20 frågor om Kriminalvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "20 frågor om Kriminalvården"

Transkript

1 20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret

2 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MYCKET KOSTAR KRIMINALVÅRDEN?...3 VAD KOSTAR ETT ANSTALTSDYGN?...3 VAD KOSTAR ETT DYGN PÅ HÄKTE?...4 VAD ÄR DYGNSKOSTNADEN FÖR EN FRIVÅRDSKLIENT?...4 HUR MYCKET KOSTAR MATEN I FÄNGELSET?...4 HUR MYCKET TJÄNAR EN FÅNGE?...5 ACKORDSLÖN...5 FÅR FÅNGARNA HA TV?...5 VARFÖR ÄR DET SÅ MÅNGA RYMNINGAR?...5 VARFÖR SKA FÅNGARNA HA PERMISSIONER NÄR DE BARA MISSKÖTS?...6 VAD ÄR SAMHÄLLSTJÄNST?...6 VAD ÄR KONTRAKTSVÅRD?...6 VAD ÄR ELEKTRONISK ÖVERVAKNING?...7 OANMÄLDA HEMBESÖK...7 VARFÖR SLÄPPS FÅNGARNA UT INNAN DE AVTJÄNAT HELA STRAFFTIDEN?...7 VARFÖR ÄR INTE ALLA FÄNGELSER NARKOTIKAFRIA?...8 KRIMINALVÅRDENS UPPGIFT...8 HUR MÅNGA ÅTERFALLER I BROTT?...9 HUR MÅNGA AV DEM SOM SITTER I FÄNGELSE ÄR NARKOTIKAMISSBRUKARE?...9 HUR MÅNGA INVANDRARE SITTER I FÄNGELSE?...9 2/

3 Hur många fängelser finns det i Sverige? Det finns 54 fängelser i landet med ca platser sammanlagt. Anstalterna kan vara öppna eller slutna och de är indelade i fyra säkerhetsklasser. Klass IV är de öppna anstalterna och klass I-III de slutna. Klass I är de säkraste fängelserna och det finns tre sådana: Hall, Kumla och Tidaholm. Hur många häkten finns det i Sverige? Antalet häkten i landet är 27, från Trelleborg i söder till Luleå i norr. Det finns totalt ca häktesplatser. I häkte placeras framför allt den som har gripits misstänkt för brott, är anhållen eller har häktats. Hur många frivårdsenheter finns det i Sverige? Det finns 45 frivårdsenheter i landet. Antalet klienter som passerar genom frivården under ett år uppgår till ca Verksamheten består bl a av övervakning av villkorligt frigivna och personer dömda till skyddstillsyn. Frivårdens personal arbetar dessutom med samhällstjänst, elektronisk övervakning och personutredningar. Hur mycket kostar Kriminalvården? Det årliga anslaget är omkring 4 miljarder kronor. Av den summan går omkring 80 procent till att driva anstalter och häkten. Vad kostar ett anstaltsdygn? Det beror på vilken typ av anstalt det gäller. Genomsnittet för alla anstalter ligger runt kronor per dygn och plats. Dygnskostnaden varierar från ca kronor vid en klass IV-anstalt till omkring kronor vid en anstalt i säkerhetsklass I. 3/

4 Vad kostar ett dygn på häkte? En plats på ett häkte kostar ca kronor per dygn. Vad är dygnskostnaden för en frivårdsklient? Kostnaden varierar beroende på vilken form av övervakning det är fråga om, t ex skyddstillsyn, samhällstjänst eller elektronisk övervakning. Genomsnittskostnaden för en klient i frivården ligger runt 125 kronor per dygn. Hur mycket kostar maten i fängelset? Kostnaden för livsmedelråvarorna uppgår till ca 40 kronor per dag och intagen. - Ofta görs jämförelsen mellan kostnaden för fångarnas mat och den mat eleverna får i skolan. Det är en orättvis jämförelse eftersom kostnaden i skolan enbart avser ett mål mat, medan kostnaden för en intagen består av både frukost, lunch och middag samt mellanmål. 4/

5 Hur mycket tjänar en fånge? "Timlönen" består av två delar; grundersättning och tilläggsersättning, som utgår vid både arbete och studier. Grundersättningen är 3,40 kronor i timmen och tillläggsersättningen uppgår till maximalt 5,10 kronor/timme. Den högsta ersättningen blir på det sättet 8,50 kronor i timmen. Ackordslön I vissa fall kan ackordsersättning förekomma och det högsta totala beloppet blir då 11,10 kronor/timme. Innan ersättningen betalas ut dras alltid 10 procent bort. Det är pengar som avsätts för den intagne och som används till permissioner och frigivning. Får fångarna ha TV? Ja, det får dom. På alla anstalter står det TV-apparater i uppehållsrummen. Dessutom får de intagna ha TV i sina bostadsrum/celler. På vissa anstalter bekostas dessa apparater av anstalten, och vid andra anstalter får de intagna själva betala för detta innehav. Varför är det så många rymningar? Detta är fel, och talet om "svängdörrar" inom Kriminalvården betydligt överdrivet. Sanningen är istället den att antalet rymningar direkt från anstalt har minskat kraftigt under senare tid. Den senaste tioårsperioden har dessa gått ned med 65 procent, från mer än 600/år till ca 200/år. Den procentuellt största minskningen har skett vid de slutna anstalterna. 5/

6 Varför ska fångarna ha permissioner när de bara missköts? Permissionerna är en viktig del i rehabiliterings- och återanpassningsarbetet. Enligt beslut i riksdagen är detta t o m så viktigt att en viss missskötsamhet måste accepteras. Det är grovt missvisande att säga att "permissionerna bara missköts". Faktum är att skötsamheten aldrig har varit så bra, och att den hela tiden förbättras. Mer än 99 procent av ca beviljade permissioner sköts utan anmärkning. Vad är samhällstjänst? Samhällstjänst innebär att den dömde på sin fritid tvingas utföra oavlönat arbete hos någon ideell organisation, t ex en idrottsförening. Påföljden är ett alternativ till fängelsestraff för i första hand unga förstagångsdömda. Den utdömda tiden för samhällstjänst ligger mellan 40 och 200 timmar. Vid misskötsamhet riskerar den dömde att få straffet omvandlat till fängelse. Vad är kontraktsvård? Kontraktsvård innebär en överenskommelse mellan domstolen och den dömde om vård på ett behandlingshem. Fängelsestraff på mellan en och trettio månader kan omvandlas till kontraktsvård. Påföljden är främst avsedd för etablerade missbrukare där det finns ett klart samband mellan missbruk och brott. Vård mot missbruk är ett bättre alternativ än fängelse, eftersom den brottsliga verksamheten upphör när missbruket upphör. Vid misskötsamhet kan en dom om kontraktsvård omvandlas till fängelse. 6/

7 Vad är elektronisk övervakning? Elektronisk övervakning, intensivövervakning eller elbojan; kärt barn har många namn och den korrekta termen lyder "intensivövervakning med elektronisk kontroll". Det innebär att den dömde förses med en sändare runt vristen som via en sändare och telefonnätet står i förbindelse med en central dator hos kriminalvårdsstyrelsen i Norrköping. Denna slår larm om den dömde bryter mot ett i förväg inprogrammerat schema. Elektronisk övervakning är en försöksverksamhet som kan ersätta strafftider upp till tre månader. Fördelen med denna strafform är att den dömde kan fortsätta att arbeta eller studera och ha något så när normala sociala relationer. Oanmälda hembesök Vid oanmälda hembesök kontrolleras att kravet på drogfrihet uppfylls. Vid misskötsamhet avbryts intensivövervakningen och den dömde placeras istället i fängelse. Resultatet hittills är gott och bara fem procent har misskött sin intensivövervakning. Varför släpps fångarna ut innan de avtjänat hela strafftiden? Det är riksdagen som har bestämt att intagna kan friges sedan två tredjedelar eller halva strafftiden har avtjänats. Vid strafftider upp till två år gäller att den dömde i princip ska avtjäna två tredjedelar av strafftiden. Vid strafftider över två år avgör Kriminalvårdsnämnden om den dömde ska friges "i halvtid" eller efter två tredjedels strafftid. Den "rabatterade" strafftiden efterskänks dock inte. Den finns kvar och ska avtjänas om den dömde begår något nytt brott. 7/

8 Varför är inte alla fängelser narkotikafria? Det kan tyckas märkligt att narkotika överhuvudtaget kan förekomma i en så sluten miljö som ett fängelse. Men det är då viktigt att komma ihåg att på ett fängelse samlas dömda personer med förankring i en kriminell livsstil och miljö där droger är vanliga. Kriminalvårdens uppgift Kriminalvårdens främsta uppgift är att så långt möjligt minska efterfrågan på narkotika. Därför har också den särskilda programverksamheten som riktar sig till narkotikamissbrukare ökat. De främsta införselvägarna av narkotika är via besökare och i samband med permissioner. Att förbjuda besök och permissioner anses dock inte förenligt med en human kriminalvård. Det gäller istället att hitta balans mellan å ena sidan den intagnes personliga integritet, hans möjligheter till kontakt med omvärlden och hård kontroll och repression å den andra. 8/

9 Hur många återfaller i brott? Det är en svår fråga att besvara generellt eftersom det beror på flera faktorer, t ex typ av brott, vilka personer som återfaller och tiden efter frigivandet. Siffror från 1966 visar dock att av de dömda som det året togs in i anstalt, så hade tidigare suttit i fängelse. Det ger, med den definitionen, en återfallsfrekvens på 46 procent. Hur många av dem som sitter i fängelse är narkotikamissbrukare? Ungefär 40 procent av dem som är inskrivna i anstalt bedöms ha missbrukat narkotika den närmaste tiden innan de togs in i fängelse. Detta är dock inte liktydigt med att 40 procent av de intagna skulle missbruka narkotika i fängelse, vilket ibland hävdas i den allmänna debatten. Hur många invandrare sitter i fängelse? Det är en fråga som kriminalvården inte kan svara på. Det enda vi kan skilja på i vår statistik är medborgarskapet, d v s om en person är svensk eller utländsk medborgare. Med den förutsättningen visar det sig att var femte person som tas in i fängelse är utländsk medborgare. Det innebär en viss överrepresentation, jämfört med samhället i övrigt. Utländska medborgare har också oftast förhållandevis längre strafftider än svenska medborgare. 9/

Kommittédirektiv. Villkorlig frigivning. Dir. 2016:28. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016

Kommittédirektiv. Villkorlig frigivning. Dir. 2016:28. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016 Kommittédirektiv Villkorlig frigivning Dir. 2016:28 Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska, i syfte att stärka möjligheterna att förebygga

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling ISSN 1653-6665 Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK Frivård Utkom från trycket den 28 mars 2011 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om verkställighet av frivårdspåföljder

Läs mer

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001 NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001 1 FÖRORD Kriminalvården i de nordiska länderna vilar på en i många stycken gemensam värdebas. Det nordiska samarbetet

Läs mer

LAG OCH RÄTT. Brott och straff

LAG OCH RÄTT. Brott och straff LAG OCH RÄTT Brott och straff Olika typer av straff = påföljd En stor del av innehållet i denna powerpoint är hämtat från Brottsrummet.se En person som döms för ett brott får också ett straff, eller en

Läs mer

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1996-2000 1 FÖRORD Samarbetet mellan de nordiska länderna inom kriminalvårdens olika verksamheter är mycket omfattande. Det är

Läs mer

Barn till frivårdens klienter. Informationshäfte om barn som har en förälder som är klient i frivården

Barn till frivårdens klienter. Informationshäfte om barn som har en förälder som är klient i frivården Barn till frivårdens klienter Informationshäfte om barn som har en förälder som är klient i frivården Inledning Kriminalvårdens uppdrag är att minska risken för återfall i brott. Frivården är en del av

Läs mer

Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet

Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet Publicerad 2016-03-21 Kriminalvård. Mer frivård. Nära 70 procent av alla fängelsestraff är kortare än sex månader. Att på så kort tid förmå en människa

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK Frivård Konsoliderad version Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om verkställighet av frivårdspåföljder beslutade den 16

Läs mer

Vår vision. Vi brukar sammanfatta vår vision Bättre ut!

Vår vision. Vi brukar sammanfatta vår vision Bättre ut! Allmänt om kriminalvården 2010 Vår vision Vårt arbete ska vara inriktat på att förändra brottslingarnas situation och inställning till det liv som lett till kriminalitet. Vi ska tillföra klienten färdigheter,

Läs mer

Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel

Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-527 58 400 info@bra.se www.bra.se Sammanfattning I statistiken över kriminalvård redovisas i huvudsak uppgifter om personer intagna och inskrivna

Läs mer

Remiss påföljdsutredningen SOU 2012:34

Remiss påföljdsutredningen SOU 2012:34 2012-11-23 Remiss påföljdsutredningen SOU 2012:34 Akademikerförbundet SSR har fått ovanstående betänkande på remiss via SACO till Justitiedepartementet. Allmänna synpunkter Akademikerförbundet SSR tycker

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK IÖV Konsoliderad version Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om intensivövervakning med elektronisk kontroll beslutade

Läs mer

9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR

9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR 9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR Kriminalvårdsmyndigheten Kristianstad, omfattar kommunerna Kristianstad, Hässleholm, Osby, Ö.Göinge och Bromölla. Myndigheten är uppdelad i myndighetskansli, frivård, häkte och

Läs mer

Remiss av Nya påföljder (SOU 2012:34)

Remiss av Nya påföljder (SOU 2012:34) SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2012-09-27 Handläggare: Carola Östling Telefon: 08-508 15 055 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2012-10-25

Läs mer

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen

Läs mer

7. KÖNSSKILLNADER I BROTTSLIGHET 107 Historik 107 Kvinnobrottsligheten i dag 109 Kvinnors våldsbrottslighet 111 Pojkars och flickors kriminalitet 115

7. KÖNSSKILLNADER I BROTTSLIGHET 107 Historik 107 Kvinnobrottsligheten i dag 109 Kvinnors våldsbrottslighet 111 Pojkars och flickors kriminalitet 115 Innehåll Förord 13 1. BROTT OCH BROTTSUTVECKLING 15 Vad är brott? 15 Avvikande beteende 15 Beteende som strider mot lagen 16 Brottsutvecklingen 17 Kort historik 17 Grov organiserad brottslighet 19 Fler

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer

37/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 3/61/2010 HARE nummer OM 004:00/2011

37/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 3/61/2010 HARE nummer OM 004:00/2011 20.6.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Minskning av allvarliga våldsbrott Arbetsgrupp med uppgift att utreda risken för återfall i allvarliga våldsbrott ordförande Jarmo

Läs mer

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2016:491 Utkom från trycket den 3 juni 2016 utfärdad den 26 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 förskrivs i fråga om brottsbalken 2 dels att

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:682) om behandling av personuppgifter inom kriminalvården; SFS 2014:1162 Utkom från trycket den 7 oktober 2014 utfärdad den 11 september

Läs mer

Utvidgad användning av intensivövervakning med elektronisk kontroll

Utvidgad användning av intensivövervakning med elektronisk kontroll Utvidgad användning av intensivövervakning med elektronisk kontroll En beskrivning av de nya målgrupperna för IÖV och IÖV-utsluss WEBBRAPPORT 2006:1 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott

Läs mer

Rapport 2007:1. Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården. Delrapport 2

Rapport 2007:1. Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården. Delrapport 2 Rapport 2007:1 Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården Delrapport 2 Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården Delrapport 2 Rapport 2007:1 Brå centrum för kunskap

Läs mer

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP MÅL - Du kommer få en inblick i de lagar och regler som vår demokrati vilar på. - Du kommer efter arbetsområdet ha insikt i hur Sveriges rättsväsende fungerar. LAGAR OCH REGLER

Läs mer

Kriminalvården. Motion till riksdagen 2016/17:1534. Förslag till riksdagsbeslut. KD148 Kommittémotion

Kriminalvården. Motion till riksdagen 2016/17:1534. Förslag till riksdagsbeslut. KD148 Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:1534 av Andreas Carlson m.fl. (KD) Kriminalvården Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återuppta den

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Effekter av utslussning med elektronisk fotboja

Effekter av utslussning med elektronisk fotboja Effekter av utslussning med elektronisk fotboja Slutrapport om kriminalvårdens försöksverksamhet åren 2001 2004 RAPPORT 2005:6 BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande

Läs mer

Efter muck. Från anstalt till livet i frihet. BRÅ-rapport 2001:2

Efter muck. Från anstalt till livet i frihet. BRÅ-rapport 2001:2 Efter muck. Från anstalt till livet i frihet BRÅ-rapport 2001:2 Denna rapport kan beställas hos bokhandeln eller hos Fritzes Kundtjänst, 106 47 Stockholm. Telefon 08-690 91 90, fax 08-690 91 91, e-post

Läs mer

PROV FÖR AUKTORISATION SOM RÄTTSTOLK Realiaprov 2012-02-15

PROV FÖR AUKTORISATION SOM RÄTTSTOLK Realiaprov 2012-02-15 Den 15 februari 2012 1 (12) PROV FÖR AUKTORISATION SOM RÄTTSTOLK Realiaprov 2012-02-15 PROVNUMMER Realiafrågorna avser lagstiftning i Sverige och övriga svenska förhållanden. Ange korrekt antal exempel

Läs mer

Allmänhetens syn på påföljden för grovt rattfylleri

Allmänhetens syn på påföljden för grovt rattfylleri Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2005 Moment 4:3 Fördjupningsarbete Rapport nr. 246 Allmänhetens syn på påföljden för grovt rattfylleri Sammanfattning Rattfylleri är ett stort problem

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt; SFS 1998:599 Utkom från trycket den 24 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagen beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund Bättre ut Kriminalvårdens vision och värdegrund En vision är en positivt laddad bild av en önskvärd framtid. Den ger mening och identitet och förmedlar en bärande värdegrund. Samtidigt är den en målbild

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling ISSN 1653-6665 Utgivare: Elisabeth Lager KVFS Utkom från trycket den 25 mars 2011 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring av Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Människan, brottet, följderna

Människan, brottet, följderna Thomas Ekbom Gunnar Engström Birgitta Göransson Människan, brottet, följderna Kriminalitet och kriminalvärd i Sverige Natur och Kultur Innehall Förord 13 1. BROTT OCH BROTTSUTVECKLING 15 Vad är brott?

Läs mer

Ökad användning av intensivövervakning med elektronisk kontroll

Ökad användning av intensivövervakning med elektronisk kontroll Lagrådsremiss Ökad användning av intensivövervakning med elektronisk kontroll Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 9 september 2004 Thomas Bodström Anne Holm Gulati (Justitiedepartementet)

Läs mer

Rattfylleri och sjöfylleri

Rattfylleri och sjöfylleri Rattfylleri och sjöfylleri Delbetänkande av Rattjylleriutredningen Stockholm 2006 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2006:12 Innehåll Sammanfattning 15 Författningsförslag 31 1. Förslag till förordning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 november 2015 B 410-15 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPARTER 1. LV Ombud och offentlig försvarare: Advokat DH 2.

Läs mer

En effektivare kriminalvård

En effektivare kriminalvård Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3232 av Beatrice Ask m.fl. (M) En effektivare kriminalvård Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åter

Läs mer

Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården

Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården Slutrapport Rapport 2007:19 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten

Läs mer

Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1) om fängelse

Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1) om fängelse Kriminalvårdens författningssamling ISSN 1653-6665 Utgivare: Elisabeth Lager Utkom från trycket den 20 april 2012 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd

Läs mer

Kriminalvårdens Redovisning om Återfall Uppföljning t.o.m. 2010

Kriminalvårdens Redovisning om Återfall Uppföljning t.o.m. 2010 Kriminalvårdens Redovisning om Uppföljning t.o.m. 2010 1 Utvecklingsenheten 2 Layout och omslag: Sofia Axell, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2014 Tryckning: Kriminalvården Ytterligare exemplar kan beställas

Läs mer

Utvecklingsseminarium

Utvecklingsseminarium Utvecklingsseminarium Samverka för att förebygga återfall i brott Del 2. Workshopkompendium Innehåll Workshop 1 Hur arbetar vi effektivt och individanpassat mot återfall i brott?...3 Workshop 2 Vad krävs

Läs mer

2007 års reform av utslussning i kriminalvården

2007 års reform av utslussning i kriminalvården Rapportnr2009:18 2007 års reform av utslussning i kriminalvården Delrapport 2 Rapport 2009:18 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten

Läs mer

Samhällskunskap LAG & RÄTT. Namn: Grupp:

Samhällskunskap LAG & RÄTT. Namn: Grupp: Samhällskunskap LAG & RÄTT Namn: Grupp: Innehållsförteckning Planering 2 Arbetsuppgifter 5 Begreppsförklaring 14 Från brott till rättegång 16 Påföljder 17 Domstol 18 Grundlagarna 19 Planering v. 14 17

Läs mer

KOS Kriminalvård och statistik

KOS Kriminalvård och statistik KOS 2015 Kriminalvård och statistik Kriminalvård Och Statistik 2015 Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2016 ISSN: 1400-2167 Beställningsnummer: 4460 Kriminalvården 601 80 Norrköping

Läs mer

Fängelse i frihet. En utvärdering av intensivövervakning med elektronisk kontroll RAPPORT 2003:4

Fängelse i frihet. En utvärdering av intensivövervakning med elektronisk kontroll RAPPORT 2003:4 Fängelse i frihet En utvärdering av intensivövervakning med elektronisk kontroll RAPPORT 2003:4 BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för att brottsligheten

Läs mer

Rättigheter och Rättsskipning

Rättigheter och Rättsskipning Rättigheter och Rättsskipning Syfte: Lag och Rätt Att eleverna förstår delar av det svenska rättssystemet och sambandet mellan lagar och de skyldigheter vi medborgare har i vårt demokratiska samhälle.

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott

Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 april 2011 SÖKANDE AA Ombud: Jur. kand. Pehr Amrén Försvarsadvokaterna Stockholm Box 12107 102 23 Stockholm KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2006:891 Utkom från trycket den 26 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken 2 dels

Läs mer

Rapport 2008: års reform för bättre utslussning i Kriminalvården. Vilka blev effekterna under det första året?

Rapport 2008: års reform för bättre utslussning i Kriminalvården. Vilka blev effekterna under det första året? Rapport 2008:19 2007 års reform för bättre utslussning i Kriminalvården Vilka blev effekterna under det första året? 2007 års reform för bättre utslussning i Kriminalvården Vilka blev effekterna under

Läs mer

Från anstalt till livet i frihet Delrapport I Inför muck. BRÅ-rapport 2000:20

Från anstalt till livet i frihet Delrapport I Inför muck. BRÅ-rapport 2000:20 Från anstalt till livet i frihet Delrapport I Inför muck BRÅ-rapport 2000:20 Denna rapport kan beställas hos bokhandeln eller hos Fritzes Kundtjänst, 106 47 Stockholm. Telefon 08-690 91 90, fax 08-690

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Fängelselag; utfärdad den 10 juni 2010. SFS 2010:610 Utkom från trycket den 22 juni 2010 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens

Läs mer

Avdelningen för JURIDIK. Britta Forsberg C 430

Avdelningen för JURIDIK. Britta Forsberg C 430 Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Stöld BrB 8:1. 4 rekvisit: 1. Olovligt tagande utan lov ta annans sak. 2. Äganderättskränkning saken tillhör annan. Ej vilda djur. 3. Tillägnelseuppsåt

Läs mer

Regeringens proposition 2015/16:151

Regeringens proposition 2015/16:151 Regeringens proposition 2015/16:151 Ny påföljd efter tidigare dom Prop. 2015/16:151 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 17 mars 2016 Stefan Löfven Morgan Johansson (Justitiedepartementet)

Läs mer

Yttrande över Påföljdsutredningens betänkande (SOU 2012:34) Nya Påföljder

Yttrande över Påföljdsutredningens betänkande (SOU 2012:34) Nya Påföljder Stockholm den 15 november 2012 Till Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Påföljdsutredningens betänkande (SOU 2012:34) Nya Påföljder Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm har beretts tillfälle

Läs mer

Rapport 2010:10. Frivården i Sverige. En kartläggning

Rapport 2010:10. Frivården i Sverige. En kartläggning Rapport 2010:10 Frivården i Sverige En kartläggning Frivården i Sverige En kartläggning Rapport 2010:10 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för

Läs mer

Internetbaserade spelprogrammet - en försöksverksamhet

Internetbaserade spelprogrammet - en försöksverksamhet Internetbaserade spelprogrammet - en försöksverksamhet Kriminalvården i Sverige 13000 fängelsedomar årligen varav ca 3000 avtjänas med fotboja Nästan 7000 personer dömdes till skyddstillsyn 2013, ca 4300

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 april 2014 B 4080-13 KLAGANDE MP Ombud och offentlig försvarare: Advokat RT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Häleri

Läs mer

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Förövaren. Det finns flera teorier om varför någon blir kriminell. Två vanliga teorier är arv och miljö. Arv

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling ISSN 1653-6665 Utgivare: Elisabeth Lager Utkom från trycket den 11 december 2013 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret 1 Innehåll Sammanfattning... 7 1 Promemorians lagförslag... 9 1.1 Förslag till lag om ändring i lagen

Läs mer

Återfall i brott eller anpassning i samhället

Återfall i brott eller anpassning i samhället RiR 2004: 5 Återfall i brott eller anpassning i samhället uppföljning av kriminalvårdens klienter ISBN 91 7086 005 X RiR 2004:5 Tryck: Riksdagstryck, Stockholm 2004 Regeringen Justitiedepartementet Datum

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (16) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 21 maj 2008 Ö 3016-07 KLAGANDE AM Ombud och offentligt biträde: Advokat CR MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Omvandling

Läs mer

Umeå universitet Polisutbildningen VT 2005, moment 4:3 Rapport nr. 205

Umeå universitet Polisutbildningen VT 2005, moment 4:3 Rapport nr. 205 Umeå universitet Polisutbildningen VT 2005, moment 4:3 Rapport nr. 205 SAMMANFATTNING I denna studie har vi tagit fram fakta angående kriminalvårdens mål och riktlinjer och utifrån dessa fakta granskat

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

En reformerad kriminalvård

En reformerad kriminalvård RAPPORT NR. 61 En reformerad kriminalvård Kristdemokraternas 10 augusti 1999 Kristdemokraterna Innehåll Förord 3 Inledning 4 Relevant vård för brottslingar 4 Psykiska sjukdomar och störningar hos brottslingar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 20 juni 2013 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Björn Hurtig Advokaterna Hurtig & Partners AB Stampgatan 20 411 01 Göteborg MOTPART Kriminalvården

Läs mer

Begångna brott Våld mot tjänsteman

Begångna brott Våld mot tjänsteman Mål nr meddelad i Uppsala 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Anders Wahlberg Åklagarmyndigheten Målsägande Christofer Företrädd av åklagaren Tilltalad HANAD Omar Ali, 871023 Torggatan

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-12-18 Närvarande: F.d. justitieråden Gustaf Sandström och Lennart Hamberg samt justitierådet Agneta Bäcklund. Ny påföljd efter tidigare dom Enligt en

Läs mer

SiS statistik år 2009

SiS statistik år 2009 SiS statistik år 2009 Linda Knudsdotter Vanström Sofie Mörner Mats Sonefors Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sidnr INLEDNING... 6 BEGREPP... 8 UNGDOMSVÅRD ÅR 2009... 10 Platser och beläggning

Läs mer

Tabell- och diagramförteckning

Tabell- och diagramförteckning SiS i korthet 2010 Innehåll Sis uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Begrepp...5 Ungdomsvård 2010...6 Platser på särskilda ungdomshem...6 Inskrivningar på särskilda ungdomshem...6 Utskrivningar från

Läs mer

Lagrådsremiss. Utökad möjlighet till drogkontroller i häkte. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Utökad möjlighet till drogkontroller i häkte. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Utökad möjlighet till drogkontroller i häkte Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 3 mars 2005 Morgan Johansson Annika Lowén (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd

Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd Datum 2012-11-12 Socialdepartementet Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd Region Halland har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet Psykiatrin

Läs mer

En alternativ påföljd-

En alternativ påföljd- Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen, 2007 Rapport nr. 411 En alternativ påföljd- En tanke kring påföljdsvalet för grovt rattfylleri Camilla Lund Abstract Varje

Läs mer

SLUTLIGT BESLUT 2014-02-11

SLUTLIGT BESLUT 2014-02-11 2 BAKGRUND Genom dom den 6 september 41995 dömde Svea hovrätt Tommy Zethraeus för mord i fyra fall, försök till mord i fem fall och ett fall av rån. Tommy Zethraeus har varit frihetsberövad dels 28 juli

Läs mer

Elektronisk intensivövervakning med fotboja.

Elektronisk intensivövervakning med fotboja. Polisutbildningen vid Umeå universitet Vårterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 61 Elektronisk intensivövervakning med fotboja. Författare: Benny Thuresson Gustav Ahlfont Anna Janesjö

Läs mer

INFORMATION OM SKYDDSTILLSYN MED SÄRSKILD BEHANDLINGSPLAN

INFORMATION OM SKYDDSTILLSYN MED SÄRSKILD BEHANDLINGSPLAN 1 Bilaga 2 INFORMATION OM SKYDDSTILLSYN MED SÄRSKILD BEHANDLINGSPLAN Denna information riktar sig till socialtjänst, beroendevård, vårdgivare i öppenvård och behandlingshem samt till rättsväsendet INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 november 2016 B 3667-15 KLAGANDE ETK Ombud och offentlig försvarare: Advokat GF MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (14) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 mars 2015 Ö 4060-14 KLAGANDE CP Ombud och offentlig försvarare: Advokat RB MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om övervakningsstraff och elektronisk övervakning i öppna anstalter PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Nordisk statistik for kriminalforsorgen i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige

Nordisk statistik for kriminalforsorgen i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige Nordisk statistik for kriminalforsorgen i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige 2011-2015 Susanne Hildebrandt (red.) Direktoratet for Kriminalforsorgen København januar 2017 1 Udgivet af: Direktoratet

Läs mer

Kortanalys. Livstidsdomar utveckling och faktisk strafftid

Kortanalys. Livstidsdomar utveckling och faktisk strafftid Kortanalys Livstidsdomar utveckling och faktisk strafftid Innehåll Livstids fängelse och tidsomvandling av straffet... 3 Antalet livstidsdomar har ökat åren 1975 2004, därefter minskat... 4 Livstids fängelse

Läs mer

Utformningen av dom, slutligt beslut och avräkningsunderlag samt rapportering till Rikspolisstyrelsen i brottmål

Utformningen av dom, slutligt beslut och avräkningsunderlag samt rapportering till Rikspolisstyrelsen i brottmål DVFS 2008:1 Bilaga A Utformningen av dom, slutligt beslut och avräkningsunderlag samt rapportering till Rikspolisstyrelsen i brottmål Enligt förordningen (1970:517) om rättsväsendets informationssystem

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen; SFS 2015:109 Utkom från trycket den 10 mars 2015 utfärdad den 26 februari 2015.

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde

Läs mer

Projekt Östragård att förbereda för frigivning

Projekt Östragård att förbereda för frigivning att förbereda för frigivning Catharina Thörn December 2004 att förbereda för frigivning FoU i Väst Första upplagan februari 2005 Layout: Infogruppen GR Innehåll Bakgrund...4 Något om Östragård...5 Förberedelse

Läs mer

Ett steg på väg mot frihet. En beskrivning av intagnas sociala situation efter intensivövervakning med elektronisk kontroll IÖV-utsluss

Ett steg på väg mot frihet. En beskrivning av intagnas sociala situation efter intensivövervakning med elektronisk kontroll IÖV-utsluss Ett steg på väg mot frihet En beskrivning av intagnas sociala situation efter intensivövervakning med elektronisk kontroll IÖV-utsluss BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande

Läs mer

Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott

Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott RiR 2009:27 Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott Verkställighetsplanering och samverkan inför de intagnas frigivning ISBN 978 91 7086 200 1 RiR 2009:27 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm

Läs mer

H./. riksåklagaren ang. häktning

H./. riksåklagaren ang. häktning SVARSSKRIVELSE Sida 1 (7) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2009-05-27 Ö 2457-09 Rotel 27 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM H./. riksåklagaren ang. häktning Högsta domstolen

Läs mer

Återfall i brott Kristin Rudenstam Vårtermin -06

Återfall i brott Kristin Rudenstam Vårtermin -06 KRISTIN RUDENSTAM 1 Återfall i brott Kristin Rudenstam Vårtermin -06 KRISTIN RUDENSTAM 2 Sammanfattning Alla är förmodligen överrens om att straff i någon form måste vara något som avskräcker människor

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Skärpt straff för mord

Skärpt straff för mord Justitieutskottets betänkande 2013/14:JuU28 Skärpt straff för mord Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2013/14:194 Skärpt straff för mord och sex motionsyrkanden som väckts

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 24 oktober 2011 1080/2011 Statsrådets förordning om övervakningsstraff Utfärdad i Helsingfors den 20 oktober 2011 I enlighet med statsrådets beslut,

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN SiS OCH SOCIALTJÄNSTEN INOM SLUTEN UNGDOMSVÅRD (LSU)

SAMVERKAN MELLAN SiS OCH SOCIALTJÄNSTEN INOM SLUTEN UNGDOMSVÅRD (LSU) SAMVERKAN MELLAN SiS OCH SOCIALTJÄNSTEN INOM SLUTEN UNGDOMSVÅRD (LSU) Inledning Sluten ungdomsvård ersätter fängelse för ungdomar som begått brott i åldrarna 15 17 år. Den nya påföljden regleras i lagen

Läs mer

Dömda kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden del 2

Dömda kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden del 2 RAPPORT Datum 2014-04-29 Diarienr Utfärdat av Projekt Dokumentid Alberth och Yourstone (HK/FoU:Stockholm) Ju2012/3982/KRIM 1(29) Bilaga 1 till Slutrapport av Uppdrag till Kriminalvården och Arbetsförmedlingen

Läs mer

Kriminalstatistiken: Definitioner och begrepp

Kriminalstatistiken: Definitioner och begrepp Kriminalstatistiken: Definitioner och begrepp 2016-09-29 Brottsförebyggande rådet www.bra.se Anhållande: Frihetsberövande tvångsåtgärd mot en person som är misstänkt för brott. Anhållandet beslutas av

Läs mer