Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten

Transkript

1 Olika programkompetenser idag inom regionen Brotts Brytet Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten kan omfatta skilda typer av brott, bl.a. våldsbrott och egendomsbrott. Deltagarna ska ha medelhög till hög återfallsrisk, se sin kriminalitet som ett problem och ha en önskan om positiv förändring. Programmet är uppbyggt kring ett antal teman och interventioner relaterade till kriminogena faktorer såsom antisociala tankar och attityder, antisociala beteendemönster, svag självkontroll, svag problemlösningsförmåga, svårigheter att hantera och reglera känslor samt problem med relationer. Vidare är innehållet indelat i de fyra faserna Introduktion, Kartläggning och motivation, Bearbetning samt Avslutning. Varje fas inleds med grundläggande och generellt hållna teman för att därefter få en allt tydligare koppling till deltagarnas individuella behov, resurser och brottsproblematik. Bearbetningsfasen som är mest omfattande uppgår till 30 timmar och innehåller bl.a. teman som berör impulsivitet, tankefällor, problemlösning, dysfunktionella tanke- och beteendemönster samt drogers inverkan på hjärnan. I övriga faser ingår bl.a. att arbeta med kommunikativa färdigheter, konfliktlösning och strukturerad återfallsprevention. Föräldrautbildning Föräldraskap en studiecirkel som genomförs av kriminalvårdens personal på merparten av anstalterna och flera häkten. Innehållet fokuserar på barns utveckling och behov i olika åldrar, barns och föräldrars rättigheter, samhällets stöd till föräldrar och barn samt hur relationen till barn kan bibehållas under fängelsetiden. Studiecirkeln syftar till att underläta klientens anpassning till samhället genom att ge stöd så att goda relationer kan upprätthållas till socialt nätverk. One-to-one Dömda män och kvinnor som ser sin kriminalitet som ett problem och har en önskan om positiv förändring. Medel- eller hög risk för återfall i brott. Programmet består av tre delar: Del 1: Kartläggning och att sätta mål möte 1-5. Klientens styrkor, problem och mål kartläggs. Här ingår även ett förmöte vars syfte är att presentera programmet, pröva på några enkla övningar, kartlägga och stimulera deltagarens motivation till förändring. Under det sista mötet i kartläggningsdelen går man igenom resultaten från kartläggningarna och sätter upp mål för del två i programmet. Del 2: Färdighetsträning möte Metoder och färdigheter lärs ut och tränas för att minska återfall i brott. Här arbetar man med: Problemlösning att träna på att lösa problem som har samband med kriminalitet. Tekniker för att identifiera, definiera och lösa problem lärs ut. Attityder och värderingar att se sambandet mellan attityder/värderingar och kriminalitet, att lära ut hur ens tankemönster styr ens beteende, träna sig i perspektivtänkande. Tänkande att identifiera tankemönster och att ändra sitt antisociala och kriminella

2 tänkande till ett mer prosocialt. Sociala färdigheter att bli bättre på att umgås med andra och bli mer medveten om vad andra vill. Detta tränar man på i olika rollspelsövningar. Självkontroll att lära sig hur man bättre ska kunna ha kontroll över sinnesstämningar, känslor och tankemönster. Begreppet självkontroll introduceras och dess möjliga kopplingar till kriminalitet. Olika metoder för självkontroll lärs ut. Under möte 13 gör man en återblick på programmets andra del färdighetsträningen och sätter upp nya mål för programmets tredje del. Del 3: Tillämpningar/Återfallsprevention. Innehållet anpassas till klienten och man repeterar de färdigheter som lärts ut i programmet. Syftet är att så långt som möjligt skräddarsy innehållet på behandlingen för varje enskild klient. Deltagaren uppmärksammas på den alltid närvarande risken för återfall i brott, på möjligheten att undvika återfall och på det viktiga i att träna på de färdigheter som kommer att hjälpa honom/henne efter programmet. Vid varje session upprättas hemuppgifter som ska göras till nästa gång. Prime for life Målgruppen för programmet i synnerhet personer som har dömts för någon typ av alkoholrelaterat brott, t.ex. rattfylleri. Programmet innehåller bland annat: Vad är viktigast för mig i livet? Hälsoproblem och situationsrelaterade problem. Biologisk sårbarhet hur ser det ut för mig? Högriskval och lågriskval med alkohol och narkotika Hur utvecklas ett alkohol- och narkotika beroende Hur kan jag förebygga problem Mina val inför framtiden Skapa en egen lågriskprofil Prism Drog- och eller alkoholmissbrukande klienter vars kriminalitet har en tydlig koppling till missbruket. Klienten ska ha en uttalad vilja till att förändra sitt missbruk och sin kriminalitet. Programmet bör äga rum i slutet av anstaltsverkställighet eller så snart som möjligt efter dom till skyddstillsyn eller efter villkorlig frigivning. PRISM är indelat i tre delar; kartläggning, färdighetsträning samt tillämpning. I kartläggningsdelen (5 möten), utforskas och sammanfattas klientens problem, färdigheter och attityder förknippade med missbruket. Det som kan hindra förändring identifieras liksom medveten om vad det är hos honom/henne som utlöser missbruk och/eller brottsligt beteende och även lära sig olika metoder eller verktyg som hjälper till att minska droganvändning. Dessa metoder fokuserar på självkontroll, stresslindring, problemlösning och att förebygga återfall i missbruk och kriminalitet.

3 I färdighetsträningsdelen (9 möten) används det som kommit fram i kartläggningen. Klienten lär in färdigheter och metoder för att hantera de problem som är förknippade med missbruk. Klienten tränar självkontroll, gör avslappningsövningar, arbetar med att förebygga återfall genom återfallsprevention. Tekniken som används för att lösa problem innebär att känna igen obehagliga känslor, tydliggöra problem, ta sig tid att tänka, finna alternativ och utvärdera dessa utifrån konsekvenser samt att sätta mål. I tillämpningsdelen (4 möten) får klienten använda problemlösning och speciellt utvalda färdigheter på egna problem. Det kan handla om att stå emot grupptryck, drogsug eller -begär. Klienten lär sig identifiera skadliga hälsokonsekvenser av missbruket samt att reparera relationer. Haschavvänjningsprogrammet (HAP) En behandlingsteknik som hjälper klienten att förändra det tankemönster som utvecklats under missbrukstiden och därigenom öka individens sociala och psykologiska kompetens. Metoden är ett partitur, som per definition är en grundstruktur avsedd att tolkas, improviseras eller fullbordas av någon annan än upphovsmännen. Den förutsätter bokstavligen medskapande. Den är skapad ur ett behov av att försöka förstå cannabismissbrukare. Behandlingen utgår från cannabis negativa inverkan på de tankefunktioner som individen använder för att lösa vardagliga problem och på eliminations/abstinensprocessen. Programmet är indelat i tre faser: Fas 1 som är de första två veckorna i programmet har en medicinsk inriktning med fakta om cannabis fokuserat på medicinska symtom. Fas 2 har en psykologisk inriktning. Känslor och affekter, ej relaterade till drogens effekt, växer fram. Med hjälp av droginventeringen karlägger vi missbruksförloppet. Fas 3 har en social inriktning med planering framåt samt återfallsprevention. Spelprogram Klienter med ett problematiskt spelande kopplat till deras kriminalitet. Information om spelberoende Motivationshöjande övningar Kartläggning av högrisksituationer Problemlösning Kognitiv omstrukturering Social färdighetsträning Nätverk Nöd plan och livsstilsbalans Återfallsprevention Programmet Återfallsprevention (ÅP) är uppdelat på två målgrupper, där den ena är inriktad på alkohol- och narkotikamissbruk (ÅP Missbruk), och den andra är inriktad på kriminalitet (ÅP Kriminalitet). En förutsättning för att klienten skall erbjudas ÅP är att han/hon har en probleminsikt och vill genomföra och/eller bibehålla en förändring vad det gäller drogvanor/kriminalitet. ÅP är i första hand tänkt som en booster, att klienten skall ha genomgått ett längre KBT-program (t.ex. Våga Välja, Prism, One to One, ETS) innan de påbörjar ÅP. Programmet innehåller ett antal teman, uppdelade på de olika träffarna.: Att få kunskap i återfallet

4 Hantering av drog sug / impulskontroll Kognitiv omstrukturering Social färdighetsträning och problemlösning Högrisksituationer Återfallskedja att se sina varningssignaler Livsstilsbalans och nödplan Nätverk Handlingsplan. IDAP Idap (Integrated Domestic Abuse Programme) är ett behandlingsprogram för män som har använt hot, våld eller annat kontrollerande beteende gentemot sin kvinnliga partner/före detta partner. Programmet bedrivs både i frivård och anstalt sedan 2004 och är utarbetat i Storbritannien. Gruppdelen i programmet är uppdelat i nio teman á tre träffar per tema: icke-våld icke hotfullt beteende respekt stöd och tillit ärlighet och ansvarstagande sexuell respekt partnerskap ansvarsfullt föräldraskap förhandling och rättvisa. Centralt för IDAP är inlärning av elva olika strategier för att inte använda våld eller kontrollerande beteenden. I dessa lär sig deltagaren bland annat att: ta en time-out känna igen tecken på ilska använda positivt självresonemang hantera svartsjuka erkänna kvinnors rädsla erkänna kvinnors ilska stå på sig och ta emot kritik vara medveten om icke verbala signaler kommunicera tankar och känslor

5 släppa taget i relationer konflikthantering ETS Kriminalvårdens klienter med kriminellt beteende. Det är ett allmänt kriminalitetsprogram, d.v.s. det riktar sig inte specifikt mot någon särskild brottstyp utan vänder sig till klienter som upplever sig ha fastnat i ett kriminellt beteende eller som vid upprepade tillfällen begått impulsstyrda brott och som vill ha hjälp att förändras. Programmet är uppbyggt i sex moduler: Problemlösning; där man arbetar med olika steg och tekniker i problemlösning Sociala färdigheter; man tränar sociala färdigheter som är viktiga för att nå framgång i viktiga eller svåra situationer Effektivt tänkande; man går igenom varför vi tänker som vi gör och hur situation, tanke, känsla och handling hänger ihop Självkontroll; genom att öka vår självkontroll minskar vi risken för misstag som vi begår genom impulshandlingar Kreativt tänkande; träning i kreativt tänkande och att använda vår fantasi för att undvika lösningar som kan leda till problem Perspektivtagande; i detta avsnitt arbetar man med rollbyte, värderingsövningar och moraliska debatter. Genom att se situationer ur olika perspektiv ökar möjligheten att fatta kloka beslut. Våga välja Drog- och eller alkoholmissbrukande klienter vars kriminalitet har en tydlig koppling till missbruket. Klienten ska ha probleminsikt och en uttalad vilja till att förändra sitt missbruk och sin kriminalitet. Programmen påbörjas så tidigt in i verkställigheten som möjligt. Våga Välja består av fyra faser: Fas I: Att bestämma vad jag vill förändra (motivationsarbete, vinster och förluster med missbruk och kriminalitet, möjligheter och hinder för förändring). Fas II: Att förstå mitt eget beteende (risksituationer och problemlösning). Fas III: Att lära mig verktygen för förändring (tanke- och handlingsstrategier). Fas IV: Att använda färdigheterna och planera för min framtid (förebygga och hantera återfall samt att göra livsområdesplaner). Efter detta fortsätter programmet med de vidmakthållande och frigivningsförstärkande delarna.

6 12-steg 12-stegsprogrammet är ett behandlingsprogram för drog- och alkoholmissbrukande klienter. Programmets introduktionsdel vänder sig till klienter med ett missbruk eller beroende som är önskar prova på 12-stegsbehandling. Grund- och förlängd behandling vänder sig till dem med ett utvecklat beroende. Programmet bedrivs i tre olika faser: Introduktionen syftar till att presentera programmet och ge den enskilde tillräcklig kunskap för att ta ställning till om han/hon är beroende och om man vill genomgå behandling. Grundbehandlingen går igenom de tre första stegen. I Förlängda behandlingen går man igenom de så kallade förändringsstegen 4 9. Underhållsstegen löper parallellt i hela behandlingen. Samtliga faser bedrivs i grupp med fokus på process. Föreläsningar, individuella arbetsuppgifter samt enskilda samtal med alkohol- och drogterapeut ingår också. Behandlingen är alltid frivillig och den intagne skriver kontrakt med krav på aktivt deltagande mm.