Framgångsrik prevention och behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk, går det?
|
|
- Sara Viklund
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Beroendedagen 2018
2 Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Centrallasarettet Västerås Kent W. Nilsson Framgångsrik prevention och behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk, går det?
3 Vad vet vi om effekten av preventiva insatser riktade till barn och ungdomar? Lärdomar från den aktuella SBU-utredningen: Prevention av missbruk hos barn, unga och unga vuxna. Finns det behandlingsmetoder med tillräckligt vetenskapligt stöd? Kan individanpassade preventiva och behandlande insatser skräddarsys?
4 Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga Utgiven
5 Våra barn och ungdomar..
6 Våra barn och ungdomar..
7 Våra barn och ungdomar..
8 Våra barn och ungdomar..
9 Bakgrund Alkohol och narkotika påverkar ohälsan kraftigt bland unga. Bruk av alkohol och narkotika återfinns på första och andra plats bland riskfaktorerna för DALY-förluster 1) bland svenska ungdomar i åldrarna år. (Institute for Health Metrics and Evaluation) 1) Funktionsjusterade levnadsår (DALY) är ett mått på den totala sjukdomsbördan, uttryckt i antal förlorade år på grund av ohälsa, funktionshinder eller för tidig död.
10 Andelen alkoholkonsumenter under de senaste 12 månaderna i årskurs 9 och gymnasiets år 2, efter kön Procent Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9 Pojkar, gy 2 Flickor, gy Skolelevers drogvanor Källa: CAN
11 Beräknad genomsnittlig årskonsumtion i liter ren alkohol (100 %) i årskurs 9 och gymnasiets år 2, efter kön ( avser skattade värden). Liter 10 8 Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9 Pojkar, gy 2 Flickor, gy Skolelevers drogvanor Källa: CAN
12 Andelen elever i årskurs 9 som varit berusade av alkohol resp. druckit ett glas alkohol vid 13 års ålder eller tidigare Procent Pojkar (ett glas) Pojkar (berusad av alkohol) Flickor (ett glas) Flickor (berusad av alkohol) Skolelevers drogvanor Källa: CAN
13 Andelen rökare i årskurs 9. Procentuell fördelning totalt och efter kön a Procent Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9 Totalt, åk Skolelevers drogvanor Källa: CAN
14 Andelen elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som använt narkotika någon gång Procent Pojkar, åk 9 Pojkar, gy 2 Flickor, åk 9 Flickor, gy Skolelevers drogvanor Källa: CAN
15 Andelen elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som uppgett att de använt narkotika de senaste 30 dagarna (endast cannabis ) resp. fler än 20 gånger Procent 8 6 Åk 9, 30 dagar Gy 2, 30 dagar Åk 9, 20 gånger Gy 2, 20 gånger Skolelevers drogvanor Källa: CAN
16 Drogrelaterad dödlighet i Åldern år (Socialstyrelsen 2015)
17 PÅ FÖRFRÅGAN från SKL En systematisk litteraturöversikt av ANDTS prevention bland barn, ungdomar och unga vuxna.
18 Vad anser ni? Hur bra fungerar preventivt ANDTS arbete i skolan? Inte alls, Ganska dåligt, Ganska bra, Mycket bra Hur stor är effekten av preventivt arbete i samverkansprojekt i lokalsamhället? 0-5%, 6-10%, 11-15%, över 15% Vad fungerar bäst? Att förändra ungdomarnas attityder, normer och värderingar så de inte vill prova ANDTS Att försvåra för ungdomarna att komma i kontakt med/använda ANDTS
19 Vad visste vi innan SBU rapporten? Inget nytt under solen Exemplet D.A.R.E ca US dollar 26 miljoner studenter 80 % av skoldistrikten Mycket hög trovärdighet USA; Department of health and human services 2003; West & O Neal 2004 Inga effekter
20 Vad visste vi innan SBU rapporten? Inget nytt under solen USA; Department of health and human services 2003; Samma fynd i studiet av 718 program varav bara 41 kunde visa någon form av positiva resultat Man postulerade 15% effekt i de verkningsfulla programmen, 4% var vad man kom fram till Detta trots mycket trovärdiga programupplägg
21 Vad visste vi innan SBU rapporten? Inget nytt under solen Ett antal rapporter från Cochrane, European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction. Man studerar oftast en drog åt gången Man använder studier med mycket olika uppföljningstid Effektivitet definieras som signifikanta resultat Statistiskt signifikant, eller praktiskt relevant?
22 Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga En systematisk litteraturöversikt med hälsoekonomisk modellanalys
23 Expertgrupp Gunilla Jarlbro Johanna Gripenberg Kent Nilsson Ingvar Karlberg Nils Stenström Josef Milerad Christina Kadesjö Fredrik Spak Anders Tengström
24 Frågor Huvudfråga: Vilka interventioner kan förebygga bruk och missbruk av ANDTS samt läkemedel utanför ordination hos barn och unga upp till 25 år? Övriga frågor: påverkas effekter av kön, SES, omfattning av insats? Negativa effekter? Etiska, sociala och hälsoekonomiska aspekter
25 Avgränsningar Alla arenor Alla interventioner: Allmänt drogförebyggande eller drogspecifika Efterfrågebegränsande eller tillgänglighetsbegränsande Screening och kort intervention för riskbruk Utfall efter minst sex månader: Inte börja använda en drog (riskskillnad) Minskad konsumtion (SMD eller Cohen s d) Prevalens Studier med jämförelsegrupp och tidsserieanalyser Studierna publicerade tidigast 1990
26 Metodik LITTERATUR Tre systematiska översikter användes i sin helhet 1 Fem Cochraneöversikter användes som källa för litteratur 2 Kompletterande sökningar efter originallitteratur Granskning av relevans och kvalitet enligt SBU:s procedurer ANALYS Metaanalys och deskriptiv analys Studier med låg kvalitet användes inte Tillförlitlighet bedömdes med GRADE 1 Elder 2010 samt Nelson 2015 (alkohol och skatter), Hoffman 2015 (tobak och tillgänglighet) 2 Thomas 2013 (skola), Foxcroft 2011(skola), Faggiano 2014 (skola), Foxcroft 2011(föräldrar), Foxcroft 2014 (MI)
27 Det vetenskapliga underlaget bestod av 183 studier och fyra översikter abstrakts ca 900 artiklar och 57 systematiska översikter lästes i fulltext 70 studier från Cochraneöversikter och 113 från egna sökningar
28 Slutsatser
29 Slutsats 1 Om manualbaserade program Inget av de manualbaserade programmen för skolan har visats fungera allmänt drogförebyggande. Enstaka program har visats kunna minska konsumtion av tobak eller cannabis eller tungt episodiskt drickande Det vetenskapliga stödet för manualbaserade föräldrastödsprogram i grupp räcker inte för att dra några slutsatser. Skol- och föräldrastödsprogram har i några studier lett till ökad konsumtion.
30 Slutsats 2 Om multimodala interventioner Så kallade multimodala projekt, dvs projekt där olika aktörer i lokalsamhället agerar gemensamt och där flera tillgänglighetsbegränsande insatser ingår kan minska konsumtionen av alkohol hos unga. En förutsättning är att insatserna implementeras väl. Projekt i lokalsamhället där aktörerna i huvudsak väljer och samordnar olika efterfrågebegränsande insatser har inga eller mycket små effekter på konsumtion av alkohol, cannabis och tobak.
31 Slutsats 3 om korta interventioner Kortvariga insatser i form av motiverande samtal eller personanpassad normativ återkoppling kan minska alkoholkonsumtion hos unga med riskbruk.
32 Slutsats 4 om kunskapsluckor och forskningsbehov Trots den omfattande litteraturen om missbruksprevention finns det stora kunskapsluckor. Eftersom de granskade insatserna vanligen har effekter i storleksordningen 1-5 procent, behöver nya interventioner utvecklas och utvärderas i studier med adekvat design. Ytterligare forskning behövs även avseende interventioner riktade till unga vuxna utanför skol- och högskolemiljö, liksom insatser som syftar till att förebygga missbruk av dopningspreparat, läkemedel och spel.
33 Hälsoekonomisk slutsats SBU:s egna alkoholmodell skattar att två förebyggande insatser skulle kunna ge måttliga kostnader per hälsoeffekt. Förutsatt att andelen ungdomar som intensivkonsumerar minskar med 5 procent skulle programmet Life Skills Training kunna vara kostnadseffektivt. Motiverande samtal skulle kunna vara kostnadseffektivt om andelen ungdomar som intensivkonsumeras minskar med 2,5 procent.
34 Reflektioner från projektgruppen Interventionerna som granskats är komplexa och kräver stora resurser. Det behövs stöd för implementering och hållbarhet över tid Det går inte att avgöra om de mycket små effekterna av program beror av programmet i sig eller av brister i implementering Studier som rör regleringar och policies har stora metodbrister och det går därför inte att dra några slutsatser om effekter av t ex skatter och kampanjer i massmedier
35 Erfarenheter och reflektioner från Er?
36
37 Vad bör man tänka på när man behandlar? Principles of adolescent substance use disorder treatment: A research-based guide (NIH; NIDA 2014), samt vetenskapliga evidensläget baserat på arbeten från SBU och rekommendationer från socialstyrelsen
38 En evidensbaserad vård 1. Användandet av droger måste identifieras tidigt 2. Ungdomar kan ha nytta av interventioner även om de inte är beroende 3. Rutinvården och årliga hälsokontroller är ett tillfälle att fråga om droger 4. Viktigt att använda juridiska sanktioner för att få ungdomar att stanna i program/behandling 5. Viktigt att skräddarsy behandlingen till ungdomens unika behov
39 En evidensbaserad vård 6. Behandlingen bör innefatta individens alla behov istället för att bara fokusera på droger 7. Beteendeterapier är effektive 8. Involvera familjen och omgivningen 9. Identifiera och behandla eventuella andra psykiska problem 10. Känsliga områden som övergrepp eller självmordstankar måste identifieras och hanteras
40 En evidensbaserad vård 11. Monitorera droganvändandet under behandlingen 12. Viktigt med tillräcklig behandlingstid och eftervård 13. Viktigt att testa för blodsmitta eller sexuellt överförbara sjukdomar
41 Behandlingsinsatser med lovande resultat Beteendeinterventioner Adolescent Community Reinforement Approach (A-CRA) Cognitive-Behavioral Theraphy (CBT) Motivational Enhancement Therapy (MET) Contingency Management (CM) Twelve-step Faciliation Therapy
42 Behandlingsinsatser med lovande resultat Adolescent Community Reinforement Approach (A-CRA) eftervårdsbehandling efter avslutad öppenvårdsbehandling eller efter placering interventionerna genomförs i eller runt personens boendemiljö en mängd olika interventioner som syftar till kvarhållande av effekter av tidigare behandling och förebyggande av återfall i den aktuella livsmiljön liten effekt på substansanvändning som är likvärdig effekten av andra aktiva behandlingar (MET, KBT och MDFT), något bättre än sedvanlig vård
43 Behandlingsinsatser med lovande resultat Cognitive-Behavioral Theraphy (CBT) & Motivational Enhancement Therapy (MET) Korttidsinterventioner som ofta ges i kombination MET avser hjälpa ungdomen att inse denna har ett missbruk, bidra till medvetenhet om missbrukets konsekvenser samt öka motivationen till att upphöra med missbruket KBT syftar till att hantera risk för återfall, etablera ett socialt nätverk som stödjer drogfrihet samt finna fritidsaktiviteter som ersätter missbruket liten effekt på antal nyktra dagar som är likvärdig effekten av andra aktiva behandlingar såsom Family support network (FSN), adolescent community reinforcement approach (ACRA), multidimensional family therapy (MDFT) liten till måttlig effekt på substansproblem som är likvärdig effekten av andra aktiva behandlingar
44 Behandlingsinsatser med lovande resultat Contingency Management (CM) & Token Economy (TE) Interventioner som bygger på operant betingning och använder stimulikontroll samt positiva förstärkningar i samband med de beteenden som man vill ska öka i omfattning ofta används Token economy teckenekomnomi man belönar och förstärker önskade beteenden med poäng och ett poäng kan likställas med en voucher eller pollett som i sig inte är värd något, men som vid bestämda tidpunkter kan lösas in mot något som personen ifråga gärna vill ha relativt stor effekt på droganvändandet i metaanalyser, men socialstyrelsen menar att det inte finns några överförbara studier för svenska förhållanden det vetenskapliga underlaget är otillräckligt när det gäller exempelvis institutionsplacerade ungdomar (SBU)
45 Behandlingsinsatser med lovande resultat Twelve-step Faciliation Therapy en strukturerad behandling som tillämpar Anonyma Alkoholisters (AA) så kallade tolv steg för tillfrisknande och förbereder för deltagande i AA eller andra liknande självhjälpsgrupper individen arbetar med att få insikt i sitt beroende och om möjligheterna till förändring genom att ta emot stöd, att ta beslut om att ta emot hjälp, att inventera egna hinder och att bearbeta dessa med gruppens hjälp få studier på ungdomar Vuxna: Likvärdig eller något bättre effekt på alkoholkonsumtion jämfört med traditionell vård, MET, KBT och ÅP. Bättre effekt avser då framför allt måttet helnykterhet över tid.
46 Behandlingsinsatser med lovande resultat Familjebaserade interventioner Brief Strategic Family Therapy (BSFT) Family Behavioral Theraphy (FBT) Functional Family Therapy (FFT) Multidimetional Family Therapy (MDFT) Multisystemic Therapy (MST)
47 Behandlingsinsatser med lovande resultat Brief Strategic Family Therapy (BSFT) kort strategisk familjebehandling som består av samtal under lika många veckor föräldrar och syskon, men även andra viktiga anhöriga deltar syftar till att bygga och stärka färdigheter så att familjen får bättre förutsättningar att hantera framtida kriser Tveksamma resultat i de få studier som finns, men viss effekt på cannabisanvändning men otillräckligt underlag gällande antisocialt beteende
48 Behandlingsinsatser med lovande resultat Family Behavioral Theraphy (FBT) kort strategisk familjebehandling som består av Ungdomen och föräldrar deltar syftar till att engagera familjen i att tillämpa de beteendestrategier som lärs ut finna nya fömågor och färdigheter för att förbättra hemmiljön inga gynnsamma resultat i den metaanalys som finns
49 Behandlingsinsatser med lovande resultat Functional Family Therapy (FFT) kort strategisk familjebehandling som består av sessioner under 3-5 månader Ungdomen och familjemedlemmar deltar syftar till att förbättra relationerna och kommunikationen i familjerna omstrukturera dåligt fungerande familjekommunikation, positiva omformuleringar är viktiga för att förbättra familjens funktion gynnsamma resultat i några studier
50 Behandlingsinsatser med lovande resultat Multidimetional Family Therapy (MDFT) kort strategisk familjebehandling en till tre gånger i veckan under en tidsrymd av fyra till sex månader, beroende på problemkaraktär syftar till att förbättra fyra olika behandlingsdomäner utifrån den riskoch skyddsprofil som tagits fram för familjen Ungdoms-, föräldrar- interaktionell-, och extrafamiljära domäner Liten till måttlig effekt på användning missbruk eller beroende som är likvärdig eller något bättre än andra aktiva behandlingar (KBT i grupp, MET+KBT i kombination, psykoedukation i grupp eller psykodynamisk terapi) Måttlig effekt på antisocialt beteende (jämfört med psykodynamisk terapi eller KBT)
51 Behandlingsinsatser med lovande resultat Multisystemic Therapy (MST) Skräddarsydd intervention där man arbetar med familjen utifrån de behov som finns, alltifrån enstaka telefonsamtal med psykoterapeuten till flera träffar per vecka hela eller delar av familjen men även i tex. skolan eller bland ungdomens kamratgrupp syftar till att påverka de faktorer som antas bidra till den unges problem som; hos den unge själv, i familjen och på ungdomens och familjens sociala arenor Minskar andelen ungdomar som begår antisociala/kriminella handlingar jämfört med sedvanlig behandling Marginell minskning av substansanvändandet i jämförelse med sedvanlig behandling
52
53 Eftervård Självhjälpsgrupper Kamratstödjarprogram Återhämtningsskolor eller klasser Viktigt att ha erfarna ledare som ser till att grupperna hjälper och inte stjälper..
54 Behandling Samsjuklighet En viktig princip; behandla eller adressera samtliga problem Lättare sagt än gjort Olika vårdgivare Olika vårdideologier, exempevis medicinering Många som behöver vård befinner sig i kriminalvården
55 Behandling Samsjuklighet; lovande resultat Multisystemic Therapy (MST) Framförallt för de med antisocialt beteende Brief Strategic Family Therapy (BSFT) De med skolproblem, utagerande våld, sex etc. Cognitive-Behavioral Therapy (CBT) De med ångest, depression etc.
56 Erfarenheter och reflektioner från Er?
57 Centre for Clinical Research Uppsala University, Västmanlands hospital, Västerås Kent W. Nilsson Tack för er uppmärksamhet!
58
Förebygg.nu. Viljan att göra gott..
Förebygg.nu Viljan att göra gott.. Evidensbaserade metoder vid prevention vad gör vi och vad borde vi göra Baserat på SBU rapporten: Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga
Läs merANT bland unga prevalenser, riskfaktorer och interventionseffekter
ANT bland unga prevalenser, riskfaktorer och interventionseffekter Nils Stenström Nils.stenstrom@socialstyrelsen.se 2016-02-04 Andelen pojkar och flickor i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 som intensivkonsumerar
Läs merRekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende
Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende Rekommendationerna riktar sig till Socialtjänst, landsting och andra vårdgivare Thomas Lundqvist Innehåll Framtagandet av underlag
Läs merPraktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting SKLs Handlingsplan mot missbruk och beroende Består
Läs merRekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende
Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende Rekommendationerna riktar sig till Socialtjänst, landsting och andra vårdgivare Innehåll Framtagandet av underlag för riktlinjerna
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013
Läs merPsykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU
Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.
Läs merVad är nationella riktlinjer?
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till
Läs merNationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling
Läs merFramgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga
Framgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga Charlotte Skoglund, M.D., PhD SMART Psykiatri Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet
Läs merAtt förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga
Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga Skola - allmänt drogförebyggande program Skola - program riktade mot en specifik drog Familjestödsprogram Manualbaserade skolprogram
Läs merHur vet man vad som fungerar egentligen?
Hur vet man vad som fungerar egentligen? Två systematiska litteraturöversikter Agneta Pettersson, SBU Eva Skärstrand, Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga En systematisk
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merTabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg
Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt
Läs merBarn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?
Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet 1 Ungdomar på Maria Ungdom 100 80 60 40 20 0 Ingen förälder
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder
Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och
Läs merSvenska elevers drogvanor
Svenska elevers drogvanor Siri Thor; siri.thor@can.se Trender, problem och självskattad hälsa. Trender i ANT i Sverige Jämförelse med ungdomar i Europa Självrapporterade alkoholrelaterade problem Tillgänglighet
Läs merAndel (%) flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet med olika drogvanor, 2018
Regionstyrelseförvaltningen 18-7-4 Cora Juniwik, Veronica Hermann, Delresultat från drogvaneenkäten (CAN, Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning) i årskurs 9 samt i årskurs 2 på gymnasiet
Läs merKatrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer
Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Läs merSkolelevers drogvanor
2015 Almedalen 2 juli 2015 Anna Englund anna.englund@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området
Läs merVälkomna till. Riskbruk, missbruk och beroende. nationell baskurs dag 2
Välkomna till Riskbruk, missbruk och beroende nationell baskurs dag 2 Dag 2 09.30 Evidensbaserade metoder psykosociala (Lena Häggström) 10.30 Paus 10.45 Lagstiftning rörande missbruksområdet Landstingets
Läs merFFT Funktionell familjeterapi
Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende
Läs merHur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se
Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Innehåll Utvecklingen över tid i Sverige. Utvecklingen i olika regioner i Sverige. Vad
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN
Läs merEffekter av preventiva insatser
Effekter av preventiva insatser Charli Eriksson, professor emeritus, folkhälsovetenskap, Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet Nils Stenström, socialråd, Socialstyrelsen Målsättning och
Läs merUngdomars drogvanor. Ulrika Billme Drogförebyggande samordnare Kommunledningsförvaltningen
18-4-19 Ungdomars drogvanor Ulrika Billme Drogförebyggande samordnare Kommunledningsförvaltningen Drogvaneundersökning 17 Strömstiernaskolan Årskurs 7-9 28 augusti 333 av 396 elever deltog (bortfall 15,9
Läs merUnderlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen
Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk
Läs merRegeringens ANDT-strategi halvvägs mot 2015
Regeringens ANDT-strategi halvvägs mot 2015 Maria Renström Ämnesråd/Gruppledare ANDT och Socialtjänst Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala
Läs merSkolelevers drogvanor 2017
Skolelevers drogvanor 2017 Ulf Guttormsson (ulf.guttormsson@can.se) Almedalen 4 juli 2017 Vad är CAN? www.can.se Vad är CAN? Över 100 år. Paraplyorganisation med närmare 50 medlemsorganisationer. Cirka
Läs merStöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta
Läs merEvidensbaserade metoder, psykosociala: fokus barn & unga
Evidensbaserade metoder, psykosociala: fokus barn & unga Carolina Björkman, utvecklare, Nyköpings kommun Christer Åkerlund, teamledare, Eskilstuna kommun Vad vet vi om ungdomar med missbruk eller beroende?
Läs merSkolelevers drogvanor
Skolelevers drogvanor 2013 Almedalen 4 juli 2013 Håkan Leifman & Clara Henriksson hakan.leifmain@can.se, clara.henriksson@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Skolelevers drogvanor Riksrepresentativ
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services SBU:s sammanfattning och
Läs merInventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Läs merPsykosociala metoder och stöd
Psykosociala metoder och stöd Länskonferens Karlstad 2 december 2016 Ann-Sofie Johansson ann-sofie,johansson@karlstad.se 054 540 5165 Centrala begrepp i detta sammanhang Behandling - systematiska och grundade
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Beroendedagen 10 september 2015 Stefan Borg Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merUngas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender
Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Skolelevers drogvanor Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i
Läs merUnga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Läs merPsykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)
Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning
Läs merEnkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg
Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att
Läs merEnkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg
Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen
Läs merCRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem
CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning
Läs merLänsöverenskommelse Lokal överenskommelse
Länsöverenskommelse Lokal överenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk -från upptäckt till behandling Värmland 19 feb 2019 Missbruksutredningen 2011 Narkotikproblem i Sverige Missbruksutredningen
Läs merCANs skolelevers drogvanor
Vad är CAN? Paraplyorganisation Statlig finansiering och regeringen utser styrelseordförande Samla in, bearbeta och sprida saklig information om alkohol och andra droger Målgrupp: främst personer som arbetar
Läs merLänsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk från upptäckt till behandling
Sida 1(15) Länsöverenskommelse Fastställare: fastställes av kommunerna och landstinget i Värmland Revideras av den regionala beredningsgruppen Giltig fr.o.m: 2017-09-01 Giltig t.o.m: 2019-09-01 Version
Läs merUngdomars drogvanor 2016
Ungdomars drogvanor 2016 Undersökning bland årkurs 9 och gymnasiet år 2 i Falköping CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2016 Undersökning bland årkurs 9 och gymnasiet
Läs mertill det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun
BAKGRUND till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun Inledning Detta program innehåller Uddevalla kommuns politiska mål och strategier för det alkohol- och drogförebyggande arbetet.
Läs merCannabislegalisering - Vad spelar det för roll? Drogförebyggare Håkan Fransson Mötesplats IFO
Cannabislegalisering - Vad spelar det för roll? Drogförebyggare Håkan Fransson Mötesplats IFO 181108 Om alla vuxna i din kommun blir överens om att ingen ska dricka alkohol innan man är 18 år är problemet
Läs merBehandling vid samsjuklighet
Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen
Läs merDrogvaneundersökning Ånge kommun
Drogvaneundersökning 217 Ånge kommun Drogvaneundersökningen i Ånge Görs årligen på högstadiet i Ånge kommun sedan 215. Drogvaneundersökningen genomfördes i år på webben (tidigare pappersenkät) Samma enkät
Läs merVilka metoder används? För vilka metoder finns det forskningsstöd? Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Vilka metoder används? För vilka metoder finns det forskningsstöd? Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Tonårsplaceringar på grund av beteende Utfall Placerade Pojkar Övriga pojkar Placerade
Läs merResultat från Skolelevers drogvanor
Resultat från Skolelevers drogvanor 2010 2010-03-11 Av Peter Molin, SDF Askim-Frölunda-Högsbo, Utvecklingsledare, IFO Funktionshinder I mars 2010 genomförde Göteborgs Stad i samarbete med Centralförbundet
Läs merPresskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling
Presskonferens 14 oktober 213 Kunskapskällar'n Göteborgs Stads informations- och kunskapscentrum för ANDT-frågor - Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak Utbildningar, föreläsningar, konferenser och konsultation
Läs merUndervisningen om ANDT. Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET
Undervisningen om ANDT Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET Det finns ett problem som vi vill förebygga Inget nytt: t ex år 1888, Varningsord mot brännvinsbruk och dryckenskap I t ex Louisiana
Läs merVälkommen till. Konferens om cannabis risker och åtgärder
Välkommen till Konferens om cannabis risker och åtgärder Konferensen svarar på.. Förekomst av cannabisanvändningen? Vilka risker för skador finns vid cannabisanvändning? Finns ett samband - cannabis och
Läs merUndervisningen om ANDT. Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET
Undervisningen om ANDT Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET Det finns ett problem som vi vill förebygga Inget nytt: t ex år 1888, Varningsord mot brännvinsbruk och dryckenskap I t ex Louisiana
Läs merLjusterapi vid depression
Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2
Läs merAlkohol & narkotika bland ungdomar
Alkohol & narkotika bland ungdomar Siri Nyström CAN 08 412 46 24 siri.nystrom@can.se Barnsäkerhetsforum 2011, 4 oktober, Karlstad Centralförbundet för alkohol-och narkotikaupplysning Intresseorganisation
Läs merAlkoholkonsumtionen och anskaffning i Södermanland utifrån Monitormätningar och Preventionsindex för länets kommuner
Alkoholkonsumtionen och anskaffning i Södermanland utifrån Monitormätningar och Preventionsindex för länets kommuner Lanseringskonferens för den nationella ANDT-strategin 2016-2020 Katrineholm den 15 mars
Läs merResultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016
Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016 Först presenteras resultat som publicerades sommaren 2016. Kompletterande resultat på vissa hälsofrågor har lagts till sist i dokumentet, i december 2016.
Läs merNarkotikautvecklingen i Sverige och Europa
Narkotikautvecklingen i Sverige och Europa ( Hur står sig den svenska modellen ) Ulf Guttormsson (ulf.guttormsson@can.se) Eskilstuna 20 september 2017 Vad är CAN? Paraplyorganisation Målgrupper Analys
Läs merSocialstyrelsens chefsstödsmanual
Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen
Läs merGapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland
1 (11) Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland Arbetsgrupp: Bengt Palo, Leif Martinsson, Christina Ledin, Lotta Österlund
Läs merLivsstilsstudien 2010 delrapport om tobak och alkohol
1(1) Livsstilsstudien 21 delrapport om tobak och alkohol Bakgrund I Danderyd genomförs sedan 24 den så kallade Livsstilsundersökningen (eller i vissa kommuner kallad Stockholmsenkäten) vartannat år av
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs merGapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014
Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg Översikt rekommendationer Bedömning
Läs merSkolelevers drogvanor
214 Almedalen 2 juli 214 Håkan Leifman hakan.leifmain@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området
Läs merANDT området - vad gör GR?
ANDT området - vad gör GR? IFO chefsnätverket, GR 2017-01-27 Yvonne Witzöe ANDT strategi Nationell ANDT-strategi "En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016-2020. Länsstyrelsen
Läs merDynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering
Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet
Läs merLänsöverenskommelse för barn-och unga i risk-och missbruk
Kommunledningsförvaltningen Lovisa Vasiliou,0550-88 009 lovisa.vasiliou@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2015-05-26 Ks/2015:110 000 Organisation Sida 1(1) Länsöverenskommelse för barn-och unga i
Läs merVad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete
Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete Mitt huvudbudskap: Viktigast att arbeta med generella insatser och att dessa insatser är i princip de samma oavsett om vi arbetar förebyggande
Läs merUngas drogvanor över tid
Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merSveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1
Läs merFÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten
Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,
Läs merInsatser mot cannabis - 27 februari
Insatser mot cannabis - 27 februari Drogvaneundersökning i hela Västra Götaland Samverkan med CAN Totalundersökning i åk 9 och gymnasiets år 2 11 768 i åk 9 och 12 191 elever i gym 2 Alkoholkonsumenter
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merÄldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem
Läs merSkolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask
Skolelevers drogvanor 2006 Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 103 Stockholm 2007 Innehåll Tabellförteckning... 5 Inledning... 25 Undersökningen
Läs merTobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län och föräldrars möjlighet att spela roll
Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län och föräldrars möjlighet att spela roll Resultaten från Stockholmsenkäten 16 ett samarbete mellan 22 kommuner i Stockholms län och Länsstyrelsen
Läs merPsykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande
Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande Syfte Syftet med denna studie är att belysa samtidig förekomst av psykisk ohälsa
Läs merPsykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik
Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Introduktion Vanligt förekommande slutsatser från den samlade forskningen är att merparten av ungdomar med alkohol-
Läs merUngdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs
Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera
Läs merUngdomars drogvanor 2011
Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9 och gymnasiet år 2 CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2011 Deltagande: Åk 9-18 av 18 klasser. Bortfall 0%.
Läs merAnsvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 3. Alkohol- och drogpolitiskt program för Fagersta kommun
Alkohol- och drogpolitiskt program för Fagersta kommun Styrdokument 1 Alkohol- och drogpolitiskt program för Fagersta kommun Inledning Det alkohol- och drogpolitiska programmet uttrycker Fagersta kommuns
Läs merPresentation vid projektledarträff 2 september 2015
Presentation vid projektledarträff 2 september 2015 Ulf Malmström KU-SA 2 2015-09-08 Fördjupad uppföljning och analys av utvecklingen inom ANDT-området En återrapportering av regeringsuppdraget att ansvara
Läs merUngdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?
Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst Gunilla Fahlström & Pernilla Östlund FoU Välfärds konferens 2016 FoU så in
Läs merDroganvändning bland äldre
Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen
Läs merEn rimlig teori räcker inte
ETIK EVIDENS TRANSPARENS Knut Sundell knut.sundell@socialstyrelsen.se www.evidens.nu www.prevention.se En rimlig teori räcker inte D.A.R.E Scared straight Insatser för att bryta upp gatugäng Anatomiska
Läs merRedovisning av Stockholmsenkäten 2006
för utbildning och fritid Bromma stadsdelsförvaltning ABCDEAvdelningen Tjänsteutlåtande sid 1 (5) 2006-10-19 Dnr: 600-06-406 Sdn 2006-11-30 Handläggare: Kajsa Björnson Tfn: 508 06 187 Bromma stadsdelsnämnd
Läs merSkolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun
Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar
Läs merDrogvaneundersökning 2018
Drogvaneundersökning 18 Sextonde året i rad (3-18). Genomförs på vårterminen årligen i åk 7-9 i kommunens tre högstadieskolor. Samma enkät görs i ca 15 kommuner i år. Drogvaneundersökning Genomfördes 5
Läs mer