Behandlingsprogram mot våld. Våld & Kriminalitet
|
|
- Berit Karlsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Behandlingsprogram mot våld Våld & Kriminalitet
2 Regeringsuppdrag Kriminalvården ska intensifiera och utveckla det återfallsförebyggande arbetet med unga klienter män med våldsproblematik kvinnor med våldsproblematik Klienter med våldsproblematik och med medelhög eller hög risk för återfall (exkl relationsvåld och sexualbrott) ca st varav 500 kvinnor (2014)
3 Vidareutveckla arbetet med relationsvålds- och sexualbrottsdömda, relationsbrott i hederskontext, kombinera m insatser mot missbruk mm. Högriskklienter i anstalt / återfallsklienter i frivård Utveckla samverkan med andra aktörer vårdkedjor, utsluss Programgaranti Tidig utredning, motiverande insatser Programutveckling Tvåspråkiga programledare Utredning och behandling av ADHD
4 ENTRÉ PROGRAMMET att stiga in i något nytt Övergripande mål: att minska risken för återfall i brott Mål: att stötta och underlätta för klienter i frivård och anstalt som vill lämna en kriminell gruppering/ organiserad brottslighet Vänder sig till klienter med medelhög till hög risk för återfall i brott som tillhör/t kriminell gruppering Klienter med hög risk för återfall i våldsbrott
5 ENTRÉ Bygger på behandlingsprinciperna RISK, BEHOV och MOTTAGLIGHET (Andrews & Bonta, 2010) Generella riskfaktorer (the central eight) Specifika riskfaktorer (drivkrafter) Individuellt program för att kunna anpassas till enskilda individens behov och förutsättningar KBT-interventioner 3 faser: - Kartläggning & Målplanering - Arbete med Teman - Handlingsplan
6 Risk, Need & Responsivity (Andrews & Bonta, 2010) Tre övergripande behandlingsprinciper: Riskprincipen klienter med högre risk för återfall i brott behöver fler och intensivare insatser Behovsprincipen fokusera på kriminogena behov Mottaglighetsprincipen använd KBT-tekniker, anpassa insatsen efter individens specifika förutsättningar
7 Riskfaktorer kriminogena behov (Andrews & Bonta, 2010) 1) Historia av antisocialt beteende 2) Antisocialt personlighetsmönster 3) Pro kriminella attityder 4) Pro kriminellt umgänge 5) Missbruk 6) Skola/arbete 7) Fritid/rekreation 8) Familj/nära relationer
8 AKTUALISERING OCH KLIENTURVAL RBM-perspektiv Risk och behovsbedömning Säkerhet - samråd internt och externt Bedömning av mottaglighetsfaktorer Attityder och värderingar Identitet och självbild Aggressivitet och våld Teman FAS I: Kartläggning och Målplanering Drivkrafter Relationer och umgänge Praktisk social situation Valbart tema FAS II: Arbete med teman FAS III: Handlingsplan Antisocialt umgänge Beteendehistoria Organiserad brottslighet Familj, arbete, fritid, missbruk Antisociala attityder Antisocialt personlighetsmönster Funktionell analys Kognitiv omstrukturering Social problemlösning Behandlingsstrategier Självkontroll Generella behandlingstekniker Återfallsprevention UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING
9 P U L S
10 Puls Problemlösning Umgänge Livsmål Självkontroll Ett multimodalt KBT-baserat kriminalitetsprogram inriktat på våld Både individuella sessioner och gruppsessioner Modulsystem med rullande intag Vanligtvis 5 6 deltagare i grupperna
11 Målgrupp och urval Målgrupp: Våldsamma män i frivård och anstalt Blandade åldersgrupper Klientens problematik avgörande vid urval till programmet
12 Omfattning Puls 30 sessioner 42 timmar Grupp 90 min per session Individuellt min per session Intensitet: 2 3 gruppsessioner/vecka. Individuella sessioner före, mellan och efter. Genomförandetid per klient: Ca veckor Uppdrag/hemuppgifter mellan varje session
13 Modulerna alla har 6 sessioner Individuella modulen Problemlösningsmodulen Modulen Tankar och känslor Självkontrollmodulen Relationsmodulen
14 VÅLDSPREVENTIVT PROGRAM (VPP) VPP 37 Målgrupp: Män dömda för ett våldsbrott som har medelhög risk för återfall i våldsbrott Det behöver inte nödvändigtvis finnas ett våldsmönster 37 sessioner, 3 ggr/v i grupp VPP 87 Målgrupp: Män dömda för minst två våldsbrott som har hög risk för återfall i våldsbrott Det finns ett tydligt våldsmönster 87 sessioner, 4 ggr/v i grupp Rekryteringsprocess: - Screeningsamtal - Semistrukturerad djupintervju - Risk- och behovsbedömning för att avgöra vilken insats
15 Innehåll i behandlingen Att genomföra förändring Öka motivation att minska eller sluta använda våld Självhantering 1: Våldsmedvetenhet Insikt om orsaker till att man använder våld Påbörjande av självhanteringsplan som löper genom hela programmet Fokus på hur livsstilen innebär en fortsatt risk för våld Hantering av ilska och andra känslor Olika strategier för att öka emotionell kontroll Fokus på de känslor/emotioner som kan leda till våld Problemlösning Prosociala problemlösningsstrategier som ersätter tidigare våldsstrategier Tankar som stödjer våld Identifiering, utmaning av och ersättande av tankemönster, attityder och värderingar som försvarar eller rättfärdigar våld
16 Innehåll i behandlingen Att arbeta målinriktat Att ställa upp långsiktiga mål och planering Hantera impulser, frestelser mm som kan hindra långsiktiga mål Tänka på konsekvenser Att skapa en livsstil som innebär minskad risk för våld Kommunikation och konfliktlösning Umgänge: vänner och bekanta (VPP 87) Utvecklande av sociala färdigheter i situationer och relationer som tidigare har lett till våld Utforskande och beslut gällande umgänge som innebär ökad risk för våld Utforskande och ev beslut om att lämna kriminellt gäng/organisation e dyl Självhantering 2 Sammanställande och presentation av självhanteringsplan med fokus på högrisksituationer samt de viktigaste kriminogena riskfaktorerna för våld
17
KRIMINALVÅRDEN. - En aktör i samverkan. Fredrik Ymén. Frivårdsexpert. Region Väst
KRIMINALVÅRDEN - En aktör i samverkan Fredrik Ymén Frivårdsexpert Region Väst Kriminalvårdens uppdrag: - Verkställer påföljder, bedriver häktesverksamhet samt utför personutredningar. Kriminalvården ska
RBM. RISK-, BEHOVS- OCH MOTTAGLIGHETSPRINCIPERNA Fördjupningsmaterial
RBM RISK-, BEHOVS- OCH MOTTAGLIGHETSPRINCIPERNA Fördjupningsmaterial Omslag: Kriminalvården Tryckning: HK Digitaltryck, 2017 Beställningsnummer: 7024 Kriminalvården 601 80 Norrköping Tel: 077-22 80 800
Metoder för minskade återfall i brott inom Kriminalvården, risk- och behovsbedömningar och strukturerade samtal
2018-10-17 Metoder för minskade återfall i brott inom Kriminalvården, risk- och behovsbedömningar och strukturerade samtal Ann-Christin Henriksson Marcus Wågenberg Kriminalvårdens Huvudkontor Agenda -
Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten
Olika programkompetenser idag inom regionen Brotts Brytet Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten kan omfatta skilda typer
Strukturerade samtal för klienter under övervakning i frivård
Strukturerade samtal för klienter under övervakning i frivård Sarah Åhlén, Projektledare Kristina Landemark, Utbildare/Handledare Nationella avdelningen för frivård Kriminalvårdens huvudkontor Stockholm,
ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST
ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST Program i 3 nivåer för ungdomar som dömts till ungdomstjänst PROGRAMBESKRIVNINGAR ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMAR SOM DÖMTS TILL UNGDOMSTJÄNST När ungdomar
ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST. ETT NYTT VÄGVAL Ett längre program för ungdomar med risk för kriminell livsstil
ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST ETT NYTT VÄGVAL Ett längre program för ungdomar med risk för kriminell livsstil PROGRAMBESKRIVNINGAR ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMAR SOM DÖMTS TILL UNGDOMSTJÄNST
Brotts- och missbruksprogram inom Kriminalvården Mikael Lundgren Skyddsvärnet 2009-04-22
Brotts- och missbruksprogram inom Kriminalvården Mikael Lundgren Skyddsvärnet 2009-04-22 Programverksamhet i Kriminalvården, Centralt sakkunnig i behandlingsfrågor 2010 1 Utveckling under åren 2000-2010
Utredning på Statens institutionsstyrelse (SiS)
Utredning på Statens institutionsstyrelse (SiS) 2012-10-24 Eva da Silva Diana Klugman HK, SiS Målgrupp, lagrum och antal institutionsplatser Vuxna med missbruk LVM Lagen om Vård av Missbrukare i vissa
RVP ett nytt relationsvåldsprogram inom Kriminalvården David Ivarsson Leg. Psykolog Enheten för behandling Kriminalvården
2018-10-17 RVP ett nytt relationsvåldsprogram inom Kriminalvården David Ivarsson Leg. Psykolog Enheten för behandling Kriminalvården Utgångspunkter Tydligt samband mellan problematiskt drickande och partnervåld
Risk, behov och mottaglighet. Martin Lardén Central Coordination of Treatment Research & Development Swedish Prison & Probation Service
Risk, behov och mottaglighet Martin Lardén Central Coordination of Treatment Research & Development Swedish Prison & Probation Service Missbruks & beroendeprogram ART 12steggrund PFL 100 90 80 70 60 50
Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård
Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård -Ny lag 2011-08-01 (Prop. 2010/11:107) Brå: Råd för framtiden 25-26 oktober 2012 Maria Hultén LSU-institutioner Johannisberg, Kalix -Utvisningsdömda Klarälvsgården,
Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning?
Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY Therese Åström, socionom, doktorand, Centrum för psykiatriforskning, KI Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning? BBIC är inget standardiserat bedömningsinstrument
Riskbedömningar - en grund för Kriminalvårdens arbete med att minska återfall i brott. Emma Ekstrand
Riskbedömningar - en grund för Kriminalvårdens arbete med att minska återfall i brott. Emma Ekstrand Agenda Kort om Kriminalvården Verkställighetsplanering (VSP) utvärdering av riskbedömningar i VSP Risk
Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation
Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK 2015-01-28 Johannes Evers Gester Programutbildare Orienteringssession 1990-2007 17 2008-2013 13 (Det dödliga våldet i Sverige 1990-2014,
Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK Johannes Evers Gester Programutbildare
Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK 2015-01-28 Johannes Evers Gester Programutbildare Agenda Vad händer med den dömda? Kan man behandla våld i nära relation? Hur ser behandlingen
Utbildningscentrum. Fellingsbro folkhögskola,
Peter, 50, mellanchef på ett stort företag inom IT-branschen. Peter arbetar hårt och jobbar ofta över. Han känner sig som en nyckelkompetens för företaget, ibland blir pressen stor. Han är gift och har
2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet
Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr. Ungdomsåren Omvälvande period Barn vuxen? Förändrade krav ( maturity gap ) Biologiska förändringar (t.ex. hormoner)
Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?
Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?
Utvecklingsseminarium
Utvecklingsseminarium Samverka för att förebygga återfall i brott Del 2. Workshopkompendium Innehåll Workshop 1 Hur arbetar vi effektivt och individanpassat mot återfall i brott?...3 Workshop 2 Vad krävs
9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR
9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR Kriminalvårdsmyndigheten Kristianstad, omfattar kommunerna Kristianstad, Hässleholm, Osby, Ö.Göinge och Bromölla. Myndigheten är uppdelad i myndighetskansli, frivård, häkte och
Vem är förövaren? Förövarpsykologi, riskfaktorer och behandling av sexualbrottslingar Skövde 25 augusti 2008
Vem är förövaren? Förövarpsykologi, riskfaktorer och behandling av sexualbrottslingar Skövde 25 augusti 2008 Elisabeth Kwarnmark Leg psykolog, leg psykoterapeut Nationell samordnare för ROS programmet
Utbildningscentrum
Peter, 50, mellanchef på ett stort företag inom IT-branschen. Peter arbetar hårt och jobbar ofta över. Han känner sig som en nyckelkompetens för företaget, ibland blir pressen stor. Han är gift och har
Att förändra personlighetsmässiga riskfaktorer
Att förändra personlighetsmässiga riskfaktorer En studie om Frivårdens insatser för att minska risken för återfall i brott Saga Jonsson LUNDS UNIVERSITET Socialhögskolan Kandidatuppsats (SOPA63) HT 2013
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Två viktiga uppdrag för socialtjänsten: 1 utreda behov (stöd och skydd) 2 erbjuda lämpliga insatser
Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende
Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,
SMART Utbildningscentrum
Återfallsprevention (ÅP) är en evidensbaserad behandlingsmetod ÅP har sin tradition i kognitiv beteendeterapi (KBT), som fokuserar på omlärande strategier utifrån kartläggning av dysfunktionella tankar
Antisociala ungdomar
Strukturerad bedömning av risk för allvarlig brottslighet ett nödvändigt steg i professionaliseringen av arbetet runt lagöverträdande ungdomar varför då? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog
Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa.
Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa. Området Ronna i Södertälje har, enligt anmälningsstatistiken, en påtagligt minskande brottslighet. Den är i dag lägre än i flera andra utsatta områden och
Utbildningscentrum
Peter, 50, mellanchef på ett stort företag inom IT-branschen. Peter arbetar hårt och jobbar ofta över. Han känner sig som en nyckelkompetens för företaget, ibland blir pressen stor. Han är gift och har
SMART Utbildningscentrum
Peter, 50, mellanchef på ett stort företag inom IT-branschen. Peter arbetar hårt och jobbar ofta över. Han känner sig som en nyckelkompetens för företaget, ibland blir pressen stor. Han är gift och har
KBT behandling vid spelberoende
KBT behandling vid spelberoende RFMA konferens om spel och spelmissbruk 2011-02-02 Henrik Josephson Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, CNS missbruk/beroende henrik.josephson@ki.se
En rimlig teori räcker inte
ETIK EVIDENS TRANSPARENS Knut Sundell knut.sundell@socialstyrelsen.se www.evidens.nu www.prevention.se En rimlig teori räcker inte D.A.R.E Scared straight Insatser för att bryta upp gatugäng Anatomiska
Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt
Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta
SMART Utbildningscentrum
Återfallsprevention utifrån KBT och MI : vid problem med alkohol och narkotika Av Liria Ortiz & Peter Wirbing ISBN: 9789144090788 Återfallsprevention är en evidensbaserad behandlingsmetod ÅP har sin tradition
Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet
Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet Publicerad 2016-03-21 Kriminalvård. Mer frivård. Nära 70 procent av alla fängelsestraff är kortare än sex månader. Att på så kort tid förmå en människa
Kriminalvårdens förstärkta insatser för unga i kriminalvård och förstärkta insatser för våldsamma män
Slutredovisning till regeringen Kriminalvårdens förstärkta insatser för unga i kriminalvård och förstärkta insatser för våldsamma män 2013-2016 Ju2013/4394/KRIM och Ju2013/4393/KRIM Sida: 1 (41) Innehåll
Handlingsplan regeringsuppdrag utvecklade frigivningsförberedelser
Handlingsplan regeringsuppdrag utvecklade frigivningsförberedelser Ju2015/08899/KRIM Rådslag i Stockholm 2016-11-15 Regeringsuppdraget Kriminalvården har fått i uppdrag från regeringen att utveckla och
SMART Utbildningscentrum
Återfallsprevention utifrån KBT och MI : vid problem med alkohol och narkotika Av Liria Ortiz & Peter Wirbing ISBN: 9789144090788 Återfallsprevention är en evidensbaserad behandlingsmetod ÅP har sin tradition
Instuderingsanvisningar Martin Lardén: Från brott till genombrott. Kognitiv beteendeterapi för tonåringar med psykosociala problem.
KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för neuropsykologi Sektionen för beroendeforskning Introduktionsutbildning i Kognitiv beteendeterapi 5 p Instuderingsanvisningar Martin Lardén: Från brott till genombrott.
SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion
SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling
Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld Birgitta Göransson Leg.psykolog, leg.psykoterapeut
Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld 2014-01-29 Birgitta Göransson Leg.psykolog, leg.psykoterapeut birg.goransson@comhem.se Riktade insatser mot relationsbrott IDAP (Integrated Domestic Abuse
Den tredelade institutionen
Den tredelade institutionen En kvalitativ studie om kriminalvårdens behandlingsprogram Av: Karolina Johansson & Rickard Möller Handledare: Lambros Roumbanis Södertörns högskola Institutionen för Samhällsvetenskaper
Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer
Att Arbeta med Pojkar som Agerar ut Sexuellt
Att Arbeta med Pojkar som Agerar ut Sexuellt Att upptäcka och minimera risker i behandling 2 Vad gäller: Utbildning Socialekonomisk status Etnisktbakgrund Personlighetstyper Erfarenhet av egen utsatthet
Standard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-03-13 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och
Personalens arbete med unga lagöverträdare på anstalt
Examensarbete Personalens arbete med unga lagöverträdare på anstalt Författare: Therese Karlsson Åse Martinsson Handledare: Katarina Magnusson Termin: VT14 Kurskod: 2MB332 [ ABSTRAKT Linnéuniversitetet
Forskning och utvärdering inom Kriminalvården UTVÄRDERING AV KRIMSTICS FÖRSÖKSVERKSAMHET
Forskning och utvärdering inom Kriminalvården UTVÄRDERING AV KRIMSTICS FÖRSÖKSVERKSAMHET 2011-2013 Omslag: Kriminalvården, 2018 Tryckning: Kriminalvårdens Digitaltryck 2018 Beställningsnummer: 7289 ISBN:
Så här jobbar vi. Placering på kraftkällan - Kartläggning. Stabiliseringsperiod
Så här jobbar vi Placering på kraftkällan - Kartläggning Kraftkällans motivationsboende riktar sig till kvinnor som har en frivillig önskan om en förändrad livsstil, fri från droger/alkohol och kriminalitet.
Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet
Strategiska brott bland unga på 00-talet En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet Bakgrund Brå publicerade år 2000 rapporten Strategiska
Standard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201120 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal
Sävsjöviks förstärkta familjehem
Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk
Standard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Skyddsvärnet- Behandlingshem Föreningen Skyddsvärnet Rapport 2012-02-2 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer,
Internetbaserade spelprogrammet - en försöksverksamhet
Internetbaserade spelprogrammet - en försöksverksamhet Kriminalvården i Sverige 13000 fängelsedomar årligen varav ca 3000 avtjänas med fotboja Nästan 7000 personer dömdes till skyddstillsyn 2013, ca 4300
Ett naturligt behandlingshem
Välkommen till Mjösjögård HVB AB Ett naturligt behandlingshem Mjösjögård HVB AB ligger belägen i Bräcke kommun, Jämtlands län. Målgrupp är män från 18 år. Verksamheten har tillstånd för tolv platser och
Psykosociala metoder och stöd
Psykosociala metoder och stöd Länskonferens Karlstad 2 december 2016 Ann-Sofie Johansson ann-sofie,johansson@karlstad.se 054 540 5165 Centrala begrepp i detta sammanhang Behandling - systematiska och grundade
Rapport 2008:1. Kommunernas påverkansprogram och deras deltagare år 2004. En kartläggning
Rapport 2008:1 Kommunernas påverkansprogram och deras deltagare år 2004 En kartläggning Kommunernas påverkansprogram och deras deltagare år 2004 En kartläggning Rapport 2008:1 Brå centrum för kunskap om
Kommunfullmäktige 11 juni
KOMMUNFULLMÄKTIGE PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 11 juni 2013 33 Paragraf Diarienummer KS-2013/705.173 Sociala insatsgrupper - bordläggning av svar på interpellation ställd av Emil
Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp
Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Betänkande av Utredningen mot kriminella grupperingar Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SÖU~2O1O:15 Innehåll Sammanfattning
2014:24. Kriminalvårdens bidrag till ideella organisationer
2014:24 Kriminalvårdens bidrag till ideella organisationer MISSIV DATUM DIARIENR 2014-10-17 2014/66-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2014-03-20 Ju2014/2028/KRIM Regeringen Justitiedepartementet 103 33 Stockholm
ACKREDITERING. Av Brotts- och Missbruksrelaterade program i svensk kriminalvård
ACKREDITERING Av Brotts- och Missbruksrelaterade program i svensk kriminalvård Dokumentet beskriver hur ackreditering av Brotts- och Missbruksrelaterade program sker i svensk kriminalvård. Ackrediteringsförfarandet
Ju mer man jobbar inifrån, desto bättre blir det där ute
Ju mer man jobbar inifrån, desto bättre blir det där ute En kvalitativ studie om återfall hos unga dömda män Elisabeth Thylin Sociologi, kandidat 2018 Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi,
CENAPS Europe kurs- och utbildningscenter
CENAPS Europe kurs- och utbildningscenter CENAPS Europe är ett kurs- och utbildningscenter, som har funnits sedan 2005 och ligger på Nörrebro i Köpenhamn. Vi samarbetar med kommuner och olika institutioner
Kvinnofridskonferensen 29 maj 2018 Nils Öberg, särskild utredare Charlotte Eklund Rimsten, utredningssekreterare
Kvinnofridskonferensen 29 maj 2018 Nils Öberg, särskild utredare Charlotte Eklund Rimsten, utredningssekreterare Uppdraget Hur ser det återfallsförebyggande arbetet för män som utsätter närstående för
Programverksamhet i Kriminalvården
Bilaga 7 Programverksamhet i Kriminalvården Inledning I syfte att hindra återfall i brott bedriver Kriminalvården ett antal brotts- eller missbruksrelaterade behandlingsprogram. De flesta av bedrivs både
Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet
Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld
Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.
Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt
Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER
Strukturerad bedömning En kort presentation av EARL och ESTER Identifiering och utredning En förutsättning för en tidig insats är en tidig identifiering. En effektiv utredning måste vara individuell Identifiering
En effektivare kriminalvård
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3232 av Beatrice Ask m.fl. (M) En effektivare kriminalvård Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åter
Barnen i brottets skugga - yttrande över remiss från Justitiedepartementet (Ds 2004:56)
Staben S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN S TOCKHOLMS STAD Handläggare: Elsie Edlund Tfn: 08-508 25 604 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2005-02-23 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-03-15 DNR 106-30/2005 Till Socialtjänstnämnden Barnen
2013 Ett regeringsuppdrag
Klientkartläggning 2013 Ett regeringsuppdrag En presentation av bakgrundsfaktorer hos Kriminalvårdens klienter 1 Klientkartläggning 2013 Ett regeringsuppdrag En presentation av bakgrundsfaktorer hos Kriminalvårdens
Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola
Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Att arbeta kunskapsgrundat - Utgångspunkter Utgå från kunskap om problemet: kartlägg problembilden
Just like crime, punishment is not fair How Swedish prisons work to reduce crime relapse
Just like crime, punishment is not fair How Swedish prisons work to reduce crime relapse Examensarbete, 15 hp Kurskod: SC163B Malmö universitet Institutionen för socialt arbete Socionomprogrammet Vårterminen
Behandlingsprogrammet IDAP i Kriminalvården
Behandlingsprogrammet IDAP i Kriminalvården Utvärdering av återfall i brott för programdeltagare 2004-2007 Utvecklingsenheten Layout: Jenny Botvidsson Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2011 Tryckning:
Evidensbaserad psykologisk behandling vid spelberoende
Evidensbaserad psykologisk behandling vid spelberoende Henrik Josephson Psykolog Forum, CPF, Karolinska institutet henrik.josephson@ki.se 1 Innehåll Spelberoende liknar substansberoende: Likartad behandling
Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol
ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL,
BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE UR KRIMINALVÅRDARES PERSPEKTIV
BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE UR KRIMINALVÅRDARES PERSPEKTIV EN KVALITATIV STUDIE OM BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE I DEN DAGLIGA VERKSAMHETEN PÅ EN ANSTALT ELIDA MEITMANN Examensarbete i kriminologi Malmö universitet
Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende
Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende Rekommendationerna riktar sig till Socialtjänst, landsting och andra vårdgivare Thomas Lundqvist Innehåll Framtagandet av underlag
Checklista individuell behandling för stress- och utmattningsproblematik
Checklista individuell behandling för stress- och utmattningsproblematik 10-13 sessioner Behandlingen är i grunden en självhjälpsbehandling, vilket innebär att patienten har ett stort eget ansvar för att
Matchningen av klienter till ROS
Matchningen av klienter till ROS 1 Utvecklingsenheten Matchningen av klienter till ROS Våld i nära relationer och sexualbrott 2008-2010 Strategiområde 8 Diana Lidman & Carola Hellberg FoU-gruppen Stockholm
UngÖst. En plattform för att fånga upp unga i riskzon för kriminalitet, våldsbejakande extremism och negativ gängbildning
UngÖst En plattform för att fånga upp unga i riskzon för kriminalitet, våldsbejakande extremism och negativ gängbildning Bakgrund till projektet Växande problem med gäng våld, social oro och våldbejakande
hantering samt behandlingsmetoder Emma Cato Örebro universitet
1 Psykisk ohälsa bland ungdomar placerade på svenska ungdomsinstitutioner och dess upptäckt, hantering samt behandlingsmetoder Emma Cato Örebro universitet Handledare: Lia Ahonen Kriminologi C HT2014 2
7. KÖNSSKILLNADER I BROTTSLIGHET 107 Historik 107 Kvinnobrottsligheten i dag 109 Kvinnors våldsbrottslighet 111 Pojkars och flickors kriminalitet 115
Innehåll Förord 13 1. BROTT OCH BROTTSUTVECKLING 15 Vad är brott? 15 Avvikande beteende 15 Beteende som strider mot lagen 16 Brottsutvecklingen 17 Kort historik 17 Grov organiserad brottslighet 19 Fler
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING.
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING therese.astrom@sbu.se SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst SBU:s uppgift är: att vetenskapligt utvärdera tillämpade
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser
EASAS AB (Svb) STÖDCENTER GÖTEBORG
EASAS AB (Svb) STÖDCENTER GÖTEBORG Vi är ett socialt företag med särskild vinst begränsning som erbjuder flera olika tjänster. Vi finns i Göteborg, Stockholm Och Ludvika. EASAS primära mål är Att genom
Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården
Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården Disposition Presentation Uppdragets bakgrund Tillvägagångssätt Resultat Slutsatser Övriga frågor Presentation Barbro Pellsäter och Sarah
För vem och under vilka villkor visar kriminalitetsprogrammet Enchanced Thinking Skills effekt? En integrativ litteraturöversikt
ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet Socialt arbete, C C-uppsats, 15 högskolepoäng VT 2017 För vem och under vilka villkor visar kriminalitetsprogrammet
1
Sammanfattning av grunderna Billy Larsson Leg psykolog Leg psykoterapeut Fil dr 1. Känslor inget problem i sig 2. Transdiagnostiskt 3. Transdiagnostiska processer Känslomässiga störningar uppkommer genom
Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2018/19
Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2018/19 2 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2018/19 Denna överenskommelse är Landskrona stads och lokalpolisområde
UTVÄRDERING AV DEN PREDIKTIVA VALIDITETEN FÖR RBM-B i en grupp klienter med kriminalvårdspåföljd
Forskning och utvärdering inom Kriminalvården UTVÄRDERING AV DEN PREDIKTIVA VALIDITETEN FÖR RBM-B i en grupp klienter med kriminalvårdspåföljd 2014-2015 Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården
Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund
Bättre ut Kriminalvårdens vision och värdegrund En vision är en positivt laddad bild av en önskvärd framtid. Den ger mening och identitet och förmedlar en bärande värdegrund. Samtidigt är den en målbild
Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende
Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende Rekommendationerna riktar sig till Socialtjänst, landsting och andra vårdgivare Innehåll Framtagandet av underlag för riktlinjerna
Kriminalvårdens brottsofferperspektiv runt klienter dömda för sexualbrott och problematik med våld i nära relation
Kriminalvårdens brottsofferperspektiv runt klienter dömda för sexualbrott och problematik med våld i nära relation En dag i taget, ingjuta mod. Mycket är förstört i livet genom övergreppen, ingen människa
Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)
Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Kevin S. Douglas, Stephen D. Hart, Christopher D. Webster, & Henrik Belfrage Steg 1: Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information
Vår vision. Vi brukar sammanfatta vår vision Bättre ut!
Allmänt om kriminalvården 2010 Vår vision Vårt arbete ska vara inriktat på att förändra brottslingarnas situation och inställning till det liv som lett till kriminalitet. Vi ska tillföra klienten färdigheter,
Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun
Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun 1. Inledning Denna samverkansöverenskommelse syftar till att formalisera och ytterligare utveckla samarbetet mellan
ÅTERFALLSPREVENTION VID PROBLEM MED SUBSTANSER UTIFRÅN KBT OCH MI
ÅTERFALLSPREVENTION VID PROBLEM MED SUBSTANSER UTIFRÅN KBT OCH MI Beroendedagen 2019 Liria Ortiz, liria.ortiz@gmail.com Peter Wirbing, peter.wirbing@telia.com MIN AGENDA En rask introduktion; återfallsprevention
Standard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140314 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer