KOS Kriminalvård och statistik

Transkript

1 KOS 2015 Kriminalvård och statistik

2 Kriminalvård Och Statistik 2015 Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2016 ISSN: Beställningsnummer: 4460 Kriminalvården Norrköping Tel: E-post: Hemsida:

3 FÖRORD Publikationen Kriminalvård och statistik (KOS) är framtagen för att ge en övergripande, beskrivande och aktuell bild av Kriminalvårdens verksamhet i anstalt, häkte och frivård. Publikationen har därmed mindre fokus på förklaringar, tolkningar och innehåller endast enklare analyser. KOS innehåller utöver den aktuella beskrivningen också en beskrivning av utveckling över tid. Nytt i årets publikation är kapitlet Fokusområden KOS 2015 som ska ge en något mer fördjupad bild inom vissa områden. Det handlar till exempel om att belysa specifika klientgrupper, olika typer av brott eller återfall. Statistiken i KOS är slutlig och kan skilja sig från statistik i andra publikationer från Kriminalvården där statistiken är preliminär. Skillnader beror på att datauttag från Kriminalvårdens register, som ligger till grund för olika publikationer, görs vid olika tidpunkter. Den diskrepans som kan förekomma beror på sena registreringar och registervård. KOS riktar sig till regeringen och regeringskansliet, andra myndigheter, media och allmänhet. På Kriminalvårdens hemsida finns en elektronisk version av publikationen KOS 2015 att ladda ner. Där finns även ett elektroniskt underlag med tabeller och bakomliggande data till diagrammen. Stort tack till de medarbetare inom Sektionen för statistik som arbetat med att ta fram publikationen KOS 2015 samt till de personer inom avdelningarna för anstalt och häkte, frivård samt ledningsstöd som bidragit med synpunkter. Charlotta Gustafsson Chef för avdelningen för ekonomi Kriminalvården KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

4 INNEHÅLL 1. INLEDNING OM KRIMINALVÅRDEN KRIMINALVÅRDENS VERKSAMHET OM KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK (KOS) INFLÖDE OCH TVÄRSNITT TIDSPERIODER DATA OCH STATISTISKA MÅTT SAMMANFATTNING INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN PERSONUTREDNING OCH YTTRANDE I BROTTMÅL PERSONUTREDNINGAR OCH YTTRANDEN KONTRAKTSVÅRDSUTREDNINGAR TIDIGARE BELASTNING TIDIGARE BELASTNING INOM KRIMINALVÅRDEN PÅFÖLJDSFÖRSLAG PÅFÖLJDSFÖRSLAG OCH UTFALL AV PÅFÖLJD I DOM VERKSTÄLLIGHETSPLAN ANSTALT FRIVÅRD SYSSELSÄTTNING I ANSTALT UTNYTTJAD TID AV SYSSELSÄTTNING I ANSTALT SYSSELSÄTTNING OCH BOSTADSSITUATION FÖR FRIVÅRDSKLIENTER FRIVÅRDSKLIENTERS SYSSELSÄTTNING FRIVÅRDSKLIENTERS BOSTADSSITUATION PERMISSIONER PÅBÖRJADE OCH MISSKÖTTA PERMISSIONER BEHANDLINGSPROGRAM ANSTALT FRIVÅRD SÄRSKILDA UTSLUSSNINGSÅTGÄRDER PÅBÖRJADE SÄRSKILDA UTSLUSSNINGSÅTGÄRDER HÄVDA OCH FULLFÖLJDA SÄRSKILDA UTSLUSSNINGSÅTGÄRDER HÄKTE PLATSER OCH BELÄGGNING PLATSER OCH BELÄGGNING I GENOMSNITT UTNYTTJANDEGRAD AV PLATSER MÅNADSVARIATION I MEDELBELÄGGNINGEN KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2015

5 4.2 INSKRIVNA 1 OKTOBER ANTAL KLIENTER KÖN GEMENSAMHETSRESTRIKTIONER TID FRÅN DOM TILL INSKRIVNING I ANSTALT ANSTALT PLATSER OCH BELÄGGNING PLATSER OCH BELÄGGNING I GENOMSNITT UTNYTTJANDEGRAD AV ORDINARIE PLATSER SÄKERHETSKLASS SÄKERHETS- OCH SKYDDSPLATSER NYINTAGNA ANTAL KLIENTER ÅLDER HUVUDBROTT STRAFFTIDER LÅNGTIDSDÖMDA INSKRIVNA 1 OKTOBER ANTAL KLIENTER ÅLDER HUVUDBROTT STRAFFTIDER LÅNGTIDSDÖMDA FRIVÅRD PÅBÖRJADE VERKSTÄLLIGHETER I FRIVÅRD SKYDDSTILLSYN ANTAL PÅBÖRJADE ÅLDER HUVUDBROTT SKYDDSTILLSYN MED SAMHÄLLSTJÄNST SKYDDSTILLSYN MED KONTRAKTSVÅRD SKYDDSTILLSYN MED FÄNGELSE VILLKORLIG DOM MED SAMHÄLLSTJÄNST ANTAL PÅBÖRJADE ÅLDER HUVUDBROTT ALTERNATIV STRAFFTID TID FRÅN VERKSTÄLLBAR DOM TILL PÅBÖRJAD SAMHÄLLSTJÄNST...52 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

6 6.4 INTENSIVÖVERVAKNING MED ELEKTRONISK KONTROLL (IÖV) ANTAL PÅBÖRJADE ÅLDER HUVUDBROTT STRAFFTIDER TID FRÅN VERKSTÄLLBAR DOM TILL PÅBÖRJAD IÖV VILLKORLIG FRIGIVNING ANTAL PÅBÖRJADE ÅLDER HUVUDBROTT VILLKORLIG FRIGIVNING EFTER AVGÅNG FRÅN ANSTALT VILLKORLIG FRIGIVNING EFTER AVSLUTAD IÖV FOKUSOMRÅDEN KOS UNGDOMAR INFLÖDE INSKRIVNA 1 OKTOBER KÖN HUVUDBROTT STRAFFTIDER KVINNOR INFLÖDE INSKRIVNA 1 OKTOBER ÅLDER HUVUDBROTT STRAFFTIDER UTLÄNDSKA MEDBORGARE HUVUDBROTT STRAFFTID VÄRLDSDEL OCH UTVISNINGSDOM NARKOTIKABROTT/SMUGGLING PÅVERKANSFAKTORER ANTAL KLIENTER STRAFFTIDER VÅLDSBROTT ANTAL KLIENTER STRAFFTIDER ÅTERFALL I BROTT ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN KÖN ÅLDER HUVUDBROTT STRAFFTIDER KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2015

7 8. ÖVRIG KLIENTSTATISTIK DÖDSFALL HÄKTE ANSTALT RYMNINGAR OCH AVVIKELSER HÄKTE ANSTALT MISSBRUK ANSTALT FRIVÅRD LEKMANNAÖVERVAKARE KLIENTER MED LEKMANNAÖVERVAKARE UNGDOMAR MED LEKMANNAÖVERVAKARE MISSKÖTSAMHET VARNING VID MISSKÖTSAMHET UPPSKJUTEN VILLKORLIG FRIGIVNING AVSKILDHETSÅTGÄRDER EUROPEISK JÄMFÖRELSE BELÄGGNING PÅ ANSTALT FRIVÅRD DEFINITIONER HUVUDBROTTSINDELNING KÄLLOR KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

8 1. INLEDNING 1. INLEDNING 1.1 OM KRIMINALVÅRDEN Tillsammans med polis, åklagare och domstolar utgör Kriminalvården en del av rättsväsendet som har i uppgift att minska brottslighet och öka människors trygghet i samhället. Kriminalvården är en statlig myndighet med ansvar för häkten, fängelser och frivården och har cirka medarbetare. Myndighetens huvudsakliga uppdrag är att genom frivård och fängelse verkställa de påföljder som domstolarna dömer ut och att minska återfall i brott. Kriminalvården driver även häktesverksamhet, utför transporter samt gör personutredningar i brottsmål KRIMINALVÅRDENS VERKSAMHET Det finns tre verksamhetsgrenar inom Kriminalvården häkte, anstalt och frivård. Häktesverksamheten skiljer sig i grunden från den i anstalterna. De flesta intagna i häkte är personer som är häktade och därmed enbart misstänkta för brott, inte dömda, och för många är häktningstiden en väntan på rättegång. I häkte kan även de som dömts men väntar på att få plats på anstalt finnas, så kallade verkställighetsfall, samt personer som av annan anledning tagits i förvar. På flera av Kriminalvårdens häkten arbetar så kallade uppsökare med att kontakta missbrukare, unga häktade och klienter med våldsproblematik. Uppsökaren samtalar med den häktade för att se hur motiverad han eller hon är till behandling, identifierar kriminogena 1 risker och behov samt informerar om och försöker motivera till behandling. När en person är misstänkt för ett brott genomför frivården ofta en personutredning av den misstänkte och föreslår då även en lämplig påföljd. 1 Faktorer som ger upphov till kriminellt beteende t.ex. prokriminella värderingar och attityder. 8 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2015

9 1. INLEDNING Om den misstänkte döms är det domstolarna som avgör straffet och därmed påföljd. I anstalt avtjänas frihetsberövande fängelsestraff och inom frivården avtjänas icke frihetsberövande straff vilket är kriminalvård som äger rum ute i samhället. Inom frivården verkställs också intensivövervakning med elektronisk kontroll, så kallad fotboja. För att minska återfallen i brott ska dömda personer ges förutsättningar att förändra sina liv. Klienter deltar därför i olika typer av arbete, utbildning och behandlingsprogram. För såväl dömda till frivård som fängelsedömda upprättar Kriminalvårdens personal tillsammans med klienten en individuell verkställighetsplan (VSP). I planen fastställs vilka insatser som behövs samt vilka mål klienten ska uppnå under verkställigheten. Syftet är att utveckla förmågor, kunskaper och tankemönster hos klienten i positiv riktning. För att kunna sätta in lämpliga insatser används risk-, behovs- och mottaglighetsmodellen (RBM) i syfte att bedöma klientens risk för återfall, kriminogena behov samt motivation och förutsättningar. Kriminalvårdens nationella transportenhet (NTE) utför transporter av Kriminalvårdens klienter, till exempel när fängelsedömda ska förflyttas mellan två olika anstalter eller när dömda till utvisning ska utvisas ur landet. NTE utför även transporter åt Migrationsverket och polisen. Arbetet som bedrivs inom Kriminalvården bygger på humanitet, respekt för den enskildes integritet, rättssäkerhet och tron på människans vilja att förändras. Kriminalvårdspåföljder I begreppet kriminalvårdspåföljder ingår fängelse och frivårdspåföljderna skyddstillsyn och villkorlig dom med samhällstjänst. Fängelsestraff kan verkställas i anstalt eller genom intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV). Det sistnämnda innebär att frivården kontrollerar klienten med hjälp av fotboja. Skyddstillsyn övervakas av frivården och kan förenas med samhällstjänst, kontraktsvård eller fängelse i högst tre månader. Villkorlig dom utan samhällstjänst är ingen kriminalvårdspåföljd men i de fall den kombineras med samhällstjänst är det Kriminalvården genom frivården som administrerar denna. I figur 1 illustreras myndigheterna i rättskedjan samt Kriminalvårdens olika påföljder. Frivården ansvarar även för övervakningen av klienter med villkorlig frigivning från tidigare fängelsestraff under övervakningstidens prövotid. Verksamhetsställen 2015 Klientverksamheten bedrivs på Kriminalvårdens verksamhetställen. I figur 2 redovisas en kartbild över Kriminalvårdens regioner samt en lista över de verksamhetsställen som var i drift 15 december FIGUR 1. Kriminalvårdspåföljder Polis Villkorlig dom med samhälls - tjänst Samhällstjänst utan övervakning Åklagare Skyddstillsyn Den dömde ställs under övervakning Häkte Skyddstillsyn med samhällstjänst Samhällstjänst med övervakning Frivård Domstol Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan Kontraktsvård Kriminalvården Fängelse Intensivövervakning med elektronisk kontroll Påföljder som verkställs av Kriminalvården Placering på anstalt Fängelse KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

10 1. INLEDNING FIGUR 2. Kriminalvårdens regionsindelning och verksamhetsställen Region Nord Härnösand Frivård 1. Frivården Borlänge 2. Frivården Gävle 3. Frivården Hudiksvall 4. Frivården Härnösand 5. Frivården Sundsvall 6. Frivården Östersund 7. Frivården Umeå 8. Frivården Luleå 10. Frivården Gällivare Anstalt 2. Anstalten Gävle 2. Anstalten Gruvberget 5. Anstalten Ljustadalen 4. Anstalten Saltvik 7. Anstalten Sörbyn 7. Anstalten Umeå 9. Anstalten Haparanda 8. Anstalten Luleå Häkte 11. Häktet Falun 2. Häktet Gävle 4. Häktet Saltvik 6 Häktet Östersund 7. Häktet Umeå 8. Häktet Luleå Region Stockholm Stockholm Frivård 1. Frivården Fridhemsplan 2. Frivården Södertörn 3. Frivården Sollentuna Anstalt 2. Anstalten Asptuna 2. Anstalten Beateberg 1. Anstalten Färingsö 4. Anstalten Hall 4. Anstalten Håga 5. Anstalten Norrtälje 3. Anstalten Storboda 1. Anstalten Svartsjö 3. Anstalten Täby 3. Anstalten Österåker Häkte 2. Häktet Huddinge 3. Häktet Kronoberg 3. Häktet Sollentuna 3. Häktet Österåker Region Mitt Örebro Frivård 1. Frivården Uppsala 2. Frivården Eskilstuna 3. Frivården Nyköping 4. Frivården Karlstad 5. Frivården Örebro 6. Frivården Västerås Anstalt 7. Anstalten Hällby 8. Anstalten Mariefred 3. Anstalten Nyköping 9. Anstalten Hinseberg 10. Anstalten Karlskoga 11. Anstalten Kumla 6. Anstalten Tillberga 12. Anstalten Salberga Häkte 1. Häktet Uppsala 3. Häktet Nyköping 4. Häktet Karlstad 12. Häktet Salberga 5. Häktet Örebro 6. Häktet Västerås Region Väst Göteborg Frivård 1. Frivården Halmstad 2. Frivården Göteborg 3. Frivården Vänersborg 4. Frivården Borås 5. Frivården Skövde Anstalt 1. Anstalten Halmstad 2. Anstalten Högsbo 2. Anstalten Sagsjön 2. Anstalten Skogome 4. Anstalten Borås 3. Anstalten Brinkeberg 3. Anstalten Östragård 6. Anstalten Rödjan 6. Anstalten Johannesberg 7. Anstalten Tidaholm Häkte 2. Häktet Göteborg 1. Häktet Halmstad 8. Häktet Uddevalla 4. Häktet Borås 6. Häktet Mariestad Region Öst Linköping Frivård 1. Frivården Linköping 2. Frivården Norrköping 3. Frivården Jönköping 4. Frivården Växjö 5. Frivården Kalmar 6. Frivården Västervik 7. Frivården Visby Anstalt 8. Anstalten Kolmården 9. Anstalten Skenäs 10. Anstalten Skänninge 5. Anstalten Kalmar 6. Anstalten Västervik Norra 7. Anstalten Visby Häkte 2. Häktet Norrköping 3. Häktet Jönköping 4. Häktet Växjö 5. Häktet Kalmar 7. Häktet Visby Region Syd Malmö Frivård 1. Frivården Karlskrona 2. Frivården Kristianstad 3. Frivården Helsingborg 4. Frivården Malmö 5. Frivården Ystad Anstalt 2. Anstalten Kristianstad 4. Anstalten Fosie 3. Anstalten Helsingborg 4. Anstalten Kirseberg 8. Anstalten Ringsjön(filial) 6. Anstalten Tygelsjö 5. Anstalten Ystad Häkte 1. Häktet Karlskrona 2. Häktet Kristianstad 3. Häktet Helsingborg 4. Häktet Malmö 4. Häktet Malmö Kirseberg 5. Häktet Malmö Ystad 7. Häktet Trelleborg Nationella Transport Enheten (NTE) Kriminalvården huvudkontoret (HK) Kriminalvården huvudkontoret Placeringsgruppen(PL) 10 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2015

11 1. INLEDNING 1.2 OM KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK (KOS) INFLÖDE OCH TVÄRSNITT För att ge en övergripande bild av Kriminalvårdens klienter används främst två olika mått: inflöde och tvärsnitt. Inflödet består av antal påbörjade verkställigheter inom Kriminalvården under ett år. Till dessa räknas nyintagna i anstalt, påbörjad skyddstillsyn, påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst och påbörjad intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV). Ett inflöde visar nya klienter till Kriminalvården vilket ger en aktuell bild av klientpopulationen, till exempel ålder på de klienter vilka begår brott som leder till kriminalvård. En klient kan räknas med i inflödet flera gånger om klienten påbörjar fler verkställigheter under samma år. I kapitel 6 redovisas även påbörjade villkorliga frigivningar, dessa räknas inte till inflödet eftersom det gäller klienter som redan finns inom Kriminalvården. Tvärsnittet ger en ögonblicksbild av de vid mättillfället inskrivna klienterna. 1 oktober används som årlig mättidpunkt för att statistiken så långt det är möjligt ska ge en representativ bild av den dagliga verksamheten och inte spegla förhållanden under semester och storhelger. Tvärsnittsklienterna benämns därför som inskrivna 1 oktober. Till tvärsnittet räknas inskrivna i häkte eller anstalt 1 oktober och inom frivården räknas de inskrivna 1 oktober som har skyddstillsyn, villkorlig frigivning med övervakning eller IÖV. Till skillnad mot inflödet består tvärsnittet av klienter som är inskrivna vid mättillfället oavsett om de påbörjat sin verkställighet under det uppmätta året eller tidigare år. Jämförelser av inflödet och tvärsnittet förekommer i kapitel 5 (Anstalt) för att visa hur tvärsnittet påverkas av utvecklingar i inflödet när det gäller de ny intagnas strafftid och huvudbrott. I vissa kapitel förekommer tvärsnittsmåttet knappt eller inte alls. I kapitel 6 (Frivård) används inte tvärsnitt eftersom frivårdspåföljderna i normalfall innebär ett års övervakning eller mindre och därmed ger ett tvärsnitt inte någon markant annorlunda bild TIDSPERIODER I huvudsak används tre olika tidsperioder för redovisning av statistik i denna publikation av KOS Den mest frekventa tidsperioden som används för att se hur utvecklingen sett ut En tidsperiod på tre år används för att ge en mer lättöverskådlig bild över vad som skett inom aktuellt område de senaste åren Längre tidsserier med medelbeläggning i häkte och anstalt samt inflöde till anstalt och frivård används för att visa utvecklingen på längre sikt. Startår valdes till 1989 för att det finns data från samtliga tre verksamhetsgrenar (häkte, anstalt och frivård) sedan dess. I vissa fall avviker tidsperioderna från de tre ovan nämnda. Detta kan till exempel bero på att nya lagstiftningar trätt i kraft och statistiken därmed inte blir jämförbar med tidigare år. Det kan också bero på att möjligheten att ta fram statistiken inte funnits tidigare eller att systemstöd för registrering har ändrats och att det därmed blivit andra förutsättningar för statistikredovisningen DATA OCH STATISTISKA MÅTT Det dataunderlag som använts i denna publikation är främst hämtat från Kriminalvårdens klientsystem för vidare statistikbearbetning. All statistik som redovisas är slutlig och underlaget till alla tabeller och diagram finns publicerat i Excel-format på Utöver antal och andel (procent) används även några statistiska mått som medelvärde och median. Om ett fåtal avvikande tal i en uppsättning påverkar medelvärdet redovisas medianen för att ge en bättre bild av normalfallet. I tabeller och diagram anges strafftiden i intervall vid tidpunkt T. Exempelvis en strafftid som är större än två månader och mindre eller lika med sex månader redovisas som 2 mån<t<=6 mån. För klienter i anstalt redovisas den totala utdömda strafftiden för given tidsperiod och klientpopulation vilket benämns som straffmassa och redovisas i antal år. Exempelvis för nyintagna i anstalt vilket ger den summerade strafftiden som dömts ut för klienter som påbörjat ett fängelsestraff i anstalt under ett år. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

12 2. SAMMANFATTNING 2. SAMMANFATTNING HUR SÅG DET UT INOM KRIMINALVÅRDEN 2015? I häkte Antalet häktade minskade under 2015 jämfört med Samtidigt ökade antalet övriga inskrivna i häkte och det var framförallt en ökning av gripna och anhållna samt förvarstagna enligt utlänningslagen. Minskningen av antalet häktade var däremot större än ökningen av antalet övriga i häkte vilket innebar att totala antalet inskrivna i häkte 1 oktober minskade något. Medelbeläggningen i häkte var däremot relativt oförändrad 2015 jämfört med 2014 men det genomsnittliga antalet ordinarie platser ökade. Detta medförde en minskad utnyttjandegrad vilket delvis beror på att ett antal platser öppnades för klienter som kräver särskilda resurser, till exempel förvarstagna enligt utlänningslagen. Kriminalvården utökade även samarbetet med polisen gällande arrestverksamheten under 2015 vilket medförde att antalet ordinarie platser i genomsnitt i form av arrestplatser ökade. I anstalt Mellan 2004 och 2014 minskade inflödet av antal nyintagna klienter i anstalt med undantag för något år. Nedgången fortsatte under 2015 och det var framförallt nyintagna klienter med kortare strafftider upp till och med sex månader som minskade detta år. Antalet klienter inskrivna i anstalt 1 oktober påverkas av antalet klienter i inflödet till anstalt samt av de intagnas utdömda strafftider. Minskningen av nyintagna i anstalt ses även delvis för inskrivna i anstalt 1 oktober men minskningen var till skillnad från de nyintagna avtagande 2015 jämfört med den tydliga klientnedgången Det beror på att minskningen av klienter med kortare strafftider inte påverkar antalet inskrivna 1 oktober i samma utsträckning som nyintagna. Utländska medborgare i anstalt Nästan en tredjedel av anstaltsklienterna 1 oktober 2015 var utländska medborgare. Bland klienterna med utländskt medborgarskap var den största andelen från Europa följt av Asien och Afrika. Totalt hade 39 procent av de utländska medborgarna en utvisning i domen vilket innebär att klienten måste lämna Sverige efter avtjänat straff. I frivården Inflödet till frivården hade länge en uppåtgående trend men efter 2009 vände den för både skyddstillsyn och IÖV och efter 2012 minskade även villkorlig dom med samhällstjänst. Det minskande inflödet var däremot avtagande 2015 jämfört med tidigare år, främst inom villkorlig dom med samhällstjänst och IÖV. Totala antalet påbörjade verkställigheter i frivård 2015 var det lägsta sedan Minskningen av antalet villkorligt frigivna beror på nedgången av klientantalet i anstalt eftersom de villkorligt frigivna främst kommer från tidigare anstaltsverkställighet (villkorligt frigivna kan även komma från tidigare verkställighet genom IÖV). Under 2015 var minskningen av villkorligt frigivna något avtagande jämfört med tidigare år. UTVECKLING ÖVER TID Huvudbrottens påverkan på inflödet till Kriminalvården Hur inflödet av klienter till Kriminalvården ser ut beror delvis på flöden i tidigare led i rättskedjan. Flödet påverkas till exempel av den faktiska brottsligheten, benägenheten att anmäla brott och möjligheterna att utreda brott. Satsningar och specifika prioriteringar i tidigare delar av rättskedjan och praxis i brottmål kan leda till att vissa brott, vissa år, är mer eller mindre representerade i Kriminalvårdens inflöde. Framförallt påverkas inflödet till Kriminalvården av förändringar inom de brott som ger stora volymer och/ eller långa strafftider som narkotikabrott/smuggling och våldsbrott. Narkotikabrott/smuggling var 12 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2015

13 2. SAMMANFATTNING det vanligaste huvudbrottet bland klienter som påbörjade skyddstillsyn och nyintagna i anstalt. Det var även det vanligaste brottet bland inskrivna i anstalt 1 oktober fram till 2012 men därefter blev våldsbrott vanligast. Våldsbrott var också det vanligaste huvudbrottet bland klienter som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst. Narkotikabrott/smuggling Fram till 2008 var det vanligast att klienter dömda för narkotikabrott/smuggling avtjänade sitt straff i anstalt men efter 2008 avtjänade den största andelen sitt straff inom frivården. I domarna från juni 2011 och framåt har Högsta domstolen lyft fram betydelsen av att samtliga omständigheter i det enskilda fallet beaktas i narkotikamål på samma sätt som görs i brottmål i allmänhet. Detta har inneburit en förändring i de kriterier/omständigheter (praxis) domstolarna tar hänsyn till när de dömer narkotikabrott samt för beslut av påföljd när det gäller narkotikamål. Tendensen i och med praxisändringen var att domstolarna utdömde färre fängelsestraff och kortare straff. Antalet fängelsedömda (nyintagna i anstalt och påbörjade IÖV) minskade och minskningen var främst bland de längre strafftiderna. Samtidigt ökade inflödet av klienter dömda för narkotikabrott/smuggling inom övriga frivården (skyddstillsyn och villkorlig dom med samhällstjänst) efter 2010 vilket tyder på en viss förskjutning från anstalt till frivård. Trots att narkotikabrott/smuggling åter ökade bland nyintagna i anstalt ökade inflödet till frivården mer vilket medförde att skillnaden mellan anstalt och frivård fortsatte att öka. Utvecklingen av inflödet av narkotikabrott/ smuggling påverkades framförallt av narkotikabrott som inte bedömdes vara grova eftersom denna brottstyp utgjorde de stora klientmängderna både till anstalt och till frivård. Grovt narkotikabrott och smuggling utgjorde färre antal klienter och påverkade inte inflödet i samma utsträckning. Minskningen av narkotikabrott/smuggling i anstalt var mest framträdande bland klienter med längre strafftider. Allt fler klienter dömdes därefter till korta strafftider, upp till och med sex månader, och det var dessa som stod för ökningen i inflödet av narkotikabrott/smuggling 2014 och Som en följd av ökat antal klienter med kortare strafftider minskade medianstrafftiden för narkotikabrott/smuggling från sex till fyra månader. Minskningen på två månader var dubbelt så stor som minskningen av medianstrafftiden för totala anstaltspopulationen där den minskade från fem till fyra månader. Våldsbrott Inflödet av våldsbrottsdömda klienter har minskat de senaste åren. Först minskade de nyintagna i anstalt samt påbörjade IÖV och några år senare minskade även våldsbrottsdömda inom övriga frivårdspåföljder. Ingen större minskning kunde däremot ses för antalet våldsbrottsdömda som var inskrivna i anstalt 1 oktober. En straffmätningsreform som genomfördes 2010 ledde till ett antal lagändringar med syftet att höja straffen för allvarliga våldsbrott och för grovt vållande till annans död. Reformen skulle även öka bredden mellan straffen för brott i allmänhet samt skärpa straffen vid återfall i brott. Minskningen i inflödet av våldsbrottsdömda till anstalt pågick från 2008 och var mest framträdande bland klienter med strafftider som var längre än två månader och upp till och med ett år. Ingen tydlig effekt av reformen kan ses under eller efter 2010 inom något av de längre strafftidsintervallerna. Däremot visar antalet utdömda år i straffmassan att det dömts ut fler fängelseår per klient efter 2010 vilket indikerar att det dömts ut hårdare straff för klienter inom de längre strafftidsintervallerna än innan reformen. Detta tyder på att strafftiderna för de brott som ger längre straff ökade, till exempel grov misshandel, dråp och mord. Antalet inskrivna i anstalt 1 oktober påverkas därmed inte i samma uträckning av minskningen i inflödet eftersom nedgången främst handlade om kortare strafftider samtidigt som antal utdömda fängelseår ökade. Medianstrafftiden var däremot oförändrad under flera år vilket berodde på att den största andelen av klienterna dömdes till misshandel vilket inte leder till lika långa strafftider. Våldsbrottskategorin misshandel var även vanligast inom frivården och det var framförallt denna brottstyp som stod för minskningen av våldsbrott i både anstalt och frivård. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

14 2. SAMMANFATTNING Återfall i brott till Kriminalvården Inflödet till Kriminalvården har en koppling till antalet återfall i brott. Minskar antalet klienter som återfaller kommer även inflödet totalt sett att minska. Vilka som återfaller i brott beror på många faktorer. Delvis på flödet tidigare i rättskedjan men även på Kriminalvårdens arbete med återfallsförebyggande insatser. Andelen återfall i brott till Kriminalvården inom tre år minskade med drygt 10 procentenheter mellan 1999 och Nedgången bestod främst av färre återfall i brott inom påföljderna anstalt och skyddstillsyn. Villkorlig dom med samhällstjänst och IÖV låg på en mer stabil nivå över perioden men hade en lägre andel återfall. Återfallen minskade inom de flesta huvudbrotten men framförallt bland klienter med strafftider som var längre än sex månader. 14 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2015

15 3. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN 3. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN I det här kapitlet redovisas statistik över klientresan genom Kriminalvården från personutredning till utslussning. Populationen varierar i de olika avsnitten men baseras främst på antal händelser under ett år eller nyintagna/påbörjade i anstalt respektive frivård. 3.1 PERSONUTREDNING OCH YTTRANDE I BROTTMÅL Om personutredning och yttrande i brottmål PERSONUTREDNINGAR OCH YTTRANDEN 1999 ökade antalet personutredningar markant (21 procent) jämfört med Ökningen utgjordes till största del av samhällstjänstutredningar som blev vanligare när möjligheten till samhällstjänst vid villkorlig dom infördes 1 januari Mellan 1995 och 2015 ökade antalet personutredningar med 37 procent, från till Antalet yttranden i brottmål baserade på personutredningar minskade under samma tidsperiod med 50 procent. Antalet kompletteringar 2015 var 706 (se diagram 3.1). När en person misstänks för ett brott kan åklagare eller domstol fatta beslut om att Kriminalvården ska göra en personutredning om den misstänktes personliga förhållanden. Personutredningens huvudsyfte är att hjälpa domstolen att välja påföljd och att få fram vilka åtgärder som kan bidra till att den misstänkte avhåller sig från fortsatt brottslighet. Utredningarna görs av frivården och grundar sig på intervjuer med den misstänkte, samtal med andra relevanta personer och uppgifter från olika myndigheter. Utredningen tar hänsyn till det enskilda fallet och bedömer om den misstänkte är i behov av övervakning. Även den misstänktes inställning till frivårdspåföljd och förutsättningar för en sådan påföljd bedöms. Bedömningen bör vara baserad på en riskbedömning och en behovsbedömning enligt Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om personutredning och yttrande i brottmål. Ett yttrande ska inhämtas från Kriminalvården när påföljdsfrågan i ett brottmål behöver avgöras. Det kan också inhämtas om det behövs en särskild utredning om en misstänkts personliga förhållanden eller om åtgärder som antas bidra till att han eller hon avhåller sig från fortsatt brottslighet. När det begärs av exempelvis en domstol eller åklagarmyndighet ska Kriminalvården efter samråd med övervakaren yttra sig om den dömdes förhållanden under övervakningstiden. Detta görs om yttrandet behövs som underlag för prövning av ett mål eller ett ärende som handläggs av domstolen eller myndigheten. DIAGRAM 3.1. Antal personutredningar, yttranden och kompletteringar 3 om särskild personutredning i brottmål , FRAS Personutredningar Yttranden Kompletteringar KONTRAKTSVÅRDSUTREDNINGAR Om kontraktsvårdsutredning I samband med en personutredning eller yttrande utreder frivården förutsättningarna för kontraktsvård. Kontraktsvård kan bli aktuellt om klienten har ett missbruk/beroende eller något annat som kräver behandling som väsentligt bidragit till brottsligheten. Förutsättningen är att klienten måste inse sitt problem samt är villig att genomgå behandling för att förändra sitt beteende. 2 Den 1 januari 1990 infördes samhällstjänst på försök och till att börja med kunde samhällstjänst beslutas enbart i samband med dom till skyddstillsyn. Från och med 1 januari 1999 infördes möjligheten att meddela föreskrift om samhällstjänst även vid villkorlig dom (SFS 1998:604). 3 Fr.o.m har man bytt systemstöd för personutredningar och yttranden och särredovisar då även kompletteringar. Kompletteringar har tidigare ingått i personutredningar och yttranden, vilket bör has i åtanke vid jämförelse med tidigare år. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

16 3. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN Den årliga andelen personutredningar med kontraktsvårdsutredning var fyra procent För yttranden med kontraktsvårdsutredning var andelen nio till tio procent och för kompletteringarna procent under samma tidsperiod. Totalt sett för personutredningar, yttranden och kompletteringar har andelen med kontraktsvårdsutredningar varit fem procent. Antalet kontraktsvårdsutredningar minskade både 2014 och 2015 jämfört med föregående år vilket delvis beror på minskat antal personutredningar och yttranden (se tabell 3.1). TABELL 3.1. Antal personutredningar, yttranden och kompletteringar samt varav antal kontraktsvårdsutredningar Personutredningar varav med kontraktsvårdsutredning Yttranden varav med kontraktsvårdsutredning Kompletteringar varav med kontraktsvårdsutredning Totalt TIDIGARE BELASTNING Om tidigare belastning Tidigare belastning innebär att en klient tidigare har verkställt en påföljd inom Kriminalvården antingen på anstalt, genom IÖV eller skyddstillsyn innan senast påbörjad kriminalvårdsverkställighet. Eftersom det finns begränsad information bakåt i tiden på grund av gallring, i enlighet med förordning (2001:682) om behandling av personuppgifter inom Kriminalvården, mäts tidigare belastning som minst en tidigare verkställighet inom ett intervall på fem år före påbörjad verkställighet TIDIGARE BELASTNING INOM KRIMINALVÅRDEN 56 procent av nyintagna i anstalt 2015 hade tidigare verkställt en kriminalvårdspåföljd under de senaste fem åren innan påbörjad verkställighet. Det aktuella huvudbrott som i antal var vanligast bland nyintagna med tidigare belastning var narkotikabrott/smuggling. Även nyintagna i anstalt dömda för våldsbrott och tillgreppsbrott utgjorde ett relativt stort antal. För klienter med huvud TABELL 3.2. Antal och andel nyintagna i anstalt med/utan tidigare belastning inom Kriminalvården 2015 efter huvudbrott Aktuellt huvudbrott Tidigare belastning Ingen tidigare belastning Totalt Antal klienter Andel Antal klienter Andel Antal klienter Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott % % % Brott mot allmänhet och stat % % % Narkotikabrott/smuggling % % % Rattfylleri, även grovt % % % Rån, även grovt % % % Sexualbrott % % % Tillgreppsbrott % % % Trafikbrott, ej rattfylleri % % % Våldsbrott % % % Övrigt % % % Totalt % % % Andel 16 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2015

17 3. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN brott trafikbrott var det en betydande andel (90 procent) som hade tidigare belastning i form av en eller flera verkställigheter inom Kriminalvården. Antal klienter med detta huvudbrott var dock avsevärt färre jämfört med till exempel narkotikabrott/smuggling, våldsbrott och tillgreppsbrott (se tabell 3.2 på sid 16). 3.3 PÅFÖLJDSFÖRSLAG Om påföljdsförslag I personutredningen som genomförs av frivården lämnas även påföljdsförslag inför eventuell fällande dom. Syftet är att hitta rätt insats för klienterna för att minska återfall i brott. Domstolarna har sedan tolkningsföreträde, dels när det gäller vilka som ska genomgå en utredning och dels vad utredningen ska få för påverkan på domslutet. Påföljdsförslag som kan lämnas om klienten anses lämplig för frivårds påföljd är skyddstillsyn (med eller utan kontraktsvård/samhällstjänst) eller villkorlig dom med samhällstjänst PÅFÖLJDSFÖRSLAG OCH UTFALL AV PÅFÖLJD I DOM I tabell 3.3 redovisas påföljdsförslag samt utfallet av påföljd i dom under Påföljdsförslag om ren skyddstillsyn (exklusive samhällstjänst och kontraktsvård) och skyddstillsyn med kontraktsvård ledde till samma påföljd i dom i 50 respektive 60 procent av fallen. Till skyddstillsyn med samhällstjänst bedömdes klienter vara lämpliga varav 18 procent fick samma påföljd i domen. Vanligare var att dessa klienter blev dömda till ren skyddstillsyn eller fängelse. Där påföljdsförslaget innebar någon form av skyddstillsyn eller villkorlig dom med samhällstjänst resulterade 24 procent av fallen i en fängelsepåföljd och i 9 procent av fallen blev klienten frikänd. 60 procent av dem som inte bedömdes vara lämpliga för frivårdspåföljd blev dömda till fängelse medan 11 procent fick övervakning genom skyddstillsyn. Villkorlig dom med samhällstjänst stod för nästan en tredjedel av samtliga påföljdsförslag. Utav dessa fick största andelen samma påföljd i dom men nästan lika stor andel blir dömda till annat än en kriminalvårdspåföljd (34 respektive 31 procent). Detta kan till exempel bero på att de blir dömda till villkorlig dom utan samhällstjänst vilket innebär att straffet inte avtjänas hos Kriminalvården. TABELL 3.3. Antal påföljdsförslag från personutredning och utfall av påföljd i dom för klienter med domsdatum under Påföljd i dom Skyddstillsyn exkl. kontraktsvård och samhällstjänst Skyddstillsyn exkl. kontraktsvård och samhällstjänst Påföljdsförslag per unika mål (avslut) 5 Skyddstillsyn med kontraktsvård Skyddstillsyn med samhällstjänst Villkorlig dom med samhällstjänst Ej lämpligt med frivårdspåföljd Ej påföljdsförslag 6 Totalt Skyddstillsyn med kontraktsvård Skyddstillsyn med samhällstjänst Villkorlig dom med samhällstjänst Fängelse Frikänd Frihetsberövad, ej kriminalvårdspåföljd Inte frihetsberövad, ej kriminalvårdspåföljd Totalt Gäller endast för de klienter med domsdatum 2015 och vars personutredning har expedierats 24 oktober 2012 och senare. Endast ett förslag per mål räknas. 5 Att förslag om föreskrift kryssats i men inget övervakningsbehov registrerats medför förslag om skyddstillsyn. 6 Ej påföljdsförslag innebär att förslaget inte registrerats i KVR, vilket oftast beror på att klienten ej deltagit i utredningen. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

18 3. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN 3.4 VERKSTÄLLIGHETSPLAN Om Verkställighetsplan En verkställighetsplan (VSP) är en åtgärdsplan som omfattar klientens hela verkställighet i syfte att utforma den på ett ändamålsenligt sätt. Den individuellt utformade verkställighetsplanen ska upprättas för varje intagen i anstalt och för varje klient som verkställer fängelse utanför anstalt i form av IÖV samt för klienter som står under övervakning. 7 Kriminalvården ska, genom förmedling av stöd och hjälp, verka för att den dömde inte fortsätter att begå brott och för att anpassningen till samhället ska främjas även i övrigt och verkställighetsplanen är en grund för detta arbete ANSTALT Nyintagna med strafftid kortare än 30 dagar I tabell 3.4 redovisas upprättade verkställighetsplaner för nyintagna klienter i anstalt med en strafftid kortare än 30 dagar och som verkställt minst 14 dagar. Andelen klienter med en upprättad VSP ökade under 2014 men minskade igen under TABELL 3.4. Antal och andel upprättade verkställighetsplaner för nyintagna i anstalt med strafftid kortare än 30 dagar Antal nyintagna i anstalt (T<30 dagar) Antal som fått en upprättad VSP Andel som fått en upprättad VSP % 74 % 66 % TABELL 3.5. Antal och andel upprättade verkställighetsplaner för nyintagna i anstalt med strafftid minst 30 dagar Antal nyintagna i anstalt (T>=30 dagar) Antal som fått en upprättad VSP Andel som fått en upprättad VSP % 93 % 91 % FRIVÅRD Skyddstillsyn Andelen klienter med en upprättad VSP av dem som påbörjade skyddstillsyn och hade verkställt minst 30 dagar var procent (se tabell 3.6). TABELL 3.6. Antal och andel upprättade verkställighetsplaner för klienter som påbörjat skyddstillsyn Nyintagna med strafftid 30 dagar eller längre Av de nyintagna klienterna i anstalt under 2015 som verkställt minst 30 dagar hade 91 procent en upprättad VSP. Det var en minskning med två procentenheter jämfört med 2013 och 2014 (se tabell 3.5). Antal påbörjade skyddstillsyn Antal som fått en upprättad VSP Andel som fått en upprättad VSP % 96 % 95 % 7 Skäl till varför en klient inte har en VSP kan till exempel vara att hela eller nästan hela straffet avtjänades under häktning, att klienten undandrog sig kontakt med frivården eller befann sig utomlands. 8 Nyintagna i anstalt med strafftid kortare än 30 dagar och som verkställt minst 14 dagar som fått en verkställighetsplan (VSP). 9 Nyintagna i anstalt med strafftid minst 30 dagar och som verkställt minst 30 dagar som fått en verkställighetsplan (VSP). 10 Klienter som påbörjat skyddstillsyn och verkställt minst 30 dagar som fått en verkställighetsplan (VSP). 18 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2015

19 3. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN IÖV Andelen med en upprättad VSP var nästintill oförändrad för de klienter som påbörjade en verkställighet genom IÖV Av de klienter som verkställt minst tre dagar hade procent fått en plan upprättad (se tabell 3.7). TABELL Antal och andel upprättade verkställighetsplaner för fängelsedömda som påbörjat intensivövervakning med elektronisk kontroll Villkorlig frigivning Den högsta andelen med upprättad VSP hade klienterna som villkorligt frigetts (klienter med övervakning och som verkställt minst 30 dagar) under perioden med 98 procent. Detta förklaras till stor del av att klienterna tidigare verkställt en fängelsepåföljd och därmed har funnits inom Kriminalvården en viss period innan den villkorliga frigivningen (se tabell 3.8). TABELL 3.8. Antal och andel upprättade verkställighetsplaner för klienter som påbörjat villkorlig frigivning Antal påbörjade villkorliga frigivningar Antal som fått en upprättad VSP Andel som fått en upprättad VSP Antal påbörjade IÖV Antal som fått en upprättad VSP Andel som fått en upprättad VSP % 96 % 95 % % 98 % 98 % 3.5 SYSSELSÄTTNING I ANSTALT Om sysselsättning i anstalt Klienter i anstalt ska ges möjlighet till schemalagd strukturerad aktivitet, även kallat sysselsättning, under verkställigheten. Syftet med sysselsättningen är att öka kunskaper, öka insikter, förbättra färdigheter eller förändra beteende hos den intagne vilket kan ske i form av arbete, utbildning, behandlingsprogram eller annan strukturerad verksamhet. Klientutbildning innebär teoretisk utbildning, yrkesutbildning och högskoleutbildning. Arbetsdrift består av produktionsinriktad arbetsdrift och fastighetsdrift, alltså både internt och externt arbete i form av exempelvis montering eller förpackning, drift och underhåll, mark- och parkarbeten. Service innebär inre service och fastighetsservice, till exempel arbete med förråd eller lokalvård och tvätt. Behandlingsprogram innebär att klienten får behandling efter identifierat behov för att kunna göra en förändring. Annan strukturerad verksamhet kan innebära dagliga göromål som matlagning men kan även innefatta social träning, skapande verksamhet och hantverk, studiecirklar, idrott med mera. Annan betald verksamhet innefattar bland annat verkställighetsplanering, frigivningsförberedelse och nätverksarbete vilket innebär kontakt med aktörer även utanför Kriminalvården. Frigång innebär att den intagne till exempel utför någon form av arbete, genomgår undervisning eller behandling utanför anstalten under arbetstid UTNYTTJAD TID AV SYSSELSÄTTNING I ANSTALT Störst andel utnyttjad tid av sysselsättning i anstalt bestod 2015 av arbetsdrift, följt av service och annan strukturerad verksamhet (se diagram 3.2, nästa sida). 11 Fängelsedömda som påbörjat intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) och verkställt minst tre dagar som fått en verkställighetsplan (VSP). 12 Klienter som påbörjat villkorlig frigivning och verkställt minst 30 dagar som fått en verkställighetsplan (VSP). KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

20 3. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN DIAGRAM 3.2. Andel utnyttjad tid av sysselsättning i anstalt 2015 efter aktivitet. 2 % 1 % 5 % 20 % 23 % 15 % 34 % Klientutbildning Arbetsdrift Service Behandlingsprogram Annan strukturerad verksamhet Annan betald verksamhet Frigång DIAGRAM 3.3. Andel klienter inom frivården 1 oktober 2015 efter sysselsättning % 28 % 16 % 16 % 23 % 2 % Aktivitetsersättning/Sjukersättning Aktivitetsstöd Arbete i öppna marknaden eller i hemmet utan lönestöd Arbete med lönestöd Arbetsförberedande åtgärder Utbildning Placerad i missbruksvård Pension Arbetslös Arbetslös direkt till arbetsmarknadens förfogande Föräldraledig Särskild anordnad sysselsättning Vård av anhörig 3 % 4 % 5 % 3 % 0 % DIAGRAM 3.4. Andel klienter inom frivården 1 oktober 2015 efter bostadssituation. 14 2% 1% 8 % 7 % 3 % 22 % 4 % 4 % 49 % Egen bostad/sammanboende Andra hand Hos föräldrar/släktingar Övergångs-/träningslägenhet Instutition, familjevård, halvvägshus Hotell, härbärge Bostadslös (tillfällig bostad) Bostadslös (uteliggare) Annat 13 Tvärsnittsstatistik över klienter som verkställer skyddstillsyn eller villkorlig frigivning med övervakning som har en angiven sysselsättning. 14 Tvärsnittsstatistik över klienter som verkställer skyddstillsyn eller villkorlig frigivning med övervakning som har en angiven bostadssituation. 20 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2015

21 3. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN 3.6 SYSSELSÄTTNING OCH BOSTADS SITUATION FÖR FRIVÅRDSKLIENTER Om sysselsättning och bostadssituation för frivårdsklienter Sysselsättning inom frivården är inte samma sak som sysselsättning i anstalt. Inom frivården handlar det istället om klientens personliga förhållanden inom till exempel arbete, utbildning och pension. Bostadssituation kan till exempel vara eget boende, boende hos föräldrar eller bostadslös. Information om sysselsättning och bostadssituation m.m. inhämtas vid personutredningen och utgör bland annat ett underlag till påföljdsförslaget FRIVÅRDSKLIENTERS SYSSELSÄTTNING Ett tvärsnitt av frivårdsklienter inskrivna 1 oktober 2015 visar att det var brist på syssel sättning och låg anknytning till arbetsmarknaden. 44 procent var arbetslösa och många av dessa stod direkt till arbetsmarknadens förfogande (se diagram 3.3, sid 20) FRIVÅRDSKLIENTERS BOSTADSSITUATION I diagram 3.4, sid 20, redovisas tvärsnittet av frivårdsklienter inskrivna 1 oktober 2015 och deras bostadssituation. Tre av fyra har egen bostad, är sammanboende, bor hos föräldrar/släktingar eller i andra hand. För en fjärdedel är dock bostadssituationen betydligt mer osäker med tillfälliga boendesituationer eller direkt hemlöshet. 3.7 PERMISSIONER Om permissioner Verkställighet i anstalt ska ta sin utgångspunkt i en human och meningsfull kriminalvård. Detta förutsätter att tiden i anstalt används så att den intagnes anpassning till samhället underlättas och att negativa följder av frihetsberövandet motverkas. Permission innebär möjlighet att vistas utanför anstalt för en kort tid och är en viktig del i denna strävan. I fängelselagen regleras kravet på att en intagen ska ha avtjänat en viss tid av straffet, så kallad kvalifikationstid, i anstalt innan permission beviljas. Finns särskilda skäl kan permission beviljas innan kvalifikationstiden är genomförd. Om det gäller en aktivitet som skulle vara till hjälp för att underlätta den intagnes återanpassning till samhället men som inte går att planera in i normal permissionsgång kan det vara möjligt att få extra permission. En intagen kan även beviljas särskild permission om det finns särskilt ömmande skäl. Sådana skäl kan till exempel vara att besöka en svårt sjuk närstående eller att några timmars vistelse utanför anstalt hjälper till att motverka de skadeverkningar som kan komma av ett långvarigt frihetsberövande. En intagen kan missköta permissionen exempelvis genom att inte vistas på rätt ort, begå nya brott, inte följa föreskrift om drogfrihet eller utebli/ankomma sent efter permissionen. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

22 3. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN PÅBÖRJADE OCH MISSKÖTTA PERMISSIONER I diagram 3.5 redovisas antalet permissioner och särskilda permissioner Permissioner minskade med 22 procent från till mellan 2013 och 2015 vilket delvis beror på ett lägre antal intagna i anstalt Särskilda permissioner minskade med fyra procent från 744 till 713 under samma tidsperiod. DIAGRAM 3.5. Antal påbörjade permissioner respektive påbörjade särskilda permissioner Antalet misskötta permissioner minskade med 19 procent från 571 till 462 under perioden (se tabell 3.9). TABELL 3.9. Antal misskötta permissioner Misskötta permissioner Påbörjade permissioner Påbörjade särskilda permissioner BEHANDLINGSPROGRAM Om behandlingsprogram Kriminalvården tillhandahåller behandlingsprogram med syfte att förhindra återfall i brott genom att ge klienten nya kunskaper, färdigheter och insikter för att själv kunna göra en förändring. Det är risken för återfall som främst styr valet av insats och för att kunna erbjuda rätt behandling prioriteras klienter med medel till hög risk för återfall. Att ge intensiva insatser till klienter med låg risk är att förebygga något som inte behöver förebyggas och kan därmed motverka sitt syfte. Klienten som erbjuds att genomgå behandling ska bli erbjuden att gå ett program som riktas mot just deras problem och som har en pedagogik som passar dem. Det finns flera typer av behandlingsprogram och olika program riktar sig till olika målgrupper, till exempel för ungdomar, klienter med missbruksproblematik eller våldsproblematik. Programmen vänder sig i de flesta fall både till män och till kvinnor. En del program är utvecklade för att bedrivas i grupp och andra individuellt. De olika programmen skiljer sig även i längd och delas in i kategorierna korta-, medellånga- eller långa program. En utgångspunkt för Kriminalvårdens behandlingsprogram är att det ska vara en inkluderande verksamhet. Har ett behandlingsbehov identifierats bör behandling erbjudas och mottaglighetsfaktorer i möjligaste mån hanteras. För att gå ett behandlingsprogram måste den dömde själv vilja ändra sin livsstil. Det finns tillfällen då det inte går att erbjuda något behandlingsprogram även om klienten är motiverad, strafftiden kan till exempel vara för kort för att hinna delta i relevant program. 16 TABELL Antal klienter som avslutat verkställighet i anstalt 2015 och varav antal och andel som deltagit i respektive fullföljt ett behandlingsprogram under verkställigheten. Klienter som avslutat verkställighet varav klienter som deltagit i något program varav klienter som har fullföljt något program Kön Antal Andel Antal Andel Antal Andel Kvinnor % % % Män % % % Totalt % % % 15 Gäller både misskötta permissioner och misskötta särskilda permissioner. 16 Mer information om respektive behandlingsprogram finns på 22 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2015