Reviderad

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reviderad"

Transkript

1 Reviderad

2 Kriminalvård The Prison and Probation Service Sammanfattning I statistiken över kriminalvård redovisas i huvudsak uppgifter om personer intagna i kriminalvårdsanstalt, personer övervakade inom frivården samt vissa uppgifter om personer intagna i häkte. Resultaten i kriminalvårdsstatistiken är beroende av det ärendeflöde som handläggs av polis och åklagare tidigare i rättskedjan. Närmast påverkas resultaten av ärendeflödet i domstolarna. Anstalt År 2013 intogs personer i kriminalvårdsanstalt, vilket är en minskning med 6 procent jämfört med året innan. Antalet inskrivna i anstalt den 1 oktober 2013 var personer, vilket är en minskning med 10 procent sedan Se nedan för en definition av intagna och inskrivna. Under en tioårsperiod ( ) har antalet intagna i anstalt minskat med 21 procent. I jämförelse med 2004 har antalet inskrivna i anstalt den 1 oktober 2013 minskat med 24 procent. Av de personer som intogs i anstalt under 2013 var cirka 7 procent kvinnor och 93 procent män. Dessa andelar har varit stabila under den senaste tioårsperioden. Av de intagna hade 44 procent haft en tidigare frihetsberövande kriminalvårdspåföljd. År 2013 hade 40 procent av de intagna kvinnorna och 44 procent av de intagna männen haft en sådan påföljd. Den totala andelen har inte förändrats mycket jämfört med Vid en jämförelse med 2004 har dock andelen intagna som tidigare varit frihetsberövade minskat med 6 procentenheter. Av de personer som intogs i kriminalvårdsanstalt under 2013 var 5 procent år, 15 procent var år, 43 procent var år och 38 procent var över 40 år. Åldersstrukturen bland dem som togs in i kriminalvårdsanstalt 2013 var i stort densamma som året innan. Jämfört med 2004 har det dock skett förändringar genom att intagna i åldersgruppen år har minskat medan åldersgrupperna år respektive 50 år har ökat. Av dem som togs in i anstalt under 2013 hade en majoritet (57 %) dömts för tillgreppsbrott, narkotikabrott eller trafikbrott som huvudbrott. Frivård och häkte År 2013 påbörjade personer övervakning inom frivården, vilket gäller personer som dömts till skyddstillsyn eller villkorligt frigivits från anstalt. Det är en minskning med 8 procent jämfört med I jämförelse med 2004 har antalet påbörjade övervakningar minskat med 9 procent. Antalet personer under övervakning den 1 oktober 2013 var , vilket är en minskning med 6 procent jämfört med samma tidpunkt året innan. Sammanlagt personer påbörjade intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) under 2013, vilket är en minskning med 13 procent jämfört med Främst minskade antalet personer som påbörjade intensivövervakningar för brott mot trafikbrottslagen. Den 1 oktober 2013 avtjänade 236 personer ett fängelsestraff genom intensivövervakning med elektronisk kontroll. Den 1 oktober 2013 var personer häktade, vilket är en minskning med 7 procent jämfört med föregående år. Definition Kriminalvårdsstatistiken redovisar personer intagna i anstalt, personer som övervakas av kriminalvårdens frivårdsorganisation och personer inskrivna i häkte. För att redovisa övervakade och intagna personer används framför allt två mått: Antalet intagna beskriver hur många personer som har börjat avtjäna ett fängelsestraff eller en övervakning under året. Statistiken redovisar antal händelser, vilket innebär att en person som har tagits in flera gånger under året räknas flera gånger. Antalet inskrivna den 1 oktober beskriver hur många enskilda personer som faktiskt var inskrivna på anstalt eller i frivården vid detta datum. 2

3 Figur 5.1. Förändringar i antalet intagna i kriminalvårdsanstalt mellan 2012 och (Procentuell förändring inom respektive brottskategori redovisas inuti staplarna). * Övriga brott utgörs av de brott som inte ingår i någon av de andra kategorierna i figuren. Det är bland annat skattebrott, smugglingsbrott och brott mot vapenlagen. Inledning Kriminalvårdsstatistiken redovisar personer intagna i anstalt, personer som övervakas av Kriminalvårdens frivårdsorganisation samt personer inskrivna i häkte. För att redovisa intagna och övervakade personer används framför allt två mått, dels antalet intagna under året, dels antalet inskrivna den 1 oktober. Antalet intagna beskriver hur många personer som har börjat avtjäna ett fängelsestraff eller en övervakning under året. Statistiken redovisar antal händelser, vilket innebär att en person som har tagits in flera gånger under året räknas flera gånger. Antalet inskrivna den 1 oktober beskriver däremot hur många enskilda personer som faktiskt var inskrivna i anstalt eller hos frivårdsmyndigheterna vid detta datum. När du tolkar statistiken tänk på att statistiken över inskrivna den 1 oktober i högre grad omfattar personer som dömts till långa fängelsestraff jämfört med statistiken över intagna under året, som i högre grad omfattar personer som dömts till kortare fängelsestraff. Strukturen vad gäller ålder, kön, tidigare kriminalvårdspåföljd och vilket huvudbrott de dömts för kan därför se olika ut i de två populationerna. vid jämförelser mellan antalet intagna i anstalt och antalet fängelsedömda i lagföringsstatistiken kan det finnas skillnader. Dessa skillnader beror bland annat på att vissa fängelsedömda avtjänar sitt straff med elektronisk fotboja samt att det finns en period mellan tiden då personer döms till fängelse och när de tas in i anstalt. den angivna fängelsetiden är den tid som respektive person dömts till, inte den faktiska tiden som personen ifråga har varit intagen i anstalt. 3

4 Utvecklingen av antalet personer i anstalt Under 2013 togs personer in i anstalt, vilket är en minskning med 6 procent jämfört med 2012 och den lägsta nivån intagna under hela mätperioden Jämfört med tio år tidigare (2004), då personer togs in i anstalt, har antalet minskat med 21 procent. I jämförelse med 1988 då nivåerna för intagna var som högst, har antalet intagna minskat med 44 procent. Den 1 oktober 2013 var personer inskrivna i anstalt. Det är en minskning med 10 procent jämfört med motsvarande antal den 1 oktober Minskningen gäller dömda för nästan alla typer av huvudbrott. I jämförelse med 2004 har antalet personer inskrivna per den 1 oktober minskat med 24 procent. Under den senaste tioårsperioden har antalet inskrivna i anstalt den 1 oktober varierat mellan och inskrivna. År 2013 noteras den lägsta nivån sedan Figur 5.2. Antal personer som intagits i kriminalvårdsanstalt respektive antal personer som var inskrivna i anstalt den 1 oktober, År 2013 och förändring jämfört med år 2012: Intagningar under året personer 525 ( 6 %) Inskrivna den 1 oktober personer 475 ( 10 %) År 2013 och förändring jämfört med år 2004: Intagningar under året personer ( 21 %) Inskrivna den 1 oktober personer ( 24 %) Brottsstruktur Av de personer som intogs på kriminalvårdsanstalt 2013 hade mer än hälften (57 %) dömts för tillgreppsbrott (8 kap. BrB), narkotikabrott (1 3 NSL) eller trafikbrott (1, 3 5 TBL) som huvudbrott. En knapp fjärdedel (23 %) hade dömts för tillgreppsbrott, varav merparten avsåg stöld, grov stöld eller rån (inklusive grovt rån). Vidare hade 19 procent dömts för brott mot narkotikastrafflagen (1 680 personer) och 16 procent för brott mot trafikbrottslagen (1 400 personer). Det vanligaste trafikbrottet var rattfylleri (inklusive rattfylleri under påverkan av narkotika och grovt rattfylleri). Ungefär 13 procent (1 140) av de intagna hade dömts för brott mot liv och hälsa (3 kap. BrB), vanligast för misshandel (inklusive grov misshandel). Antalet personer som togs in i anstalt för sexualbrott (6 kap. BrB) var 3 procent av samtliga intagna. 1 Talen i texten redovisas avrundade efter principen om tre informationsgivande siffror. Avrundningen kan exemplifieras med följande fall: intagna blir , intagna blir och 598 intagna blir

5 Jämfört med 2012 minskade antalet intagna personer inom de flesta kategorier av utdömda huvudbrott. Antalet intagna personer med grov stöld som huvudbrott ökade däremot med 11 procent (61 personer) jämfört med Även sett i ett tioårsperspektiv har det skett förändringar i brottsstrukturen bland de intagna. Antalet personer som intogs med trafikbrott som huvudbrott har minskat med 42 procent i jämförelse med 2004 (från till personer). Även antalet intagna för tillgreppsbrott har minskat i jämförelse med 2004, då personer togs in i anstalt. År 2013 intogs personer med tillgreppsbrott som huvudbrott, vilket motsvarar en minskning på 16 procent. Jämfört med 2004 har dock antalet intagna med sexualbrott som huvudbrott ökat. År 2004 intogs 274 personer med sexualbrott som huvudbrott. Motsvarande siffra för 2013 var 299 personer, vilket innebär en ökning med 9 procent. Antalet intagna för sexualbrott utgjorde 3 procent av samtliga intagna 2013, och små antalsmässiga förändringar kan ge relativt stora procentuella förändringar över tid vid så låga tal. Även antalet personer som intogs med narkotikabrott som huvudbrott har ökat i jämförelse med 2004, från till intagna Förändringen motsvarar en ökning med 10 procent. Figur 5.3. Brottskategorier (huvudbrott) i procent av det totala antalet personer som intagits i kriminalvårdsanstalt 2013 (8 980) respektive 2004 (11 300). Personer som intagits under 2013 Personer som intagits under 2004 Resultatet för statistiken över inskrivna i anstalt vid en viss tidpunkt skiljer sig från resultatet för statistiken över intagna. Skillnaden beror på att statistiken över inskrivna vid en viss tidpunkt i högre grad omfattar personer som begått grova brott och dömts till långa fängelsestraff. Personer som be- 5

6 gått grova narkotikabrott utgjorde till exempel 12 procent av de inskrivna den 1 oktober 2013, men endast 2 procent av de personer som togs in i anstalt samma år. Mönstret är likartat för personer som begått brott mot liv och hälsa; de utgjorde 24 procent av de inskrivna den 1 oktober och 13 procent av de personer som togs in under året. För dömda för brott mot trafikbrottslagen, som vanligtvis ger kortare strafftider, är däremot förhållandet det motsatta. Andelen inskrivna den 1 oktober 2013 för brott mot trafikbrottslagen var 3 procent, medan andelen personer som togs in för brott mot trafikbrottslagen under 2013 utgjorde 16 procent av samtliga personer som togs in i anstalt. Figur 5.4. Brottskategorier (huvudbrott) i procent av det totala antalet personer som var inskrivna i kriminalvårdsanstalt den 1 oktober 2013 (4 380) respektive den 1 oktober 2004 (5 720). Personer som var inskrivna den 1 oktober 2013 Personer som var inskrivna den 1 oktober 2004 Antalet inskrivna i anstalt den 1 oktober 2013 har minskat för nästan alla typer av huvudbrott jämfört med den 1 oktober Den 1 oktober 2013 var 775 personer inskrivna för tillgreppsbrott, vilket är en minskning med 10 procent jämfört med den 1 oktober 2012 då 864 personer var inskrivna för tillgreppsbrott. Antalet inskrivna för narkotikabrott har också minskat jämfört med 2012, från personer den 1 oktober 2012 till 857 personer den 1 oktober 2013 en minskning med 14 procent. Även vid en jämförelse med 2004 kan förändringar noteras, bland annat när det gäller tillgrepps-, trafik-, narkotika- och sexualbrott. Jämfört med 2004 har antalet inskrivna för tillgreppsbrott minskat från inskrivna den 1 oktober 2004 till 775 inskrivna den 1 oktober 2013, vilket innebär en minskning med 37 procent. Antalet inskrivna för trafikbrott minskade kontinuerligt mellan

7 2011, men har ökat något sedan dess. I jämförelse med den 1 oktober 2004, då 262 personer var inskrivna för trafikbrott, har antalet nästan halverats till 141 inskrivna Även inskrivna för narkotikabrott har minskat, från inskrivna personer 2004 till 857 inskrivna personer Antalet inskrivna för sexualbrott har ökat i jämförelse med 2004, från 311 inskrivna till 403 inskrivna den 1 oktober 2013 en ökning med 30 procent. Även antalet inskrivna för mord och dråp har ökat från 452 inskrivna 2004 till 564 inskrivna 2013, vilket motsvarar en ökning med 25 procent. Utvecklingen av antalet personer i anstalt för brott mot liv och hälsa Den största enskilda brottskategorin bland brott mot liv och hälsa är misshandel och grov misshandel. I brott mot liv och hälsa ingår även intagna för mord och dråp. Dessa utgör en mycket liten andel av dem som tas in i anstalt årligen, men har ändå en inverkan på antalet inskrivna den 1 oktober på grund av de mycket långa strafftider (inklusive livstid) som dessa brott oftast ger. År 2013 togs personer in i kriminalvårdsanstalt efter att ha dömts för brott mot liv och hälsa som huvudbrott, vilket är en minskning med 12 procent jämfört med Jämfört med 2004, då personer togs in, har antalet minskat med 20 procent. Antalet personer som var inskrivna i anstalt den 1 oktober 2013 efter att ha dömts för brott mot liv och hälsa minskade med 6 procent jämfört med föregående år till personer. Även i ett tioårsperspektiv har antalet inskrivna minskat ( 13 %). Av samtliga inskrivna för brott mot liv och hälsa den 1 oktober 2013 var 53 procent dömda för mord eller dråp. Denna andel har ökat i jämförelse med den 1 oktober 2004 då dömda för mord eller dråp utgjorde 37 procent av de inskrivna för brott mot liv och hälsa. Figur 5.5. Antal personer som dömts för brott mot liv och hälsa och intagits i kriminalvårdsanstalt respektive var inskrivna i anstalt den 1 oktober, År 2013 och förändring jämfört med år 2012: Intagningar under året personer 156 ( 12 %) Inskrivna den 1 oktober personer 67 ( 6 %) År 2013 och förändring jämfört med år 2004: Intagningar under året personer 289 ( 20 %) Inskrivna den 1 oktober personer 155 ( 13 %) 7

8 Utvecklingen av antalet personer i anstalt för tillgreppsbrott Till tillgreppsbrotten räknas snatteri, stöld, grov stöld, tillgrepp av fortskaffningsmedel och rån (inklusive grovt rån). År 2013 togs personer in i kriminalvårdsanstalt efter att ha dömts för tillgreppsbrott som huvudbrott. Det är en minskning med 3 procent jämfört med Antalet intagna med grov stöld som huvudbrott har dock ökat med 11 procent jämfört med föregående år. Antalet personer som var inskrivna i anstalt den 1 oktober 2013 för tillgreppsbrott minskade med 10 procent till 775 personer. Även jämfört med 2004 har både antalet intagna 2013 och antalet inskrivna den 1 oktober 2013 för tillgreppsbrott minskat. Figur 5.6. Antal personer som dömts för tillgreppsbrott och intagits i kriminalvårdsanstalt respektive var inskrivna i anstalt den 1 oktober, År 2013 och förändring jämfört med år 2012: Intagningar under året Inskrivna den 1 oktober personer 59 ( 3 %) 775 personer 89 ( 10 %) År 2013 och förändring jämfört med år 2004: Intagningar under året Inskrivna den 1 oktober personer 410 ( 16 %) 775 personer 454 ( 37 %) Utvecklingen av antalet personer i anstalt för trafikbrott Trafikbrotten omfattas av brott mot trafikbrottslagen, främst rattfylleri (inklusive rattfylleri under påverkan av narkotika och grovt rattfylleri) och olovlig körning. År 2013 togs personer in i kriminalvårdsanstalt efter att ha dömts för brott mot trafikbrottslagen, vilket är en minskning med 7 procent jämfört med Jämfört med 2004 har antalet intagna för trafikbrott minskat med 42 procent. Antalet personer som var inskrivna i anstalt för trafikbrott den 1 oktober 2013 ökade med 3 procent jämfört med 2012 och uppgick till 141 inskrivna personer. Jämfört med den 1 oktober 2004, då 262 personer var inskrivna i anstalt för trafikbrott, har antalet nästan halverats

9 Figur 5.7. Antal personer som dömts för trafikbrott och intagits i kriminalvårdsanstalt respektive var inskrivna i anstalt den 1 oktober, År 2013 och förändring jämfört med år 2012: Intagningar under året Inskrivna den 1 oktober personer 104 ( 7 %) 141 personer +4 (+3 %) År 2013 och förändring jämfört med år 2004: Intagningar under året Inskrivna den 1 oktober personer 995 ( 42 %) 141 personer 121 ( 46 %) Utvecklingen av antalet personer i anstalt för narkotikabrott År 2013 togs personer in i kriminalvårdsanstalt efter att ha dömts för brott mot narkotikastrafflagen, vilket är en minskning med 5 procent jämfört med Antalet personer som var inskrivna i anstalt den 1 oktober 2013 för narkotikabrott minskade med 14 procent till 857 personer jämfört med Jämfört med tio år tidigare (2004) har dock antalet intagna för narkotikabrott ökat med 10 procent. Ökningen är koncentrerad till åren , men sedan 2010 har antalet intagna minskat kontinuerligt. Antalet inskrivna den 1 oktober 2013 har minskat med 35 procent i jämförelse med 2004, vilket delvis kan härledas till den praxisförändring som genomfördes i och med de vägledande domar om straffvärde för narkotikabrott som Högsta domstolen fattade under perioden juni 2011 och framåt. 9

10 Figur 5.8. Antal personer som dömts för narkotikabrott och intagits i kriminalvårdsanstalt respektive var inskrivna i anstalt den 1 oktober, År 2013 och förändring jämfört med år 2012: Intagningar under året personer 97 ( 5 %) Inskrivna den 1 oktober ( 14 %) År 2013 och förändring jämfört med år 2004: Intagningar under året personer +153 (+10 %) Inskrivna den 1 oktober ( 35 %) Tidigare kriminalvårdspåföljd 2 Av de personer som togs in i anstalt 2013 hade 44 procent haft en tidigare frihetsberövande kriminalvårdspåföljd, och 12 procent hade tidigare haft en frivårdspåföljd. Resterande 44 procent hade inte haft någon tidigare kriminalvårdspåföljd 3. Dessa andelar har inte förändrats mycket jämfört med År 2013 hade 40 procent av de intagna kvinnorna och 44 procent av de intagna männen haft en tidigare frihetsberövande kriminalvårdspåföljd. Sedan 2004 har dock fördelningen i de intagnas belastning förändrats så till vida att andelen personer som tidigare varit frihetsberövade har minskat med 6 procentenheter. De som haft en tidigare frivårdspåföljd eller ingen tidigare kriminalvårdspåföljd har i sin tur ökat med 1 respektive 5 procentenheter. 2 I samband med produktionen av 2015 års kriminalvårdsstatistik gjorde Kriminalvården förändringar i variabeln tidigare kriminalvårdspåföljd. På grund av förändringarna har tidigare publicerade statistikvärden korrigerats. Se avsnittet Statistikens innehåll, Jämförelser över tid i sammanfattningen Kriminalvårdsstatistik 2015, slutlig statistik för mer information. 3 Det behöver inte innebära att en person är obelastad. Till exempel räknas påföljderna böter, villkorlig dom och överlämnande till särskild vård inte som tidigare kriminalvårdspåföljder. 10

11 Figur 5.9. Andel personer som intagits i kriminalvårdsanstalt, efter tidigare kriminalvårdspåföljd, 2004 och Fängelsetidens längd Av de totalt personer som togs in i anstalt 2013 var 63 procent av de intagna (5 620 personer) dömda till högst sex månaders fängelse och 37 procent av de intagna (3 360 personer) var dömda till fängelsestraff som var längre än sex månader. Fördelningen över strafftider har inte förändrats mycket jämfört med Jämfört med 2004 har dock andelen intagna som var dömda till högst sex månaders fängelse ökat med 2 procentenheter. Andelen intagna med fängelsestraff som var längre än sex månader har tvärtom minskat med 2 procentenheter i jämförelse med Sett till mer uppdelade kategorier har andelen intagna med fängelsestraff på mer än två, högst sex månader samt mer än sex månader, högst ett år minskat med 3 procentenheter var jämfört med Motsatt gäller för andelen intagna med fängelsestraff på högst en månad samt mer än en månad, högst två månader som har ökat med 3 respektive 2 procentenheter i jämförelse med Figur Andel personer som intagits i kriminalvårdsanstalt, efter strafftidens längd, 2004 och

12 Jämfört med 2004 har antalet intagna 2013 med strafftider på mindre än en månad till högst två månader respektive mer än två månader till högst ett år minskat med 198 respektive personer. Även intagna med strafftider på mer än ett år har minskat med 406 personer. Figur Antal personer som intagits i kriminalvårdsanstalt, efter strafftidens längd, utveckling från 2004 till Ålder, kön och medborgarskap Ålder Av de personer som intogs i kriminalvårdsanstalt 2013 var 38 procent 40 år eller äldre. En något större andel, 43 procent, var år och 15 procent var år. Andelen ungdomar år utgjorde 5 procent av samtliga personer som togs in Sedan 1999 ska personer som är under 18 år dömas till sluten ungdomsvård i stället för fängelse, om det inte finns synnerliga skäl att döma till fängelse. Under den senaste tioårsperioden har därför endast ett fåtal (1 10) personer under 18 år intagits i anstalt årligen. Det motsvarar mindre än en procent av de intagna. Figur Andel personer som intagits i kriminalvårdsanstalt, efter ålder, 2013 (av personer). Jämfört med 2012 var åldersstrukturen bland dem som togs in i kriminalvårdsanstalt i stort sett oförändrad. Jämfört med 2004 har det dock skett förändringar i åldersstrukturen. Åldersgruppen år har minskat medan åldersgrupperna år respektive 50 år har ökat. Statistiken över antalet inskrivna personer den 1 oktober 2013 har en likartad åldersfördelning som antalet personer som togs in i anstalt under Skillnaderna är dels att åldersgruppen år är 12

13 proportionellt sett mindre när det gäller antalet inskrivna den 1 oktober, än andelen personer som togs in i anstalt i samma åldersgrupp. Det omvända förhållandet gäller för gruppen år. Även åldersgruppen 40 år inskrivna den 1 oktober är proportionellt sett något större än andelen personer i samma åldersgrupp som togs in i anstalt under Sett till antalet intagna per invånare inom respektive åldersgrupp är åldersgruppen år störst. Antalet personer som togs in i relation till befolkningen i respektive åldersgrupp är högst i åldern år. År 2013 togs 245 personer per invånare i denna åldersgrupp in i kriminalvårdsanstalt. Figur Antal personer som intagits i kriminalvårdsanstalt, efter ålder per invånare i åldersgruppen, För ungdomar i åldern år som togs in 2013 var tillgreppsbrott det vanligaste huvudbrottet framför allt stöld (inklusive grov stöld) och rån (inklusive grovt rån). Av samtliga personer i åldern år hade 47 procent dömts för tillgreppsbrott som huvudbrott. De vanligaste brotten i åldersgruppen år var tillgreppsbrott och narkotikabrott. Av de intagna i denna åldersgrupp hade 27 procent dömts för tillgreppsbrott och 19 procent hade dömts för narkotikabrott som huvudbrott. Bland dem som togs in som var i åldern 40 år var brott mot trafikbrottslagen och narkotikastrafflagen vanligast 26 procent av dem som togs in 2013 hade dömts för trafikbrott och 20 procent för narkotikabrott som huvudbrott. Figur 5.14 Andel personer som intagits i kriminalvårdsanstalt, år respektive 21 år eller äldre, efter huvudbrott,

14 Rån (inklusive grovt rån) är den huvudbrottskategori där den största andelen unga personer finns representerad. Av dem som togs in för rån 2013 var 28 procent ungdomar i åldern år, vilket kan jämföras med de äldre intagna i åldern 40 år, som endast utgjorde 7 procent. När det gäller trafikbrott å andra sidan utgjorde gruppen år 1 procent av de intagna, medan 62 procent av dem som togs in för brott mot trafikbrottslagen var i gruppen 40 år. Åldersgruppen 40 år innehåller störst andel personer som intagits efter att ha dömts för olovlig körning och rattfylleri (inklusive rattfylleri under påverkan av narkotika eller grovt rattfylleri). Åldersgruppen är också störst bland personer som intagits efter att ha dömts för brott mot alkohollagen. Denna åldersgrupp utgjorde mellan 59 och 71 procent av det totala antalet personer som tagits in och dömts för olovlig körning, rattfylleri och brott mot alkohollagen under Totalt sett utgjorde denna åldersgrupp 38 procent av alla som togs in under året. I jämförelser mellan olika åldersgrupper måste man ta hänsyn till att unga personer mellan 15 och 20 år löper mindre risk att dömas till fängelse jämfört med äldre personer, i synnerhet vid lindrigare brott. Figur Andel personer som intagits i kriminalvårdsanstalt, efter huvudbrott och ålder, Kön Huvuddelen av dem som tas in i anstalt är män. År 2013 togs män och 598 kvinnor in i anstalt. Det motsvarar 93 respektive 7 procent av samtliga personer som togs in. Under perioden har antalet kvinnor varierat mellan 598 och 775, men andelen har legat konstant kring 7 procent. Cirka 50 procent av kvinnorna som togs in på anstalt 2013 var 40 år eller äldre. Motsvarande andel bland männen var 37 procent. Jämfört med 2012 har åldersstrukturen bland män som togs in i kriminalvårdsanstalt inte förändrats mycket. Bland kvinnorna har dock åldersgruppen år minskat 14

15 med 4 procentenheter medan åldersgruppen år har ökat med 4 procentenheter. Även gruppen 60 år har minskat i jämförelse med Jämfört med 2004 har det skett en förskjutning av åldersstrukturen för både kvinnor och män som togs in i kriminalvårdsanstalt, från personer i åldersgruppen år till personer i åldern 50 år. Jämfört med 2004 har andelen kvinnor och män i åldersgruppen år minskat med 14 respektive 6 procentenheter medan andelen kvinnor och män i åldersgruppen 50 år har ökat med 11 respektive 4 procentenheter. Även andelen kvinnor och män i åldersgruppen år har ökat något i jämförelse med Figur Andel kvinnor (598 personer) respektive män (8 380 personer) som intagits i kriminalvårdsanstalt, efter ålder, Åldersfördelning för kvinnor som intagits i kriminalvårdsanstalt 2013 Åldersfördelning för män som intagits i kriminalvårdsanstalt 2013 De antalsmässigt vanligaste huvudbrotten bland både kvinnor och män som intogs i anstalt 2013 var tillgreppsbrott, narkotikabrott och trafikbrott. År 2013 togs 165 kvinnor och män in i anstalt efter att ha blivit dömda för någon typ av tillgreppsbrott. Det motsvarar 28 procent av samtliga intagna kvinnor respektive 23 procent av samtliga intagna män. Sammanlagt 114 kvinnor (19 % av samtliga intagna kvinnor) och män (19 % av samtliga intagna män) hade dömts för narkotikabrott som huvudbrott, och 96 kvinnor (16 % av samtliga intagna kvinnor) och män (16 % av samtliga intagna män) hade dömts för trafikbrott. 15

16 Figur Andel personer som intagits i kriminalvårdsanstalt efter huvudbrott och kön, Ser man i stället till könsfördelningen hos de intagna för olika brottstyper (huvudbrott) framgår att männens andel är som störst bland intagna för sexualbrott. Av de personer som intagits för sexualbrott som huvudbrott var 99 procent män. Männen dominerar inom samtliga brottstyper, men kvinnorna står för en relativt sett stor andel av de intagna för bland annat bedrägeri (16 %). Figur Andel personer som intagits in i kriminalvårdsanstalt, efter huvudbrott och kön, Figuren visar ett urval av brott där män respektive kvinnor utgör en förhållandevis hög andel. 16

17 Medborgarskap Av de totalt personer som var inskrivna på anstalt den 1 oktober 2013 var (32 %) utländska medborgare. Andelen har varierat mellan 28 och 32 procent under den senaste femårsperioden. Utvecklingen av antalet permissioner och avvikelser från anstalt År 2013 beviljades permissioner, vilket är en minskning med 9 procent jämfört med föregående år. Antalet permissioner påverkas till viss del av antalet personer intagna i anstalt, som har minskat under perioden. I början av 2000-talet omarbetades föreskrifterna för att bevilja permission, och det blev därmed svårare att få permission jämfört med tidigare. Regelsystemet för permissioner ändrades igen i och med att nya fängelselagen trädde i kraft den 1 april Jämförelser mellan 2011 och tidigare år bör därför göras med viss försiktighet. Figur Antal beviljade permissioner från kriminalvårdsanstalt, År 2013 och förändring jämfört med år 2012: Beviljade permissioner ( 9 %) År 2013 och förändring jämfört med år 2004: Beviljade permissioner ( 44 %) Antalet misskötta permissioner uppgick till 604 under 2013, vilket är en minskning med 15 procent jämfört med År 2013 missköttes 3 procent av de beviljade permissionerna. Ungefär 11 procent av de misskötta permissionerna 2013 avser uteblivande, det vill säga att de intagna inte har återvänt till anstalten när tiden för permissionen löpt ut. Övriga misskötta permissioner kan till exempel innebära att personen inte vistas på rätt ort under permissionen eller inte följer föreskrift om drogfrihet. Sedan 2006 har antalet misskötta permissioner minskat kontinuerligt, och jämfört med 2004 har antalet minskat med 52 procent. År 2013 avvek 135 personer från anstalt (öppen eller sluten), vilket är en minskning med 30 procent jämfört med Huvuddelen av avvikelserna, 87 procent, begicks vid vistelse utanför anstalt. Rymningar direkt från anstalt utgjorde 13 procent av alla avvikelser. Detta motsvarar 17 rymningar, nästan samtliga från öppna anstalter, vilket är färre rymningar än under Jämfört med 2004 har rymningarna från sluten anstalt minskat kraftigt. Utvecklingen ska ses i ljuset av att Kriminalvården under 2005 vidtog en rad åtgärder för att undvika rymningar. Antalsmässigt består minskningen främst av rymningar från öppen anstalt (från 269 rymningar 2004 till 16 rymningar 2013). Under den senaste tioårsperioden har även rymningar från sluten anstalt minskat kraftigt. År 2004 noterades den högsta nivån med 33 rymningar från sluten anstalt, vilket kan jämföras med 1 rymning under

18 Figur Antal misskötta permissioner i kriminalvårdsanstalt och antalet avvikelser från anstalt samt därav rymningar, År 2013 och förändring jämfört med år 2012: Misskötta permissioner ( 15 %) Avvikelser ( 30 %) Rymningar 17 (öppen/sluten anstalt) 9 ( 35 %) År 2013 och förändring jämfört med år 2004: Misskötta permissioner ( 52 %) Avvikelser ( 84 %) Rymningar 17 (öppen/sluten anstalt) 285 ( 94%) Utvecklingen av antalet personer övervakade i frivård Inom frivården övervakas de personer som dömts till skyddstillsyn eller som är villkorligt frigivna från fängelse. År 2013 inleddes övervakning av totalt personer, vilket är en minskning med 8 procent jämfört med Sammanlagt (12 %) av de övervakade var kvinnor och (88 %) var män. Ungefär personer (61 %) var dömda till skyddstillsyn och personer (39 %) var villkorligt frigivna. Dessutom hade ett fåtal överflyttats från annat nordiskt land. År 2004 inleddes övervakningar av personer inom frivården, vilket innebär att antalet inledda övervakningar 2013 har minskat med 9 procent jämfört med Övervakningar av personer dömda till skyddstillsyn har dock ökat med 2 procent, medan övervakningar i samband med villkorlig frigivning har minskat med 23 procent. Den 1 oktober 2013 stod totalt personer under övervakning, vilket är en minskning med 6 procent jämfört med samma tidpunkt Jämfört med 2004 har antalet personer under övervakning den 1 oktober minskat med 4 procent. 18

19 Figur Antal personer dömda till skyddstillsyn som påbörjat övervakning under året respektive personer under övervakning den 1 oktober, År 2013 och förändring jämfört med år 2012: Personer dömda till skyddstillsyn som påbörjat övervakning under året ( 5 %) Personer dömda till skyddstillsyn under övervakning den 1 oktober ( 6 %) År 2013 och förändring jämfört med år 2004: Personer dömda till skyddstillsyn som påbörjat övervakning under året (+2 %) Personer dömda till skyddstillsyn under övervakning den 1 oktober (+2 %) 19

20 Figur Antal villkorligt frigivna som påbörjat övervakning under året respektive personer under övervakning den 1 oktober, År 2013 och förändring jämfört med år 2012: Villkorligt frigivna personer som påbörjat övervakning under året ( 11 %) Villkorligt frigivna personer under övervakning den 1 oktober ( 7 %) År 2013 och förändring jämfört med år 2004: Villkorligt frigivna personer som påbörjat övervakning under året ( 23 %) Villkorligt frigivna personer under övervakning den 1 oktober ( 15 %) Intensivövervakning med elektronisk kontroll Även intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) verkställs av frivården. Verkställigheten infördes på nationell basis Den 1 oktober 2001 infördes på försök möjligheten för personer som är intagna i anstalt och som är dömda till minst två års fängelse att avtjäna den sista tiden av straffet utanför anstalt med intensivövervakning med elektronisk kontroll, så kallad IÖV-utsluss. Från och med den 1 januari 2007 har IÖV-utsluss kommit att ersättas med utökad frigång. Genom denna förändring har även målgruppen för den tidigare IÖV-utslussningen blivit större. År 2013 började personer avtjäna ett fängelsestraff genom intensivövervakning. Av dessa var 12 procent kvinnor och 88 procent män. De vanligaste brotten bland personer som påbörjade fängelsestraff med intensivövervakning under år 2013 var brott mot trafikbrottslagen, framför allt rattfylleri (inklusive rattfylleri under påverkan av narkotika och grovt rattfylleri). Cirka 50 procent, eller personer, av dem som påbörjat intensivövervakning med elektronisk kontroll var dömda för brott mot trafikbrottslagen. Totalt sett har antalet personer som påbörjat intensivövervakning under 2013 minskat med 13 procent jämfört med Antalet påbörjade intensivövervakningar har minskat för nästan alla typer av brott, men främst minskade antalet personer som påbörjat intensivövervakning för brott mot trafikbrottslagen. Antalet personer som påbörjat intensivövervakning har 20

21 minskat kontinuerligt sedan På längre sikt, jämfört med 2004, har antalet minskat med 26 procent. Antalet personer under övervakning med elektronisk kontroll den 1 oktober har minskat med 19 procent jämfört med Den 1 oktober 2013 övervakades 236 personer med elektronisk kontroll, vilket motsvarar en minskning med 35 procent jämfört med Figur Antal personer som intensivövervakades med elektronisk kontroll (IÖV) som påbörjat övervakning under året respektive personer under övervakning den 1 oktober, År 2013 och förändring jämfört med år 2012: Personer som påbörjat övervakning med IÖV under året ( 13 %) Personer under övervakning med IÖV den 1 oktober ( 19 %) År 2013 och förändring jämfört med år 2004: Personer som påbörjat övervakning med IÖV under året ( 26 %) Personer under övervakning med IÖV den 1 oktober ( 35 %) Utvecklingen av antalet personer inskrivna i häkte Den 1 oktober 2013 var personer inskrivna i häkte, vilket är en minskning med 7 procent jämfört med den 1 oktober Ungefär 6 procent var kvinnor och 94 procent var män. Bland samtliga personer var 87 procent häktade och 1 procent anhållna eller gripna. De övriga personerna inskrivna i häkte (12 %) avtjänade till exempel fängelsestraff, hade tagits i förvar enligt utlänningslagen eller hade omhändertagits enligt lagen om vård av unga eller lagen om vård av missbrukare. Jämfört med 2004 har antalet personer som var inskrivna i häkte den 1 oktober minskat med 22 procent. 21

22 Figur Antal personer inskrivna i häkte den 1 oktober, År 2013 och förändring jämfört med år 2012: Inskrivna i häkte den 1 oktober ( 7 %) År 2013 och förändring jämfört med år 2004: Inskrivna i häkte den 1 oktober ( 22 %) Den 1 oktober 2013 avtjänade 144 personer fängelsestraff i häkte (verkställighetsfall). Av dem var 6 kvinnor och 138 män, det vill säga 4 respektive 96 procent. Antalet verkställighetsfall minskade med 23 procent jämfört med året innan. Under åren skedde en ökning som delvis kan förklaras av den höga beläggningen på landets kriminalvårdsanstalter, vilket medförde att ett ökat antal fängelsedömda tvingades avtjäna en del av fängelsestraffet i häkte i väntan på anstaltsplacering. Den högsta nivån under den senaste tioårsperioden kan också noteras för 2004, med 479 verkställighetsfall. Figur Antal verkställighetsfall (fängelsedömda) i häkte den 1 oktober, År 2013 och förändring jämfört med år 2012: Verkställighetsfall den 1 oktober ( 23 %) År 2013 och förändring jämfört med år 2004: Verkställighetsfall den 1 oktober ( 70 %) 22

23 Statistikens innehåll Kriminalvården I kriminalvårdsstatistiken redovisas i huvudsak personer dömda till fängelse som intagits, respektive är inskrivna, i anstalt eller som avtjänar fängelsestraff med intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV). Därtill redovisas statistik över personer dömda till skyddstillsyn och villkorligt frigivna som påbörjat övervakning inom frivården. Statistiken innehåller också uppgifter om häktade personer, permissioner och avvikelser. I häktena tar man hand om de personer som misstänks för brott och som gripits, anhållits eller häktats. Häktena kan även ta in fängelsedömda personer, så kallade verkställighetsfall. Oftast tas dessa in i väntan på utplacering på anstalt. Dessutom tar man hand om personer som omhändertagits med stöd av olika lagar, till exempel vård av psykiskt sjuka, missbrukare eller unga lagöverträdare och personer som ska utvisas ur landet. En person kan förekomma i statistiken flera gånger under samma år om personen omhändertagits av kriminalvården vid flera tillfällen under året eftersom statistiken redovisar händelser, det vill säga antalet intagningar i kriminalvårdsanstalt eller antalet inskrivningar i frivård. Fängelsepopulationen kan mätas på olika sätt. Ett sätt är att redovisa uppgifter om personer som tas in i anstalt under ett visst år, vilket kallas intagningsstatistik. Ett annat sätt är att redovisa uppgifter om de personer som befinner sig i en anstalt vid ett givet tillfälle. Då får man med både nyintagna och dem som befinner sig i anstalten sedan tidigare. Intagningsstatistiken domineras av personer som dömts till kortare strafftider, medan statistiken över personer inskrivna i anstalt domineras av personer som dömts till längre strafftider. Eftersom fördelning efter kön, ålder och brott varierar med strafftidens längd blir även dessa resultat olika beroende på vilken statistik som används. I statistiken redovisas de personer som är föremål för insatser inom kriminalvården efter ålder, kön, efter svensk eller utländsk medborgarskap, huvudbrott och strafftidens längd. Kategorisering av brott Brottsredovisningen utgår från det lagrum (författning, kapitel, paragraf, stycke etc.) som personen dömts efter. Se kapitlet Personer lagförda för brott, för en närmare beskrivning av brottskategoriseringen. En person kan vid samma tillfälle dömas till en kriminalvårdspåföljd för flera brott. Brotten redovisas därför i tabellerna efter huvudbrott (se Definitioner och begrepp). Insamling och bearbetning Kriminalvårdsstatistiken samlas in och kontrolleras av Kriminalvården som sammanställer aggregerade underlag till den officiella statistiken. Statistiken granskas, sammanställs i tabeller och publiceras av Brå. Kriminalvårdsstatistiken sammanställs genom bearbetningar av uppgifterna i Kriminalvårdsregistret (KVR) och övriga klientadministrativa system. Statistiken innehåller dels uppgifter från domstolsrutinen i rättsväsendets informationssystem (RI), dels uppgifter från kriminalvårdsanstalterna, häktena, frivården, Kriminalvårdsstyrelsen/Kriminalvårdens huvudkontor och de lokala övervakningsnämnderna. 23

24 Jämförelser över tid Statistik över kriminalvårdens klienter har producerats sedan Statistikens tillförlitlighet och jämförbarhet över tid påverkas av olika faktorer. Nedan följer några kända förhållanden som under senare tid i större eller mindre utsträckning kan ha påverkat statistiken. I samband med produktionen av kriminalvårdsstatistiken 2013 redovisas tabellerna 5.2, 5.11 och 5.15 uppdelade efter kön. Det innebär att de flesta tabeller nu redovisas både för samtliga personer och för kvinnor respektive män. I oktober 2012 korrigerades ett antal uppgifter i tabell 5.17 för Uppgifterna korrigerades på grund av felaktigheter. I april 2012 träffade Kriminalvården och Brå en överenskommelse om informationsutbyte avseende kriminalvårdsstatistiken. I samband med framtagandet av överenskommelsen har dokumentationen för kriminalvårdsstatistikens innehåll och uppbyggnad uppdaterats. Inga beräkningar i statistiken har förändrats och arbetets påverkan på statistiken antas vara marginell. I samband med publiceringen av 2011 års tabeller har vissa uppgifter från tidigare år reviderats. Revideringar har gjorts i tabellerna 5.3, 5.6, 5.9, 5.10 och Uppgifterna har reviderats på grund av felaktigheter och en del uppgifter i tabellerna 5.9, 5.10 och 5.14 finns inte längre tillgängliga. Från och med 2006 års utgåva av Kriminalstatistik har tabellerna avseende kriminalvårdsstatistik sorterats om jämfört med tidigare års publikationer. Huvudprincipen är att i de första tabellerna redovisa tidsserier och därefter mer detaljerade uppgifter om aktuellt år. På så sätt får kriminalvårdsavsnittet samma struktur som övriga kapitel i publikationen. Den 1 januari 2007 ersattes IÖV-utsluss av utslussningsåtgärden utökad frigång. Detta är en mer flexibel utslussningsåtgärd som i mycket påminner om den tidigare åtgärden IÖV-utsluss. För att beviljas utökad frigång måste den intagne ha avtjänat halva strafftiden, dock minst tre månader, av sitt straff. Personen bör vara placerad i öppen anstalt när den utökade frigången påbörjas. Införandet av utökad frigång kan medföra en minskning i statistiken över inskrivna i kriminalvårdsanstalt den 1 oktober. Sedan 2005 års utgåva av Kriminalstatistik finns det skillnader i vissa tidsserier jämfört med tidigare publikationer. Kriminalvården har gjort korrigeringar, dels därför att siffrorna inte tagits fram på likartat sätt över åren (se tabell 5.7 Personer som avtjänade fängelsestraff den 1 oktober ), dels därför att registrering av misskötsamhet skett på olika sätt i grundsystemet (se tabell 5.11 Beviljade permissioner från anstalt samt tabell 5.12 Avvikelser från anstalt ). Från och med 2005 är detta åtgärdat. År 2005 utökades statistikredovisningen genom att uppgifterna i flertalet tabeller kompletterades med särredovisning för kvinnor och män. Den 1 april 2005 infördes utökad möjlighet till intensivövervakning med elektronisk kontroll på försök för personer som dömts till fängelse. Med de nya reglerna kan personer med en strafftid på högst sex månader ansöka om intensivövervakning med elektronisk kontroll; tidigare gällde det personer med en strafftid på högst tre månader. Den 1 april 2005 infördes på försök en utökad målgrupp för IÖV-utsluss. Utökningen innebar dels att personer som dömts till mellan 18 månaders och två års fängelse, kunde avtjäna de sista fyra månaderna av strafftiden i bostaden med intensivövervakning med elektronisk kontroll, dels att personer som dömts till minst två års fängelse fick möjlighet att avtjäna de sista sex månaderna av strafftiden i bostaden med intensivövervakning med elektronisk kontroll. Tidigare var målgruppen personer som dömts till minst två års fängelse, och då gavs möjlighet att avtjäna de sista fyra månaderna med intensivövervakning med elektronisk kontroll. 24

25 År 2003 genomfördes en systemomläggning. Det gamla Kumulativregistret (KUM) ersattes av Kriminalvårdsregistret (KVR). Systembytet har medfört att brott i utländska domar behandlas på samma sätt som i svenska domar och inkluderas i KVR. Meningen är att all klientinformation i kriminalvården ska finnas samlad i KVR:s databas. Då bör även vissa av de problem eller felaktigheter som uppstår i och med att informationen lagras i flera system och förs från ett system till ett annat försvinna. Den 1 oktober 2001 inleddes en treårig försöksverksamhet som innebar att långtidsdömda skulle kunna avtjäna den sista delen av sin strafftid i bostaden med intensivövervakning med elektronisk kontroll, så kallad IÖV-utsluss. Utslussningen är ett steg på vägen mot frihet, som gav den intagne möjlighet att gradvis anpassa sig till livet utanför anstalten. Den intagne skulle ha dömts till minst två års fängelse och ansetts ha behov av att påbörja utslussningen i samhället. Vidare skulle den intagne ha någon form av sysselsättning (arbete, studier) under utslussningsperioden och hålla sig absolut alkohol- och drogfri. Utslussningen kunde ske tidigast fyra månader före villkorlig frigivning. Införandet av IÖV-utsluss kan medföra en minskning i statistiken över inskrivna i kriminalvårdsanstalt den 1 oktober (och beläggningsstatistiken). Den 1 september 2000 trädde nya regler för normalpermission i kraft. De innebär att man från detta datum endast kan få en permission per månad (tidigare kunde man dela upp tiden till flera permissioner). Samtidigt tydliggjordes reglerna för särskild permission. Från och med den 1 oktober 2000 finns det också några allmänna råd när det gäller permissioner och vistelser enligt 14 KvaL (fritidsaktiviteter). Till följd av detta minskade både antalet permissioner och antalet vistelser utanför anstalt. År 1999 infördes möjligheten att kombinera påföljden villkorlig dom med samhällstjänst, som är ett alternativ till kortare fängelsestraff. Från och med den 1 augusti 1994 inleddes en försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll vid sex frivårdsmyndigheter. Försöksverksamheten utökades från och med den 1 januari 1997 till hela landet. Samtidigt utökades möjligheten till intensivövervakning till att gälla även dem som dömts till fängelsestraff på upp till tre månader mot tidigare två (se Definitioner och begrepp). Införandet av testverksamheten medför en minskning i de tabeller som redovisar intagna i anstalt med strafftider under två månader för åren efter 1995 och strafftider under tre månader för åren efter Verksamheten med intensivövervakning med elektronisk kontroll permanentades Genom omläggning av vissa statistikrutiner är uppgifter beträffande personer i frivård från och med den 1 januari 1992 inte helt jämförbara med tidigare år. 25

Kriminalvård. Slutlig statistik för Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel

Kriminalvård. Slutlig statistik för Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel Kriminalvård Slutlig statistik för 2012 Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se www.bra.se Kriminalvård The Prison and Probation Service Sammanfattning Anstalt År

Läs mer

Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel

Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-527 58 400 info@bra.se www.bra.se Sammanfattning I statistiken över kriminalvård redovisas i huvudsak uppgifter om personer intagna och inskrivna

Läs mer

Reviderad

Reviderad Reviderad 2017-02-15 Sammanfattning I statistiken över kriminalvård redovisas i huvudsak uppgifter om personer intagna och inskrivna i kriminalvårdsanstalt, personer övervakade inom Kriminalvårdens frivårdsorganisation

Läs mer

Personer lagförda för brott år 2002

Personer lagförda för brott år 2002 Personer lagförda för brott år 2002 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik) år 2002. Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna

Läs mer

Personer lagförda för brott år 2000

Personer lagförda för brott år 2000 Personer lagförda för brott år 2000 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen

Läs mer

Personer lagförda för brott

Personer lagförda för brott Personer lagförda för brott Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen

Läs mer

A.4 Statistikansvarig Brottsförebyggande rådet (Brå) Postadress: Box 1386, Stockholm Besöksadress: Tegnérgatan 23, 2 tr

A.4 Statistikansvarig Brottsförebyggande rådet (Brå) Postadress: Box 1386, Stockholm Besöksadress: Tegnérgatan 23, 2 tr Kriminalvård 2010 RV0401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Rättsväsendet A.2 Statistikområde Kriminalvård A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Kriminalvårdsstatistiken är en

Läs mer

Kriminalvård 2015 RV0401

Kriminalvård 2015 RV0401 Enheten för rättsstatistik 2016-05-31 1(17) Kriminalvård 2015 RV0401 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Sammanfattning. Lagföringsbeslut och påföljder. Ålder och kön

Sammanfattning. Lagföringsbeslut och påföljder. Ålder och kön Sammanfattning I statistiken över personer lagförda för brott redovisas de lagföringsbeslut (se definition nedan) som fattats under ett kalenderår. Antalet lagföringsbeslut påverkas ytterst av hur många

Läs mer

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001 NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001 1 FÖRORD Kriminalvården i de nordiska länderna vilar på en i många stycken gemensam värdebas. Det nordiska samarbetet

Läs mer

20 frågor om Kriminalvården

20 frågor om Kriminalvården 20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER

Läs mer

LAG OCH RÄTT. Brott och straff

LAG OCH RÄTT. Brott och straff LAG OCH RÄTT Brott och straff Olika typer av straff = påföljd En stor del av innehållet i denna powerpoint är hämtat från Brottsrummet.se En person som döms för ett brott får också ett straff, eller en

Läs mer

ÅTERFALL I BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR

ÅTERFALL I BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR ÅTERFALL I BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR 2003 2005 Återfall i brott Recidivism Sammanfattning Ny återfallsstatistik: Brå publicerar från och med 2012 en ny statistik över återfall i brott. Statistiken har

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:682) om behandling av personuppgifter inom kriminalvården; SFS 2014:1162 Utkom från trycket den 7 oktober 2014 utfärdad den 11 september

Läs mer

Sammanfattning. Lagföringsbeslut och påföljder. Ålder och kön

Sammanfattning. Lagföringsbeslut och påföljder. Ålder och kön Sammanfattning I statistiken över personer lagförda för brott redovisas de lagföringsbeslut (se definition nedan) som fattats under ett kalenderår. Antalet lagföringsbeslut påverkas ytterst av hur många

Läs mer

Kriminalstatistik. Misstänkta personer. Slutlig statistik

Kriminalstatistik. Misstänkta personer. Slutlig statistik Kriminalstatistik 2016 Misstänkta personer Slutlig statistik Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott. Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten

Läs mer

Utvidgad användning av intensivövervakning med elektronisk kontroll

Utvidgad användning av intensivövervakning med elektronisk kontroll Utvidgad användning av intensivövervakning med elektronisk kontroll En beskrivning av de nya målgrupperna för IÖV och IÖV-utsluss WEBBRAPPORT 2006:1 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott

Läs mer

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1996-2000 1 FÖRORD Samarbetet mellan de nordiska länderna inom kriminalvårdens olika verksamheter är mycket omfattande. Det är

Läs mer

6 Återfall i brott. Sammanfattning. Recidivism. Definition

6 Återfall i brott. Sammanfattning. Recidivism. Definition Recidivism Sammanfattning Av samtliga personer med ingångshändelse återföll procent i brott inom tre år. Bland kvin norna återföll procent och bland männen procent. Återfallsandelen uppvisar mycket små

Läs mer

Kriminalvårdens Redovisning om Återfall Uppföljning t.o.m. 2010

Kriminalvårdens Redovisning om Återfall Uppföljning t.o.m. 2010 Kriminalvårdens Redovisning om Uppföljning t.o.m. 2010 1 Utvecklingsenheten 2 Layout och omslag: Sofia Axell, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2014 Tryckning: Kriminalvården Ytterligare exemplar kan beställas

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Lagförda personer i befolkningen Kortanalys 3/2016

Lagförda personer i befolkningen Kortanalys 3/2016 Kortanalys 3/2016 Lagförda personer i befolkningen En studie av andelen lagförda bland kvinnor, män, i olika åldersgrupper och för några utvalda brott Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 7 Syfte

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2000 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2000 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2001:4 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 2001-02-25 Dnr 120-182- FÖRORD Som ett led i uppföljningen av sluten ungdomsvård har

Läs mer

Återfall i brott. Recidivism. Sammanfattning. Definition

Återfall i brott. Recidivism. Sammanfattning. Definition Återfall i brott Recidivism Sammanfattning Av samtliga personer med ingångshändelse 2010 återföll 25 procent i brott inom ett år. Bland kvinnorna återföll 17 procent och bland männen 27 procent. Återfallsandelen

Läs mer

Rapport 2007:1. Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården. Delrapport 2

Rapport 2007:1. Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården. Delrapport 2 Rapport 2007:1 Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården Delrapport 2 Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården Delrapport 2 Rapport 2007:1 Brå centrum för kunskap

Läs mer

Återfall i brott. Recidivism. Sammanfattning. Definition

Återfall i brott. Recidivism. Sammanfattning. Definition Återfall i brott Recidivism Sammanfattning Av samtliga personer med en ingångshändelse 2011 återföll 25 procent i brott inom ett år. Bland kvinnorna återföll 17 procent och bland männen 27 procent. Återfallsandelen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2016:491 Utkom från trycket den 3 juni 2016 utfärdad den 26 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 förskrivs i fråga om brottsbalken 2 dels att

Läs mer

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen

Läs mer

Kortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999 2014

Kortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999 2014 Kortanalys 5/215 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 214 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Syfte och frågeställningar... 6 Begränsningar... 6 Utvecklingen av sluten ungdomsvård... 7 Antalet domar

Läs mer

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens 20 Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Tidigare hade Statistiska Centralbyrån, SCB, detta ansvar. Brottsstatistiken har förts sedan 1950.

Läs mer

Kommittédirektiv. Villkorlig frigivning. Dir. 2016:28. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016

Kommittédirektiv. Villkorlig frigivning. Dir. 2016:28. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016 Kommittédirektiv Villkorlig frigivning Dir. 2016:28 Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska, i syfte att stärka möjligheterna att förebygga

Läs mer

KOS Kriminalvård och statistik

KOS Kriminalvård och statistik KOS 2015 Kriminalvård och statistik Kriminalvård Och Statistik 2015 Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2016 ISSN: 1400-2167 Beställningsnummer: 4460 Kriminalvården 601 80 Norrköping

Läs mer

KOS Kriminalvård och statistik

KOS Kriminalvård och statistik KOS 2016 Kriminalvård och statistik Kriminalvård Och Statistik 2016 Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2017 ISSN: 1400-2167 Beställningsnummer: 4460 Kriminalvården 601 80 Norrköping

Läs mer

Åtalade, dömda och straff 2013

Åtalade, dömda och straff 2013 Rättväsende 2014 Åtalade, dömda och straff 2013 Fler djurhållningsförbud utfärdades an tidigare Enligt Statistikcentralens uppgifter utfärdades åt 90 personer djurhållningsförbud år 2013, dvs. ungefär

Läs mer

Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet

Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet Publicerad 2016-03-21 Kriminalvård. Mer frivård. Nära 70 procent av alla fängelsestraff är kortare än sex månader. Att på så kort tid förmå en människa

Läs mer

SiS statistik år 2009

SiS statistik år 2009 SiS statistik år 2009 Linda Knudsdotter Vanström Sofie Mörner Mats Sonefors Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sidnr INLEDNING... 6 BEGREPP... 8 UNGDOMSVÅRD ÅR 2009... 10 Platser och beläggning

Läs mer

37/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 3/61/2010 HARE nummer OM 004:00/2011

37/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 3/61/2010 HARE nummer OM 004:00/2011 20.6.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Minskning av allvarliga våldsbrott Arbetsgrupp med uppgift att utreda risken för återfall i allvarliga våldsbrott ordförande Jarmo

Läs mer

Personer misstänkta för brott

Personer misstänkta för brott Personer misstänkta för brott Slutlig statistik för år 2012 Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se www.bra.se 2 Personer misstänkta för brott Sammanfattning År

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa

Läs mer

DEN SVENSKA BROTTSUTVECKLINGEN

DEN SVENSKA BROTTSUTVECKLINGEN DEN SVENSKA BROTTSUTVECKLINGEN Lisa Wallin Sammanfattning Mellan 2005 och 2015 minskade andelen personer som uppgav att de under det senaste året utsatts för något brott, från 26 procent till 24 procent.

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling ISSN 1653-6665 Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK Frivård Utkom från trycket den 28 mars 2011 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om verkställighet av frivårdspåföljder

Läs mer

SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS

SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS Innehåll Sis uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Ungdomsvård 2012...5 Platser på särskilda ungdomshem...5 Intagningar på särskilda ungdomshem...5

Läs mer

Handlagda brott. Slutlig statistik för Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel

Handlagda brott. Slutlig statistik för Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel Handlagda brott Slutlig statistik för 2015 Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-527 58 400 info@bra.se www.bra.se Innehåll Sammanfattning 4 Huvudresultat för 2015 4 Definitioner 5

Läs mer

Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013

Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013 Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013 1 Enhetlig påföljdsbestämning Vilka skäl kan anföras för att påföljdsbestämningen bör vara enhetlig? Är påföljdsbestämningen i Sveriges

Läs mer

9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR

9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR 9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR Kriminalvårdsmyndigheten Kristianstad, omfattar kommunerna Kristianstad, Hässleholm, Osby, Ö.Göinge och Bromölla. Myndigheten är uppdelad i myndighetskansli, frivård, häkte och

Läs mer

Sluten ungdomsvård 1999

Sluten ungdomsvård 1999 Allmän SiS-rapport 2000:2 Sluten ungdomsvård 1999 domarna ungdomarna verkställigheten och vården utvärderingen Januari 2000 Sören Öman Margareta Wihlborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord...i Sammanfattning...1

Läs mer

Åtalade, dömda och straff 2012

Åtalade, dömda och straff 2012 Rättväsende 2013 Åtalade, dömda och straff 2012 Antalet straffade för brott och förseelser 9 procent färre än året innan Enligt Statistikcentralen var antalet dömda i underrätterna samt straffade genom

Läs mer

Rapport 2010:10. Frivården i Sverige. En kartläggning

Rapport 2010:10. Frivården i Sverige. En kartläggning Rapport 2010:10 Frivården i Sverige En kartläggning Frivården i Sverige En kartläggning Rapport 2010:10 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för

Läs mer

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens 20 Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Tidigare hade Statistiska Centralbyrån, SCB, detta ansvar. Brottsstatistiken har förts sedan 1950.

Läs mer

Kortanalys 2/2016 Utvisning på grund av brott

Kortanalys 2/2016 Utvisning på grund av brott Kortanalys 2/2016 Utvisning på grund av brott Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 7 Syfte och frågor... 8 Datamaterial... 9 Kort om villkoren för utvisning på grund av brott... 9 Utvecklingen av

Läs mer

ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR 2011

ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR 2011 ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR 2011 2(21) Anmälda brott Sammanfattning Under 2011 anmäldes 1,42 miljoner brott. Det är en ökning med 3 procent jämfört med året innan. De övergripande kategorierna

Läs mer

Tabell- och diagramförteckning

Tabell- och diagramförteckning SiS i korthet 2010 Innehåll Sis uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Begrepp...5 Ungdomsvård 2010...6 Platser på särskilda ungdomshem...6 Inskrivningar på särskilda ungdomshem...6 Utskrivningar från

Läs mer

Personer misstänkta för brott

Personer misstänkta för brott Personer misstänkta för brott Slutlig statistik för 2014 Reviderad 2015-04-30 1 1 Uppgift om antalet misstänkta personer för stöld ur och från motordrivet fordon har korrigerats. Brottsförebyggande rådet

Läs mer

Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården

Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården Slutrapport Rapport 2007:19 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten

Läs mer

ANMÄLDA BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR ÅR 2009

ANMÄLDA BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR ÅR 2009 ANMÄLDA BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR ÅR 29 2(25) Anmälda brott, preliminär statistik för år 29 Sammanfattning Under år 29 anmäldes totalt 1 4 brott. Det är en ökning med 26 7 brott eller 2 procent jämfört

Läs mer

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol

Läs mer

Rättigheter och Rättsskipning

Rättigheter och Rättsskipning Rättigheter och Rättsskipning Syfte: Lag och Rätt Att eleverna förstår delar av det svenska rättssystemet och sambandet mellan lagar och de skyldigheter vi medborgare har i vårt demokratiska samhälle.

Läs mer

Vad säger kriminalstatistiken, egentligen?

Vad säger kriminalstatistiken, egentligen? Vad säger kriminalstatistiken, egentligen? Anton Färnström, statistiker, enheten för rättsstatistik Brås statistik Rättsstatistik Statistiska undersökningar * Anmälda brott * Uppklarade brott * Misstänkta

Läs mer

Allmänhetens syn på påföljden för grovt rattfylleri

Allmänhetens syn på påföljden för grovt rattfylleri Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2005 Moment 4:3 Fördjupningsarbete Rapport nr. 246 Allmänhetens syn på påföljden för grovt rattfylleri Sammanfattning Rattfylleri är ett stort problem

Läs mer

Sammanfattning... 3 Frågeställningar och utvalda brott... 3 Datamaterial... 4 Resultat... 4

Sammanfattning... 3 Frågeställningar och utvalda brott... 3 Datamaterial... 4 Resultat... 4 Innehåll Sammanfattning... 3 Frågeställningar och utvalda brott... 3 Datamaterial... 4 Resultat... 4 Inledning... 7 Syfte och frågeställningar... 8 Disposition... 9 Metod... 10 Datamaterial... 10 Särskiljning

Läs mer

Datum dom Brott Straff

Datum dom Brott Straff Datum dom Brott Straff 2007 Försök t grov stöld, Brott mot knivlagen Fängelse 6 mån 2007 Narkotikabrott, Rattfylleri, Olovlig körning Fängelse 1 mån 2007 Misshandel Dagsböter 6000 2007 Narkotikabrott Fängelse

Läs mer

Två HD-domar om ungdomstjänst

Två HD-domar om ungdomstjänst Två HD-domar om ungdomstjänst RättsPM 2007:18 Brottmålsavdelning December 2007 Två HD-domar om ungdomstjänst Högsta domstolen har nyligen meddelat två domar som gäller tillämpningen av påföljden ungdomstjänst.

Läs mer

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 R2A DATUM 1 (11) Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 Box 2290, 103 17 Stockholm Besöksadress: Birger Jarls torg 16, Riddarholmen Telefon:

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Remiss av Nya påföljder (SOU 2012:34)

Remiss av Nya påföljder (SOU 2012:34) SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2012-09-27 Handläggare: Carola Östling Telefon: 08-508 15 055 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2012-10-25

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2006:891 Utkom från trycket den 26 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken 2 dels

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 april 2014 B 4080-13 KLAGANDE MP Ombud och offentlig försvarare: Advokat RT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Häleri

Läs mer

Rapport 2010:8. Utökad frigång och återfall Slutrapport om 2007 års reform av utslussning i Kriminalvården

Rapport 2010:8. Utökad frigång och återfall Slutrapport om 2007 års reform av utslussning i Kriminalvården Rapport 2010:8 Utökad frigång och återfall Slutrapport om 2007 års reform av utslussning i Kriminalvården Utökad frigång och återfall Slutrapport om 2007 års reform av utslussning i Kriminalvården Rapport

Läs mer

2007 års reform av utslussning i kriminalvården

2007 års reform av utslussning i kriminalvården Rapportnr2009:18 2007 års reform av utslussning i kriminalvården Delrapport 2 Rapport 2009:18 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten

Läs mer

Utvisning på grund av brott

Utvisning på grund av brott Utvisning på grund av brott De dömda och deras barn BRÅ-rapport 2000:18 Denna rapport kan beställas hos bokhandeln eller hos Fritzes Kundservice, 106 47 Stockholm. Telefon 08-690 91 90, fax 08-690 91 91,

Läs mer

SiS i korthet 2015 En samling statistiska uppgifter om SiS

SiS i korthet 2015 En samling statistiska uppgifter om SiS SiS i korthet 2015 En samling statistiska uppgifter om SiS Innehåll SiS uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Ungdomsvård 2015...5 Platser på särskilda ungdomshem...5 Intagningar på särskilda ungdomshem...5

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK IÖV Konsoliderad version Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om intensivövervakning med elektronisk kontroll beslutade

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott

Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK Frivård Konsoliderad version Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om verkställighet av frivårdspåföljder beslutade den 16

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1970:517) om rättsväsendets informationssystem; SFS 1999:1137 Utkom från trycket den 15 december 1999 utfärdad den 2 december 1999. Regeringen

Läs mer

Personer misstänkta för brott

Personer misstänkta för brott Personer misstänkta för brott Slutlig statistik för 2013 Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se www.bra.se 2 Personer misstänkta för brott Sammanfattning o År 2013

Läs mer

7. KÖNSSKILLNADER I BROTTSLIGHET 107 Historik 107 Kvinnobrottsligheten i dag 109 Kvinnors våldsbrottslighet 111 Pojkars och flickors kriminalitet 115

7. KÖNSSKILLNADER I BROTTSLIGHET 107 Historik 107 Kvinnobrottsligheten i dag 109 Kvinnors våldsbrottslighet 111 Pojkars och flickors kriminalitet 115 Innehåll Förord 13 1. BROTT OCH BROTTSUTVECKLING 15 Vad är brott? 15 Avvikande beteende 15 Beteende som strider mot lagen 16 Brottsutvecklingen 17 Kort historik 17 Grov organiserad brottslighet 19 Fler

Läs mer

Innehåll. 1 Sammanfattning... 7

Innehåll. 1 Sammanfattning... 7 Innehåll 1 Sammanfattning... 7 2 Promemorians lagförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt...9 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:451) om intensivövervakning

Läs mer

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2002 Redovisning av domarna Överklagade beslut under verkställigheten

Sluten ungdomsvård år 2002 Redovisning av domarna Överklagade beslut under verkställigheten Allmän SiS-rapport 2003:3 Sluten ungdomsvård år Redovisning av domarna Överklagade beslut under verkställigheten Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 SLUTEN UNGDOMSVÅRD 2003-06-12 Dnr 101-417-03 Juridikstaben

Läs mer

Effekter av utslussning med elektronisk fotboja

Effekter av utslussning med elektronisk fotboja Effekter av utslussning med elektronisk fotboja Slutrapport om kriminalvårdens försöksverksamhet åren 2001 2004 RAPPORT 2005:6 BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande

Läs mer

Rapport 2008: års reform för bättre utslussning i Kriminalvården. Vilka blev effekterna under det första året?

Rapport 2008: års reform för bättre utslussning i Kriminalvården. Vilka blev effekterna under det första året? Rapport 2008:19 2007 års reform för bättre utslussning i Kriminalvården Vilka blev effekterna under det första året? 2007 års reform för bättre utslussning i Kriminalvården Vilka blev effekterna under

Läs mer

Clara Ahlqvist (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Clara Ahlqvist (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Ny påföljd efter tidigare dom Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 26 november 2015 Morgan Johansson Clara Ahlqvist (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Handlagda brott. Slutlig statistik för Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel

Handlagda brott. Slutlig statistik för Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel Handlagda brott Slutlig statistik för 2014 Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se www.bra.se Innehåll Sammanfattning 4 Ny statistik över handlagda brott 4 Huvudresultat

Läs mer

Samhällstjänst. Dagens situation och framtida möjligheter. Rapport 2012:4

Samhällstjänst. Dagens situation och framtida möjligheter. Rapport 2012:4 Samhällstjänst Dagens situation och framtida möjligheter Rapport 2012:4 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och

Läs mer

Människan, brottet, följderna

Människan, brottet, följderna Thomas Ekbom Gunnar Engström Birgitta Göransson Människan, brottet, följderna Kriminalitet och kriminalvärd i Sverige Natur och Kultur Innehall Förord 13 1. BROTT OCH BROTTSUTVECKLING 15 Vad är brott?

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

olovlig körning fordran fordran fordran umgänge med barn misshandel våldtäkt mot barn m.m.

olovlig körning fordran fordran fordran umgänge med barn misshandel våldtäkt mot barn m.m. må 2014-03-03 09:00-09:45 B 12934-13 olovlig körning må 2014-03-03 09:00-10:00 B 12577-13 narkotikabrott må 2014-03-03 09:00-11:00 Fortsatt muntlig förb T 7445-13 må 2014-03-03 09:00-11:00 B 13955-13 narkotikabrott,

Läs mer

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret (Ds 2009:9) Remiss från Justitiedepartementet

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret (Ds 2009:9) Remiss från Justitiedepartementet PM 2009: RVII (Dnr 001-663/2009) Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret (Ds 2009:9) Remiss från Justitiedepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Rättsväsen. Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken.

Rättsväsen. Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Rättsväsen Sedan den 1 juli 1994 ansvarar sförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Tidigare hade Statistiska Centralbyrån, SCB, detta ansvar. sstatistiken har förts sedan 1950.

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling ISSN 1653-6665 Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK IÖV Utkom från trycket den 28 mars 2011 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om intensivövervakning med elektronisk

Läs mer

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge 1 meddelad i Huddinge Mål nr: B 535-15 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Sonny Borg, 19721224-0993 c/o Tan Mercovich Visbyringen 16 Lgh 1002 163 73 SPÅNGA Medborgare i Norge Åklagare Kammaråklagare

Läs mer

Regeringens proposition 2015/16:151

Regeringens proposition 2015/16:151 Regeringens proposition 2015/16:151 Ny påföljd efter tidigare dom Prop. 2015/16:151 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 17 mars 2016 Stefan Löfven Morgan Johansson (Justitiedepartementet)

Läs mer

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-04-23 Handläggare: Carola Östling Telefon: 08-508 15 055 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2009-05-14

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling ISSN 1653-6665 Utgivare: Elisabeth Lager KVFS Utkom från trycket den 25 mars 2011 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring av Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården Disposition Presentation Uppdragets bakgrund Tillvägagångssätt Resultat Slutsatser Övriga frågor Presentation Barbro Pellsäter och Sarah

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:123

Regeringens proposition 2005/06:123 Regeringens proposition 2005/06:123 En modernare kriminalvårdslag Prop. 2005/06:123 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 2 mars 2006 Bosse Ringholm Leni Björklund (Justitiedepartementet)

Läs mer

Ökad användning av intensivövervakning med elektronisk kontroll

Ökad användning av intensivövervakning med elektronisk kontroll Lagrådsremiss Ökad användning av intensivövervakning med elektronisk kontroll Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 9 september 2004 Thomas Bodström Anne Holm Gulati (Justitiedepartementet)

Läs mer

Kriminalstatistiken: Definitioner och begrepp

Kriminalstatistiken: Definitioner och begrepp Kriminalstatistiken: Definitioner och begrepp 2016-09-29 Brottsförebyggande rådet www.bra.se Anhållande: Frihetsberövande tvångsåtgärd mot en person som är misstänkt för brott. Anhållandet beslutas av

Läs mer