KOS Kriminalvård och statistik

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KOS Kriminalvård och statistik"

Transkript

1 KOS 2015 Kriminalvård och statistik

2 Kriminalvård Och Statistik 2015 Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2016 ISSN: Beställningsnummer: 4460 Kriminalvården Norrköping Tel: E-post: Hemsida:

3 FÖRORD Publikationen Kriminalvård och statistik (KOS) är framtagen för att ge en övergripande, beskrivande och aktuell bild av Kriminalvårdens verksamhet i anstalt, häkte och frivård. Publikationen har därmed mindre fokus på förklaringar, tolkningar och innehåller endast enklare analyser. KOS innehåller utöver den aktuella beskrivningen också en beskrivning av utveckling över tid. Nytt i årets publikation är kapitlet Fokusområden KOS 2015 som ska ge en något mer fördjupad bild inom vissa områden. Det handlar till exempel om att belysa specifika klientgrupper, olika typer av brott eller återfall. Statistiken i KOS är slutlig och kan skilja sig från statistik i andra publikationer från Kriminalvården där statistiken är preliminär. Skillnader beror på att datauttag från Kriminalvårdens register, som ligger till grund för olika publikationer, görs vid olika tidpunkter. Den diskrepans som kan förekomma beror på sena registreringar och registervård. KOS riktar sig till regeringen och regeringskansliet, andra myndigheter, media och allmänhet. På Kriminalvårdens hemsida finns en elektronisk version av publikationen KOS 2015 att ladda ner. Där finns även ett elektroniskt underlag med tabeller och bakomliggande data till diagrammen. Stort tack till de medarbetare inom Sektionen för statistik som arbetat med att ta fram publikationen KOS 2015 samt till de personer inom avdelningarna för anstalt och häkte, frivård samt ledningsstöd som bidragit med synpunkter. Charlotta Gustafsson Chef för avdelningen för ekonomi Kriminalvården KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

4 INNEHÅLL 1. INLEDNING OM KRIMINALVÅRDEN KRIMINALVÅRDENS VERKSAMHET OM KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK (KOS) INFLÖDE OCH TVÄRSNITT TIDSPERIODER DATA OCH STATISTISKA MÅTT SAMMANFATTNING INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN PERSONUTREDNING OCH YTTRANDE I BROTTMÅL PERSONUTREDNINGAR OCH YTTRANDEN KONTRAKTSVÅRDSUTREDNINGAR TIDIGARE BELASTNING TIDIGARE BELASTNING INOM KRIMINALVÅRDEN PÅFÖLJDSFÖRSLAG PÅFÖLJDSFÖRSLAG OCH UTFALL AV PÅFÖLJD I DOM VERKSTÄLLIGHETSPLAN ANSTALT FRIVÅRD SYSSELSÄTTNING I ANSTALT UTNYTTJAD TID AV SYSSELSÄTTNING I ANSTALT SYSSELSÄTTNING OCH BOSTADSSITUATION FÖR FRIVÅRDSKLIENTER FRIVÅRDSKLIENTERS SYSSELSÄTTNING FRIVÅRDSKLIENTERS BOSTADSSITUATION PERMISSIONER PÅBÖRJADE OCH MISSKÖTTA PERMISSIONER BEHANDLINGSPROGRAM ANSTALT FRIVÅRD SÄRSKILDA UTSLUSSNINGSÅTGÄRDER PÅBÖRJADE SÄRSKILDA UTSLUSSNINGSÅTGÄRDER HÄVDA OCH FULLFÖLJDA SÄRSKILDA UTSLUSSNINGSÅTGÄRDER HÄKTE PLATSER OCH BELÄGGNING PLATSER OCH BELÄGGNING I GENOMSNITT UTNYTTJANDEGRAD AV PLATSER MÅNADSVARIATION I MEDELBELÄGGNINGEN KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2015

5 4.2 INSKRIVNA 1 OKTOBER ANTAL KLIENTER KÖN GEMENSAMHETSRESTRIKTIONER TID FRÅN DOM TILL INSKRIVNING I ANSTALT ANSTALT PLATSER OCH BELÄGGNING PLATSER OCH BELÄGGNING I GENOMSNITT UTNYTTJANDEGRAD AV ORDINARIE PLATSER SÄKERHETSKLASS SÄKERHETS- OCH SKYDDSPLATSER NYINTAGNA ANTAL KLIENTER ÅLDER HUVUDBROTT STRAFFTIDER LÅNGTIDSDÖMDA INSKRIVNA 1 OKTOBER ANTAL KLIENTER ÅLDER HUVUDBROTT STRAFFTIDER LÅNGTIDSDÖMDA FRIVÅRD PÅBÖRJADE VERKSTÄLLIGHETER I FRIVÅRD SKYDDSTILLSYN ANTAL PÅBÖRJADE ÅLDER HUVUDBROTT SKYDDSTILLSYN MED SAMHÄLLSTJÄNST SKYDDSTILLSYN MED KONTRAKTSVÅRD SKYDDSTILLSYN MED FÄNGELSE VILLKORLIG DOM MED SAMHÄLLSTJÄNST ANTAL PÅBÖRJADE ÅLDER HUVUDBROTT ALTERNATIV STRAFFTID TID FRÅN VERKSTÄLLBAR DOM TILL PÅBÖRJAD SAMHÄLLSTJÄNST...52 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

6 6.4 INTENSIVÖVERVAKNING MED ELEKTRONISK KONTROLL (IÖV) ANTAL PÅBÖRJADE ÅLDER HUVUDBROTT STRAFFTIDER TID FRÅN VERKSTÄLLBAR DOM TILL PÅBÖRJAD IÖV VILLKORLIG FRIGIVNING ANTAL PÅBÖRJADE ÅLDER HUVUDBROTT VILLKORLIG FRIGIVNING EFTER AVGÅNG FRÅN ANSTALT VILLKORLIG FRIGIVNING EFTER AVSLUTAD IÖV FOKUSOMRÅDEN KOS UNGDOMAR INFLÖDE INSKRIVNA 1 OKTOBER KÖN HUVUDBROTT STRAFFTIDER KVINNOR INFLÖDE INSKRIVNA 1 OKTOBER ÅLDER HUVUDBROTT STRAFFTIDER UTLÄNDSKA MEDBORGARE HUVUDBROTT STRAFFTID VÄRLDSDEL OCH UTVISNINGSDOM NARKOTIKABROTT/SMUGGLING PÅVERKANSFAKTORER ANTAL KLIENTER STRAFFTIDER VÅLDSBROTT ANTAL KLIENTER STRAFFTIDER ÅTERFALL I BROTT ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN KÖN ÅLDER HUVUDBROTT STRAFFTIDER KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2015

7 8. ÖVRIG KLIENTSTATISTIK DÖDSFALL HÄKTE ANSTALT RYMNINGAR OCH AVVIKELSER HÄKTE ANSTALT MISSBRUK ANSTALT FRIVÅRD LEKMANNAÖVERVAKARE KLIENTER MED LEKMANNAÖVERVAKARE UNGDOMAR MED LEKMANNAÖVERVAKARE MISSKÖTSAMHET VARNING VID MISSKÖTSAMHET UPPSKJUTEN VILLKORLIG FRIGIVNING AVSKILDHETSÅTGÄRDER EUROPEISK JÄMFÖRELSE BELÄGGNING PÅ ANSTALT FRIVÅRD DEFINITIONER HUVUDBROTTSINDELNING KÄLLOR KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

8 1. INLEDNING 1. INLEDNING 1.1 OM KRIMINALVÅRDEN Tillsammans med polis, åklagare och domstolar utgör Kriminalvården en del av rättsväsendet som har i uppgift att minska brottslighet och öka människors trygghet i samhället. Kriminalvården är en statlig myndighet med ansvar för häkten, fängelser och frivården och har cirka medarbetare. Myndighetens huvudsakliga uppdrag är att genom frivård och fängelse verkställa de påföljder som domstolarna dömer ut och att minska återfall i brott. Kriminalvården driver även häktesverksamhet, utför transporter samt gör personutredningar i brottsmål KRIMINALVÅRDENS VERKSAMHET Det finns tre verksamhetsgrenar inom Kriminalvården häkte, anstalt och frivård. Häktesverksamheten skiljer sig i grunden från den i anstalterna. De flesta intagna i häkte är personer som är häktade och därmed enbart misstänkta för brott, inte dömda, och för många är häktningstiden en väntan på rättegång. I häkte kan även de som dömts men väntar på att få plats på anstalt finnas, så kallade verkställighetsfall, samt personer som av annan anledning tagits i förvar. På flera av Kriminalvårdens häkten arbetar så kallade uppsökare med att kontakta missbrukare, unga häktade och klienter med våldsproblematik. Uppsökaren samtalar med den häktade för att se hur motiverad han eller hon är till behandling, identifierar kriminogena 1 risker och behov samt informerar om och försöker motivera till behandling. När en person är misstänkt för ett brott genomför frivården ofta en personutredning av den misstänkte och föreslår då även en lämplig påföljd. 1 Faktorer som ger upphov till kriminellt beteende t.ex. prokriminella värderingar och attityder. 8 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2015

9 1. INLEDNING Om den misstänkte döms är det domstolarna som avgör straffet och därmed påföljd. I anstalt avtjänas frihetsberövande fängelsestraff och inom frivården avtjänas icke frihetsberövande straff vilket är kriminalvård som äger rum ute i samhället. Inom frivården verkställs också intensivövervakning med elektronisk kontroll, så kallad fotboja. För att minska återfallen i brott ska dömda personer ges förutsättningar att förändra sina liv. Klienter deltar därför i olika typer av arbete, utbildning och behandlingsprogram. För såväl dömda till frivård som fängelsedömda upprättar Kriminalvårdens personal tillsammans med klienten en individuell verkställighetsplan (VSP). I planen fastställs vilka insatser som behövs samt vilka mål klienten ska uppnå under verkställigheten. Syftet är att utveckla förmågor, kunskaper och tankemönster hos klienten i positiv riktning. För att kunna sätta in lämpliga insatser används risk-, behovs- och mottaglighetsmodellen (RBM) i syfte att bedöma klientens risk för återfall, kriminogena behov samt motivation och förutsättningar. Kriminalvårdens nationella transportenhet (NTE) utför transporter av Kriminalvårdens klienter, till exempel när fängelsedömda ska förflyttas mellan två olika anstalter eller när dömda till utvisning ska utvisas ur landet. NTE utför även transporter åt Migrationsverket och polisen. Arbetet som bedrivs inom Kriminalvården bygger på humanitet, respekt för den enskildes integritet, rättssäkerhet och tron på människans vilja att förändras. Kriminalvårdspåföljder I begreppet kriminalvårdspåföljder ingår fängelse och frivårdspåföljderna skyddstillsyn och villkorlig dom med samhällstjänst. Fängelsestraff kan verkställas i anstalt eller genom intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV). Det sistnämnda innebär att frivården kontrollerar klienten med hjälp av fotboja. Skyddstillsyn övervakas av frivården och kan förenas med samhällstjänst, kontraktsvård eller fängelse i högst tre månader. Villkorlig dom utan samhällstjänst är ingen kriminalvårdspåföljd men i de fall den kombineras med samhällstjänst är det Kriminalvården genom frivården som administrerar denna. I figur 1 illustreras myndigheterna i rättskedjan samt Kriminalvårdens olika påföljder. Frivården ansvarar även för övervakningen av klienter med villkorlig frigivning från tidigare fängelsestraff under övervakningstidens prövotid. Verksamhetsställen 2015 Klientverksamheten bedrivs på Kriminalvårdens verksamhetställen. I figur 2 redovisas en kartbild över Kriminalvårdens regioner samt en lista över de verksamhetsställen som var i drift 15 december FIGUR 1. Kriminalvårdspåföljder Polis Villkorlig dom med samhälls - tjänst Samhällstjänst utan övervakning Åklagare Skyddstillsyn Den dömde ställs under övervakning Häkte Skyddstillsyn med samhällstjänst Samhällstjänst med övervakning Frivård Domstol Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan Kontraktsvård Kriminalvården Fängelse Intensivövervakning med elektronisk kontroll Påföljder som verkställs av Kriminalvården Placering på anstalt Fängelse KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

10 1. INLEDNING FIGUR 2. Kriminalvårdens regionsindelning och verksamhetsställen Region Nord Härnösand Frivård 1. Frivården Borlänge 2. Frivården Gävle 3. Frivården Hudiksvall 4. Frivården Härnösand 5. Frivården Sundsvall 6. Frivården Östersund 7. Frivården Umeå 8. Frivården Luleå 10. Frivården Gällivare Anstalt 2. Anstalten Gävle 2. Anstalten Gruvberget 5. Anstalten Ljustadalen 4. Anstalten Saltvik 7. Anstalten Sörbyn 7. Anstalten Umeå 9. Anstalten Haparanda 8. Anstalten Luleå Häkte 11. Häktet Falun 2. Häktet Gävle 4. Häktet Saltvik 6 Häktet Östersund 7. Häktet Umeå 8. Häktet Luleå Region Stockholm Stockholm Frivård 1. Frivården Fridhemsplan 2. Frivården Södertörn 3. Frivården Sollentuna Anstalt 2. Anstalten Asptuna 2. Anstalten Beateberg 1. Anstalten Färingsö 4. Anstalten Hall 4. Anstalten Håga 5. Anstalten Norrtälje 3. Anstalten Storboda 1. Anstalten Svartsjö 3. Anstalten Täby 3. Anstalten Österåker Häkte 2. Häktet Huddinge 3. Häktet Kronoberg 3. Häktet Sollentuna 3. Häktet Österåker Region Mitt Örebro Frivård 1. Frivården Uppsala 2. Frivården Eskilstuna 3. Frivården Nyköping 4. Frivården Karlstad 5. Frivården Örebro 6. Frivården Västerås Anstalt 7. Anstalten Hällby 8. Anstalten Mariefred 3. Anstalten Nyköping 9. Anstalten Hinseberg 10. Anstalten Karlskoga 11. Anstalten Kumla 6. Anstalten Tillberga 12. Anstalten Salberga Häkte 1. Häktet Uppsala 3. Häktet Nyköping 4. Häktet Karlstad 12. Häktet Salberga 5. Häktet Örebro 6. Häktet Västerås Region Väst Göteborg Frivård 1. Frivården Halmstad 2. Frivården Göteborg 3. Frivården Vänersborg 4. Frivården Borås 5. Frivården Skövde Anstalt 1. Anstalten Halmstad 2. Anstalten Högsbo 2. Anstalten Sagsjön 2. Anstalten Skogome 4. Anstalten Borås 3. Anstalten Brinkeberg 3. Anstalten Östragård 6. Anstalten Rödjan 6. Anstalten Johannesberg 7. Anstalten Tidaholm Häkte 2. Häktet Göteborg 1. Häktet Halmstad 8. Häktet Uddevalla 4. Häktet Borås 6. Häktet Mariestad Region Öst Linköping Frivård 1. Frivården Linköping 2. Frivården Norrköping 3. Frivården Jönköping 4. Frivården Växjö 5. Frivården Kalmar 6. Frivården Västervik 7. Frivården Visby Anstalt 8. Anstalten Kolmården 9. Anstalten Skenäs 10. Anstalten Skänninge 5. Anstalten Kalmar 6. Anstalten Västervik Norra 7. Anstalten Visby Häkte 2. Häktet Norrköping 3. Häktet Jönköping 4. Häktet Växjö 5. Häktet Kalmar 7. Häktet Visby Region Syd Malmö Frivård 1. Frivården Karlskrona 2. Frivården Kristianstad 3. Frivården Helsingborg 4. Frivården Malmö 5. Frivården Ystad Anstalt 2. Anstalten Kristianstad 4. Anstalten Fosie 3. Anstalten Helsingborg 4. Anstalten Kirseberg 8. Anstalten Ringsjön(filial) 6. Anstalten Tygelsjö 5. Anstalten Ystad Häkte 1. Häktet Karlskrona 2. Häktet Kristianstad 3. Häktet Helsingborg 4. Häktet Malmö 4. Häktet Malmö Kirseberg 5. Häktet Malmö Ystad 7. Häktet Trelleborg Nationella Transport Enheten (NTE) Kriminalvården huvudkontoret (HK) Kriminalvården huvudkontoret Placeringsgruppen(PL) 10 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2015

11 1. INLEDNING 1.2 OM KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK (KOS) INFLÖDE OCH TVÄRSNITT För att ge en övergripande bild av Kriminalvårdens klienter används främst två olika mått: inflöde och tvärsnitt. Inflödet består av antal påbörjade verkställigheter inom Kriminalvården under ett år. Till dessa räknas nyintagna i anstalt, påbörjad skyddstillsyn, påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst och påbörjad intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV). Ett inflöde visar nya klienter till Kriminalvården vilket ger en aktuell bild av klientpopulationen, till exempel ålder på de klienter vilka begår brott som leder till kriminalvård. En klient kan räknas med i inflödet flera gånger om klienten påbörjar fler verkställigheter under samma år. I kapitel 6 redovisas även påbörjade villkorliga frigivningar, dessa räknas inte till inflödet eftersom det gäller klienter som redan finns inom Kriminalvården. Tvärsnittet ger en ögonblicksbild av de vid mättillfället inskrivna klienterna. 1 oktober används som årlig mättidpunkt för att statistiken så långt det är möjligt ska ge en representativ bild av den dagliga verksamheten och inte spegla förhållanden under semester och storhelger. Tvärsnittsklienterna benämns därför som inskrivna 1 oktober. Till tvärsnittet räknas inskrivna i häkte eller anstalt 1 oktober och inom frivården räknas de inskrivna 1 oktober som har skyddstillsyn, villkorlig frigivning med övervakning eller IÖV. Till skillnad mot inflödet består tvärsnittet av klienter som är inskrivna vid mättillfället oavsett om de påbörjat sin verkställighet under det uppmätta året eller tidigare år. Jämförelser av inflödet och tvärsnittet förekommer i kapitel 5 (Anstalt) för att visa hur tvärsnittet påverkas av utvecklingar i inflödet när det gäller de ny intagnas strafftid och huvudbrott. I vissa kapitel förekommer tvärsnittsmåttet knappt eller inte alls. I kapitel 6 (Frivård) används inte tvärsnitt eftersom frivårdspåföljderna i normalfall innebär ett års övervakning eller mindre och därmed ger ett tvärsnitt inte någon markant annorlunda bild TIDSPERIODER I huvudsak används tre olika tidsperioder för redovisning av statistik i denna publikation av KOS Den mest frekventa tidsperioden som används för att se hur utvecklingen sett ut En tidsperiod på tre år används för att ge en mer lättöverskådlig bild över vad som skett inom aktuellt område de senaste åren Längre tidsserier med medelbeläggning i häkte och anstalt samt inflöde till anstalt och frivård används för att visa utvecklingen på längre sikt. Startår valdes till 1989 för att det finns data från samtliga tre verksamhetsgrenar (häkte, anstalt och frivård) sedan dess. I vissa fall avviker tidsperioderna från de tre ovan nämnda. Detta kan till exempel bero på att nya lagstiftningar trätt i kraft och statistiken därmed inte blir jämförbar med tidigare år. Det kan också bero på att möjligheten att ta fram statistiken inte funnits tidigare eller att systemstöd för registrering har ändrats och att det därmed blivit andra förutsättningar för statistikredovisningen DATA OCH STATISTISKA MÅTT Det dataunderlag som använts i denna publikation är främst hämtat från Kriminalvårdens klientsystem för vidare statistikbearbetning. All statistik som redovisas är slutlig och underlaget till alla tabeller och diagram finns publicerat i Excel-format på Utöver antal och andel (procent) används även några statistiska mått som medelvärde och median. Om ett fåtal avvikande tal i en uppsättning påverkar medelvärdet redovisas medianen för att ge en bättre bild av normalfallet. I tabeller och diagram anges strafftiden i intervall vid tidpunkt T. Exempelvis en strafftid som är större än två månader och mindre eller lika med sex månader redovisas som 2 mån<t<=6 mån. För klienter i anstalt redovisas den totala utdömda strafftiden för given tidsperiod och klientpopulation vilket benämns som straffmassa och redovisas i antal år. Exempelvis för nyintagna i anstalt vilket ger den summerade strafftiden som dömts ut för klienter som påbörjat ett fängelsestraff i anstalt under ett år. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

12 2. SAMMANFATTNING 2. SAMMANFATTNING HUR SÅG DET UT INOM KRIMINALVÅRDEN 2015? I häkte Antalet häktade minskade under 2015 jämfört med Samtidigt ökade antalet övriga inskrivna i häkte och det var framförallt en ökning av gripna och anhållna samt förvarstagna enligt utlänningslagen. Minskningen av antalet häktade var däremot större än ökningen av antalet övriga i häkte vilket innebar att totala antalet inskrivna i häkte 1 oktober minskade något. Medelbeläggningen i häkte var däremot relativt oförändrad 2015 jämfört med 2014 men det genomsnittliga antalet ordinarie platser ökade. Detta medförde en minskad utnyttjandegrad vilket delvis beror på att ett antal platser öppnades för klienter som kräver särskilda resurser, till exempel förvarstagna enligt utlänningslagen. Kriminalvården utökade även samarbetet med polisen gällande arrestverksamheten under 2015 vilket medförde att antalet ordinarie platser i genomsnitt i form av arrestplatser ökade. I anstalt Mellan 2004 och 2014 minskade inflödet av antal nyintagna klienter i anstalt med undantag för något år. Nedgången fortsatte under 2015 och det var framförallt nyintagna klienter med kortare strafftider upp till och med sex månader som minskade detta år. Antalet klienter inskrivna i anstalt 1 oktober påverkas av antalet klienter i inflödet till anstalt samt av de intagnas utdömda strafftider. Minskningen av nyintagna i anstalt ses även delvis för inskrivna i anstalt 1 oktober men minskningen var till skillnad från de nyintagna avtagande 2015 jämfört med den tydliga klientnedgången Det beror på att minskningen av klienter med kortare strafftider inte påverkar antalet inskrivna 1 oktober i samma utsträckning som nyintagna. Utländska medborgare i anstalt Nästan en tredjedel av anstaltsklienterna 1 oktober 2015 var utländska medborgare. Bland klienterna med utländskt medborgarskap var den största andelen från Europa följt av Asien och Afrika. Totalt hade 39 procent av de utländska medborgarna en utvisning i domen vilket innebär att klienten måste lämna Sverige efter avtjänat straff. I frivården Inflödet till frivården hade länge en uppåtgående trend men efter 2009 vände den för både skyddstillsyn och IÖV och efter 2012 minskade även villkorlig dom med samhällstjänst. Det minskande inflödet var däremot avtagande 2015 jämfört med tidigare år, främst inom villkorlig dom med samhällstjänst och IÖV. Totala antalet påbörjade verkställigheter i frivård 2015 var det lägsta sedan Minskningen av antalet villkorligt frigivna beror på nedgången av klientantalet i anstalt eftersom de villkorligt frigivna främst kommer från tidigare anstaltsverkställighet (villkorligt frigivna kan även komma från tidigare verkställighet genom IÖV). Under 2015 var minskningen av villkorligt frigivna något avtagande jämfört med tidigare år. UTVECKLING ÖVER TID Huvudbrottens påverkan på inflödet till Kriminalvården Hur inflödet av klienter till Kriminalvården ser ut beror delvis på flöden i tidigare led i rättskedjan. Flödet påverkas till exempel av den faktiska brottsligheten, benägenheten att anmäla brott och möjligheterna att utreda brott. Satsningar och specifika prioriteringar i tidigare delar av rättskedjan och praxis i brottmål kan leda till att vissa brott, vissa år, är mer eller mindre representerade i Kriminalvårdens inflöde. Framförallt påverkas inflödet till Kriminalvården av förändringar inom de brott som ger stora volymer och/ eller långa strafftider som narkotikabrott/smuggling och våldsbrott. Narkotikabrott/smuggling var 12 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2015

13 2. SAMMANFATTNING det vanligaste huvudbrottet bland klienter som påbörjade skyddstillsyn och nyintagna i anstalt. Det var även det vanligaste brottet bland inskrivna i anstalt 1 oktober fram till 2012 men därefter blev våldsbrott vanligast. Våldsbrott var också det vanligaste huvudbrottet bland klienter som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst. Narkotikabrott/smuggling Fram till 2008 var det vanligast att klienter dömda för narkotikabrott/smuggling avtjänade sitt straff i anstalt men efter 2008 avtjänade den största andelen sitt straff inom frivården. I domarna från juni 2011 och framåt har Högsta domstolen lyft fram betydelsen av att samtliga omständigheter i det enskilda fallet beaktas i narkotikamål på samma sätt som görs i brottmål i allmänhet. Detta har inneburit en förändring i de kriterier/omständigheter (praxis) domstolarna tar hänsyn till när de dömer narkotikabrott samt för beslut av påföljd när det gäller narkotikamål. Tendensen i och med praxisändringen var att domstolarna utdömde färre fängelsestraff och kortare straff. Antalet fängelsedömda (nyintagna i anstalt och påbörjade IÖV) minskade och minskningen var främst bland de längre strafftiderna. Samtidigt ökade inflödet av klienter dömda för narkotikabrott/smuggling inom övriga frivården (skyddstillsyn och villkorlig dom med samhällstjänst) efter 2010 vilket tyder på en viss förskjutning från anstalt till frivård. Trots att narkotikabrott/smuggling åter ökade bland nyintagna i anstalt ökade inflödet till frivården mer vilket medförde att skillnaden mellan anstalt och frivård fortsatte att öka. Utvecklingen av inflödet av narkotikabrott/ smuggling påverkades framförallt av narkotikabrott som inte bedömdes vara grova eftersom denna brottstyp utgjorde de stora klientmängderna både till anstalt och till frivård. Grovt narkotikabrott och smuggling utgjorde färre antal klienter och påverkade inte inflödet i samma utsträckning. Minskningen av narkotikabrott/smuggling i anstalt var mest framträdande bland klienter med längre strafftider. Allt fler klienter dömdes därefter till korta strafftider, upp till och med sex månader, och det var dessa som stod för ökningen i inflödet av narkotikabrott/smuggling 2014 och Som en följd av ökat antal klienter med kortare strafftider minskade medianstrafftiden för narkotikabrott/smuggling från sex till fyra månader. Minskningen på två månader var dubbelt så stor som minskningen av medianstrafftiden för totala anstaltspopulationen där den minskade från fem till fyra månader. Våldsbrott Inflödet av våldsbrottsdömda klienter har minskat de senaste åren. Först minskade de nyintagna i anstalt samt påbörjade IÖV och några år senare minskade även våldsbrottsdömda inom övriga frivårdspåföljder. Ingen större minskning kunde däremot ses för antalet våldsbrottsdömda som var inskrivna i anstalt 1 oktober. En straffmätningsreform som genomfördes 2010 ledde till ett antal lagändringar med syftet att höja straffen för allvarliga våldsbrott och för grovt vållande till annans död. Reformen skulle även öka bredden mellan straffen för brott i allmänhet samt skärpa straffen vid återfall i brott. Minskningen i inflödet av våldsbrottsdömda till anstalt pågick från 2008 och var mest framträdande bland klienter med strafftider som var längre än två månader och upp till och med ett år. Ingen tydlig effekt av reformen kan ses under eller efter 2010 inom något av de längre strafftidsintervallerna. Däremot visar antalet utdömda år i straffmassan att det dömts ut fler fängelseår per klient efter 2010 vilket indikerar att det dömts ut hårdare straff för klienter inom de längre strafftidsintervallerna än innan reformen. Detta tyder på att strafftiderna för de brott som ger längre straff ökade, till exempel grov misshandel, dråp och mord. Antalet inskrivna i anstalt 1 oktober påverkas därmed inte i samma uträckning av minskningen i inflödet eftersom nedgången främst handlade om kortare strafftider samtidigt som antal utdömda fängelseår ökade. Medianstrafftiden var däremot oförändrad under flera år vilket berodde på att den största andelen av klienterna dömdes till misshandel vilket inte leder till lika långa strafftider. Våldsbrottskategorin misshandel var även vanligast inom frivården och det var framförallt denna brottstyp som stod för minskningen av våldsbrott i både anstalt och frivård. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

14 2. SAMMANFATTNING Återfall i brott till Kriminalvården Inflödet till Kriminalvården har en koppling till antalet återfall i brott. Minskar antalet klienter som återfaller kommer även inflödet totalt sett att minska. Vilka som återfaller i brott beror på många faktorer. Delvis på flödet tidigare i rättskedjan men även på Kriminalvårdens arbete med återfallsförebyggande insatser. Andelen återfall i brott till Kriminalvården inom tre år minskade med drygt 10 procentenheter mellan 1999 och Nedgången bestod främst av färre återfall i brott inom påföljderna anstalt och skyddstillsyn. Villkorlig dom med samhällstjänst och IÖV låg på en mer stabil nivå över perioden men hade en lägre andel återfall. Återfallen minskade inom de flesta huvudbrotten men framförallt bland klienter med strafftider som var längre än sex månader. 14 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2015

15 3. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN 3. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN I det här kapitlet redovisas statistik över klientresan genom Kriminalvården från personutredning till utslussning. Populationen varierar i de olika avsnitten men baseras främst på antal händelser under ett år eller nyintagna/påbörjade i anstalt respektive frivård. 3.1 PERSONUTREDNING OCH YTTRANDE I BROTTMÅL Om personutredning och yttrande i brottmål PERSONUTREDNINGAR OCH YTTRANDEN 1999 ökade antalet personutredningar markant (21 procent) jämfört med Ökningen utgjordes till största del av samhällstjänstutredningar som blev vanligare när möjligheten till samhällstjänst vid villkorlig dom infördes 1 januari Mellan 1995 och 2015 ökade antalet personutredningar med 37 procent, från till Antalet yttranden i brottmål baserade på personutredningar minskade under samma tidsperiod med 50 procent. Antalet kompletteringar 2015 var 706 (se diagram 3.1). När en person misstänks för ett brott kan åklagare eller domstol fatta beslut om att Kriminalvården ska göra en personutredning om den misstänktes personliga förhållanden. Personutredningens huvudsyfte är att hjälpa domstolen att välja påföljd och att få fram vilka åtgärder som kan bidra till att den misstänkte avhåller sig från fortsatt brottslighet. Utredningarna görs av frivården och grundar sig på intervjuer med den misstänkte, samtal med andra relevanta personer och uppgifter från olika myndigheter. Utredningen tar hänsyn till det enskilda fallet och bedömer om den misstänkte är i behov av övervakning. Även den misstänktes inställning till frivårdspåföljd och förutsättningar för en sådan påföljd bedöms. Bedömningen bör vara baserad på en riskbedömning och en behovsbedömning enligt Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om personutredning och yttrande i brottmål. Ett yttrande ska inhämtas från Kriminalvården när påföljdsfrågan i ett brottmål behöver avgöras. Det kan också inhämtas om det behövs en särskild utredning om en misstänkts personliga förhållanden eller om åtgärder som antas bidra till att han eller hon avhåller sig från fortsatt brottslighet. När det begärs av exempelvis en domstol eller åklagarmyndighet ska Kriminalvården efter samråd med övervakaren yttra sig om den dömdes förhållanden under övervakningstiden. Detta görs om yttrandet behövs som underlag för prövning av ett mål eller ett ärende som handläggs av domstolen eller myndigheten. DIAGRAM 3.1. Antal personutredningar, yttranden och kompletteringar 3 om särskild personutredning i brottmål , FRAS Personutredningar Yttranden Kompletteringar KONTRAKTSVÅRDSUTREDNINGAR Om kontraktsvårdsutredning I samband med en personutredning eller yttrande utreder frivården förutsättningarna för kontraktsvård. Kontraktsvård kan bli aktuellt om klienten har ett missbruk/beroende eller något annat som kräver behandling som väsentligt bidragit till brottsligheten. Förutsättningen är att klienten måste inse sitt problem samt är villig att genomgå behandling för att förändra sitt beteende. 2 Den 1 januari 1990 infördes samhällstjänst på försök och till att börja med kunde samhällstjänst beslutas enbart i samband med dom till skyddstillsyn. Från och med 1 januari 1999 infördes möjligheten att meddela föreskrift om samhällstjänst även vid villkorlig dom (SFS 1998:604). 3 Fr.o.m har man bytt systemstöd för personutredningar och yttranden och särredovisar då även kompletteringar. Kompletteringar har tidigare ingått i personutredningar och yttranden, vilket bör has i åtanke vid jämförelse med tidigare år. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

16 3. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN Den årliga andelen personutredningar med kontraktsvårdsutredning var fyra procent För yttranden med kontraktsvårdsutredning var andelen nio till tio procent och för kompletteringarna procent under samma tidsperiod. Totalt sett för personutredningar, yttranden och kompletteringar har andelen med kontraktsvårdsutredningar varit fem procent. Antalet kontraktsvårdsutredningar minskade både 2014 och 2015 jämfört med föregående år vilket delvis beror på minskat antal personutredningar och yttranden (se tabell 3.1). TABELL 3.1. Antal personutredningar, yttranden och kompletteringar samt varav antal kontraktsvårdsutredningar Personutredningar varav med kontraktsvårdsutredning Yttranden varav med kontraktsvårdsutredning Kompletteringar varav med kontraktsvårdsutredning Totalt TIDIGARE BELASTNING Om tidigare belastning Tidigare belastning innebär att en klient tidigare har verkställt en påföljd inom Kriminalvården antingen på anstalt, genom IÖV eller skyddstillsyn innan senast påbörjad kriminalvårdsverkställighet. Eftersom det finns begränsad information bakåt i tiden på grund av gallring, i enlighet med förordning (2001:682) om behandling av personuppgifter inom Kriminalvården, mäts tidigare belastning som minst en tidigare verkställighet inom ett intervall på fem år före påbörjad verkställighet TIDIGARE BELASTNING INOM KRIMINALVÅRDEN 56 procent av nyintagna i anstalt 2015 hade tidigare verkställt en kriminalvårdspåföljd under de senaste fem åren innan påbörjad verkställighet. Det aktuella huvudbrott som i antal var vanligast bland nyintagna med tidigare belastning var narkotikabrott/smuggling. Även nyintagna i anstalt dömda för våldsbrott och tillgreppsbrott utgjorde ett relativt stort antal. För klienter med huvud TABELL 3.2. Antal och andel nyintagna i anstalt med/utan tidigare belastning inom Kriminalvården 2015 efter huvudbrott Aktuellt huvudbrott Tidigare belastning Ingen tidigare belastning Totalt Antal klienter Andel Antal klienter Andel Antal klienter Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott % % % Brott mot allmänhet och stat % % % Narkotikabrott/smuggling % % % Rattfylleri, även grovt % % % Rån, även grovt % % % Sexualbrott % % % Tillgreppsbrott % % % Trafikbrott, ej rattfylleri % % % Våldsbrott % % % Övrigt % % % Totalt % % % Andel 16 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2015

17 3. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN brott trafikbrott var det en betydande andel (90 procent) som hade tidigare belastning i form av en eller flera verkställigheter inom Kriminalvården. Antal klienter med detta huvudbrott var dock avsevärt färre jämfört med till exempel narkotikabrott/smuggling, våldsbrott och tillgreppsbrott (se tabell 3.2 på sid 16). 3.3 PÅFÖLJDSFÖRSLAG Om påföljdsförslag I personutredningen som genomförs av frivården lämnas även påföljdsförslag inför eventuell fällande dom. Syftet är att hitta rätt insats för klienterna för att minska återfall i brott. Domstolarna har sedan tolkningsföreträde, dels när det gäller vilka som ska genomgå en utredning och dels vad utredningen ska få för påverkan på domslutet. Påföljdsförslag som kan lämnas om klienten anses lämplig för frivårds påföljd är skyddstillsyn (med eller utan kontraktsvård/samhällstjänst) eller villkorlig dom med samhällstjänst PÅFÖLJDSFÖRSLAG OCH UTFALL AV PÅFÖLJD I DOM I tabell 3.3 redovisas påföljdsförslag samt utfallet av påföljd i dom under Påföljdsförslag om ren skyddstillsyn (exklusive samhällstjänst och kontraktsvård) och skyddstillsyn med kontraktsvård ledde till samma påföljd i dom i 50 respektive 60 procent av fallen. Till skyddstillsyn med samhällstjänst bedömdes klienter vara lämpliga varav 18 procent fick samma påföljd i domen. Vanligare var att dessa klienter blev dömda till ren skyddstillsyn eller fängelse. Där påföljdsförslaget innebar någon form av skyddstillsyn eller villkorlig dom med samhällstjänst resulterade 24 procent av fallen i en fängelsepåföljd och i 9 procent av fallen blev klienten frikänd. 60 procent av dem som inte bedömdes vara lämpliga för frivårdspåföljd blev dömda till fängelse medan 11 procent fick övervakning genom skyddstillsyn. Villkorlig dom med samhällstjänst stod för nästan en tredjedel av samtliga påföljdsförslag. Utav dessa fick största andelen samma påföljd i dom men nästan lika stor andel blir dömda till annat än en kriminalvårdspåföljd (34 respektive 31 procent). Detta kan till exempel bero på att de blir dömda till villkorlig dom utan samhällstjänst vilket innebär att straffet inte avtjänas hos Kriminalvården. TABELL 3.3. Antal påföljdsförslag från personutredning och utfall av påföljd i dom för klienter med domsdatum under Påföljd i dom Skyddstillsyn exkl. kontraktsvård och samhällstjänst Skyddstillsyn exkl. kontraktsvård och samhällstjänst Påföljdsförslag per unika mål (avslut) 5 Skyddstillsyn med kontraktsvård Skyddstillsyn med samhällstjänst Villkorlig dom med samhällstjänst Ej lämpligt med frivårdspåföljd Ej påföljdsförslag 6 Totalt Skyddstillsyn med kontraktsvård Skyddstillsyn med samhällstjänst Villkorlig dom med samhällstjänst Fängelse Frikänd Frihetsberövad, ej kriminalvårdspåföljd Inte frihetsberövad, ej kriminalvårdspåföljd Totalt Gäller endast för de klienter med domsdatum 2015 och vars personutredning har expedierats 24 oktober 2012 och senare. Endast ett förslag per mål räknas. 5 Att förslag om föreskrift kryssats i men inget övervakningsbehov registrerats medför förslag om skyddstillsyn. 6 Ej påföljdsförslag innebär att förslaget inte registrerats i KVR, vilket oftast beror på att klienten ej deltagit i utredningen. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

18 3. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN 3.4 VERKSTÄLLIGHETSPLAN Om Verkställighetsplan En verkställighetsplan (VSP) är en åtgärdsplan som omfattar klientens hela verkställighet i syfte att utforma den på ett ändamålsenligt sätt. Den individuellt utformade verkställighetsplanen ska upprättas för varje intagen i anstalt och för varje klient som verkställer fängelse utanför anstalt i form av IÖV samt för klienter som står under övervakning. 7 Kriminalvården ska, genom förmedling av stöd och hjälp, verka för att den dömde inte fortsätter att begå brott och för att anpassningen till samhället ska främjas även i övrigt och verkställighetsplanen är en grund för detta arbete ANSTALT Nyintagna med strafftid kortare än 30 dagar I tabell 3.4 redovisas upprättade verkställighetsplaner för nyintagna klienter i anstalt med en strafftid kortare än 30 dagar och som verkställt minst 14 dagar. Andelen klienter med en upprättad VSP ökade under 2014 men minskade igen under TABELL 3.4. Antal och andel upprättade verkställighetsplaner för nyintagna i anstalt med strafftid kortare än 30 dagar Antal nyintagna i anstalt (T<30 dagar) Antal som fått en upprättad VSP Andel som fått en upprättad VSP % 74 % 66 % TABELL 3.5. Antal och andel upprättade verkställighetsplaner för nyintagna i anstalt med strafftid minst 30 dagar Antal nyintagna i anstalt (T>=30 dagar) Antal som fått en upprättad VSP Andel som fått en upprättad VSP % 93 % 91 % FRIVÅRD Skyddstillsyn Andelen klienter med en upprättad VSP av dem som påbörjade skyddstillsyn och hade verkställt minst 30 dagar var procent (se tabell 3.6). TABELL 3.6. Antal och andel upprättade verkställighetsplaner för klienter som påbörjat skyddstillsyn Nyintagna med strafftid 30 dagar eller längre Av de nyintagna klienterna i anstalt under 2015 som verkställt minst 30 dagar hade 91 procent en upprättad VSP. Det var en minskning med två procentenheter jämfört med 2013 och 2014 (se tabell 3.5). Antal påbörjade skyddstillsyn Antal som fått en upprättad VSP Andel som fått en upprättad VSP % 96 % 95 % 7 Skäl till varför en klient inte har en VSP kan till exempel vara att hela eller nästan hela straffet avtjänades under häktning, att klienten undandrog sig kontakt med frivården eller befann sig utomlands. 8 Nyintagna i anstalt med strafftid kortare än 30 dagar och som verkställt minst 14 dagar som fått en verkställighetsplan (VSP). 9 Nyintagna i anstalt med strafftid minst 30 dagar och som verkställt minst 30 dagar som fått en verkställighetsplan (VSP). 10 Klienter som påbörjat skyddstillsyn och verkställt minst 30 dagar som fått en verkställighetsplan (VSP). 18 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2015

19 3. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN IÖV Andelen med en upprättad VSP var nästintill oförändrad för de klienter som påbörjade en verkställighet genom IÖV Av de klienter som verkställt minst tre dagar hade procent fått en plan upprättad (se tabell 3.7). TABELL Antal och andel upprättade verkställighetsplaner för fängelsedömda som påbörjat intensivövervakning med elektronisk kontroll Villkorlig frigivning Den högsta andelen med upprättad VSP hade klienterna som villkorligt frigetts (klienter med övervakning och som verkställt minst 30 dagar) under perioden med 98 procent. Detta förklaras till stor del av att klienterna tidigare verkställt en fängelsepåföljd och därmed har funnits inom Kriminalvården en viss period innan den villkorliga frigivningen (se tabell 3.8). TABELL 3.8. Antal och andel upprättade verkställighetsplaner för klienter som påbörjat villkorlig frigivning Antal påbörjade villkorliga frigivningar Antal som fått en upprättad VSP Andel som fått en upprättad VSP Antal påbörjade IÖV Antal som fått en upprättad VSP Andel som fått en upprättad VSP % 96 % 95 % % 98 % 98 % 3.5 SYSSELSÄTTNING I ANSTALT Om sysselsättning i anstalt Klienter i anstalt ska ges möjlighet till schemalagd strukturerad aktivitet, även kallat sysselsättning, under verkställigheten. Syftet med sysselsättningen är att öka kunskaper, öka insikter, förbättra färdigheter eller förändra beteende hos den intagne vilket kan ske i form av arbete, utbildning, behandlingsprogram eller annan strukturerad verksamhet. Klientutbildning innebär teoretisk utbildning, yrkesutbildning och högskoleutbildning. Arbetsdrift består av produktionsinriktad arbetsdrift och fastighetsdrift, alltså både internt och externt arbete i form av exempelvis montering eller förpackning, drift och underhåll, mark- och parkarbeten. Service innebär inre service och fastighetsservice, till exempel arbete med förråd eller lokalvård och tvätt. Behandlingsprogram innebär att klienten får behandling efter identifierat behov för att kunna göra en förändring. Annan strukturerad verksamhet kan innebära dagliga göromål som matlagning men kan även innefatta social träning, skapande verksamhet och hantverk, studiecirklar, idrott med mera. Annan betald verksamhet innefattar bland annat verkställighetsplanering, frigivningsförberedelse och nätverksarbete vilket innebär kontakt med aktörer även utanför Kriminalvården. Frigång innebär att den intagne till exempel utför någon form av arbete, genomgår undervisning eller behandling utanför anstalten under arbetstid UTNYTTJAD TID AV SYSSELSÄTTNING I ANSTALT Störst andel utnyttjad tid av sysselsättning i anstalt bestod 2015 av arbetsdrift, följt av service och annan strukturerad verksamhet (se diagram 3.2, nästa sida). 11 Fängelsedömda som påbörjat intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) och verkställt minst tre dagar som fått en verkställighetsplan (VSP). 12 Klienter som påbörjat villkorlig frigivning och verkställt minst 30 dagar som fått en verkställighetsplan (VSP). KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

20 3. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN DIAGRAM 3.2. Andel utnyttjad tid av sysselsättning i anstalt 2015 efter aktivitet. 2 % 1 % 5 % 20 % 23 % 15 % 34 % Klientutbildning Arbetsdrift Service Behandlingsprogram Annan strukturerad verksamhet Annan betald verksamhet Frigång DIAGRAM 3.3. Andel klienter inom frivården 1 oktober 2015 efter sysselsättning % 28 % 16 % 16 % 23 % 2 % Aktivitetsersättning/Sjukersättning Aktivitetsstöd Arbete i öppna marknaden eller i hemmet utan lönestöd Arbete med lönestöd Arbetsförberedande åtgärder Utbildning Placerad i missbruksvård Pension Arbetslös Arbetslös direkt till arbetsmarknadens förfogande Föräldraledig Särskild anordnad sysselsättning Vård av anhörig 3 % 4 % 5 % 3 % 0 % DIAGRAM 3.4. Andel klienter inom frivården 1 oktober 2015 efter bostadssituation. 14 2% 1% 8 % 7 % 3 % 22 % 4 % 4 % 49 % Egen bostad/sammanboende Andra hand Hos föräldrar/släktingar Övergångs-/träningslägenhet Instutition, familjevård, halvvägshus Hotell, härbärge Bostadslös (tillfällig bostad) Bostadslös (uteliggare) Annat 13 Tvärsnittsstatistik över klienter som verkställer skyddstillsyn eller villkorlig frigivning med övervakning som har en angiven sysselsättning. 14 Tvärsnittsstatistik över klienter som verkställer skyddstillsyn eller villkorlig frigivning med övervakning som har en angiven bostadssituation. 20 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2015

21 3. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN 3.6 SYSSELSÄTTNING OCH BOSTADS SITUATION FÖR FRIVÅRDSKLIENTER Om sysselsättning och bostadssituation för frivårdsklienter Sysselsättning inom frivården är inte samma sak som sysselsättning i anstalt. Inom frivården handlar det istället om klientens personliga förhållanden inom till exempel arbete, utbildning och pension. Bostadssituation kan till exempel vara eget boende, boende hos föräldrar eller bostadslös. Information om sysselsättning och bostadssituation m.m. inhämtas vid personutredningen och utgör bland annat ett underlag till påföljdsförslaget FRIVÅRDSKLIENTERS SYSSELSÄTTNING Ett tvärsnitt av frivårdsklienter inskrivna 1 oktober 2015 visar att det var brist på syssel sättning och låg anknytning till arbetsmarknaden. 44 procent var arbetslösa och många av dessa stod direkt till arbetsmarknadens förfogande (se diagram 3.3, sid 20) FRIVÅRDSKLIENTERS BOSTADSSITUATION I diagram 3.4, sid 20, redovisas tvärsnittet av frivårdsklienter inskrivna 1 oktober 2015 och deras bostadssituation. Tre av fyra har egen bostad, är sammanboende, bor hos föräldrar/släktingar eller i andra hand. För en fjärdedel är dock bostadssituationen betydligt mer osäker med tillfälliga boendesituationer eller direkt hemlöshet. 3.7 PERMISSIONER Om permissioner Verkställighet i anstalt ska ta sin utgångspunkt i en human och meningsfull kriminalvård. Detta förutsätter att tiden i anstalt används så att den intagnes anpassning till samhället underlättas och att negativa följder av frihetsberövandet motverkas. Permission innebär möjlighet att vistas utanför anstalt för en kort tid och är en viktig del i denna strävan. I fängelselagen regleras kravet på att en intagen ska ha avtjänat en viss tid av straffet, så kallad kvalifikationstid, i anstalt innan permission beviljas. Finns särskilda skäl kan permission beviljas innan kvalifikationstiden är genomförd. Om det gäller en aktivitet som skulle vara till hjälp för att underlätta den intagnes återanpassning till samhället men som inte går att planera in i normal permissionsgång kan det vara möjligt att få extra permission. En intagen kan även beviljas särskild permission om det finns särskilt ömmande skäl. Sådana skäl kan till exempel vara att besöka en svårt sjuk närstående eller att några timmars vistelse utanför anstalt hjälper till att motverka de skadeverkningar som kan komma av ett långvarigt frihetsberövande. En intagen kan missköta permissionen exempelvis genom att inte vistas på rätt ort, begå nya brott, inte följa föreskrift om drogfrihet eller utebli/ankomma sent efter permissionen. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

22 3. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN PÅBÖRJADE OCH MISSKÖTTA PERMISSIONER I diagram 3.5 redovisas antalet permissioner och särskilda permissioner Permissioner minskade med 22 procent från till mellan 2013 och 2015 vilket delvis beror på ett lägre antal intagna i anstalt Särskilda permissioner minskade med fyra procent från 744 till 713 under samma tidsperiod. DIAGRAM 3.5. Antal påbörjade permissioner respektive påbörjade särskilda permissioner Antalet misskötta permissioner minskade med 19 procent från 571 till 462 under perioden (se tabell 3.9). TABELL 3.9. Antal misskötta permissioner Misskötta permissioner Påbörjade permissioner Påbörjade särskilda permissioner BEHANDLINGSPROGRAM Om behandlingsprogram Kriminalvården tillhandahåller behandlingsprogram med syfte att förhindra återfall i brott genom att ge klienten nya kunskaper, färdigheter och insikter för att själv kunna göra en förändring. Det är risken för återfall som främst styr valet av insats och för att kunna erbjuda rätt behandling prioriteras klienter med medel till hög risk för återfall. Att ge intensiva insatser till klienter med låg risk är att förebygga något som inte behöver förebyggas och kan därmed motverka sitt syfte. Klienten som erbjuds att genomgå behandling ska bli erbjuden att gå ett program som riktas mot just deras problem och som har en pedagogik som passar dem. Det finns flera typer av behandlingsprogram och olika program riktar sig till olika målgrupper, till exempel för ungdomar, klienter med missbruksproblematik eller våldsproblematik. Programmen vänder sig i de flesta fall både till män och till kvinnor. En del program är utvecklade för att bedrivas i grupp och andra individuellt. De olika programmen skiljer sig även i längd och delas in i kategorierna korta-, medellånga- eller långa program. En utgångspunkt för Kriminalvårdens behandlingsprogram är att det ska vara en inkluderande verksamhet. Har ett behandlingsbehov identifierats bör behandling erbjudas och mottaglighetsfaktorer i möjligaste mån hanteras. För att gå ett behandlingsprogram måste den dömde själv vilja ändra sin livsstil. Det finns tillfällen då det inte går att erbjuda något behandlingsprogram även om klienten är motiverad, strafftiden kan till exempel vara för kort för att hinna delta i relevant program. 16 TABELL Antal klienter som avslutat verkställighet i anstalt 2015 och varav antal och andel som deltagit i respektive fullföljt ett behandlingsprogram under verkställigheten. Klienter som avslutat verkställighet varav klienter som deltagit i något program varav klienter som har fullföljt något program Kön Antal Andel Antal Andel Antal Andel Kvinnor % % % Män % % % Totalt % % % 15 Gäller både misskötta permissioner och misskötta särskilda permissioner. 16 Mer information om respektive behandlingsprogram finns på 22 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2015

KOS Kriminalvård och statistik

KOS Kriminalvård och statistik KOS 2016 Kriminalvård och statistik Kriminalvård Och Statistik 2016 Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2017 ISSN: 1400-2167 Beställningsnummer: 4460 Kriminalvården 601 80 Norrköping

Läs mer

Reviderad

Reviderad Reviderad 2016-05-31 Kriminalvård The Prison and Probation Service Sammanfattning I statistiken över kriminalvård redovisas i huvudsak uppgifter om personer intagna i kriminalvårdsanstalt, personer övervakade

Läs mer

Kriminalvård. Slutlig statistik för Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel

Kriminalvård. Slutlig statistik för Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel Kriminalvård Slutlig statistik för 2012 Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se www.bra.se Kriminalvård The Prison and Probation Service Sammanfattning Anstalt År

Läs mer

Reviderad

Reviderad Reviderad 2017-02-15 Sammanfattning I statistiken över kriminalvård redovisas i huvudsak uppgifter om personer intagna och inskrivna i kriminalvårdsanstalt, personer övervakade inom Kriminalvårdens frivårdsorganisation

Läs mer

Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel

Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-527 58 400 info@bra.se www.bra.se Sammanfattning I statistiken över kriminalvård redovisas i huvudsak uppgifter om personer intagna och inskrivna

Läs mer

20 frågor om Kriminalvården

20 frågor om Kriminalvården 20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER

Läs mer

Aktuell Statistik från Kriminalvården

Aktuell Statistik från Kriminalvården ANSTALT HÄKTE FRIVÅRD TRANSPORTTJÄNSTEN 6 7 4 8 2 5 4 0 1 0 9 0 3 7 6 1 5 45 8 03 7 1 2 4 8 2 9 6 Aktuell Statistik från Kriminalvården Avser händelser under FEBRUARI månad och situationen den 1 mars 2006

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling ISSN 1653-6665 Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK Frivård Utkom från trycket den 28 mars 2011 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om verkställighet av frivårdspåföljder

Läs mer

Kommittédirektiv. Villkorlig frigivning. Dir. 2016:28. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016

Kommittédirektiv. Villkorlig frigivning. Dir. 2016:28. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016 Kommittédirektiv Villkorlig frigivning Dir. 2016:28 Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska, i syfte att stärka möjligheterna att förebygga

Läs mer

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001 NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001 1 FÖRORD Kriminalvården i de nordiska länderna vilar på en i många stycken gemensam värdebas. Det nordiska samarbetet

Läs mer

9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR

9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR 9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR Kriminalvårdsmyndigheten Kristianstad, omfattar kommunerna Kristianstad, Hässleholm, Osby, Ö.Göinge och Bromölla. Myndigheten är uppdelad i myndighetskansli, frivård, häkte och

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa

Läs mer

LAG OCH RÄTT. Brott och straff

LAG OCH RÄTT. Brott och straff LAG OCH RÄTT Brott och straff Olika typer av straff = påföljd En stor del av innehållet i denna powerpoint är hämtat från Brottsrummet.se En person som döms för ett brott får också ett straff, eller en

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:682) om behandling av personuppgifter inom kriminalvården; SFS 2014:1162 Utkom från trycket den 7 oktober 2014 utfärdad den 11 september

Läs mer

Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet

Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet Publicerad 2016-03-21 Kriminalvård. Mer frivård. Nära 70 procent av alla fängelsestraff är kortare än sex månader. Att på så kort tid förmå en människa

Läs mer

Personer lagförda för brott år 2002

Personer lagförda för brott år 2002 Personer lagförda för brott år 2002 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik) år 2002. Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK IÖV Konsoliderad version Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om intensivövervakning med elektronisk kontroll beslutade

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling ISSN 1653-6665 Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK IÖV Utkom från trycket den 28 mars 2011 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om intensivövervakning med elektronisk

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK Frivård Konsoliderad version Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om verkställighet av frivårdspåföljder beslutade den 16

Läs mer

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1996-2000 1 FÖRORD Samarbetet mellan de nordiska länderna inom kriminalvårdens olika verksamheter är mycket omfattande. Det är

Läs mer

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07

Läs mer

Rapport 2007:1. Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården. Delrapport 2

Rapport 2007:1. Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården. Delrapport 2 Rapport 2007:1 Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården Delrapport 2 Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården Delrapport 2 Rapport 2007:1 Brå centrum för kunskap

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (ÅFS 2014:4) om indelningen av den operativa verksamheten; Publiceringsdatum

Läs mer

Personer lagförda för brott år 2000

Personer lagförda för brott år 2000 Personer lagförda för brott år 2000 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen

Läs mer

Dömda kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden del 2

Dömda kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden del 2 RAPPORT Datum 2014-04-29 Diarienr Utfärdat av Projekt Dokumentid Alberth och Yourstone (HK/FoU:Stockholm) Ju2012/3982/KRIM 1(29) Bilaga 1 till Slutrapport av Uppdrag till Kriminalvården och Arbetsförmedlingen

Läs mer

En effektivare kriminalvård

En effektivare kriminalvård Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3232 av Beatrice Ask m.fl. (M) En effektivare kriminalvård Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åter

Läs mer

37/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 3/61/2010 HARE nummer OM 004:00/2011

37/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 3/61/2010 HARE nummer OM 004:00/2011 20.6.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Minskning av allvarliga våldsbrott Arbetsgrupp med uppgift att utreda risken för återfall i allvarliga våldsbrott ordförande Jarmo

Läs mer

Utvidgad användning av intensivövervakning med elektronisk kontroll

Utvidgad användning av intensivövervakning med elektronisk kontroll Utvidgad användning av intensivövervakning med elektronisk kontroll En beskrivning av de nya målgrupperna för IÖV och IÖV-utsluss WEBBRAPPORT 2006:1 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott

Läs mer

Personer lagförda för brott

Personer lagförda för brott Personer lagförda för brott Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen

Läs mer

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol

Läs mer

Kortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999 2014

Kortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999 2014 Kortanalys 5/215 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 214 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Syfte och frågeställningar... 6 Begränsningar... 6 Utvecklingen av sluten ungdomsvård... 7 Antalet domar

Läs mer

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen

Läs mer

Vilket skydd ger kontaktförbud?

Vilket skydd ger kontaktförbud? Vilket skydd ger kontaktförbud? Disposition Vad är ett kontaktförbud? Olika former av kontaktförbud Åklagarens riskbedömning Partsinsyn, sekretess och kommunikation Redovisning av tillsynsrapport Åklagarmyndighetens

Läs mer

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården Disposition Presentation Uppdragets bakgrund Tillvägagångssätt Resultat Slutsatser Övriga frågor Presentation Barbro Pellsäter och Sarah

Läs mer

Rapport 2010:10. Frivården i Sverige. En kartläggning

Rapport 2010:10. Frivården i Sverige. En kartläggning Rapport 2010:10 Frivården i Sverige En kartläggning Frivården i Sverige En kartläggning Rapport 2010:10 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för

Läs mer

2007 års reform av utslussning i kriminalvården

2007 års reform av utslussning i kriminalvården Rapportnr2009:18 2007 års reform av utslussning i kriminalvården Delrapport 2 Rapport 2009:18 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten

Läs mer

7. KÖNSSKILLNADER I BROTTSLIGHET 107 Historik 107 Kvinnobrottsligheten i dag 109 Kvinnors våldsbrottslighet 111 Pojkars och flickors kriminalitet 115

7. KÖNSSKILLNADER I BROTTSLIGHET 107 Historik 107 Kvinnobrottsligheten i dag 109 Kvinnors våldsbrottslighet 111 Pojkars och flickors kriminalitet 115 Innehåll Förord 13 1. BROTT OCH BROTTSUTVECKLING 15 Vad är brott? 15 Avvikande beteende 15 Beteende som strider mot lagen 16 Brottsutvecklingen 17 Kort historik 17 Grov organiserad brottslighet 19 Fler

Läs mer

B U D G E T U N D E R L A G

B U D G E T U N D E R L A G BUDGETUNDERLAG 2014 Kriminalvårdens budgetunderlag 2014 Kriminalvårdens budgetunderlag 2014 Layout och original Omslag: Informationsenheten Foto: Linus Prutz, Håkan Kvam, Niclas Sandberg Personerna på

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2016:491 Utkom från trycket den 3 juni 2016 utfärdad den 26 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 förskrivs i fråga om brottsbalken 2 dels att

Läs mer

Kriminalvårdens Redovisning om Återfall Uppföljning t.o.m. 2010

Kriminalvårdens Redovisning om Återfall Uppföljning t.o.m. 2010 Kriminalvårdens Redovisning om Uppföljning t.o.m. 2010 1 Utvecklingsenheten 2 Layout och omslag: Sofia Axell, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2014 Tryckning: Kriminalvården Ytterligare exemplar kan beställas

Läs mer

DEN FRAMTIDA VERKSAMHETSVOLYMEN I RÄTTSKEDJAN - CENTRALA PROGNOSER FÖR PERIODEN : RESULTATBILAGA

DEN FRAMTIDA VERKSAMHETSVOLYMEN I RÄTTSKEDJAN - CENTRALA PROGNOSER FÖR PERIODEN : RESULTATBILAGA DEN FRAMTIDA VERKSAMHETSVOLYMEN I RÄTTSKEDJAN - CENTRALA PROGNOSER FÖR PERIODEN 2016-2019: RESULTATBILAGA I denna bilaga beskrivs de prognosmodeller som ligger till grund för prognoserna. Tanken är att

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09 Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09 Alingsås 328.5 315.5 Attunda 325 346 334 322 Blekinge 299.5 300.5 Borås 328.5 310.5 Eksjö 297.5 Eskilstuna 316 307.5 Falu Gotland 318.5 Gällivare 297 Gävle

Läs mer

Handlingsplan regeringsuppdrag utvecklade frigivningsförberedelser

Handlingsplan regeringsuppdrag utvecklade frigivningsförberedelser Handlingsplan regeringsuppdrag utvecklade frigivningsförberedelser Ju2015/08899/KRIM Rådslag i Stockholm 2016-11-15 Regeringsuppdraget Kriminalvården har fått i uppdrag från regeringen att utveckla och

Läs mer

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld

Läs mer

Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården

Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården Slutrapport Rapport 2007:19 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Rättigheter och Rättsskipning

Rättigheter och Rättsskipning Rättigheter och Rättsskipning Syfte: Lag och Rätt Att eleverna förstår delar av det svenska rättssystemet och sambandet mellan lagar och de skyldigheter vi medborgare har i vårt demokratiska samhälle.

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade provtider,

Läs mer

Inspektion av Kriminalvården, placeringssektionen, den 16 november 2015

Inspektion av Kriminalvården, placeringssektionen, den 16 november 2015 PROTOKOLL Dnr 6449-2015 Sid 1 (6) Inspektion av Kriminalvården, placeringssektionen, den 16 november 2015 Inspektionens genomförande Den 16 november 2015 genomförde byråchefen Jörgen Buhre tillsammans

Läs mer

Remiss av Nya påföljder (SOU 2012:34)

Remiss av Nya påföljder (SOU 2012:34) SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2012-09-27 Handläggare: Carola Östling Telefon: 08-508 15 055 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2012-10-25

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102 FÖRHANDLINGSANSVARIGA VID REVISION 2012-10-01 Detta är den ansvarsfördelning som görs av avdelningsstyrelsen. Ansvaret handlar om att vara den person som arbetsgivaren tar kontakt med inför kallelse till

Läs mer

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-04-23 Handläggare: Carola Östling Telefon: 08-508 15 055 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2009-05-14

Läs mer

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun PRESSMEDDELANDE 2016-09-07 Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun Priserna på bostadsrätter har de senaste åren stigit markant i hela landet. De låga räntorna och en generell bostadsbrist

Läs mer

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund Bättre ut Kriminalvårdens vision och värdegrund En vision är en positivt laddad bild av en önskvärd framtid. Den ger mening och identitet och förmedlar en bärande värdegrund. Samtidigt är den en målbild

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om indelningen av den operativa verksamheten; Konsoliderad version Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2014:17. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Rapport 2008: års reform för bättre utslussning i Kriminalvården. Vilka blev effekterna under det första året?

Rapport 2008: års reform för bättre utslussning i Kriminalvården. Vilka blev effekterna under det första året? Rapport 2008:19 2007 års reform för bättre utslussning i Kriminalvården Vilka blev effekterna under det första året? 2007 års reform för bättre utslussning i Kriminalvården Vilka blev effekterna under

Läs mer

Rapport 2010:8. Utökad frigång och återfall Slutrapport om 2007 års reform av utslussning i Kriminalvården

Rapport 2010:8. Utökad frigång och återfall Slutrapport om 2007 års reform av utslussning i Kriminalvården Rapport 2010:8 Utökad frigång och återfall Slutrapport om 2007 års reform av utslussning i Kriminalvården Utökad frigång och återfall Slutrapport om 2007 års reform av utslussning i Kriminalvården Rapport

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2000 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2000 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2001:4 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 2001-02-25 Dnr 120-182- FÖRORD Som ett led i uppföljningen av sluten ungdomsvård har

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

A.4 Statistikansvarig Brottsförebyggande rådet (Brå) Postadress: Box 1386, Stockholm Besöksadress: Tegnérgatan 23, 2 tr

A.4 Statistikansvarig Brottsförebyggande rådet (Brå) Postadress: Box 1386, Stockholm Besöksadress: Tegnérgatan 23, 2 tr Kriminalvård 2010 RV0401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Rättsväsendet A.2 Statistikområde Kriminalvård A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Kriminalvårdsstatistiken är en

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Partipolitiska aktiviteter

Partipolitiska aktiviteter Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102 BESKRIVNING AV FÖRSÄKRINGSKASSANS ORGANISATION KOPPLAD TILL ORGANISATION FÖR PARTSSAMVERKAN OCH ÖVER VILKA SEKTIONER SOM ST:S MEDLEMMAR TILLHÖR Förteckningen ska tydliggöra hur FK:s organisation är kopplad

Läs mer

Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52)

Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52) Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-09-23 Handläggare Erik Nordstrand Telefon: 08-508 43 112 Till Socialnämnden 2016-10-25 Färre i häkte

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde

Läs mer

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge Vad gör TRR? Hur står det till idag då? Då och då uppstår situationer då ändrade förutsättningar tvingar företagsledningen att förändra företagets organisation. Vissa gånger med expansion och nyrekrytering

Läs mer

Kriminalvård 2015 RV0401

Kriminalvård 2015 RV0401 Enheten för rättsstatistik 2016-05-31 1(17) Kriminalvård 2015 RV0401 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1970:517) om rättsväsendets informationssystem; SFS 1999:1137 Utkom från trycket den 15 december 1999 utfärdad den 2 december 1999. Regeringen

Läs mer

Yttrande över Påföljdsutredningens betänkande (SOU 2012:34) Nya Påföljder

Yttrande över Påföljdsutredningens betänkande (SOU 2012:34) Nya Påföljder Stockholm den 15 november 2012 Till Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Påföljdsutredningens betänkande (SOU 2012:34) Nya Påföljder Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm har beretts tillfälle

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 16 juni 2015 KLAGANDE AA Ombud: BB MOTPART Kriminalvården 601 80 Norrköping ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 26 maj

Läs mer

Innehåll. 1 Sammanfattning... 7

Innehåll. 1 Sammanfattning... 7 Innehåll 1 Sammanfattning... 7 2 Promemorians lagförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt...9 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:451) om intensivövervakning

Läs mer

Effektiviteten i Kriminalvårdens lokalförsörjning

Effektiviteten i Kriminalvårdens lokalförsörjning Effektiviteten i Kriminalvårdens lokalförsörjning Delbetänkande av utredningen Kriminalvårdens effektivitet Stockholm 2009 SOU 2009:13 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2307 av Beatrice Ask m.fl. (M) En effektivare kriminalvård

Motion till riksdagen 2015/16:2307 av Beatrice Ask m.fl. (M) En effektivare kriminalvård Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2307 av Beatrice Ask m.fl. (M) En effektivare kriminalvård Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åter

Läs mer

Modellskattningen har gjorts med hjälp av minsta kvadratmetoden (OLS).

Modellskattningen har gjorts med hjälp av minsta kvadratmetoden (OLS). MODELLSKATTNINGAR Modeller med bäst anpassning ger inte alltid de bästa prognoserna. Grundantaganden, till exempel vilka modeller som testas, påverkar i viss grad prognosutfallet. Modellerna har, i de

Läs mer

Relationer mellan volymer i rättsväsendet

Relationer mellan volymer i rättsväsendet Relationer mellan volymer i rättsväsendet Bakgrund: I prognosrapporten görs enskilda prognoser över volymer i rättskedjan. I detta dokument finns en uppsättning relationstal som användes som en rimlighetscheck

Läs mer

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning 1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-07-04 Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning Sammanfattning Dagen studenter bor till större delen i lägenheter

Läs mer

2013 Ett regeringsuppdrag

2013 Ett regeringsuppdrag Klientkartläggning 2013 Ett regeringsuppdrag En presentation av bakgrundsfaktorer hos Kriminalvårdens klienter 1 Klientkartläggning 2013 Ett regeringsuppdrag En presentation av bakgrundsfaktorer hos Kriminalvårdens

Läs mer

EFTER DOMEN Om påföljder och program inom Kriminalvården

EFTER DOMEN Om påföljder och program inom Kriminalvården EFTER DOMEN Om påföljder och program inom Kriminalvården Förord Att verkställa påföljder och motverka återfall i brott K EFTER DOMEN riminalvårdens uppdrag är att minska brottsligheten och öka tryggheten

Läs mer

Vår vision. Vi brukar sammanfatta vår vision Bättre ut!

Vår vision. Vi brukar sammanfatta vår vision Bättre ut! Allmänt om kriminalvården 2010 Vår vision Vårt arbete ska vara inriktat på att förändra brottslingarnas situation och inställning till det liv som lett till kriminalitet. Vi ska tillföra klienten färdigheter,

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott

Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

A.J. överklagade Kriminalvårdens beslut och yrkade att han skulle beviljas intensivövervakning med elektronisk kontroll.

A.J. överklagade Kriminalvårdens beslut och yrkade att han skulle beviljas intensivövervakning med elektronisk kontroll. HFD 2015 ref 39 Med hänsyn till att domstolen tagit slutlig ställning till ett överklagande har en som återförvisning betecknad åtgärd ansetts utgöra ett överlämnande av handlingarna i målet till beslutsmyndigheten.

Läs mer

Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott

Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott RiR 2009:27 Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott Verkställighetsplanering och samverkan inför de intagnas frigivning ISBN 978 91 7086 200 1 RiR 2009:27 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm

Läs mer

Sammanfattning. Lagföringsbeslut och påföljder. Ålder och kön

Sammanfattning. Lagföringsbeslut och påföljder. Ålder och kön Sammanfattning I statistiken över personer lagförda för brott redovisas de lagföringsbeslut (se definition nedan) som fattats under ett kalenderår. Antalet lagföringsbeslut påverkas ytterst av hur många

Läs mer

Samhällstjänst. Dagens situation och framtida möjligheter. Rapport 2012:4

Samhällstjänst. Dagens situation och framtida möjligheter. Rapport 2012:4 Samhällstjänst Dagens situation och framtida möjligheter Rapport 2012:4 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och

Läs mer

Straff i proportion till brottets allvar

Straff i proportion till brottets allvar Straff i proportion till brottets allvar Slutbetänkande av Straffiiivåutredningen Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:85 Innehåll Förkortningar 13 Sammanfattning 15 Författningsförslag

Läs mer

Utfall och medellön för resp domstol och kategori

Utfall och medellön för resp domstol och kategori Utfall och medellön för resp domstol och kategori Myndighet Tjänstebenämning Medellön Lägsta lön Högsta lön Utfall Högsta domstolen Domstolssekreterare 26827 24450 34300 Expeditionsvakt 24412 24266 24696

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott Dir. 2013:30 Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska överväga och

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret (Ds 2009:9) Remiss från Justitiedepartementet

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret (Ds 2009:9) Remiss från Justitiedepartementet PM 2009: RVII (Dnr 001-663/2009) Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret (Ds 2009:9) Remiss från Justitiedepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2006:891 Utkom från trycket den 26 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken 2 dels

Läs mer

SiS statistik år 2009

SiS statistik år 2009 SiS statistik år 2009 Linda Knudsdotter Vanström Sofie Mörner Mats Sonefors Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sidnr INLEDNING... 6 BEGREPP... 8 UNGDOMSVÅRD ÅR 2009... 10 Platser och beläggning

Läs mer

Efter muck. Från anstalt till livet i frihet. BRÅ-rapport 2001:2

Efter muck. Från anstalt till livet i frihet. BRÅ-rapport 2001:2 Efter muck. Från anstalt till livet i frihet BRÅ-rapport 2001:2 Denna rapport kan beställas hos bokhandeln eller hos Fritzes Kundtjänst, 106 47 Stockholm. Telefon 08-690 91 90, fax 08-690 91 91, e-post

Läs mer

Samverkan. Arbetsförmedlingen Mariestad Charlotte Bergström. Kriminalvården VO Mariestad anstalten Rödjan Christer Mann

Samverkan. Arbetsförmedlingen Mariestad Charlotte Bergström. Kriminalvården VO Mariestad anstalten Rödjan Christer Mann Samverkan Arbetsförmedlingen Mariestad Charlotte Bergström Kriminalvården VO Mariestad anstalten Rödjan Christer Mann Kriminalvårdens klienter ska få del av Arbetsförmedlingens tjänster efter behov och

Läs mer