Kriminalvårdens Redovisning om Återfall Uppföljning t.o.m. 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kriminalvårdens Redovisning om Återfall Uppföljning t.o.m. 2010"

Transkript

1 Kriminalvårdens Redovisning om Uppföljning t.o.m Utvecklingsenheten

2 2

3 Layout och omslag: Sofia Axell, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2014 Tryckning: Kriminalvården Ytterligare exemplar kan beställas från: Kriminalvården, Norrköping ISBN: Beställningsnr: 7051 Hemsida: 1

4 Förord Rapporten Åter avsändaren om återfall och återfallsproblematik i kriminalvården var starten för ett fortlöpande arbete med redovisning av återfall för kriminalvårdens. Därefter har ytterligare publikationer utkommit i serien Kriminalvårdens redovisning om återfall (KRÅ). Kriminalvården har som ett övergripande mål att minska återfall. Av det följer ett starkt intresse av att följa upp hur många av kriminalvårdens som kommer tillbaka för att på nytt avtjäna påföljd i fängelse eller frivård. Därför fokuseras denna publikation på återfall till brott som leder till kriminalvårdspåföljder. Med hjälp av återfallsstudier kan man identifiera vilka särskilda riskgrupper som bör ges större uppmärksamhet och insatser under tiden i kriminalvård men också vilka grupper som har låg risk att återfalla. Att följa upp återfall är således ett sätt att identifiera hur resurser ska allokeras på bästa sätt. Är återfallen mycket olika för olika påföljder? Beror det i så fall på påföljden och dess innehåll eller är det andra faktorer som svarar för en större del av förklaringen? Det är bara några exempel på frågor som kan ställas i samband med återfallsuppgifter. Denna rapport har inte för avsikt att besvara alla. Därtill krävs forskningsinsatser av helt annan och djupgående karaktär. Eftersom det ständigt dyker upp nya intresseområden och frågeställningar måste ambitionen att publicera standarduppgifter om återfall också vara förenad med ett fortlöpande utvecklingsarbete. I denna rapport tillkommer ett nytt avsnitt om effekter av förändrad lagstiftning. De som huvudsakligen arbetat med rapporten är Karin Lindsten, Per Carlsson, Mattias Pettersson och Sofia Axell. Tack även till de kollegor som lämnat värdefulla synpunkter på rapportens innehåll. Emma Ekstrand T.f. chef för Utvecklingsenheten 2

5 Innehållsförteckning 1. Några resultat Sammanfattning 5 2. Syftet med rapporten 8 3. som effektmått 3.1 Olika definitioner av återfall 3.2 Olika långa tider för uppföljning 3.3 speglar endast brott som kan knytas till brottslingen 3.4 Kriminalvårdspopulationens föränderlighet över tid 3.5 Att jämföra resultaten av olika påföljder eller behandlingsinsatser 3.6 Är återfall lika med ett misslyckande? 3.7 kan användas som effektmått 4. definition i denna undersökning 4.1 Som återfall räknas 4.2 Som återfall räknas inte 4.3 räknas från 5. Metod 5.1 Rapportens omfattning beskrivning av uppföljningsperioder 6. Effekter av förändrad lagstiftning 6.1 Förändringar i klientgrupper 6.2 Införandet av IÖV 6.3 Införandet av villkorlig dom med samhällstjänst 6.4 Utökning av målgruppen för IÖV 7. Resultat per påföljd Skyddstillsyn (exkl. kontraktsvård och samhällstjänst) 7.3 Kontraktsvård 7.4 Samhällstjänst 7.5 Skyddstillsyn med fängelse enligt BrB 28:3 7.6 Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) 7.7. Villkorlig dom med samhällstjänst 8. Jämförelse mellan påföljder återfall inom tre år 8.1 Om straffmätning och val av påföljd 8.2 Jämförelse mellan påföljder återfall inom tre år samtliga brottstyper 8.3 Jämförelse mellan påföljder återfall inom tre år våldsbrott 8.4 Jämförelse mellan påföljder återfall inom tre år sexualbrott 8.5 Jämförelse mellan påföljder återfall inom tre år tillgreppsbrott 8.6 Jämförelse mellan påföljder återfall inom tre år rån 8.7 Jämförelse mellan påföljder återfall inom tre år rattfylleri 8.8 Jämförelse mellan påföljder återfall inom tre år narkotikabrott (inkl. smuggling) 9. Sammanfattande redovisning av riskgrupper, tioårsperiod 9.1 Högsta återfall 9.2 Lägsta återfall 9.3 bland unga 9.4 bland kvinnor 10. Brott i första återfallsdomen Skyddstillsyn 10.3 IÖV

6 11. i samma typ av brottslighet inom tre år Tid till återkomst i ny kriminalvård Skyddstillsyn 13. Begrepp och definitioner Käll- och referensförteckning Tabellbilaga

7 1. Några resultat - Sammanfattning Rapporten beskriver återfall efter alla påföljder som kriminalvården verkställer. Påföljderna fängelse, skyddstillsyn, skyddstillsyn med föreskrift om särskild behandlingsplan (kontraktsvård), skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst, skyddstillsyn med fängelse (BrB 28:3), intensivövervakning med elektronisk kontroll samt villkorlig dom med samhällstjänst följs upp. srapportering bygger på registerdata. Definitionen av återfall innebär att ett brott som klienten dömts för skall ha inträffat efter en starthändelse (frigivning eller påbörjad frivård). suppgifter kan därför redovisas först en tid efter att händelserna inträffat och slutligt registrerats. Kriminalvården kan i denna rapport redovisa återfall till och med utgången av Av speciellt intresse för kriminalvården är hur många och vilka som kommer tillbaka. har därför definierats med att en klient dömts till ny kriminalvårdspåföljd inom tiden för uppföljning. Rapporten inleds med ett avsnitt om begränsningar och tolkningsmöjligheter. Bland annat varnas för att på ett förenklat sätt tolka återfallsuppgifter som ett resultat av gjorda insatser (kapitel 3). I kapitel 6 redovisas olika förändringar i lagstiftning och de effekter dessa har haft på återfall. I kapitel 7 redovisas återfallet per påföljd efter ett, två och tre år samt tidpunkt för intagning i fängelse efter nya brott. I kapitel 8 redovisas en jämförelse mellan de olika påföljderna med tre års tid för uppföljning. et för alla som avtjänade kriminalvård var i medeltal 37 procent, det vill säga knappt fyra av tio återfaller inom tre år. Variationerna mellan påföljderna framgår av diagrammet nedan. Medelåterfallet för alla som frigavs från anstalt oavsett strafftidens längd var 49 procent. Diagram 1.1. inom tre år, samtliga påföljder. Medelvärde Fä T=<2 mån Fä 2 mån-2 år Fä T=>2 år Skyddstillsyn Kontraktsvård Samhällstjänst St+Fä (28:3) IÖV VD+Sh Fä = fängelse. St+Fä (28:3)= Skyddstillsyn och fängelse. IÖV = intensivövervakning med elektronisk kontroll. Kategori 28:3 ingår även bland fängelsedömda. = Villkorlig dom med samhällstjänst. Utvecklingen av återfallet på hela klientgruppen är relativt stabil över tid. 5

8 Diagram 1.2. inom tre år, samtliga. Gemensamt för alla påföljder med startår Vd = villkorlig dom med samhällstjänst. I kapitel 9 redogörs för särskilda riskgrupper. Generellt kan sägas att intagna dömda till medellånga fängelsestraff och med tidigare belastning har ett högt återfall. Här återfinns delgrupper med återfall upp till 87 procent inom tre år. De högsta återfallen kännetecknas av personer som är: tidigare belastade av fängelsevistelse dömda för tillgreppsbrott frigivna från ett medellångt fängelsestraff I kapitel 11 redovisas, sammanräknat för alla påföljder, om samma brottstyper som huvudbrottet i grunddomen upprepas i någon dom under en treårig uppföljningsperiod. Av de som var dömda med tillgreppsbrott som allvarligaste brott återfaller i genomsnitt 55 procent i nya tillgreppsbrott. Därefter kommer narkotikabrott där 40 procent döms för nya narkotikabrott. Klienter dömda för sexualbrott återfaller i samma typ av brott i lägre omfattning (tre procent) och har totalt sätt ett lägre återfall än övriga grupper. De som var dömda för rån som huvudbrott dömdes i liten omfattning för nya rån. En stor av dem som dömts för rån, 40 procent, döms däremot för andra brottstyper till ny kriminalvård. 6

9 Diagram 1.3. inom tre år, per huvudbrott och återfall i samma brottstyp. Medelvärde I kapitel 12 redogörs slutligen för hur snabbt återkommer i ny verkställighet av kriminalvård. Mönstret följer tidigare redovisning, det vill säga tillgreppsbrott, rån och narkotikabrott som generellt har de högsta återfallen, är också de brottstyper där återfall och återkomst i ny kriminalvård sker snabbast. 7

10 2. Syftet med rapporten Rapporten har flera syften. Det första syftet är att presentera faktauppgifter om hur många som återfaller efter att ha varit föremål för kriminalvård. Ett andra syfte är att identifiera riskgrupper, som ett underlag till hur kriminalvården bör prioritera, utveckla och inrikta arbetet med behandlingsåtgärder för olika klientgrupper. Rapporten ska också visa på några av de svårigheter som hänger samman med framställningen och tolkningen av uppgifter om återfall. Av speciellt intresse för kriminalvården är hur många som efter avtjänat straff åter dömts till kriminalvårdspåföljd respektive har påbörjat ny verkställighet inom fängelse eller frivård. I rapportens redovisning av resultat är detta definitionen på återfall. Det finns många sätt att redovisa återfall, fördelat på delgrupper, bakgrundsfaktorer, riskgrupper etc. Rapporten har inte för avsikt att på något sätt ge en fullständig redovisning. Den bör snarare ses som en demonstration av möjligheter med återfallsstudier där några uppgifter kan anses självklara och andra kan senare bli föremål för utveckling eller reducering. Innehållet är i huvudsak uppbyggt på ett tabellmaterial, som till stora delar får tala för sig självt. Textdelarna har begränsats till kortare kommentarer och vägledning in i tabellerna. Analyser och eventuella förklaringar till skillnader i återfall mellan olika påföljder och delgrupper har därmed begränsats. För att kunna förklara effekter eller resultat av olika åtgärder krävs en helt annan forskningsansats, vilket inte är syftet med denna framställning. Denna rapport redovisar uppgifter om återfall för alla påföljder som kriminalvården har ansvar för att verkställa. 8

11 3. som effektmått En effekt är något som inträffar på grund av en insats - och som inte skulle ha inträffat utan insatsen. Insatsen har således ett orsakssamband med ett senare utfall, det vill säga en identifierad påverkansfaktor leder till ett visst resultat. En insats kan vara mer eller mindre avgränsad och välbeskriven. För kriminalvård skulle verkställighet av fängelsestraff eller frivårdspåföljd kunna betraktas som en insats. Andra exempel på insatser kan vara en genomförd behandlingsaktivitet (till exempel en programverksamhet), fängelseprästens samtal, läkarens rådgivning, kontaktmannens arbete med sin klient etc. är ett missbrukat mått på effekter. En siffra till exempel en som begått nya brott efter avtjänat fängelsestraff säger egentligen ingenting om effekter. sen är enbart ett konstaterande av hur det ser ut. Det är alltför lätt att ta för givet att återfallsuppgifter speglar resultaten av olika insatser. Det är därför nödvändigt att belysa en del av de svårigheter som ligger bakom framtagande av återfallsuppgifter och hur man kan använda dem. 3.1 Olika definitioner av återfall Det förekommer många olika definitioner av återfall i statistik och i olika redovisningar av forskningsresultat. kan definieras som ett nytt brott överhuvudtaget, utan hänsyn till val av påföljd eller om något straff utdöms. Avgränsningar kan göras av olika skäl. Man kanske vill undvika att redovisa mindre allvarlig brottslighet och använder begrepp som grövre brott, vilket då fordrar en definition av begreppet. I vissa fall är man kanske bara intresserad av återfall i viss brottslighet eller samma typ av brott som tidigare begåtts. Andra sätt att avgränsa återfall kan vara att en person fått en ny dom av domstol. Ytterligare möjligheter kan vara ny dom till viss påföljd eller till påföljd som leder till kriminalvård. Den tid som bestäms mellan en starttidpunkt och en sluttidpunkt varierar mellan olika studier. Starttidpunkt för att börja mäta återfall kan till exempel vara frigivning från ett fängelsestraff. Oberoende av vilken återfallsdefinition som sedan används är det viktigt att exakt definiera och redovisa vad som räknas. Brister förekommer ofta i sådan exakthet. Om man till exempel har ny dom som kriterium på återfall så måste man hålla kontroll på när brotten begicks. Om brotten begicks före eller under fängelsestraffet får man ett falskt återfall om detta inte kontrolleras. Å andra sidan kan brott ha begåtts efter starttidpunkten, men ingen dom föll före sluttidpunkten. Man missar då ett återfall, i detta fall dock helt korrekt enligt definitionen. Hade man i stället sökt efter brottstidpunkt som återfallskriterium hade det sistnämnda fallet kommit med som ett återfall. Då uppstår i stället problemet att det kan gå lång tid mellan brott, upptäckt och dom, varför man måste vänta längre om man ska vara någorlunda säker på resultatet. 3.2 Olika långa tider för uppföljning Det finns ingen fast praxis på vad som är lämplig tid för uppföljning. Två år förekommer i många undersökningar som tid för uppföljning medan andra har tre, fyra eller fem år. Ju längre tid som studeras, desto högre återfall redovisas, även om återfallskurvan planar ut med tiden. Vissa brott behöver följas längre än andra (till exempel lågfrekventa brott eller brott med låg upptäcktsrisk). Ju längre tid som förflyter, desto svårare blir det att analysera orsakssamband mellan insatsen (straffet/behandlingen etc.) och resultatet. 9

12 3.3 speglar endast brott som kan knytas till brottslingen sstatistik bygger på att tidigare dömda personer på nytt blivit lagförda och registrerats för brott (om man undantar undersökningar som bygger på självdeklarerad brottslighet). är således inget mått på om tidigare dömda personer begått brott eller inte - utan om de förekommer i något register som innehåller sådana uppgifter. Olika brott har olika upptäcktsrisker. Förenklat kan sägas att mycket grova brott har en högre upptäcktsrisk än lindriga brott. Den som begår många brott löper på sikt större risk att bli upptäckt än den som begår enstaka brott. Personer som är väl kända av polisen löper också större risk för upptäckt. Polisens prioriteringar och resurser över tid påverkar upptäcktsrisken för olika brott. Ett exempel för att beskriva upptäcktsrisk kan ges beträffande rattfylleri. Man bedömer att en rattfyllerist i genomsnitt har kört bil i påverkat tillstånd minst 500 mil före upptäckt. Ett annat sätt att beskriva upptäcktsrisk är att man uppskattar att det görs cirka bilresor varje dag av förare i alkoholpåverkat tillstånd medan endast rattfylleribrott rapporteras på årsbasis Kriminalvårdspopulationens föränderlighet över tid Förändringar i kriminalpolitiken, ändrad påföljdspraxis och ny lagstiftning påverkar över tid vem som döms till viss påföljd (och för vilka brott man döms till viss påföljd). Av detta följer svårigheter att tolka tidsserier av återfallsuppgifter och kommentarer måste göras till kända ändringar. Exempel på detta är en ökad användning av alternativ till fängelse. Personer som tidigare skulle ha verkställt påföljd i fängelse genomgår i stället verkställighet i frivård. Införandet av kontraktsvård (1 januari 1988) och samhällstjänst (riksomfattande från 1 januari 1993) är påföljder som "tagit bort" vissa grupper ur fängelsepopulationen. Intensivövervakning (riksomfattande från 1 januari 1997) har radikalt minskat et korttidsdömda i fängelse. Villkorlig dom med samhällstjänst infördes 1 januari 1999, vilket ytterligare förändrade fördelningen mellan olika påföljder. populationen har därmed generellt blivit en mer belastad grupp, till exempel med avseende på förekomst av intagna med drogproblematik. Ett annat tydligt exempel är straffet för rattfylleri. I början av 1990-talet var normalstraffet fängelse, medan rattfyllerister i dag kan återfinnas i alla former av verkställighet, inte minst i verkställighet genom intensivövervakning och villkorlig dom med samhällstjänst. Konsekvensen är således att förändringar i resultatet av en viss påföljd till viss del kan förklaras av förändringar i de grupper som avtjänar påföljden och inte av påföljden eller dess innehåll. 3.5 Att göra jämförelse av resultat av olika påföljder eller behandlingsinsatser Personer som begått brott döms inte till olika påföljder slumpmässigt. För varje påföljd finns förarbeten om hur påföljden är tänkt att tillämpas. Det finns i brottsbalken till exempel restriktioner mot att döma unga personer till fängelse. Intensivövervakning med elektronisk kontroll kan verkställas i stället för fängelsestraff till och med sex månader. Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) avser oftast dömda där drogmissbruk har ett klart samband med brotten. Dessa exempel visar att det utöver straffvärdet finns olika faktorer, både generella och mer knutna till person, som ges vikt i övervägandet om vilken påföljd som utdöms. 1 Uppgifter från Källa: Vägverket (2007) Alkohol, droger och trafik. Informationsbroschyr, Vägverket. 10

13 Personer som dömts till olika påföljder eller till samma påföljd får av olika skäl inte samma innehåll i verkställigheten. Programverksamheten (behandlingsprogram, arbete, utbildning) skiftar i omfattning, innehåll och kvalitet. suppgifter kan därför inte enskilt användas för att göra några förenklade, direkta jämförelser om effekter av olika straff eller påverkansinslag. 3.6 Är återfall lika med ett misslyckande? är ett trubbigt mått om man inte går mycket långt med att detaljerat analysera varje enskild persons "karriär". Detta görs sällan i generella återfallsstudier. Redan delningen i återfall inte återfall indikerar att alla brott jämställs. Ett grovt våldsbrott är ett återfall på samma sätt som en bilstöld eller ett snatteri. Strikta definitioner eller avgränsningar (till exempel lagföringar för grövre brott) ger en viss vägledning för tolkningar. sstudier ger normalt ingen uppfattning om brottslingen begått många brott under lång tid eller ett enstaka brott. Inte heller framkommer om den som återfaller har begått färre eller lindrigare brott vid återfallet jämfört med en annan tidsperiod (till exempel innan förra straffet). 3.7 kan användas som effektmått Kriminell belastning, ålder, kön och typ av brott är exempel på faktorer som visat sig ha stor betydelse för de uppgifter som redovisas om återfall. För att kunna göra korrekta jämförelser måste man därför hålla dessa faktorer under kontroll samt ha kunskaper om vad olika påföljder innehåller (program/behandling/insatser). Dessutom bör andra uppgifter om na vara kända (missbruk, psykisk hälsa, social situation, nätverk etc.) Med vetenskapligt uppbyggda metoder går det att komma en god bit på väg i studier av effekter. Det finns till exempel möjligheter att fördjupa analysen för att studera om olika påverkansinslag har större effekt inom ramen för vissa påföljder jämfört med andra. suppgifter kan då användas som ett resultatmått. Det här är ett utvecklingsområde för svensk kriminalvårdsforskning. Uppgifter om återfall kan förfinas genom att man använder mer utvecklade återfallsmått, till exempel tid till återfall, brottens svårhetsgrad, omfattningen av brott med mera. 11

14 4. - definition av återfall i denna undersökning 4.1 Som återfall räknas Med återfall avses i denna undersökning att en klient genom ny lagakraftvunnen dom dömts till kriminalvård inom ett visst tidsintervall från ett angivet startdatum. Nya brott ska vara begångna på eller efter det angivna startdatumet. Som återfall räknas även om klienten påbörjat verkställighet av dom till kriminalvård med brott begångna på eller efter det angivna startdatumet utan att domen vunnit laga kraft. 4.2 Som återfall räknas inte Som återfall räknas inte domar som inte vunnit laga kraft och där verkställigheten inte har påbörjats (dessa kan överklagas). Som återfall räknas inte heller intagning efter det att villkorlig frigivning förverkats av övervakningsnämnd (inga nya brott begångna) eller intagning i anstalt som grundas på ett slutligt beslut, där tidigare verkställighet ändras till fängelse (inga nya brott begångna). Påbörjad verkställighet av utländska domar räknas inte heller som återfall (domarna är inte fullständiga, bland annat saknas brottstidpunkt). 4.3 räknas från Startdatum för fängelsedömda är datum för frigivning från anstalt. Alla som villkorligt friges eller friges efter att ha verkställt hela fängelsestraffet ingår i undersökningen. Klienter vars verkställighet överflyttats till annat land ingår inte. För som befinner sig ute i samhället (icke frihetsberövande påföljder) har startdatum angivits till tidpunkten för övervakningens början. Detta gäller även för de som verkställer sitt fängelsestraff genom intensivövervakning med elektronisk kontroll. På nästa sida följer exempel på vad som räknas som återfall och inte återfall utifrån den angivna definitionen. Alla exemplen utgår från en klient med startdatum 1 april 2010, som döms på nytt 1 oktober 2010 och med en tid för uppföljning av ett år. 12

15 Exempel 1-3:. Exempel 1 Brott begångna Ny dom Lagakraftvunnen Ej återfall Brott före starttidpunkten Exempel 2 Brott begångna Ny dom Överklagat Ej återfall Domen överklagad Exempel 3 Brott begångna Ny dom Lagakraftvunnen Exempel 4-6: Frivårdspåföljd. Exempel 4 Brott begångna Ny dom Lagakraftvunnen Ej återfall Brott före starttidpunkten Exempel 5 Brott begångna Ny dom Överklagat Ej återfall Domen överklagad Exempel 6 Brott begångna Ny dom Lagakraftvunnen

16 5. Metod Data i undersökningen har hämtats från Kriminalvårdsregistret (KVR), som innehåller information om samtliga personer dömda till kriminalvårdspåföljd. Registret är främst avsett att vara ett klientadministrativt stöd i den löpande verksamheten. Registret omfattar cirka personer som är eller har varit aktuella för kriminalvård under de senaste tio åren. KVR innehåller personuppgifter, uppgifter ur domar och verkställighetsuppgifter. Viss äldre information har hämtas ur KVRs företrädare (KUM) och i de fallen har uppgifter om klienten avlidit hämtas från SPAR. För denna studie görs ett särskilt uttag ur KVR. Bland annat ingår uppgifter om påbörjad verkställighet av olika påföljder. Dessutom ingår uppgifter om frigivning från anstalt. Samtliga uppgifter är kopplade till information från aktuell dom, främst avseende brott och strafftid. Dessa uppgifter har använts tillsammans med eventuella återfallsuppgifter. Samtliga som avlidit har exkluderats från återfallsstudien. Dödsfall aviseras från Skatteverket till kriminalvårdsregistret en gång per vecka. Tabellen visar hur många personer som exkluderats från undersökningen på grund av att de avlidit. I tabellen framgår även tidpunkt för senaste uttag av återfallsuppgifter för respektive startår. Tidpunkterna kan variera något varför uppgiften om en avlidna måste ses i relation till att tiden mellan registeruttag och startår inte är konstanthållen. Tabell 5.1. Undersökningspopulationens storlek och avlidna. Startår Population män Population kvinnor Antal som avlidit män Antal som avlidit kvinnor Andel Tidpunkt för registeruttag ,20 % t.o.m. oktober ,20 % t.o.m. januari ,60 % t.o.m. november ,09 % t.o.m. september ,20 % t.o.m. september ,12 % t.o.m. september ,22 % t.o.m. oktober ,76 % t.o.m. maj ,31 % t.o.m. november ,98 % t.o.m. september ,03 % t.o.m. september ,27 % t.o.m. september ,91 % t.o.m. maj ,34 % t.o.m. september ,21 % t.o.m. april ,79 % t.o.m. april 2011 Källa: KVR och SPAR. Av tabell 5.1 framgår att en hög av na avlidit. Frågan om överdödlighet bland kriminalvårdens jämfört med normalbefolkningen finns närmare beskrivit i rapporten Åter avsändaren om återfall och återfallsproblematik i kriminalvården. 2 2 Krantz, L, Lindsten, K och Ahlström, M (2000): Åter avsändaren - om återfall och återfallsproblematik i kriminalvården. Kriminalvårdsstyrelsen. Norrköping. 14

17 i kriminalitet med annan påföljd än kriminalvård registreras inte i KVR. som medfört böter eller villkorlig dom är vanligen av mindre allvarlig karaktär medan återfall som medfört rättspsykiatrisk vård normalt omfattar betydligt grövre brott. Av uppgifter från Brottsförebyggande rådet framgår att av dem som dömdes till rättspsykiatrisk vård 1997 hade sju procent (28 personer) tidigare dömts till fängelse. Sex procent (22 personer) hade tidigare dömts till skyddstillsyn. En del av dessa kan ingå i undersökningspopulationen, vilket i så fall skulle medföra en viss men likväl en marginell underrapportering av återfall. Om samtliga 28 hade frigivits från anstalt 1996 hade en återfall på ett års sikt mellan 1996 och 1997 ökat från 25,79 procent till 26,03 procent. För hela populationen bör detta därför inte innebära någon större felkälla. Endast om samtliga personer som dömts till rättspsykiatrisk vård tillhör någon mindre delgrupp som särredovisas kan det ha effekter på det redovisade återfallet. i kriminalitet bland de som dömts till utvisning är svår att redovisa, eftersom uppgift om klienten lämnat landet eller återvänt saknas i registret. Dessa personer ingår i undersökningens totalpopulation. Uppgifter om eventuell utvandring finns inte tillgängliga i registret varför ingen hänsyn har kunnat tas till detta. Uppgifter om eventuellt återfall utanför Sverige har inte heller kunnat redovisas. 5.1 Rapportens omfattning beskrivning av uppföljningsperioder I rapporten redovisas återfall för de olika påföljderna för startåren Uppföljningsperioden i denna undersökning är satt till och med utgången av För startåren redovisas återfall inom tre år, för 2008 två år och för 2009 ett år. I tabellerna redovisas återfall i procent och hur många som ingår i gruppen (beräkningsunderlaget). Det är viktigt att vara observant på redovisningen i procent då vissa delgrupper består av ett fåtal personer och generaliseringsmöjligheten för gruppen därmed minskar. I kapitel 6 redovisas återfall på två års sikt. I kapitel 7 redovisas återfallet översiktligt i ettårsintervall upp till treårsintervall. I kapitel 8 och framåt redovisas återfall på tre års sikt. Detta ger mer långsiktiga och stabila siffror, reducerar risker för att rättsmaskineriet inte hunnit med (utrednings- och lagföringsprocessen kan vara lång vid vissa brottstyper och komplicerade utredningar). I vissa fall görs också sammanräkningar av tio startår för att öka styrkan i uppgifterna genom högre bastal för beräkningar. 15

18 6. Effekter av förändrad lagstiftning Skyddstillsyn med samhällstjänst startade som en försöksverksamhet i fem tingsrättsområden den 1 januari Försöksverksamheten utökades till hela landet fr.o.m. den 1 januari Verksamheten permanentades från den 1 januari Samhällstjänstens tillämpningsområde vidgades samtidigt så att påföljden kunde tillämpas oavsett ålder på de dömda, vilket medförde ett ökat. Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) är ett alternativt sätt att avtjäna fängelsestraff. Personer som är dömda till fängelse i högst sex månader kan ansöka om intensivövervakning. Beslut om övervakning fattas av Kriminalvården efter utredning. Försöksverksamheten med intensivövervakning började den 1 augusti 1994 vid sex frivårdsmyndigheter och pågick i denna omfattning till och med År 1997 utökades försöksverksamheten till hela landet och man fick ett dramatiskt högre intensivövervakade. Från den 1 april 2005 ändrades lagstiftningen så att det var möjligt att omvandla fängelsestraff om högst sex månader till IÖV. En konsekvens av att beslut fattas om intensivövervakning blir att de som bedöms olämpliga att klara denna verkställighet eller inte ansöker får avtjäna sitt straff i anstalt. Anstalterna får därmed ett tyngre klientel med längre genomsnittliga strafftider. Detta visar sig också i förhöjd återfallsfrekvens efter införande av IÖV, vilket framgår i bland annat avsnitt 7.1. Villkorlig dom med samhällstjänst introducerades som en ny påföljd från den 1 januari Villkorlig dom med samhällstjänst kom redan under det första året att omfatta drygt Samtidigt konstaterades en minskning av intensivövervakning med elektronisk kontroll. Villkorlig dom är främst avsedd att användas när en person begår ett brott av engångskaraktär och man inte har anledning att befara att denne kommer att begå nya brott. Villkorlig dom får utdömas när påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter. Påföljden villkorlig dom har utformats som en brottspåföljd i teknisk mening, men innebär i verkligheten att påföljden efterges under förutsättning att den dömde inte begår nya brott under en prövotid av två år. Den dömde står inte under övervakning. Domen kan förenas med föreskrift om samhällstjänst, om den tilltalade samtycker till det. Rätten kan vidare föreskriva om hur den dömde ska fullgöra skadeståndsskyldighet eller att han ska bistå den skadelidande med arbete för att avhjälpa skada på egendom. Den villkorliga domen kan under vissa förutsättningar kombineras med högst 200 dagsböter. I följande redovisningar av återfall är den på två års sikt i detta kapitel. 6.1 Förändringar i klientgrupper Generellt sett har lagstiftningsförändringar haft till avsikt att ersätta fängelse med alternativa, icke frihetsberövande påföljder. I samband med att villkorlig dom med samhällstjänst infördes reducerades et IÖV-. en bland återstående IÖV- ökade, vilket tyder på att de med lägre risk för återfall istället kom att tillhöra dömda till villkorlig dom med samhällstjänst. I avsnitten visas exempel på hur de nya påföljderna medföljt målgruppsförändringar som påverkar återfallsfrekvensen. 6.2 Införande av IÖV Förskjutningen mellan delgrupperna är tydlig Främst avses de som är obelastade, som bereds tillfälle att verkställa sitt fängelsestraff i form av intensivövervakning. Här märks en klar skillnad mellan åren att de mindre återfallsbenägna grupperna beviljats IÖV. Andelen återfall höjs markant bland de som verkställer kortare fängelsestraff i anstalt (en ökning med 14 procentenheter). Det 16

19 påverkar även den totala återfallsfrekvensen för hela populationen som verkställer i anstalt (en ökning med tio procentenheter). Andelen återfall vid IÖV påverkas inte av att gruppen utökas till hela landet. Tabell 6.1 Förändringar i och återfall i klientgrupperna mellan åren 1996 och t.o.m. 3 mån. IÖV totalt IÖV totalt t.o.m. 3 mån. IÖV totalt IÖV totalt 24 % 9 % 37 % 9 % 38 % 9 % 47 % 9 % N Införande av villkorlig dom med samhällstjänst Nästa lagstiftningsförändring skedde år 1999 då villkorlig dom med samhällstjänst infördes. Huvuddelen av na som flyttas till villkorlig dom med samhällstjänst kommer från de som tidigare hade dömts till fängelse och beviljats IÖV. Drygt är ett tillskott som troligen kommer från villkorlig dom utan samhällstjänst. (Se även BRÅ rapport 2003:3). Här märks en tydlig skillnad i frekvensen av återfall i gruppen IÖV där en stor del av gruppen har fått en annan påföljd istället. Det fanns ingen märkbar skillnad i återfallsfrekvens när det gäller fängelsegruppen. Tabell 6.2 Förändringar i och återfall i klientgrupperna mellan åren1998 och t.o.m. 3 mån. IÖV totalt IÖV totalt t.o.m. 3 mån. IÖV VD + Sh totalt IÖV totalt totalt 38 % 9 % 47 % 9 % 38 % 13 % 4 % 47 % 13 % 4 % N = villkorlig dom med samhällstjänst. 6.4 Utökning av målgruppen för IÖV Nästa lagstiftningsförändring är år 2005 då strafftidsgränsen för att få verkställa fängelsestraff i form av intensivövervakning höjdes till sex månader. Mellan åren sker även en ökning av et bland dem som verkställer fängelsestraff tre till sex månader oavsett verkställighetsform. Cirka en fjärdedel av dem som påbörjade fängelsestraff 2006 i gruppen gjorde det i form av IÖV. Här finns inga större skillnader i återfallsfrekvens för IÖV-gruppen. Däremot ökar en återfall för de som verkställer fängelse tre till sex månader. Andelen återfall för IÖV-gruppen ökade inte trots längre strafftider. Tabell 6.3 Förändringar i och återfall mellan 2004 och mån IÖV totalt totalt 3-6 mån. IÖV 3-6 mån. IÖV totalt totalt 48 % 13 % 43 % 56 % 14 % 12 % 42 % N

20 7. Resultat - återfall per påföljd Det finns ett faktorer som är av stor betydelse för återfallets storlek, framförallt vid jämförelser över tid. Polisens uppklarningsprocent, förändrad arbetsmetodik och prioriteringar, kösituationen för ärenden hos åklagare och domstolar, lagstiftnings- och praxisförändringar är yttre faktorer som påverkar hur många och vilka som döms till olika påföljder. Kriminalvårdens åtgärder och deras verkningar på är andra faktorer som påverkar återfall. Det är inte ambitionen för denna rapport att förklara orsakerna till skillnader i återfall mellan påföljder eller över tid. Rapportens syfte är att vara deskriptiv, om möjligt peka på tydliga påverkande faktorer (till exempel ny lagstiftning). 7.1 Här redovisas återfallet i procent och det som totalt ingår i gruppen. I tabell 7.1:a kan utläsas hur stor som återfallit av dem som avgått från anstalt under 1994 till och med För de 14 första åren redovisas en återfallsperiod av tre år, för 2008 två år och för 2009 ett år. De som avgick från anstalt 1994 till 1996 har i genomsnitt ett återfall runt 40 procent inom tre år. Avgångspopulationerna från 1997 och därefter visar på en högre nivå av återfall. et inom tre år var som högst för frigivna 2001 och 2002 (55 procent). De förhöjda återfallen efter 1996 hänger samman med de förändringar i anstaltspopulationen som ägt rum vid införande av alternativa påföljder, som i första hand tillämpats på med lägre risk för återfall. De som intagits i fängelse sedan 1997 är en genomsnittligt mer belastad grupp än tidigare år (se kap. 6). Tabell 7.1:a. totalt per årspopulation (fängelse) på ett, två och tre års sikt. Startår Antal (1 år) Andel återfall Antal (2 år) Andel återfall Antal (3 år) Andel återfall % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % 18

21 Diagram 7.1:a. totalt per årspopulation (fängelse). En del av dem som återföll har på nytt tagits in i fängelse under tiden för uppföljning. För de tre första avgångspopulationerna, , är likheterna stora. Cirka procent har åter börjat verkställa fängelse inom tre år. Efter 1996 är en återintagna i fängelse högre. Av dem som frigavs har mer än 40 procent på nytt tagits in i fängelse inom tre år. Däremot har frigivits en lägre som återkommit till anstalt (36-38 procent). Här finns en ökad användning av alternativ till fängelse främst kontraktsvård och skyddstillsyn. Tabell 7.1:b Intagning i fängelse under uppföljningstiden - totalt per årspopulation (fängelse). Startår Antal (1 år) Andel återfall Antal (2 år) Andel återfall Antal (3 år) Andel återfall % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % 19

22 7.2 Skyddstillsyn (exklusive kontraktsvård och samhällstjänst) De som påbörjade skyddstillsyn mellan 1994 och 2007 har ett återfall som varierar mellan procent inom tre år. Det är ett ganska stabilt resultat. Klientgruppen har minskat från som mest cirka (1995) till cirka (2007). Klientgruppen ökar därefter med ungefär 300 per år. Tabell 7.2:a. - totalt per årspopulation (skyddstillsyn). Startår Antal (1 år) Andel återfall Antal (2 år) Andel återfall Antal (3 år) Andel återfall % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % Diagram 7.2:a. totalt per årspopulation (skyddstillsyn). Vissa av dem som efter domen återföll till skyddstillsyn, togs senare på grund av återfallet in i fängelse. Till skillnad från återfall efter fängelsevistelse är det inga stora skillnader om man jämför mellan åren för dem som är dömda till skyddstillsyn. Andelen som efter återfall tas in i fängelse är generellt 20

23 lägre än för de som frigavs från fängelse. Efter tre år varierar en som tas in i fängelse mellan procent. Tabell 7.2:b. Intagning i fängelse under uppföljningstiden - totalt per årspopulation (skyddstillsyn). Startår Antal (1 år) Andel återfall Antal (2 år) Andel återfall Antal (3 år) Andel återfall % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % 7.3 Kontraktsvård I tabell samt diagram 7.3:a, på nästa sida, redovisas hur många som återfallit av dem som påbörjat kontraktsvård under 1994 till Även här ökar återfallet ju fler år som används som återfallsperiod. Efter en tid för uppföljning på ett år varierar återfallen inom intervallet procent. Efter två år är återfallet uppe i procent för de första fyra startåren, men har ökat till 30 procent för de som påbörjade kontraktsvård efter år Efter tre år har återfallet ökat till procent för de tre första startåren, men för de som påbörjade kontraktsvård är återfallet uppe i procent. För åren 2004 till 2007 varierade återfallet mellan procent. Det finns således en tendens till ökat återfall för de senare startåren. 21

24 Startår Antal (1 år) Andel återfall Antal (2 år) Andel återfall Antal (3 år) Andel återfall % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % Tabell 7.3:a. - totalt per årspopulation (kontraktsvård). Diagram 7.3:a. totalt per årspopulation (kontraktsvård). 22

25 En viss av dem som återföll efter domen till kontraktsvård togs senare på grund av återfallet in i fängelse. Tabellen nedan visar fördelningen för de fjorton åren. Andelen, som efter återfall togs in i fängelse, i populationen som var dömda till kontraktsvård, är dock högre än för de som var dömda till skyddstillsyn. Mellan åtta och 12 procent av de kontraktsvårdsdömda togs in i fängelse inom ett år räknat från påföljdens början. Efter två år hade procent påbörjat fängelsestraff och efter tre år omkring 25 procent. Startår Tabell 7.3:b. Intagning i fängelse under uppföljningstiden - totalt per årspopulation (kontraktsvård). Antal (1 år) Andel återfall Antal (2 år) Andel återfall Antal (3 år) Andel återfall % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % 7.4 Samhällstjänst Samhällstjänstens tillämpningsområde vidgades genom förändrad lagstiftning från 1 januari Antalet påbörjade ärenden ökade med mer än 300 under året. Det har också skett förändringar avseende gruppens ålderssammansättning, fördelning av huvudbrott och tidigare belastning. Trots ökning av et domar och övriga förändringar ses inga större skillnader i återfall inom ett år före och efter förändringen av lagen I tabell samt diagram 7.4:a, på nästa sida, redovisas hur många som återfallit av dem som påbörjat samhällstjänst under 1994 till 2009 och för olika uppföljningstid. Efter ett år är återfallet procent för de första sju åren, 18 procent för För att därefter återgå till procent. Efter två år kan man förenklat säga att återfallet dubblerats. Efter tre år har återfallet ökat till mellan 29 och 37 procent, det högsta återfallet avser 1996, 2001 och

26 Tabell 7.4:a. - totalt per årspopulation (samhällstjänst). Startår Antal (1 år) Andel återfall Antal (2 år) Andel återfall Antal (3 år) Andel återfall % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % Diagram 7.4:a. totalt per årspopulation (samhällstjänst). Tabell 7.4:b, nästa sida, visar hur stor som togs in i fängelse på grund av återfall under uppföljningsperioden. Inom ett år har fem till sex procent påbörjat fängelsevistelse på grund av nya brott, utom för de senare åren där påbörjat fängelsevistelse inom ett år varit tre till fyra procent. När tre år förflutit har mellan 12 och 20 procent tagits in i fängelse vid minst ett tillfälle. 24

27 Startår Tabell 7.4:b. - intagning i fängelse under uppföljningstiden - totalt per årspopulation (samhällstjänst). Antal (1 år) Andel återfall Antal (2 år) Andel återfall Antal (3 år) Andel återfall % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % 7.5 Skyddstillsyn med fängelse enligt BrB 28:3 Nedan framgår hur stort återfallet är för dem som påbörjat skyddstillsyn med fängelse enligt BrB 28:3. Varje år döms mellan personer till denna påföljdskombination. Den lilla gruppstorleken och variationer beträffande kön, ålder, huvudbrott och tidigare belastning gör att återfallen varierar kraftigt både inom grupper och mellan olika år. Dock har en minskning kunnat observeras de två senaste mätåren. Startår Antal (1 år) Tabell 7.5:a. - totalt per årspopulation (skyddstillsyn med fängelse enligt BrB 28:3). Andel återfall Antal (2 år) Andel återfall Antal (3 år) Andel återfall % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % 25

28 sarna är relativt höga. Andelen återfall visar på tre års sikt en minskning. Efter tre år har mellan 45 och 63 procent återfallit av dem som dömdes under Diagram 7.5:a. totalt per årspopulation (skyddstillsyn med fängelse enligt BrB 28:3). Efter att ett år har gått har mellan sju och 24 procent på nytt tagits in i fängelse. Vid tvåårsuppföljningen har mellan 19 och 38 procent påbörjat nytt fängelsestraff och vid treårsuppföljningen mellan 29 och 45 procent. Tabell 7.5:b. - intagning i fängelse under uppföljningstiden totalt per årspopulation skyddstillsyn med fängelse enligt BrB 28:3). Startår Antal (1 år) Andel återfall Antal (2 år) Andel återfall Antal (3 år) Andel återfall % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % 7.6 Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) I tabellen på följande sida kan utläsas hur många som återfallit av dem som påbörjade intensivöver- 26

29 vakning med elektronisk kontroll under Under 1994 påbörjades endast 82 övervakningar. Inom ett år hade sex procent av dessa återfallit med ny kriminalvårdspåföljd. Under 1995 och 1996 påbörjades 443 respektive 489 övervakningar. För båda åren hade fyra procent återfallit inom ett år. Av dem som påbörjade intensivövervakning under återföll nio till elva procent inom två år. en inom tre år varierade mellan procent. Åren var gruppen med intensivövervakning mer än personer. et förändrades inte jämfört med den tidigare begränsade försöksverksamheten. Även för var återfallet fyra procent inom ett år. För startåren förändras återfallet inte nämnvärt på två och tre års sikt jämfört med försöksverksamheten. Från 2000 har återfallet ökat något, sannolikt till följd av påföljdsförändringar och därmed delvis förändrad målgrupp. På ett års sikt har en återfall varit sex till sju procent, på två års sikt procent och motsvarande på tre års sikt procent. Startår Antal (1 år) Tabell 7.6:a. - totalt per årspopulation (intensivövervakning med elektronisk kontroll). Andel återfall Antal (2 år) Andel återfall Antal (3 år) Andel återfall % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % Diagram 7.6:a. totalt per årspopulation (intensivövervakning med elektronisk kontroll). 27

20 frågor om Kriminalvården

20 frågor om Kriminalvården 20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER

Läs mer

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001 NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001 1 FÖRORD Kriminalvården i de nordiska länderna vilar på en i många stycken gemensam värdebas. Det nordiska samarbetet

Läs mer

Kortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999 2014

Kortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999 2014 Kortanalys 5/215 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 214 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Syfte och frågeställningar... 6 Begränsningar... 6 Utvecklingen av sluten ungdomsvård... 7 Antalet domar

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013

Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013 Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013 1 Enhetlig påföljdsbestämning Vilka skäl kan anföras för att påföljdsbestämningen bör vara enhetlig? Är påföljdsbestämningen i Sveriges

Läs mer

Domstolarna påföljdspraxis vid vissa våldsbrott. sammanfattning

Domstolarna påföljdspraxis vid vissa våldsbrott. sammanfattning Domstolarna påföljdspraxis vid vissa våldsbrott sammanfattning En rapport från Åklagarmyndigheten 2007 Förord Regeringen beslutade den 8 december 2005 och den 14 december 2006 att ge Åklagarmyndig heten

Läs mer

Rapport 2010:10. Frivården i Sverige. En kartläggning

Rapport 2010:10. Frivården i Sverige. En kartläggning Rapport 2010:10 Frivården i Sverige En kartläggning Frivården i Sverige En kartläggning Rapport 2010:10 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för

Läs mer

Domstolarnas påföljdspraxis vid vissa våldsbrott

Domstolarnas påföljdspraxis vid vissa våldsbrott Domstolarnas påföljdspraxis vid vissa våldsbrott En rapport från Åklagarmyndigheten 2007 Utgivare: Åklagarmyndigheten Grafisk formgivning och tryck: Edita AB Upplaga: 2500 Åklagarmyndigheten Box 5553 114

Läs mer

Samhällstjänst. Dagens situation och framtida möjligheter. Rapport 2012:4

Samhällstjänst. Dagens situation och framtida möjligheter. Rapport 2012:4 Samhällstjänst Dagens situation och framtida möjligheter Rapport 2012:4 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården Disposition Presentation Uppdragets bakgrund Tillvägagångssätt Resultat Slutsatser Övriga frågor Presentation Barbro Pellsäter och Sarah

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

SiS följer upp och utvecklar 2/10. Återfall i brott bland ungdomar dömda till fängelse respektive sluten ungdomsvård.

SiS följer upp och utvecklar 2/10. Återfall i brott bland ungdomar dömda till fängelse respektive sluten ungdomsvård. SiS följer upp och utvecklar 2/10 Återfall i brott bland ungdomar dömda till fängelse respektive sluten ungdomsvård Tove Pettersson Återfall i brott bland ungdomar dömda till fängelse respektive sluten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 december 2012 B 5579-11 KLAGANDE DA Ombud och offentlig försvarare: Advokat ES MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Utvisning på grund av brott

Utvisning på grund av brott Utvisning på grund av brott De dömda och deras barn BRÅ-rapport 2000:18 Denna rapport kan beställas hos bokhandeln eller hos Fritzes Kundservice, 106 47 Stockholm. Telefon 08-690 91 90, fax 08-690 91 91,

Läs mer

GL./. riksåklagaren ang. grovt tullbrott

GL./. riksåklagaren ang. grovt tullbrott SVARSSKRIVELSE Sida 1 (11) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2013-08-08 B 3926-13 Rotel 18 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM GL./. riksåklagaren ang. grovt tullbrott (Hovrätten

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

2013 Ett regeringsuppdrag

2013 Ett regeringsuppdrag Klientkartläggning 2013 Ett regeringsuppdrag En presentation av bakgrundsfaktorer hos Kriminalvårdens klienter 1 Klientkartläggning 2013 Ett regeringsuppdrag En presentation av bakgrundsfaktorer hos Kriminalvårdens

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 april 2011 SÖKANDE AA Ombud: Jur. kand. Pehr Amrén Försvarsadvokaterna Stockholm Box 12107 102 23 Stockholm KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 4 juni 2015 KLAGANDE AA Ombud: Jur. kand. Ingemar Folke Renstiernas gata 40 116 31 Stockholm MOTPART Socialstyrelsen 106 30 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

Behandlingsprogrammet Brotts-Brytet. Utvärdering av återfall i ny brottslighet för programdeltagare för åren 2003-2006

Behandlingsprogrammet Brotts-Brytet. Utvärdering av återfall i ny brottslighet för programdeltagare för åren 2003-2006 Behandlingsprogrammet Brotts-Brytet Utvärdering av återfall i ny brottslighet för programdeltagare för åren 2003-2006 BEHANDLINGSPROGRAMMET BROTTS-BRYTET UTVÄRDERING AV ÅTERFALL I NY BROTTSLIGHET FÖR PROGRAMDELTAGARE

Läs mer

Rapport 2012:15. Återfall i brott. Mönster i risken för återfall bland lagförda personer

Rapport 2012:15. Återfall i brott. Mönster i risken för återfall bland lagförda personer Rapport 2012:15 Återfall i brott Mönster i risken för återfall bland lagförda personer Återfall i brott Mönster i risken för återfall bland lagförda personer Rapport 2012:15 Brå centrum för kunskap om

Läs mer

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 R2A DATUM 1 (11) Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 Box 2290, 103 17 Stockholm Besöksadress: Birger Jarls torg 16, Riddarholmen Telefon:

Läs mer

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned. Jag motsätter mig inte att Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd.

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned. Jag motsätter mig inte att Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd. Svarsskrivelse Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2011-12-01 ÅM 2011/7069 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2011-10-28 B 2100-11 Rotel 35 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm BN./. riksåklagaren

Läs mer

2011-03-23 meddelad i VÄXJÖ. Begångna brott Grovt rattfylleri

2011-03-23 meddelad i VÄXJÖ. Begångna brott Grovt rattfylleri Mål nr meddelad i VÄXJÖ 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Vice överåklagare Eva Nilsson Riksenheten för polismål, Malmö Tilltalad Lars TOMMY Lövgren, 501208-2714 Paradvägen 43 352 62 Växjö Offentlig

Läs mer

Behandlingsprogrammet One to One. Utvärdering av återfall i ny brottslighet för programdeltagare för åren 2003-2006

Behandlingsprogrammet One to One. Utvärdering av återfall i ny brottslighet för programdeltagare för åren 2003-2006 Behandlingsprogrammet One to One Utvärdering av återfall i ny brottslighet för programdeltagare för åren 2003-2006 BEHANDLINGSPROGRAMMET ONE-TO-ONE UTVÄRDERING AV ÅTERFALL I NY BROTTSLIGHET FÖR PROGRAMDELTAGARE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2006 B 2996-05 KLAGANDE FT Ombud och offentlig försvarare: Advokat KH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvisning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 14 maj 2008 B 5251-06 KLAGANDE HK Ombud och offentlig försvarare: Advokat MN MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

Påföljder och straffskalor En jämförelse mellan ringa narkotikabrott och snatteri

Påföljder och straffskalor En jämförelse mellan ringa narkotikabrott och snatteri Umeå Universitet Fördjupningsarbete HT 05 Rapport nr, 235 Påföljder och straffskalor En jämförelse mellan ringa narkotikabrott och snatteri Författare: Oskar Nystrand Sammanfattning Syftet med vårt fördjupningsarbete

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

H./. riksåklagaren ang. häktning

H./. riksåklagaren ang. häktning SVARSSKRIVELSE Sida 1 (7) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2009-05-27 Ö 2457-09 Rotel 27 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM H./. riksåklagaren ang. häktning Högsta domstolen

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Barn till frivårdens klienter. Informationshäfte om barn som har en förälder som är klient i frivården

Barn till frivårdens klienter. Informationshäfte om barn som har en förälder som är klient i frivården Barn till frivårdens klienter Informationshäfte om barn som har en förälder som är klient i frivården Inledning Kriminalvårdens uppdrag är att minska risken för återfall i brott. Frivården är en del av

Läs mer

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge 1 meddelad i Huddinge Mål nr: B 535-15 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Sonny Borg, 19721224-0993 c/o Tan Mercovich Visbyringen 16 Lgh 1002 163 73 SPÅNGA Medborgare i Norge Åklagare Kammaråklagare

Läs mer

Internetbaserade spelprogrammet - en försöksverksamhet

Internetbaserade spelprogrammet - en försöksverksamhet Internetbaserade spelprogrammet - en försöksverksamhet Kriminalvården i Sverige 13000 fängelsedomar årligen varav ca 3000 avtjänas med fotboja Nästan 7000 personer dömdes till skyddstillsyn 2013, ca 4300

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom. Grovt rattfylleri; nu fråga om påföljd

Överklagande av hovrättsdom. Grovt rattfylleri; nu fråga om påföljd ÅKLAGARMYNDIGHETEN ÖVERKLAGANDE Sida 1 (6) Chefsåklagaren Lars Persson 2005-05-16 Ert ÅM 2005/2336 Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom grovt rattfylleri;

Läs mer

Begångna brott Våld mot tjänsteman

Begångna brott Våld mot tjänsteman Mål nr meddelad i Uppsala 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Anders Wahlberg Åklagarmyndigheten Målsägande Christofer Företrädd av åklagaren Tilltalad HANAD Omar Ali, 871023 Torggatan

Läs mer

Detta är två fallstudier om straff och straffmätning. Lektionen är främst avsedd för högstadiet och gymnasiet.

Detta är två fallstudier om straff och straffmätning. Lektionen är främst avsedd för högstadiet och gymnasiet. En lektion om straff Lärarhandledning FALLSTUDIE 1: Att hjälpa en kompis Nora polisanmäler sin före detta pojkvän för misshandel. Hennes kompis Mia bekräftar att Nora blivit misshandlad. Men i själva verket

Läs mer

R./. riksåklagaren ang. förverkande

R./. riksåklagaren ang. förverkande SVARSSKRIVELSE Sida 1 (9) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2009-08-25 B 694-09 Rotel 38 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM R./. riksåklagaren ang. förverkande Högsta domstolen

Läs mer

Förslag 2011-10-25-CD. SD kriminalpolitiskt program Landsdagarna 2011.

Förslag 2011-10-25-CD. SD kriminalpolitiskt program Landsdagarna 2011. Förslag 2011-10-25-CD. SD kriminalpolitiskt program Landsdagarna 2011. Inledning Vi anser att brottsbekämpning och rätten för medborgarna att fritt kunna röra sig ute i samhället, utan rädsla för att bli

Läs mer

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum Sida 1 (7) Ert datum Straffmätning i narkotikamål rättsläget i september 2012 Högsta domstolen har i 12 under 2011 och 2012 meddelade domar gällande narkotikabrott gjort generella uttalanden i fråga om

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS. Ombud och målsägandebiträde: Advokat BÅ

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS. Ombud och målsägandebiträde: Advokat BÅ Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 oktober 2010 B 2377-09 KLAGANDE AA Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Från anstalt till livet i frihet Delrapport I Inför muck. BRÅ-rapport 2000:20

Från anstalt till livet i frihet Delrapport I Inför muck. BRÅ-rapport 2000:20 Från anstalt till livet i frihet Delrapport I Inför muck BRÅ-rapport 2000:20 Denna rapport kan beställas hos bokhandeln eller hos Fritzes Kundtjänst, 106 47 Stockholm. Telefon 08-690 91 90, fax 08-690

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 december 2004 B 871-04 KLAGANDE Riksåklagaren MOTPART CB Offentlig försvarare och ombud: advokaten BS SAKEN Grovt bokföringsbrott ÖVERKLAGADE

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Fängelselag; utfärdad den 10 juni 2010. SFS 2010:610 Utkom från trycket den 22 juni 2010 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juli 2012 B 1158-12 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART DBO Ombud och offentlig försvarare: Advokat BJ Ombud och

Läs mer

en granskningsrapport från riksrevisionen Återfall i brott hur kan samhällets samlade resurser användas bättre? rir 2015:4

en granskningsrapport från riksrevisionen Återfall i brott hur kan samhällets samlade resurser användas bättre? rir 2015:4 en granskningsrapport från riksrevisionen Återfall i brott hur kan samhällets samlade resurser användas bättre? rir 2015:4 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet

Läs mer

Datum dom Brott Straff

Datum dom Brott Straff Datum dom Brott Straff 2007 Försök t grov stöld, Brott mot knivlagen Fängelse 6 mån 2007 Narkotikabrott, Rattfylleri, Olovlig körning Fängelse 1 mån 2007 Misshandel Dagsböter 6000 2007 Narkotikabrott Fängelse

Läs mer

Förberedd för frihet? Slutrapport från utvärderingen av förstärkta frigivningsförberedelser åren 2001 2003

Förberedd för frihet? Slutrapport från utvärderingen av förstärkta frigivningsförberedelser åren 2001 2003 Förberedd för frihet? Slutrapport från utvärderingen av förstärkta frigivningsförberedelser åren 2001 2003 BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar

Läs mer

Rapport 2011:10. Ungdomsvård och ungdomstjänst. En utvärdering av 2007 års påföljdsreform för unga lagöverträdare

Rapport 2011:10. Ungdomsvård och ungdomstjänst. En utvärdering av 2007 års påföljdsreform för unga lagöverträdare Rapport 2011:10 Ungdomsvård och ungdomstjänst En utvärdering av 2007 års påföljdsreform för unga lagöverträdare Ungdomsvård och ungdomstjänst En utvärdering av 2007 års påföljdsreform för unga lagöverträdare

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 oktober 2013 Ö 3474-13 KLAGANDE 1. Företagsbilar i Stockholm Aktiebolag, 556473-7178 Box 19530 104 32 Stockholm 2. JP SAKEN Avvisande

Läs mer

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att bereda mål, fatta beslut och döma på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

SAMMANFATTNING AV DOM B 2700-12

SAMMANFATTNING AV DOM B 2700-12 1 (5) SAMMANFATTNING AV DOM B 2700-12 Bedrägeri- och bidragsbrottslighet rörande assistansersättning m.m. Bakgrund Bolaget Elma Personlig Assistans AB (fortsättningsvis Elma) startade sin verksamhet i

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM 1 Aktbilaga 42 HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 september 2012 B 1607-11 KLAGANDE 1. JN Ombud och offentlig försvarare: Advokat KN 2. EP Ombud och offentlig försvarare: Advokat

Läs mer

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna meddelad i Solna I Mål nr: B 2245~15 1 PARTER (Antal tilltalade: l) Tilltalad Karl GÖRAN Rundström, 19370604-0015 Rådmansövägen 530 760 15 Gräddö Offentlig försvarare: Advokat Sven Severin LEX Advokatbyrå

Läs mer

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm BROTT I NÄRA RELATIONER Illustration: Anders Worm Illustration: Anders Worm Inledning I Sverige lever vi utifrån FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. De slår fast att alla människor är födda

Läs mer

2012-11-20 meddelad i Nyköping

2012-11-20 meddelad i Nyköping DOM Mål nr B 2815-12 meddelad i Nyköping 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Klas Engdahl Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Nyköping Målsägande Camilo Pina Vergara Ortvägen 37 611

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 15 april 2011 330/2011 Lag om övervakningsstraff Utfärdad i Helsingfors den 8 april 2011 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Allmänna

Läs mer

Behandlingsprogrammet ART i Kriminalvården. Utvärdering av återfall i brott för programdeltagare 2003-2006. Utvecklingsenheten

Behandlingsprogrammet ART i Kriminalvården. Utvärdering av återfall i brott för programdeltagare 2003-2006. Utvecklingsenheten Behandlingsprogrammet ART i Kriminalvården Utvärdering av återfall i brott för programdeltagare 2003-2006 Utvecklingsenheten Layout: Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2011 Tryckning: Kriminalvårdens Reprocentral,

Läs mer

Rättssamhället och den fysiska tryggheten

Rättssamhället och den fysiska tryggheten Kapitel 5 SD-grundkursen från år 2004 Rättssamhället och den fysiska tryggheten Har brottsligheten ökat eller har den inte ökat? När BRÅ - Brottsförebyggande rådet - fått öknamnet Brottsförnekande rådet,

Läs mer

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund Bättre ut Kriminalvårdens vision och värdegrund En vision är en positivt laddad bild av en önskvärd framtid. Den ger mening och identitet och förmedlar en bärande värdegrund. Samtidigt är den en målbild

Läs mer

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden 9.1.2013 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) Ordförande: Janne Kanerva Sekreterare: Jussi Matikkala 1/2013

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott m.m.

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott m.m. Överklagande Sida 1 (6) Rättsavdelningen 2012-03-08 ÅM 2012/1639 Byråchefen Hedvig Trost Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM 1 Aktbilaga 27 HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 november 2010 B 1720-10 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART Muhittin Tekeli, 621265-2413 Medborgare i Turkiet

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Skriftligt prov för auktorisation som rättstolk

Skriftligt prov för auktorisation som rättstolk Sid 1 (12) Skriftligt prov för auktorisation som rättstolk Del 1 Realia Provnummer Realiafrågorna avser aktuell lagstiftning i Sverige och övriga svenska förhållanden. Ange korrekt antal exempel i de frågor

Läs mer

Kortanalys. Narkotikabrottens hantering genom rättskedjan

Kortanalys. Narkotikabrottens hantering genom rättskedjan Kortanalys Narkotikabrottens hantering genom rättskedjan en beskrivning av utvecklingen åren 2000 2012 Narkotikabrottens hantering genom rättskedjan en beskrivning av utvecklingen åren 2000 2012 Brå centrum

Läs mer

Synpunkter på återfallets betydelse i straffsystemet. Erland Aspelin och Axel Lundqvist. Det 31 nordiska juristmötet Helsingfors 19 21. 8.

Synpunkter på återfallets betydelse i straffsystemet. Erland Aspelin och Axel Lundqvist. Det 31 nordiska juristmötet Helsingfors 19 21. 8. Synpunkter på återfallets betydelse i straffsystemet 111 Det 31 nordiska juristmötet Helsingfors 19 21. 8. 1987 Erland Aspelin och Axel Lundqvist Synpunkter på återfallets betydelse i straffsystemet Underlag

Läs mer

Kriminalvårdens särskilda narkotikasatsning

Kriminalvårdens särskilda narkotikasatsning Kriminalvårdens särskilda narkotikasatsning En utvärdering av arbetet under åren 2002 2004 RAPPORT 2005:3 BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för

Läs mer

Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten

Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten Olika programkompetenser idag inom regionen Brotts Brytet Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten kan omfatta skilda typer

Läs mer

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa.

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. VEM HJÄLPER MIG B och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Riks-IFS Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare Svenska Kommuneförbundet

Läs mer

Min inställning Jag bestrider ändring av hovrättens dom.

Min inställning Jag bestrider ändring av hovrättens dom. Svarsskrivelse Sida 1 (7) Datum Rättsavdelningen 2013-01-10 ÅM 2012/8372 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost (010-5625026) 2012-12-06 B 2360-12 Rotel 35 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 september 2015 Ö 4583-15 KLAGANDE OR Ombud och offentlig försvarare: Advokat AS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

UNGDOMSBROTTSLIGHETENS UTVECKLING SPEGLAD I OLIKA KÄLLOR

UNGDOMSBROTTSLIGHETENS UTVECKLING SPEGLAD I OLIKA KÄLLOR Fördjupning Ungdomsbrottslighetens utveckling speglad i olika källor UNGDOMSBROTTSLIGHETENS UTVECKLING SPEGLAD I OLIKA KÄLLOR Jonas Ring och Jonas Öberg Sammanfattning Syftet med detta kapitel är att studera

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2013 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Behandlingsprogrammet IDAP i Kriminalvården

Behandlingsprogrammet IDAP i Kriminalvården Behandlingsprogrammet IDAP i Kriminalvården Utvärdering av återfall i brott för programdeltagare 2004-2007 Utvecklingsenheten Layout: Jenny Botvidsson Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2011 Tryckning:

Läs mer

RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m.

RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m. Svarsskrivelse Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 2251-07 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m. Högsta domstolen har,

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om övervakningsstraff och elektronisk övervakning i öppna anstalter PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Vad händer med unga lagöverträdare?

Vad händer med unga lagöverträdare? Vad händer med unga lagöverträdare? Om överlämnande till vård inom socialtjänsten RAPPORT 2002:19 BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för att brottsligheten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om försäkringsförmedling; SFS 2005:411 Utkom från trycket den 14 juni 2005 utfärdad den 2 juni 2005. Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Definitioner 1 I denna

Läs mer

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri. Dalarnas län

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri. Dalarnas län Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Dalarnas län Ta chansen nu Nu kan du som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri snabbt få pro fessionell och

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott Kortanalys Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott en beskrivning utifrån misstankestatistiken och Nationella trygghetsundersökningen Gärningspersoners kön och ålder vid

Läs mer

Barnets bästa? Domstolarnas bedömningar i ärenden där föräldrar riskerar utvisning

Barnets bästa? Domstolarnas bedömningar i ärenden där föräldrar riskerar utvisning Barnets bästa? Domstolarnas bedömningar i ärenden där föräldrar riskerar utvisning Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar

Läs mer

Rättspolitiskt handlingsprogram. Antaget av riksmötet 2014 i Uppsala

Rättspolitiskt handlingsprogram. Antaget av riksmötet 2014 i Uppsala Rättspolitiskt handlingsprogram Antaget av riksmötet 2014 i Uppsala Innehåll Inledning 3 Brottsförebyggande 4 Brottsbekämpning 5 Straff 7 Rättssäkerhet och stöd till brottsoffer 9 Kriminalvården 10 Alkohol,

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 Denna order har utfärdats av en behörig rättslig myndighet. Jag begär att nedan nämnda person skall gripas och överlämnas för lagföring eller för verkställighet av ett fängelsestraff

Läs mer

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned för samtliga tilltalade.

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned för samtliga tilltalade. Svarsskrivelse Sida 1 (12) Datum Rättsavdelningen 2012-03-13 ÅM 2011/4235 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2011-06-21 B 5908-10 Rotel 35 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm LG m.fl../.

Läs mer