Kriminalstatistik. Misstänkta personer. Slutlig statistik

Transkript

1 Kriminalstatistik 2016 Misstänkta personer Slutlig statistik

2 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott. Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det gör vi genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsförebyggande arbete och rättsväsendets reaktioner på brott. URN: NBN: SE: BRA-707 Brottsförebyggande rådet 2017 Enheten för Rättsstatistik Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion: Brottsförebyggande rådet, Box 1386, Stockholm Telefon , e-post info@bra.se, Denna publikation kan laddas ner från Brås webbplats På begäran kan Brå ta fram ett alternativt format. Frågor om alternativa format skickas till: tillganglig@bra.se Vid citat eller användande av tabeller, figurer, diagram ska källan Brå anges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovspersonens tillstånd. 2

3 Innehåll Sammanfattning 6 Huvudresultat för Inledning 8 En reviderad statistik lanseras En totalbild av de misstänkta personerna 9 Jämförelser med tidigare statistik 9 Tolkning av statistiken 10 Begrepp och definitioner 11 Resultat 12 Personerna som misstänkts för brott 12 Utvecklingen av antalet misstänkta personer 12 Misstänkta personer efter ålder 14 Misstänkta personer efter typ av brott 18 Brott mot person 23 Stöld- och tillgreppsbrott 30 Övriga brottstyper 34 Misstänkta personer med lagföringsbeslut 37 Regionala resultat 42 Beskrivning av statistiken 46 Statistikens ändamål 46 Statistikens innehåll 46 Statistiska mått 47 Variabler 47 Insamling och bearbetning 48 Jämförbarhet över tid 49 3

4 Tekniska och juridiska förändringar 49 Bilaga 53 Reviderad statistik över misstänkta personer 53 Bakgrund till revideringen 53 Jämförelser över tid 54 Fördelning av de misstänkta personerna 56 Misstänkta personer med lagföringsbeslut är ett alternativ till den tidigare populationen 61 4

5 Ny statistik över misstänkta personer Som ett led i att målgruppsanpassa och kvalitetssäkra produkterna i brottsstatistiken publicerar Brå från och med 2017 ny statistik över misstänkta personer. Den nya statistiken är en revidering av den tidigare statistiken över misstänkta personer och ersätter därmed denna. Ändamålet med den nya statistiken är, liksom tidigare statistik över misstänkta personer, att ge en översiktlig bild av de personer som hanteras av rättsväsendet som misstänkta för brott. Syftet med revideringen har främst varit att höja statistikens relevans och tillförlitlighet, samt öka samanvändbarheten med annan brottsstatistik. En förbättring är att den nya statistiken över misstänkta personer redovisar en totalbild av de personer som är misstänkta för brott. I den tidigare statistiken redovisades endast ett urval av dessa personer, nämligen de där misstanken kvarstod efter avslutad utredning. En annan förbättring är att det även sker en särredovisning över misstänkta personer med lagföringsbeslut. Därigenom ökar möjligheterna till samanvändning med andra produkter där lagföringsbesluten särredovisas. Den tidigare redovisade populationen misstänkta personer utgår från och med 2016 års statistik. Brå kommer dock att ta fram viss statistik över den tidigare populationen för att möjliggöra jämförelser över tid i centrala tidsserier. Se Beskrivning av statistiken Jämförbarhet över tid, eller statistikens kvalitetsdeklaration, för en beskrivning av skillnader och likheter vad gäller den tidigare och den nya statistiken. 5

6 Sammanfattning Statistiken över misstänkta personer omfattar straffmyndiga personer som har blivit misstänkta för brott av polis, åklagare eller annan brottsutredande myndighet och där misstanken graderats som skäligen misstänkt eller starkare. Syftet med statistiken är att redovisa antalet, strukturen och utvecklingen för de personer som misstänks för brott. Statistiken är deskriptiv och ger inga djupgående förklaringar till de förändringar som skett under redovisningsperioden. Statistikens ändamål är att tillhandahålla en bild av de misstänkta personerna som kan användas för insyn i, granskning och uppföljning av de brottsutredande myndigheternas verksamheter samt som underlag för utredningsverksamhet och forskning. Huvudresultat för 2016 Antalet misstänkta personer År 2016 misstänktes personer för brott, vilket är en minskning med personer eller 1 procent jämfört med Sett över en tioårsperiod ( ) har antalet personer misstänkta för brott ökat med personer eller 1 procent. Av de misstänkta personerna 2016 var kvinnor och män, vilket ger en könsfördelning på 21 procent kvinnor och 79 procent män. Både antalet kvinnor och män som misstänkts för brott har minskat jämfört med 2015 ( 3 respektive 1 %). Sedan 2007 har antalet män som misstänkts för brott ökat med 2 procent och antalet kvinnor ökat med 4 procent. Utvecklingen av antalet misstänkta efter kön har varit relativt likartad över tid, vilket medför att könsfördelningen inte förändrats de senaste tio åren. Majoriteten (80 %) av de misstänkta var 21 år eller äldre 2016, medan en femtedel var unga personer i åldern år. Andelen unga misstänkta har under en tioårsperiod minskat, sedan 2007 med 4 procentenheter. Dock har andelen på senare år ökat något, med 1 procentenhet mellan 2015 och Den här 6

7 ökningen består framförallt av en andelsökning av antalet unga män som misstänkts för brott. Av de misstänkta personerna 2016 var drygt hälften (56 %) misstänkta för ett (1) brott, medan resterande 44 procent var misstänkta för två eller flera brott. Endast en mindre andel (4 %) var misstänkta för fler än 11 brott under året. Detta mönster kan även ses bland kvinnor och bland män, även om andelen kvinnor som var misstänkta för ett (1) brott var större bland kvinnorna (63 %) än bland männen (54 %). Antalet misstänkta personer minskade eller var detsamma, jämfört med 2015, inom samtliga redovisade brottskategorier. Den kategori där antalet misstänkta minskade mest var bedrägeribrott, som minskade med 12 procent. Misstänkta personer per invånare År 2016 misstänktes personer per invånare för brott. Det är en minskning jämfört med 2015 med 49 personer per invånare, eller med 2 procent. Minskningen kan ses för både kvinnor och män per invånare, med 35 kvinnor ( 4 %) respektive 65 män ( 2 %). Jämför med 2007 har antalet misstänkta personer i relation till befolkningen minskat med 129 personer per invånare ( 6 %). Minskningen gäller framförallt antalet unga kvinnor (15 20 år) per invånare som misstänkts för brott, som minskat med 25 procent jämfört med Personer med lagföringsbeslut Antalet personer som misstänkts för brott och som fått ett lagföringsbeslut var personer 2016, vilket är en minskning med personer eller 6 procent jämfört med Sedan 2007 har antalet misstänkta personer med lagföringsbeslut minskat både avseende antal ( 14 %) och antal per invånare ( 20 %). Av de som misstänktes för brott 2016 hade 46 procent också fått ett lagföringsbeslut. Det är en andel som de senaste tio åren har minskat med 8 procentenheter. Den andel av de misstänkta personerna som fått ett lagföringsbeslut skiljer sig åt mellan olika brottstyper, vilket bland annat hänger samman med hur svårutredda brotten generellt sett är. År 2016 var andelen misstänkta personer med ett lagföringsbeslut störst bland de som misstänktes för trafikbrott (71 %) och narkotikabrott (62 %), och minst för de som misstänktes för bedrägeribrott (22 %) och brott mot person (19 %). 7

8 Inledning Statistiken över misstänkta personer ger en översiktlig bild av de brottsutredande myndigheternas handläggning av de personer som misstänkts för brott. I statistiken redovisas de personer som varit skäligen misstänkta för brott och där den aktuella brottsmisstanken har handlagts under året. Personer som är under 15 år och därmed inte straffmyndiga ingår inte i statistiken. Att brottsmisstanken har handlagts innebär att den utredande myndigheten fattat ett beslut som betyder att handläggningen av den aktuella misstanken är avslutad. Det innebär att personen lagförts 1, fått ett beslut om förundersökningsbegränsning eller av olika anledningar avförts från utredningen, exempelvis på grund av bevisproblem, att brottet som personen är misstänkt för ej hör under allmänt åtal, att brottet är preskriberat etc. Statistiken grundar sig på uppgifter från Polismyndighetens, Åklagarmyndighetens och Tullverkets ärendehanteringssystem. De misstänkta personerna redovisas bland annat efter kön och ålder samt efter vilket brott de misstänkts för. Brotten redovisas enligt den juridiska indelningen av brott i lagstiftningen, men i vissa fall förekommer information som är mer detaljerad än det lagrum som reglerar brottet. Det gäller till exempel redovisningen av antalet personer misstänkta för misshandel, som bland annat även inkluderar information om ålder och kön på den utsatta personen. I vissa andra fall är statistiken mindre detaljerad än lagstiftningen, vilket gäller för en stor del av redovisningen av personer som misstänkts för brott mot den specialstraffrättsliga lagstiftningen. En reviderad statistik lanseras 2017 Som ett led i att målgruppsanpassa och kvalitetssäkra produkterna i brottsstatistiken, lanserar Brå 2017 ny och reviderad statistik över misstänkta personer och handlagda brottsmisstankar, vilket utgör två olika statistikprodukter. Den nya statistiken är en revidering av den tidigare statistiken över misstänkta personer inklusive brottsdeltaganden och ersätter därmed denna. Statistikens ändamål är oförändrat och avser liksom 1 Med lagförts menas att åtal väckts, strafföreläggande utfärdats eller åtalsunderlåtelse/straffvarning meddelats. 8

9 tidigare att ge en översiktlig bild av de brottsutredande myndigheternas handläggning av personer som misstänkts för brott och brottsmisstankar. Det främsta syftet med revideringen har varit att höja statistikens relevans och förbättra tillförlitligheten i dess indelningar och mått samt att öka samanvändbarheten med annan brottstatistik. En totalbild av de misstänkta personerna Revideringen innebär att populationen misstänkta personer fått en ny vidare definition. I den nya definitionen är misstänkta personer samtliga straffmyndiga personer som minst skäligen misstänkts för brott och som handlagts under redovisningsåret. Den skiljer sig mot den tidigare, snävare definitionen av misstänkta personer, där misstanken även skulle kvarstå efter handläggning. Den nya definitionen ger en mer heltäckande bild av de personer som handlagts som skäligen misstänkta för brott av utredande myndighet, och är därtill en robustare definition, som kan produceras med en större tillförlitlighet än den tidigare. Figur 1 visualiserar skillnaden mellan den nya och den tidigare definitionen av misstänkta personer. Tidigare statistik Ny statistik Misstanken kvarstår inte efter avslutad handläggning Misstanken kvarstår efter avslutad handläggning Samtliga misstänkta personer Figur 1. Förhållandet mellan populationerna i den nya och gamla statistiken över misstänkta personer. Proportionerna är inte menade att vara exakta. Jämförelser med tidigare statistik Den nya statistiken över misstänkta personer finns framtagen från och med år Det ger möjlighet att jämföra den nya och den tidigare statistiken och se likheter och skillnader dem emellan. I och med den vidare definitionen av misstänkta personer, har populationen misstänkta där misstanken kvarstår efter avslutad utredning kommit att utvidgas med de personer där misstanken av olika anledningar avskrivits. Generellt sett redovisas fler personer i den nya statistiken, vilket ger en inte obetydlig nivåökning av antalet misstänkta personer. Nivåhöjningen skiljer sig något från år till år och har även tilltagit över tid, men ligger i genomsnitt på personer eller 60 procent under åren Det innebär även att det skett vissa förskjutningar i hur statistiken 9

10 fördelas efter olika variabler. Fördelningen efter kön och ålder är dock i stora delar oförändrad, medan fördelningen efter olika typer av brott skiljer sig något. För en utförligare beskrivning av skillnader mellan den nya och den tidigare statistiken över misstänkta personer, se Beskrivning av statistiken - Jämförbarhet över tid och avsnittet Jämförbarhet och samanvändbarhet i statistikens kvalitetsdeklaration. Tolkning av statistiken När du tolkar statistiken över misstänkta personer, tänk på följande: Statistiken redovisar de gärningspersoner som kunnat identifieras och bedömts vara skäligen misstänkta för brott av rättsväsendet, och inte det faktiska totala antalet gärningspersoner i samhället. Upptäcktsrisken varierar beroende på brottstyp och därmed varierar även andelen brott där det finns en skäligen misstänkt person registrerad beroende på brottstyp. Brottskategorierna brott mot person, trafikbrott och narkotikabrott är till exempel kategorier där det förekommer en misstänkt person i högre grad än vid andra brott. Upptäcktsrisken, liksom polisens och åklagarnas prioriteringar och arbetssätt, kan variera mellan olika grupper av gärningspersoner, till exempel ungdomar och vuxna, och kan också variera över tid, vilket också påverkar hur många personer som misstänks för brott inom respektive grupp. Brottsmisstankar gällande personer under 15 år ingår inte i statistiken. Därmed är det inte möjligt att dra slutsatser i statistiken om icke straffmyndiga personer. 10

11 Begrepp och definitioner I statistiken över misstänkta personer används bland annat följande begrepp: Misstänkt person: En straffmyndig person som av polis, åklagare eller annan brottsutredande myndighet har misstänkts för brott, med som lägst misstankegraden skäligen misstänkt, och där det under redovisningsåret har fattats ett beslut som innebär att handläggningen av brottsmisstanken är avslutad. Personer med lagföringsbeslut: En straffmyndig person som av polis, åklagare eller annan brottsutredande myndighet har misstänkts för brott, med som lägst misstankegraden skäligen misstänkt, och där ett lagföringsbeslut fattats under redovisningsåret. Lagföringsbeslut: Åklagarens beslut om att väcka åtal, utfärda strafföreläggande eller meddela åtalsunderlåtelse/straffvarning. Region: Den region där den utredande myndighet som handlagt brottsmisstanken är placerad. Indelningen följer Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens regionala indelning. Ålder: Personens ålder vid tidpunkten för det brott som misstanken gäller. Kön: Personens juridiska kön. Brottsmisstanke: En misstanke om en persons deltagande i en brottslig gärning. Om en person är misstänkt för flera brott, upprättas en brottsmisstanke för vart och ett av brotten. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken se kapitlet Beskrivning av statistiken. 11

12 Resultat I sammanställningen nedan redovisas huvudresultaten från statistiken över misstänkta personer Först redovisas nivån totalt och efter befolkningsstorleken 2016 och hur nivåerna utvecklats för samtliga brott. Fördelningen av misstänkta personer efter ålder och antal brott redovisas, och därefter presenteras antalet misstänkta personer efter brottstyp. Slutligen presenteras antalet misstänkta som också fått ett lagföringsbeslut, och sist redovisas resultat efter region. Personerna som misstänkts för brott 2 I det här kapitlet redovisas utvecklingen och strukturen för de personer som misstänkts för brott totalt och per invånare. Därtill redovisas hur dessa personer fördelar sig efter ålder, kön och antal brott. Utvecklingen av antalet misstänkta personer År 2016 misstänktes personer för brott, vilket är personer färre ( 1 %) jämfört med Sedan 2007 har antalet misstänka personer dock ökat med 1 procent. Antalet ökade framförallt från 2007 till 2010, för att därefter minska något. År 2013 sjönk antalet till en lägre nivå än de föregående åren, och trenden har därefter varit svagt nedåtgående. Av de misstänkta personerna 2016 var kvinnor och män. Männen utgjorde 79 procent av alla som misstänktes för brott Antalet kvinnor som misstänktes för brott har, liksom antalet misstänkta personer i stort, minskat jämfört med 2015, med kvinnor ( 3 %). Antalet män som misstänktes för brott 2016 var 1 procent lägre än Både antalet misstänkta kvinnor och män har ökat i ett längre perspektiv, med 2 respektive 4 procent sedan I text och tabeller är samtliga sifferuppgifter avrundande enligt principen om tre informationsgivande siffror. Exempelvis blir misstänkta personer och misstänkta personer blir 1 560, medan 373 personer förblir 373. Procenttal i text och tabeller är avrundade till heltal, så 12,2 procent blir till exempel 12 procent och 10,6 procent blir 11 procent. Alla beräkningar samt uppgifter som utgör underlag till figurer baseras dock på ej avrundade siffror. För exakta sifferuppgifter, se de grundtabeller som finns på statistiksidorna på 12

13 År 2016 och förändring jämfört med 2015: Samtliga ( 1%) Kvinnor ( 3 %) Män ( 1 %) Figur 2. Antal misstänkta personer, För att se hur antalet misstänkta personer förhåller sig till Sveriges befolkning, presenteras även antalet misstänkta personer per invånare. Antalet misstänkta per invånare var personer 2016, vilket är 49 personer färre eller 2 procent lägre än Antalet personer som misstänktes för brott 2016 har med andra ord minskat i relation till befolkningen i landet, vilket också gäller i det längre perspektivet. Sedan 2007 har antalet misstänkta personer per invånare minskat med 129 personer ( 6 %). Det var 865 kvinnor och män per invånare som misstänktes för brott Det är för både män och kvinnor en minskning jämfört med 2015, med 4 respektive 2 procent. Sedan 2007 har det skett en minskning av antalet kvinnor och män per invånare, båda med 4 procent. Figur 3. Antal misstänkta personer per invånare År 2016 och förändring jämfört med 2015: Samtliga 2110 Kvinnor 865 Män ( 2%) 35 ( 4%) 65 ( 2%) 13

14 Misstänkta personer efter ålder I svensk lagstiftning finns det särskilda bestämmelser för straffmyndiga personer som begår brott innan de fyllt 21 år, så kallade unga lagöverträdare. Vissa bestämmelser avser enbart personer som inte fyllt 18 år. Skillnader mellan unga lagöverträdare och vuxna förekommer inom både straff- och processrätten, där såväl straff som påföljder skiljer sig åt, liksom inom handläggningen av förundersökningen och mål där unga är inblandade. I redovisningen efter ålder särredovisas därför dessa ålderklasser. Av de personer som misstänktes för brott 2016 var omkring hälften (46 %) 29 år eller yngre, och resterande hälft (54 %) 30 år eller äldre. Unga personer (15 20 år) utgjorde 20 procent av de misstänkta personerna. Ungefär en lika stor andel (18 %) var i åldern 50 år eller äldre. Fördelningen efter ålder var i stort sett densamma oavsett kön. Åldersfördelningen var också generellt oförändrad jämfört med 2015, såväl bland misstänkta personer som bland kvinnorna respektive männen. Sedan 2007 har det dock skett en minskning av andelen unga (15 20 år), med 4 procentenheter. Förändringen är extra tydlig för kvinnor, där andelen unga minskat med 9 procentenheter, medan andelen unga män minskat med 3 procentenheter. När kön och ålder kombineras framkommer att majoriteten (63 %) av de personer som misstänktes för brott 2016 var män i åldern 21 år eller äldre (vid tidpunkten för brottet). En liten andel (4 %) av personerna som misstänktes för brott 2016 var unga kvinnor. Unga män eller vuxna kvinnor som misstänktes för brott 2016 utgjorde var för sig en ungefär lika stor andel (16 17 %). Tabell 1. Antal misstänkta personer efter ålder Ålder Samtliga Kvinnor Män Antal Procent Antal Procent Antal Procent Samtliga Avser samtliga personer där uppgift om ålder fanns Könsfördelning och ålder Könsfördelningen av de misstänkta personerna var likartad i de olika åldergrupperna I samtliga åldersgrupper utgjorde män majoriteten (78 82 %). Kvinnor utgjorde en något större andel bland personer i åldern 30 år eller äldre, där de utgjorde 22 procent av samtliga misstänkta. I åldersgrupperna under 30 år utgjorde kvinnorna en lite mindre andel, procent. Mönstret var i stort sett detsamma som 2015, men andelen unga kvinnor i åldern år var 3 procentenheter större

15 Figur 4. Könsfördelning efter ålder Antalet misstänkta personer efter ålder i förhållande till befolkningsstorleken Antalet misstänkta personer per invånare var 2016 störst i de yngre åldersgrupperna Antalet per invånare var lägre med högre åldrar och var lägst för personer 50 år eller äldre. Det här mönstret har varit relativt likartat de senaste tio åren, men det förstärktes något 2016 eftersom antalet misstänkta per invånare då ökade i de yngre åldrarna (15 20 år), medan det minskade i de äldre åldrarna (21 år och äldre), jämfört med Tabell 2. Antal personer per invånare som misstänkts för brott efter ålder 2016 och förändring jämfört med Ålder Samtliga Kvinnor Män Antal Förändring mot Antal Förändring mot Antal Förändring mot Antal Procent Antal Procent Antal Procent Samtliga Avser samtliga personer där uppgift om ålder fanns Även sett till enbart kvinnor eller enbart män var antalet misstänkta i förhållande till befolkningen högst i de yngre åldrarna och lägre i de högre åldrarna. Antalet kvinnor per invånare har dock inte ökat i de yngre åldrarna, som det har för männen. 15

16 Figur 5. Antalet misstänkta kvinnor och män per invånare, efter ålder Utveckling Utvecklingen av antalet kvinnor och män per invånare som misstänkts för brott presenteras nedan med ett index efter olika åldersgrupper. År 2007 är basår, det vill säga har index 100. Indexet visar procentuell förändring från basåret. Om serien för en åldersgrupp överstiger värdet 100 har antalet misstänkta personer per i gruppen ökat, och om det understiger 100 har det minskat, jämfört med basåret. Sedan 2007 har antalet misstänkta personer per invånare både ökat och minskat. En ökning kan ses för samtliga åldersgrupper fram till , beroende på åldersgrupp. Därefter har antalet per invånare generellt minskat till en nivå 2016 som var ungefär lika stor, eller något lägre än Antalet kvinnor per invånare som misstänkts för brott ökade i samtliga åldersgrupper fram till Antalet har sedan minskat sedan 2010 i så gott som samtliga åldersgrupper. Åldersgruppen år är dock avvikande i det avseendet att den har minskat avsevärt mycket mer än de övriga åldersgrupperna under perioden. Antalet misstänkta kvinnor i åldern år per invånare har under perioden 2007 till 2016 minskat med 25 procent, medan övriga åldersgrupper hade ungefär samma nivå 2016 som Utvecklingen av antalet misstänkta män per invånare liknar den som för kvinnor. Först ökade antalet från 2007 till 2009, för att sedan minska. I åldersgruppen år minskade det från 2009, liksom det gjorde för kvinnor år. Minskningen är dock inte lika stor som för kvinnor och de senaste åren har antalet istället ökat, till en nivå 2016 som är 5 procent högre än

17 Figur 6. Index (basår=2007) över antalet misstänkta personer per invånare i olika åldersgrupper, för kvinnor och män, *Index under 100 innebär att antalet per invånare minskat och index över 100 innebär att antalet per invånare ökat jämfört med basåret. Antal brott per misstänkt person En person kan vara misstänkt för ett eller flera brott under ett kalenderår. Majoriteten (56 %) av personerna som misstänktes för brott 2016 var misstänkta för ett (1) brott. Av de misstänkta personerna var 19 procent misstänkta för två brott, 22 procent misstänkta för 3 10 brott och 4 procent var misstänkta för 11 eller fler brott. Fördelningen av personer efter antal brott var likartad för kvinnor och för män. För kvinnor var dock andelen som misstänktes för ett (1) brott större (63 %) än motsvarande andel för män (54 %). Figur 7. Procentuell fördelning av antalet misstänkta personer efter antal brott som de misstänkts för under Antal brott per misstänkt person efter ålder Unga (15 17 år) som var misstänkta för brott var i 64 procent av fallen misstänkta för ett (1) brott, och 36 procent var således misstänkta för två eller fler brott. Av personerna mellan 18 och 29 år var 54 procent misstänkta för ett (1) brott och 46 procent för två eller fler brott. Av personerna som var 30 år eller äldre var 61 procent misstänkta för ett (1) brott. 17

18 Misstänkta personer i åldrarna 18 till 29 år var i högre utsträckning än övriga åldersgrupper misstänkta för flera brott. Det här mönstret finns också för män som misstänkts för brott. Mönstret kan ses även för kvinnor, men där var andelen kvinnor år som var misstänkta för två eller flera brott mindre i relation till övriga åldersgrupper. Figur 8. Fördelning av antalet misstänkta personer efter antal brott som de misstänkts för, efter ålder, Misstänkta personer efter typ av brott 3 Nedan presenteras antalet personer som har misstänkts för olika kategorier av brott. Utvecklingen redovisas efter befolkningsstorleken respektive år. Av personerna som misstänktes för brott 2016 var 38 procent misstänkta för brott mot person, 22 procent för stöld- och tillgreppsbrott, 23 procent för narkotikabrott och 19 procent för trafikbrott. Mindre andelar, om 6 respektive 7 procent, var misstänkta för skadegörelse- respektive bedrägeribrott. Motsvarande andelar gäller för de misstänkta männen inom respektive brottskategori. Av de misstänkta kvinnorna var dock en större andel (30 %) misstänkta för stöld- 3 I text och tabeller är samtliga sifferuppgifter avrundande enligt principen om tre informationsgivande siffror. Exempelvis blir misstänkta personer och misstänkta personer blir 1 560, medan 373 personer förblir 373. Procenttal i text och tabeller är avrundade till heltal, så 12,2 procent blir till exempel 12 procent och 10,6 procent blir 11 procent. Alla beräkningar samt uppgifter som utgör underlag till figurer baseras dock på ej avrundade siffror. För exakta sifferuppgifter, se de grundtabeller som finns på statistiksidorna på 18

19 och tillgreppsbrott, medan mindre andelar var misstänkta för trafikbrott och narkotikabrott (11 % respektive 16 %). Jämfört med 2015 var antalet personer som misstänktes för brott 2016 detsamma eller lägre i samtliga brottskategorier redovisade i tabell 3. Antalet personer som misstänktes för brott mot person och trafikbrott var detsamma 2016 som Antalet personer som var misstänkta för stöld- och tillgreppsbrott, skadegörelsebrott, bedrägeribrott eller narkotikabrott har dock minskat jämfört med Den antalsmässiga minskningen var störst för personer som misstänkts för stöld- och tillgreppsbrott, där färre personer ( 6 %) misstänktes för brott 2016 jämfört med Den största procentuella förändringen gällde antalet misstänkta för bedrägeri. Från 2015 har antalet personer som misstänkts för bedrägeribrott minskat med 12 procent, vilket är en minskning med personer. En liknande utveckling som för samtliga personer kan ses för män som misstänkts för brott. Antalet män som misstänkts för brott mot person har dock ökat något jämfört med 2015, med 627 personer (+1 %). Antalet män som misstänkts för stöldoch tillgreppsbrott har minskat mest antalsmässigt, med personer ( 8 %) och antalet män som misstänkts för bedrägeribrott har minskat mest andelsmässigt med 13 procent, jämfört med Utvecklingen av antalet kvinnor som har misstänkts för brott skiljer sig något åt mot den för män. Antalet kvinnor som misstänktes för brott mot person 2016 är lägre jämfört med 2015, och är den kategori som minskat mest i antal, med 530 personer ( 4 %). Antalet kvinnor som misstänkts för bedrägeribrott har i likhet med antalet män minskat jämfört med 2015, med 385 kvinnor ( 12 %). Något som skiljer sig mot utvecklingen av antalet misstänkta män är att antalet kvinnor som har misstänkts för trafikbrott ökat med 1 procent och antalet som har misstänkts för narkotikabrott minskat med 5 procent. Tabell 3. Antal personer som misstänkts för brott 2016, efter brottskategori och kön, samt utveckling sedan Samma person kan vara misstänkt för flera kategorier av brott. Brottstyp Samtliga Kvinnor Män Antal Utv. Antal Utv. Antal Utv. Samtliga brott Brott mot person Stöld- och tillgreppsbrott Skadegörelse Bedrägeri Trafikbrott Narkotikabrott Pilanvisningarna ( =ökning; =minskning; =oförändrat) anger förändringens riktning jämfört med Könsfördelning och brott Majoriteten av personerna som misstänktes för brott 2016 var män i samtliga brottskategorier (79 %). Brottskategorier där andelen kvinnor var något större än i 19

20 andra kategorier, var stöldbrott och bedrägeribrott, där kvinnor utgjorde 28 respektive 23 procent av samtliga misstänkta personer. Brottskategorier där kvinnor utgjorde en mindre andel än generellt var skadegörelse- (13 %), trafik- (11 %) och narkotikabrott (14 %). Figur 9. Könsfördelning för antalet misstänkta personer efter olika kategorier av brott Antal misstänkta efter ålder och brottskategori Bland misstänkta personer i åldern år var en större andel misstänkta för brott mot person (37 %). En stor andel av de unga misstänkta var också misstänkta för stöldbrott (27 %) och narkotikabrott (31 %). Också bland personer som var 21 år eller äldre var störst andel (38 %) misstänkta för brott mot person. Dessutom var stöld- och tillgreppsbrott och narkotikabrott stora brottskategorier även bland dem (21 % och 22 %), men inte i lika stor utsträckning som bland unga misstänkta. Istället var en större andel (20 %) misstänkta för trafikbrott, i åldern 21 år eller äldre. Tabell 4. Antal misstänkta personer efter brottskategori och ålder Samma person kan vara misstänkt för flera kategorier av brott och därmed räknas under flera rader. Brottskategori Samtliga år Procent 21 år Procent Samtliga brott Brott mot person Stöld- och tillgreppsbrott Skadegörelse Bedrägeri Trafikbrott Narkotikabrott Misstänkta kvinnor fördelar sig något annorlunda efter kategori av brott. Generellt var en större andel av kvinnorna misstänkta för stöldbrott, jämfört med de misstänkta männen. Av de unga kvinnorna i åldern år var 39 procent misstänkta för stöld- och tillgreppsbrott och motsvarande andel för kvinnor i åldern 20

21 21 år eller äldre var 28 procent. Brott mot person utgjorde en mindre andel (29 %) för unga kvinnor år, jämfört med motsvarande andel för unga män (39 %). Generellt var också en mindre andel av de misstänkta kvinnorna i samtliga åldersgrupper misstänkta för trafikbrott och narkotikabrott. Tabell 5. Antal misstänkta kvinnor och män efter brottskategori och ålder Samma person kan vara misstänkt för flera kategorier av brott och därmed räknas under flera rader. Brottskategori Kvinnor Män år Procent 21 år Procent år Procent 21 år Procent Samtliga brott Brott mot person Stöld- och tillgreppsbrott Skadegörelse Bedrägeri Trafikbrott Narkotikabrott Åldersfördelning för olika brottskategorier Majoriteten av de som misstänktes för brott under 2016 var som beskrivits ovan 21 år eller äldre. Andelen unga (15 20 år), som totalt sett utgjorde 20 procent av de misstänkta personerna, var dock större i vissa brottskategorier. Störst var andelen unga misstänkta för skadegörelsebrott, där de utgjorde 30 procent. Unga utgjorde också en relativt stor andel av personerna som misstänktes för stöld- och tillgrepsbrott och narkotikabrott under året, med 25 respektive 26 procent. Mönstret för unga är detsamma när man ser till de män som misstänkts för brott 2016, medan det skiljer sig något för kvinnor som misstänkts för brott. Bland unga kvinnor var andelen misstänkta störst för stöld- och tillgreppsbrott och narkotikabrott, med 25 procent respektive 26 procent av samtliga misstänkta kvinnor, och inte lika stor för skadegörelsebrott (19 %). 21

22 Figur 10. Åldersfördelning för de misstänkta personerna efter kategori av brott Antal brott per misstänkt person efter brottskategori Hur många brott personer har misstänkts för varierar mellan olika brottskategorier. Av de personer som var misstänkta för skadegörelsebrott var 17 procent misstänkta för fler än ett (1) brott, till skillnad mot narkotikabrott där 48 procent av personerna var misstänkta för fler än ett (1) brott. Det är således vanligare att personer är misstänkta för flera narkotikabrott, än för flera stöldbrott. Att antalet brott skiljer sig åt mellan olika kategorier är förväntat och hänger samman med brottens karaktär; exempelvis är återfalls- och seriebrottsligheten vanligare i vissa kategorier. Fördelningen varierar också till följd av polisens olika insatser och möjligheter att knyta en person till brottet. 22

23 Figur 11. Procentuell fördelning av misstänkta personer efter antal brott och brottskategori Brott mot person Med brott mot person avses brott som regleras i 3 7 kap. brottsbalken. Av de personer som var misstänkta för brott mot person 2016 var majoriteten (58 %) misstänkta för misshandel. Motsvarande andel av de kvinnor och av de män som misstänktes för brott mot person var 61respektive 57 procent. Antalet personer som misstänktes för brott mot person 2016 är oförändrat i stort jämfört med 2015, men inom några brottstyper kan man se en viss förändring. Antalet personer som har misstänkts för olaga hot eller våldtäkt har ökat, med 1 respektive 2 procent, medan antalet personer som har misstänkts för misshandel och ofredande har minskat med 1 respektive 3 procent. Antalet män som har misstänkts för misshandel var detsamma som Antalet män som har misstänkts för 23

24 resterande brottstyper följer samma utveckling som för misstänkta totalt. Antalet misstänkta kvinnor har minskat för samtliga brott mot person. Det har dock inte skett någon förändring av antalet kvinnor som misstänkts för våldtäkt, jämfört med Tabell 6. Antal personer som misstänkts för brott mot person 2016, efter olika typer av brott mot person, samt utveckling sedan Samma person kan vara misstänkt för flera typer av brott. Brottstyp Samtliga Kvinnor Män Antal Utv. Antal Utv. Antal Utv. Brott mot person ±0 % % % Misshandel % % ±0 % Olaga hot % % % Ofredande % % % Våldtäkt % 39 ±0 % % År 2016 misstänktes 804 personer per invånare för brott mot person, vilket är 7 personer färre ( 1 %) jämfört med Nivån 2016 var också 1 procent lägre jämfört med Antalet män per invånare som har misstänkts för brott mot person var detsamma 2016 som det var 2015, och har under en tioårsperiod minskat med 2 procent. Antalet kvinnor per invånare som har misstänkts för brott mot person 2016 var 5 procent lägre än 2015, men 13 procent högre än Figur 12. Antal personer per invånare som misstänkts för brott mot person År 2016 och förändring jämfört med 2015: Samtliga 804 Kvinnor 301 Män ( 1 %) 16 ( 5 %) 1 ( 0 %) Misshandel År 2016 misstänktes 464 personer per invånare för misshandel. Det är en minskning med 10 personer eller 2 procent jämfört med Nivån har varit ungefär densamma sedan 2013, då den minskade sedan en tidigare topp Sedan 2007 har det totalt skett en minskning med 6 procent. Dock har det sedan 2007 inte skett en minskning av antalet misstänkta kvinnor per invånare, utan dessa har ökat med 15 procent. 24

25 Figur 13. Antal personer per invånare som misstänkts för misshandel År 2016 och förändring jämfört med 2015: Samtliga 464 Kvinnor 183 Män ( 2%) 11 ( 6%) 10 ( 1%) Misshandel mot kvinnor och män År 2016 misstänktes personer för misshandel mot kvinna, vilket var en minskning med 3 procent jämfört med En minskning kunde också noteras i antalet misstänkta kvinnor och antalet misstänkta män, med 6 respektive 3 procent. Vad gäller misshandel mot man var personer misstänkta Jämfört med 2015 var det en minskning med 3 procent, och en minskning kunde också ses för både misstänkta kvinnor och misstänkta män, med 7 respektive 3 procent. Vid misshandel mot män såväl som mot kvinnor 2016 var majoriteten av de misstänkta (83 84%) män. Tabell 7. Antal män och kvinnor som misstänkts för misshandel mot kvinna respektive man, 18 år eller äldre, 2016, och utveckling sedan Misshandel Samtliga Kvinna Man Könsfördelning Antal Utv. Antal Utv. Antal Utv. Kvinna Man Mot kvinna % % % Mot man % % % Antalet personer per invånare som 2016 misstänktes för misshandel mot kvinna var 177 personer, vilket är en minskning med 8 personer eller 4 procent jämfört med Antalet personer per invånare som misstänkts för misshandel mot kvinna har också minskat i ett längre perspektiv; sedan 2007 har det minskat med 23 personer eller 12 procent. Det gäller också när resultatet delas upp på om de misstänkta var kvinnor eller män. Antalet kvinnor per invånare som misstänkts för misshandel mot kvinna har minskat med 22 procent och antalet män per invånare har minskat med 8 procent, jämfört med

26 Figur 14. Antal personer per invånare som misstänkts för misshandel mot kvinna (18 år eller äldre), År 2016 och förändring jämfört med 2015: Samtliga 177 Kvinnor 61 Män ( 4 %) 4 ( 7 %) 12 ( 4 %) Antalet personer per invånare som 2016 misstänktes för misshandel mot män var 204 personer. Antalet misstänkta personer i förhållande till befolkningen har minskat med 9 personer eller 4 procent sedan Det har även i ett längre perspektiv skett en minskning av antalet misstänkta per invånare, sedan 2007 med 26 procent. Den här minskningen gäller framför allt antalet män per invånare, som minskat med 29 procent sedan Antalet kvinnor per invånare har istället ökat med 1 procent under samma period. Figur 15. Antal personer per invånare som misstänkts för misshandel mot man (18 år eller äldre), År 2016 och förändring jämfört med 2015: Samtliga 204 Kvinnor 65 Män ( 4 %) 5 ( 8 %) 14 ( 4 %) Misshandel i nära relation År 2016 misstänktes personer för misshandel mot en kvinna som de hade eller tidigare hade haft en nära relation 4 med. Antalet personer som misstänktes för 4 Med nära relation menas att offret och gärningspersonen är eller har varit gifta, sambo eller har gemensamma barn. 26

27 misshandel mot en man i en nära relation var personer. En jämförelse är här inte möjlig mot tidigare år, eftersom definitionen av nära relation förtydligades i polisens system för kategorisering av brott under Före förtydligandet registrerade polisen fler typer av relationer än vad som ingick i definitionen, vilket skapade en överskattning av misshandel i nära relationer i statistiken. Sedan definitionen förtyligades har denna överskattning minskat, men det finns fortfarande skäl att iaktta viss försiktighet när dessa resultat tolkas. Tabell 8. Antal män och kvinnor som misstänkts för misshandel i nära relation mot kvinna respektive mot man 2016 och utveckling sedan Med punkt (.) menas att adekvat uppgift saknas. Misshandel i Samtliga Kvinna Man Könsfördelning nära relation Antal Utv. Antal Utv. Antal Utv. Kvinna Man Mot kvinna Mot man Olaga hot och ofredande Antalet personer som misstänkts för olaga hot var personer 2016, och är en ökning med 1 procent jämfört med Antalet män som misstänktes för olaga hot 2016 var också fler (+1 %) än 2015, medan antalet kvinnor hade minskat med 4 procent. Antalet personer som misstänkts för ofredande var personer 2016, vilket är en minskning med 3 procent jämfört med Minskningen kan ses för såväl kvinnor som män, med 7 respektive 2 procent. Majoriteten av de misstänkta för olaga hot och ofredande var män, 86 respektive 78 procent. Tabell 9. Antal personer som misstänkts för olaga hot och ofredande, 2016 och utveckling sedan Brott Samtliga Kvinna Man Könsfördelning Antal Utv. Antal Utv. Antal Utv. Kvinna Man Olaga hot % % % Ofredande % % % År 2016 var 240 personer per invånare misstänkta för olaga hot, vilket är samma nivå som Sedan 2007 har det dock skett en minskning med 7 procent eller 18 personer. Antalet kvinnor per invånare som har misstänkts för olaga hot var 5 procent lägre 2016 jämfört med Antalet män per invånare som misstänkts för olaga hot var dock oförändrat mot året dessförinnan. Både antalet kvinnor och antalet män har minskat över en tioårsperiod ( 2 % respektive 27

28 7 %). Figur 16. Antal personer per invånare som misstänkts för olaga hot År 2016 och förändring jämfört med 2015: Samtliga 240 Kvinnor 65 Män ( 0%) 3 ( 5%) +1 (+0%) Antalet personer per invånare som misstänkts för ofredande var 135 personer 2016, vilket är en minskning sedan 2015 med 6 personer eller 4 procent. Under en tioårsperiod har dock antalet personer per invånare som misstänkts för ofredande ökat med 15 personer eller 13 procent. En liknande utveckling kan ses för både antalet kvinnor och antalet män. Figur 17. Antal personer per invånare som misstänkts för ofredande År 2016 och förändring jämfört med 2015: Samtliga 135 Kvinnor 60 Män ( 4%) 5 ( 8%) 8 ( 4%) Olaga hot och ofredande mot kvinnor och män Antalet personer som misstänktes för olaga hot mot kvinnor var personer 2016, vilket är en minskning med 3 procent jämfört med Både antalet kvinnor och antalet män som misstänkts för olaga hot mot kvinnor var lägre 2016 jämfört med Antalet personer som misstänktes för olaga hot mot män var personer, vilket är samma nivå som Antalet kvinnor som har misstänkts för olaga hot mot män har minskat med 6 procent, medan antalet män som har misstänkts är oförändrat, jämfört med

29 Som framgår av tabell 10utgjorde män majoriteten (87 88 %) av de misstänkta för olaga hot, både mot kvinnor och mot män. Tabell 10. Antal personer som misstänkts för olaga hot mot kvinnor respektive mot män, 18 år eller äldre, 2016 och utveckling sedan Olaga hot Samtliga Kvinna Man Könsfördelning mot Antal Utv. Antal Utv. Antal Utv. Kvinna Man Kvinna % % % Man ±0 % % ±0 % Antalet personer som misstänktes för ofredande mot kvinnor var personer 2016, vilket är en minskning med 5 procent jämfört med Antalet personer som har misstänkts för ofredande mot män var personer Det är en minskning med 6 procent sedan Kvinnor utgjorde en större andel (31 %) av de misstänkta för ofredande mot en man, jämfört med andelen kvinnor (17 %) som misstänktes för ofredande mot en kvinna. Tabell 11. Antal personer som misstänkts för olaga hot mot kvinnor respektive mot män, 18 år eller äldre, 2016 och utveckling sedan Ofredande Samtliga Kvinna Man Könsfördelning mot Antal Utv. Antal Utv. Antal Utv. Kvinna Man Kvinna % % % Man % % % Våldtäkt År 2016 misstänktes 35 personer per invånare för våldtäkt, vilket i stort sett var samma nivå som året dessförinnan (+1 %). Sedan 2007 har antalet per invånare ökat med 6 personer eller 20 procent. Det bör dock noteras att det gjorts förändringar i sexualbrottslagstiftningen som trädde i kraft 1 april Förändringen har bland annat inneburit att definitionen av våldtäkt utvidgats till att omfatta händelser som tidigare kategoriserats som sexuellt utnyttjande. Förändringen i lagstiftningen hade effekter på statistiken de närmast följande åren därefter. Antalet män per invånare som misstänktes för våldtäkt 2016 låg på samma nivå som 2015, och hade under en tioårsperiod ökat med 21 procent. Antalet misstänkta kvinnor var så lågt för den här brottstypen att det är svårt att utläsa en tydlig trend. 29

30 Figur 18. Antal personer per invånare som misstänkts för våldtäkt År 2016 och förändring jämfört med 2015: Samtliga 35 Kvinnor 1 Män (+1 %) 0 ( 1 %) +0 (+0 %) Våldtäkt mot kvinna och mot man Antalet personer som misstänktes för våldtäkt mot kvinna var personer 2016, vilket är en ökning med 6 procent jämfört med År 2016 misstänktes 70 personer för våldtäkt mot man, vilket är en ökning med 40 procent jämfört med året dessförinnan. Ökningen kan ses i antalet män som har misstänkts för våldtäkt mot man, av misstänkta kvinnor har det dock skett en minskning. Av personerna som var misstänkta för våldtäkt mot kvinnor och mot män var 99 respektive 90 procent män. Tabell 12. Antal personer som misstänkts för våldtäkt mot kvinnor respektive mot män, 18 år eller äldre, 2016 och utveckling sedan Våldtäkt Samtliga Kvinna Man Könsfördelning mot Antal Utv. Antal Utv. Antal Utv. Kvinna Man Kvinna % % % 1 99 Man % 7 13 % % Stöld- och tillgreppsbrott Med stöld- och tillgreppsbrott avses brott som regleras i 8 kap. brottsbalken. Av personerna som var misstänkta för stöld- och tillgreppsbrott 2016 var majoriteten (61 %) misstänkta för butiksstöld. Mosvarande andel för kvinnor som har misstänkts för stöld- och tillgreppsbrott var 79 procent och för män som har misstänkts 55 procent. Antalet personer som misstänks för stöld- och tillgreppsbrott var personer 2016, vilket är en minskning med 6 procent jämfört med En minskning har skett för samtliga brottstyper redovisade i tabell 13, bortsett ifrån rån (inklusive grovt rån), där antalet istället ökat med 5 procent jämfört med Den antalsmässigt största minskningen har skett av antalet misstänkta för butiksstöld, minskade med personer ( 5 %). Den största procentuella minskningen har skett av antalet misstänkta för stöld ur och från motordrivet fordon ( 13 %), och av misstänkta för 30

31 bostadsinbrott ( 12 %). Bortsett från antalet som misstänkts för rån har antalet kvinnor och män som misstänkts för stöld- och tillgreppsbrott också minskat, dock i lite varierande utsträckning. Antalet män som misstänkts för bostadsinbrott 2016 var 13 procent lägre än 2015, medan antalet kvinnor var 1 procent lägre. Antalet kvinnor som misstänkts för biltillgrepp har minskat med 14 procent, medan motsvarande antal män minskat med 7 procent. När det gäller könsfördelningen var andelen misstänkta kvinnor större vid butiksstöld (36 %), än vid övriga brottstyper inom kategorin stöld- och tillgreppsbrott, där andelen misstänkta kvinnor låg på 7 11 procent. Tabell 13. Antal personer som misstänkts för stöld- och tillgreppsbrott 2016, efter olika typer av stöldoch tillgreppsbrott. Samma person kan vara misstänkt för flera kategorier av brott. Brottstyp Samtliga Kvinnor Män Könsfördelning Antal Utv. Antal Utv. Antal Utv. Kvinnor Män Stöld- och tillgreppsbrott % % % Biltillgrepp % % % Stöld ur och från motorfordon % % % Bostadsinbrott % % % Butiksstöld % % % Rån inkl. grovt % % % 7 93 År 2016 misstänktes 461 personer per invånare för stöld- och tillgreppsbrott. Det är en minskning med 36 personer eller 7 procent jämfört med Även i ett längre perspektiv har det skett en minskning, sedan 2007 med 86 personer eller 16 procent. En liknande utveckling kan ses för både misstänkta kvinnor och misstänkta män. Figur 19. Antal personer per invånare som misstänkts för stöld- och tillgreppsbrott År 2016 och förändring jämfört med 2015: Samtliga 461 Kvinnor 256 Män ( 7 %) 10 ( 4 %) 63 ( 9 %) Bilbrott Med bilbrott avses här brottstyperna biltillgrepp och stöld ur/från motordrivet fordon. Antalet personer som misstänktes för biltillgrepp 2016 var 22 personer per 31

32 invånare. Det är en minskning jämfört med 2015 med 2 personer eller 9 procent. En kontinuerlig minskning har skett sedan 2007 med 54 procent, vilket hör ihop med ett minskat antal anmälda brott av detta slag. Samma utveckling kan ses för både kvinnor och män. Figur 20. Antal personer per invånare som misstänkts för biltillgrepp År 2016 och förändring jämfört med 2015: Samtliga 22 Kvinnor 5 Män 39 2 ( 9 %) 1 ( 15 %) 4 ( 9 %) År 2016 misstänktes 15 personer per invånare för stöld ur eller från motordrivet fordon. Det är 3 personer färre ( 14 %) jämfört med 2015 och 18 personer färre ( 54 %) jämfört med Liksom med misstänkta för biltillgrepp har en kontinuerlig minskning skett sedan Figur 21. Antal personer per invånare som misstänkts för stöld ur eller från motordrivet fordon År 2016 och förändring jämfört med 2015: Samtliga 15 Kvinnor 3 Män 28 3 ( 14 %) 0 ( 8 %) 5 ( 15 %) Bostadsinbrott År 2016 misstänktes 20 personer per invånare för bostadsinbrott, vilket är en minskning med 3 personer eller 13 procent jämfört med Under en tioårsperiod har dock antalet ökat med 5 personer per invånare eller 33 procent. Den här ökningen har framförallt skett fram till 2011, och därefter har antalet minskat något. Den här utvecklingen kan också ses för antalet män som har 32

33 misstänkts för bostadsinbrott. Antalet kvinnor har dock inte minskat på samma sätt sedan 2015 ( 2 %), och har heller inte ökat på samma sätt sedan 2007 (+12 %). Antalet kvinnor som har misstänkts för bostadsinbrott har dock generellt varit lågt under perioden, och det är därför svårt att avläsa en generell trend. Figur 22. Antal personer per invånare som misstänkts för bostadsinbrott År 2016 och förändring jämfört med 2015: Samtliga 20 Kvinnor 4 Män 36 3 ( 13%) 0 ( 2%) 6 ( 14%) Butiksstöld Antalet personer som misstänktes för butiksstöld var 283 personer per invånare Det är en minskning med 19 personer eller 6 procent sedan En ökning har skett från 2007 till 2009, därefter har antalet per invånare minskat fram till 2013 och sedan har nivån varit relativt jämn fram till Under en tioårsperiod har antalet per invånare minskat med 29 personer eller 9 procent. Både antalet kvinnor och antalet män har minskat sedan 2015, med 4 respektive 8 procent. Under en tioårsperiod har antalet kvinnor per invånare minskat med 18 procent, medan antalet män per invånare var oförändrat. Figur 23. Antal personer per invånare som misstänkts för stöld och snatteri från butik År 2016 och förändring jämfört med 2015: Samtliga 283 Kvinnor 201 Män ( 6 %) 9 ( 4 %) 30 ( 8 %) 33

34 Rån År 2016 misstänktes 31 personer per invånare för rån, vilket är en ökning med 1 person eller 4 procent sedan året dessförinnan. Sedan 2007 har det dock skett en minskning med 11 procent. Minskningen sedan 2007 kan också ses för antalet män per invånare. Antalet kvinnor som misstänkts för rån är dock för litet för att man ska kunna uttala sig om en generell trend. Figur 24. Antal personer per invånare som misstänkts för rån, inklusive grovt rån, År 2016 och förändring jämfört med 2015: Samtliga 31 Kvinnor 5 Män (+4 %) +0 (+4 %) +2 (+4 %) Övriga brottstyper I kategorin övriga brottstyper ingår bedrägeribrott (9 kap. brottsbalken), skadegörelsebrott (12 kap brottsbalken), rattfylleribrott (inklusive grovt rattfylleri) enligt trafikbrottslagen 1951:649) och brott mot narkotikastrafflagen (1968:64). De övriga brottstyperna ger en kompletterande bild av vilka brott personerna misstänkts för och deras utveckling i antal per invånare. Antalet personer som misstänktes för bedrägeribrott var personer Jämfört med 2015 är det en minskning med 12 procent för samtliga personer. Det har skett en minskning av både kvinnor och män som misstänkts för bedrägeribrott ( 12 % respektive 13 %). År 2016 misstänktes personer för skadegörelsebrott, och det är en minskning med 2 procent jämfört med Den procentuella minskningen var störst i antalet kvinnor ( 7 %), medan den var något mindre för antalet män ( 2 %). Antalet personer som misstänktes för rattfylleri var personer Det är en minskning med 9 procent jämfört med Minskningen kan ses för både antalet kvinnor och antalet män som misstänkts för rattfylleri, med 6 respektive 10 procent. År 2016 misstänktes personer för narkotikabrott, vilket är 1 procent färre än Antalet misstänkta män var detsamma 2016 som 2015, medan antalet kvinnor som misstänktes för narkotikabrott 2016 var 5 procent lägre än

35 Tabell 14. Antal personer som misstänkts för några övriga brottstyper 2016 och utveckling sedan Samma person kan vara misstänkt för flera brottstyper. Brottstyp Samtliga Kvinnor Män Könsfördelning Antal Utv. Antal Utv. Antal Utv. Kvinnor Män Bedrägeribrott % % % Skadegörelsebrott % % % Rattfylleri % % % Narkotikabrott % % ±0 % Bedrägeribrott Antalet personer som misstänktes för bedrägeribrott var 151 personer per invånare 2016, vilket är 23 personer färre eller 13 procent lägre än Förutom en ökning från 2008 till 2010 har antalet misstänkta personer per minskat sedan 2007, totalt med 16 procent. Den här utvecklingen kan också ses för antalet misstänkta män per invånare, som minskat med 9 procent sedan Antalet kvinnor har minskat mer kontinuerligt under perioden, och har allt som allt minskat med 30 procent sedan Figur 25. Antal personer per invånare som misstänkts för bedrägeribrott År 2016 och förändring jämfört med 2015: Samtliga 151 Kvinnor 70 Män ( 13%) 10 ( 13%) 37 ( 14%) Skadegörelsebrott År 2016 misstänktes 126 personer per invånare för skadegörelsebrott. Det är en minskning med 4 personer eller 3 procent jämfört med En kontinuerlig minskning har skett sedan 2008, efter en tidigare uppgång från Under en tioårsperiod har antalet misstänkta per minskat med 21 procent. Även antalet män per invånare som har misstänkts för skadegörelsebrott har minskat under perioden, med 3 procent sedan 2015 och med 24 procent sedan För kvinnor har det skett en minskning med 7 procent sedan 2015, men jämfört med 2007 är nivån densamma. 35

36 Figur 26. Antal personer per invånare som misstänkts för skadegörelsebrott År 2016 och förändring jämfört med 2015: Samtliga 126 Kvinnor 34 Män ( 3 %) 3 ( 7 %) 6 ( 3 %) Rattfylleribrott År 2016 misstänktes 126 personer per invånare för rattfylleri. Jämfört med 2015 är det en minskning med 15 personer eller 10 procent. Minskningen har i stort skett under hela perioden och kan ses för både kvinnor och män. För samtliga har antalet per invånare minskat med 42 procent sedan För kvinnor och för män var motsvarande minskning 33 respektive 42 procent. Figur 27. Antal personer per invånare som misstänkts för rattfylleri År 2016 och förändring jämfört med 2015: Samtliga 126 Kvinnor 30 Män ( 10 %) 2 ( 7 %) 27 ( 11 %) Narkotikabrott År 2016 misstänktes 493 personer per invånare för brott mot narkotikastrafflagen (1968:64). Det är en minskning med 9 personer eller 2 procent jämfört med Tidigare har antalet per invånare ökat från 2007 fram till 2012, för att därefter ligga på en relativt jämn nivå. Jämfört med 2007 är nivån 28 procent högre. Antalet misstänkta kvinnor och antalet män per invånare 36

37 har minskat sedan 2015 ( 5 % respektive 2 %), men ökat jämfört med 2007 (+14 % respektive 31 %). Figur 28. Antal personer per invånare som misstänkts för narkotikabrott År 2016 och förändring jämfört med 2015: Samtliga 493 Kvinnor 134 Män ( 2 %) 8 ( 5 %) 13 ( 2 %) Misstänkta personer med lagföringsbeslut 5 Misstänkta personer med lagföringsbeslut avser personer som har fått ett lagföringsbeslut av åklagare, det vill säga personer som har åtalats, fått ett strafföreläggande eller meddelats straffvarning eller åtalsunderlåtelse. År 2016 fick misstänkta ett lagföringsbeslut, vilket är personer färre ( 6 %) jämfört med Antalet har i ett längre perspektiv ökat från 2007 fram till 2010, för att sedan minska fram till Sedan 2007 har det totalt skett en minskning med 14 procent. Motsvarande utveckling kan ses både för kvinnor och för män som fått ett lagföringsbeslut. Minskningen sedan 2015 är ungefär lika stor andelmässigt för kvinnor och för män, 7 respektive 6 procent. Sedan 2007 har antalet kvinnor och män som fått ett lagföringsbeslut minskat med 18 respektive 13 procent. 5 I text och tabeller är samtliga sifferuppgifter avrundande enligt principen om tre informationsgivande siffror. Exempelvis blir misstänkta personer och misstänkta personer blir 1 560, medan 373 personer förblir 373. Procenttal i text och tabeller är avrundade till heltal, så 12,2 procent blir till exempel 12 procent och 10,6 procent blir 11 procent. Alla beräkningar samt uppgifter som utgör underlag till figurer baseras dock på ej avrundade siffror. För exakta sifferuppgifter, se de grundtabeller som finns på statistiksidorna på 37

38 År 2016 och förändring jämfört med 2015: Samtliga ( 6%) Kvinnor ( 7 %) Män ( 6 %) Figur 29. Antal misstänkta personer med lagföringsbeslut En minskning har också skett när antalet ställs mot folkmängden i Sverige. År 2016 fick 966 personer per invånare ett lagföringsbeslut. Det är en minskning med 71 personer eller 7 procent jämfört med Även i ett längre perspektiv, sedan 2007, har antalet personer med lagföringsbeslut per invånare minskat, med 249 personer eller 20 procent. Det kan också ses för kvinnor och för män, där antalet per invånare minskat med 23 respektive 20 procent sedan Figur 30. Antal misstänkta personer med lagföringsbeslut per invånare År 2016 och förändring jämfört med 2015: Samtliga 966 Kvinnor 356 Män ( 7 %) 29 ( 8 %) 115 ( 7 %) Misstänkta personer med lagföringsbeslut efter ålder Av de misstänkta personer som fått ett lagföringsbeslut 2016 var 22 procent mellan 15 och 20 år, och 78 procent var 21 år eller äldre. Andelen personer mellan 15 och 20 år var något större för de misstänkta med lagföringsbeslut jämfört med samtliga misstänkta totalt sett. Det gäller i synnerhet för kvinnor, där unga kvinnor i åldern år, utgjorde 25 procent av samtliga misstänkta kvinnor med lagföringsbeslut, men endast 18 procent av samtliga misstänkta kvinnor. Andelen unga kvinnor med lagföringsbeslut var också större än motsvarande andel bland unga män (25 % respektive 22 %). 38

39 Tabell 15. Antal misstänkta personer med lagföringsbeslut efter ålder Ålder Samtliga Kvinnor Män Könsfördelning Antal Procent Antal Procent Antal Procent Kvinnor Män Samtliga Avser samtliga personer där uppgift om ålder fanns Antal misstänkta personer med lagföringsbeslut efter brottskategori Antalet misstänkta personer med lagföringsbeslut har minskat inom samtliga brottskategorier jämfört med Mest har antalet minskat inom kategorin bedrägeribrott ( 20 %), men även för skadegörelsebrott ( 13 %), brott mot person ( 12 %) och stöld- och tillgreppsbrott ( 8 %). Generellt kan den här utvecklingen också ses för både kvinnor och män som fått lagföringsbeslut. Det finns dock vissa variationer; det har skett en relativt sett större minskning av antalet män som misstänkts för stöldoch tillgreppsbrott och fått ett lagföringsbeslut ( 9 % för män jämfört med 4 % för kvinnor). Det har skett en relativt sett större minskning av antalet misstänkta kvinnor med lagföringsbeslut för skadegörelse ( 23 % för kvinnor jämfört med 12 % för män) och narkotikabrott ( 8 % för kvinnor jämfört med 1 % för män). Tabell 16. Antal misstänkta personer med lagföringsbeslut efter brottskategori Brottstyp Samtliga Kvinnor Män Könsfördelning Antal Utv. Antal Utv. Antal Utv. Kvinnor Män Samtliga brott % % % Brott mot person % % % Stöld- och tillgreppsbrott % % % Skadegörelse % % % 9 91 Bedrägeri % % % Trafikbrott % % % Narkotikabrott % % % Av de misstänkta personerna som fått ett lagföringsbeslut 2016 fick den största andelen (32 %) lagföringsbeslutet för ett narkotikabrott. Stora brottskategorier var även trafikbrott och stöld- och tillgreppsbrott (29 respektive 27 procent av de misstänkta som fått ett lagföringsbeslut), och 16 procent av personerna med lagföringsbeslut hade fått det för brott mot person. Det kan jämföras mot att 38 procent av de misstänkta personerna var misstänkta för brott mot person Att andelarna skiljer sig beror på i vilken utsträckning de misstänkta personerna får ett lagföringsbeslut, vilket varierar mellan brottskategorierna. Mer om detta i nästa avsnitt. Narkotika- och trafikbrott är vanligt förekommande (34 % respektive 32 %) också bland män som fått lagföringsbeslut, liksom stöld- och tillgreppsbrott (23 %). Mönstret för respektive kön är i huvudsak detsamma som för personer med lagföringsbeslut i stort. Av kvinnor som fått lagföringsbeslut har dock störst andel 39

40 fått det för stöld- och tillgreppsbrott (46 %). Det hänger samman med att en större andel av de misstänkta kvinnorna var misstänkta för just sådana brott. Tabell 17. Andel (%) av de misstänkta personerna med lagföringsbeslut som fått lagföringsbeslut för olika kategorier av brott Brottstyp Samtliga Kvinnor Män Samtliga brott Brott mot person Stöld- och tillgreppsbrott Skadegörelse Bedrägeri Trafikbrott Narkotikabrott Andelen misstänkta personer som fått ett lagföringsbeslut Fördelningen av antalet personer med lagföringsbeslut efter brottskategorier skiljer sig något från fördelningen för misstänkta personer totalt sett. Det beror på att möjligheten att lagföra en person varierar mellan brottskategorierna, vilket gör att lagföringsbeslut fattas i olika stor utsträckning i de olika brottskategorierna. En orsak till det är att bevisläget skiljer sig för olika kategorier av brott. Andelen misstänkta som fått ett lagföringsbeslut 2016 var störst bland de som misstänkts för trafikbrott, där 71 procent fått ett lagföringsbeslut. Narkotikabrott och stöld- och tillgreppsbrott var även de kategorier där en relativt stor andel av personerna (62 % respektive 56 %) som var misstänkta fått ett lagföringsbeslut. Brott mot person och bedrägeribrott var brottskategorier där personerna som har misstänkts för brott i låg utsträckning (19 % respektive 22 %) fick ett lagföringsbeslut under Ett liknande mönster kan ses för kvinnor och män, även om vissa skillnader finns för andelen för enskilda kategorier av brott. Exempelvis var andelen män som fått ett lagföringsbeslut (47 %) större än motsvarande andel för kvinnor (41 %), sett till samtliga brott. Notera dock att detta i stor grad påverkas av vilka brott kvinnor och män misstänkts för. 40

41 Samtliga brott Brott mot person Stöld- och tillgreppsbrott Samtliga Skadegörelse Bedrägeri Trafikbrott Narkotikabrott Samtliga brott Brott mot person Stöld- och tillgreppsbrott Kvinnor Skadegörelse Bedrägeri Trafikbrott Narkotikabrott Samtliga brott Brott mot person Stöld- och tillgreppsbrott Män Skadegörelse Bedrägeri Trafikbrott Narkotikabrott Figur 31. Andel misstänkta personer som också har fått ett lagföringsbeslut under 2016, efter brottskategori. 41

42 Regionala resultat 6 Från den 1 januari 2015 är Polismyndigheten en myndighet indelad i sju polisregioner, i stället för som tidigare i 21 länspolismyndigheter. Det innebär att statistiken över misstänkta personer från och med 2015 utgår från de nya polisregionerna. Dessa regioner sträcker sig över de gamla länspolismyndigheterna enligt nedan. Region Nord består av Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län. Region Mitt består av Gävleborgs län, Uppsala län och Västmanlands län. Region Stockholm består av Stockholms län och Gotlands län. Region Öst består av Jönköpings län, Södermanlands län och Östergötlands län. Region Väst består av Hallands län och Västra Götalands län. Region Syd består av Kalmar län, Blekinge län, Kronobergs län och Skåne län. Region Bergslagen består av Dalarnas län, Värmlands län och Örebro län. Den region där flest personer misstänktes för brott 2016 var region Stockholm, där var misstänkta för brott. Det motsvarar 28 procent av samtliga personer som misstänktes för brott under I region Väst misstänktes personer och i region Syd personer, vilket motsvarar 17 respektive 19 procent av alla personer som misstänktes för brott Antalet personer som har misstänkts för brott i de olika regionerna har både minskat och ökat jämfört med I region Nord var antalet 2016 detsamma som I region Mitt, Stockholm och Syd har det skett minskningar med 4, 3 respektive 6 procent. I regionerna Öst, Väst och Bergslagen har däremot antalet ökat med 1, 2 respektive 6 procent. Den här utvecklingen kan också ses för antalet män som misstänkts i de olika regionerna. Antalet kvinnor har dock minskat i samtliga regioner förutom i regionerna Nord och Bergslagen. 6 I text och tabeller är samtliga sifferuppgifter avrundande enligt principen om tre informationsgivande siffror. Exempelvis blir misstänkta personer och misstänkta personer blir 1 560, medan 373 personer förblir 373. Procenttal i text och tabeller är avrundade till heltal, så 12,2 procent blir till exempel 12 procent och 10,6 procent blir 11 procent. Alla beräkningar samt uppgifter som utgör underlag till figurer baseras dock på ej avrundade siffror. För exakta sifferuppgifter, se de grundtabeller som finns på statistiksidorna på 42

43 Tabell 18. Antal personer som misstänkts för brott i de olika regionerna, 2016 och utveckling sedan En och samma person kan ha misstänkts i flera regioner. Region Samtliga Kvinnor Män Könsfördelning Antal Utv. Antal Utv. Antal Utv. Kvinna Man HELA LANDET % % % Region Nord ±0 % % % Region Mitt % % % Region Stockholm % % % Region Öst % % % Region Väst % % % Region Syd % % % Region Bergslagen % % % Antal misstänkta personer per invånare i regionerna Region Stockholm var 2016 den region som hade störst antal misstänkta personer i förhållande till sin egen folkmängd, personer per invånare. Minst antal misstänkta personer per invånare hade region Väst 2016, personer per invånare. Antalet misstänkta personer per invånare var relativt jämnt mellan övriga regioner. Region Stockholm var också den region som hade flest antal personer per invånare som har misstänkts för brott mot person eller brott mot förmögenhet, med respektive 934 misstänkta personer per invånare. Regionerna Väst och Öst var de som hade lägst antal personer som var misstänkta för brott mot person i förhållande till sin egen folkmängd, 590 respektive 713 misstänkta personer per invånare. När det gäller antalet misstänkta per invånare för brott mot förmögenhet var det, bortsett från region Stockholm, relativt jämnt mellan regionerna. Observera att antalet misstänkta personer i de olika regionerna påverkas av vilka myndigheter som ligger i respektive region. En region med flera myndighetsfunktioner med ett nationellt upptagningsområde handlägger i regel fler personer i förhållande till sin egen befolkningsstorlek. Det kan göra att en region handlägger misstänkta personer som inte är folkbokförda i den aktuella regionen. Vidare påverkas antalet misstänkta personer också av andra faktorer som kan skilja sig mellan regionerna, som urbaniseringsgrad, trafikflöden, knutpunkter för kommunikation med mera, vilket inte minst påverkar vilka brott personerna har misstänkts för regionalt. Det är därmed inte möjligt att tolka antalet per invånare som hur många personer i befolkningen inom regionen som har misstänkts för brott, utan är endast ett mått på belastningen för myndigheterna i regionen i förhållande till den egna befolkningen. 43

44 Figur 32. Antal personer per invånare som misstänkts brott, efter olika kategorier av brott i regioner, Misstänkta personer efter ålder i regionerna Andelen unga personer (15 20 år) utgjorde procent av personerna som har misstänkts för brott i samtliga regioner. Undantaget är region Stockholm där andelen unga personer som har misstänkts för brott var 18 procent. Andelen vuxna som var misstänkta för brott var med andra ord större i region Stockholm än i de övriga regionerna Figur 33. Fördelning unga (15 20 år) och vuxna (21 år eller äldre) efter region

45 Antal personer med lagföringsbeslut i regionerna Antalet personer med lagföringsbeslut har minskat i samtliga regioner förutom i region Öst, jämfört med I region Öst ökade antalet personer med lagföringsbeslut med 1 procent. Mest minskade antalet personer med lagföringsbeslut i region Syd med 11 procent. Tabell 19. Antal misstänkta personer med lagföringsbeslut i regionerna 2016 samt förändring jämfört med Region Samtliga Kvinnor Män Könsfördelning Antal Utv. Antal Utv. Antal Utv. Kvinna Man HELA LANDET % % % Region Nord % % % Region Mitt % % % Region Stockholm % % % Region Öst % % % Region Väst % % % Region Syd % % % Region Bergslagen % % %

46 Beskrivning av statistiken Från och med 2017 redovisas ny statistik över misstänkta personer. Den nya statistiken är en revidering av tidigare statistik över misstänkta personer och ersätter denna. Revideringen utgör ett övergripande arbete på Brå, med att målgruppsanpassa och kvalitetssäkra produkterna i kriminalstatistiken. För en jämförelse mellan den nya och tidigare statistiken, se bilaga Reviderad statistik över misstänkta personer. Nedan följer en kortfattad beskrivning av statistiken. För en mer utförlig beskrivning, se statistikens kvalitetsdeklaration. Statistikens ändamål I den nya statistiken över misstänkta personer redovisas samtliga personer som misstänkts för brott med som lägst misstankegrad skäligen misstänkt, och där handläggningen av misstanken är avslutad under referensåret. Liksom i tidigare statistik över misstänkta personer, är personer under 15 år (ej straffmyndiga personer) exkluderade från statistiken. Även om populationen misstänkta personer förändrats genom revideringen så är statistikens syfte och ändamål desamma. Statistikens syfte är att redovisa antalet och strukturen för de personer som misstänks för brott över tid. Statistiken är deskriptiv och ger inga djupgående förklaringar till de förändringar som skett under redovisningsperioden. Det övergripende ändamålet med statistiken är att tillhandahålla en bild av de misstänkta personerna som kan användas för insyn i, granskning och uppföljning av de brottsutredande myndigheternas verksamheter samt som underlag för utredningsverksamhet och forskning. Statistikens innehåll I statistiken över misstänkta personer redovisas de personer som av polis, tull och åklagare bedömts vara minst skäligen misstänkta för brott, och där ett beslut fattats under referensåret, som innebär att utredningen av brottsmisstanken avslutats. Ungdomar som inte är straffmyndiga (under 15 år) redovisas inte i statistiken över misstänkta personer. 46

47 I den nya reviderade statistiken över misstänkta personer särredovisas personer med lagföringsbeslut. Dessa utgör en delpopulation av personerna som har misstänkts för brott, där personens brottsmisstanke har handlagts med ett lagföringsbeslut. Med lagföringsbeslut menas att åtal väckts, strafföreläggande utfärdats eller att åtalsunderlåtelse/straffvarning meddelats för personen. Personer som bara har brottsmisstankar som förundersökningsbegränsats eller resulterar i övriga beslut ingår inte i personer med lagföringsbeslut. Statistiska mått Både statistiken över misstänkta personer och personer med lagföringsbeslut redovisas i antal personer. I föreliggande sammanfattning redovisas också antal per invånare. I det fallet standardiseras antalet misstänkta personer med medelfolkmängden för de straffmyndiga personerna under referensåret. Variabler Statistiken över misstänkta personer och personer med lagföringsbeslut redovisas efter variablerna Ålder: Avser den misstänkta personens ålder vid brottstidpunkten. Samma person redovisas endast i en åldersgrupp. Kön: Avser den misstänkta personens juridiska kön. Samma person redovisas endast med ett kön. Brottstyp: Avser typen av brott personen är misstänkt för. Om personen har misstänkts för flera brottstyper under referensåret redovisas personen under flera brottstyper. Antal brott: Avser antal brott som personen har misstänkts för och där utredningen avslutats under referensåret. Region: Avser den region där personen handlagts som misstänkt för brott under referensåret. Personen kan redovisas i flera regionen om personen misstänkts i flera regionen under referensåret. Kategorisering av brott Brottsredovisningen omfattar samma brottstyper som i statistiken över anmälda brott, handlagda brott och handlagda brottsmisstankar. Kategoriseringen utgår från olika brottskoder (se avsnittet Kategorisering av brott i sammanfattningen av statistiken över Anmälda brott). Regional fördelning Statistiken över misstänkta personer redovisas för hela landet och per region. Redovisningen efter region är baserad på de utredande myndigheternas geografiska indelning, som infördes den 1 januari 2015 i samband med polisens nya organisation. Omorganisationen innebar att de tidigare 21 länspolismyndigheterna slogs ihop till en Polismyndighet, indelad i sju regioner. 47

48 Åklagarmyndigheten anpassade samtidigt sin organisation till motsvarande områden. Från och med 2015 redovisas statistiken över misstänkta personer efter de sju regionerna. I figur 34 redovisas de nya regionerna, vilka län som ingår i respektive region samt medelfolkmängden för straffmyndiga personer. Region Län Medelfolkmängd 2016 Jämtland Region Nord Norrbotten Västerbotten Västernorrland Region Mitt Gävleborg Uppsala Västmanland Region Stockholm Stockholm Gotland Region Öst Jönköping Södermanland Östergötland Region Väst Halland Västra Götaland Region Syd Kalmar Blekinge Kronoberg Skåne Region Bergslagen Dalarna Värmland Örebro Figur 34. Regionsindelning från och med 2015 med tidigare län indelat i tillhörande region samt medelfolkmängden (personer 15 år eller äldre) Insamling och bearbetning Statistiken över misstänkta personer baseras på uppgifter från polis, åklagare och tull. Även uppgifter från Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen och Skatteverket ligger till grund för statistiken. De beslut som polisen fattar för att avsluta ett ärende registreras i ärendehanteringssystem (RAR/Durtvå) och levereras sedan till Brå. Även uppgifter från Kustbevakningen registreras i polisens system. Åklagaren registrerar uppgifter och beslut om misstänkta personer i sitt ärendehanteringssystem (Cåbra). Där 48

49 registreras också uppgifter från Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. Uppgifter från Cåbra levereras till Brå. Uppgifter från Tullverket skickas separat till Brå. Hos Brå granskas och bearbetas uppgifterna innan de sammanställs till statistik. Bland annat sker validering mot XML-scheman redan vid inläsning av materialet i Brås databas. Vidare genomförs en rad olika kontroller av de elektroniskt överförda transaktionerna. Bland annat kontrolleras att informationen är angiven med rätt format, att innehållet i övrigt är giltigt enligt gemensamma informationsstrukturer inom rättsväsendet och i övrigt är rimligt. Vidare kontrolleras att objekt i logiskt följer verksamhetsflöde och att relationerna dem emellan är korrekta. Därutöver görs även antalskontroller av transaktionerna för att upptäcka om transaktioner saknas. Felaktigheter justeras, ibland genom kontakt med uppgiftslämnarna, och kontrollprogrammet körs om tills alla fel i materialet har rättats till. När materialet är färdigkontrollerat förs det över till statistikdatabasen för långtidslagring. En slutlig kontroll av konsistensen och rimligheten i statistiken görs dessutom efter att statistiktabellerna har framställts. Jämförbarhet över tid Vid tolkning av utvecklingen måste hänsyn tas till att antalet gärningspersoner som anträffas och identifieras av polisen och andra brottsutredande myndigheter kan förändras över tid. Möjligheten att identifiera och knyta en gärningsperson till brottet varierar bland annat beroende på brottstypen och på de brottsutredande myndigheternas prioriteringar. Även enstaka händelser kan tillfälligt påverka statistiken under vissa år, vilka är viktiga att känna till vid jämförelser över tid. Nedan följer kända fall av stora ärenden samt tekniska och juridiska förändringar som är bra att känna till vid tolkningen av statistiken över misstänkta personer. Tekniska och juridiska förändringar Nedan följer en sammanställning av olika systemtekniska och lagstiftningsmässiga förändringar som sedan 2007 i olika utsträckning har påverkat statistiken över misstänkta personer, och därmed bör beaktas vid tolkning av statistiken. De är redovisade i kronologisk fallande ordning, med de senaste förändringarna först. Styckena är skrivna så att de kan läsas fristående, oberoende av varandra. Den som är intresserad av ett specifikt år kan gå direkt till det relevanta stycket. År 2017 lanserades reviderad statistik över misstänkta personer, se bilaga Reviderad statistik över misstänkta personer. Den 1 januari 2015 bildades den nya Polismyndigheten, som är indelad i sju polisregioner. Regionerna ersätter de tidigare 21 länspolismyndigheterna. Från och med 2015 redovisas statistiken uppdelad på de sju regionerna istället för på län. 49

50 I juni 2014 påbörjades avvecklingen av polisens ärendehanteringssystem Pust, och systemet stängdes helt för nyregistrering av brott den 3 juni Efter stängningen ska alla nya brott och brottsmisstankar registreras och hanteras i ärendehanteringssystemet RAR. En generell rekommendation är att iaktta en viss försiktighet vid analyser av utvecklingen av de brottstyper som hanterades i Pust under åren , nämligen ringa stöldbrott (snatteri), ringa narkotikabrott (eget bruk och innehav), brott mot knivlagen, sjöfylleri (inklusive grovt sjöfylleri) samt trafikbrott som rattfylleribrott och olovlig körning. Den första januari 2013 fick polisen befogenhet att besluta om förundersökningsbegränsning, inom ramen för sitt förundersökningsledarskap. Det har tidigare enbart varit förbehållet åklagarna. Det främsta syftet med förundersökningsbegränsning är att skapa utrymme för att tillgängliga utredningsresurser ska kunna användas på ett för samhället så effektivt sätt som möjligt. Förändringarna har medfört ett ökat antal förundersökningsbegränsade brottsmisstankar och under dessa år har även andelen förundersökningsbegränsade brottsmisstankar av samtliga brottsmisstankar ökat. För en fördjupad analys, se Brås rapport 2015:17 Utvecklingen av förundersökningsbegränsning Under slutet av 2012 (RAR) och våren 2013 (Pust), infördes en ny beslutsstruktur i polisens ärendehanteringssystem. Den nya beslutsstrukturen erbjuder möjligheten att ange mer detaljerad information om skäl och motivering för utrednings- och lagföringsbeslut. Denna förändring har haft en viss inverkan på statistiken över misstänkta personer, i de fall där besluten har fattats av polisen. Försiktighet bör därför iakttas vid jämförelser av nivåerna före och efter införandet av den nya beslutsstrukturen. Under februari 2013 driftsatte polisen ett nytt ärendehanteringssystem (Siebel- Pust), som ersatte polisens tidigare ärendehanteringssystem Pust. Det nya ärendehanteringssystemet hade vid driftsättningen brister, vilket inneburit att det använts i begränsad omfattning inom polismyndigheterna. Brå har samarbetat med polisen och Åklagarmyndigheten för att avhjälpa dessa brister. Större systemskiften som införandet av Pust utgjorde är svåra att överblicka. Det kan bland annat handla om tekniska faktorer, inlärning hos användarna och förändrade arbetssätt. Bedömningen är att systemskiftet endast har medfört mindre effekter på statistiken. En generell rekommendation är dock att iaktta en ökad försiktighet vid analyser av utvecklingen av de brottstyper som har hanterats i Siebel-Pust, nämligen ringa stöldbrott (snatteri), ringa narkotikabrott (eget bruk och innehav), brott mot knivlagen, sjöfylleri (inkl. grovt) samt trafikbrott, såsom rattfylleribrott och olovlig körning. Övriga brottstyper har fortsatt hanterats i en RIF-anpassad version av ärendehanteringssystemet RAR (se nedan). 50

51 För att säkerställa att samtlig relevant information om redovisningsperioden inkommit, görs uttaget av den slutliga statistiken normalt två månader efter årsskiftet. För den slutliga statistiken för 2012 kortades perioden ner till en månad. Orsaken var att polisen under februari 2013 införde anpassningar av sina ärendehanteringssystem (RAR och Pust) mot bakgrund av den utveckling som då skedde inom RIF (se även nedan), och det var då inte möjligt att utföra de tester som är nödvändiga för att säkerställa kvaliteten på informationsöverföringarna före publiceringen av den slutliga statistiken för Effekten av den kortare uppföljningsperioden på den slutliga statistiken beräknas vara ytterst marginell. Om en längre uppföljningsperiod hade kunnat tillämpas, skulle mindre än 0,001 procent misstänkta personer ha tillkommit. Under 2012 genomförde både Åklagarmyndigheten och polisen anpassningar av sina ärendehanteringssystem, för att uppfylla de krav som ställs inom det myndighetsgemensamma projektet Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). Åklagarmyndigheten driftsatte sitt anpassade system i december, medan polisen successivt införde förändringarna hos de 21 polismyndigheterna under perioden september till december. Förändringarna innebär bland annat förbättrade möjligheter att spåra enskilda brott och brottsmisstankar samt en smidigare hantering av dessa hos Åklagarmyndigheten och polisen. En annan förändring är att grundinformation som anges vid registreringen av brott och misstänkta personer har standardiserats. År 2010 gjordes vissa anpassningar i Brås statistikdatabas, i syfte att förbättra tillförlitligheten i antalsräkningen av brott. Anpassningen, som gäller anmälda brott från och med 2007 som registrerats hos Åklagarmyndigheten eller Ekobrottsmyndigheten, kunde göras som en följd av implementeringen av Åklagarmyndighetens nya ärendehanteringssystem Cåbra. En unik brottsidentitet (BID) införts i systemet, vilken ger bättre möjligheter att identifiera och följa upp enskilda brott. Det gäller till exempel brott som av administrativa skäl flyttas mellan olika ärenden eller åklagarkammare. Analyser visar att anpassningarna för att förbättra antalsräkningen av brott har genererat något fler brott. Inverkan på statistiken över misstänkta personer är marginell. Under 2008 utfärdade Riksåklagaren nya riktlinjer om förundersökningsbegränsning (RåR 2008:2). I de nya riktlinjerna tydliggjordes bland annat att åklagaren har möjlighet att förundersökningsbegränsa brott inte bara under pågående utredning, utan även efter det att polisen har slutredovisat en utredning. Det innebar att användningsområdet för förundersökningsbegränsningar utökades jämfört med tidigare. De nya riktlinjerna kan delvis förklara det ökade antalet förundersökningsbegränsade brottsmisstankar åren efter För mer information om utvecklingen av förundersökningsbegränsning, se Brås rapport 2015:17 Utvecklingen av förundersökningsbegränsning

52 Under 2007 införde Åklagarmyndigheten ett nytt ärendehanteringssystem (Cåbra) som ersatte åklagarnas tidigare ärendehanteringssystem (Brådis och Envis). Systemomläggningen påbörjades i februari 2007 och skedde successivt i olika åklagarkammare fram till juni Under 2007 låg uppgifter från både det gamla och det nya systemet till grund för statistiken över uppklarade brott och misstänkta personer, men även till viss del för statistiken över anmälda brott (de flesta anmälda brott kommer från polisen). Två förbättringar i statistiken för 2007 har kunnat genomföras, eftersom systemomläggningen har inneburit att åklagarna numera även hanterar brott där det inte finns en misstänkt person. Förbättringarna gäller dels anmälda brott (se sammanfattningen för Anmälda brott 2012), dels misstänkta personer (se nedan). Eftersom systemomläggningen genomfördes succesivt under första halvåret 2007 är statistiken över misstänkta personer 2007 inte helt jämförbar med senare år. Analyser av statistiken tyder dock på att systemomläggningen generellt sett endast påverkat statistiken i marginell omfattning. Förändringar i statistiken över misstänkta personer till följd av systemomläggningen 2007 innebär att brottsredovisningen har förbättrats i de fall där flera personer är misstänkta för delaktighet i en och samma brottsliga händelse. Exempel: En död kvinna anträffas och omständigheterna tyder på att hon uppsåtligen dödats av två män. Efter utredning visar det sig att den ene uppsåtligen dödat kvinnan, och han åtalas därför för mord. Den andres deltagande visar sig vara inskränkt till medhjälp till grov misshandel, vilket han åtalas för. Från och med 2007 redovisas var och en av dessa misstänkta personer efter rubriceringen på respektive brottsmisstanke, det vill säga mord respektive medhjälp till grov misshandel. Tidigare skulle de båda ha registrerats som misstänkta för rubriceringen på själva brottet, det vill säga mord. Förändringen innebär således en mer korrekt redovisning av de brott respektive person har misstänkts för, i de fall det är fler än en person som misstänkts för ett och samma brott men för olika delar av brottet. Generellt har förändringen inte haft några märkbara effekter på statistiken. Effekten kan dock vara större för enskilda brottstyper som omfattar få brottshändelser och där det ofta är flera personer som är misstänkta för en och samma brottsliga händelse. Eftersom förändringen har införts succesivt under första halvåret 2007 kan det i dessa fall påverka jämförbarheten mellan 2007 och senare år. 52

53 Bilaga Reviderad statistik över misstänkta personer Från och med 2017 publicerar Brå en ny reviderad statistik över misstänkta personer, som ersätter den tidigare statistiken över misstänkta personer där misstanken kvarstår efter avslutad utredning. Statistiken är årlig, men publiceras för en tioårsperiod ( ) vid lanseringen den 30 mars Detta ger goda möjligheter att följa utvecklingen av nivåer och struktur för de misstänkta personerna över tid, samt även möjligheter att jämföra resultatet bakåt med den tidigare statistiken. För att ge möjlighet till adekvata jämförelser har Brå beslutat att under en period redovisa uppgifterna från både den tidigare och den nya statistiken. Redovisningen görs för ett urval av centrala indelningar såsom kön, ålder och brottstyp. Den parallella redovisningen av uppgifterna kommer att göras under ett par år och presenteras i en bilaga till sammanfattningen av den slutliga statistiken. I denna bilaga ges en första parallellredovisning avseende hela perioden Bakgrund till revideringen Revideringen utgör ett led i ett övergripande arbete med att målgruppsanpassa och kvalitetssäkra produkterna i kriminalstatistiken. Den främsta målsättningen med revideringen har varit att höja statistikens relevans och förbättra tillförlitligheten vad gäller redovisningen av antalet misstänkta personer. En annan målsättning har varit att revideringen ska göra statistiken mer jämförbar med övriga produkter inom brottstatistiken. Det övergripande ändamålet med statistiken är dock liksom tidigare att ge en bild av antalet personer som har misstänkts för brott i Sverige varje år, som kan användas för allmän information, granskning och uppföljning, samt som underlag för forskning och utredning. Behovet av en förbättrad brottsstatistik har framförts på olika sätt från statistikens centrala användare, bland annat i den målgruppsanalys som Brå genomförde 2012, med syftet att förtydliga kriminalstatistikens ändamål och identifiera viktiga utvecklingsområden (Målgruppsanpassning av Kriminalstatistiken, Brå, 2013). I analysen uttryckte Brås målgrupper behovet av ett ökat verksamhetsfokus i kriminalstatistiken, så att den i högre grad skulle kunna användas för uppföljning av rättsväsendets verksamheter. Detta har Brå tagit fasta på i revideringen, och de införda förändringarna i statistikens innehåll och uppbyggnad innebär ett ökat verksamhetsperspektiv. Men revideringen har också varit nödvändig mot bakgrund av olika kvalitetsbrister som kunnat identifieras i den tidigare statistiken över misstänkta personer. I flera fördjupade kvalitetsstudier har Brå bland annat kommit fram till 53

54 att tidigare population av en misstänkt person inte varken är relevant eller kan tas fram med tillräcklig tillförlitlighet. Dessa brister har således hanterats genom revideringen. (Se exempelvis Användningen av Polisens beslutskoder. En kvalitetsstudie inom kriminalstatistiken. Brå, 2013) Jämförelser över tid Den nya statistiken över misstänkta personer innebär en betydande utvidgning av målpopulationen genom att den redovisar samtliga straffmyndiga personer som misstänkts för brott med som lägsta misstankegrad skäligen misstänkt under ett år. Utöver den nya målpopulationen för misstänkta personer redovisas även personer med lagföringsbeslut, vilka utgör en delpopulation av de misstänkta personerna. Förändringarna innebär att det inte går att direkt jämföra den nya statistiken med den tidigare statistiken som omfattar en väsentligt snävare målpopulation i statistiken. I det nedanstående ges en redogörelse över dels hur de två statistikprodukterna skiljer sig åt till uppbyggnad och innehåll, dels hur de två produkternas utformning påverkar de huvudsakliga resultaten i statistiken. Jämförelser mellan den nya och den tidigare statistiken över misstänkta personer Revideringen av statistiken över misstänkta personer innebär att populationen misstänkta personer definieras annorlunda. I tidigare statistik redovisades straffmyndiga personer som misstänkts för brott med som lägsta misstankegrad skäligen misstänkt, och där misstänken kvarstod efter avslutad utredning. I den nya statistiken behöver inte misstanken kvarstå efter avslutad brottsutredning för att personen ska redovisas som en misstänkt person. Den nya statistiken innebär således en utvidgning av den tidigare målpopulationen. Den tidigare målpopulationen har utgått på grund av att den inte kunde produceras med tillräcklig kvalitet, och inte heller var relevant. Tanken med den tidigare målpopulationen, som endast omfattade de personer där misstanken kvarstod efter avslutad brottsutredning, var att den skulle exkludera personer där misstanken om brott inte var tillräckligt stark. Exempelvis ingick inte personer som misstänkts för brott där tillräckliga bevis för att gå vidare med misstanken saknades eller där det misstänkta brottet inte faller under allmänt åtal. I kvalitetsstudier har det dock kunnat konstateras att underlaget inte varit tillräckligt detaljerat för att göra denna avgränsning. Slutlig statistik enligt den tidigare populationen finns publicerad till och med 2015, men har tagits fram för 2016 i denna bilaga i för att det ska vara möjligt att göra aktuella jämförelser med den nya statistiken. Eftersom den nya statistiken över misstänkta personer tagits fram för de tio senaste åren ( ), redan vid lanseringen finns det goda möjligheter till att jämföra de två produkterna över tid och initialt kunna uppmärksamma användaren på vilka skillnader och likheter som finns dem emellan. Brå kommer att fortsätta att ta fram delar av den tidigare 54

55 statistiken över en övergångsperiod, för att hålla uppsikt över skillnader mellan populationerna. I den nya statistiken redovisas också en ny delpopulation över misstänkta personer med lagföringsbeslut. Personer med lagföringsbeslut är personer som misstänkts för brott och under referensåret fått ett lagföringsbeslut. Personer med lagföringsbeslut särredovisades inte i tidigare statistik över misstänkta personer, men ligger definitionsmässigt relativt nära den tidigare målpopulationen över misstänkta personer där misstanken kvarstår efter avslutad utredning. Nedan redogörs för vilken påverkan definitionsförändringarna som infördes genom revideringen har på antalet misstänkta personer och även hur dessa fördelar sig på olika variabler. Jämförelsen görs för de år statistiken överlappar, Tabell 20. Jämförelse av den nya statistiken (finns framtagen från och med 2007) och den tidigare statistiken (finns framtagen till och med 2015). Produkt Population Ny population Misstänkta personer (2007 ) Misstänkt person: En straffmyndig person som av polis, åklagare eller annan brottsutredande myndighet har misstänkts för brott, med som lägst misstankegrad skäligen misstänkt, där det under redovisningsåret har fattats ett beslut som innebär att handläggning avseende brottet som personen är misstänkt för är avslutad. Tidigare population Misstänkta personer ( ) Misstänkt person En person som av polis, tull eller åklagare har misstänkts för brott, med som lägst misstankegraden skäligen misstänkt, och där beslut fattats under redovisningsåret som innebär att misstanken kvarstår efter avslutad brottsutredning. Delpopulationer Personer med lagföringsbeslut: Misstänkt person som fått ett lagföringsbeslut. Variabler Brottstyp Region Antal brott Kön Ålder - Brottstyp Region Antal brott Kön Ålder Statistiska mått Antal misstänkta personer Antal misstänkta personer En utvidgad population ger en nivåhöjning av antalet misstänkta personer Populationen misstänkta personer har som redan nämnts utvidgats i och med revideringen, vilket har medfört en inte obetydlig nivåhöjning av antalet misstänkta personer jämfört med tidigare statistik. I figurer och tabeller nedan benämns misstänkta personer i den tidigare statistiken tidigare population och misstänkta personer efter den nya statistiken ny population. Antalet misstänkta personer uppgick i den nya statistiken till personer 2016, vilket kan jämföras med misstänkta personer i den tidigare statistiken för samma år. I och med den nya populationen redovisas således (+71 %) fler misstänkta personer i statistiken för 2016, än vad hade varit fallet om den tidigare populationen hade behållits. Skillnaden är dock inte konstant över tid. Exempelvis redovisas den nya statstiken fler (+52 %) 55

56 fler misstänkta personer 2007, jämfört med antalet i den tidigare statistiken för detta år. Antal 2016 Ny population Tidigare population Differens (+71 %) Figur 35. Antal misstänkta personer med den nya och tidigare populationen, Antalet misstänkta personer har i den nya statistiken minskat med 1 procent sedan 2015, men ökat med 1 procent sedan Sett till den tidigare statistiken har antalet misstänkta personer minskat både sedan 2015 och 2007, med 4 respektive 10 procent. Utvecklingen skiljer sig således åt i den nya och tidigare statistiken. Under en tioårsperiod har antalet misstänkta personer i den nya statistiken ökat med 1 procent, medan antalet i den tidigare statistiken minskat med 10 procent. Att de två populationerna har haft olika utveckling innebär att den tidigare populationens andel av det totala antalet misstänkta personer varit successivt avtagande under hela perioden År 2007 utgjorde den tidigare populationen 66 procent av den nya populationen, en andel som minskat till 58 procent Figur 36. Antal misstänkta personer i den tidigare statistiken i procent av den nya populationen, Fördelning av de misstänkta personerna Misstänkta personer efter kön År 2016 redovisades misstänkta kvinnor och misstänkta män i den nya statistiken, 21 procent var kvinnor och 79 procent var män. I den tidigare 56

57 statistiken redovisas misstänkta kvinnor och misstänkta män för samma år. Det motsvarar en könsfördelning på 20 procent kvinnor och 80 procent män. Kvinnor utgör således en något större andel (+1 procentenhet) i den nya statistiken jämfört med tidigare. Tabell 21. Antal misstänkta personer efter kön i den nya och tidigare statistiken Kön Ny population Tidigare population Differens Antal Procent Antal Procent Absolut Procent Kvinna Man Samtliga Avser samtliga personer där uppgift om kön fanns Under hela perioden har andelen kvinnor varit något större i den nya statistiken jämfört med andelen i den tidigare statistiken. Utvecklingen av antalet misstänkta kvinnor och män i den nya och tidigare populationen har dock varit ungefär likartade. Det innebär att även skillnaden i könsfördelningen i stort sett är oförändrad över tid Figur 37. Andel kvinnor av personerna som misstänkts för brott, i den nya och tidigare populationen, Misstänkta personer efter ålder I både den nya och den tidigare statistiken utgör misstänkta personer i åldern år omkring 20 procent av samtliga personer i populationen I stort är åldersfördelningen av de misstänkta personerna i den nya och tidigare statistiken densamma för 2016, skillnaderna är dock varierande över tid (se nedan). 57

58 Tabell 22. Antal misstänkta personer efter ålder i den nya och tidigare statistiken 2016 Ålder, år Ny population Tidigare population Differens Antal Procent Antal Procent Absolut Procent Samtliga Avser samtliga personer där uppgift om ålder fanns Utvecklingen av antalet misstänkta personer efter ålder Utvecklingen av antalet misstänkta personer i specifika åldersgrupper skiljer sig något åt mellan den nya och tidigare statistiken. I åldersgruppen år har antalet misstänkta personer i den nya statistiken minskat med 22 procent under perioden , medan den minskat med 38 procent i den tidigare statistiken under samma person, vilket är en skillnad med 16 procentenheter. Samma tydliga skillnad i utveckling finns dock inte i övriga åldersgrupper. Skillnaden i utvecklingstakten för unga misstänkta har medfört att fördelningen av misstänkta personer efter ålder har utvecklats på olika sätt i den nya och tidigare statistiken. I den nya statistiken har till exempel andelen misstänkta i åldersgruppen årminskat från 13 procent till 10 procent, medan den minskat från 15 till 10 procent i den tidigare statistiken. Andelen misstänkta unga år har sammanfattningsvis inte minskat i lika stor utsträckning vare sig till antal eller till andel i den nya statistiken, som i den tidigare statistiken. Utvecklingen skiljer sig också något åt för åldersgrupperna år och 30 år eller äldre. Dessa ligger dock mer i paritet med i skillnaden i utveckling mellan populationerna i stort. 58

59 Figur 38. Index över antalet misstänkta personer efter ålder för den nya och tidigare populationer, Kvalitetsbrist förklarar skillnader i utvecklingen för unga misstänkta personer Den huvudsakliga bakgrunden till att utvecklingen av antalet unga misstänkta i åldrarna år skiljer sig åt så mycket mellan de två produkterna är en ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser gällande unga lagöverträdare (LUL), som innebar att polisen från och med 1 mars 2012 fick en utökad behörighet att leda förundersökning gällande unga lagöverträdare. Förändringen i LUL har lett till att beslut gällande misstänkta personer i åldern 15 och 17 år i större utsträckning tas av Polismyndigheten istället för av Åklagarmyndigheten. Möjligheten att redovisa de misstänkta personer som handlagts av polisen har dock varit begränsade i den tidigare statistiken. Begränsningen förklaras rent tekniskt av att den beslutsstruktur som polisen fram 2013 använde för nedläggning av misstankar inte var tillräckligt detaljerad för att kunna avgöra om misstanken skulle ingå i statistiken eller ej. Beslut om nedläggning på unga misstänkta personer fångades av den anledningen inte in av populationen i den tidigare statistiken. I takt med att polisen kom att fatta en allt större andel av besluten rörande unga misstänkta kom följaktligen antalet personer i denna åldersgrupp att minska i statistiken. Förändringen i LUL har således medfört att Brå från och med 2012 har redovisat färre misstänkta personer mellan 15 och 17 år i statitsiken, än om statistiken hade inkluderat samtliga misstänkta personer. Det har påverkat utvecklingen för 59

60 åldersgruppen och inneburit en överskattning av minskningen av antalet misstänkta i gruppen. I den nya statstiken redovisas dock samtliga personer, vilket ger en tillförlitligare bild av nivån och utvecklingen för de allra yngsta misstänkta personerna. Denna omständighet är ett exempel på en kvalitetsbrist i den tidigare statistiken, som har kunnat avhjälpas genom revideringen. Misstänkta personer efter typ av brott Sett till samtliga brott redovisas 71 procent fler personer i den nya statistiken Tillskottet av misstänkta personer som den nya statistiken generellt sett innebär, är av flera skäl inte jämnt fördelad över olika brottsyper. Antalet personer som redovisas som misstänkta för brott mot person var i den nya statitisken personer och personer i den tidigare staistiken. Det motsvarar 170 procent fler misstänkta personer för brott mot person i den nya staistiken, jämfört med tidigare. I den nya statistiken var personer misstänkta för stöld- och tillgreppsbrott 2016, vilket kan jämföras med personer i den tidigare staistiken. I den nya statistiken redovisas således 46 procent fler personer, vilket är mindre än skillnaden i genomsnitt för samtliga brott. Skillnaden varierar dock något för olika typer av stöld- och tillgreppsbrott. För butiksstöld är den som lägst, med 20 procent fler brott, medan den är 107 procent högre för biltillgrepp. Ökningen av antalet misstänkta personer varierar också sett till några övriga brott. För bedrägeri och skadegörelse redovisas mer än dubbelt så många misstänkta personer i den nya populationen, medan antalsökningen inte är lika stor för rattfylleri och narkotikabrott. Att skillnaden i antal misstänkta personer mellan populationerna varierar så mycket efter brottstyp beror på vilka beslut som generellt sett fattas på de olika brottstyperna. I den tidigare populationen har misstankarna vid stöld- och tillgreppsbrott bedömts kvarstå i högre utsträckning än vid brott mot person, vilket ger olika antalsökning av antalet personer för olika typer av brott när det totala antalet misstänkta personer redovisas. 60

61 Tabell 23. Antal misstänkta personer efter typ av brott med den nya och tidigare populationen Brottstyp Ny Tidigare Differens population population Absolut Procent SAMTLIGA BROTT Brott mot person Misshandel Olaga hot Ofredande Våldtäkt Stöld- och tillgreppsbrott Biltillgrepp Stöld ur och från motorfordon Bostadsinbrott Butiksstöld Rån inkl. grovt Övriga brott Bedrägeribrott Skadegörelsebrott Trafikbrott Rattfylleri Narkotikabrott Misstänkta personer efter region Ökningen av antalet misstänkta personer i den nya populationen varierar något mellan regionerna. Den är något större i region Nord och Bergslagen (vardera +81 %) och något lägre i region Väst (+53 %). Detta beror sannolikt på vilka typer av beslut som generellt fattas på brottsmisstankar i de olika regionerna. Tabell 24. Antal misstänkta personer efter region i den nya och tidigare populationen, Region Ny Tidigare Differens population population Absolut Procent HELA LANDET Region Nord Region Mitt Region Stockholm Region Öst Region Väst Region Syd Region Bergslagen Misstänkta personer med lagföringsbeslut är ett alternativ till den tidigare populationen Jämförelsen av den nya och tidigare statistiken över misstänkta personer visar att det finns klara likheter vad gäller fördelning efter kön och ålder, även om det finns viss skillnad i utveckling över tid. Vad gäller den skilda utvecklingen av ålders- 61

62 grupper, så är den nya statistiken en kvalitetsförbättring, och den ger en uppdaterad och mer korrekt bild av antalet misstänkta unga personer. Förutom misstänkta personer så redovisas också personer som fått ett lagföringsbeslut i den nya statistiken. Personer med lagföringsbeslut är en delpopulation av både den nya och tidigare populationen misstänkta personer. Misstänkta personer med lagföringsbeslut utgör 78 procent av samtliga misstänkta personer i den tidigare målpopulationen 2016, och ligger således relativt nära den tidigare populationen av misstänkta personer. Figur 39. Antal misstänkta personer i den nya populationen, den tidigare populationen och antal personer med lagföringsbeslut,

63 63

64 Brå ansvarar för den officiella kriminalstatistiken och har till uppgift att förse rättsväsendets myndigheter, brottsförebyggande aktörer och övriga användare med statistik av god kvalitet som underlag för verksamhetsuppföljning, beslutsfattande, utredningsverksamhet och forskning. Utifrån insamlade uppgifter från rättsväsendets administrativa system, sammanställer och presenterar Brås enhet för rättsstatistik årligen cirka tabeller på månads-, kvartals- och årsbasis inom områdena brott, personer lagförda för brott, kriminalvård och återfall i brott. Uppgifterna redovisas på såväl nationell som regional och lokal nivå. Tabellerna publiceras på Brås webbplats, tillsammans med tolkningsanvisningar, kommentarer och analyser. 64