade toaletter för provtagning finns inom socialtjänsten i sex kommuner. Anpassning av toaletter behöver därmed göras i övriga kommuner och eventuellt inom barn- och ungdomspsykiatrin. Behov av slutenvård Vid inventeringen framkom ett stort behov av att utveckla slutenvård i länet. Tillnyktring, abstinensbehandling och institutionsvård för unga köps i nuläget av kommunerna. Det är samtidigt oklart i vilken utsträckning de rekommenderade behandlingsmetoderna används på olika hem för vård och boende (HVB) vilket behöver kartläggas. Vid nästa upphandling av HVB bör de rekommenderade metoderna efterfrågas. Behov av att tydliggöra 15

19 ansvar socialtjänst och hälso- och sjukvård angående abstinens och tillnyktring. Förvaltning, utvärdering och uppföljning För att skapa hållbarhet vad gäller syfte och mål med länsöverenskommelsen behöver ansvaret för den fortsatta förvaltningen av länsöverenskommelsen inklusive utbildningsplanering, utvärdering och uppföljning utredas och beslutas av den politiska styrgruppen vid Region Värmland. Utbildning i de olika metoderna kommer att behöva erbjudas kontinuerligt till personal inom både kommun och landsting. Utvärdering och uppföljning av överenskommelsen behöver göras inom två år efter att överenskommelsen beslutats och därefter kontinuerligt. Utvärdering och uppföljning behöver omfatta både struktur- och processmått samt resultatmått. Struktur- och processmåtten bör följa och beskriva i vilken utsträckning: (1) överenskommelsen har implementerats och upprättats (2) kommun och landsting kan erbjuda rekommenderade behandlingsmetoder (3) personal fått utbildning i respektive metod (4) socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin har kvalitetssäkrade toaletter för urinprov (5) kommunsamverkan sker liksom samverkan mellan kommun och landsting. Resultatmått bör utgå från de nationella målen 4-6 enligt ANDT-strategin och mätas genom register och ELSA (elevhälsodatabas) liksom inom aktuella verksamheter där mätningar är möjliga. Socialtjänsten kommer resultatmått på sikt att kunna mätas inom ramen för verksamhets- och uppföljningssystemet BBIC (Barns Behov i Centrum). Ett utvecklingsarbete pågår också nationell inom barn- och ungdomspsykiatrin när det gäller systematisk uppföljning. 16

20 Deltagare i arbetsgruppen Kerstin Björklund, Skolchef Forshaga kommun Lisbeth Engh Kraft, länssamordnare elevhälsans medicinska del, Karlstad kommun Maude Johansson, länssamordnare för alkohol- och drogfrågor Länsstyrelsen i Värmland Mia Johnsson enhetschef ekonomi o vuxen, socialtjänsten Arvika kommun Karin Kilman, avdelningschef Första linjen för barn och unga Malin Lundgren Kullgren, Verksamhetschef elevhälsans medicinska insatser Karlstads kommun Leif Martinsson, utvecklingsledare Beroendecentrum Värmland Lisa Pellikka, verksamhetsutvecklare psykiatrisk öppenvård Hagfors/Torsby Ingela Robsahm, avdelningschef IFO, socialtjänsten Arvika kommun Bengt Stenström, bitr. divisionschef psykiatrin, Landstinget i Värmland Birgitta Svensson, utvecklingsledare barn och unga, Region Värmland Åsa Wahlen, utvecklingsledare hälso- och sjukvårdsstaben, Landstinget i Värmland Kristina Widén, psykolog barn och ungdomspsykiatrin 17

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk från upptäckt till behandling

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk från upptäckt till behandling Sida 1(17) Länsöverenskommelse Fastställare: fastställes av kommunerna och landstinget i Värmland Revideras av den regionala beredningsgruppen Giltig fr.o.m: 2015-09-01 Giltig t.o.m: 2017-09-01. Version

Läs mer

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk från upptäckt till behandling Pågående utvecklingsarbete Samarbete mellan Värmlands läns vårdförbund, Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och

Läs mer

Förslag Strategisk plan Barns hälsa och uppväxtvillkor (fd Den sårbara familjen)

Förslag Strategisk plan Barns hälsa och uppväxtvillkor (fd Den sårbara familjen) Sida 1(7) Vård, omsorg, folkhälsa och Nya perspektiv Arbetsgruppen Sårbara familjen Datum 2015-09-14 Förslag Strategisk plan Barns hälsa och uppväxtvillkor (fd Den sårbara familjen) Region Värmland - kommunalförbund

Läs mer

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk

Läs mer

Regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården. - Handlingsplan 2015-2016

Regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården. - Handlingsplan 2015-2016 Sida 1(8) Vård,omsorg, e-hälsa och folkhälsa, Nya Perspektiv Birgitta Svensson, 054-701 11 35 Birgitta.svensson@regionvarmland.se Karin Thyselius 054-701 1134 Karin.thyselius@regionvarmland.se Datum 2015-03-17

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och

Läs mer

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende för barnhälsovård, socialtjänst, förskola, skola inklusive elevhälsa i Kronobergs län 1. Inledning Rutinen bygger på

Läs mer

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING - för barn som placerats med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52),

Läs mer

LÄNSGEMENSAM Öve ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN

LÄNSGEMENSAM Öve ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN LÄNSGEMENSAM Öve ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN LÄKARUNDERSÖKNING I SAMBAND MED ATT BARN PLACERAS I FAMILJEHEM ELLER HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Närvård i Sörmland Kommuner Landsting i samverkan

Läs mer

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna! Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31 Lokalt program Alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksförebyggande arbete i Kungsörs kommun 2015-2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-07, 12 Innehållsförteckning REGIONAL OCH LOKAL STRUKTUR... 2

Läs mer

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska

Läs mer

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland 1 (11) Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland Arbetsgrupp: Bengt Palo, Leif Martinsson, Christina Ledin, Lotta Österlund

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning enligt socialtjänstlagen avseende riskbruk - missbruk - och beroende i Strängnäs kommun

Riktlinjer för biståndshandläggning enligt socialtjänstlagen avseende riskbruk - missbruk - och beroende i Strängnäs kommun 6:1 6:2 6:3 Beslutad: Socialnämnden 2015-05-26, SN xx Gäller fr o m: 2015-06-01 Myndighet: Individ- och familjeomsorgen Diarienummer: SN/2015:217-700 Ersätter: Allmänna riktlinjer IFO dnr 3/2002-760 Ansvarig:

Läs mer

Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Kommunförbundet Skåne & Region Skåne

Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Kommunförbundet Skåne & Region Skåne J U D A N Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården 2014-06-16 Kommunförbundet Skåne & Region Skåne Den 4 juni på Sankt Gertrud i Malmö, fick cirka

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor

Läs mer

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 20 december 2012 Reviderade 25 mars 2014 26 Innehållsförteckning Inledning...3 Målgrupp...3 Lagstiftning...3 Särskilda bestämmelser

Läs mer

ABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut

ABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut K ungsholmens stadsdelsförvaltning Norrmalms stadsdelsförvaltning Östermalms stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (11) 2002-11-07 Dnr 003-587-02(Kungsholmen) Dnr 003-861-02(Norrmalm) Dnr 501-1439-02(Östermalm)

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Utveckling i samverkan

Läs mer

Arbetsmiljöplan 2016 kommunledningsförvaltningen

Arbetsmiljöplan 2016 kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Kristina Dahlén,0550-88052 kristina.dahlén@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Sida 1(1) Datum 2015-11-06 Ks/2014:118 001 Övergripande direktiv/policy/gemensamma frågor Arbetsmiljöplan

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län.

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län. LAKO Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län. Bakgrund Regeringen har träffat en överenskommelse med Sveriges Kommuner och

Läs mer

Minnesanteckningar från styrgrupp för Implementeringsprogram för utveckling av missbruks- och beroendevården i Dalarna.

Minnesanteckningar från styrgrupp för Implementeringsprogram för utveckling av missbruks- och beroendevården i Dalarna. Minnesanteckningar från styrgrupp för Implementeringsprogram för utveckling av missbruks- och beroendevården i Dalarna. Tid: 14/3 kl. 08.30 11.00 Plats: Högskolan Dalarna, Falun, Lokal Selma. Deltagare:

Läs mer

Information skolpliktsbevakning

Information skolpliktsbevakning INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN ANDT 2016. Alkohol Narkotika Dopning Tobak SAMHÄLLSRÅD VÄRMLAND

VERKSAMHETSPLAN ANDT 2016. Alkohol Narkotika Dopning Tobak SAMHÄLLSRÅD VÄRMLAND VERKSAMHETSPLAN ANDT 2016 Alkohol Narkotika Dopning Tobak SAMHÄLLSRÅD VÄRMLAND PUBLIKATIONSNUMMER 2016:10 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND 2016-04 Publ nr 2016:10 ISSN 0284-6845 Rapporten är sammanställd av Maude

Läs mer

Mellan Sollentuna kommun och berörda parter inom Landstinget har följande avtal angående lokal BUS-samverkan träffats. Avtalet omprövas årligen.

Mellan Sollentuna kommun och berörda parter inom Landstinget har följande avtal angående lokal BUS-samverkan träffats. Avtalet omprövas årligen. 2014-12-05 Avtal angående lokal BUS samverkan i Sollentuna kommun 2014-2015 Mellan Sollentuna kommun och berörda parter inom Landstinget har följande avtal angående lokal BUS-samverkan träffats. Avtalet

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg Översikt rekommendationer Bedömning

Läs mer

Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende)

Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende) Rubrik specificerande dokument Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende) Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Omfattar

Läs mer

Slutrapport "Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar"

Slutrapport Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-10-28 SID 1 (3) Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08-508 05 308 Dnr 500-441 - 2009 Sammanträde 24 november

Läs mer

Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015

Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015 Välkommen till: Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015 Kursansvariga; Peter Tudén Sjuksköterska och Vårdenhetschef vid Beroendemottagningen Ryhov Mattias Jonsson - Folkhälsosekreterare - Folkhälsa och

Läs mer

1. KORTFATTAD LÄGESBESKRIVNING AV DE LOKALA UTBILDNINGSBEHOVEN

1. KORTFATTAD LÄGESBESKRIVNING AV DE LOKALA UTBILDNINGSBEHOVEN 1 Till Socialstyrelsen Att Eva Bergström 106 30 STOCKHOLM Ansökan om bidrag (Dnr 6438/2008) till gemensam kompetensbas - för personal som kommer i kontakt med barn och eller vuxna som har barn, där den

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens

Läs mer

Positionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga

Positionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga Positionspapper Psykisk hälsa, barn och unga Februari 2009 Kontaktperson Thomas Rostock, thomas.rostock@skl.se och Ing-Marie Wieselgren, ing-marie.wieselgren@skl.se Formgivning forsbergvonessen Tryckeri

Läs mer

2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN. Verksamhetsbeskrivning

2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN. Verksamhetsbeskrivning 2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN Verksamhetsbeskrivning INLEDNING Uppdragsbeskrivningen syftar till att ge en samlad bild av förebyggargruppens verksamhet som utförs på olika nivåer och samverkanskonstellationer.

Läs mer

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2009:12 ISSN: 0348 Copyright: Länsstyrelsen Kalmar län Författare:

Läs mer

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-10-29 6 (xx) Dnr SN 2015/217 Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det drogförebyggande

Läs mer

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils

Läs mer

Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Läs mer

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun (9) Socialstyrelsen BESLUT K 0.M f\il N ch On'sorg Zigi -12- Regionala tillsynsenheten syd/sek3 Rolf Köhler Rolf.Kohler@socialstyrelsen.se 2011-12-05 Dnr 1-26754/Z911 Enligt sändlista V60. 2011.0ON Vårdgivare

Läs mer

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Sida 1 (8) Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Bakgrund Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar som placeras i

Läs mer

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola 2012-12-20 Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola Barn- och utbildningsförvaltningen Lindesbergs kommun Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-12-20 Innehåll

Läs mer

Förebygga och behandla missbruk och beroende. kommunerna och landstinget i Örebro län

Förebygga och behandla missbruk och beroende. kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument ÖVERENSKOMMELSE (POLICY) Omfattar område/verksamhet/enhet Missbruks- och beroendevård Sidan 1 av 13 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Kommunfullmäktige 2005-06-14, 43 Sidan 1 av 14 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Hur har arbetet bedrivits 4. Samverkan 5. Ansvarsfördelning

Läs mer

Förlängning av missbrukspolicyn med komplettering dopning - remiss från kommunstyrelsen

Förlängning av missbrukspolicyn med komplettering dopning - remiss från kommunstyrelsen Norrmalms stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-02-21 Handläggare Gunilla Schedin Telefon: 08-508 09 277 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Förlängning av missbrukspolicyn

Läs mer

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET inom primärvård, specialiserad hälsooch sjukvård samt socialtjänst Diagram taget från Socialstyrelsens utvärdering av psykisk ohälsa, 2013 KRISTINA BERGLUND,

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

Med missbruksvården i fokus. Socialtjänstens planering och uppföljning av insatser till vuxna med missbruksproblem

Med missbruksvården i fokus. Socialtjänstens planering och uppföljning av insatser till vuxna med missbruksproblem Med missbruksvården i fokus Socialtjänstens planering och uppföljning av insatser till vuxna med missbruksproblem Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Rapport försörjningsstöd

Rapport försörjningsstöd Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum 2011-03-07 Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Socialnämnden Rapport försörjningsstöd Sammanfattning Denna rapport är den första av rapporterna

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Beroendedagen 10 september 2015 Stefan Borg Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

ANDT-förebyggande arbete: plan för Stora Hammars skola

ANDT-förebyggande arbete: plan för Stora Hammars skola ANDT-förebyggande arbete: plan för Stora Hammars skola 1 Stora Hammar skola ska vara en drogfri miljö. Det innebär ett förbud mot användning av tobak, samt att medföra, överlåta eller förtära alkohol eller

Läs mer

Västbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet

Västbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet Västbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet Delregional styrgrupp Västbus Reviderad 2015-10-28 Temagrupp Barn och Unga www.samverkanstorget.se I Göteborgsområdet samverkar Västra

Läs mer

Projektplan för etablering av Beroendecentrum 2015-03-30

Projektplan för etablering av Beroendecentrum 2015-03-30 Projektplan för etablering av Beroendecentrum 2015-03-30 Ann-Christin Åström Projektledare landstinget Henry Lundgren Projektledare Kommunförbundet Projektnamn: Uppbyggnad av Beroendecentrum i Norrbotten

Läs mer

Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014

Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014 VERKSAMHETSPLAN 131111 KS-2013/1130.173 1 (7) HANDLÄGGARE Linda Lindblom 08-535 302 86, 0708-790 588 linda.lindblom@huddinge.se Huddinge brottsförebyggande råd Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande

Läs mer

Att ge ordet och lämna plats Brukares delaktighet i planering av integrerad verksamhet i Jämtland

Att ge ordet och lämna plats Brukares delaktighet i planering av integrerad verksamhet i Jämtland Att ge ordet och lämna plats Brukares delaktighet i planering av integrerad verksamhet i Jämtland Beskrivning av JLB- Jämtlands län brukarråd Integrerad verksamhet i Jämtland Arbetsgruppen Upplägg Definition,

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare Handläggare Maria Degerman Omsorgschef 033-231334 maria.degerman@bollebygd.se FÖRSLAG DATERAT 2009-08-03 Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-09-24 xx 1 (10) Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Läs mer

Till möte om grundkrav och prestationsmål Överenskommelsen psykisk ohälsa 2013. E-posta dina frågor till: Lisa.minell@skl.se

Till möte om grundkrav och prestationsmål Överenskommelsen psykisk ohälsa 2013. E-posta dina frågor till: Lisa.minell@skl.se Välkomna! Till möte om grundkrav och prestationsmål Överenskommelsen psykisk ohälsa 2013 E-posta dina frågor till: Lisa.minell@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa Stöd till riktade insatser inom området psykisk

Läs mer

Rapport Granskning av samverkan kring barnoch ungas psykiska hälsa. Härnösands kommun

Rapport Granskning av samverkan kring barnoch ungas psykiska hälsa. Härnösands kommun Rapport Granskning av samverkan kring barnoch ungas psykiska hälsa. Härnösands kommun November 2013 Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 3 2. Granskningsresultat 4 3. Bedömning och rekommendationer 12

Läs mer

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48)

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48) YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Malm Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk

Läs mer

Psykisk hälsa - barn och unga

Psykisk hälsa - barn och unga MISSIV 2013-03-15 LK11-0388 Landstingets kansli Landstingsstyrelsen Psykisk hälsa - barn och unga I samband med projektet med modellområdesarbete omkring psykisk hälsa hos barn och unga i Jönköping antogs

Läs mer

Vision och uppdrag. Vårt uppdrag

Vision och uppdrag. Vårt uppdrag I dagsläget görs en brukarrevision, som startade hösten 2015, på avdelning 4B. Revisionen genomförs av fyra utbildade revisorer från Brukarnas revisionsbyrå BRiU. Vision och uppdrag "Vår verksamhet ligger

Läs mer

Samverkansprocess och första linje runt barn och unga för psykisk hälsa

Samverkansprocess och första linje runt barn och unga för psykisk hälsa Rapport 2016-03-30 Anna Sundström 0760 266 377 anna.sundstrom11@gmail.com Samverkansprocess och första linje runt barn och unga för psykisk hälsa 2 Inledning Att barn och unga med psykisk och somatisk

Läs mer

Christina Edward Planeringschef

Christina Edward Planeringschef Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter

Läs mer

Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Nadja Widéhn 2015-04-15 SN 2015/0138.11.01 0480-452786 Socialnämnden Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom

FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Dagens innehåll BUP - organisation och uppdrag Bas - fakta för FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Kliniska frågor Lagstiftning Stöd till Anhöriga 2 Organisation

Läs mer

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Missa inte vårens missbrukskonferens! Nu genomför SIPU för tredje gången den mycket uppskattade konferensen om Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Du har nu återigen möjlighet

Läs mer

Mall för lokal samverkan i Fyrbodal

Mall för lokal samverkan i Fyrbodal Mall för lokal samverkan i Fyrbodal Primärvård, Vuxenpsykiatri och Socialtjänst 1 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte med samverkansmallen 3 Uppföljning 3 1. Mall för lokal samverkan 4 1:1 Syfte med

Läs mer

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-13 Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) IOGT-NTO har inbjudits att lämna synpunkter på

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2014-05-23 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) 2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,

Läs mer

Missbruksutredningen: bakgrund

Missbruksutredningen: bakgrund Vad blev det av Missbruksutredningen? ganska lite Missbruksutredningen: bakgrund I 24 av 27 länder i Europa har sjukvården ansvaret I Norge är beroendevården organiserad genom statlig försorg, i Danmark

Läs mer

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad Gäller för: Godkänd av: Utarbetad av: Revisionsansvarig: Vårdcentralerna Karlstad Psykiatriska öppenvården Karlstad Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Karlstad Eva Bergqvist vårdcentralerna Karlstad/Hammarö

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Överenskommelse - Förebygga och behandla missbruk och beroende - kommunerna och landstinget i Örebro län

Överenskommelse - Förebygga och behandla missbruk och beroende - kommunerna och landstinget i Örebro län Tjänsteskrivelse 1 (2) 2012-04-10 SN 2010.0127 Handläggare: Elisabeth Sedeborn Socialnämnden Överenskommelse - Förebygga och behandla missbruk och beroende - kommunerna och landstinget i Örebro län Sammanfattning

Läs mer

Handlingsplan för förebyggande alkohol- och drogarbete för Mullsjö kommun

Handlingsplan för förebyggande alkohol- och drogarbete för Mullsjö kommun 1(8) Handlingsplan för förebyggande alkohol- och drogarbete för Mullsjö kommun Handlingsplanen riktar sig till aktörer som på olika sätt arbetar med barn och ungdomar. Antagen av kommunfullmäktige 2013-04-23

Läs mer

VÄLKOMMEN. Länskonferens lokala styrgrupper

VÄLKOMMEN. Länskonferens lokala styrgrupper VÄLKOMMEN Länskonferens lokala styrgrupper DAGORDNING 09:00-15:00 Bengt Stenström Marianne Utterdahl Leif Martinsson Ann-Sofie Johansson FIKA 10:00-10:20 Moderator Inledning Bakgrund, process, ansvar Psykosociala

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Allmänna utskottet 2011-04-13 31 19 Socialnämnden 2011-04-28 65 22 Dnr 2011/104-751 Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Ärendebeskrivning Kerstin Lindström anför

Läs mer

Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011

Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011 Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011 Lena Sjöquist Andersson, 2011-03-21 Bakgrund De psykiska sjukdomarna hos

Läs mer

Barn till missbrukare

Barn till missbrukare Revisionsrapport Barn till missbrukare Finspångs kommun Oktober 2009 Lena Brönnert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Uppdrag och revisionsfråga...6

Läs mer