LAG OCH RÄTT. Brott och straff
|
|
- Cecilia Öberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LAG OCH RÄTT Brott och straff
2 Olika typer av straff = påföljd En stor del av innehållet i denna powerpoint är hämtat från Brottsrummet.se
3 En person som döms för ett brott får också ett straff, eller en påföljd som det också kallas. Det finns flera olika sorters straff. Vilket straff man döms till beror främst på: vilken typ av brott man begått hur gammal man är om man dömts för brott tidigare.
4 Åldersgräns Det är först när man har fyllt 15 år som man kan åtalas och dömas i domstol. Man ska alltså ha begått brottet efter att man fyllt 15 år. En person som är under 15 år överlämnas till socialtjänsten. Men polisen kan fortfarande utreda händelsen och sedan lämna ärendet vidare. Om man är under 15 år kan man bli skadeståndsskyldig för brottsliga handlingar, även om man inte kan åtalas och döma
5 Ungdomsvård: Den som är under 21 år kan dömas till ungdomsvård. Då är det socialtjänsten som tar hand om påföljden. Det kan till vara : att man får en kontaktperson el. att man får gå ett särskilt program för att lära sig mer om vilka konsekvenser brottslighet har. att man måste gå och prata med någon för att ändra sitt beteende eller att man placeras i ett familjehem Om man är under 18 års ålder kan han eller hon även dömas till sluten ungdomsvård under viss tid. Då placeras man på ett ungdomshem. Det är en påföljd som ersätter fängelse för de yngre lagöverträdarna. Det finns fyra slutna anstalter inom Statens institutionsstyrelse (SIS).
6 Ungdomstjänst: Det är vanligast att ungdomar mellan år döms till ungdomstjänst (ungd. upp till 21år kan få det ). Ungdomstjänst är oavlönat arbete inom socialtjänstens regi, till exempel städning och trädgårdsarbete. Ungdomstjänst infördes bland annat för att minska återfallen i brott. Annars är det vanligt att föräldrarna betalar böterna och den unge får inte ta konsekvenserna av sitt handlande.
7 Böter Böter bestäms i pengar, till exempel böter 800 kr eller som dagsböter Vid dagsböter anges två tal, till exempel 40 dagsböter à 50 kr (det vill säga kr). Det första talet visar hur allvarligt domstolen bedömt brottet och det senare talet bestäms beroende på den tilltalades ekonomi.
8 Villkorlig dom Villkorlig dom är i stället för fängelse om man till exempel inte är straffad tidigare och brottsligheten inte är så allvarlig. Den som döms till villkorlig dom (i stället för fängelse) har en prövotid på två år. Under prövotiden ska den dömde vara skötsam och försörja sig efter förmåga. Den villkorliga domen kan förenas med dagsböter och/eller med en skyldighet att utföra oavlönat arbete under viss tid (samhällstjänst).
9 Skyddstillsyn För den som dömts till skyddstillsyn löper en prövotid på tre år. Under prövotiden ska den dömde vara skötsam och försörja sig efter förmåga. Samtidigt med domen utser domstolen en övervakare som ska hjälpa och stödja den dömde
10 Fängelse (anstalt) Ett fängelsestraff kan vara från 14 dagar till livstid. Kriminalvården hjälper den som sitter i fängelse att anpassa sig i samhället samtidigt som vi försöker att motverka de skador som kan följa av en inlåsning. Det är en grundtanke i svensk kriminalpolitik att försöka undvika att låsa in människor, eftersom inlåsning har skadliga effekter på den enskilda individen. Den som istället för fängelsestraff döms till ett straff i frihet hamnar hos frivården. De som är intagna på anstalt arbetar, går utbildning eller genomgår behandling. Alla insatser ska hjälpa den dömde att inte återfalla brott. (Texten är hämtad från kriminalvarden.se)
11 Olika typer av anstalter Det finns olika typer av anstalter: Öppna anstalter (säkerhetsklass3): Här är säkerheten inte så hög, internerna kan röra sig fritt inne på anstalten och det är låst bara på natten. Man har inte murar osv. Man sitter oftast på en anstalt nära hemmet och får permissioner och frigång ibland (man får jobba/studera på dagarna och sover på anstalten). Här sitter förstagångsförbrytare dömda till lindriga straff och sådana som är i slutet av sitt straff.
12 Slutna anstalter Säkerhetsklass 2 Slutna anstalter med lägre säkerhetsnivå. Anstalter inom denna kategori kan ha olika grad och form av övervakning och kontroll. Vissa har mur och staket, vissa är renodlade behandlingsanstalter medan andra har ett blandat innehåll i verksamheten. Anstalten i Hägernäs Täby är en sluten anstalt i säkerhetsklass 2.
13 De allra mest slutna anstalterna Anstalter i säkerhetsklass 1 utrustas för att klara de mest riskfyllda intagna. Anstalterna Hall, Kumla och Saltvik har även så kallade säkerhetsavdelningar. De är speciellt anpassade för klienter som vi bedömer ha en särskilt hög risk för rymning eller fritagning. På bilden: Porten till anstalten i Norrtälje
14 Livstidsstraff Livstids fängelse är den svenska lagens strängaste straff. Livstids fängelse är inte tidsbestämt, den dömde vet därför inte hur länge han eller hon kommer att sitta i fängelse. I maj 2015 avtjänade 143 intagna livstidsstraff i Sverige, alla utom en är dömda för mord (inklusive medhjälp, försök, anstiftan till). En är dömd för folkmord. Sju av de som avtjänar livstidsstraff är kvinnor.
15 Brott som kan ge livstid Mord Grovt spioneri Grov mordbrand Grov allmänfarlig ödeläggelse Människorov Grovt sabotage Sjö-, luftfarts- och flygplatssabotage.
16 Omvandling av livstidsstraff Efter att ha avtjänat minst tio år av straffet kan den dömde ansöka om att få sitt livstidsstraff tidsbestämt. Om tingsrätten (i Örebro) går med på ansökan, får det tidsbestämda straffet inte vara kortare än 18 år, som är det längsta tidsbegränsade straff som kan dömas ut i Sverige. Kriminalvården och rättsmedicinska verket uttalar sig innan om hur den intagne skött sig och risk för återfall.
17 Fotboja Cirka personer döms till fängelse varje år, varav av dem verkställer straffet genom att ha fotboja. Det innebär intensivövervakning med elektronisk kontroll, så kallad fotboja, utanför anstalt. Den som vill ansöka om fotboja ska kontakta frivården i hemkommunen. Man kan ansöka om man fått ett straff på högst 6 mån. Mer info om fotboja:
18 Rättpsykiatrisk vård Rättspsykiatrisk vård är också en del av kriminalvården. Personer som bedöms vara psykiskt sjuka behandlas med terapi och ev. medicinering på rättpsykiatriska anstalter.
Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.
LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol
Läs merLag och rätt. Vecka 34-38
Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret
Läs merRemiss av Nya påföljder (SOU 2012:34)
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2012-09-27 Handläggare: Carola Östling Telefon: 08-508 15 055 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2012-10-25
Läs merLag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?
Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2016:491 Utkom från trycket den 3 juni 2016 utfärdad den 26 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 förskrivs i fråga om brottsbalken 2 dels att
Läs merLAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP
LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP MÅL - Du kommer få en inblick i de lagar och regler som vår demokrati vilar på. - Du kommer efter arbetsområdet ha insikt i hur Sveriges rättsväsende fungerar. LAGAR OCH REGLER
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2006:891 Utkom från trycket den 26 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken 2 dels
Läs merATT BEST AM MA PAFOLJD FOR BROTT
Martin Borgeke ATT BEST AM MA PAFOLJD FOR BROTT Norstedts Juridik AB Innehall Forord 5 Innehall 7 Forkortningar 15 Introduktion 17 I Allman bakgrund och pafoljdsbestamningsprocessens struktur 23 1.1 Allmant
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 1998:604 Utkom från trycket den 24 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken dels
Läs mer- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen.
När klassen arbetar med fallet om hot och våld i kärleksrelationen mellan Claes och Eva, kanske ni funderar kring det straff som Claes dömdes till. Vi har talat med Johan Ström, som är specialist på relationsvåld
Läs merNORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001
NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001 1 FÖRORD Kriminalvården i de nordiska länderna vilar på en i många stycken gemensam värdebas. Det nordiska samarbetet
Läs merRättigheter och Rättsskipning
Rättigheter och Rättsskipning Syfte: Lag och Rätt Att eleverna förstår delar av det svenska rättssystemet och sambandet mellan lagar och de skyldigheter vi medborgare har i vårt demokratiska samhälle.
Läs merKort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet
Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet Publicerad 2016-03-21 Kriminalvård. Mer frivård. Nära 70 procent av alla fängelsestraff är kortare än sex månader. Att på så kort tid förmå en människa
Läs merNORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE
NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1996-2000 1 FÖRORD Samarbetet mellan de nordiska länderna inom kriminalvårdens olika verksamheter är mycket omfattande. Det är
Läs mer20 frågor om Kriminalvården
20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER
Läs merStudier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013
Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013 1 Enhetlig påföljdsbestämning Vilka skäl kan anföras för att påföljdsbestämningen bör vara enhetlig? Är påföljdsbestämningen i Sveriges
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken Utfärdad den 5 juni 2019 Publicerad den 18 juni 2019 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att 26 kap. 24 ska upphöra
Läs merFörbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-04-23 Handläggare: Carola Östling Telefon: 08-508 15 055 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2009-05-14
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:682) om behandling av personuppgifter inom kriminalvården; SFS 2014:1162 Utkom från trycket den 7 oktober 2014 utfärdad den 11 september
Läs merTvå HD-domar om ungdomstjänst
Två HD-domar om ungdomstjänst RättsPM 2007:18 Brottmålsavdelning December 2007 Två HD-domar om ungdomstjänst Högsta domstolen har nyligen meddelat två domar som gäller tillämpningen av påföljden ungdomstjänst.
Läs merLag och Rätt åk 7, samhällskunskap
Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld
Läs mer37/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 3/61/2010 HARE nummer OM 004:00/2011
20.6.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Minskning av allvarliga våldsbrott Arbetsgrupp med uppgift att utreda risken för återfall i allvarliga våldsbrott ordförande Jarmo
Läs merAvdelningen för JURIDIK. Britta Forsberg C 430
Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Stöld BrB 8:1. 4 rekvisit: 1. Olovligt tagande utan lov ta annans sak. 2. Äganderättskränkning saken tillhör annan. Ej vilda djur. 3. Tillägnelseuppsåt
Läs merClara Ahlqvist (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Ny påföljd efter tidigare dom Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 26 november 2015 Morgan Johansson Clara Ahlqvist (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga
Läs merRegeringens proposition 2015/16:151
Regeringens proposition 2015/16:151 Ny påföljd efter tidigare dom Prop. 2015/16:151 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 17 mars 2016 Stefan Löfven Morgan Johansson (Justitiedepartementet)
Läs merSluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna
Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som
Läs merNy påföljd efter tidigare dom
Justitieutskottets betänkande 2015/16:JuU30 Ny påföljd efter tidigare dom Sammanfattning Regeringen föreslår en reform av regleringen om ny påföljdsbestämning efter tidigare dom. Syftet är att förenkla
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-12-18 Närvarande: F.d. justitieråden Gustaf Sandström och Lennart Hamberg samt justitierådet Agneta Bäcklund. Ny påföljd efter tidigare dom Enligt en
Läs merPersoner lagförda för brott år 2000
Personer lagförda för brott år 2000 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 oktober 2005 B 2159-05 KLAGANDE MC Ombud och offentlig försvarare: Advokat HÖ MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grov
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om kriminalvårdens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område Publicerad den 27 november 2018 Utfärdad den 22 november 2018 Regeringen föreskriver
Läs merKommittédirektiv. Villkorlig frigivning. Dir. 2016:28. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016
Kommittédirektiv Villkorlig frigivning Dir. 2016:28 Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska, i syfte att stärka möjligheterna att förebygga
Läs merKortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999 2014
Kortanalys 5/215 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 214 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Syfte och frågeställningar... 6 Begränsningar... 6 Utvecklingen av sluten ungdomsvård... 7 Antalet domar
Läs merSluten ungdomsvård 1:a halvåret 2000
Allmän SiS-rapport 2000:3 Sluten ungdomsvård 1:a halvåret 2000 Av Anette Schierbeck och Margareta Wihlborg ISSN 1404-2584 Dnr 120-182-00 FÖRORD Statens institutionsstyrelse (SiS) har sedan den 1 januari
Läs merPersoner lagförda för brott år 2002
Personer lagförda för brott år 2002 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik) år 2002. Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna
Läs merAvdelningen för JURIDIK. Straffrätt. Britta Forsberg C 430
Straffrätt Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Medverkan, försök, förberedelse och stämpling till brott Medverkan till brott Allmän medverkansbestämmelse BrB 23:4 Den som övertalat
Läs merEn regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.
En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa
Läs merKriminalstatistik. Kriminalvård Slutlig statistik
Kriminalstatistik 2017 Kriminalvård Slutlig statistik Brå kunskapscentrum för rättsväsendet Myndigheten Brå verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det gör vi genom att ta
Läs merSiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS
SiS I KORTHET 2018 En samling statistiska uppgifter om SiS INNEHÅLL Tabell- och diagramförteckning...2 SiS uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Ungdomsvård 2018...5 Platser på särskilda ungdomshem...5
Läs merKriminalvård. Slutlig statistik för Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel
Kriminalvård Slutlig statistik för 2012 Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se www.bra.se Kriminalvård The Prison and Probation Service Sammanfattning Anstalt År
Läs merFörbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret (Ds 2009:9) Remiss från Justitiedepartementet
PM 2009: RVII (Dnr 001-663/2009) Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret (Ds 2009:9) Remiss från Justitiedepartementet Borgarrådsberedningen föreslår
Läs merPersoner lagförda för brott
Personer lagförda för brott Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen
Läs mer6. Rättegång: Under rättegången ska ska domstolen bestämma om den åtalade är skyldig eller oskyldig.
Lag & rätt När ett brott begås. 1. Brott. T.ex. inbrott, rån eller misshandel. 2. Gripande: Om poliserna misstänker att du har begått ett brott så får de gripa dig. De betyder att de får ha dig kvar på
Läs merDomstolarna och mäns våld mot kvinnor
Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna
Läs merAllmänhetens syn på påföljden för grovt rattfylleri
Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2005 Moment 4:3 Fördjupningsarbete Rapport nr. 246 Allmänhetens syn på påföljden för grovt rattfylleri Sammanfattning Rattfylleri är ett stort problem
Läs merSluten ungdomsvård år 2000 Redovisning och analys av domarna
Allmän SiS-rapport 2001:4 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 2001-02-25 Dnr 120-182- FÖRORD Som ett led i uppföljningen av sluten ungdomsvård har
Läs merKriminalstatistik. Kriminalvård Slutlig statistik
Kriminalstatistik 2018 Kriminalvård Slutlig statistik Brå kunskapscentrum för rättsväsendet Myndigheten Brå verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det gör vi genom att ta
Läs merKRIMINALVÅRD SLUTLIG STATISTIK FÖR 2011 Reviderad
KRIMINALVÅRD SLUTLIG STATISTIK FÖR 2011 Reviderad 2016-05-31 Kriminalvård Sammanfattning Anstalt År 2011 intogs cirka 9 460 personer i kriminalvårdsanstalt, vilket är en minskning med 2 procent jämfört
Läs merSiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS
SiS I KORTHET 2017 En samling statistiska uppgifter om SiS INNEHÅLL Tabell- och diagramförteckning...2 SiS uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Ungdomsvård 2017...5 Platser på särskilda ungdomshem...5
Läs merRemissvar gällande utkast till lagrådsremiss Ny påföljd efter tidigare dom Ju2012/4191/L5
1(5) Datum Vårt diarienummer 2015-03-16 2015-3329 Justitiedepartementet Remissvar gällande utkast till lagrådsremiss Ny påföljd efter tidigare dom Ju2012/4191/L5 Kriminalvården är i huvudsak positiv till
Läs merÖverklagande av en hovrättsdom mord m.m.
Rättsavdelningen Sida 1 (5) Byråchefen My Hedström 2017-01-19 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom mord m.m. Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm
Läs merLagrådsremiss. Ingripanden mot unga lagöverträdare. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.
Lagrådsremiss Ingripanden mot unga lagöverträdare Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 2 februari 2006 Thomas Bodström Hedvig Trost (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga
Läs merBilaga A DVFS 2006:9. om utformningen av dom, slutligt beslut och avräkningsunderlag. samt rapportering till Rikspolisstyrelsen i brottmål
Bilaga A DVFS 2006:9 Utformningen av dom, slutligt beslut och avräkningsunderlag samt rapportering till Rikspolisstyrelsen i brottmål Enligt förordningen (1970:517) om rättsväsendets informationssystem
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 december 2012 B 2224-11 KLAGANDE K Z Ombud och offentlig försvarare: Advokat L A MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN
Läs merLag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik
Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande
Läs merVåra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling
Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 mars 2009 B 3843-08 KLAGANDE YAM Ombud och offentlig försvarare: Advokat PO MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Rån
Läs merAtt få sin sak prövad i en opartisk domstol
Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att bereda mål, fatta beslut och döma på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna
Läs merAtt få sin sak prövad i en opartisk domstol
Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna
Läs merBrottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel
Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-527 58 400 info@bra.se www.bra.se Sammanfattning I statistiken över kriminalvård redovisas i huvudsak uppgifter om personer intagna och inskrivna
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.; SFS 2002:444 Utkom från trycket den 11 juni 2002 utfärdad den 30 maj 2002. Enligt riksdagens
Läs merDatum dom Brott Straff
Datum dom Brott Straff 2007 Försök t grov stöld, Brott mot knivlagen Fängelse 6 mån 2007 Narkotikabrott, Rattfylleri, Olovlig körning Fängelse 1 mån 2007 Misshandel Dagsböter 6000 2007 Narkotikabrott Fängelse
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 april 2014 B 4080-13 KLAGANDE MP Ombud och offentlig försvarare: Advokat RT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Häleri
Läs merSamhällskunskap LAG & RÄTT. Namn: Grupp:
Samhällskunskap LAG & RÄTT Namn: Grupp: Innehållsförteckning Planering 2 Arbetsuppgifter 5 Begreppsförklaring 14 Från brott till rättegång 16 Påföljder 17 Domstol 18 Grundlagarna 19 Planering v. 14 17
Läs merMR./. riksåklagaren ang. misshandel m.m.
SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Datum 2014-12-04 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2014-07-03 B 1000-14 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM MR./. riksåklagaren ang. misshandel m.m. (Göta
Läs merReviderad
Reviderad 2016-05-31 Kriminalvård The Prison and Probation Service Sammanfattning I statistiken över kriminalvård redovisas i huvudsak uppgifter om personer intagna i kriminalvårdsanstalt, personer övervakade
Läs merRiksenheten för säkerhetsmål
Chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström Vice chefsåklagare Hans Ihrman Kammaråklagare Ewamari Häggkvist Kammaråklagare Mats Ljungqvist 2 Riksenheten för säkehetsmål Lag om straff för terroristbrott (2003:148)
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat BH. SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om grov misshandel
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 mars 2011 Ö 5374-10 KLAGANDE MP Ombud och offentlig försvarare: Advokat BH MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.
Läs merAtt få sin sak prövad i en opartisk domstol
Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att bereda mål, fatta beslut och döma på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna
Läs merSiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS
SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS Innehåll Sis uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Ungdomsvård 2012...5 Platser på särskilda ungdomshem...5 Intagningar på särskilda ungdomshem...5
Läs merÅterfall i brott efter Sluten ungdomsvård
Återfall i brott efter Sluten ungdomsvård Tove Pettersson Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet Barnkonventionen, artikel 37 (b) inget barn får olagligt eller godtyckligt berövas sin frihet.
Läs merTabell- och diagramförteckning
SiS i korthet 2011 Innehåll Sis uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Begrepp...5 Ungdomsvård 2011...6 Platser på särskilda ungdomshem...6 Inskrivningar på särskilda ungdomshem...6 Utskrivningar från
Läs merYttrande över Påföljdsutredningens betänkande (SOU 2012:34) Nya Påföljder
Stockholm den 15 november 2012 Till Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Påföljdsutredningens betänkande (SOU 2012:34) Nya Påföljder Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm har beretts tillfälle
Läs merIDEOLOGIER 3 nivåer STRAFFMÄTNING PÅFÖLJDSVAL. NIVÅ 1 Kriminalisering - Allmänprevention (avskräckning/moralbildning)
IDEOLOGIER 3 nivåer NIVÅ 1 Kriminalisering - Allmänprevention (avskräckning/moralbildning) NIVÅ 2 Domsnivån - Proportionalitet och humanitet NIVÅ 3 Verkställighet - Individualprevention och humanitet STRAFFMÄTNING
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1970:517) om rättsväsendets informationssystem; SFS 1999:1137 Utkom från trycket den 15 december 1999 utfärdad den 2 december 1999. Regeringen
Läs mer9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR
9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR Kriminalvårdsmyndigheten Kristianstad, omfattar kommunerna Kristianstad, Hässleholm, Osby, Ö.Göinge och Bromölla. Myndigheten är uppdelad i myndighetskansli, frivård, häkte och
Läs merReviderad
Reviderad 2017-02-15 Sammanfattning I statistiken över kriminalvård redovisas i huvudsak uppgifter om personer intagna och inskrivna i kriminalvårdsanstalt, personer övervakade inom Kriminalvårdens frivårdsorganisation
Läs merFörbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret
Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret 1 Innehåll Sammanfattning... 7 1 Promemorians lagförslag... 9 1.1 Förslag till lag om ändring i lagen
Läs merSiS statistik år 2009
SiS statistik år 2009 Linda Knudsdotter Vanström Sofie Mörner Mats Sonefors Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sidnr INLEDNING... 6 BEGREPP... 8 UNGDOMSVÅRD ÅR 2009... 10 Platser och beläggning
Läs merKriminalstatistik. Kriminalvård Slutlig statistik
Kriminalstatistik 2016 Kriminalvård Slutlig statistik Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott. Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i
Läs merBarn till frivårdens klienter. Informationshäfte om barn som har en förälder som är klient i frivården
Barn till frivårdens klienter Informationshäfte om barn som har en förälder som är klient i frivården Inledning Kriminalvårdens uppdrag är att minska risken för återfall i brott. Frivården är en del av
Läs merFärre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 30 november 2016
PM 2016:189 RI (Dnr 110-1310/2016) Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 30 november 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Läs merRegeringens proposition 2005/06:165
Regeringens proposition 2005/06:165 Ingripanden mot unga lagöverträdare Prop. 2005/06:165 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Harpsund den 16 mars 2006 Göran Persson Thomas Bodström
Läs merDetta är två fallstudier om straff och straffmätning. Lektionen är främst avsedd för högstadiet och gymnasiet.
En lektion om straff Lärarhandledning FALLSTUDIE 1: Att hjälpa en kompis Nora polisanmäler sin före detta pojkvän för misshandel. Hennes kompis Mia bekräftar att Nora blivit misshandlad. Men i själva verket
Läs merKommittédirektiv. Skärpta regler för lagöverträdare år. Dir. 2017:122. Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2017
Kommittédirektiv Skärpta regler för lagöverträdare 18 20 år Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2017 Dir. 2017:122 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska överväga och föreslå
Läs merOmvandling av fängelse på livstid
Justitieutskottets betänkande Omvandling av fängelse på livstid Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2005/06:35 Lag om omvandling av fängelse på livstid jämte två motioner som
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 juni 2011 B 193-10 KLAGANDE TB Ombud och offentlig försvarare: Advokat PB MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Barnpornografibrott
Läs mer1. Inledning. 2. Motivering
Kod: 277 Dominik Zimmermann 1 1. Inledning Såsom framgår av uppgiftsbeskrivningen har Dragan befunnits ansvarig för misshandel av normalgraden (BrB 3:5) i ett fall och för grov stöld (BrB 8:4) i två fall.
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Ingripanden mot unga lagöverträdare
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Karin Almgren och f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke. Ingripanden mot unga lagöverträdare
Läs merNya påföljder. En kort presentation av Påföljdsutredningens förslag. Stockholm 2012 SOU 2012:34
Nya påföljder En kort presentation av Påföljdsutredningens förslag Stockholm 2012 SOU 2012:34 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga
Läs merSkärpt straff för mord
Justitieutskottets betänkande 2013/14:JuU28 Skärpt straff för mord Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2013/14:194 Skärpt straff för mord och sex motionsyrkanden som väckts
Läs merSAMVERKAN MELLAN SiS OCH SOCIALTJÄNSTEN INOM SLUTEN UNGDOMSVÅRD (LSU)
SAMVERKAN MELLAN SiS OCH SOCIALTJÄNSTEN INOM SLUTEN UNGDOMSVÅRD (LSU) Inledning Sluten ungdomsvård ersätter fängelse för ungdomar som begått brott i åldrarna 15 17 år. Den nya påföljden regleras i lagen
Läs merAvsnitt 3: Brott och straff om enhetligt dömande, rabatter och medeltidens påföljdssystem
Domstolspodden Avsnitt 3: Brott och straff om enhetligt dömande, rabatter och medeltidens påföljdssystem November 24, 2017 Det tredje avsnittet av Domstolspodden handlar om brott och straff. Lyssnaren
Läs merTabell- och diagramförteckning
SiS i korthet 2010 Innehåll Sis uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Begrepp...5 Ungdomsvård 2010...6 Platser på särskilda ungdomshem...6 Inskrivningar på särskilda ungdomshem...6 Utskrivningar från
Läs merRegeringens proposition 2008/09:118
Regeringens proposition 2008/09:118 Straffet för mord m.m. Prop. 2008/09:118 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 februari 2009 Fredrik Reinfeldt Beatrice Ask (Justitiedepartementet)
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 september 2014 B 1296-14 KLAGANDE COC Ombud och offentlig försvarare: Advokat JR MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN
Läs merRapport 2010:10. Frivården i Sverige. En kartläggning
Rapport 2010:10 Frivården i Sverige En kartläggning Frivården i Sverige En kartläggning Rapport 2010:10 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för
Läs merSvar på remiss Nya påföljder (SOU 2012:34)
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (11) 2012-10-05 Handläggare: Gunilla Olofsson Telefon: 08-508 25 605 Till Socialnämnden Svar på remiss Nya påföljder
Läs merKortanalys. Livstidsdomar utveckling och faktisk strafftid
Kortanalys Livstidsdomar utveckling och faktisk strafftid Innehåll Livstids fängelse och tidsomvandling av straffet... 3 Antalet livstidsdomar har ökat åren 1975 2004, därefter minskat... 4 Livstids fängelse
Läs mer