Kriminalvårdens Redovisning om Återfall Uppföljning t.o.m. 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kriminalvårdens Redovisning om Återfall Uppföljning t.o.m. 2010"

Transkript

1 Kriminalvårdens Redovisning om Uppföljning t.o.m Utvecklingsenheten

2 2

3 Layout och omslag: Sofia Axell, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2014 Tryckning: Kriminalvården Ytterligare exemplar kan beställas från: Kriminalvården, Norrköping ISBN: Beställningsnr: 7051 Hemsida: 1

4 Förord Rapporten Åter avsändaren om återfall och återfallsproblematik i kriminalvården var starten för ett fortlöpande arbete med redovisning av återfall för kriminalvårdens. Därefter har ytterligare publikationer utkommit i serien Kriminalvårdens redovisning om återfall (KRÅ). Kriminalvården har som ett övergripande mål att minska återfall. Av det följer ett starkt intresse av att följa upp hur många av kriminalvårdens som kommer tillbaka för att på nytt avtjäna påföljd i fängelse eller frivård. Därför fokuseras denna publikation på återfall till brott som leder till kriminalvårdspåföljder. Med hjälp av återfallsstudier kan man identifiera vilka särskilda riskgrupper som bör ges större uppmärksamhet och insatser under tiden i kriminalvård men också vilka grupper som har låg risk att återfalla. Att följa upp återfall är således ett sätt att identifiera hur resurser ska allokeras på bästa sätt. Är återfallen mycket olika för olika påföljder? Beror det i så fall på påföljden och dess innehåll eller är det andra faktorer som svarar för en större del av förklaringen? Det är bara några exempel på frågor som kan ställas i samband med återfallsuppgifter. Denna rapport har inte för avsikt att besvara alla. Därtill krävs forskningsinsatser av helt annan och djupgående karaktär. Eftersom det ständigt dyker upp nya intresseområden och frågeställningar måste ambitionen att publicera standarduppgifter om återfall också vara förenad med ett fortlöpande utvecklingsarbete. I denna rapport tillkommer ett nytt avsnitt om effekter av förändrad lagstiftning. De som huvudsakligen arbetat med rapporten är Karin Lindsten, Per Carlsson, Mattias Pettersson och Sofia Axell. Tack även till de kollegor som lämnat värdefulla synpunkter på rapportens innehåll. Emma Ekstrand T.f. chef för Utvecklingsenheten 2

5 Innehållsförteckning 1. Några resultat Sammanfattning 5 2. Syftet med rapporten 8 3. som effektmått 3.1 Olika definitioner av återfall 3.2 Olika långa tider för uppföljning 3.3 speglar endast brott som kan knytas till brottslingen 3.4 Kriminalvårdspopulationens föränderlighet över tid 3.5 Att jämföra resultaten av olika påföljder eller behandlingsinsatser 3.6 Är återfall lika med ett misslyckande? 3.7 kan användas som effektmått 4. definition i denna undersökning 4.1 Som återfall räknas 4.2 Som återfall räknas inte 4.3 räknas från 5. Metod 5.1 Rapportens omfattning beskrivning av uppföljningsperioder 6. Effekter av förändrad lagstiftning 6.1 Förändringar i klientgrupper 6.2 Införandet av IÖV 6.3 Införandet av villkorlig dom med samhällstjänst 6.4 Utökning av målgruppen för IÖV 7. Resultat per påföljd Skyddstillsyn (exkl. kontraktsvård och samhällstjänst) 7.3 Kontraktsvård 7.4 Samhällstjänst 7.5 Skyddstillsyn med fängelse enligt BrB 28:3 7.6 Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) 7.7. Villkorlig dom med samhällstjänst 8. Jämförelse mellan påföljder återfall inom tre år 8.1 Om straffmätning och val av påföljd 8.2 Jämförelse mellan påföljder återfall inom tre år samtliga brottstyper 8.3 Jämförelse mellan påföljder återfall inom tre år våldsbrott 8.4 Jämförelse mellan påföljder återfall inom tre år sexualbrott 8.5 Jämförelse mellan påföljder återfall inom tre år tillgreppsbrott 8.6 Jämförelse mellan påföljder återfall inom tre år rån 8.7 Jämförelse mellan påföljder återfall inom tre år rattfylleri 8.8 Jämförelse mellan påföljder återfall inom tre år narkotikabrott (inkl. smuggling) 9. Sammanfattande redovisning av riskgrupper, tioårsperiod 9.1 Högsta återfall 9.2 Lägsta återfall 9.3 bland unga 9.4 bland kvinnor 10. Brott i första återfallsdomen Skyddstillsyn 10.3 IÖV

6 11. i samma typ av brottslighet inom tre år Tid till återkomst i ny kriminalvård Skyddstillsyn 13. Begrepp och definitioner Käll- och referensförteckning Tabellbilaga

7 1. Några resultat - Sammanfattning Rapporten beskriver återfall efter alla påföljder som kriminalvården verkställer. Påföljderna fängelse, skyddstillsyn, skyddstillsyn med föreskrift om särskild behandlingsplan (kontraktsvård), skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst, skyddstillsyn med fängelse (BrB 28:3), intensivövervakning med elektronisk kontroll samt villkorlig dom med samhällstjänst följs upp. srapportering bygger på registerdata. Definitionen av återfall innebär att ett brott som klienten dömts för skall ha inträffat efter en starthändelse (frigivning eller påbörjad frivård). suppgifter kan därför redovisas först en tid efter att händelserna inträffat och slutligt registrerats. Kriminalvården kan i denna rapport redovisa återfall till och med utgången av Av speciellt intresse för kriminalvården är hur många och vilka som kommer tillbaka. har därför definierats med att en klient dömts till ny kriminalvårdspåföljd inom tiden för uppföljning. Rapporten inleds med ett avsnitt om begränsningar och tolkningsmöjligheter. Bland annat varnas för att på ett förenklat sätt tolka återfallsuppgifter som ett resultat av gjorda insatser (kapitel 3). I kapitel 6 redovisas olika förändringar i lagstiftning och de effekter dessa har haft på återfall. I kapitel 7 redovisas återfallet per påföljd efter ett, två och tre år samt tidpunkt för intagning i fängelse efter nya brott. I kapitel 8 redovisas en jämförelse mellan de olika påföljderna med tre års tid för uppföljning. et för alla som avtjänade kriminalvård var i medeltal 37 procent, det vill säga knappt fyra av tio återfaller inom tre år. Variationerna mellan påföljderna framgår av diagrammet nedan. Medelåterfallet för alla som frigavs från anstalt oavsett strafftidens längd var 49 procent. Diagram 1.1. inom tre år, samtliga påföljder. Medelvärde Fä T=<2 mån Fä 2 mån-2 år Fä T=>2 år Skyddstillsyn Kontraktsvård Samhällstjänst St+Fä (28:3) IÖV VD+Sh Fä = fängelse. St+Fä (28:3)= Skyddstillsyn och fängelse. IÖV = intensivövervakning med elektronisk kontroll. Kategori 28:3 ingår även bland fängelsedömda. = Villkorlig dom med samhällstjänst. Utvecklingen av återfallet på hela klientgruppen är relativt stabil över tid. 5

8 Diagram 1.2. inom tre år, samtliga. Gemensamt för alla påföljder med startår Vd = villkorlig dom med samhällstjänst. I kapitel 9 redogörs för särskilda riskgrupper. Generellt kan sägas att intagna dömda till medellånga fängelsestraff och med tidigare belastning har ett högt återfall. Här återfinns delgrupper med återfall upp till 87 procent inom tre år. De högsta återfallen kännetecknas av personer som är: tidigare belastade av fängelsevistelse dömda för tillgreppsbrott frigivna från ett medellångt fängelsestraff I kapitel 11 redovisas, sammanräknat för alla påföljder, om samma brottstyper som huvudbrottet i grunddomen upprepas i någon dom under en treårig uppföljningsperiod. Av de som var dömda med tillgreppsbrott som allvarligaste brott återfaller i genomsnitt 55 procent i nya tillgreppsbrott. Därefter kommer narkotikabrott där 40 procent döms för nya narkotikabrott. Klienter dömda för sexualbrott återfaller i samma typ av brott i lägre omfattning (tre procent) och har totalt sätt ett lägre återfall än övriga grupper. De som var dömda för rån som huvudbrott dömdes i liten omfattning för nya rån. En stor av dem som dömts för rån, 40 procent, döms däremot för andra brottstyper till ny kriminalvård. 6

9 Diagram 1.3. inom tre år, per huvudbrott och återfall i samma brottstyp. Medelvärde I kapitel 12 redogörs slutligen för hur snabbt återkommer i ny verkställighet av kriminalvård. Mönstret följer tidigare redovisning, det vill säga tillgreppsbrott, rån och narkotikabrott som generellt har de högsta återfallen, är också de brottstyper där återfall och återkomst i ny kriminalvård sker snabbast. 7

10 2. Syftet med rapporten Rapporten har flera syften. Det första syftet är att presentera faktauppgifter om hur många som återfaller efter att ha varit föremål för kriminalvård. Ett andra syfte är att identifiera riskgrupper, som ett underlag till hur kriminalvården bör prioritera, utveckla och inrikta arbetet med behandlingsåtgärder för olika klientgrupper. Rapporten ska också visa på några av de svårigheter som hänger samman med framställningen och tolkningen av uppgifter om återfall. Av speciellt intresse för kriminalvården är hur många som efter avtjänat straff åter dömts till kriminalvårdspåföljd respektive har påbörjat ny verkställighet inom fängelse eller frivård. I rapportens redovisning av resultat är detta definitionen på återfall. Det finns många sätt att redovisa återfall, fördelat på delgrupper, bakgrundsfaktorer, riskgrupper etc. Rapporten har inte för avsikt att på något sätt ge en fullständig redovisning. Den bör snarare ses som en demonstration av möjligheter med återfallsstudier där några uppgifter kan anses självklara och andra kan senare bli föremål för utveckling eller reducering. Innehållet är i huvudsak uppbyggt på ett tabellmaterial, som till stora delar får tala för sig självt. Textdelarna har begränsats till kortare kommentarer och vägledning in i tabellerna. Analyser och eventuella förklaringar till skillnader i återfall mellan olika påföljder och delgrupper har därmed begränsats. För att kunna förklara effekter eller resultat av olika åtgärder krävs en helt annan forskningsansats, vilket inte är syftet med denna framställning. Denna rapport redovisar uppgifter om återfall för alla påföljder som kriminalvården har ansvar för att verkställa. 8

11 3. som effektmått En effekt är något som inträffar på grund av en insats - och som inte skulle ha inträffat utan insatsen. Insatsen har således ett orsakssamband med ett senare utfall, det vill säga en identifierad påverkansfaktor leder till ett visst resultat. En insats kan vara mer eller mindre avgränsad och välbeskriven. För kriminalvård skulle verkställighet av fängelsestraff eller frivårdspåföljd kunna betraktas som en insats. Andra exempel på insatser kan vara en genomförd behandlingsaktivitet (till exempel en programverksamhet), fängelseprästens samtal, läkarens rådgivning, kontaktmannens arbete med sin klient etc. är ett missbrukat mått på effekter. En siffra till exempel en som begått nya brott efter avtjänat fängelsestraff säger egentligen ingenting om effekter. sen är enbart ett konstaterande av hur det ser ut. Det är alltför lätt att ta för givet att återfallsuppgifter speglar resultaten av olika insatser. Det är därför nödvändigt att belysa en del av de svårigheter som ligger bakom framtagande av återfallsuppgifter och hur man kan använda dem. 3.1 Olika definitioner av återfall Det förekommer många olika definitioner av återfall i statistik och i olika redovisningar av forskningsresultat. kan definieras som ett nytt brott överhuvudtaget, utan hänsyn till val av påföljd eller om något straff utdöms. Avgränsningar kan göras av olika skäl. Man kanske vill undvika att redovisa mindre allvarlig brottslighet och använder begrepp som grövre brott, vilket då fordrar en definition av begreppet. I vissa fall är man kanske bara intresserad av återfall i viss brottslighet eller samma typ av brott som tidigare begåtts. Andra sätt att avgränsa återfall kan vara att en person fått en ny dom av domstol. Ytterligare möjligheter kan vara ny dom till viss påföljd eller till påföljd som leder till kriminalvård. Den tid som bestäms mellan en starttidpunkt och en sluttidpunkt varierar mellan olika studier. Starttidpunkt för att börja mäta återfall kan till exempel vara frigivning från ett fängelsestraff. Oberoende av vilken återfallsdefinition som sedan används är det viktigt att exakt definiera och redovisa vad som räknas. Brister förekommer ofta i sådan exakthet. Om man till exempel har ny dom som kriterium på återfall så måste man hålla kontroll på när brotten begicks. Om brotten begicks före eller under fängelsestraffet får man ett falskt återfall om detta inte kontrolleras. Å andra sidan kan brott ha begåtts efter starttidpunkten, men ingen dom föll före sluttidpunkten. Man missar då ett återfall, i detta fall dock helt korrekt enligt definitionen. Hade man i stället sökt efter brottstidpunkt som återfallskriterium hade det sistnämnda fallet kommit med som ett återfall. Då uppstår i stället problemet att det kan gå lång tid mellan brott, upptäckt och dom, varför man måste vänta längre om man ska vara någorlunda säker på resultatet. 3.2 Olika långa tider för uppföljning Det finns ingen fast praxis på vad som är lämplig tid för uppföljning. Två år förekommer i många undersökningar som tid för uppföljning medan andra har tre, fyra eller fem år. Ju längre tid som studeras, desto högre återfall redovisas, även om återfallskurvan planar ut med tiden. Vissa brott behöver följas längre än andra (till exempel lågfrekventa brott eller brott med låg upptäcktsrisk). Ju längre tid som förflyter, desto svårare blir det att analysera orsakssamband mellan insatsen (straffet/behandlingen etc.) och resultatet. 9

12 3.3 speglar endast brott som kan knytas till brottslingen sstatistik bygger på att tidigare dömda personer på nytt blivit lagförda och registrerats för brott (om man undantar undersökningar som bygger på självdeklarerad brottslighet). är således inget mått på om tidigare dömda personer begått brott eller inte - utan om de förekommer i något register som innehåller sådana uppgifter. Olika brott har olika upptäcktsrisker. Förenklat kan sägas att mycket grova brott har en högre upptäcktsrisk än lindriga brott. Den som begår många brott löper på sikt större risk att bli upptäckt än den som begår enstaka brott. Personer som är väl kända av polisen löper också större risk för upptäckt. Polisens prioriteringar och resurser över tid påverkar upptäcktsrisken för olika brott. Ett exempel för att beskriva upptäcktsrisk kan ges beträffande rattfylleri. Man bedömer att en rattfyllerist i genomsnitt har kört bil i påverkat tillstånd minst 500 mil före upptäckt. Ett annat sätt att beskriva upptäcktsrisk är att man uppskattar att det görs cirka bilresor varje dag av förare i alkoholpåverkat tillstånd medan endast rattfylleribrott rapporteras på årsbasis Kriminalvårdspopulationens föränderlighet över tid Förändringar i kriminalpolitiken, ändrad påföljdspraxis och ny lagstiftning påverkar över tid vem som döms till viss påföljd (och för vilka brott man döms till viss påföljd). Av detta följer svårigheter att tolka tidsserier av återfallsuppgifter och kommentarer måste göras till kända ändringar. Exempel på detta är en ökad användning av alternativ till fängelse. Personer som tidigare skulle ha verkställt påföljd i fängelse genomgår i stället verkställighet i frivård. Införandet av kontraktsvård (1 januari 1988) och samhällstjänst (riksomfattande från 1 januari 1993) är påföljder som "tagit bort" vissa grupper ur fängelsepopulationen. Intensivövervakning (riksomfattande från 1 januari 1997) har radikalt minskat et korttidsdömda i fängelse. Villkorlig dom med samhällstjänst infördes 1 januari 1999, vilket ytterligare förändrade fördelningen mellan olika påföljder. populationen har därmed generellt blivit en mer belastad grupp, till exempel med avseende på förekomst av intagna med drogproblematik. Ett annat tydligt exempel är straffet för rattfylleri. I början av 1990-talet var normalstraffet fängelse, medan rattfyllerister i dag kan återfinnas i alla former av verkställighet, inte minst i verkställighet genom intensivövervakning och villkorlig dom med samhällstjänst. Konsekvensen är således att förändringar i resultatet av en viss påföljd till viss del kan förklaras av förändringar i de grupper som avtjänar påföljden och inte av påföljden eller dess innehåll. 3.5 Att göra jämförelse av resultat av olika påföljder eller behandlingsinsatser Personer som begått brott döms inte till olika påföljder slumpmässigt. För varje påföljd finns förarbeten om hur påföljden är tänkt att tillämpas. Det finns i brottsbalken till exempel restriktioner mot att döma unga personer till fängelse. Intensivövervakning med elektronisk kontroll kan verkställas i stället för fängelsestraff till och med sex månader. Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) avser oftast dömda där drogmissbruk har ett klart samband med brotten. Dessa exempel visar att det utöver straffvärdet finns olika faktorer, både generella och mer knutna till person, som ges vikt i övervägandet om vilken påföljd som utdöms. 1 Uppgifter från Källa: Vägverket (2007) Alkohol, droger och trafik. Informationsbroschyr, Vägverket. 10

13 Personer som dömts till olika påföljder eller till samma påföljd får av olika skäl inte samma innehåll i verkställigheten. Programverksamheten (behandlingsprogram, arbete, utbildning) skiftar i omfattning, innehåll och kvalitet. suppgifter kan därför inte enskilt användas för att göra några förenklade, direkta jämförelser om effekter av olika straff eller påverkansinslag. 3.6 Är återfall lika med ett misslyckande? är ett trubbigt mått om man inte går mycket långt med att detaljerat analysera varje enskild persons "karriär". Detta görs sällan i generella återfallsstudier. Redan delningen i återfall inte återfall indikerar att alla brott jämställs. Ett grovt våldsbrott är ett återfall på samma sätt som en bilstöld eller ett snatteri. Strikta definitioner eller avgränsningar (till exempel lagföringar för grövre brott) ger en viss vägledning för tolkningar. sstudier ger normalt ingen uppfattning om brottslingen begått många brott under lång tid eller ett enstaka brott. Inte heller framkommer om den som återfaller har begått färre eller lindrigare brott vid återfallet jämfört med en annan tidsperiod (till exempel innan förra straffet). 3.7 kan användas som effektmått Kriminell belastning, ålder, kön och typ av brott är exempel på faktorer som visat sig ha stor betydelse för de uppgifter som redovisas om återfall. För att kunna göra korrekta jämförelser måste man därför hålla dessa faktorer under kontroll samt ha kunskaper om vad olika påföljder innehåller (program/behandling/insatser). Dessutom bör andra uppgifter om na vara kända (missbruk, psykisk hälsa, social situation, nätverk etc.) Med vetenskapligt uppbyggda metoder går det att komma en god bit på väg i studier av effekter. Det finns till exempel möjligheter att fördjupa analysen för att studera om olika påverkansinslag har större effekt inom ramen för vissa påföljder jämfört med andra. suppgifter kan då användas som ett resultatmått. Det här är ett utvecklingsområde för svensk kriminalvårdsforskning. Uppgifter om återfall kan förfinas genom att man använder mer utvecklade återfallsmått, till exempel tid till återfall, brottens svårhetsgrad, omfattningen av brott med mera. 11

14 4. - definition av återfall i denna undersökning 4.1 Som återfall räknas Med återfall avses i denna undersökning att en klient genom ny lagakraftvunnen dom dömts till kriminalvård inom ett visst tidsintervall från ett angivet startdatum. Nya brott ska vara begångna på eller efter det angivna startdatumet. Som återfall räknas även om klienten påbörjat verkställighet av dom till kriminalvård med brott begångna på eller efter det angivna startdatumet utan att domen vunnit laga kraft. 4.2 Som återfall räknas inte Som återfall räknas inte domar som inte vunnit laga kraft och där verkställigheten inte har påbörjats (dessa kan överklagas). Som återfall räknas inte heller intagning efter det att villkorlig frigivning förverkats av övervakningsnämnd (inga nya brott begångna) eller intagning i anstalt som grundas på ett slutligt beslut, där tidigare verkställighet ändras till fängelse (inga nya brott begångna). Påbörjad verkställighet av utländska domar räknas inte heller som återfall (domarna är inte fullständiga, bland annat saknas brottstidpunkt). 4.3 räknas från Startdatum för fängelsedömda är datum för frigivning från anstalt. Alla som villkorligt friges eller friges efter att ha verkställt hela fängelsestraffet ingår i undersökningen. Klienter vars verkställighet överflyttats till annat land ingår inte. För som befinner sig ute i samhället (icke frihetsberövande påföljder) har startdatum angivits till tidpunkten för övervakningens början. Detta gäller även för de som verkställer sitt fängelsestraff genom intensivövervakning med elektronisk kontroll. På nästa sida följer exempel på vad som räknas som återfall och inte återfall utifrån den angivna definitionen. Alla exemplen utgår från en klient med startdatum 1 april 2010, som döms på nytt 1 oktober 2010 och med en tid för uppföljning av ett år. 12

15 Exempel 1-3:. Exempel 1 Brott begångna Ny dom Lagakraftvunnen Ej återfall Brott före starttidpunkten Exempel 2 Brott begångna Ny dom Överklagat Ej återfall Domen överklagad Exempel 3 Brott begångna Ny dom Lagakraftvunnen Exempel 4-6: Frivårdspåföljd. Exempel 4 Brott begångna Ny dom Lagakraftvunnen Ej återfall Brott före starttidpunkten Exempel 5 Brott begångna Ny dom Överklagat Ej återfall Domen överklagad Exempel 6 Brott begångna Ny dom Lagakraftvunnen

16 5. Metod Data i undersökningen har hämtats från Kriminalvårdsregistret (KVR), som innehåller information om samtliga personer dömda till kriminalvårdspåföljd. Registret är främst avsett att vara ett klientadministrativt stöd i den löpande verksamheten. Registret omfattar cirka personer som är eller har varit aktuella för kriminalvård under de senaste tio åren. KVR innehåller personuppgifter, uppgifter ur domar och verkställighetsuppgifter. Viss äldre information har hämtas ur KVRs företrädare (KUM) och i de fallen har uppgifter om klienten avlidit hämtas från SPAR. För denna studie görs ett särskilt uttag ur KVR. Bland annat ingår uppgifter om påbörjad verkställighet av olika påföljder. Dessutom ingår uppgifter om frigivning från anstalt. Samtliga uppgifter är kopplade till information från aktuell dom, främst avseende brott och strafftid. Dessa uppgifter har använts tillsammans med eventuella återfallsuppgifter. Samtliga som avlidit har exkluderats från återfallsstudien. Dödsfall aviseras från Skatteverket till kriminalvårdsregistret en gång per vecka. Tabellen visar hur många personer som exkluderats från undersökningen på grund av att de avlidit. I tabellen framgår även tidpunkt för senaste uttag av återfallsuppgifter för respektive startår. Tidpunkterna kan variera något varför uppgiften om en avlidna måste ses i relation till att tiden mellan registeruttag och startår inte är konstanthållen. Tabell 5.1. Undersökningspopulationens storlek och avlidna. Startår Population män Population kvinnor Antal som avlidit män Antal som avlidit kvinnor Andel Tidpunkt för registeruttag ,20 % t.o.m. oktober ,20 % t.o.m. januari ,60 % t.o.m. november ,09 % t.o.m. september ,20 % t.o.m. september ,12 % t.o.m. september ,22 % t.o.m. oktober ,76 % t.o.m. maj ,31 % t.o.m. november ,98 % t.o.m. september ,03 % t.o.m. september ,27 % t.o.m. september ,91 % t.o.m. maj ,34 % t.o.m. september ,21 % t.o.m. april ,79 % t.o.m. april 2011 Källa: KVR och SPAR. Av tabell 5.1 framgår att en hög av na avlidit. Frågan om överdödlighet bland kriminalvårdens jämfört med normalbefolkningen finns närmare beskrivit i rapporten Åter avsändaren om återfall och återfallsproblematik i kriminalvården. 2 2 Krantz, L, Lindsten, K och Ahlström, M (2000): Åter avsändaren - om återfall och återfallsproblematik i kriminalvården. Kriminalvårdsstyrelsen. Norrköping. 14

17 i kriminalitet med annan påföljd än kriminalvård registreras inte i KVR. som medfört böter eller villkorlig dom är vanligen av mindre allvarlig karaktär medan återfall som medfört rättspsykiatrisk vård normalt omfattar betydligt grövre brott. Av uppgifter från Brottsförebyggande rådet framgår att av dem som dömdes till rättspsykiatrisk vård 1997 hade sju procent (28 personer) tidigare dömts till fängelse. Sex procent (22 personer) hade tidigare dömts till skyddstillsyn. En del av dessa kan ingå i undersökningspopulationen, vilket i så fall skulle medföra en viss men likväl en marginell underrapportering av återfall. Om samtliga 28 hade frigivits från anstalt 1996 hade en återfall på ett års sikt mellan 1996 och 1997 ökat från 25,79 procent till 26,03 procent. För hela populationen bör detta därför inte innebära någon större felkälla. Endast om samtliga personer som dömts till rättspsykiatrisk vård tillhör någon mindre delgrupp som särredovisas kan det ha effekter på det redovisade återfallet. i kriminalitet bland de som dömts till utvisning är svår att redovisa, eftersom uppgift om klienten lämnat landet eller återvänt saknas i registret. Dessa personer ingår i undersökningens totalpopulation. Uppgifter om eventuell utvandring finns inte tillgängliga i registret varför ingen hänsyn har kunnat tas till detta. Uppgifter om eventuellt återfall utanför Sverige har inte heller kunnat redovisas. 5.1 Rapportens omfattning beskrivning av uppföljningsperioder I rapporten redovisas återfall för de olika påföljderna för startåren Uppföljningsperioden i denna undersökning är satt till och med utgången av För startåren redovisas återfall inom tre år, för 2008 två år och för 2009 ett år. I tabellerna redovisas återfall i procent och hur många som ingår i gruppen (beräkningsunderlaget). Det är viktigt att vara observant på redovisningen i procent då vissa delgrupper består av ett fåtal personer och generaliseringsmöjligheten för gruppen därmed minskar. I kapitel 6 redovisas återfall på två års sikt. I kapitel 7 redovisas återfallet översiktligt i ettårsintervall upp till treårsintervall. I kapitel 8 och framåt redovisas återfall på tre års sikt. Detta ger mer långsiktiga och stabila siffror, reducerar risker för att rättsmaskineriet inte hunnit med (utrednings- och lagföringsprocessen kan vara lång vid vissa brottstyper och komplicerade utredningar). I vissa fall görs också sammanräkningar av tio startår för att öka styrkan i uppgifterna genom högre bastal för beräkningar. 15

18 6. Effekter av förändrad lagstiftning Skyddstillsyn med samhällstjänst startade som en försöksverksamhet i fem tingsrättsområden den 1 januari Försöksverksamheten utökades till hela landet fr.o.m. den 1 januari Verksamheten permanentades från den 1 januari Samhällstjänstens tillämpningsområde vidgades samtidigt så att påföljden kunde tillämpas oavsett ålder på de dömda, vilket medförde ett ökat. Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) är ett alternativt sätt att avtjäna fängelsestraff. Personer som är dömda till fängelse i högst sex månader kan ansöka om intensivövervakning. Beslut om övervakning fattas av Kriminalvården efter utredning. Försöksverksamheten med intensivövervakning började den 1 augusti 1994 vid sex frivårdsmyndigheter och pågick i denna omfattning till och med År 1997 utökades försöksverksamheten till hela landet och man fick ett dramatiskt högre intensivövervakade. Från den 1 april 2005 ändrades lagstiftningen så att det var möjligt att omvandla fängelsestraff om högst sex månader till IÖV. En konsekvens av att beslut fattas om intensivövervakning blir att de som bedöms olämpliga att klara denna verkställighet eller inte ansöker får avtjäna sitt straff i anstalt. Anstalterna får därmed ett tyngre klientel med längre genomsnittliga strafftider. Detta visar sig också i förhöjd återfallsfrekvens efter införande av IÖV, vilket framgår i bland annat avsnitt 7.1. Villkorlig dom med samhällstjänst introducerades som en ny påföljd från den 1 januari Villkorlig dom med samhällstjänst kom redan under det första året att omfatta drygt Samtidigt konstaterades en minskning av intensivövervakning med elektronisk kontroll. Villkorlig dom är främst avsedd att användas när en person begår ett brott av engångskaraktär och man inte har anledning att befara att denne kommer att begå nya brott. Villkorlig dom får utdömas när påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter. Påföljden villkorlig dom har utformats som en brottspåföljd i teknisk mening, men innebär i verkligheten att påföljden efterges under förutsättning att den dömde inte begår nya brott under en prövotid av två år. Den dömde står inte under övervakning. Domen kan förenas med föreskrift om samhällstjänst, om den tilltalade samtycker till det. Rätten kan vidare föreskriva om hur den dömde ska fullgöra skadeståndsskyldighet eller att han ska bistå den skadelidande med arbete för att avhjälpa skada på egendom. Den villkorliga domen kan under vissa förutsättningar kombineras med högst 200 dagsböter. I följande redovisningar av återfall är den på två års sikt i detta kapitel. 6.1 Förändringar i klientgrupper Generellt sett har lagstiftningsförändringar haft till avsikt att ersätta fängelse med alternativa, icke frihetsberövande påföljder. I samband med att villkorlig dom med samhällstjänst infördes reducerades et IÖV-. en bland återstående IÖV- ökade, vilket tyder på att de med lägre risk för återfall istället kom att tillhöra dömda till villkorlig dom med samhällstjänst. I avsnitten visas exempel på hur de nya påföljderna medföljt målgruppsförändringar som påverkar återfallsfrekvensen. 6.2 Införande av IÖV Förskjutningen mellan delgrupperna är tydlig Främst avses de som är obelastade, som bereds tillfälle att verkställa sitt fängelsestraff i form av intensivövervakning. Här märks en klar skillnad mellan åren att de mindre återfallsbenägna grupperna beviljats IÖV. Andelen återfall höjs markant bland de som verkställer kortare fängelsestraff i anstalt (en ökning med 14 procentenheter). Det 16

19 påverkar även den totala återfallsfrekvensen för hela populationen som verkställer i anstalt (en ökning med tio procentenheter). Andelen återfall vid IÖV påverkas inte av att gruppen utökas till hela landet. Tabell 6.1 Förändringar i och återfall i klientgrupperna mellan åren 1996 och t.o.m. 3 mån. IÖV totalt IÖV totalt t.o.m. 3 mån. IÖV totalt IÖV totalt 24 % 9 % 37 % 9 % 38 % 9 % 47 % 9 % N Införande av villkorlig dom med samhällstjänst Nästa lagstiftningsförändring skedde år 1999 då villkorlig dom med samhällstjänst infördes. Huvuddelen av na som flyttas till villkorlig dom med samhällstjänst kommer från de som tidigare hade dömts till fängelse och beviljats IÖV. Drygt är ett tillskott som troligen kommer från villkorlig dom utan samhällstjänst. (Se även BRÅ rapport 2003:3). Här märks en tydlig skillnad i frekvensen av återfall i gruppen IÖV där en stor del av gruppen har fått en annan påföljd istället. Det fanns ingen märkbar skillnad i återfallsfrekvens när det gäller fängelsegruppen. Tabell 6.2 Förändringar i och återfall i klientgrupperna mellan åren1998 och t.o.m. 3 mån. IÖV totalt IÖV totalt t.o.m. 3 mån. IÖV VD + Sh totalt IÖV totalt totalt 38 % 9 % 47 % 9 % 38 % 13 % 4 % 47 % 13 % 4 % N = villkorlig dom med samhällstjänst. 6.4 Utökning av målgruppen för IÖV Nästa lagstiftningsförändring är år 2005 då strafftidsgränsen för att få verkställa fängelsestraff i form av intensivövervakning höjdes till sex månader. Mellan åren sker även en ökning av et bland dem som verkställer fängelsestraff tre till sex månader oavsett verkställighetsform. Cirka en fjärdedel av dem som påbörjade fängelsestraff 2006 i gruppen gjorde det i form av IÖV. Här finns inga större skillnader i återfallsfrekvens för IÖV-gruppen. Däremot ökar en återfall för de som verkställer fängelse tre till sex månader. Andelen återfall för IÖV-gruppen ökade inte trots längre strafftider. Tabell 6.3 Förändringar i och återfall mellan 2004 och mån IÖV totalt totalt 3-6 mån. IÖV 3-6 mån. IÖV totalt totalt 48 % 13 % 43 % 56 % 14 % 12 % 42 % N

20 7. Resultat - återfall per påföljd Det finns ett faktorer som är av stor betydelse för återfallets storlek, framförallt vid jämförelser över tid. Polisens uppklarningsprocent, förändrad arbetsmetodik och prioriteringar, kösituationen för ärenden hos åklagare och domstolar, lagstiftnings- och praxisförändringar är yttre faktorer som påverkar hur många och vilka som döms till olika påföljder. Kriminalvårdens åtgärder och deras verkningar på är andra faktorer som påverkar återfall. Det är inte ambitionen för denna rapport att förklara orsakerna till skillnader i återfall mellan påföljder eller över tid. Rapportens syfte är att vara deskriptiv, om möjligt peka på tydliga påverkande faktorer (till exempel ny lagstiftning). 7.1 Här redovisas återfallet i procent och det som totalt ingår i gruppen. I tabell 7.1:a kan utläsas hur stor som återfallit av dem som avgått från anstalt under 1994 till och med För de 14 första åren redovisas en återfallsperiod av tre år, för 2008 två år och för 2009 ett år. De som avgick från anstalt 1994 till 1996 har i genomsnitt ett återfall runt 40 procent inom tre år. Avgångspopulationerna från 1997 och därefter visar på en högre nivå av återfall. et inom tre år var som högst för frigivna 2001 och 2002 (55 procent). De förhöjda återfallen efter 1996 hänger samman med de förändringar i anstaltspopulationen som ägt rum vid införande av alternativa påföljder, som i första hand tillämpats på med lägre risk för återfall. De som intagits i fängelse sedan 1997 är en genomsnittligt mer belastad grupp än tidigare år (se kap. 6). Tabell 7.1:a. totalt per årspopulation (fängelse) på ett, två och tre års sikt. Startår Antal (1 år) Andel återfall Antal (2 år) Andel återfall Antal (3 år) Andel återfall % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % 18

21 Diagram 7.1:a. totalt per årspopulation (fängelse). En del av dem som återföll har på nytt tagits in i fängelse under tiden för uppföljning. För de tre första avgångspopulationerna, , är likheterna stora. Cirka procent har åter börjat verkställa fängelse inom tre år. Efter 1996 är en återintagna i fängelse högre. Av dem som frigavs har mer än 40 procent på nytt tagits in i fängelse inom tre år. Däremot har frigivits en lägre som återkommit till anstalt (36-38 procent). Här finns en ökad användning av alternativ till fängelse främst kontraktsvård och skyddstillsyn. Tabell 7.1:b Intagning i fängelse under uppföljningstiden - totalt per årspopulation (fängelse). Startår Antal (1 år) Andel återfall Antal (2 år) Andel återfall Antal (3 år) Andel återfall % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % 19

22 7.2 Skyddstillsyn (exklusive kontraktsvård och samhällstjänst) De som påbörjade skyddstillsyn mellan 1994 och 2007 har ett återfall som varierar mellan procent inom tre år. Det är ett ganska stabilt resultat. Klientgruppen har minskat från som mest cirka (1995) till cirka (2007). Klientgruppen ökar därefter med ungefär 300 per år. Tabell 7.2:a. - totalt per årspopulation (skyddstillsyn). Startår Antal (1 år) Andel återfall Antal (2 år) Andel återfall Antal (3 år) Andel återfall % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % Diagram 7.2:a. totalt per årspopulation (skyddstillsyn). Vissa av dem som efter domen återföll till skyddstillsyn, togs senare på grund av återfallet in i fängelse. Till skillnad från återfall efter fängelsevistelse är det inga stora skillnader om man jämför mellan åren för dem som är dömda till skyddstillsyn. Andelen som efter återfall tas in i fängelse är generellt 20

23 lägre än för de som frigavs från fängelse. Efter tre år varierar en som tas in i fängelse mellan procent. Tabell 7.2:b. Intagning i fängelse under uppföljningstiden - totalt per årspopulation (skyddstillsyn). Startår Antal (1 år) Andel återfall Antal (2 år) Andel återfall Antal (3 år) Andel återfall % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % 7.3 Kontraktsvård I tabell samt diagram 7.3:a, på nästa sida, redovisas hur många som återfallit av dem som påbörjat kontraktsvård under 1994 till Även här ökar återfallet ju fler år som används som återfallsperiod. Efter en tid för uppföljning på ett år varierar återfallen inom intervallet procent. Efter två år är återfallet uppe i procent för de första fyra startåren, men har ökat till 30 procent för de som påbörjade kontraktsvård efter år Efter tre år har återfallet ökat till procent för de tre första startåren, men för de som påbörjade kontraktsvård är återfallet uppe i procent. För åren 2004 till 2007 varierade återfallet mellan procent. Det finns således en tendens till ökat återfall för de senare startåren. 21

24 Startår Antal (1 år) Andel återfall Antal (2 år) Andel återfall Antal (3 år) Andel återfall % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % Tabell 7.3:a. - totalt per årspopulation (kontraktsvård). Diagram 7.3:a. totalt per årspopulation (kontraktsvård). 22

25 En viss av dem som återföll efter domen till kontraktsvård togs senare på grund av återfallet in i fängelse. Tabellen nedan visar fördelningen för de fjorton åren. Andelen, som efter återfall togs in i fängelse, i populationen som var dömda till kontraktsvård, är dock högre än för de som var dömda till skyddstillsyn. Mellan åtta och 12 procent av de kontraktsvårdsdömda togs in i fängelse inom ett år räknat från påföljdens början. Efter två år hade procent påbörjat fängelsestraff och efter tre år omkring 25 procent. Startår Tabell 7.3:b. Intagning i fängelse under uppföljningstiden - totalt per årspopulation (kontraktsvård). Antal (1 år) Andel återfall Antal (2 år) Andel återfall Antal (3 år) Andel återfall % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % 7.4 Samhällstjänst Samhällstjänstens tillämpningsområde vidgades genom förändrad lagstiftning från 1 januari Antalet påbörjade ärenden ökade med mer än 300 under året. Det har också skett förändringar avseende gruppens ålderssammansättning, fördelning av huvudbrott och tidigare belastning. Trots ökning av et domar och övriga förändringar ses inga större skillnader i återfall inom ett år före och efter förändringen av lagen I tabell samt diagram 7.4:a, på nästa sida, redovisas hur många som återfallit av dem som påbörjat samhällstjänst under 1994 till 2009 och för olika uppföljningstid. Efter ett år är återfallet procent för de första sju åren, 18 procent för För att därefter återgå till procent. Efter två år kan man förenklat säga att återfallet dubblerats. Efter tre år har återfallet ökat till mellan 29 och 37 procent, det högsta återfallet avser 1996, 2001 och

26 Tabell 7.4:a. - totalt per årspopulation (samhällstjänst). Startår Antal (1 år) Andel återfall Antal (2 år) Andel återfall Antal (3 år) Andel återfall % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % Diagram 7.4:a. totalt per årspopulation (samhällstjänst). Tabell 7.4:b, nästa sida, visar hur stor som togs in i fängelse på grund av återfall under uppföljningsperioden. Inom ett år har fem till sex procent påbörjat fängelsevistelse på grund av nya brott, utom för de senare åren där påbörjat fängelsevistelse inom ett år varit tre till fyra procent. När tre år förflutit har mellan 12 och 20 procent tagits in i fängelse vid minst ett tillfälle. 24

27 Startår Tabell 7.4:b. - intagning i fängelse under uppföljningstiden - totalt per årspopulation (samhällstjänst). Antal (1 år) Andel återfall Antal (2 år) Andel återfall Antal (3 år) Andel återfall % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % 7.5 Skyddstillsyn med fängelse enligt BrB 28:3 Nedan framgår hur stort återfallet är för dem som påbörjat skyddstillsyn med fängelse enligt BrB 28:3. Varje år döms mellan personer till denna påföljdskombination. Den lilla gruppstorleken och variationer beträffande kön, ålder, huvudbrott och tidigare belastning gör att återfallen varierar kraftigt både inom grupper och mellan olika år. Dock har en minskning kunnat observeras de två senaste mätåren. Startår Antal (1 år) Tabell 7.5:a. - totalt per årspopulation (skyddstillsyn med fängelse enligt BrB 28:3). Andel återfall Antal (2 år) Andel återfall Antal (3 år) Andel återfall % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % 25

28 sarna är relativt höga. Andelen återfall visar på tre års sikt en minskning. Efter tre år har mellan 45 och 63 procent återfallit av dem som dömdes under Diagram 7.5:a. totalt per årspopulation (skyddstillsyn med fängelse enligt BrB 28:3). Efter att ett år har gått har mellan sju och 24 procent på nytt tagits in i fängelse. Vid tvåårsuppföljningen har mellan 19 och 38 procent påbörjat nytt fängelsestraff och vid treårsuppföljningen mellan 29 och 45 procent. Tabell 7.5:b. - intagning i fängelse under uppföljningstiden totalt per årspopulation skyddstillsyn med fängelse enligt BrB 28:3). Startår Antal (1 år) Andel återfall Antal (2 år) Andel återfall Antal (3 år) Andel återfall % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % 7.6 Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) I tabellen på följande sida kan utläsas hur många som återfallit av dem som påbörjade intensivöver- 26

29 vakning med elektronisk kontroll under Under 1994 påbörjades endast 82 övervakningar. Inom ett år hade sex procent av dessa återfallit med ny kriminalvårdspåföljd. Under 1995 och 1996 påbörjades 443 respektive 489 övervakningar. För båda åren hade fyra procent återfallit inom ett år. Av dem som påbörjade intensivövervakning under återföll nio till elva procent inom två år. en inom tre år varierade mellan procent. Åren var gruppen med intensivövervakning mer än personer. et förändrades inte jämfört med den tidigare begränsade försöksverksamheten. Även för var återfallet fyra procent inom ett år. För startåren förändras återfallet inte nämnvärt på två och tre års sikt jämfört med försöksverksamheten. Från 2000 har återfallet ökat något, sannolikt till följd av påföljdsförändringar och därmed delvis förändrad målgrupp. På ett års sikt har en återfall varit sex till sju procent, på två års sikt procent och motsvarande på tre års sikt procent. Startår Antal (1 år) Tabell 7.6:a. - totalt per årspopulation (intensivövervakning med elektronisk kontroll). Andel återfall Antal (2 år) Andel återfall Antal (3 år) Andel återfall % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % Diagram 7.6:a. totalt per årspopulation (intensivövervakning med elektronisk kontroll). 27

Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel

Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-527 58 400 info@bra.se www.bra.se Sammanfattning I statistiken över kriminalvård redovisas i huvudsak uppgifter om personer intagna och inskrivna

Läs mer

Personer lagförda för brott år 2002

Personer lagförda för brott år 2002 Personer lagförda för brott år 2002 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik) år 2002. Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna

Läs mer

ÅTERFALL I BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR

ÅTERFALL I BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR ÅTERFALL I BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR 2003 2005 Återfall i brott Recidivism Sammanfattning Ny återfallsstatistik: Brå publicerar från och med 2012 en ny statistik över återfall i brott. Statistiken har

Läs mer

Återfall i brott. Recidivism. Sammanfattning. Definition

Återfall i brott. Recidivism. Sammanfattning. Definition Återfall i brott Recidivism Sammanfattning Av samtliga personer med ingångshändelse 2010 återföll 25 procent i brott inom ett år. Bland kvinnorna återföll 17 procent och bland männen 27 procent. Återfallsandelen

Läs mer

Återfall i brott. Recidivism. Sammanfattning. Definition

Återfall i brott. Recidivism. Sammanfattning. Definition Återfall i brott Recidivism Sammanfattning Av samtliga personer med en ingångshändelse 2011 återföll 25 procent i brott inom ett år. Bland kvinnorna återföll 17 procent och bland männen 27 procent. Återfallsandelen

Läs mer

6 Återfall i brott. Sammanfattning. Recidivism. Definition

6 Återfall i brott. Sammanfattning. Recidivism. Definition Recidivism Sammanfattning Av samtliga personer med ingångshändelse återföll procent i brott inom tre år. Bland kvin norna återföll procent och bland männen procent. Återfallsandelen uppvisar mycket små

Läs mer

LAG OCH RÄTT. Brott och straff

LAG OCH RÄTT. Brott och straff LAG OCH RÄTT Brott och straff Olika typer av straff = påföljd En stor del av innehållet i denna powerpoint är hämtat från Brottsrummet.se En person som döms för ett brott får också ett straff, eller en

Läs mer

Personer lagförda för brott år 2000

Personer lagförda för brott år 2000 Personer lagförda för brott år 2000 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen

Läs mer

20 frågor om Kriminalvården

20 frågor om Kriminalvården 20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2006:891 Utkom från trycket den 26 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken 2 dels

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2016:491 Utkom från trycket den 3 juni 2016 utfärdad den 26 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 förskrivs i fråga om brottsbalken 2 dels att

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling ISSN 1653-6665 Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK Frivård Utkom från trycket den 28 mars 2011 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om verkställighet av frivårdspåföljder

Läs mer

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001 NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001 1 FÖRORD Kriminalvården i de nordiska länderna vilar på en i många stycken gemensam värdebas. Det nordiska samarbetet

Läs mer

Utvidgad användning av intensivövervakning med elektronisk kontroll

Utvidgad användning av intensivövervakning med elektronisk kontroll Utvidgad användning av intensivövervakning med elektronisk kontroll En beskrivning av de nya målgrupperna för IÖV och IÖV-utsluss WEBBRAPPORT 2006:1 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott

Läs mer

Remiss av Nya påföljder (SOU 2012:34)

Remiss av Nya påföljder (SOU 2012:34) SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2012-09-27 Handläggare: Carola Östling Telefon: 08-508 15 055 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2012-10-25

Läs mer

Kortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999 2014

Kortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999 2014 Kortanalys 5/215 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 214 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Syfte och frågeställningar... 6 Begränsningar... 6 Utvecklingen av sluten ungdomsvård... 7 Antalet domar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 april 2014 B 4080-13 KLAGANDE MP Ombud och offentlig försvarare: Advokat RT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Häleri

Läs mer

37/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 3/61/2010 HARE nummer OM 004:00/2011

37/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 3/61/2010 HARE nummer OM 004:00/2011 20.6.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Minskning av allvarliga våldsbrott Arbetsgrupp med uppgift att utreda risken för återfall i allvarliga våldsbrott ordförande Jarmo

Läs mer

Personer lagförda för brott

Personer lagförda för brott Personer lagförda för brott Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013

Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013 Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013 1 Enhetlig påföljdsbestämning Vilka skäl kan anföras för att påföljdsbestämningen bör vara enhetlig? Är påföljdsbestämningen i Sveriges

Läs mer

Rapport 2007:1. Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården. Delrapport 2

Rapport 2007:1. Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården. Delrapport 2 Rapport 2007:1 Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården Delrapport 2 Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården Delrapport 2 Rapport 2007:1 Brå centrum för kunskap

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-12-18 Närvarande: F.d. justitieråden Gustaf Sandström och Lennart Hamberg samt justitierådet Agneta Bäcklund. Ny påföljd efter tidigare dom Enligt en

Läs mer

Domstolarna påföljdspraxis vid vissa våldsbrott. sammanfattning

Domstolarna påföljdspraxis vid vissa våldsbrott. sammanfattning Domstolarna påföljdspraxis vid vissa våldsbrott sammanfattning En rapport från Åklagarmyndigheten 2007 Förord Regeringen beslutade den 8 december 2005 och den 14 december 2006 att ge Åklagarmyndig heten

Läs mer

Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet

Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet Publicerad 2016-03-21 Kriminalvård. Mer frivård. Nära 70 procent av alla fängelsestraff är kortare än sex månader. Att på så kort tid förmå en människa

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa

Läs mer

Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården

Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården Slutrapport Rapport 2007:19 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten

Läs mer

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1996-2000 1 FÖRORD Samarbetet mellan de nordiska länderna inom kriminalvårdens olika verksamheter är mycket omfattande. Det är

Läs mer

Rapport 2010:10. Frivården i Sverige. En kartläggning

Rapport 2010:10. Frivården i Sverige. En kartläggning Rapport 2010:10 Frivården i Sverige En kartläggning Frivården i Sverige En kartläggning Rapport 2010:10 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:682) om behandling av personuppgifter inom kriminalvården; SFS 2014:1162 Utkom från trycket den 7 oktober 2014 utfärdad den 11 september

Läs mer

Allmänhetens syn på påföljden för grovt rattfylleri

Allmänhetens syn på påföljden för grovt rattfylleri Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2005 Moment 4:3 Fördjupningsarbete Rapport nr. 246 Allmänhetens syn på påföljden för grovt rattfylleri Sammanfattning Rattfylleri är ett stort problem

Läs mer

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol

Läs mer

Kommittédirektiv. Villkorlig frigivning. Dir. 2016:28. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016

Kommittédirektiv. Villkorlig frigivning. Dir. 2016:28. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016 Kommittédirektiv Villkorlig frigivning Dir. 2016:28 Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska, i syfte att stärka möjligheterna att förebygga

Läs mer

Domstolarnas påföljdspraxis vid vissa våldsbrott

Domstolarnas påföljdspraxis vid vissa våldsbrott Domstolarnas påföljdspraxis vid vissa våldsbrott En rapport från Åklagarmyndigheten 2007 Utgivare: Åklagarmyndigheten Grafisk formgivning och tryck: Edita AB Upplaga: 2500 Åklagarmyndigheten Box 5553 114

Läs mer

SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS

SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS Innehåll Sis uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Ungdomsvård 2012...5 Platser på särskilda ungdomshem...5 Intagningar på särskilda ungdomshem...5

Läs mer

Rapport 2010:8. Utökad frigång och återfall Slutrapport om 2007 års reform av utslussning i Kriminalvården

Rapport 2010:8. Utökad frigång och återfall Slutrapport om 2007 års reform av utslussning i Kriminalvården Rapport 2010:8 Utökad frigång och återfall Slutrapport om 2007 års reform av utslussning i Kriminalvården Utökad frigång och återfall Slutrapport om 2007 års reform av utslussning i Kriminalvården Rapport

Läs mer

Effekter av utslussning med elektronisk fotboja

Effekter av utslussning med elektronisk fotboja Effekter av utslussning med elektronisk fotboja Slutrapport om kriminalvårdens försöksverksamhet åren 2001 2004 RAPPORT 2005:6 BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom mord m.m.

Överklagande av en hovrättsdom mord m.m. Rättsavdelningen Sida 1 (5) Byråchefen My Hedström 2017-01-19 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom mord m.m. Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Vår vision. Vi brukar sammanfatta vår vision Bättre ut!

Vår vision. Vi brukar sammanfatta vår vision Bättre ut! Allmänt om kriminalvården 2010 Vår vision Vårt arbete ska vara inriktat på att förändra brottslingarnas situation och inställning till det liv som lett till kriminalitet. Vi ska tillföra klienten färdigheter,

Läs mer

Straff i proportion till brottets allvar

Straff i proportion till brottets allvar Straff i proportion till brottets allvar Slutbetänkande av Straffiiivåutredningen Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:85 Innehåll Förkortningar 13 Sammanfattning 15 Författningsförslag

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK Frivård Konsoliderad version Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om verkställighet av frivårdspåföljder beslutade den 16

Läs mer

9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR

9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR 9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR Kriminalvårdsmyndigheten Kristianstad, omfattar kommunerna Kristianstad, Hässleholm, Osby, Ö.Göinge och Bromölla. Myndigheten är uppdelad i myndighetskansli, frivård, häkte och

Läs mer

Två HD-domar om ungdomstjänst

Två HD-domar om ungdomstjänst Två HD-domar om ungdomstjänst RättsPM 2007:18 Brottmålsavdelning December 2007 Två HD-domar om ungdomstjänst Högsta domstolen har nyligen meddelat två domar som gäller tillämpningen av påföljden ungdomstjänst.

Läs mer

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården Disposition Presentation Uppdragets bakgrund Tillvägagångssätt Resultat Slutsatser Övriga frågor Presentation Barbro Pellsäter och Sarah

Läs mer

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet Strategiska brott bland unga på 00-talet En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet Bakgrund Brå publicerade år 2000 rapporten Strategiska

Läs mer

SiS statistik år 2009

SiS statistik år 2009 SiS statistik år 2009 Linda Knudsdotter Vanström Sofie Mörner Mats Sonefors Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sidnr INLEDNING... 6 BEGREPP... 8 UNGDOMSVÅRD ÅR 2009... 10 Platser och beläggning

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2000 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2000 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2001:4 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 2001-02-25 Dnr 120-182- FÖRORD Som ett led i uppföljningen av sluten ungdomsvård har

Läs mer

Ny påföljd efter tidigare dom

Ny påföljd efter tidigare dom Justitieutskottets betänkande 2015/16:JuU30 Ny påföljd efter tidigare dom Sammanfattning Regeringen föreslår en reform av regleringen om ny påföljdsbestämning efter tidigare dom. Syftet är att förenkla

Läs mer

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen

Läs mer

1. Inledning. 2. Motivering

1. Inledning. 2. Motivering Kod: 277 Dominik Zimmermann 1 1. Inledning Såsom framgår av uppgiftsbeskrivningen har Dragan befunnits ansvarig för misshandel av normalgraden (BrB 3:5) i ett fall och för grov stöld (BrB 8:4) i två fall.

Läs mer

Yttrande över Påföljdsutredningens betänkande (SOU 2012:34) Nya Påföljder

Yttrande över Påföljdsutredningens betänkande (SOU 2012:34) Nya Påföljder Stockholm den 15 november 2012 Till Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Påföljdsutredningens betänkande (SOU 2012:34) Nya Påföljder Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm har beretts tillfälle

Läs mer

Samhällstjänst. Dagens situation och framtida möjligheter. Rapport 2012:4

Samhällstjänst. Dagens situation och framtida möjligheter. Rapport 2012:4 Samhällstjänst Dagens situation och framtida möjligheter Rapport 2012:4 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och

Läs mer

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld

Läs mer

Regeringens proposition 2015/16:151

Regeringens proposition 2015/16:151 Regeringens proposition 2015/16:151 Ny påföljd efter tidigare dom Prop. 2015/16:151 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 17 mars 2016 Stefan Löfven Morgan Johansson (Justitiedepartementet)

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK IÖV Konsoliderad version Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om intensivövervakning med elektronisk kontroll beslutade

Läs mer

Tabell- och diagramförteckning

Tabell- och diagramförteckning SiS i korthet 2010 Innehåll Sis uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Begrepp...5 Ungdomsvård 2010...6 Platser på särskilda ungdomshem...6 Inskrivningar på särskilda ungdomshem...6 Utskrivningar från

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2009 B 3676-08 KLAGANDE SK Ombud och offentlig försvarare: Advokat JM MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Narkotikabrott

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott

Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 16 juni 2015 KLAGANDE AA Ombud: BB MOTPART Kriminalvården 601 80 Norrköping ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 26 maj

Läs mer

Remiss påföljdsutredningen SOU 2012:34

Remiss påföljdsutredningen SOU 2012:34 2012-11-23 Remiss påföljdsutredningen SOU 2012:34 Akademikerförbundet SSR har fått ovanstående betänkande på remiss via SACO till Justitiedepartementet. Allmänna synpunkter Akademikerförbundet SSR tycker

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling ISSN 1653-6665 Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK IÖV Utkom från trycket den 28 mars 2011 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om intensivövervakning med elektronisk

Läs mer

Avdelningen för JURIDIK. Britta Forsberg C 430

Avdelningen för JURIDIK. Britta Forsberg C 430 Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Stöld BrB 8:1. 4 rekvisit: 1. Olovligt tagande utan lov ta annans sak. 2. Äganderättskränkning saken tillhör annan. Ej vilda djur. 3. Tillägnelseuppsåt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 mars 2009 B 3843-08 KLAGANDE YAM Ombud och offentlig försvarare: Advokat PO MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Rån

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 december 2015 B 3019-15 KLAGANDE IJN Ombud och offentlig försvarare: Advokat TM MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 november 2015 B 410-15 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPARTER 1. LV Ombud och offentlig försvarare: Advokat DH 2.

Läs mer

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-04-23 Handläggare: Carola Östling Telefon: 08-508 15 055 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2009-05-14

Läs mer

HK./. Riksåklagaren angående grovt rattfylleri

HK./. Riksåklagaren angående grovt rattfylleri ÅKLAGARMYNDIGHETEN Svarsskrivelse Sida 1 (6) Byråchefen Stefan Johansson 2007-05-25 Ert ÅM 2007/1729 Er beteckning B 5251-06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM HK./. Riksåklagaren angående grovt

Läs mer

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen.

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen. När klassen arbetar med fallet om hot och våld i kärleksrelationen mellan Claes och Eva, kanske ni funderar kring det straff som Claes dömdes till. Vi har talat med Johan Ström, som är specialist på relationsvåld

Läs mer

Åtalade, dömda och straff 2013

Åtalade, dömda och straff 2013 Rättväsende 2014 Åtalade, dömda och straff 2013 Fler djurhållningsförbud utfärdades an tidigare Enligt Statistikcentralens uppgifter utfärdades åt 90 personer djurhållningsförbud år 2013, dvs. ungefär

Läs mer

Sluten ungdomsvård 1999

Sluten ungdomsvård 1999 Allmän SiS-rapport 2000:2 Sluten ungdomsvård 1999 domarna ungdomarna verkställigheten och vården utvärderingen Januari 2000 Sören Öman Margareta Wihlborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord...i Sammanfattning...1

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 14 juni 2016 B 2095-15 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART SS Ombud och offentlig försvarare: Advokat PA SAKEN Grovt

Läs mer

Rättelse/komplettering

Rättelse/komplettering HÖGSTA DOMSTOLEN Enhet 1 JS 04 Mål nr B 3480-14 Rättelse/komplettering Dom, 2015-12-14 Rättelse, 2015-12-16 Beslutat av: justitierådet Ella Nyström Högsta domstolen har rättat ordet straffminimum till

Läs mer

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret (Ds 2009:9) Remiss från Justitiedepartementet

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret (Ds 2009:9) Remiss från Justitiedepartementet PM 2009: RVII (Dnr 001-663/2009) Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret (Ds 2009:9) Remiss från Justitiedepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-10-08 Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden Kristina Ståhl och Agneta Bäcklund. Erkännande och verkställighet av frihetsberövande

Läs mer

SiS följer upp och utvecklar 2/10. Återfall i brott bland ungdomar dömda till fängelse respektive sluten ungdomsvård.

SiS följer upp och utvecklar 2/10. Återfall i brott bland ungdomar dömda till fängelse respektive sluten ungdomsvård. SiS följer upp och utvecklar 2/10 Återfall i brott bland ungdomar dömda till fängelse respektive sluten ungdomsvård Tove Pettersson Återfall i brott bland ungdomar dömda till fängelse respektive sluten

Läs mer

Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder

Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Sida 1 (6) Byråchef Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Klagande Riksåklagaren

Läs mer

KOS Kriminalvård och statistik

KOS Kriminalvård och statistik KOS 2015 Kriminalvård och statistik Kriminalvård Och Statistik 2015 Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2016 ISSN: 1400-2167 Beställningsnummer: 4460 Kriminalvården 601 80 Norrköping

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Utvisning på grund av brott

Utvisning på grund av brott Utvisning på grund av brott De dömda och deras barn BRÅ-rapport 2000:18 Denna rapport kan beställas hos bokhandeln eller hos Fritzes Kundservice, 106 47 Stockholm. Telefon 08-690 91 90, fax 08-690 91 91,

Läs mer

IDEOLOGIER 3 nivåer STRAFFMÄTNING PÅFÖLJDSVAL. NIVÅ 1 Kriminalisering - Allmänprevention (avskräckning/moralbildning)

IDEOLOGIER 3 nivåer STRAFFMÄTNING PÅFÖLJDSVAL. NIVÅ 1 Kriminalisering - Allmänprevention (avskräckning/moralbildning) IDEOLOGIER 3 nivåer NIVÅ 1 Kriminalisering - Allmänprevention (avskräckning/moralbildning) NIVÅ 2 Domsnivån - Proportionalitet och humanitet NIVÅ 3 Verkställighet - Individualprevention och humanitet STRAFFMÄTNING

Läs mer

Samhällstjänst. i samhällets tjänst? RAPPORT 2003:3

Samhällstjänst. i samhällets tjänst? RAPPORT 2003:3 Samhällstjänst i samhällets tjänst? RAPPORT 2003:3 BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället.

Läs mer

CC./. riksåklagaren ang. misshandel m.m.

CC./. riksåklagaren ang. misshandel m.m. Svarsskrivelse Sida 1 (5) Rättsavdelningen Datum 2016-02-12 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2015-01-29 B 165-16 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm CC./. riksåklagaren ang. misshandel

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 december 2012 B 5579-11 KLAGANDE DA Ombud och offentlig försvarare: Advokat ES MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om belastningsregister; SFS 1998:620 Utkom från trycket den 24 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Belastningsregister 1

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (14) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 mars 2015 Ö 4060-14 KLAGANDE CP Ombud och offentlig försvarare: Advokat RB MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

2007 års reform av utslussning i kriminalvården

2007 års reform av utslussning i kriminalvården Rapportnr2009:18 2007 års reform av utslussning i kriminalvården Delrapport 2 Rapport 2009:18 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 december 2014 B 1041-14 KLAGANDE M L Ombud och offentlig försvarare: Advokat P S MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

A.J. överklagade Kriminalvårdens beslut och yrkade att han skulle beviljas intensivövervakning med elektronisk kontroll.

A.J. överklagade Kriminalvårdens beslut och yrkade att han skulle beviljas intensivövervakning med elektronisk kontroll. HFD 2015 ref 39 Med hänsyn till att domstolen tagit slutlig ställning till ett överklagande har en som återförvisning betecknad åtgärd ansetts utgöra ett överlämnande av handlingarna i målet till beslutsmyndigheten.

Läs mer

Utformningen av dom, slutligt beslut och avräkningsunderlag samt rapportering till Rikspolisstyrelsen i brottmål

Utformningen av dom, slutligt beslut och avräkningsunderlag samt rapportering till Rikspolisstyrelsen i brottmål DVFS 2008:1 Bilaga A Utformningen av dom, slutligt beslut och avräkningsunderlag samt rapportering till Rikspolisstyrelsen i brottmål Enligt förordningen (1970:517) om rättsväsendets informationssystem

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 april 2011 SÖKANDE AA Ombud: Jur. kand. Pehr Amrén Försvarsadvokaterna Stockholm Box 12107 102 23 Stockholm KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens

Läs mer

Begåvning och brottslighet bland svenska män

Begåvning och brottslighet bland svenska män Begåvning och brottslighet bland svenska män En uppföljningsstudie över 35 år Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens Reprocentral, 2010

Läs mer

Lagförda personer i befolkningen Kortanalys 3/2016

Lagförda personer i befolkningen Kortanalys 3/2016 Kortanalys 3/2016 Lagförda personer i befolkningen En studie av andelen lagförda bland kvinnor, män, i olika åldersgrupper och för några utvalda brott Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 7 Syfte

Läs mer

7. KÖNSSKILLNADER I BROTTSLIGHET 107 Historik 107 Kvinnobrottsligheten i dag 109 Kvinnors våldsbrottslighet 111 Pojkars och flickors kriminalitet 115

7. KÖNSSKILLNADER I BROTTSLIGHET 107 Historik 107 Kvinnobrottsligheten i dag 109 Kvinnors våldsbrottslighet 111 Pojkars och flickors kriminalitet 115 Innehåll Förord 13 1. BROTT OCH BROTTSUTVECKLING 15 Vad är brott? 15 Avvikande beteende 15 Beteende som strider mot lagen 16 Brottsutvecklingen 17 Kort historik 17 Grov organiserad brottslighet 19 Fler

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott Dir. 2013:30 Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska överväga och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 14 maj 2008 B 5251-06 KLAGANDE HK Ombud och offentlig försvarare: Advokat MN MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

GL./. riksåklagaren ang. grovt tullbrott

GL./. riksåklagaren ang. grovt tullbrott SVARSSKRIVELSE Sida 1 (11) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2013-08-08 B 3926-13 Rotel 18 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM GL./. riksåklagaren ang. grovt tullbrott (Hovrätten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2009 B 5060-08 KLAGANDE DI Ombud och offentlig försvarare: Advokat CT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Rån ÖVERKLAGADE

Läs mer