KOS 2018 Kriminalvård och statistik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KOS 2018 Kriminalvård och statistik"

Transkript

1 KOS 2018 Kriminalvård och statistik 154 Livstidsdömda personer fanns på svenska anstalter den 1 oktober Personer under 21 år togs in på anstalt 907 Personer under 21 år påbörjade skyddstillsyn inom frivården 8% Av nyintagna på anstalt var kvinnor personer påbörjade en frivårdspåföljd och togs in på anstalt 34% Av nyintagna på anstalt saknar svenskt medborgarskap 74% Av de som tas in på anstalt har en strafftid på ett år eller mindre 2% Av de som dömts för sexualbrott återfaller till samma huvudbrott inom tre år 29% Återfaller till ny kriminalvårdspåföljd inom tre år 53% Av alla häktningar är längre än en månad Personutredningar genomfördes för att utgöra underlag för domstolarnas val av påföljd Narkotikabrott är det vanligaste brottet bland nya klienter Antalet nyintagna på anstalt var 507 fler än Direktrymning från anstalt 0 Direktrymning från häkte 36 år Är medelåldern på svenska anstalter

2 Kriminalvård Och Statistik 2018 Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2019 ISSN: Beställningsnummer: 4460 Kriminalvården Norrköping Tel: E-post: Hemsida:

3 SARA, IT FREDRIK, KLIENTHANDLÄGGARE JOSEFINE, FRIVÅRDSINSPEKTÖR FÖRORD Publikationen Kriminalvård och statistik (KOS) för 2018 är klar. Den visar på tydliga trendbrott, både i ett ökat inflöde av klienter och i ökad straffmassa. Medelbeläggningen på anstalter och häkten ökade under 2018, främst under den senare delen av året. Ökningen har sedan eskalerat under 2019, och alla tecken tyder på att inflödet av klienter till Kriminalvården fortsätter öka inom överskådlig framtid. Det innebär ett ökat kapacitetsbehov inom alla verksamhetsgrenar; häkte, anstalt och frivård. Trots den ansträngda beläggningssituationen under 2018 ser vi goda resultat i flera delar. Andelen klienter som har fått en fastställd individuell plan har ökat, vilket möjliggör ett systematiskt arbete genom hela verkställigheten för att stödja den enskilde klienten. Andelen återfall i brott ligger på en fortsatt låg nivå. Vi har utvecklat säkerhetsarbetet inom ett flertal områden och antalet direktrymningar är fortsatt mycket lågt, även om antalet direktavvikelser från anstalter i den lägsta säkerhetsklassen har ökat något. Kriminalvården ska verka för att säkerställa en likvärdig och individanpassad kriminalvård oavsett kön. Antalet nya kvinnliga klienter ökade jämfört med 2017 och även i år redovisas klientstatistik för kvinnor som ett fokusområde i ett eget avsnitt. Även statistik för ungdomar i Kriminalvården följs upp särskilt, där antalet nyintagna ökat under det senaste året. Svensk kriminalvård har länge varit en kriminalvård i världsklass, och med rätt förutsättningar ser vi möjligheten att fortsätta vara det. Norrköping den 27 maj 2019 Elisabet Åbjörnsson Hollmark Kriminalvårdsdirektör, Kriminalvården KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

4 VANLIGA TERMER INOM KRIMINALVÅRDEN Inom Kriminalvården används termer som inte är vanligt förekommande eller som ofta uttrycks med andra ord i det dagliga språket. Nedan följer ett urval av ord som genomgående förekommer i KOS med en kort förklaring. Påföljd Det straff som utdöms i en fällande dom. Verkställighet Det sätt straffet avtjänas på. Klient Person som avtjänar ett straff, är häktad eller av annan anledning omhändertas av Kriminalvården. Häkte Personer som är tillfälligt frihetsberövade vistas i häkte. Anstalt Frihetsberövande straff verkställs i anstalt (ett annat ord för fängelse). Frivård Kriminalvård som äger rum ute i samhället. IÖV Intensivövervakning med elektronisk kontroll, även kallat fotboja. Ett alternativt sätt att verkställa ett fängelsestraff på. Inledningen (kapitel 1) är bra att läsa för att få en ökad förståelse för Kriminalvårdens verksamhet och den data och de statistiska mått som redovisas i KOS. I publikationen finns även gula rutor (Om-rutor) med ytterligare förklaring av termer i respektive avsnitt. 4 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

5 SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Ökat inflöde på anstalt för första gången på sex år Inflödet av klienter till anstalt uppgick under 2018 till drygt 8 900, vilket är en ökning med ungefär 500 klienter jämfört med Detta är första ökningen sedan 2012, både för kortare och längre strafftider. Antalet klienter som verkställer fängelsestraff genom IÖV fortsätter däremot att minska. Likt tidigare år var det vanligare att kvinnor verkställde fängelsestraff med IÖV under 2018, 34 procent gentemot 24 procent för totalen. Ökad beläggning Medelbeläggningen av häktesplatser fortsatte att öka och uppgick till drygt klienter under Detta var en ökning med nästan 900 klienter sedan 1989 och med 200 klienter jämfört med Av de klienter som avslutade en häktning under 2018 var knappt hälften häktade i upp till en månad, medan 15 procent hade en häktningstid på fyra månader eller längre. Detta innebär en förskjutning mot längre häktestider jämfört med Medelbeläggningen på anstalt har tidigare haft en nedåtgående trend, men ökade under 2017 för första gången på tolv år. Utvecklingen har fortsatt under 2018, då medelbeläggningen på anstalt ökade med ytterligare nästan 200 klienter. Antalet restriktioner blir färre under häktningstiden Av de drygt häktade klienter som avslutade en häktning under 2018 hade nästan två tredjedelar någon form av restriktion när de påbörjade sin häktning. Andelen klienter med restriktioner var bara något lägre bland de klienter som fortsatte vara häktade efter en månads tid, men efter ett halvårs häktning hade andelen mer än halverats, till 27 procent. Motsvarande siffror för häktade klienter under 18 år var högre, nästan 90 procent hade någon restriktion vid påbörjad häktning. Anledningen till att en större andel häktade klienter under 18 år hade restriktioner beror på att personer under 18 år endast ska häktas i undantagsfall. Det ska finnas starka skäl för häktning, som misstanke om mycket allvarlig brottslighet, som i sin tur ofta leder till att den häktade får restriktioner. De mest förekommande restriktionerna vid påbörjad häktning var restriktioner mot att ta emot besök, använda elektronisk kommunikation, ta emot försändelser, vara i gemensam vistelse med andra häktade och/eller samsittning med andra häktade. Skyddstillsyn, den enda frivårdspåföljden som ökar Antalet påbörjade verkställigheter med skyddstillsyn ökade under 2017 och fortsatte göra så under Övriga verkställighetsformer inom frivården, villkorlig dom med samhällstjänst och IÖV, fortsatte däremot att minska. Drygt hälften av klienterna som påbörjade skyddstillsyn var mellan 20 och 34 år och 45 procent hade narkotikabrott/smuggling som huvudbrott. Andelen återfall fortsatt runt 30 procent Under 1990-talet återföll ungefär 40 procent av Kriminalvårdens klienter i brott. Andelen återfall har därefter minskat under 2000-talet och stannat på runt 30 procent sedan Detta syns fortsatt under 2015, då 29 procent av de klienter som avslutade en verkställighet på anstalt, eller påbörjade en verkställighet inom frivården, återföll i brott och dömdes till ny påföljd inom Kriminalvården. Narkotikabrotten fortsätter öka Antalet klienter dömda för narkotikabrott har ökat i Kriminalvårdens inflöde både till anstalt och frivård, framför allt sedan 2014, och är nu det vanligaste brottet bland både kvinnor och män. Ökningen i inflödet fortsatte under 2018 och antalet klienter dömda för narkotikabrott uppgick till för anstalt respektive inom frivård under året. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING OM KRIMINALVÅRDEN OM STATISTIK OCH DATA I KOS DATA OCH STATISTISKA MÅTT TIDSPERIODER INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN PERSONUTREDNING OCH YTTRANDE I BROTTMÅL VERKSTÄLLIGHETSPLAN SYSSELSÄTTNING I ANSTALT PERMISSIONER BEHANDLINGSPROGRAM SÄRSKILDA UTSLUSSNINGSÅTGÄRDER...17 TABELLVERK KAPITEL 2 INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN HÄKTE INSKRIVNA 1 OKTOBER BELÄGGNING RESTRIKTIONER HÄKTNINGSTIDER TID FRÅN DOM TILL INSKRIVNING I ANSTALT...25 TABELLVERK KAPITEL 3 HÄKTE ANSTALT NYINTAGNA INSKRIVNA 1 OKTOBER BELÄGGNING...33 TABELLVERK KAPITEL 4 ANSTALT FRIVÅRD PÅBÖRJADE VERKSTÄLLIG HETER I FRIVÅRD SKYDDSTILLSYN SKYDDSTILLSYN MED SAMHÄLLSTJÄNST SKYDDSTILLSYN MED KONTRAKTSVÅRD VILLKORLIG DOM MED SAMHÄLLSTJÄNST INTENSIVÖVERVAKNING MED ELEKTRONISK KONTROLL (IÖV) VILLKORLIG FRIGIVNING...50 TABELLVERK KAPITEL 5 FRIVÅRD ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN ÅTERFALL I BROTT...63 TABELLVERK KAPITEL 6 ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

7 7. FOKUSOMRÅDEN KOS UNGA KLIENTER INFLÖDE KLIENTER UNDER 18 ÅR I KRIMINALVÅRDEN...73 TABELLVERK AVSNITT 7.1 UNGA KLIENTER KVINNOR INFLÖDE SYSSELSÄTTNING PÅ ANSTALT AVSKILDHETSÅTGÄRDER...79 TABELLVERK AVSNITT 7.2 KVINNOR UTLÄNDSKA MEDBORGARE INFLÖDE INSKRIVNA I ANSTALT 1 OKTOBER...86 TABELLVERK AVSNITT 7.3 UTLÄNDSKA MEDBORGARE NARKOTIKABROTT INFLÖDE...91 TABELLVERK AVSNITT 7.4 NARKOTIKABROTT STRAFFTIDER NYINTAGNA I ANSTALT INSKRIVNA I ANSTALT 1 OKTOBER LIVSTID INFLÖDET AV FÄNGELSEDÖMDA MED STRAFFTIDER UPP TILL SEX MÅNADER...99 TABELLVERK AVSNITT 7.5 STRAFFTIDER ÖVRIG KLIENTSTATISTIK DÖDSFALL RYMNINGAR OCH AVVIKELSER MISSBRUK MISSKÖTSAMHET TABELLVERK KAPITEL 8 ÖVRIG KLIENTSTATISTIK DEFINITIONER HUVUDBROTTSINDELNING KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

8 1. INLEDNING ANNA, UTRIKES MONICA, KRIMINALVÅRDARE ALIEU, KRIMINALVÅRDARE 1. INLEDNING Publikationen Kriminalvård och statistik (KOS) publiceras en gång per år och ger en övergripande och beskrivande bild av Kriminalvårdens verksamhet inom anstalt, häkte och frivård. Syftet med publikationen är att ge en ökad förståelse för myndighetens verksamhet. KOS innehåller enklare analyser och kan användas som underlag för att identifiera områden av intresse att analysera vidare. KOS innehåller också en beskrivning av utvecklingen över tid. KOS riktar sig till regeringen och regeringskansliet, andra myndigheter, media och allmänhet samt medarbetare inom Kriminalvården. På Kriminalvårdens hemsida finns en elektronisk version av publikationen KOS 2018 att ladda ner. 1.1 OM KRIMINALVÅRDEN Tillsammans med Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Sveriges domstolar utgör Kriminalvården en del av rättsväsendet. Den gemensamma uppgiften för myndigheterna är att minska brottslighet och öka människors trygghet i samhället. Kriminalvården ansvarar för häkten, anstalter och frivård och har som huvudsakligt uppdrag att verkställa de påföljder som domstolarna dömer ut samt att minska återfall i brott. Kriminalvården utför även transporter och gör personutredningar i brottmål. Utöver transporter består Kriminalvårdens kärnverksamhet av tre grenar häkte, anstalt och frivård. Verksamheten i häkte skiljer sig i grunden från den på anstalt och inom frivården. De flesta intagna personer i häkte är häktade och enbart misstänkta för brott. Häktningstiden är då i väntan på rättegång. Övriga intagna i häkte är 8 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

9 1. INLEDNING personer som tagits i förvar av annan anledning än häktning eller klienter som redan är dömda och väntar på att få en plats på anstalt. Om en person döms är det domstolen som avgör straffet och därmed påföljden. Ett fängelsestraff avtjänas på anstalt eller genom intensivövervakning med elektronisk kontroll och övriga påföljder till kriminalvård avtjänas inom frivården. För att minska återfallen i brott ska klienter ges förutsättningar att förändra sina liv. Redan i häkte arbetar uppsökare med att kontakta missbrukare, unga häktade och personer med våldsproblem för att informera om och motivera till behandling. För dömda klienter upprättar Kriminalvården tillsammans med klienten en verkställighetsplan (VSP). Planen är individuell och innehåller insatser som behövs för att möta klientens behov och de mål som ska uppnås under verkställigheten. Syftet är att utveckla förmågor, kunskaper och tankemönster hos klienten i en positiv riktning. Påföljder och verkställigheter Till Kriminalvården kommer de personer som dömts till påföljderna fängelse, skyddstillsyn eller villkorlig dom med samhällstjänst. Påföljderna kan avtjänas genom olika typer av verkställigheter. Ett fängelsestraff kan verkställas på anstalt eller genom intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV). IÖV innebär att frivården kontrollerar klienten med hjälp av en sändare (fotboja). En dom till skyddstillsyn innebär att påföljden verkställs inom frivården. Skyddstillsyn kan även kombineras med en föreskrift om samhällstjänst eller en föreskrift om särskild behandlingsplan (kontraktsvård). En person med villkorlig dom hamnar bara hos Kriminalvården om domen är förenad med samhällstjänst. Det är då frivården som administrerar samhällstjänsten. I figur 1 visas de påföljder som Kriminalvården ansvarar för och hur de fördelas på olika verkställigheter. Verksamhetsställen 2018 Klientverksamheten bedrivs på Kriminalvårdens verksamhetsställen; anstalter, häkten och frivårdskontor. I figur 2 visas en karta över Kriminalvårdens regioner och en lista över de verksamhetsställen som var i drift under I listan anges även vilka städer respektive regionkontor är placerat i. FIGUR 1. Kriminalvårdspåföljder och verkställigheter. PÅFÖLJD Fängelse Skyddstillsyn Villkorlig dom med samhällstjänst VERKSTÄLLIGHET Fängelse IÖV Skyddstillsyn Skyddstillsyn med samhällstjänst Skyddstillsyn med kontraktsvård Villkorlig dom med samhällstjänst KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

10 1. INLEDNING FIGUR 2. Kriminalvårdens regionsindelning och verksamhetsställen Region Nord Härnösand Frivård 1. Frivården Borlänge 2. Frivården Gävle 3. Frivården Hudiksvall 4. Frivården Härnösand 5. Frivården Sundsvall 6. Frivården Östersund 7. Frivården Umeå 8. Frivården Luleå Anstalt 2. Anstalten Gävle 5. Anstalten Ljustadalen 4. Anstalten Saltvik 7. Anstalten Sörbyn 7. Anstalten Umeå 9. Anstalten Haparanda 8. Anstalten Luleå Häkte 11. Häktet Falun 2. Häktet Gävle 2. Häktet Bomhus 4. Häktet Saltvik 6 Häktet Östersund 7. Häktet Umeå 8. Häktet Luleå Region Stockholm Stockholm Frivård 1. Frivården Fridhemsplan 2. Frivården Södertörn 3. Frivården Sollentuna Anstalt 2. Anstalten Asptuna 2. Anstalten Beateberg 1. Anstalten Färingsö 4. Anstalten Hall 5. Anstalten Norrtälje 3. Anstalten Storboda 1. Anstalten Svartsjö 3. Anstalten Täby 3. Anstalten Österåker Häkte 2. Häktet Huddinge 3. Häktet Kronoberg 3. Häktet Sollentuna 3. Häktet Storboda Region Mitt Örebro Frivård 1. Frivården Uppsala 2. Frivården Eskilstuna 3. Frivården Nyköping 4. Frivården Karlstad 5. Frivården Örebro 6. Frivården Västerås Anstalt 7. Anstalten Hällby 8. Anstalten Mariefred 3. Anstalten Nyköping 9. Anstalten Hinseberg 10. Anstalten Karlskoga 11. Anstalten Kumla 6. Anstalten Tillberga 12. Anstalten Salberga Häkte 1. Häktet Uppsala 3. Häktet Nyköping 4. Häktet Karlstad 5. Häktet Örebro 6. Häktet Västerås (stängt) 12. Häktet Salberga Region Väst Göteborg Frivård 1. Frivården Halmstad 2. Frivården Göteborg 3. Frivården Vänersborg 4. Frivården Borås 5. Frivården Skövde Anstalt 1. Anstalten Halmstad 2. Anstalten Högsbo 2. Anstalten Sagsjön 2. Anstalten Skogome 4. Anstalten Borås 3. Anstalten Brinkeberg 3. Anstalten Östragård 6. Anstalten Rödjan 6. Anstalten Johannesberg 7. Anstalten Tidaholm Häkte 2. Häktet Göteborg 4. Häktet Borås 6. Häktet Mariestad 8. Häktet Uddevalla Region Öst Linköping Frivård 1. Frivården Linköping 2. Frivården Norrköping 3. Frivården Jönköping 4. Frivården Växjö 5. Frivården Kalmar 6. Frivården Västervik 7. Frivården Visby Anstalt 8. Anstalten Kolmården 9. Anstalten Skenäs 10. Anstalten Skänninge 5. Anstalten Kalmar 6. Anstalten Västervik Norra 7. Anstalten Visby Häkte 2. Häktet Norrköping 3. Häktet Jönköping 4. Häktet Växjö 5. Häktet Kalmar 7. Häktet Visby Region Syd Malmö Frivård 1. Frivården Karlskrona 2. Frivården Kristianstad 3. Frivården Helsingborg 4. Frivården Malmö 5. Frivården Ystad Anstalt 2. Anstalten Kristianstad 4. Anstalten Fosie 6. Anstalten Tygelsjö 5. Anstalten Ystad 8. Anstalten Ringsjön Häkte 1. Häktet Karlskrona 2. Häktet Kristianstad 3. Häktet Helsingborg 4. Häktet Malmö 5. Häktet Ystad 7. Häktet Trelleborg 10 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

11 1. INLEDNING 1.2 OM STATISTIK OCH DATA I KOS DATA OCH STATISTISKA MÅTT De dataunderlag som används i denna publikation kommer från Kriminalvårdens klientsystem för vidare bearbetning och framställning av statistik. Kvaliteten på statistiken är beroende av att Kriminalvårdens klientsystem håller hög kvalitet och uppdateras regelbundet. Registervård och arbete med att höja kvaliteten på systemen pågår kontinuerligt för bättre datakvalitet. Statistiken i KOS är slutlig och kan därmed skilja sig från statistik i andra publikationer från Kriminalvården där statistiken är preliminär. Skillnader beror på att datauttag ur Kriminalvårdens register som ligger till grund för olika publikationer görs vid olika tidpunkter. Den skillnad som kan förekomma beror på sena registreringar och registervård. Uttag har gjorts ur följande av Kriminalvårdens klientsystem: FRAS frivårdens administrativa system som avser uppgifter till och med KLAS klientadministrativt system använt i häkte och på anstalt. KLAS avvecklades 2017 och informationen har flyttats över till KVR. KUM klientadministrativt system som avser uppgifter till och med år KVR kriminalvårdsregistret, ersatte KUM och avser uppgifter från och med Utöver antal och andel (procent) används de statistiska måtten medelvärde och median. Medelvärdet ger ett genomsnittligt värde för ett urval eller en population. Det är dock ett mindre bra mått när det förekommer ett fåtal observationer med extremvärden som påverkar genomsnittet. I de fallen är det relevant att också titta på medianen, mittenvärdet i den ordnade sifferserien, för att ge en bättre bild av normalfallet eftersom medianen inte påverkas av extremvärden i samma utsträckning. Samtlig statistik som tas fram till KOS delas upp på kön. Därefter väljs de delar ut där en skillnad mellan kvinnor och totalen förekommer och dessa redovisas i publikationen. För klienter på anstalt redovisas den totala utdömda strafftiden för en given tidsperiod, vilket benämns som straffmassa och redovisas i antal år. Exempelvis för nyintagna på anstalt där straffmassan ger den summerade utdömda strafftiden för alla klienter som påbörjat ett fängelsestraff på anstalt under ett år. I tabeller och diagram anges strafftiden i intervall vid tidpunkt T. Exempelvis en strafftid som är större än två månader och mindre eller lika med sex månader redovisas som 2 mån<t<=6 mån. All statistik som redovisas i text och diagram finns i tabellverk som redovisas i slutet av varje kapitel. I kapitel 7 (Fokusområden KOS 2018) ligger tabellverken i slutet av varje avsnitt, i anslutning till respektive fokusområde. Inflöde och tvärsnitt För att ge en övergripande bild av Kriminalvårdens klienter används två olika perspektiv: inflöde och tvärsnitt. Inflödet består av påbörjade verkställigheter inom Kriminalvården under ett år. Till dessa räknas nyintagna på anstalt, påbörjad skyddstillsyn, påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst och påbörjad IÖV. Denna population ger en aktuell bild av Kriminalvårdens klienter. Observera dock att det inte är unika klienter som anges. Om en klient börjar flera verkställigheter under samma år räknas den med i inflödet flera gånger. Villkorliga frigivningar räknas inte in i inflödet eftersom det avser klienter som redan finns inom Kriminalvården. Tvärsnittet ger en ögonblicksbild av Kriminalvårdens inskrivna klienter vid en angiven tidpunkt. För att statistiken ska ge en rättvis bild av den dagliga verksamheten (och inte påverkas av semester och storhelger) används den 1 oktober som årlig mättidpunkt. Tvärsnittet benämns därför som inskrivna 1 oktober. Till tvärsnittet räknas inskrivna i häkte eller på anstalt den 1 oktober. Inom frivården räknas klienter som har skyddstillsyn, villkorlig frigivning med övervakning eller IÖV den 1 oktober. Till skillnad mot inflödet består tvärsnittet av klienter som är inskrivna vid samma tillfälle oavsett om de börjat sin verkställighet under det uppmätta året eller under tidigare år. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

12 1. INLEDNING I KOS förekommer jämförelser mellan nyintagna på anstalt och inskrivna på anstalt den 1 oktober för att visa hur tvärsnittet påverkas av utvecklingen i inflödet. För frivården redovisas däremot oftast endast påbörjade verkställigheter. Påföljderna inom frivården ger vanligtvis ett års övervakning vilket innebär att tvärsnittet inte ger en markant annorlunda bild än inflödet TIDSPERIODER Utöver den årliga statistiken används i huvudsak tre olika tidsperioder för redovisning av statistik i KOS Den mest frekventa tidsperioden, används för att visa utvecklingen över tid En tidsperiod på tre år används för att ge en lättöverskådlig bild av utvecklingen de senaste åren Långa tidsserier används för att visa utvecklingen på längre sikt. Startåret 1989 är valt då det är första året det finns redovisade data från samtliga tre verksamhetsgrenar (häkte, anstalt och frivård). I vissa fall avviker längden på perioderna från de tre ovan. Detta beror till exempel på att ny lagstiftning trätt i kraft och att statistiken därmed inte går att jämföra med tidigare år. Det kan också bero på att det inte gått att ta fram statistiken tidigare eller att det uppkommit nya förutsättningar för redovisningen av statistiken. SARI, UTBILDARE/HANDLEDARE LEONARDO, KRIMINALVÅRDARE EVA, VETERAN 12 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

13 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN I kapitel två redovisas statistik från personutredning, som genomförs innan dom, till utslussning som sker i slutet på en verkställighet i anstalt. Informationen baseras främst på antal händelser under ett år eller klienter i inflödet till anstalt eller till frivården. För klienter som redan är aktuella inom Kriminalvården och står under övervakning görs ett yttrande till tingsrätten. Detta yttrande är inte lika omfattande som en personutredning utan fokuserar främst på den aktuella situationen och hur klienten har skött pågående övervakning. 2.1 PERSONUTREDNING OCH YTTRANDE I BROTTMÅL Om personutredning och yttrande i brottmål En personutredning är en social utredning av en person som misstänks för brott. Utredningen görs av Kriminalvården när rätten eller åklagaren bedömer att det behövs för att utgöra underlag för domstolarnas val av påföljd. I utredningen tas ställning till om det finns ett behov av övervakning och om det är möjligt med en påföljd inom frivården. Till grund för detta gör frivården en bedömning av risken för återfall i brott samt behov av och mottaglighet för insatser. Antalet personutredningar ökade under större delen av perioden mellan 1995 och 2011, för att därefter minska fram till År 2018 vänder detta och antalet personutredningar ökar igen. Frivården gjorde personutredningar 2018, en ökning med 598 utredningar jämfört med föregående år. Detta var dock färre än 2011, men fler än antalet utredningar Den markanta ökningen efter 1998 berodde främst på att utredningar gällande samhällstjänst blev vanligare när möjligheten till samhällstjänst vid villkorlig dom infördes Antalet yttranden baserade på personutredningar minskade under stora delar av perioden och mer än halverades fram till 2017, från under 1995 till Trenden med minskat antal yttranden fortsatte under 2018, och antalet landade på under året. Även antalet kompletteringar av personutredningar och yttranden fortsatte att minska, från 822 till 505, mellan 2013 och Se diagram 2.1 och tabell 2.1. DIAGRAM 2.1. Antal personutredningar, yttranden och kompletteringar om särskild personutredning i brottmål , FRAS Personutredningar Yttranden Kompletteringar KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

14 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN Kontraktsvårdsutredning Om kontraktsvårdsutredning I en personutredning utreder frivården om klienten kan dömas till kontraktsvård. Utredningen kan resultera i att frivården lämnar förslag om kontraktsvård till domstolen, som sedan avgör påföljden. För att kontraktsvård ska bli aktuellt måste det finnas ett samband mellan klientens problem och brottet. Det handlar ofta om missbruk, men kan också röra andra problem, som våld eller gängkriminalitet. Klienten måste inse att hen har problem och vilja genomgå behandling för det. Bland de personutredningar som utförts under de senaste åren, , lämnades förslag om kontraktsvård i tre procent av fallen. Motsvarande andel för yttranden var runt sju procent och för kompletteringar runt 15 procent under perioden. Totalt för personutredningar, yttranden och kompletteringar var andelen kontraktsvårdsutredningar med förslag om kontraktsvård fyra procent, se tabell VERKSTÄLLIGHETSPLAN Om verkställighetsplan Alla som är dömda till en påföljd inom Kriminalvården ska ha en individuell plan för verkställandet av påföljden, en så kallad verkställighetsplan (VSP). Syftet med planen är att använda tiden inom Kriminalvården till insatser som ska minska risken för återfall i brott. Den ska även bidra till att påföljden verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt. För den som ska placeras på anstalt syftar verkställighetsplanen även till att minska skadeverkningarna av att vara frihetsberövad. Under 2016 infördes ett förändrat arbetssätt och ett nytt systemstöd för arbetet med verkställighetsplanering. VSP redovisas därför på ett nytt sätt från och med Det nya redovisningssättet baseras på klienter som avslutat en verkställighet under ett år och hur stor del av dessa som fått en fastställd verkställighetsplan. Statistiken över VSP är därmed inte jämförbar med den som redovisats i tidigare KOS-publikationer. Totalt fick 96 procent av klienterna en fastställd verkställighetsplan 2018, vilket är en ökning med sex procentenheter jämfört med En något större andel av klienterna inom frivården fick en plan jämfört med klienterna på anstalt. Bland de som avslutat skyddstillsyn och villkorlig frigivning hade 98 respektive 99 procent av klienterna en VSP. Motsvarande andel för IÖV var 95 procent och för anstalt 93 procent, se tabell 2.3. Att en lägre andel klienter på anstalt än inom frivården fick en fastställd VSP beror delvis på att många klienter avtjänar korta fängelsestraff. När antalet dagar som avtjänas på anstalt är få är det svårt att hinna ta fram och fastställa en plan. Av de klienter som avslutade en verkställighet på anstalt utan VSP hade endast 4 procent befunnit sig längre än 45 dagar på anstalt. Se diagram 2.2 och tabell SYSSELSÄTTNING I ANSTALT Om sysselsättning i anstalt Klienter på anstalt ska få möjlighet till sysselsättning under tiden de verkställer sin påföljd. Det innebär att klienten ska ha en schemalagd aktivitet under verkställigheten som syftar till att få ökade kunskaper, insikter, förbättrade färdigheter och/eller förändrat beteende. Vilken typ av sysselsättning klienten ska ha bestäms utifrån individens behov. I denna publikation redovisas sysselsättning efter kategorierna: arbete, vuxenutbildning, behandlingsprogram, annan strukturerad verksamhet och annan betald verksamhet. 14 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

15 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN DIAGRAM 2.2. Förekomst av VSP vid avslutad verkställighet på anstalt 2018 och antal dagar avtjänade på anstalt vid ej fastställd VSP. 25 % Fastställd VSP 93 % Ej fastställd VSP 7 % 32 % 4 % T<=14 dagar 14 dagar <T<=29 dagar 29 dagar <T<=44 dagar T>44 dagar 39 % Den utnyttjade tiden av sysselsättning på anstalt 2018 bestod till största del av arbetsdrift följt av service och annan strukturerad verksamhet (t ex social färdighetsträning, föräldrakurser, studiecirklar och friskvård). Dessa tre kategorier stod, tillsammans med vuxenutbildning, för över 90 procent av den totala utnyttjade tiden. Se diagram 2.3 och tabell 2.5. DIAGRAM 2.3. Andel utnyttjad tid till sysselsättning på anstalt 2018 efter aktivitet. 3 % 0 % 2.4 PERMISSIONER Om permissioner Klienter på anstalt kan få tillstånd att vistas utanför anstalten under en kort tid. Det kallas för permission och är till för att underlätta klientens anpassning till samhället, till exempel för att ta kontakt med myndigheter och arbetsgivare men även för att hålla kontakten med det sociala livet utanför anstalten. 12 % 5 % 20% 24% 36 % Statistiken över permissioner förbättrades kvalitetsmässigt under 2016, vilket medfört att den redovisas på ett nytt sätt jämfört med tidigare publikationer av KOS. Istället för påbörjade permissioner, som tidigare redovisats, redovisas nu planerade permissioner. Detta innebär att statistiken över permissioner 2017 och 2018 inte är jämförbar med den statistik som redovisats tidigare. Vuxenutbildning Arbetsdrift Service Behandlingsprogram Annan strukturerad verksamhet Annan betald verksamhet Frigång Under 2018 planerades permissioner, och av dessa var det en procent som inte genomfördes. De flesta permissionerna genomfördes utan anmärkning vilket innebär att allt gått som planerat. Fyra procent genomfördes men resulterade i en anmärkning. Med anmärkning menas att permissionen inte gått enligt plan, som att klienten till exempel brutit mot villkoren för permissionen eller inte kommit tillbaka till anstalten i avtalad tid. Se tabell 2.6. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

16 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN 2.5 BEHANDLINGSPROGRAM Om behandlingsprogram Kriminalvården bedriver olika behandlingsprogram i syfte att minska risken för att klienter återfaller i brott. Målet är att så många som möjligt av de klienter som har medel eller hög risk för återfall ska nås av något behandlingsprogram. Behandlingen ska rikta sig mot den enskilde individens problem. Behandlingsprogram bedrivs inom olika områden som övergripande kan delas in i allmän kriminalitet, våldsbrott, våld i nära relationer, sexualbrott och missbruk. 1 Ny definition av behandlingsprogram Definitionen av behandlingsprogram är snävare jämfört med tidigare år och innefattar från och med 2018 varken förberedande eller förstärkande insatser. Tidigare redovisades även alla frigivna som deltagit i ett behandlingsprogram. Från och med 2018 inkluderas endast de klienter som bedömts ha medel eller hög risk för återfall i brott och således tillhör en målgrupp för något av de olika programmen. Detta gör att statistiken över behandlingsprogram för 2018 inte blir jämförbar med tidigare år. Anstalt Under 2018 avslutade klienter, som tillhör målgruppen för behandlingsprogram, en verkställighet på anstalt. Av dessa hade 24 procent deltagit i något behandlingsprogram och 19 procent hade fullföljt något behandlingsprogram. Kvinnor både deltog och fullföljde behandlingsprogram i mindre utsträckning än män på anstalt, se tabell 2.7. Skyddstillsyn Bland de klienter inom målgruppen som avslutade skyddstillsyn 2018 deltog en tredjedel i, och en knapp femtedel fullföljde, något behandlingsprogram under sin verkställighet. Män både deltog i och fullföljde behandlingsprogram i större utsträckning än kvinnor, se tabell 2.8. Jämfört med anstaltspopulationen var den totala deltagarnivån högre bland klienter som avslutade skyddstillsyn, men skillnaden mellan kvinnor och män var något större. IÖV Av de klienter som avslutade intensivövervakning med elektronisk kontroll deltog sex procent i något behandlingsprogram under sin verkställighet men ingen fullföljde ett behandlingsprogram under året. Se tabell 2.9. I denna grupp har en stor del av klienterna låg risk för återfall jämfört med andra påföljder, vilket gör att få klienter ingår i målgruppen för behandlingsprogram. Det är också ett krav att strafftiden inte ska vara längre än sex månader för att få påbörja en IÖV-verkställighet. Detta innebär att färre klienter blir aktuella för behandlingsprogram och att hänsyn måste tas till den korta strafftiden när man bestämmer behandlingsinsats. Villkorlig frigivning klienter med villkorlig frigivning, som avslutade sin övervakning under 2018, ingick i målgruppen för behandlingsprogram. Av dessa hade 11 procent deltagit i ett behandlingsprogram, fyra procent fullföljde programmet, se tabell Deltagarnivån var betydligt lägre för denna grupp jämfört med anstalt och skyddstillsyn vilket kan förklaras av att klienten kommer från en tidigare anstaltsverkställighet eller IÖV-verkställighet och att behovet av att delta i ett behandlingsprogram därmed redan kan vara tillgodosett. 1 Mer information om respektive behandlingsprogram finns på 16 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

17 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN 2.6 SÄRSKILDA UTSLUSSNINGS ÅTGÄRDER Om särskilda utslussningsåtgärder Med särskilda utslussningsåtgärder menas åtgärder som ska underlätta klientens återanpassning till samhället efter sin tid på anstalt. Det finns fyra särskilda utslussningsåtgärder: frigång utökad frigång vistelse i halvvägshus vårdvistelse. Frigång innebär att klienten under dagtid deltar i sysselsättning utanför anstalten, men i övrigt är kvar på anstalten. Utökad frigång innebär att klienten under kontrollerade former, oftast genom elektronisk övervakning, avtjänar sista delen av straffet i sin bostad. Detta ska ske i kombination med sysselsättning under minst 20 timmar i veckan. Halvvägshus kontrolleras av Kriminalvården och är anpassade för att ge särskilt stöd och tillsyn under klientens återgång till samhället. Vårdvistelse innebär att klienten är placerad på behandlingshem eller i familjevård under sista delen av fängelsestraffet för att genomföra en behandlingsinsats. Innan en särskild utslussningsåtgärd kan beviljas görs en utredning av klientens behov av vård, motivation, förutsättningar med mera. Dessutom ställs det krav i lagen på att minst halva strafftiden (dock minst tre månader) har avtjänats innan vistelse i halvvägshus och utökad frigång kan beviljas. Vid kortare strafftider kan det också vara svårt att hinna med att förbereda för till exempel en placering i vårdvistelse vilket kan medföra att placeringstiderna blir korta. En stor andel av Kriminalvårdens klienter med kortare strafftider blir därmed aldrig aktuella för någon av de särskilda utslussningsåtgärderna. Totalt påbörjade 948 klienter en särskild utslussningsåtgärd under Jämfört med 2010 var det en minskning med 753 klienter, vilket delvis är en följd av ett minskat klientunderlag under perioden fram till 2017 samt en ökad andel klienter med kortare strafftider. Nedgången gällde främst vårdvistelser, men även frigång och utökad frigång visar en nedåtgående trend under perioden. Vistelse i halvvägshus är den enda åtgärden som visar en motsatt utveckling. Antalet personer med denna utslussningsåtgärd ökade från 69 under 2017 till 97 för 2018, vilket också är den högsta siffran sedan Se diagram 2.4 och tabell Om klienten inte rättar sig efter uppsatta villkor och skyldigheter för utslussningsåtgärden kan den komma att hävas. Under de senaste tre åren hävdes mellan 102 och 131 utslussningsåtgärder. Den största andelen av de hävda åtgärderna var vårdvistelser, följt av utökad frigång. Se tabell Totalt fullföljdes 825 utslussningsåtgärder 2018, en liten minskning i antal åtgärder jämfört med 2016 och 2017, se tabell DIAGRAM 2.4. Antal påbörjade särskilda utslussningsåtgärder efter typ av utslussningsåtgärd Frigång Utökad frigång Vistelse i halvvägshus Vårdvistelse KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

18 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN TABELLVERK TABELLVERK KAPITEL 2 INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN Personutredning och yttrande i brottmål TABELL 2.1. Personutredningar, yttranden och kompletteringar om särskild personutredning i brottmål År Personutredningar Yttranden Kompletteringar* Totalt , FRAS * Fr.o.m är det ett nytt systemstöd för personutredningar och yttranden vilket gör att kompletteringar kan särredovisas. Kompletteringar har tidigare ingått i personutredningar och yttranden, vilket bör has i åtanke vid jämförelse med tidigare år. TABELL 2.2. Personutredningar, yttranden och kompletteringar samt varav antal förslag om kontraktsvård* utifrån kontraktsvårdutredning Personutredningar varav med förslag om kontraktsvård Antal Andel 3% 3% 4% Yttranden Antal varav med förslag om kontraktsvård Andel 6% 7% 7% Kompletteringar Antal varav med förslag om kontraktsvård Andel 14% 15% 17% Totalt Antal varav med förslag om kontraktsvård Andel 4% 4% 4% *Antal förslag om kontraktsvård i tabell 2.2 har uppdaterats i KOS 2018 jämfört med tidigare publikationer på grund av fel i tidigare uttag. 18 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

19 TABELLVERK 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN Verkställighetsplan TABELL 2.3. Förekomst av VSP vid avslutad verkställighet* efter typ av verkställighet. Avslutade verkställigheter med VSP Avslutade verkställigheter utan VSP Anstalt Skyddstillsyn Villkorlig frigivning IÖV Totalt Antal Andel 86% 93% 95% 98% 95% 99% 90% 95% 90% 96% Antal Andel 14% 7% 5% 2% 5% 1% 10% 5% 10% 4% Antal avslutade verkställigheter *Gäller endast avslutade verkställigheter där VSP ska förekomma. TABELL 2.4. Avslutade verkställigheter på anstalt där klienterna ej fått en fastställd VSP 2018 efter antal dagar avtjänade på anstalt. Avtjänade dagar Antal Andel T<=14 dagar % 14 dagar <T<=29 dagar % 29 dagar <T<=44 dagar % T> 44 dagar 20 4% Totalt % Strafftiden anges i intervall vid tidpunkt T. Sysselsättning i anstalt TABELL 2.5. Utnyttjad tid till sysselsättning på anstalt 2018 efter aktivitet. Sysselsättning Antal timmar Antal klienter Utnyttjad tid Vuxenutbildning % Arbetsdrift % Service % Behandlingsprogram % Annan strukturerad verksamhet % Annan betald verksamhet % Frigång % Totalt % Permissioner TABELL 2.6. Planerade permissioner Antal Andel Antal Andel Genomförd utan anmärkning % % Genomförd med anmärkning 560 3% 652 4% Ej genomförd 178 1% 139 1% Avbruten 18 0% 20 0% Totalt % % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

20 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN TABELLVERK Behandlingsprogram Tabell avser Kriminalvårdens samtliga behandlingsprogram med undantag för förberedande eller förstärkande insatser. TABELL 2.7. Avslutade verkställigheter på anstalt 2018 och varav klienter, med medel eller hög risk för återfall i brott, som deltagit i respektive fullföljt ett behandlingsprogram under verkställigheten. Kvinnor Män Totalt Antal avslutade verkställigheter varav klienter som deltagit i något program varav klienter som har fullföljt något program Antal Andel 14% 25% 24% Antal Andel 12% 20% 19% TABELL 2.8. Avslutade verkställigheter av skyddstillsyn med övervakning 2018 och varav klienter, med medel eller hög risk för återfall i brott, som deltagit i respektive fullföljt ett behandlingsprogram under verkställigheten. Kvinnor Män Totalt Antal avslutade verkställigheter varav klienter som deltagit i något program varav klienter som har fullföljt något program Antal Andel 22% 33% 31% Antal Andel 12% 21% 19% TABELL 2.9. Avslutade verkställigheter av intensivövervakning med elektronisk kontroll 2018 och varav klienter, med medel eller hög risk för återfall i brott, som deltagit i respektive fullföljt ett behandlingsprogram under verkställigheten. Kvinnor Män Totalt Antal avslutade verkställigheter varav klienter som deltagit i något program varav klienter som har fullföljt något program Antal Andel 4% 6% 6% Antal Andel 0% 0% 0% TABELL Avslutade verkställigheter av villkorlig frigivning med övervakning 2018 och varav klienter, med medel eller hög risk för återfall i brott, som deltagit i respektive fullföljt ett behandlingsprogram under verkställigheten. Kvinnor Män Totalt Antal avslutade verkställigheter varav klienter som deltagit i något program varav klienter som har fullföljt något program Antal Andel 8% 11% 11% Antal Andel 4% 4% 4% 20 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

21 TABELLVERK 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN Särskilda utslussningsåtgärder TABELL Påbörjade särskilda utslussningsåtgärder efter typ av utslussningsåtgärd. Särskild utslussningsåtgärd Frigång Utökad frigång Vistelse i halvvägshus Vårdvistelse Antal Andel 8% 11% 9% 9% 8% 7% 8% 9% 6% Antal Andel 45% 47% 47% 49% 51% 57% 56% 55% 54% Antal Andel 5% 6% 5% 7% 7% 7% 8% 7% 10% Antal Andel 42% 36% 39% 35% 34% 29% 28% 29% 30% Totalt TABELL Hävda särskilda utslussningsåtgärder efter typ av utslussningsåtgärd Särskild utslussningsåtgärd Antal Andel Antal Andel Antal Andel Frigång 5 5% 7 5% 10 8% Utökad frigång 32 31% 35 27% 38 32% Vistelse i halvvägshus 8 8% 7 5% 9 8% Vårdvistelse 57 56% 82 63% 62 52% Totalt % % % TABELL Fullföljda särskilda utslussningsåtgärder efter typ av utslussningsåtgärd Särskild utslussningsåtgärd Antal Andel Antal Andel Antal Andel Frigång 81 9% 74 8% 68 8% Utökad frigång % % % Vistelse i halvvägshus 60 7% 61 7% 62 8% Vårdvistelse % % % Totalt % % % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

22 3. HÄKTE 3. HÄKTE I kapitel tre redovisas statistik från häkte, som till exempel beläggning av häktesplatser och hur lång tid en häktning pågår. Statistiken i de två första avsnitten avser samtliga klienter som befinner sig i häkte och i den senare delen av kapitlet ligger fokus på klienter som varit häktade. Den som misstänks för ett allvarligt brott kan häktas under tiden som brottet utreds. Den häktade är enbart misstänkt för brott och betraktas som oskyldig fram till fällande dom. Domstolen kan besluta om häktning av en person som är skäligen misstänkt för brott (den lägre graden av misstanke) eller på sannolika skäl misstänkt för brott (den högre graden av misstanke). Domstolens beslut om häktning omprövas var fjortonde dag. Häktning får beslutas om: brottet ger ett års fängelse eller mer det finns risk att den misstänkte fortsätter begå brott det finns risk att den misstänkte håller sig undan rättegång och straff bevis kan förstöras om den misstänkte går fri utredningen försvåras på annat sätt om den misstänkte är på fri fot. Förutom häktade kan det i häkte även finnas personer som ska utvisas, eller klienter som misskött sin villkorliga frigivning. Häkten är vanligen placerade i anslutning till polishus, men tillhör Kriminalvården. En del häkten tar även emot gripna och anhållna, något som annars vanligen sköts av polisen och deras arrest. I häkte görs en del viktiga första insatser för de klienter som kan komma att dömas till en kriminalvårdspåföljd. Till exempel ska en häkteplan upprättas. Ett annat exempel är uppsökare som samtalar med häktade för att kartlägga deras behov och motivera dem till behandling. 3.1 INSKRIVNA 1 OKTOBER Om inskrivna i häkte 1 oktober Inskrivna i häkte den 1 oktober är ett mått som ger en bild av hur många klienter som är inskrivna i häkte en vanlig dag. Utöver häktade klienter räknas även övriga inskrivna i häkte in. I övriga inskrivna ingår till exempel verkställighetsfall (klienter som verkställer fängelsestraff på häkte), förvarstagna enligt utlänningslagen och gripna/anhållna. Antalet inskrivna i häkte den 1 oktober minskade under de flesta år mellan 2010 och Därefter ökade antalet igen och 2018 var antalet inskrivna i häkte det högsta under hela perioden , se diagram 3.1 (gula + blå ytan). Antalet häktade (gula ytan) ökade något de första åren medan övriga i häkte (blå ytan) minskade fram till Det berodde främst på att verkställighetsfallen i häkte minskade från 2010 till 2014 till följd av kortare väntetider för inskrivning på anstalt. Andelen häktade ökade med sju procentenheter, från att utgöra 80 procent av inskrivna i häkte den 1 oktober 2010, till 87 procent Under 2015 och 2017 ökade istället antalet övriga i häkte jämfört med tidigare år, vilket främst berodde på en ökning av förvarstagna enligt utlänningslagen. Även antalet häktade ökade efter 2015 men inte i samma utsträckning som övriga i häkte och andelen häktade uppgick till 85 procent 2018, se tabell 3.1. DIAGRAM 3.1. Antal inskrivna i häkte 1 oktober Antal inskrivna i häkte 1 oktober varav antal häktade, KLAS-Häkte 22 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

23 3. HÄKTE Kön I diagram 3.2 redovisas antalet kvinnor och män inskrivna i häkte 1 oktober samt hur många av dessa som var häktade (streckade linjer). Antalet inskrivna kvinnor har varit runt 100 personer hela perioden. Antalet män varierar mer och var som lägst och som högst personer. Både antalet kvinnor och män i häkte ökade 2018 jämfört med Av kvinnorna som var inskrivna i häkte 1 oktober 2018 var 89 procent häktade. Motsvarande andel för männen var 84 procent. Andelen häktade ökade 2018 jämfört med Det innebär att övriga i häkte minskat jämfört med föregående år, för både kvinnor och män. Se tabell 3.1. DIAGRAM 3.2. Antal inskrivna i häkte 1 oktober efter kön Kvinnor Män varav häktade kvinnor varav häktade män BELÄGGNING Statistiken över beläggning syftar till att beskriva hur många klienter som vid en given tidpunkt upptar en häktesplats. Den genomsnittliga häktesbeläggningen tas fram dagligen och inkluderar inskrivna klienter, även klienter som är frånvarande genom till exempel sjukhusvård eller rättegång. Medelbeläggningen i häkte varierar från månad till månad och mellan säsonger, vilket beror på säsongsrelaterade skillnader i aktiviteten genom rättskedjan (från polis till domstol). Tidigare har säsongsvariationen var kraftig, men kontinuerlig, i en årlig cykel med en markant minskning under sommarmånaderna och en nedgång vid årsskiftet. Spridningen mellan månaderna är mindre under 2018, framförallt syns ingen nedgång under slutet av året. Medelbeläggningen ökar istället under november och december och hamnar för första gången under året på över klienter. Det finns också en dagsvariation i den genomsnittliga beläggningen. Under 2018 uppgick den som högst till en skillnad på runt 50 klienter mellan två dagar. Skillnaden i dagsbeläggningen gentemot medelbeläggningen för månaden är högre och kan uppgå till över 100 klienter. Se diagram 3.3 och tabell 3.2., KLAS-Häkte DIAGRAM 3.3. Genomsnittlig beläggning per månad och dag i häkte, aktuell definition Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medelbeläggning per månad Medelbeläggning per dag, KLAS-Häkte KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

24 3. HÄKTE Medelbeläggningen tas även fram årsvis och inkluderar då inte långtidsfrånvarande klienter (generellt sex dagar eller mer). Sedan 1989 har den genomsnittliga beläggningen i häkte gått i vågor, men totalt sett har trenden varit ökande fram till Beläggningen var som högst 2004 med ett genomsnittligt antal på klienter. Medelbeläggningen 2018 var upp i nästan samma nivå med klienter. Jämfört med 1989 har medelbeläggningen ökat med nästan 900 klienter fram till Platsbehoven i landets häkten styrs bland annat av polisens upptagningsområden och domstolarnas lokalisering. Varje häkte behöver kunna hantera en situation med överbeläggning och förmågan till detta varierar för olika häkten. Svårigheten med att skapa fler ordinarie häktesplatser vid befintliga häkten för att möta ett ökat antal klienter kan behöva hanteras med hjälp av tillfälliga placeringar av intagna i till exempel besöksrum eller på transport- och avskildhetsplatser. På vissa häkten kan även dubbelbeläggning av klienter ske. Antalet häktesplatser har, likt medelbeläggningen, ökat mellan 1989 och Mellan 2004 och 2006 var det överbeläggning på de ordinarie platserna, vilket innebär att det i genomsnitt krävdes fler platser än vad som fanns tillgängligt. Se diagram 3.4 och tabell RESTRIKTIONER Om gemensamhetsrestriktioner Åklagaren kan fatta beslut om att en häktad person ska ha restriktioner. Det betyder att den häktades kontakter med omvärlden begränsas. Restriktioner kan vara nödvändigt om det finns misstanke om att bevis kan förstöras eller att utredningen av brottet hindras om klienten har kontakt med omvärlden. Restriktioner kan till exempel innebära att brev till och från den häktade ska granskas eller att åklagaren måste ge sitt medgivande för besök. Vissa restriktioner har större påverkan på Kriminalvårdens verksamhet än andra, gemensamhetsrestriktioner som innebär att den häktade inte får vistas med andra klienter är ett sådant exempel. Av de drygt häktade klienter som avslutade en häktning under 2018 hade nästan två tredjedelar någon restriktion när de påbörjade sin häktning. Andelen var bara något lägre bland de klienter som fortsatte vara häktade efter en månads tid, men efter ett halvår hade andelen DIAGRAM 3.4. Antal platser och beläggning i genomsnitt i häkte Tillgängliga ordinarie platser i genomsnitt Medelbeläggning (tidigare definition), KLAS-Häkte/Kriminalvårdens platsbeslut, Verksamhetsstatistik 24 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

25 3. HÄKTE mer än halverats, till 27 procent. Antalet häktade klienter var dock betydligt färre efter ett halvår, 634, jämfört med efter första månaden, Se tabell 3.4. Typ av restriktioner Av de häktade klienterna hade störst andel restriktioner mot att ta emot besök, använda elektronisk kommunikation (till exempel dator och telefon), ta emot försändelser, vara i gemensam vistelse med andra häktade och/eller samsittning med andra häktade när de påbörjade häktningen. Det var betydligt färre häktade klienter med restriktioner mot att följa nyhetsmedia och läsa tidningar. Se tabell HÄKTNINGSTIDER Häktningstiden är den tid klienten är häktad och befinner sig inom Kriminalvården. Om häktningen påbörjats utanför Kriminalvården, exempelvis en person som begärts häktad men som polisen inte kunnat gripa (häktning i utevaro), räknas inte dagarna innan klienten kommer till häktet. Möjligheten att redovisa statistik över häktningstiden tillkom 2017 och därför kan inga jämförelser göras mot 2016 eller tidigare år. Se diagram 3.5 och tabell TID FRÅN DOM TILL INSKRIVNING I ANSTALT I väntan på inskrivning på anstalt efter verkställbar dom hade klienter i häkte under 2018 en mediantid på en vecka, vilket var samma tid som under 2017 och Kvinnorna hade en väntetid på fyra dagar vilket var tre dagar kortare än männen. Jämfört med 2017 minskade väntetiden med en dag för kvinnor men låg kvar på samma antal dagar för män. Se tabell 3.7. Väntetiden påverkas av beläggningen på anstalterna. Anledningen till att vissa klienter får längre väntetider kan till exempel vara särskilda hinder för att påbörja verkställigheten, men även att tillgången till anstaltsplatser med rätt säkerhetsklass är begränsad. Endast en liten del av klienterna behövde vänta längre än en månad på en plats, och 56 procent blev inskrivna på anstalt inom en vecka under Motsvarande andel 2016 och 2017 var 52 respektive 56 procent, se tabell 3.8. DIAGRAM 3.5. Andel avslutade häktningar 2018 efter häktningstid. 15 % 8 % 10 % 47 % 20 % T<=1 mån 1 mån<t<=2 mån 2 mån<t<=3 mån 3 mån<t<4 mån T>=4 mån KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

26 3. HÄKTE TABELLVERK TABELLVERK KAPITEL 3 HÄKTE Inskrivna 1 oktober TABELL 3.1. Inskrivna i häkte efter kön. Kön Antal inskrivna i häkte 1 oktober Kvinnor varav antal häktade varav andel häktade 91% 90% 85% 93% 81% 88% 87% 84% 89% Antal inskrivna i häkte 1 oktober Män varav antal häktade varav andel häktade 79% 84% 86% 86% 88% 82% 83% 82% 84% Antal inskrivna i häkte 1 oktober Totalt varav antal häktade varav andel häktade 80% 84% 86% 87% 87% 82% 83% 82% 85%, KLAS-Häkte Platser och beläggning TABELL 3.2. Platser* och genomsnittlig beläggning per månad i häkte, aktuell definition Månad Tillgängliga platser i genomsnitt Medelbeläggning Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December , KLAS-Häkte *Avser antal ordinarie platser enligt platsbeslut som inte är tillfälligt stängda. 26 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

27 TABELLVERK 3. HÄKTE TABELL 3.3. Platser och beläggning i genomsnitt i häkte År Tillgängliga ordinarie platser i genomsnitt Medelbeläggning * *, KLAS-Häkte/Kriminalvårdens platsbeslut, Verksamhetsstatistik *Värden har skattats utifrån den definition av beläggning som använts Restriktioner TABELL 3.4. Avslutade häktningar 2018 och varav avslutade häktningar där den häktade haft någon restriktion vid angiven tidpunkt. Vid påbörjad häktning (Dag 1) Efter en månads häktning (Dag 30) Efter ett halvårs häktning (Dag 180) Efter ett års häktning (Dag 360) Häktade* Häktade med någon restriktion Andel häktade med någon restriktion 65% 61% 27% 19% *11 klienter saknar startdatum på grund av systembyte KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

28 3. HÄKTE TABELLVERK TABELL 3.5. Avslutade häktningar 2018 där den häktade haft restriktioner efter typ av restriktion vid angiven tidpunkt. Dag 1 1 månad 6 månader 1 år Häktade* Antal Besök Andel 65% 60% 27% 19% Elektronisk kommunikation Följa nyhetsmedia Försändelser (brev m.m.) Gemensam vistelse Inneha tidsskrifter m.m. Samsittning Antal Andel 65% 61% 27% 19% Antal Andel 2% 1% 0% 0% Antal Andel 65% 61% 27% 19% Antal Andel 64% 59% 27% 19% Antal Andel 1% 0% 0% 0% Antal Andel 64% 58% 26% 19% *11 klienter saknar startdatum på grund av systembyte Häktningstider TABELL 3.6. Avslutade häktningar efter häktningstid. Häktningstid T<=1 mån 1 mån<t<=2 mån 2 mån<t<=3 mån 3 mån<t<4 mån T>=4 mån Saknas* Antal Andel 51% 47% Antal Andel 20% 20% Antal Andel 10% 10% Antal Andel 7% 7% Antal Andel 13% 15% Antal 3 11 Andel 0% 0% Totalt *Ny kategori KOS KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

29 TABELLVERK 3. HÄKTE Tid från dom till inskrivning i anstalt TABELL 3.7. Mediantid från verkställbar dom till inskrivning på anstalt* efter kön Kön Antal Median(dagar) Antal Median(dagar) Antal Median(dagar) Kvinnor Män Totalt *Gäller för de klienter som är häktade när domen faller. TABELL 3.8. Tid från verkställbar dom till inskrivning på anstalt* Tid Antal Andel Antal Andel Antal Andel T<=7 dagar % % % 7 dagar<t<=14 dagar % % % 14 dagar<t<=30 dagar % 365 7% % T>30 dagar 355 7% 439 9% 387 7% Totalt % % % *Gäller för de klienter som är häktade när domen faller. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

30 4. ANSTALT 4. ANSTALT I kapitel fyra redovisas statistik över klienter som är dömda till fängelse, vad de är dömda för, hur gamla de är, hur långa straff de avtjänar med mera. Fokus ligger på nyintagna klienter och klienter som är inskrivna på anstalt 1 oktober. Det förekommer även vissa jämförelser mellan de två grupperna. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om platser och beläggning. Fängelsestraff, som är en frihetsberövande påföljd, avtjänas på anstalt. Strafftiden kan vara från 14 dagar till livstid. Kriminalvården arbetar för att den som är intagen på anstalt ska återanpassa sig till samhället. Insatserna är inriktade på att dels motverka de skador som kan följa av ett frihetsberövande, dels att förhindra återfall i brott. Under verkställighetens gång ska den intagne vara sysselsatt med arbete, utbildning, behandling eller annan verksamhet. DIAGRAM 4.1. Antal nyintagna på anstalt NYINTAGNA Om nyintagna Nyintagna är ett mått som visar antalet klienter som börjat verkställa ett fängelsestraff på anstalt. I måttet ingår även klienter som påbörjat sitt fängelsestraff i häkte i väntan på placering på anstalt. En klient kan räknas flera gånger i den årliga statistiken om klienten påbörjar flera verkställigheter på anstalt under samma år. Förändringar i klientinflödet kan bero på många olika faktorer, kända och okända. Vissa kända faktorer kan antas ha en större påverkan. Förändringar av antal nyintagna beror till exempel dels på en förändrad brottsstruktur 2, dels på lagändringar och dessutom påverkas inflödet av tidigare led i rättskedjan; framförallt av förändringar i domstolarnas praxis, antal domar och längden på utdömda strafftider. Det var klienter som blev nyintagna på anstalt under Antalet klienter har minskat nästan konstant sedan 2004 men ökade nu för första gången sedan 2012 med 507 klienter jämfört med Källa: Dokumentstatistik, KUM, KVR 2 Se för Brottsförebyggande rådets rapportserie Brottsutvecklingen i Sverige. 30 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

31 4. ANSTALT Även under 1990-talet minskade antalet nyintagna kraftigt. Först minskade inflödet mellan 1990 och 1991 med ungefär klienter. Detta skulle delvis kunna bero på två förändringar under 1990, då möjligheten att dömas till skyddstillsyn i kombination med samhällstjänst tillkom, samtidigt som rattfyllerilagstiftningen reformerades. Det sistnämnda medförde att andelen fängelsedomar för rattfylleri minskade, istället ökade andelen villkorliga domar 3. Minskningen under den senare delen av 1990-talet förklaras till stor del av att möjligheten att verkställa fängelsestraff genom IÖV tillkom 1994, se diagram 4.1 och tabell 4.1. IÖV var till en början en försöksverksamhet vid några av de dåvarande frivårdsmyndigheterna, men utökades snabbt till hela landet. Fler fick även möjlighet att ansöka om IÖV då strafftidskriterierna ökade från två till tre månader. När strafftidskriterierna 2005 utökades ytterligare till att gälla klienter med strafftider på upp till sex månader skedde ännu en nedgång i antalet nyintagna på anstalt. För närvarande utreds ytterligare en utökning, till 1 år, vilket skulle kunna leda till en minskning av nyintagna på anstalt framöver. Utöver IÖV påverkades inflödet även av lagändringar gällande de brott som genererar stora klientvolymer till Kriminalvården, som till exempel våldsbrott och narkotikabrott (läs mer om dessa huvudbrott längre ned i detta avsnitt och i avsnitt 4.2 samt avsnitt 7.4). DIAGRAM 4.2. Antal nyintagna på anstalt efter huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Narkotikabrott/smuggling Rån, även grovt Tillgreppsbrott Våldsbrott Brott mot allmänhet och stat Rattfylleri, även grovt Sexualbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Övrigt 2018 Ålder Drygt 50 procent av de nyintagna klienterna på anstalt under var yngre än 35 år, och störst andel av dessa klienter var år. Åldersfördelningen har varit relativt oförändrad under perioden. Se tabell 4.2. Huvudbrott Om huvudbrott Huvudbrott är det brott klienten är dömd för. Om en klient begår och döms för flera brott redovisas det brott som har det strängaste straffet i straffskalan som huvudbrott. Om flera brott har samma straffvärde anges slumpvis ett av dessa som huvudbrott. En mer detaljerad indelning av huvudbrottskategorierna finns på sidan 118. Förändringar i nyintagna per huvudbrott påverkas framförallt av flödet i rättskedjan i stort. Specifika prioriteringar i tidigare delar av rättskedjan och praxis i brottmål kan leda till att vissa brott, under vissa år, är mer eller mindre representerade bland nyintagna. För exempelvis trafikbrott och rattfylleri kan inflödet påverkas av polisens och åklagarnas insatser och prioriteringar inom trafikområdet. Nedgången i inflödet till anstalt mellan 2010 och 2017 beror främst på att färre klienter dömts till fängelse för våldsbrott och rattfylleri. Mellan 2010 och 2013 minskade även narkotikabrott/ smuggling, för att därefter öka igen. När inflödet till anstalt ökade under 2018, var det främst inom denna huvudbrottskategori, se diagram 4.2 och tabell 4.3. Huvudbrott efter ålder En övervägande del av klienterna var under 35 år inom de flesta huvudbrott. Tydligast var det bland klienter dömda för rån där endast ett fåtal var 35 år eller äldre Bland klienter dömda för rattfylleri och trafikbrott var däremot en större del 35 år eller äldre i jämförelse med övriga huvudbrott, se tabell Se för Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Rattfylleri KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

32 4. ANSTALT Strafftider Drygt tre fjärdedelar av nyintagna klienter på anstalt under hade en strafftid upp till och med ett år. Jämfört med 2010 hade antalet klienter med strafftider upp till två månader ökat något Samma period minskade antalet klienter med strafftider över två månader. Utvecklingen innebar en förskjutning mot en större andel klienter med korta strafftider, och mindre andel klienter med strafftider över två månader upp till ett år, se tabell 4.5. Ökningen av antalet nyintagna klienter har skett bland dem med strafftider under två månader och från två år och uppåt. Inom övriga strafftider var antalet klienter 2018 antingen i nivå med, eller färre än, antalet klienter 2016 och 2017, se diagram 4.3. Strafftid efter ålder Korta strafftider, på upp till två månader, var vanligast inom samtliga åldersgrupper av de nyintagna på anstalt Endast 88 klienter fick en strafftid som var tio år eller längre (inklusive livstid). Av dessa var ingen klient under 20 år och endast ett fåtal var 45 år eller äldre. Se tabell 4.6. Strafftid efter huvudbrott Inom de flesta huvudbrott dömdes mer än hälften av klienterna till strafftider på upp till sex månader. Detta gäller bland annat för narkotikabrott/ smuggling och tillgreppsbrott som tillsammans med våldsbrott är de tre största huvudbrotten. För rattfylleri och trafikbrott var det endast ett fåtal klienter med strafftider längre än sex månader och inga klienter med strafftid över ett år. Bland klienter dömda för rån och sexualbrott, vilket oftast leder till längre strafftider, var förhållandet det omvända. Det var däremot främst klienter dömda för våldsbrott som fick de hårdaste straffen på över tio år eller livstid, se tabell INSKRIVNA 1 OKTOBER Om inskrivna i anstalt 1 oktober Inskrivna i anstalt 1 oktober är ett mått som visar antal klienter som verkställer ett fängelsestraff vid det specifika datumet. Till inskrivna i anstalt räknas även klienter som avtjänar sitt fängelsestraff i häkte i väntan på placering i anstalt. Måttet är ett tvärsnitt och ger en bild av hur många klienter som verkställer ett fängelsestraff en vanlig dag inom Kriminalvården. Antalet inskrivna på anstalt 1 oktober har minskat under en längre period och jämfört med 2010 var det drygt klienter färre Nedgången var relativt stor fram till och med 2013 men avtog därefter. Under 2018 ökade antalet inskrivna 1 oktober igen, en ökning som väger upp hela minskningen sedan 2013, se diagram 4.4 och tabell 4.8. Antalet inskrivna på anstalt 1 oktober påverkas av inflödet av antalet fängelseverkställigheter och de intagnas utdömda strafftider. De tidigare nedgångarna var en effekt av det minskade antalet nyintagna på anstalt i kombination med att färre DIAGRAM 4.3. Antal nyintagna på anstalt efter strafftid. DIAGRAM 4.4. Antal inskrivna på anstalt 1 oktober T<=2 mån 2 mån<t<=6mån 6 mån<t<=1 år 1 år<t<2 år 2 år<=t<4 år 4 år<=t<10 år T>=10 år (inkl livstid) KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

33 4. ANSTALT dömdes till långa strafftider. Under 2018 ökade antalet nyintagna på anstalt igen, samtidigt som fler fick längre strafftider, vilket haft en ökande effekt på antalet inskrivna 1 oktober. Ålder Drygt hälften av klienterna inskrivna på anstalt 1 oktober 2018 var under 35 år, och de flesta var i åldrarna år. Antalet klienter inom detta åldersintervall var oförändrat 2018 jämfört med 2017, däremot ökade antalet klienter inom ett flertal andra åldersintervall. De största ökningarna mellan 2017 och 2018 skedde bland klienter i åldrarna år och år, se tabell 4.9. Medel- och medianåldern för inskrivna på anstalt 1 oktober 2018 var 36 respektive 34 år. För nyintagna på anstalt var medelåldern och medianåldern något lägre, 36 respektive 33 år. Medel- och medianålder för nyintagna respektive inskrivna 1 oktober på anstalt Huvudbrott Det största antalet inskrivna 1 oktober utgörs av klienter dömda för våldsbrott eller narkotikabrott/ smuggling. Mellan 2010 och 2012 var narkotikabrott/smuggling det vanligaste huvudbrottet, men det minskade under ett antal år efter Nedgången innebar istället att våldsbrott var det vanligaste huvudbrottet från 2013 och framåt. DIAGRAM 4.5. Antal inskrivna på anstalt 1 oktober efter huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Narkotikabrott/smuggling Rån, även grovt Tillgreppsbrott Våldsbrott Nyintagna i anstalt Inskrivna 1 oktober Medelålder Medianålder Brott mot allmänhet och stat Rattfylleri, även grovt Sexualbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Övrigt Både våldsbrott och narkotikabrott/smuggling ökade under 2018 och stod för den största delen av det ökade antalet inskrivna totalt, se diagram 4.5. Av samtliga inskrivna 1 oktober 2018 hade 32 procent våldsbrott som huvudbrott medan motsvarande siffra för narkotikabrott/smuggling var 28 procent, se tabell Fördelningen av huvudbrott 2018 skiljer sig åt mellan nyintagna på anstalt och inskrivna på anstalt 1 oktober. Narkotikabrott/smuggling, 32 procent, följt av tillgreppsbrott och våldsbrott, båda 16 procent, var de vanligaste huvudbrotten bland nyintagna. För inskrivna 1 oktober var istället våldsbrott följt av narkotikabrott/smuggling vanligast. För huvudbrott med lägre andel inskrivna än nyintagna, exempelvis trafikbrott och rattfylleri, innebär det generellt att det dömdes ut korta strafftider. Omvänt fanns det även huvudbrott med större andel inskrivna än nyintagna vilket innebär att de huvudbrotten ledde till längre strafftider, till exempel våldsbrott, sexualbrott och rån, se tabell Strafftider Mer än tre fjärdedelar av klienterna inskrivna 1 oktober 2018 hade en strafftid på över ett år och en stor andel var långtidsdömda, vilket innebär att de hade strafftider på fyra år eller mer. Jämfört med 2016 och tidigare år har andelen klienter med strafftider över ett år ökat. Den ändrade fördelningen märks främst inom strafftidsintervallen över sex månader och upp till ett år, samt från två år och under fyra år som minskat respektive ökat med fem procentenheter mellan 2010 och Se tabell BELÄGGNING Statistiken över beläggning syftar till att beskriva hur många klienter som vid en given tidpunkt upptar en anstaltsplats. Den genomsnittliga beläggning tas fram dagligen och inkluderar inskrivna klienter, då ingår även klienter som är frånvarande genom till exempel permission, sjukhusvård eller rättegång. Den genomsnittliga beläggningen ökade under slutet av 2018, cirka klienter, jämfört med strax under under början av året. Medelbeläggningen på anstaltsplatser varierar under olika dagar per månad. Under 2018 var det som mest en skillnad KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

34 4. ANSTALT på runt 40 klienter mellan två dagar. Skillnaden i dagsbeläggningen gentemot medelbeläggningen för månaden är högre och kan uppgå till över 80 klienter, se diagram 4.6. Medelbeläggningen tas även fram årsvis och inkluderar då inte långtidsfrånvarande klienter (generellt 6 dagar eller mer). Sedan 1989 har den gått upp och ned i perioder och varierat mellan cirka och klienter. Den ökade under första halvan av 1990-talet och följdes av en kortare nedgång på några år för att sedan öka igen i början av 2000-talet. När medelbeläggningen åter minskade efter 2005 pågick nedgången under en betydligt längre period än tidigare, fram till och med Under 2017 och 2018 ökade beläggningen jämfört med föregående år och det var då första gången på tolv år som medelbeläggningen på anstalt ökade. Se tabell Sedan 1989 har antalet tillgängliga ordinarie platser varierat med medelbeläggningen, men legat på en högre nivå. Undantaget var 2004 då antalet platser var lägre än beläggningen vilket innebar en genomsnittlig överbeläggning på anstalterna. Se diagram 4.7. DIAGRAM 4.6. Genomsnittlig beläggning per månad och dag på anstalt, aktuell definition Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medelbeläggning per månad Medelbeläggning per dag 34 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

35 4. ANSTALT DIAGRAM 4.7. Antal platser och beläggning* i genomsnitt på anstalt Tillgängliga ordinarie platser i genomsnitt Medelbeläggning (tidigare definition), KLAS-Anstalt/Kriminalvårdens platsbeslut, Verksamhetsstatistik *Värden för 2017 och 2018 har skattats utifrån den definition av beläggning som använts Säkerhetsklass Säkerhetsplatser och skyddsplatser Om säkerhetsklasser Kriminalvårdens anstalter är indelade i tre säkerhetsklasser, 1, 2 och 3. Anstalter med klass 1 har den högsta säkerheten och anstalter med klass 3 har den lägsta säkerheten. Det är förmågan att hindra rymningar, försök till fritagning, fortsatt brottslighet och missbruk som avgör vilken säkerhetsklass anstalten har. En anstalt kan ha mer än en säkerhetsklass om avdelningarna har olika nivåer av övervakning och kontroll. Varje klient bedöms individuellt för att placeras på rätt anstalt med rätt klassificering. Om säkerhetsplatser och skyddsplatser På ett fåtal av Kriminalvårdens anstalter finns säkerhetsenheter med två olika typer av platser: säkerhetsplatser och skyddsplatser. Säkerhetsplatser är till för klienter med en varaktig risk för rymning eller fritagning och särskilt hög risk för fortsatt allvarlig brottslighet. Dessa platser kräver särskild hög nivå av övervakning och kontroll. Skyddsplatser är till för klienter som är i behov av skydd och används för de klienter som har en allvarlig hotbild. Av de i genomsnitt platserna på anstalt 2018 hade knappt hälften säkerhetsklass 2. Tillsammans med säkerhetsklass 1 utgjorde de platser vilket var mer än 80 procent av samtliga platser. Medelbeläggningen av dessa platser var klienter för klass 2, respektive klienter för klass 1 under Se tabell Det krävs mycket specifika anledningar till att en klient ska placeras på en säkerhets- eller skyddsplats och antalet tillgängliga platser är därför mycket begränsat. I genomsnitt fanns det 48 säkerhetsplatser 2018 och medelbeläggningen var 14 klienter, en liten ökning jämfört med 2016 och 2017, se tabell Antalet skyddsplatser har istället minskat något sedan 2016, från18 till 13 platser Medelbeläggningen var 7 klienter under året, se tabell KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

36 4. ANSTALT TABELLVERK TABELLVERK KAPITEL 4 ANSTALT Nyintagna TABELL 4.1. Nyintagna på anstalt År Nyintagna i anstalt Källa: Dokumentstatistik, KUM, KVR 36 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

37 TABELLVERK 4. ANSTALT TABELL 4.2. Nyintagna på anstalt efter ålder Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel % 241 3% 248 3% % % % % % % % % % % % % % % % % 700 8% 657 7% % 599 7% 627 7% % 370 4% 432 5% % 228 3% 280 3% % 184 2% 190 2% Totalt % % 8 927* 100% *Tre klienter saknar giltigt personnummer och ingår därför inte i åldersuppdelningen TABELL 4.3. Nyintagna på anstalt efter huvudbrott. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 6% 6% 5% 6% 6% 6% 5% 4% 4% Antal Andel 7% 7% 6% 6% 6% 6% 7% 6% 5% Antal Andel 24% 24% 23% 23% 25% 27% 29% 30% 32% Antal Andel 11% 11% 10% 10% 9% 9% 8% 8% 8% Antal Andel 5% 5% 5% 4% 5% 5% 5% 5% 4% Antal Andel 3% 4% 3% 3% 4% 3% 3% 4% 4% Antal Andel 14% 16% 17% 19% 17% 17% 17% 17% 16% Antal Andel 5% 5% 6% 6% 5% 4% 4% 4% 4% Antal Andel 18% 18% 18% 17% 17% 16% 17% 16% 16% Antal Andel 6% 6% 6% 5% 5% 6% 5% 5% 6% Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

38 4. ANSTALT TABELLVERK TABELL 4.4. Nyintagna på anstalt 2018 efter huvudbrott och ålder. Huvudbrott Totalt Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Totalt * *Tre klienter saknar giltigt personnummer och ingår därför inte i åldersuppdelningen TABELL 4.5. Nyintagna på anstalt efter strafftid. Strafftid Antal T<=2 mån Andel 32% 32% 34% 35% 35% 35% 35% 36% 37% Antal mån<t<=6 mån Andel 27% 26% 27% 27% 27% 26% 25% 24% 24% Antal mån<t<=1 år Andel 19% 18% 17% 17% 16% 16% 16% 15% 13% Antal år<t<2 å Andel 10% 10% 9% 9% 10% 9% 10% 10% 9% Antal år<=t<4 år Andel 9% 9% 8% 8% 9% 9% 9% 10% 11% Antal år<=t<10 år Andel 4% 4% 3% 3% 4% 4% 4% 4% 4% Antal T>=10 år (inkl. livstid) Andel 1% 1% 1% 0% 1% 1% 1% 1% 1% Totalt TABELL 4.6. Nyintagna på anstalt 2018 efter strafftid och ålder. Strafftid Totalt T<=2 mån mån<t<=6 mån mån<t<=1 år år<t<2 år år<=t<4 år år<=t<10 år T>=10 år (inkl. livstid) Totalt * *Tre klienter saknar giltigt personnummer och ingår därför inte i åldersuppdelningen 38 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

39 TABELLVERK 4. ANSTALT TABELL 4.7. Nyintagna i anstalt 2018 efter huvudbrott och strafftid. Huvudbrott T<=2 mån 2 mån <T<= 6 mån 6 mån <T<= 1 år 1 år <T< 2 år 2 år <=T< 4 år 4 år <=T< 10 år T>=10 år (inkl. livstid) Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Totalt Totalt Inskrivna 1 oktober TABELL 4.8. Inskrivna på anstalt 1 oktober Inskrivna 1 oktober TABELL 4.9. Inskrivna på anstalt 1 oktober efter ålder Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel % 58 1% 81 2% % % % % % % % % % % % % % % % % 359 9% 356 8% % 292 7% 311 7% % 170 4% 194 4% % 117 3% 121 3% % 120 3% 95 2% Totalt % % % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

40 4. ANSTALT TABELLVERK TABELL Inskrivna på anstalt 1 oktober efter huvudbrott. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 6% 6% 6% 6% 7% 7% 6% 5% 4% Antal Andel 4% 4% 4% 4% 4% 4% 4% 4% 3% Antal Andel 31% 32% 29% 27% 26% 27% 26% 26% 28% Antal Andel 2% 2% 2% 2% 2% 2% 1% 2% 1% Antal Andel 10% 11% 11% 10% 10% 10% 10% 10% 8% Antal Andel 8% 8% 9% 9% 9% 9% 9% 9% 8% Antal Andel 6% 7% 7% 8% 8% 8% 8% 8% 7% Antal Andel 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% Antal Andel 26% 26% 28% 29% 28% 28% 30% 31% 32% Antal Andel 5% 4% 5% 4% 4% 4% 5% 5% 7% Totalt TABELL Nyintagna respektive inskrivna 1 oktober på anstalt 2018 efter huvudbrott. Nyintagna Inskrivna 1 oktober Huvudbrott Antal Andel Antal Andel Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott 362 4% 184 4% Brott mot allmänhet och stat 432 5% 137 3% Narkotikabrott/smuggling % % Rattfylleri, även grovt 758 8% 62 1% Rån, även grovt 383 4% 366 8% Sexualbrott 319 4% 371 8% Tillgreppsbrott % 314 7% Trafikbrott, ej rattfylleri 313 4% 29 1% Våldsbrott % % Övrigt 561 6% 292 7% Totalt % % 40 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

41 TABELLVERK 4. ANSTALT TABELL Inskrivna på anstalt 1 oktober efter strafftid. Strafftid Antal T<=2 mån Andel 4% 4% 4% 5% 5% 5% 5% 4% 5% Antal mån<t<=6 mån Andel 7% 7% 8% 8% 8% 8% 7% 7% 7% Antal mån<t<=1 år Andel 15% 13% 13% 13% 12% 13% 12% 11% 10% Antal år<t<2 år Andel 15% 15% 14% 14% 16% 15% 16% 15% 15% Antal år<=t<4 år Andel 24% 25% 24% 25% 26% 26% 26% 27% 29% Antal år<=t<10 år Andel 24% 24% 24% 23% 22% 22% 22% 23% 22% Antal T>=10 år (inkl. livstid) Andel 11% 11% 12% 12% 12% 12% 11% 12% 12% Totalt Platser och beläggning TABELL Platser och genomsnittlig beläggning per månad på anstalt, aktuell definition Månad Tillgängliga platser i genomsnitt* Säkerhetsklass 1 Säkerhetsklass 2 Säkerhetsklass 3 Medelbeläggning Tillgängliga platser i genomsnitt* Medelbeläggning Tillgängliga platser i genomsnitt* Medelbeläggning Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

42 4. ANSTALT TABELLVERK TABELL Platser och beläggning i genomsnitt på anstalt År Tillgängliga ordinarie platser i genomsnitt Medelbeläggning * *, KLAS-Anstalt/Kriminalvårdens platsbeslut, Verksamhetsstatistik *Värden har skattats utifrån den definition av beläggning som använts KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

43 TABELLVERK 4. ANSTALT TABELL Platser och beläggning i genomsnitt samt utnyttjandegrad på anstalt 2018 efter säkerhetsklass. Säkerhetsklass Tillgängliga ordinarie platser i genomsnitt Medelbeläggning Totalt , KLAS-Anstalt TABELL Säkerhetsplatser enligt 2:4 FäL samt genomsnittlig beläggning och utnyttjandegrad Tillgängliga ordinarie platser i genomsnitt Medelbeläggning* Utnyttjandegrad 27% 32% 30%, KLAS-Anstalt *Beläggningen på säkerhetsplatserna påverkas inte av definitionsändringen TABELL Skyddsplatser samt genomsnittlig beläggning och utnyttjandegrad Tillgängliga ordinarie platser i genomsnitt Medelbeläggning* Utnyttjandegrad 59% 33% 52%, KLAS-Anstalt *Beläggningen på skyddsplatserna påverkas inte av definitionsändringen KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

44 5. FRIVÅRD 5. FRIVÅRD I kapitel fem redovisas statistik över klienter som avtjänar ett straff inom frivården; hur många klienter det är i inflödet till frivården totalt och hur de fördelar sig över olika verkställighetsformer. Vilken typ av brott klienterna är dömda för, hur gamla de är m.m. redovisas för de enskilda verkställighetsformerna. Kapitlet avslutas med statistik över klienter som friges villkorligt från anstalt och som ställs under övervakning. Frivård är kriminalvård som äger rum ute i samhället. Merparten av de klienter som kommer till Kriminalvården påbörjar en verkställighet hos frivården. Att avtjäna ett straff inom frivården innebär både stöd och kontroll för den dömde. Frivården övervakar klienter som döms till skyddstillsyn, klienter som blir villkorligt frigivna från fängelse och klienter som har fotboja istället för fängelsestraff (IÖV). Klienter dömda till villkorlig dom med samhällstjänst övervakas inte av Kriminalvården men frivården administrerar samhällstjänsten. 5.1 PÅBÖRJADE VERKSTÄLLIG HETER I FRIVÅRD Om påbörjade verkställigheter i frivård Påbörjade verkställigheter i frivård är ett mått som visar antalet klienter som börjat verkställa skyddstillsyn, villkorlig dom med samhällstjänst eller IÖV. En klient kan räknas flera gånger i den årliga statistiken om hen påbörjar flera verkställigheter under samma år. Villkorligt frigivna räknas inte in i antalet påbörjade verkställigheter i frivård eftersom de redan är klienter inom Kriminalvården med en fängelsedom. Under 2018 påbörjades totalt verkställigheter inom frivården. Antalet har ökat sedan 1989 vilket beror på att fler möjligheter att verkställa straff, utöver skyddstillsyn,har tillkommit under perioden. Till exempel så har införandet av intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) 1994 inneburit ett alternativ för fängelsedömda med kortare strafftider. Under 1999 infördes även möjligheten att få föreskrift om samhällstjänst vid villkorlig dom (redovisas från och med 2000). DIAGRAM 5.1. Antal påbörjade verkställigheter inom frivården efter typ av verkställighet Skyddstillsyn Källa: Dokumentstatistik, KUM, KVR Villkorlig dom med samhällstjänst IÖV 44 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

45 5. FRIVÅRD Den ökning som sedan går att se under 00-talet berodde åtminstone delvis på en förändrad inriktning i domstolarnas val av påföljd som innebar färre fängelsestraff och fler straff i frivård. Den uppåtgående trenden höll i sig fram till 2009 men därefter vände den för både skyddstillsyn och IÖV. Skyddstillsyn har dock ökat något de senaste två åren och 2018 påbörjade klienter skyddstillsyn. Efter 2012 minskade även villkorlig dom med samhällstjänst och 2018 var antalet sådana klienter i inflödet till frivården personer. Se diagram 5.1 och tabell SKYDDSTILLSYN Om skyddstillsyn Skyddstillsyn är en påföljd som verkställs ute i samhället. En dom med skyddstillsyn innebär att klienten får en prövotid på tre år och ställs under övervakning av frivården det första året. Klienten bor vanligtvis hemma med krav på regelbunden kontakt med en handläggare inom frivården. Skyddstillsyn kan förenas med föreskrift om: samhällstjänst eller särskild behandlingsplan (även kallat kontraktsvård). Skyddstillsyn kan kombineras med fängelse i samma dom. Fängelsestraffet får då vara lägst fjorton dagar och högst tre månader. Antalet påbörjade verkställigheter av skyddstillsyn minskade genomgående mellan 2010 och I juli 2016 genomfördes en lagändring som begränsade möjligheten att en tidigare utdömd påföljd även ska avse ny brottslighet. Det innebär att en dom för ny brottslighet som innan lagändringen räknades in i eller förlängde tidigare verkställighet nu i många fall kommer att räknas som en ny verkställighet. Antalet verkställigheter ökade under 2017 och 2018 men det var fortfarande färre påbörjade verkställigheter 2018 jämfört med Se diagram 5.2 och tabell 5.1. Ålder Drygt hälften av klienterna som påbörjade skyddstillsyn var mellan 20 och 34 år, varav de flesta var i åldrarna Jämfört med 2017 var det 165 fler påbörjade verkställigheter inom skyddstillsyn under Det var främst antalet klienter inom åldersgrupperna år och år som ökade. Flera åldersgrupper minskade samtidigt under 2018 jämfört med 2017 och det var framför allt gruppen år och de äldsta, över 60 år. Se tabell 5.2. DIAGRAM 5.2.Antal påbörjade verkställigheter av skyddstillsyn Huvudbrott Av de klienter som påbörjade skyddstillsyn under 2018 hade 45 procent narkotikabrott/smuggling som huvudbrott. Det skiljer sig mot 2010 då motsvarande siffra var 22 procent. Fram till 2011 var det ungefär lika vanligt med våldsbrott som narkotikabrott/smuggling. Utvecklingen av dessa två huvudbrott skiljer sig därefter, då narkotikabrott/smuggling ökat samtidigt, som våldsbrotten minskat. De flesta övriga huvudbrott hade likt våldsbrotten minskat 2018 jämfört med Se diagram 5.3 och tabell 5.3. DIAGRAM 5.3. Antal påbörjade verkställigheter av skyddstillsyn efter huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Narkotikabrott/smuggling Rån, även grovt Tillgreppsbrott Våldsbrott Brott mot allmänhet och stat Rattfylleri, även grovt Sexualbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Övrigt 2018 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

46 5. FRIVÅRD Påföljdskategori Påföljden skyddstillsyn kan kategoriseras i tre grupper baserat på om den är förenad med någon av föreskrifterna kontraktsvård eller samhällstjänst, alternativt är utan föreskrift. Skyddstillsyn som kombineras med fängelse i samma dom redovisas som en del inom kategorin utan föreskrift. De flesta klienter som påbörjade skyddstillsyn mellan 2010 och 2018 hade ingen föreskrift i sin dom. Denna grupp minskade mellan 2011 och 2016 och ökade under 2017 och Det var ungefär samma utveckling för klienter med föreskrift om samhällstjänst, med undantag för att nedgången inom denna grupp började ett år senare. Föreskrift om kontraktsvård var nästan lika vanlig som föreskrift om samhällstjänst under Antalet klienter med kontraktsvård har därefter minskat mer, jämfört med samhällstjänst. Av de totalt klienterna 2018 hade klienter skyddstillsyn exklusive kontraktsvård och samhällstjänst, och av dessa hade sju procent skyddstillsyn med fängelse. Antalet klienter med någon föreskrift var betydligt färre, klienter hade skyddstillsyn med samhällstjänst och 727 hade skyddstillsyn med kontraktsvård. Se diagram 5.4 och tabell 5.4. DIAGRAM 5.4. Antal påbörjade verkställigheter av skyddstillsyn efter påföljdskategori i grunddom Skyddstillsyn exkl. kontraktsvård och samhällstjänst Skyddstillsyn med samhällstjänst Skyddstillsyn med kontraktsvård Skyddstillsyn med fängelse Mellan 211 och 315 klienter hade skyddstillsyn kombinerat med fängelse. I dessa fall ska fängelsestraffet verkställas i sin helhet på anstalt och vara mellan två veckor och tre månader långt. Strafftiderna var under perioden relativt jämnt fördelade på upp till en, två och 2018 tre månader. Fram till 2015 hade en något större andel klienter strafftider på över två månader upp till tre månader. Därefter ses en förskjutning mot en större andel strafftider upp till en månad. Se tabell SKYDDSTILLSYN MED SAMHÄLLSTJÄNST Om skyddstillsyn med samhällstjänst Skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst innebär att klienten är skyldig att utföra ett samhällsnyttigt, oavlönat arbete ett visst antal timmar på sin fritid (utöver att sköta sin övervakning). För att domstolen ska döma till samhällstjänst krävs ett samtycke från klienten. Domstolen kan döma ut mellan 40 och 240 timmars samhällstjänst. I domen ska framgå hur mycket de utdömda timmarna skulle ha motsvarat i strafftid om fängelse valts istället. Detta benämns som den alternativa strafftiden och kan vara från 14 dagar och upp till ett år. Samhällstjänsten ska genomföras på ungefär samma tid som det skulle ha tagit att verkställa det alternativa fängelsestraffet. Kriminalvården ansvarar för att klienten får en plats för sin samhällstjänst och att det tas fram en arbetsplan. Arbetet ska inte inkräkta på den öppna arbetsmarknaden och arbetsuppgifterna bör så långt som möjligt vara av den typen att de normalt inte utförs av anställda. Alternativ strafftid Den alternativa strafftiden vid skyddstillsyn med samhällstjänst kan uppgå till ett år, men det var endast mellan 5 och 10 procent som hade en tid över sex månader under åren Mer än hälften av klienterna hade en lindrigare alternativ strafftid på upp till två månader, se tabell 5.6. Tid från verkställbar dom till start av samhällstjänst För klienter dömda till skyddstillsyn med samhällstjänst 2018 var mediantiden från det att domen blivit verkställbar till dess att verkställigheten av samhällstjänst påbörjades 78 dagar 46 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

47 5. FRIVÅRD (drygt 11 veckor). Detta låg i nivå med föregående år men jämfört med 2016 hade mediantiden ökat med fem dagar, vilket innebär att väntetiden för att verkställa samhällstjänst blivit något längre. Kvinnornas mediantid var kortare än männens, både under 2017 och 2018, se tabell 5.7. Enligt Kriminalvårdens regelverk bör en verkställighet med föreskrift om samhällstjänst normalt påbörjas inom åtta veckor efter det att domen blivit verkställbar. Andelen klienter med skyddstillsyn som påbörjade sin samhällstjänst inom åtta veckor var mellan 33 och 37 procent , se tabell 5.8. Anledningen till att målet inte uppnåddes berodde i många fall på att klienten missskött sig, alternativt har det funnits andra hinder för att verkställa samhällstjänsten. Åklagaren eller domstolen kan då behöva ta ny ställning till om samhällstjänst är aktuellt, vilket medför en fördröjning av starttiden SKYDDSTILLSYN MED KONTRAKTSVÅRD Om skyddstillsyn med kontraktsvård Skyddstillsyn med föreskrift om särskild behandlingsplan, så kallad kontraktsvård, kan bli aktuellt om klienten har någon problematik som till stor del bidragit till brottsligheten. Det kan handla om missbruk eller andra problem som kräver behandling. Istället för att dömas till fängelse kan klienten dömas till behandling för sina problem. Domstolen anger i domen hur långt fängelsestraff kontraktsvården motsvarar. Detta benämns som den alternativa strafftiden och kan vara upp till två års fängelse. En förutsättning för kontraktsvård är att klienten inser sitt problem och vill genomgå behandling för det. Vilken typ av vård som är lämplig bedöms vanligtvis av frivården i samråd med socialtjänst, läkare och/eller beroendevård. Vården kan ges i öppenvård, familjevård eller på institution, som exempelvis behandlingshem. Alternativ strafftid Jämfört med skyddstillsyn med samhällstjänst kan den alternativa strafftiden vid skyddstillsyn med kontraktsvård vara dubbelt så lång, alltså upp till två år. Många klienter med kontraktsvård döms också till hårdare straff i jämförelse med klienter med samhällstjänst och får därmed längre strafftider i domen. Allt färre klienter påbörjade skyddstillsyn med kontraktsvård mellan 2010 och 2018, vilket främst märks bland de kortare alternativa strafftiderna. Knappt var tredje klient med kontraktsvård hade en alternativ strafftid på upp till två månader under Fram till 2018 hade motsvarande andel minskat till knappt var fjärde klient. Antalet klienter med alternativa strafftider över två månader har också minskat över perioden, men inte i lika stor utsträckning, vilket gör att andelen klienter inom vissa av de längre alternativa strafftiderna ökat, se tabell 5.9. Påbörjade och avbrutna verkställigheter För att kunna redovisa hur många verkställigheter med kontraktsvård som avbryts måste en uppföljningsperiod på två år från verkställighetens start användas (eftersom kontraktsvård kan pågå i upp till två år). Det innebär att de verkställigheter som påbörjades 2017 eller senare inte kan följas upp ännu. De kan fortfarande pågå och avbrutna kontraktvårdspåföljder kan tillkomma efter att denna publikation färdigställts. Det påbörjades 856 verkställigheter med kontraktsvård under Detta har sedan minskat till ungefär 745 respektive 675 verkställigheter under 2015 och Mer än två tredjedelar av de klienter som påbörjade skyddstillsyn med kontraktsvård 2016 fullföljde sin verkställighet, se diagram 5.5. Detta ligger i nivå med andelarna för både 2014 och 2015, se tabell Benämningen kontraktsvård avser att klienten får skriva under ett kontrakt som beskriver behandlingen hen ska genomgå. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

48 5. FRIVÅRD DIAGRAM 5.5. Andel påbörjade skyddstillsyner med kontraktsvård 2016 efter helt verkställd respektive avbruten verkställighet. 29 % 71 % klienter började verkställa en villkorlig dom med samhällstjänst 2012, det högsta antalet under perioden Därefter minskade antalet klienter konstant och 2018 var det klienter som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst. Se diagram 5.6 och tabell 5.1. DIAGRAM 5.6. Antal påbörjade verkställigheter av villkorlig dom med samhällstjänst Helt verkställd skyddstillsyn med kontraktsvård Avbruten skyddstillsyn med kontraktsvård VILLKORLIG DOM MED SAMHÄLLSTJÄNST Om villkorlig dom med samhällstjänst Villkorlig dom med samhällstjänst innebär att klienten är skyldig att utföra ett samhällsnyttigt och oavlönat arbete ett visst antal timmar på sin fritid. För att domstolen ska döma till samhällstjänst krävs ett samtycke från klienten. Domstolen bestämmer antalet timmar till minst 40 och högst 240. I domen ska det även framgå hur lång tid de utdömda timmarna skulle ha motsvarat i strafftid om fängelse valts istället. Detta benämns som den alternativa strafftiden och kan vara från 14 dagar och upp till ett år. Villkorlig dom innefattar en prövotid om två år, där klienten inte står under övervakning, utan enbart verkställer samhällstjänst genom Kriminalvården. Kriminalvården ansvarar för att klienten får en plats för sin samhällstjänst och att en arbetsplan tas fram. Samhällstjänsten ska genomföras under ungefär samma tid som det skulle ha tagit att verkställa det alternativa fängelsestraffet. Arbetet ska inte inkräkta på den öppna arbetsmarknaden och arbetsuppgifterna bör så långt som möjligt vara av den typen att de normalt inte utförs av anställda Ålder En stor del av klienterna som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst var relativt unga och det minskade inflödet märktes därför främst bland dessa klienter. Knappt var femte klient var mellan 20 och 24 år, vilket gjorde denna åldersgrupp till den största. Det var inom denna grupp, samt inom åldersgruppen år, som den största minskningen skedde 2018 jämfört med 2016, se tabell Huvudbrott De vanligaste huvudbrotten mellan 2010 och 2018 var våldsbrott följt av rattfylleri. Det var också utvecklingen inom dessa två huvudbrott som hade störst effekt på totala antalet påbörjade villkorliga domar med samhällstjänst. Våldsbrotten ökade fram till 2012 men minskade därefter och den totala nedgången förstärktes även av att rattfylleribrotten minskade. Det skedde minskningar inom de flesta huvudbrott under perioden. Endast narkotikabrott/smuggling och trafikbrott som inte omfattar rattfylleri har ökat under jämförelseperioden, se tabell Alternativ strafftid Om den villkorliga domen missköts kan domstolen istället döma klienten till ett fängelsestraff, där hänsyn ska tas till den alternativa strafftiden. I domen till villkorlig dom ska det därför anges hur långt straffet skulle ha blivit om klienten istället hade dömts till fängelse. 48 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

49 5. FRIVÅRD Även om strafftiden kan vara upp till ett år var det mindre än en fjärdedel av klienterna som hade en alternativ strafftid över två månader under Desto vanligare var en strafftid upp till en månad, vilket runt 60 procent av klienterna hade Upp- och nedgångar i inflödet syns även tydligast inom denna strafftidskategori, med en uppgång 2012 och därefter en tydlig nedgång. Nedgången påverkade inte strafftiderna över en månad på samma sätt och en viss procentuell förskjutning från de kortaste strafftiderna mot strafftider över två månader kan ses 2018 jämfört med Se tabell Tid från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst För klienter dömda till villkorlig dom med samhällstjänst 2018 var mediantiden från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst 65 dagar (nio veckor och två dagar). Det är en ökning med en vecka jämfört med Kvinnornas mediantid var 61 dagar 2018, vilket innebar att tiden ökat med två dagar det senaste året. Motsvarande utveckling för männen var en ökning med åtta dagar, se tabell Under påbörjade omkring hälften av klienterna sin samhällstjänst inom åtta veckor, vilket stämmer överens med Kriminalvårdens mål, se tabell Denna andel hade minskat till strax över 40 procent Detta kan delvis bero på att det blivit svårare att placera frivårdsdömda i samhällstjänst. För klienter med villkorlig dom med samhällstjänst var medianen från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst kortare än för klienter med en dom om skyddstillsyn med samhällstjänst (se delavsnitt 5.2.1). Även en större andel klienter med villkorlig dom uppnådde målet om att påbörja samhällstjänsten inom åtta veckor, än klienter med skyddstillsyn. Det beror på att klienter som döms till skyddstillsyn har behov av stöd och kontroll samt ett flertal insatsbehov som behöver tillgodoses, utöver att samhällstjänsten ska verkställas. 5.4 INTENSIVÖVERVAKNING MED ELEKTRONISK KONTROLL (IÖV) Om intensivövervakning med elektronisk kontroll Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) är ett alternativt sätt att avtjäna ett fängelsestraff. Straffet avtjänas i hemmet och klienten övervakas med hjälp av en sändare (fotboja). Klienten får bara vistas utanför bostaden i samband med sysselsättning och vissa planerade aktiviteter enligt ett schema. Frivården gör oanmälda hembesök för att kontrollera att klienten är på plats och inte är påverkad av alkohol eller andra droger. Den som döms till fängelse i högst sex månader kan ansöka om att avtjäna straffet genom IÖV istället för på anstalt. Frivården utreder om den sökande är lämplig för denna verkställighetsform utifrån personliga förhållanden. En förutsättning för att bli beviljad IÖV är att klienten har tillgång till bostad och sysselsättning. Om klienten tidigare verkställt ett straff genom IÖV och vill verkställa ett straff genom IÖV igen måste det ha passerat minst tre år efter den första verkställighetens slut. Klienten får inte heller ha begått något brott som lett till strängare påföljd än böter under den perioden. Allt färre fängelsedömda under perioden verkställde sitt straff genom IÖV. Minskningen var konstant och antalet klienter halverades nästan under perioden, se diagram 5.7 och tabell 5.1 En del i denna utveckling förklaras av att färre dömdes till fängelse med strafftider upp till sex månader och därmed fick färre klienter ett erbjudande om IÖV. Detta stämmer dock inte för 2018 då fler verkställde korta fängelsestraff på anstalt jämfört med 2017, medan fortsatt färre verkställde dessa fängelsestraff med IÖV. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

50 5. FRIVÅRD DIAGRAM 5.7. Antal fängelsedömda som påbörjat intensivövervakning med elektronisk kontroll Ålder Antalet klienter som påbörjade IÖV var ganska jämnt fördelat över ålder, bortsett från att endast ett fåtal klienter var under 20 år. Se tabell Huvudbrott Det var främst klienter dömda till fängelse för rattfylleri som påbörjade IÖV De blev betydligt färre i antal under perioden, men utgjorde ändå mellan 43 och 51 procent av klienterna. Antalet klienter dömda för våldsbrott blev också färre medan antalet klienter dömda för narkotikabrott/smuggling var relativt oförändrat. Se tabell Strafftider Klienter som beviljas IÖV får inte ha en strafftid som är längre än sex månader. Mellan 2010 och 2018 hade hälften av klienterna som påbörjade IÖV en strafftid upp till och med en månad. Knappt en tredjedel hade en strafftid på över en månad upp till och med tre månader. Resterande femtedel hade en strafftid på över tre månader. Denna fördelningen har varit relativt oförändrad under hela perioden, se tabell Tid från verkställbar dom till påbörjad IÖV För klienter som påbörjade IÖV under 2018 var mediantiden från verkställbar dom till påbörjad verkställighet 90 dagar, ungefär tre månader. Kvinnornas mediantid 2018 var tre dagar kortare än männens. Detta skiljer sig mot föregående år då kvinnor hade en längre mediantid än män, men ligger i linje med tidigare år. Jämfört med 2017 ökade den totala mediantiden med sex dagar, kvinnornas mediantid ökade med två dagar medan männens tid ökade med sex dagar, se tabell Kriminalvården anser att 60 procent av IÖVklienterna ska kunna påbörja sin verkställighet inom tre månader. Andelen som uppnådde detta 2018 var 52 procent, vilket var en minskning med fem procentenheter jämfört med Se tabell VILLKORLIG FRIGIVNING Om villkorlig frigivning Klienter som döms till fängelse avtjänar vanligtvis två tredjedelar av sitt straff och blir sedan villkorligt frigivna med eller utan övervakning. Det är frivården som beslutar om det är aktuellt med övervakning eller inte. Vid långa fängelsestraff är huvudregeln att klienten får övervakning och vid kortare fängelsestraff är det klientens risk för återfall i brott som avgör. Övervakningen innebär både stöd och kontroll och syftet är att frivården genom olika insatser ska bidra till att minska risken för återfall i brott. Det är främst klienter på anstalt som blir villkorligt frigivna, men även klienter som verkställer fängelsedom genom IÖV kan bli det. Det finns vissa undantag då klienter inte kan bli villkorligt frigivna. Det gäller klienter med fängelsestraff som är kortare än en månad, fängelsestraff i förening med skyddstillsyn och fängelsestraff som är ett förvandlingsstraff för böter. Under 2010 blev klienter villkorligt frigivna. Därefter har antalet minskat konstant med undantag för 2012 och Under 2018 påbörjade klienter en villkorlig frigivning med övervakning, vilket är färre klienter jämfört med 2010 men 173 fler än Se diagram 5.8 och tabell Eftersom denna klientpopulation främst kommer från tidigare anstaltsverkställigheter påverkas den till stor del av inflödet till anstalt, som också minskade under motsvarande period men ökade mellan 2017 och En annan förklaring till det minskande antalet över tid kan vara att fler klienter bedöms ha låg risk för återfall, eller får strafftider under en månad och därmed inte blir aktuella för villkorlig frigivning. 50 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

51 5. FRIVÅRD DIAGRAM 5.8. Antal påbörjade villkorliga frigivningar med övervakning DIAGRAM 5.9. Antal avslutade verkställigheter på anstalt efter typ av avgång Villkorligt frigivna med övervakning Villkorligt frigivna utan övervakning Övriga avslutade verkställigheter, ej villkorligt frigiven Ålder Åldersfördelningen bland klienter som villkorligt frigavs var ungefär densamma som för klienter på anstalt. Mer än hälften av klienterna var år och det var endast en liten andel klienter under 20 år respektive 60 år och äldre, se tabell Huvudbrott En stor del av de fängelsedömda klienterna är dömda för narkotikabrott/smuggling och våldsbrott vilket även var fallet för de som frigavs villkorligt mellan 2010 och I inflödet av fängelsedomarna ses däremot en ökning av narkotikabrott/smuggling efter 2013 (se huvudbrott för nyintagna på anstalt, diagram 4.2 i kapitel 4). Denna utveckling avspeglar sig inte bland de villkorligt frigivna där narkotikabrott/smuggling låg på samma nivå, eller minskade något, under större delen av perioden, förutom under 2012, 2016 och 2018, se tabell Villkorlig frigivning efter avslutad verkställighet i anstalt Knappt tre fjärdedelar av klienterna som avslutade en verkställighet på anstalt frigavs villkorligt Det var något färre jämfört med 2010 då nästan 80 procent av klienterna fick villkorlig frigivning. Den stora förändringen under perioden var att betydligt färre klienter fick övervakning vid den villkorliga frigivningen, samtidigt som villkorligt frigivna utan övervakning ökade. År 2018 var andelen villkorligt frigivna med övervakning, 39 procent, nästan lika stor som andelen utan övervakning, 34 procent. Motsvarande andelar 2010 var 50 respektive 29 procent. Se diagram 5.9 och tabell Villkorlig frigivning efter avslutad verkställighet av IÖV Cirka 50 procent av de som avslutade IÖV blev inte villkorligt frigivna. Det beror på att många klienter hade strafftider som var upp till en månad och därmed inte var aktuella för villkorlig frigivning (se avsnitt 5.4 om IÖV). Av de klienter som frigavs villkorligt var det endast en liten del som fick övervakning. Se diagram 5.10 och tabell DIAGRAM Antal avslutade verkställigheter av IÖV efter typ av avgång Villkorligt frigivna med övervakning Övriga avslutade verkställigheter, ej villkorligt frigiven 2018 Villkorligt frigivna utan övervakning KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

52 5. FRIVÅRD TABELLVERK TABELLVERK KAPITEL 5 FRIVÅRD Påbörjade verkställigheter i frivård TABELL 5.1. Påbörjade verkställigheter inom frivården efter typ av verkställighet. År Skyddstillsyn Villkorlig dom med samhällstjänst Källa: Dokumentstatistik, KUM, KVR IÖV Totalt 52 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

53 TABELLVERK 5. FRIVÅRD Skyddstillsyn TABELL 5.2. Påbörjad skyddstillsyn efter ålder Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel % 485 8% 594 9% % % % % % % % % % % % % % 458 7% 471 8% % 440 7% 421 7% % 393 6% 370 6% % 242 4% 254 4% % 153 3% 122 2% % 101 2% 91 1% Totalt % % % TABELL 5.3. Påbörjad skyddstillsyn efter huvudbrott. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 6% 5% 5% 6% 5% 5% 4% 4% 4% Antal Andel 9% 10% 9% 9% 9% 9% 9% 8% 5% Antal Andel 22% 23% 24% 26% 30% 34% 36% 41% 45% Antal Andel 14% 13% 14% 12% 11% 10% 9% 9% 8% Antal Andel 3% 3% 3% 3% 3% 2% 3% 2% 2% Antal Andel 1% 2% 2% 2% 2% 2% 1% 2% 2% Antal Andel 17% 17% 16% 17% 16% 15% 15% 14% 13% Antal Andel 2% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% Antal Andel 23% 23% 23% 22% 19% 19% 18% 16% 15% Antal Andel 3% 3% 3% 3% 3% 3% 3% 4% 5% Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

54 5. FRIVÅRD TABELLVERK TABELL 5.4. Påbörjad skyddstillsyn efter påföljdskategori i grunddom. Påföljdskategori Skyddstillsyn exkl. kontraktsvård och samhällstjänst varav antal skyddstillsyn med fängelse varav andel skyddstillsyn med fängelse 5 % 6 % 6 % 5 % 5 % 5 % 6 % 7 % 7% Skyddstillsyn med samhällstjänst Skyddstillsyn med kontraktsvård Totalt TABELL 5.5. Påbörjad skyddstillsyn med fängelse efter strafftid. Strafftid Antal T<=1 mån Andel 27% 28% 32% 29% 32% 34% 39% 40% 36% Antal mån<t<=2 mån Andel 30% 31% 29% 29% 29% 28% 28% 27% 30% Antal mån<t<=3 mån Andel 42% 41% 39% 41% 38% 38% 33% 33% 33% Antal T>3 mån Andel 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Totalt TABELL 5.6. Påbörjad skyddstillsyn med samhällstjänst i grunddom efter alternativ strafftid. Alternativ strafftid Antal Ej utsatt Andel 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Antal T<=2 mån Andel 56% 60% 60% 60% 58% 57% 55% 57% 51% Antal mån<t<=6 mån Andel 34% 31% 31% 32% 33% 35% 36% 38% 42% Antal mån<t<=1 år Andel 9% 9% 8% 8% 9% 8% 9% 5% 7% Antal T>1 år Andel 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Totalt TABELL 5.7. Mediantid från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst för klienter med skyddstillsyn Kön Antal Median (dagar) Antal Median (dagar) Antal Median (dagar) Kvinnor Män Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

55 TABELLVERK 5. FRIVÅRD TABELL 5.8. Tid från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst för klienter med skyddstillsyn Tid Antal Andel Antal Andel Antal Andel T<=8 veckor % % % 8 veckor<t<=16 veckor % % % 16 veckor<t<=6 mån % % % 6 mån<t<=1 år % % % T>1 år 38 4% 25 2% 32 3% Totalt % % % TABELL 5.9. Påbörjad skyddstillsyn med kontraktsvård i grunddom efter alternativ strafftid. Alternativ strafftid Antal Ej utsatt Andel 3% 2% 3% 3% 4% 5% 3% 3% 5% Antal T<=2 mån Andel 31% 30% 30% 32% 29% 26% 24% 23% 23% Antal mån<t<=6 mån Andel 28% 29% 29% 28% 26% 25% 27% 29% 27% Antal mån<t<=1 år Andel 23% 26% 24% 21% 24% 27% 27% 23% 22% Antal år<t<=2 år Andel 15% 13% 14% 15% 17% 17% 19% 22% 21% Antal T>2 år Andel 0% 1% 0% 1% 0% 0% 1% 1% 1% Totalt TABELL Påbörjad skyddstillsyn med kontraktsvård i grunddom * samt antal och andel av dessa som avbrutit kontraktsvårdspåföljden Antal påbörjade skyddstillsyn med kontraktsvård varav som avbrutits Antal Andel 28% 29% 29% * Senare statistik finns inte tillgänglig då skyddstillsyn med kontraktsvård kan pågå upp till och med två år. Det innebär att de verkställigheter som påbörjades 2017 eller senare ännu kan pågå och därmed kan det tillkomma avbrutna kontraktvårdspåföljder efter att denna publikation går i tryck. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

56 5. FRIVÅRD TABELLVERK Villkorlig dom med samhällstjänst TABELL Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst efter ålder Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel % 94 3% 95 3% % % % % % % % % % % % % % 299 9% 278 9% % 278 9% 262 8% % 249 8% 272 9% % 196 6% 179 6% % 113 4% 136 4% % 138 4% 127 4% Totalt % % % TABELL Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst efter huvudbrott. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 4% 4% 4% 4% 4% 4% 4% 3% 4% Antal Andel 9% 10% 9% 8% 9% 8% 8% 8% 8% Antal Andel 8% 8% 11% 11% 13% 16% 16% 16% 17% Antal Andel 23% 21% 20% 21% 22% 23% 23% 25% 26% Antal Andel 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Antal Andel 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% Antal Andel 2% 2% 2% 2% 2% 1% 1% 2% 1% Antal Andel 0% 1% 1% 1% 1% 0% 1% 1% 1% Antal Andel 45% 46% 46% 46% 42% 39% 40% 37% 35% Antal Andel 7% 7% 7% 5% 6% 6% 5% 6% 6% Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

57 TABELLVERK 5. FRIVÅRD TABELL Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst efter alternativ strafftid. Alternativ strafftid Antal T<=1 mån Andel 61% 60% 59% 60% 58% 56% 57% 57% 58% Antal mån<t<=2 mån Andel 19% 18% 19% 19% 19% 20% 19% 20% 20% Antal T>2 mån Andel 21% 22% 22% 21% 23% 24% 24% 23% 22% Totalt TABELL Mediantid från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst för klienter med villkorlig dom Kön Antal Median (dagar) Antal Median (dagar) Antal Median (dagar) Kvinnor Män Totalt TABELL Tid från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst för klienter med villkorlig dom Tid Antal Andel Antal Andel Antal Andel T<=8 veckor % % % 8 veckor<t<=16 veckor % % % 16 veckor<t<=6 mån % % % 6 mån<t<=1 år 175 5% 204 6% 246 8% T>1 år 39 1% 38 1% 45 1% Totalt % % % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

58 5. FRIVÅRD TABELLVERK Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) TABELL Fängelsedömda som påbörjat intensivövervakning med elektronisk kontroll efter ålder Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel % 7 0% 5 0% % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % 147 9% 105 7% % 97 6% 76 5% % 97 6% 115 7% Totalt % % % TABELL Fängelsedömda som påbörjat intensivövervakning med elektronisk kontroll efter huvudbrott. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 3% 3% 3% 4% 3% 4% 3% 3% 3% Antal Andel 7% 7% 6% 6% 7% 7% 6% 7% 6% Antal Andel 13% 13% 13% 14% 15% 16% 19% 18% 19% Antal Andel 46% 47% 45% 43% 44% 46% 48% 47% 51% Antal Andel 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Antal Andel 1% 1% 1% 1% 1% 1% 0% 1% 1% Antal Andel 5% 5% 5% 5% 5% 4% 5% 4% 3% Antal Andel 5% 6% 7% 7% 6% 5% 5% 6% 4% Antal Andel 15% 15% 15% 15% 15% 13% 10% 10% 10% Antal Andel 5% 4% 5% 4% 3% 5% 3% 5% 4% Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

59 TABELLVERK 5. FRIVÅRD TABELL Fängelsedömda som påbörjat intensivövervakning med elektronisk kontroll efter strafftid. Strafftid Antal T<=1 mån Andel 49% 50% 49% 47% 49% 50% 50% 52% 53% Antal mån<t<=2 mån Andel 21% 22% 22% 22% 22% 22% 24% 24% 21% Antal mån<t<=3 mån Andel 9% 10% 9% 10% 9% 8% 9% 9% 8% Antal T>3 mån Andel 21% 18% 20% 21% 20% 19% 17% 15% 18% Totalt TABELL Mediantid från verkställbar dom till påbörjad intensivövervakning med elektronisk kontroll Kön Antal Median (dagar) Antal Median (dagar) Antal Median (dagar) Kvinnor Män Totalt TABELL Tid från verkställbar dom till påbörjad intensivövervakning med elektronisk kontroll Tid Antal Andel Antal Andel Antal Andel T<=3 mån % % % 3 mån<t<=6 mån % % % 6 mån<t<=1 år 150 8% 144 9% 135 9% T>1 år 73 4% 74 5% 58 4% Totalt % % % Villkorlig frigivning TABELL Påbörjad villkorlig frigivning med övervakning Villkorligt frigivna KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

60 5. FRIVÅRD TABELLVERK TABELL Påbörjad villkorlig frigivning med övervakning efter ålder Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel % 54 2% 58 2% % % % % % % % % % % % % % % 309 9% % 259 8% 246 7% % 207 6% 195 6% % 119 4% 119 3% % 58 2% 67 2% % 51 2% 52 2% Totalt % % 3 423* 100% *En klient saknar giltigt personnummer och ingår därför inte i åldersuppdelningen TABELL Påbörjad villkorlig frigivning med övervakning efter huvudbrott. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 6% 7% 6% 6% 7% 7% 5% 5% 5% Antal Andel 7% 7% 8% 7% 6% 6% 7% 7% 5% Antal Andel 27% 27% 28% 26% 27% 28% 29% 29% 33% Antal Andel 3% 3% 2% 2% 1% 1% 1% 0% 0% Antal Andel 7% 8% 9% 9% 8% 9% 9% 9% 8% Antal Andel 5% 6% 5% 6% 5% 6% 6% 6% 7% Antal Andel 14% 13% 14% 13% 13% 13% 12% 12% 12% Antal Andel 2% 2% 2% 2% 1% 1% 1% 1% 1% Antal Andel 23% 23% 23% 25% 25% 23% 24% 24% 23% Antal Andel 5% 5% 4% 4% 4% 4% 5% 5% 6% Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

61 TABELLVERK 5. FRIVÅRD TABELL Avslutade verkställigheter på anstalt efter typ av avgång. Typ av avgång Villkorligt frigivna med övervakning Villkorligt frigivna utan övervakning Övriga avslutade verkställigheter, ej villkorligt frigiven Antal Andel 50% 49% 49% 46% 44% 44% 42% 38% 39% Antal Andel 29% 29% 30% 31% 33% 33% 34% 37% 34% Antal Andel 21% 21% 22% 23% 23% 23% 24% 24% 27% Totalt TABELL Avslutade verkställigheter av IÖV* efter typ av avgång. Typ av avgång Villkorligt frigivna med övervakning Villkorligt frigivna utan övervakning Övriga avslutade verkställigheter, ej villkorligt frigiven Antal Andel 7% 8% 8% 9% 7% 6% 5% 3% 3% Antal Andel 44% 42% 41% 43% 43% 43% 43% 44% 42% Antal Andel 50% 50% 51% 48% 51% 51% 52% 53% 54% Totalt * Exklusive IÖV som avslutats genom att verkställigheten hävts. En hävd IÖV blir inte aktuell för villkorlig frigivning eftersom verkställigheten fortsätter på anstalt. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

62 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN I kapitel sex redovisas statistik över återfall i brott. Att förebygga återfall är ett av Kriminalvårdens viktigaste uppdrag. Återfallsförebyggande insatser är ett högt prioriterat område där ett framgångsrikt arbete leder till att färre klienter kommer tillbaka till Kriminalvården. Återfall inom Kriminalvården mäts genom att följa hur många klienter som kommer tillbaka efter en tidigare verkställighet inom Kriminalvården. Uppföljningen utgår från en starthändelse, som är den dag klienten avslutar en verkställighet på anstalt eller påbörjar en verkställighet inom frivården. Uppföljningsperioden är begränsad till tre år vilket medför att årets statistik kan redovisas med en starthändelse under 2015 och en uppföljningsperiod fram till och med Starthändelser som inföll under 2016 eller senare kan ännu inte följas upp, eftersom uppföljningsperioden fortfarande pågår. Årtalen som redovisas i detta kapitel baseras på starthändelsen och skiljer sig därför från övrig statistik i KOS. Om återfall i brott Återfall är när en person som avtjänat ett straff begår ett nytt brott och döms till en ny påföljd. Här begränsas återfallen till de klienter som avtjänat straffet inom Kriminalvården, och sedan döms till en ny påföljd inom Kriminalvården. För att räknas som ett återfall ska både det nya brottet, och domen för detta brott, infalla inom en period på tre år från det att straffet för det föregående brottet avtjänats. Domen ska ha vunnit laga kraft, alternativt ska klienten ha påbörjat sin verkställighet i Kriminalvården under denna period för att räknas med. I figur 3 redovisas en tidslinje med de händelser som ska ske under uppföljningsperioden för att räknas som återfall. Observera att informationen är begränsad och har vissa avgränsningar, vilket medför att återfall som mått är något trubbigt. Det framkommer till exempel inte om den som återfaller har begått många eller ett enstaka brott under uppföljningsperioden. Det framkommer inte heller om brottet är lindrigare eller grövre vid återfallet jämfört med tidigare brott. Ett grovt brott räknas som ett återfall på samma sätt som ett mindre grovt brott. FIGUR 3. Återfallsdefinition utifrån en starthändelse (med starthändelse menas tidpunkt för avslutad verkställighet på anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård). Starthändelse Slut på uppföljningsperiod Brott Lagakraftvunnen dom Uppföljningsperiod 62 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

63 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN 6.1 ÅTERFALL I BROTT Av de klienter som avslutade en verkställighet på anstalt eller påbörjade en verkställighet inom frivården 2015 var det 29 procent som återföll i brott fram till 2018, och dömdes till en ny påföljd inom Kriminalvården. Det är cirka 10 procentenheter färre än under 1990-talet, då runt 40 procent återföll i brott. Efter 1999 och fram till 2012 var trenden nedåtgående och återfallen minskade från 42 procent till 29 procent. Denna nedgång av andelen återfall berodde främst på att antalet klienter i populationen ökade, samtidigt som antalet återfall låg kvar på en mer stabil nivå. Antalet som avslutade en verkställighet på anstalt, eller påbörjade en verkställighet inom frivården, ökade från till klienter. Trots denna ökning var det till en början bara en svag ökning av antalet klienter som återföll i brott och efter 2006 minskade antalet klienter som återföll igen. Totalt hade återfallen minskat något mellan 1999 och 2012, från till Efter 2012 avstannade nedgången av andelen klienter som återföll i brott. Detta berodde inte på att fler klienter återföll i brott, eftersom antalet återfall fortsatte att minska fram till Det var istället en effekt av stora minskningar inom klientpopulationen som avslutade en verkställighet på anstalt eller påbörjade en verkställighet inom frivården , se diagram 6.1 och tabell 6.1. Även 2015 minskade klientpopulationen, fast inte lika kraftigt. DIAGRAM 6.1. Andel återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet på anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 %, KUM Andelen återfall har minskat både inom anstalt och frivård. Nästan hälften av de klienter som avslutade en verkställighet på anstalt under 2007 återföll i brott inom tre år, motsvarande andel för 2015 (med uppföljningsperiod fram till 2018) är under 40 procent. Bland klienterna som började verkställa skyddstillsyn under 2007 var det 41 procent som återföll, vilket minskade till procent Jämfört med anstalt och skyddstillsyn var andelen återfall bland klienter som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst eller IÖV, både lägre och mer stabil under perioden (7 9 respektive procent). Att andelen återfall var lägre bland dessa klienter beror till stor del på att de oftast döms för lindrigare brott. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

64 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN Andelen återfall minskade bland klienter på anstalt och inom IÖV samt bland klienter med skyddstillsyn 2015 jämfört med Bland klienter som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst var andelen återfall oförändrad 2015 jämfört med föregående år, se diagram 6.2 och tabell 6.2. Kön Det var en större andel män än kvinnor som avslutade en verkställighet på anstalt eller påbörjade en verkställighet inom frivården mellan 2007 och 2015 som återföll i brott. Av klienterna med en starthändelse under 2015 och en uppföljningsperiod fram till 2018, var det 21 procent av kvinnorna och 30 procent av männen som återföll. Det är en minskning för både kvinnor och män jämfört med 2007, då motsvarande andel var 29 respektive 37 procent. Se diagram 6.3 och tabell 6.3. Ålder Återfallen minskade bland klienter i samtliga åldersintervall under perioden Lägst andel återfall återfinns bland klienter som var 50 år eller äldre. Bland dessa var det 20 procent av klienterna med en starthändelse under 2015 och en uppföljningsperiod fram till 2018 som återföll i brott. Det är en knapp minskning jämfört med 2007 (24 procent) var det närmare 40 procent av klienterna under 50 år som återföll i brott inom tre år. Detta minskade till runt 30 procent för dessa klienter Se tabell 6.4. Återfall efter tidigare kriminalvårdsverkställigheter Det finns ett samband mellan risken för återfall och antalet tidigare verkställigheter inom Kriminalvården, där en klient med flera tidigare verkställigheter visar en större risk att återfalla i brott. DIAGRAM 6.2. Andel återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet på anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård efter typ av verkställighet. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Anstalt Villkorlig dom med samhällstjänst Skyddstillsyn IÖV 2015 Mindre än en femtedel av klienterna utan en tidigare verkställighet inom Kriminalvården återföll i brott inom en treårsperiod. Det var vanligare med återfall bland de klienter som haft en tidigare verkställighet och andelen som återföll ökade med antalet tidigare verkställigheter. År 2015 var det 38 procent av klienterna med en tidigare verkställighet, 61 procent av klienterna med två till tre tidigare verkställigheter, 79 procent av klienterna med fyra till fem tidigare verkställigheter och 90 procent av klienterna med 6 eller fler tidigare verkställigheter som återföll under uppföljningsperioden fram till Andelen återfall har minskat 2015 jämfört med 2007 inom alla dessa grupper. Se diagram 6.4 och tabell 6.5. DIAGRAM 6.3. Andel återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet på anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård efter kön. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % DIAGRAM 6.4. Andel återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet på anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård efter antal tidigare verkställigheter inom Kriminalvården. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Kvinnor Män eller fler 64 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

65 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN Av de klienter som avslutade en verkställighet på anstalt eller påbörjade en verkställighet i frivård under 2015, och som inte hade någon tidigare verkställighet inom Kriminalvården, hade sex procent återfallit inom ett år. Motsvarande siffra för klienter med sex eller fler tidigare verkställigheter var knappt 70 procent, se tabell 6.6. Klienter utan en tidigare verkställighet hade en näst intill linjär utveckling av återfallen, vilket betyder att det var ungefär lika många som återföll i brott oberoende av hur lång tid som passerat. Klienter med många tidigare verkställigheter hade en brantare kurva under första året som sedan planade ut mot slutet av treårsperioden, vilket tyder på att dessa klienter återfaller mycket snabbare och att många återföll redan under första året, se diagram 6.5. Notera att antalet dagar till återfall är beräknat fram till att domen vunnit lagakraft (alternativt att klienten påbörjat den nya verkställigheten) och inte utifrån hur många dagar det tar innan klienten begår ett nytt brott. Huvudbrott Andelen klienter som återföll i brott inom tre år minskade 2015 jämfört med 2007 inom alla huvudbrott. De största nedgångarna skedde inom huvudbrotten narkotikabrott, bedrägeribrott och tillgreppsbrott som alla minskade med drygt 10 procentenheter vardera under perioden. Se tabell 6.7. Görs jämförelserna istället under en kortare och senare tidsperiod ser utfallet delvis annorlunda ut. De huvudbrott där andelen återfall ökat mellan 2013 och 2015 är narkotikabrott, rån och trafikbrott. Resterande huvudbrott har legat på samma nivå, alternativt minskat. Se diagram 6.6. Återfall till samma huvudbrott I figur 4 redovisas cirkeldiagram med utfallet inom tre år (fram till 2018) efter avslutad verkställighet på anstalt eller påbörjad verkställighet inom frivården 2015, för respektive huvudbrott. Utfallet är uppdelat på andel klienter som inte återfallit i brott, andel som återfallit till samma DIAGRAM 6.6. Andel återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet på anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård efter huvudbrott. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Bedrägeri, förskingring,... Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt 2015 DIAGRAM 6.5. Andel återfall i brott efter avslutad verkställighet på anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 2015 efter antal tidigare verkställigheter inom Kriminalvården och tid till återfall. 100 % 90 % 80 % 70 % eller fler 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % år 2 år 3 år KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

66 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN huvudbrott och andel som återfallit till annat huvudbrott. Ett exempel på hur fördelningen inom ett cirkeldiagram kan tolkas: Av de våldsbrottsdömda klienterna 2015 återföll 20 procent i brott fram till 2018, sex procent återföll i ett nytt våldsbrott och 14 procent i annat brott. Storleken på cirkeldiagrammen visar huvudbrottens klientantal i förhållande till varandra (där populationen för den största kategorin narkotikabrott var cirka klienter och för den minsta kategorin trafikbrott knappt 490 klienter). De högsta andelarna med återfall 2015 återfinns inom trafikbrott (59 procent), rån (52 procent), tillgreppsbrott (47 procent) och narkotikabrott/ smuggling (40 procent). Inom dessa huvudbrottskategorier, med undantag för klienter dömda för rån, återföll cirka hälften av klienterna till samma huvudbrott. För klienter dömda för rån var det vanligare med återfall till en annan huvudbrottskategori. Lägst andel återfall var det för sexualbrottsdömda, där två procent återföll till samma huvudbrott och sju procent till annat huvudbrott, se tabell 6.8. Vissa typer av brott kan antas ha en längre utredningstid än andra. Detta kan påverka utfallet för exempelvis grövre brott där utredningstiden generellt sett är längre än för mindre allvarliga FIGUR 4. Återfallsutfall inom tre år efter avslutad verkställighet på anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård brott. Inom vissa huvudbrott kan det därmed vara så att färre återfall till samma huvudbrott fångas upp under uppföljningsperioden. Strafftider Cirka 40 procent av de klienter som avslutade en verkställighet på anstalt efter ett kortare straff (upp till två månader) mellan 2007 och 2015 återföll i brott. Andelen återfall bland dessa klienter var relativt oförändrad över tid, till skillnad mot klienter med strafftider över två månader där återfallen minskade kraftigare under perioden. Knappt en av fyra klienter som avslutade ett längre straff från två år och uppåt återföll i brott, vilket var en lägre andel än inom de kortare strafftiderna. Se diagram 6.7 och tabell 6.9. DIAGRAM 6.7. Andel återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet på anstalt efter strafftid. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % T<=2 mån 2 mån<t<=6 mån 6 mån<t<=1 år 1 år<t<2 år T>=2 år 2015 Narkotikabrott/smuggling Våldsbrott Rattfylleri, även grovt Tillgreppsbrott 19 % 14 % 4 % 6 % 6 % 25 % 53 % 21 % 60 % 80 % 90 % 22 % Brott mot allmänhet och stat 23 % 6 % 71 % 5 % Bedrägeri, förskingring borgenärsbrott 21 % 74 % Övrigt 20 % 3 % 83 % Rån, även grovt 45 % 48 % 7 % Sexualbrott 7 % 2 % 91 % 31 % Trafikbrott 28 % 41 % Ej återfall Återfall till samma huvudbrott Återfall till annat huvudbrott 66 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

67 TABELLVERK 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN TABELLVERK KAPITEL 6 ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN Återfall i brott TABELL Återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet på anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård År Antal klienter som avslutat verkställighet i anstalt eller påbörjat verkställighet i frivården Antal varav återfall i brott % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % %, KUM Andel TABELL 6.2. Återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet på anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård efter typ av verkställighet. Typ av verkställighet Antal Anstalt Andel 49% 46% 45% 43% 42% 41% 40% 40% 39% Skyddstillsyn Villkorlig dom med samhällstjänst IÖV Antal Andel 41% 39% 38% 37% 36% 33% 33% 35% 34% Antal Andel 9% 8% 8% 8% 7% 7% 8% 7% 7% Antal Andel 18% 18% 19% 18% 18% 18% 19% 17% 16% KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

68 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN TABELLVERK TABELL 6.3. Återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet på anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård efter kön. Kön Antal Kvinnor Andel 29% 26% 27% 25% 23% 22% 22% 24% 21% Män Antal Andel 37% 35% 34% 33% 32% 30% 30% 31% 30% TABELL 6.4. Återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet på anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård efter ålder. Ålder Antal Andel 39% 37% 37% 36% 35% 32% 32% 34% 33% Antal Andel 38% 35% 35% 33% 31% 31% 31% 32% 31% Antal Andel 37% 34% 32% 31% 29% 29% 30% 29% 27% Antal Andel 24% 23% 22% 24% 21% 21% 21% 22% 20% TABELL 6.5. Återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet på anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård efter antal tidigare verkställigheter inom Kriminalvården. Antal tidigare kriminalvårdsverkställigheter* Antal Andel 19% 18% 18% 18% 17% 15% 16% 16% 16% eller fler Antal Andel 46% 44% 45% 42% 41% 39% 39% 39% 38% Antal Andel 67% 65% 65% 64% 62% 63% 63% 61% 61% Antal Andel 82% 83% 82% 82% 81% 80% 78% 79% 79% Antal Andel 92% 90% 93% 91% 93% 91% 87% 89% 90% *Antal tidigare verkställigheter inom Kriminalvården baseras på den senaste femårsperioden innan senaste verkställighet. 68 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

69 TABELLVERK 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN TABELL 6.6. Återfall i brott efter avslutad verkställighet på anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 2015 efter antal tidigare verkställigheter inom Kriminalvården och tid till återfall. Antal tidigare kriminalvårdsverkställigheter* 0 Återfall inom 1 år (365 dagar) Återfall inom 2 år (730 dagar) Återfall inom 3 år (1 095 dagar) Antal Andel 6% 12% 16% eller fler Antal Andel 15% 28% 38% Antal Andel 27% 49% 61% Antal Andel 47% 70% 79% Antal Andel 69% 82% 89% *Antal tidigare verkställigheter inom Kriminalvården baseras på den senaste femårsperioden innan senaste verkställighet. TABELL 6.7. Återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet på anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård efter huvudbrott. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Antal Andel 38% 33% 35% 34% 33% 29% 29% 26% 26% Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/varusmuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 36% 34% 35% 35% 34% 34% 34% 32% 29% Antal Andel 51% 48% 46% 44% 41% 39% 39% 41% 40% Antal Andel 15% 14% 14% 14% 14% 12% 12% 11% 10% Antal Andel 57% 53% 52% 51% 49% 47% 47% 50% 52% Antal Andel 16% 12% 12% 10% 10% 13% 12% 10% 9% Antal Andel 61% 57% 55% 54% 51% 50% 47% 48% 47% Antal Andel 65% 61% 62% 62% 60% 62% 56% 57% 59% Antal Andel 26% 25% 24% 23% 21% 19% 19% 19% 20% Antal Andel 22% 20% 21% 19% 20% 16% 20% 23% 17% KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

70 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN TABELLVERK TABELL 6.8. Återfallsutfall inom tre år efter avslutad verkställighet på anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Antal klienter totalt varav ej återfall varav återfall till samma huvudbrott varav återfall till annat huvudbrott Antal Andel Antal Andel Antal Andel % 53 5% % % 92 7% % Narkotikabrott/smuggling % % % Rattfylleri, även grovt % 119 4% 171 6% Rån, även grovt % 42 7% % Sexualbrott % 11 2% 35 7% Tillgreppsbrott % % % Trafikbrott, ej rattfylleri % % % Våldsbrott % 260 6% % Övrigt % 31 3% % Totalt % % % TABELL 6.9. Återfall i brott inom tre år efter avslutad verkställighet på anstalt efter strafftid. Strafftid Antal T<=2 mån Andel 41% 38% 40% 38% 40% 38% 39% 41% 38% Antal mån<t<= 6 mån Andel 58% 56% 57% 56% 54% 53% 49% 49% 49% Antal mån<t<=1 år Andel 54% 52% 48% 45% 42% 40% 41% 42% 39% Antal år<t<2 år Andel 54% 53% 48% 43% 42% 38% 38% 39% 41% Antal T>=2 år Andel 32% 31% 27% 27% 26% 27% 24% 22% 23% 70 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

71 7. FOKUSOMRÅDEN KOS FOKUSOMRÅDEN KOS 2018 I kapitel sju redovisas statistik över olika fokusområden. Vilka fokusområden som väljs ut baseras bland annat på Kriminalvårdens uppdrag från regeringen eller lagändringar som påverkar stora klientgrupper. De fokusområden som ingår i KOS 2018 är unga klienter, kvinnor, utländska medborgare, narkotikabrott och strafftider. Tabellverken ligger i anslutning till respektive avsnitt. 7.1 UNGA KLIENTER I avsnittet om unga redovisas statistik över klienter som var under 21 år när de började verkställa en påföljd. Syftet är att ge en bild av den yngsta populationen i fängelse och inom frivården. Jämförelser görs mot det totala inflödet till anstalt och till frivården. Klienter under 18 år som befinner sig inom Kriminalvården redovisas separat både för häkte samt inflöde till anstalt och frivård INFLÖDE Skyddstillsyn var den påföljd som flest antal klienter under 21 år hade under Det var 907 unga klienter som påbörjade en sådan verkställighet och de utgjorde 14 procent av samtliga klienter som påbörjade skyddstillsyn under året. Att skyddstillsyn är den vanligaste påföljden bland unga beror till viss del på att den används som alternativ till fängelsestraff då förmildrande omständigheter, som till exempel låg ålder, förekommer och när en verkställighet i frivården är mer lämplig än övriga påföljder. Antalet nyintagna unga klienter på anstalt 2018 var 503 personer. Dessa utgjorde sex procent av det totala antalet nyintagna. Färre unga, 202 personer, påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst och endast ett fåtal unga klienter verkställde domen till fängelse genom IÖV. När påföljden ska avgöras har låg ålder en stor påverkan. Många unga klienter är dessutom inte dömda för något brott tidigare, vilket kan påverka valet av påföljd. Det totala inflödet av klienter under 21 år minskade från till personer mellan 2010 och Minskningen bestod främst av en nedgång i antalet påbörjade verkställigheter inom frivården. Se diagram 7.1 och tabell 7.1. Antalet unga klienter som påbörjade skyddstillsyn minskade, liksom den totala populationen, med skyddstillsyn under större delen av perioden. Till skillnad från den totala populationen fortsatte däremot nedgången bland unga 2017, men har nu vänt och 2018 ökade antalet unga med skyddstillsyn, precis som för den totala populationen under året. Antalet unga med villkorlig dom med samhällstjänst hade mer än halverats 2018 jämfört med Det var även stora nedgångar inom den totala populationen av klienter dömda till villkorlig dom med samhällstjänst. Antalet unga nyintagna på anstalt minskade mellan 2010 och 2014 men har sedan ökat igen. År 2018 ligger siffran åter i nivå med den Detta skiljer sig mot utvecklingen för den totala populationen av nyintagna klienter, som minskade under nästan hela perioden. Inflödet till Kriminalvården och varav klienter under 21 år 2018 efter typ av verkställighet. varav unga klienter Antal klienter totalt Typ av verkställighet Antal Andel Anstalt % Skyddstillsyn % Villkorlig dom med samhällstjänst % IÖV % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

72 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2018 DIAGRAM 7.1. Antal klienter under 21 år i inflödet till Kriminalvården efter typ av verkställighet. DIAGRAM 7.3. Antal klienter under 21 år som påbörjat skyddstillsyn efter kön Anstalt Skyddstillsyn Villkorlig dom IÖV med samhällstjänst Kvinnor Män 2018 Kön Nästan alla nyintagna unga klienter på anstalt var män. Andelen nyintagna kvinnor har varierat mellan två och fem procent under perioden och var som störst Motsvarande andel 2018 var fyra procent, då 22 av totalt 503 unga klienter var kvinnor. Se diagram 7.2 och tabell 7.2. DIAGRAM 7.2. Antal nyintagna klienter i anstalt under 21 år efter kön Kvinnor Män 2018 De flesta unga klienter som påbörjade skyddstillsyn under åren var män, precis som på anstalt. Det var däremot en större andel unga kvinnor som påbörjade skyddstillsyn än som blev nyintagna på anstalt. Av de 907 klienter som påbörjade skyddstillsyn 2018 var 86 kvinnor, motsvarande nio procent. Det var en minskning både i antal och i procent jämfört med Då var 171 av klienter kvinnor, vilket motsvarade elva procent. Se diagram 7.3 och tabell 7.3. Ålder Av de unga klienterna i inflödet till Kriminalvården 2018 var 42 procent 20 år, 38 procent 19 år, 19 procent var 18 år och endast 1 procent var 17 år eller yngre, se tabell 7.4. Huvudbrott De vanligaste huvudbrotten var rån, våldsbrott och narkotikabrott/smuggling för unga klienter nyintagna på anstalt mellan 2016 och År 2018 var omkring var femte nyintagen på anstalt under 21 år dömd för respektive av dessa huvudbrott. Rån minskade något jämfört med 2017, från 26 till 22 procent, samtidigt som narkotikabrott/ smuggling ökade från 18 till 21 procent, se diagram 7.4 och tabell 7.5. DIAGRAM 7.4. Antal nyintagna klienter på anstalt under 21 år efter huvudbrott Bedrägeri, förskingring, Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

73 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2018 Inom frivården var över hälften av de unga dömda för antingen narkotikabrott/smuggling eller våldsbrott under Bland klienter med skyddstillsyn var båda huvudbrotten vanliga, men narkotikabrott/smuggling har ökat med över tio procentenheter under treårsperioden samtidigt som våldsbrotten minskat med två procentenheter. Samma utveckling för våldsbrotten kan ses bland unga som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst. Narkotikabrott/smuggling var däremot inte lika vanligt bland dessa klienter, se tabell 7.6. Strafftider De flesta unga nyintagna klienter på anstalt under hade, liksom den totala anstaltspopulationen, korta strafftider. Hälften av klienterna 2018 hade en strafftid på upp till sex månader och endast ett fåtal hade en strafftid som var fyra år eller längre. Se tabell KLIENTER UNDER 18 ÅR I KRIMINALVÅRDEN Andelen häktade barn med restriktioner var nästan 90 procent vid påbörjad häktning. Efter en månads häktning var det ungefär en tredjedel av klienterna som fortsatt var häktade, och av dessa hade drygt 80 procent restriktioner. Anledningen till att en större andel häktade barn hade restriktioner, jämfört med samtliga häktade, beror på att personer under 18 år endast ska häktas i undantagsfall. Det ska finnas starka skäl för häktning, som misstanke om mycket allvarlig brottslighet, vilket i sin tur ofta leder till att den häktade får restriktioner. Se tabell 7.9. Inflöde Av de unga klienterna i inflödet till Kriminalvården under 2018 var endast 1 procent 17 år eller yngre. Dessa motsvarade 23 klienter i inflödet till anstalt och frivård, där 15 påbörjade skyddstillsyn inom frivården och 8 påbörjade en verkställighet på anstalt. Inga klienter under 18 år påbörjade en verkställighet genom villkorlig dom med samhällstjänst eller IÖV. Ett fåtal barn, klienter under 18 år, förekommer inom Kriminalvården varje år. Häkte Under 2018 avslutade 150 klienter i åldrarna år en häktning. För häktade barn avslutades nästan 70 procent av häktningarna inom den första månaden och över 90 procent avslutade häktningen inom tre månader, se tabell 7.8. Inflödet av klienter under 18 år till Kriminalvården 2018 efter typ av verkställighet. Typ av verkställighet Antal Anstalt 8 Skyddstillsyn 15 Villkorlig dom med samhällstjänst 0 IÖV 0 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

74 7.1. UNGA KLIENTER TABELLVERK TABELLVERK AVSNITT 7.1 UNGA KLIENTER Inflöde TABELL 7.1. Klienter under 21 år i inflödet till Kriminalvården efter typ av verkställighet. Typ av verkställighet Anstalt Skyddstillsyn Villkorlig dom med samhällstjänst IÖV Antal Andel 21% 21% 22% 22% 23% 29% 28% 31% 31% Antal Andel 58% 56% 54% 53% 56% 52% 54% 54% 56% Antal Andel 19% 20% 21% 23% 18% 17% 16% 14% 12% Antal Andel 3% 3% 3% 2% 2% 2% 2% 2% 1% Totalt TABELL 7.2. Nyintagna klienter på anstalt under 21 år efter kön. Kön Antal Kvinnor Andel 2% 4% 5% 3% 4% 3% 4% 2% 4% Antal Män Andel 98% 96% 95% 97% 96% 97% 96% 98% 96% Totalt TABELL 7.3. Klienter under 21 år som påbörjat skyddstillsyn efter kön. Kön Antal Kvinnor Andel 11% 11% 11% 13% 10% 11% 12% 8% 9% Antal Män Andel 89% 89% 89% 87% 90% 89% 88% 92% 91% Totalt TABELL 7.4. Klienter under 21 år i inflödet till Kriminalvården 2018 efter ålder. Ålder Antal Andel % % % % Totalt % 74 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

75 TABELLVERK 7.1. UNGA KLIENTER TABELL 7.5. Nyintagna klienter på anstalt under 21 år efter huvudbrott Huvudbrott Antal Andel Antal Andel Antal Andel Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott 7 2% 5 1% 7 1% Brott mot allmänhet och stat 28 7% 24 5% 25 5% Narkotikabrott/smuggling 76 18% 82 18% % Rattfylleri, även grovt 6 1% 1 0% 4 1% Rån, även grovt 96 23% % % Sexualbrott 22 5% 35 8% 29 6% Tillgreppsbrott 80 19% 75 16% 70 14% Trafikbrott, ej rattfylleri 2 0% 4 1% 5 1% Våldsbrott 81 20% 93 20% % Övrigt 17 4% 18 4% 33 7% Totalt % % % TABELL 7.6. Klienter under 21 år som påbörjat verkställighet inom frivården efter huvudbrott och typ av verkställighet. Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjade frivård totalt (inklusive IÖV)* Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 3% 2% 3% 1% 0% 1% 2% 1% 3% Antal Andel 9% 8% 5% 8% 7% 5% 9% 8% 5% Antal Andel 31% 41% 42% 14% 13% 24% 27% 35% 39% Antal Andel 2% 2% 3% 17% 21% 19% 6% 6% 6% Antal Andel 11% 9% 9% 3% 5% 1% 9% 8% 8% Antal Andel 3% 3% 4% 6% 6% 3% 3% 4% 4% Antal Andel 16% 11% 10% 4% 1% 1% 14% 9% 8% Antal Andel 1% 1% 1% 1% 1% 2% 1% 1% 1% Antal Andel 19% 18% 17% 44% 43% 41% 24% 24% 21% Antal Andel 7% 5% 6% 2% 1% 1% 5% 5% 5% Totalt *IÖV ingår i totalen för frivård men särredovisas inte uppdelat på huvudbrott eftersom det är en antalsmässigt liten grupp. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

76 7.1. UNGA KLIENTER TABELLVERK TABELL 7.7. Nyintagna klienter på anstalt under 21 år efter strafftid. Strafftid Antal T<=2 mån Andel 24% 25% 29% 27% 29% 30% 24% 28% 29% Antal mån<t<=6 mån Andel 25% 28% 28% 30% 32% 28% 29% 23% 22% Antal mån<t<=1 år Andel 22% 19% 18% 18% 17% 18% 20% 18% 12% Antal år<t<2 år Andel 16% 16% 15% 14% 13% 13% 14% 17% 16% Antal år<=t<4 år Andel 12% 10% 9% 9% 7% 9% 9% 11% 16% Antal år<=t<10 år Andel 2% 2% 1% 3% 3% 2% 4% 3% 4% Antal T>=10 år Andel 0% 1% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 1% Totalt TABELL 7.8. Avslutade häktningar för klienter under 18 år 2018 och varav avslutade häktningar där den häktade haft någon restriktion vid angiven tidpunkt. Vid påbörjad häktning (Dag 1) Efter en månads häktning (Dag 30) Efter ett halvårs häktning (Dag 180) Efter ett års häktning (Dag 360) Häktade Häktade med någon restriktion Andel häktade med någon restriktion 89% 81% 20% - TABELL 7.9. Avslutade häktningar för klienter under 18 år efter häktningstid. Häktningstid Antal T<=1 mån Andel 63% 69% Antal mån<t<=2 mån Andel 20% 19% Antal mån<t<=3 mån Andel 9% 4% Antal mån<t<4 mån Andel 4% 2% Antal 7 9 T>=4 mån Andel 4% 6% Antal 0 0 Saknas* Andel 0% 0% Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

77 7. FOKUSOMRÅDEN KOS KVINNOR Avsnittet om kvinnor syftar till att ge en bild av den lilla delen av den totala klientpopulationen inom Kriminalvården som utgörs av kvinnor. Jämförelser förekommer mot den totala populationen av inflödet till anstalt och till frivården INFLÖDE Av nyintagna klienter på anstalt var åtta procent kvinnor under Andelen var något högre inom frivården, där kvinnorna utgjorde 16 procent av klienterna som påbörjade skyddstillsyn, 13 procent av klienterna som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst och 14 procent av klienterna som påbörjade IÖV. Antalet kvinnliga klienter i inflödet till Kriminalvården minskade från till under åren Nedgången skedde inom samtliga verkställighetsformer, men främst bland kvinnor som verkställde genom skyddstillsyn. Under 2018 ökade antalet kvinnliga klienter jämfört med föregående år, framförallt inom anstalt men även inom skyddstillsyn och villkorlig dom med samhällstjänst. Antalet kvinnor som verkställde genom IÖV fortsatte att minska något. Skyddstillsyn fortsatte vara den vanligaste påföljden, inom vilken 43 procent av kvinnorna verkställde under Se diagram 7.5 och tabell Jämfört med den totala populationen hade kvinnorna en liknande utveckling inom skyddstillsyn sett över hela perioden, bortsett från att de inte ökade under Inom övriga verkställighetsformer var det en större nedgång för den totala populationen än för enbart kvinnorna under perioden. När det gäller verkställande av fängelsestraff med strafftid på upp till sex månader verkställde en större andel kvinnor genom IÖV jämfört med den totala populationen som dömts till samma påföljd och strafftid. Under 2018 var skillnaden 10 procentenheter, då 34 procent av dessa kvinnor verkställde med IÖV jämfört med 24 procent av totalen. Sett till perioden har kvinnor verkställt med IÖV i större utsträckning under hela perioden, andelen har varit ungefär 10 procentenheter högre än totalens under samtliga år förutom Se diagram 7.6 och tabell Inflödet till Kriminalvården och varav kvinnor 2018 efter typ av verkställighet. varav kvinnor Typ av verkställighet Antal klienter totalt Antal Andel Anstalt % Skyddstillsyn % Villkorlig dom med samhällstjänst % IÖV % DIAGRAM 7.5. Antal kvinnor i inflödet till Kriminalvården efter typ av verkställighet Anstalt Villkorlig dom med samhällstjänst Skyddstillsyn IÖV 2018 DIAGRAM 7.6. Andel fängelsedömda kvinnor i inflödet med strafftider upp till och med sex månader efter typ av verkställighet. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Anstalt (T<=6 mån) IÖV KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

78 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2018 Ålder Antalet nyintagna kvinnor på anstalt 2018 var relativt jämnt fördelat mellan åldrarna 20 och 54 år. Endast ett fåtal var yngre än 20 år. De yngsta kvinnorna verkställde istället genom skyddstillsyn där klienterna överlag var yngre i jämförelse med klienterna på anstalt. Inom villkorlig dom med samhällstjänst var åldern, liksom för anstaltsklienterna, relativt jämnt fördelat över ett längre åldersspann. Kvinnorna som verkställde genom IÖV var något äldre och de flesta var över 35 år, se tabell Utländska medborgare I det totala inflödet av kvinnor till Kriminalvården under 2018 var 15 procent utländska medborgare, dvs. de hade inget svenskt medborgarskap (för mer information om klienter utan svenskt medborgarskap, se avsnitt 7.3 Utländska medborgare). Jämfört med totalen var detta ungefär tio procentenheter lägre, då det totala inflödet bestod av 24 procent utländska medborgare. Bland de nyintagna kvinnorna på anstalt var andelen med endast utländskt medborgarskap 24 procent, medan motsvarande siffror för skyddstillsyn var 10 procent, för villkorlig dom med samhällstjänst 15 procent och för IÖV 9 procent. Dessa andelar har varit relativt stabila över tid, förutom för anstalt där andelen kvinnor utan svenskt medborgarskap legat runt 30 procent mellan 2011 och 2015, för att därefter minska ner mot dagens nivå. Se diagram 7.7 och tabell Jämfört med totalen har kvinnor en lägre andel utländska medborgare i inflödet till samtliga verkställighetsformer. Skillnaden är störst i inflödet till anstalt där inflödet för totalen har en andel utländska medborgare på 34 procent. Huvudbrott Likt den totala populationen av nyintagna på anstalt och inom skyddstillsyn var narkotikabrott/smuggling det vanligaste huvudbrottet för kvinnor. Däremot var det en större andel av kvinnorna, runt 25 procent, som dömdes för tillgreppsbrott jämfört med den totala populationen. Bland kvinnor som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst eller IÖV var istället våldsbrott respektive rattfylleri de vanligaste huvudbrotten under samma period. Detta var även fallet för den totala klientpopulationen inom respektive av dessa två verkställighetsformer, se tabell 7.14 och Strafftider Den kvinnliga klientpopulationen hade något kortare strafftid jämfört med den totala klientpopulationen. Omkring 80 procent av nyintagna kvinnor på anstalt hade en strafftid på upp till ett år. Vanligast var en strafftid på två månader eller mindre. Se tabell DIAGRAM 7.7. Andel utländska medborgare bland kvinnor i inflödet till Kriminalvården efter påföljd. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Anstalt Villkorlig dom med samhällstjänst Skyddstillsyn IÖV 78 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

79 7. FOKUSOMRÅDEN KOS SYSSELSÄTTNING PÅ ANSTALT Under tiden klienterna befinner sig på anstalt ska de få möjlighet till någon form av sysselsättning. Bland kvinnorna läggs det mesta av tiden, ungefär 40 procent, på annan strukturerad verksamhet. Den är ersättningsgrundande och består bland annat av social färdighetsträning, föräldrakurser, studiecirklar eller friskvård. I övrigt ägnar kvinnorna en stor del av tiden till arbetsdrift, vilket även den totala populationen gör. Se diagram 7.8 och tabell Andelen tid som kvinnorna lägger på annan strukturerad verksamhet är däremot dubbelt så stor som för den totala populationen. För service gällde det däremot det omvända, där kvinnorna lade 12 procent av tiden, jämfört med 24 procent för totalen. Eftersom kvinnoanstalterna är relativt små medför det vissa begränsningar för vilken typ av sysselsättning som klienterna kan erbjudas. Det finns exempelvis inte samma behov av service på dessa anstalter vilket minskar möjligheterna för denna typ av sysselsättning, medan annan strukturerad verksamhet i högre grad kan anpassas till lokala förutsättningar AVSKILDHETSÅTGÄRDER Beslut om avskildhet kan ske om det är nödvändigt av ordnings- och säkerhetsskäl. Den kan även beslutas vid utredning av misskötsamhet, vid kroppsbesiktning eller på egen begäran av klienter (se avsnitt 8.4 Misskötsamheter). Skälen till beslut om avskildhet för kvinnor ser annorlunda ut jämfört med den totala populationen av klienter på anstalt som fått beslut om denna åtgärd. För den totala populationen är ordnings- och säkerhetsskäl de vanligaste anledningen till att klienten avskiljs från övriga klienter och stod för 34 procent av besluten under Motsvarande andel bland kvinnorna var endast fem procent. För kvinnor var istället det vanligaste skälet kroppsbesiktning. Kroppsbesiktning står som skäl till 52 procent av alla beslut om avskildhet för kvinnor under 2018, medan motsvarande siffra för totalen är 26 procent. Se diagram 7.9 och tabell DIAGRAM 7.8. Andel utnyttjad tid till sysselsättning för kvinnor på anstalt 2018 efter aktivitet. 2% 1% DIAGRAM 7.9. Andel beslut om avskildhet för kvinnor 2018 efter skäl till avskildhet 1% 11% 5% 9% 39% 31% 52% 28% 4% 12% 5% 0% Vuxenutbildning Arbetsdrift Service Behandlingsprogram Annan strukturerad verksamhet Annan betald verksamhet Frigång Egen begäran Ordnings- och säkerhetsskäl Ordnings- och säkerhetsskäl, i fall av våldsamhet eller berusning Risk för säkerhet till liv eller hälsa eller för allvarlig skadegörelse Risk för att intagen rynner eller fritas Hindra intagen att påverka annan intagen att allvarligt störa ordningen Hindra intagen att medverka till att annan intagen får tillgång till berusningsmedel etc. Förhindra att intagen allvarligt ofredar annan intagen Vid utredning om misskötsel Vid kroppsbesiktning KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

80 7.2. KVINNOR TABELLVERK TABELLVERK AVSNITT 7.2 KVINNOR Inflöde TABELL Kvinnor i inflödet till Kriminalvården efter typ av verkställighet. Typ av verkställighet Anstalt Skyddstillsyn Villkorlig dom med samhällstjänst IÖV Antal Andel 25% 26% 25% 25% 26% 25% 29% 28% 29% Antal Andel 47% 46% 43% 45% 45% 45% 42% 43% 43% Antal Andel 16% 18% 21% 20% 20% 20% 19% 18% 18% Antal Andel 13% 10% 11% 10% 9% 10% 10% 11% 10% Totalt TABELL Fängelsedömda kvinnor i inflödet med strafftider upp till och med sex månader efter typ av verkställighet. Typ av verkställighet Antal Anstalt (T<=6 mån) Andel 57% 65% 61% 63% 64% 60% 64% 63% 66% Antal IÖV Andel 43% 35% 39% 37% 36% 40% 36% 37% 34% Totalt TABELL Kvinnor i inflödet till Kriminalvården 2018 efter typ av verkställighet och ålder. Nyintagna i anstalt Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjad IÖV Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel % 48 5% 5 1% 0 0% % % 68 16% 17 8% % % 55 13% 30 13% % % 47 11% 13 6% % % 43 10% 25 11% % 98 10% 43 10% 31 14% % 90 9% 51 12% 27 12% % 83 8% 36 9% 35 16% % 38 4% 33 8% 14 6% % 29 3% 17 4% 15 7% % 15 2% 18 4% 18 8% Totalt % % % % 80 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

81 TABELLVERK 7.2. KVINNOR TABELL Kvinnor i inflödet till Kriminalvården varav utländska medborgare* efter typ av verkställighet Typ av verkställighet Anstalt varav utländska medborgare Antal Andel 22% 29% 30% 32% 28% 28% 25% 23% 24% Skyddstillsyn varav utländska medborgare Villkorlig dom med samhällstjänst varav utländska medborgare Antal Andel 10% 9% 10% 10% 10% 9% 9% 9% 10% Antal Andel 10% 14% 12% 13% 12% 14% 13% 14% 15% IÖV varav utländska medborgare *Personer utan ett svenskt medborgarskap Antal Andel 12% 13% 13% 10% 12% 16% 12% 13% 9% TABELL Nyintagna kvinnor på anstalt efter huvudbrott Huvudbrott Antal Andel Antal Andel Antal Andel Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott 58 9% 39 6% 35 5% Brott mot allmänhet och stat 44 7% 49 8% 29 4% Narkotikabrott/smuggling % % % Rattfylleri, även grovt 56 9% 48 8% 67 10% Rån, även grovt 20 3% 13 2% 11 2% Sexualbrott 2 0% 6 1% 6 1% Tillgreppsbrott % % % Trafikbrott, ej rattfylleri 29 4% 19 3% 24 4% Våldsbrott 83 13% 73 12% 91 14% Övrigt 23 4% 26 4% 20 3% Totalt % % % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

82 7.2. KVINNOR TABELLVERK TABELL Kvinnor som påbörjat verkställighet inom frivården efter huvudbrott och typ av verkställighet. Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjad IÖV Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 5% 6% 6% 4% 5% 6% 2% 3% 2% Antal Andel 10% 8% 7% 14% 13% 10% 5% 7% 6% Antal Andel 27% 31% 33% 11% 10% 12% 9% 12% 10% Antal Andel 11% 12% 11% 26% 33% 33% 65% 60% 67% Antal Andel 1% 1% 1% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Antal Andel 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Antal Andel 25% 26% 24% 2% 3% 3% 14% 9% 5% Antal Andel 1% 1% 0% 1% 1% 1% 1% 3% 3% Antal Andel 17% 13% 13% 37% 29% 29% 3% 5% 4% Antal Andel 2% 2% 4% 4% 6% 6% 0% 2% 3% Totalt TABELL Nyintagna kvinnor på anstalt efter strafftid. Strafftid Antal T<=2 mån Andel 41% 40% 45% 43% 47% 40% 43% 45% 51% Antal mån<t<=6 mån Andel 26% 29% 25% 27% 22% 26% 23% 23% 20% Antal mån<t<=1 år Andel 14% 12% 12% 13% 12% 16% 14% 13% 11% Antal år<t<2 år Andel 7% 9% 8% 9% 8% 7% 9% 8% 7% Antal år<=t<4 år Andel 8% 7% 8% 7% 7% 7% 9% 7% 8% Antal år<=t<10 år Andel 3% 3% 2% 3% 3% 3% 2% 3% 2% Antal T>=10 år (inkl. livstid) Antal 1% 1% 0% 0% 0% 1% 1% 0% 1% Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

83 TABELLVERK 7.2. KVINNOR Sysselsättning på anstalt TABELL Utnyttjad tid till sysselsättning för kvinnor på anstalt 2018 efter aktivitet. Sysselsättning Antal timmar Antal klienter Utnyttjad tid Vuxenutbildning % Arbetsdrift % Service % Behandlingsprogram % Annan strukturerad verksamhet % Annan betald verksamhet % Frigång % Totalt % Skäl till avskildhet TABELL Beslut om avskildhet för kvinnor 2018 efter skäl till avskildhet. Skäl till avskildhet Antal klienter Utnyttjad tid Egen begäran 4 1% Ordnings- och säkerhetsskäl 26 6% Ordnings- och säkerhetsskäl, i fall av våldsamhet eller berusning 41 9% Risk för säkerhet till liv eller hälsa eller för allvarlig skadegörelse % Risk för att intagen rymmer eller fritas 1 0% Hindra intagen att påverka annan intagen att allvarligt störa ordningen 0 0% Hindra intagen att medverka till att annan intagen får tillgång till berusningsmedel etc. 1 0% Förhindra att intagen allvarligt ofredar annan intagen 0 0% Vid utredning om misskötsamhet 22 5% Vid kroppsbesiktning % Totalt % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

84 7. FOKUSOMRÅDEN KOS UTLÄNDSKA MEDBORGARE I avsnittet om utländska medborgare visas statistik över klienter inom Kriminalvården som saknar ett svenskt medborgarskap. Fokus ligger främst på klienter som vistas på anstalt eftersom de är fler än inom frivården. Jämförelser förekommer mot totala populationen på anstalt och inom frivården. Om medborgarskap Klienter med svenskt medborgarskap eller med fler medborgarskap, varav ett svenskt, räknas som svenska medborgare. Klienter som inte har svenskt medborgarskap benämns i Kriminalvårdens statistik som utländska medborgare. Kriminalvården får inte registrera etniskt ursprung eller använda etniskt ursprung som sökbegrepp INFLÖDE Runt en tredjedel av nyintagna klienter på anstalt under åren saknade svenskt medborgarskap. Andelen har dock ökat något, från 29 procent 2010 till 34 procent Antalet utländska medborgare på anstalt var som högst under 2012 och Då låg antalet nyintagna klienter utan svenskt medborgarskap på ungefär Motsvarande antal under 2018 var klienter, en liten ökning jämfört med Färre utländska medborgare påbörjade en verkställighet inom frivården än på anstalt, under Antalet utländska medborgare som verkställde genom villkorlig dom med samhällstjänst ökade något, liksom nyintagna på anstalt under perioden. Antalet som verkställde straff genom skyddstillsyn har legat relativt stabilt över perioden medan IÖV minskade 2018 jämfört med 2010, se diagram 7.10 och tabell Bland klienter med villkorlig dom med samhällstjänst ökade andelen utländska medborgare med åtta procentenheter under perioden , från 11 till 19 procent. Andelen utländska medborgare bland klienter med skyddstillsyn ökade från 10 till 13 procent mellan 2010 och Bland klienter som verkställt genom IÖV har andelen utländska medborgare legat på samma nivå under hela perioden, mellan 15 och 16 procent, se diagram 7.11 och tabell Jämfört med den totala populationen på anstalt och inom frivården 2018 ser utvecklingen för klienter utan svenskt medborgarskap delvis liknande ut. Antalet klienter som verkställt på anstalt har minskat i båda grupperna sedan 2010, men ökat jämfört med För skyddstillsyn minskade antalet klienter i den totala populationen jämfört med 2010, medan det låg på ungefär samma nivå bland utländska medborgare. Antalet i båda grupperna hade däremot ökat jämfört med Antalet som verkställt genom IÖV har minskat i respektive grupp, både jämfört med 2010 DIAGRAM Antal utländska medborgare i inflödet till Kriminalvården efter typ av verkställighet. DIAGRAM Andel utländska medborgare i inflödet till Kriminalvården efter typ av verkställighet % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Anstalt Villkorlig dom med samhällstjänst Skyddstillsyn IÖV Anstalt Villkorlig dom med samhällstjänst Skyddstillsyn IÖV 4 Enligt 2 kap. 11 Brottsdatalag (2018:1177). 84 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

85 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2018 och Det som skiljer mest mellan grupperna är verkställande genom villkorlig dom med samhällstjänst. Där har antalet som verkställer minskat i den totala populationen, både jämfört med 2010 och 2017, medan omvänt förhållande gäller för klienter utan svenskt medborgarskap. Huvudbrott Narkotikabrott/smuggling var det vanligaste huvudbrottet i den totala klientpopulationen på anstalt och var även ett av de vanligaste huvudbrotten bland de utländska medborgarna på anstalt mellan 2010 och Tillgreppsbrott var också vanligt förekommande och antalet utländska medborgare med detta huvudbrott ökade under perioden, se diagram 7.12 och tabell Denna ökning av tillgreppsbrott ses även för det totala antalet nyintagna på anstalt, men den var inte lika stor i jämförelse med de övriga huvudbrotten. Runt två tredjedelar av de utländska medborgarna inom frivården var dömda för antingen våldsbrott, narkotikabrott/smuggling eller rattfylleri. Antalet klienter dömda för narkotikabrott/ smuggling ökade under perioden samtidigt som antalet klienter dömda för rattfylleri minskade något. Våldsbrotten ökade fram till 2012,minskade åren därefter för att sedan åter öka något Se tabell Utvecklingen inom dessa tre huvudbrott kan antas vara ungefär densamma för utländska medborgare som för den totala klientpopulationen inom frivården Ökningen av narkotikabrott/smuggling ses för samtliga klienter oavsett medborgarskap inom påbörjad skyddstillsyn och villkorlig dom med samhällstjänst. Nedgången av rattfylleri ses också i den totala populationen inom samtliga tre verkställighetsformer. Våldsbrott var bland de vanligaste huvudbrotten även i den totala klientpopulationen, både inom skyddstillsyn och villkorlig dom med samhällstjänst. De ökade i mitten av perioden för klienter med villkorlig dom med samhällstjänst, men minskade totalt sett under hela perioden. Strafftid Två tredjedelar av de utländska medborgarna på anstalt under åren dömdes till en strafftid på sex månader eller mindre, varav den största andelen fick en strafftid upp till två månader. Det var även inom dessa två strafftidsintervall som den största klientökningen skedde , se diagram 7.13 och tabell Jämfört med nyintagna på anstalt totalt var andelen med strafftider upp till sex månader något större för utländska medborgare. Inom den totala klientpopulationen minskade antalet klienter med strafftider över två månader upp till och med ett år nästan konstant mellan 2010 och Denna utveckling ses inte bland de utländska medborgarna där antalet först ökade fram till 2013 för att därefter minska igen, för att ligga på ungefär samma nivå 2018 som DIAGRAM Antal nyintagna på anstalt utan svenskt medborgarskap efter huvudbrott. DIAGRAM Antal nyintagna på anstalt utan svenskt medborgarskap efter strafftid Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Narkotikabrott/smuggling Rån, även grovt Tillgreppsbrott Våldsbrott Brott mot allmänhet och stat Rattfylleri, även grovt Sexualbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Övrigt T<=2 mån 2 mån<t=6 mån 6 mån<t<=1 år 1 år<t<2 år 2 år<=t<4 år 4 år<=t<10 år T>=10 år (inkl. livstid) KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

86 7. FOKUSOMRÅDEN KOS INSKRIVNA I ANSTALT 1 OKTOBER Det fanns utländska medborgare inskrivna på anstalt den 1 oktober Dessa utgjorde då 30 procent av totala antalet inskrivna på anstalt. Inskrivna på anstalt 1 oktober och varav utländska medborgare Inskrivna 1 oktober Antal inskrivna 1 oktober varav utländska medborgare Antal Andel 30% Strafftid Av klienter utan svenskt medborgarskap inskrivna på anstalt den 1 oktober 2018 hade 36 procent en strafftid på under två år. En lika stor andel av klienterna var långtidsdömda och hade en strafftid på fyra år eller mer, se diagram 7.15 och tabell Strafftidsfördelningen för den totala anstaltspopulationen vid tvärsnittet var ungefär densamma bland strafftiderna under fyra år. Bland de långtidsdömda var det en större andel klienter i den totala populationen som hade de allra längsta strafftiderna på tio år eller mer. Huvudbrott Den största andelen av de utländska medborgarna inskrivna på anstalt 1 oktober 2018 var dömda för narkotikabrott/smuggling följt av våldsbrott, se diagram 7.14 och tabell Detta skiljer sig mot den totala anstaltspopulationen där en större andel var dömda för våldsbrott än för narkotikabrott/smuggling. DIAGRAM Andel inskrivna på anstalt 1 oktober utan svenskt medborgarskap 2018 efter huvudbrott. 3% 2% 5% DIAGRAM Andel inskrivna på anstalt 1 oktober utan svenskt medborgarskap 2018 efter strafftid. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % T<=2 mån 2 mån<t<=6 mån 6 mån<t<=1 år 1 år<t<2 år 2 år<=t<4 år 4 år<=t<10 år T>=10 år Livstid 0% 29% 32% 12% 6% 1% 10% Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej fylleri Våldsbrott Övrigt Världsdel och utvisning i dom Knappt en tredjedel av klienterna utan svenskt medborgarskap kommer från Europa (exklusive Norden). Räknas även Norden in utgör de 40 procent. Den näst största andelen har medborgarskap i Asien följt av Afrika, se diagram Totalt hade 36 procent av de utländska medborgarna inskrivna på anstalt den 1 oktober 2018 utvisning i domen. Med utvisning i dom menas att klienten måste lämna Sverige efter avtjänat straff. Närmre hälften av klienterna utan svenskt medborgarskap från Europa (exklusive Norden) hade utvisning i domen. Detta var en något större andel än för klienter med medborgaskap från Asien, Afrika och Nordamerika där procent hade utvisning i domen. Lägst andel utvisning i dom hade utländska medborgare från Norden. Se diagram 7.17 och tabell KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

87 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2018 DIAGRAM Andel inskrivna på anstalt 1 oktober utan svenskt medborgarskap 2018 efter världsdel. DIAGRAM Andel inskrivna på anstalt 1 oktober utan svenskt medborgarskap 2018 efter världsdel och förekomst av utvisning i dom* 0 % 2 % 2 % 14 % 9% 100% 80% 60% 40% 20% 22 % 19 % 31 % 0% Norden Europa (exkl. Norden) Afrika Asien Nordamerika Sydamerika Upphört land/statslös/okänt land Totalt Norden Europa (exkl. Norden) Afrika Asien Nordamerika Sydamerika Oceanien Upphört land/statslös/okänt land Utvisning i dom * Oceanien särredovisas inte på grund av låga antal men ingår i totalen. Ej utvisning i dom PER-OLOF, TRANSPORTFÖRARE PETER, LÄRARE MARIA, SJUKSKÖTERSKA KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

88 7.3. UTLÄNDSKA MEDBORGARE TABELLVERK TABELLVERK AVSNITT 7.3 UTLÄNDSKA MEDBORGARE Inflöde TABELL Inflöde till Kriminalvården och varav utländska medborgare efter typ av verkställighet. Typ av verkställighet Anstalt varav utländska medborgare Antal Andel 29% 29% 33% 36% 34% 36% 35% 35% 34% Skyddstillsyn varav utländska medborgare Villkorlig dom med samhällstjänst varav utländska medborgare Antal Andel 10% 10% 12% 12% 12% 12% 12% 13% 13% Antal Andel 11% 13% 14% 14% 14% 16% 16% 18% 19% IÖV varav utländska medborgare Antal Andel 15% 15% 16% 15% 16% 16% 16% 16% 16% TABELL Nyintagna på anstalt utan svenskt medborgarskap efter huvudbrott. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 6% 4% 4% 4% 5% 5% 4% 4% 4% Antal Andel 6% 5% 5% 5% 5% 5% 6% 4% 4% Antal Andel 23% 23% 21% 20% 21% 21% 21% 24% 24% Antal Andel 13% 12% 12% 11% 11% 11% 10% 11% 11% Antal Andel 3% 3% 4% 3% 3% 3% 3% 4% 3% Antal Andel 3% 3% 4% 3% 3% 3% 3% 4% 4% Antal Andel 19% 23% 26% 29% 28% 28% 29% 28% 28% Antal Andel 4% 4% 3% 4% 4% 2% 3% 2% 3% Antal Andel 15% 15% 13% 13% 13% 13% 16% 14% 14% Antal Andel 8% 8% 8% 7% 7% 8% 5% 6% 6% Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

89 TABELLVERK 7.3. UTLÄNDSKA MEDBORGARE TABELL Utländska medborgare som påbörjade verkställighet inom frivården efter huvudbrott. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 4% 4% 4% 3% 4% 3% 3% 2% 2% Antal Andel 10% 8% 8% 8% 8% 8% 8% 8% 5% Antal Andel 16% 16% 16% 17% 21% 23% 23% 26% 27% Antal Andel 20% 17% 16% 16% 16% 18% 18% 17% 19% Antal Andel 1% 2% 2% 2% 2% 1% 1% 1% 2% Antal Andel 1% 1% 1% 1% 1% 1% 2% 2% 2% Antal Andel 14% 14% 14% 15% 15% 12% 13% 13% 11% Antal Andel 3% 3% 3% 2% 2% 2% 2% 2% 1% Antal Andel 26% 32% 32% 33% 28% 27% 27% 25% 26% Antal Andel 4% 3% 4% 3% 3% 4% 3% 5% 4% Totalt TABELL Nyintagna på anstalt anstalt utan svenskt medborgarskap efter strafftid. Strafftid Antal T<=2 mån Andel 36% 35% 36% 38% 37% 38% 38% 40% 41% Antal mån<t<=6 mån Andel 26% 27% 29% 30% 29% 29% 26% 24% 25% Antal mån<t<=1 år Andel 16% 14% 15% 15% 14% 14% 14% 13% 12% Antal år<t<2 år Andel 9% 8% 7% 7% 8% 7% 8% 9% 8% Antal år<=t<4 år Andel 8% 9% 8% 7% 8% 8% 9% 9% 10% Antal år<=t<10 år Andel 5% 5% 5% 3% 4% 4% 4% 5% 4% Antal T>=10 år (inkl. livstid) Andel 1% 1% 0% 0% 0% 1% 1% 1% 1% Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

90 TABELLVERK 7.3. UTLÄNDSKA MEDBORGARE Inskrivna i anstalt 1 oktober TABELL Inskrivna på anstalt 1 oktober utan svenskt medborgarskap 2018 efter huvudbrott. Huvudbrott Antal Andel Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott 36 3% Brott mot allmänhet och stat 28 2% Narkotikabrott/smuggling % Rattfylleri, även grovt 18 1% Rån, även grovt 85 6% Sexualbrott % Tillgreppsbrott % Trafikbrott, ej rattfylleri 3 0% Våldsbrott % Övrigt 64 5% Totalt % TABELL Inskrivna på anstalt 1 oktober utan svenskt medborgarskap 2018 efter strafftid. Strafftid Antal Andel T<=2 mån 67 5% 2 mån<t<=6 mån 96 7% 6 mån<t<=1 år % 1 år<t<2 år % 2 år<=t<4 år % 4 år<=t<10 år % T>=10 år 85 6% Livstid 46 3% Totalt % TABELL Inskrivna på anstalt 1 oktober utan svenskt medborgarskap 2018 efter världsdel och förekomst av utvisning i dom. Utvisning i dom Ej utvisning i dom Totalt Världsdel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Norden 2 2% % 119 9% Europa (exkl. Norden) % % % Afrika 90 36% % % Asien % % % Nordamerika 10 38% 16 62% 26 2% Sydamerika 7 23% 23 77% 30 2% Oceanien 0 0% 3 100% 3 0% Upphört land/statslös/okänt land 70 39% % % Totalt % % % 90 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

91 7. FOKUSOMRÅDEN KOS NARKOTIKABROTT Narkotikabrott/smuggling är det vanligaste huvudbrottet bland klienter i inflödet till Kriminalvården. De flesta inom denna kategori är dömda för narkotikabrott. I detta avsnitt ligger därför fokus på inflödet av klienter till anstalt och frivård med narkotikabrott som huvudbrott. I domar från juni 2011 och framåt har Högsta domstolen lyft fram betydelsen av att ta hänsyn till alla omständigheter i varje enskilt narkotikamål. Detta har inneburit en förändring i de kriterier (praxis) som domstolarna tar hänsyn till när de dömer narkotikabrott och för beslut av påföljd när det gäller narkotikamål. Som en följd av ändringen i praxis genomfördes narkotikastraffutredningen Utifrån utredningen lämnades förslag på lagändringar vars syfte är att skärpa straffen för gärningar som avser hantering av synnerligen stora mängder narkotika. Lagändringarna trädde i kraft 1 juli 2016 och innebar bland annat att straffskalorna i narkotikastrafflagen delades upp och att synnerligen grovt narkotikabrott infördes som nytt brott INFLÖDE Det var nästan lika många klienter dömda för narkotikabrott som påbörjade ett straff på anstalt som inom frivården 2010, 47 respektive 53 procent av totalt klienter. Som en följd av ändrad praxis minskade inflödet till anstalt efter 2010 samtidigt som inflödet till frivården ökade. Från 2014 och framåt ökade dock narkotikabrott åter bland antalet nyintagna på anstalt och 2018 nådde det sin högsta nivå under perioden, med dömda för narkotikabrott. Detta är en ökning på 670 klienter jämfört med 2010, och med 370 klienter jämfört med föregående år. Inom frivården ökade antalet klienter dömda för narkotikabrott under nästan hela perioden. Jämfört med 2010 hade antalet klienter ökat från till under Se diagram 7.18 och tabell DIAGRAM Antal klienter i inflödet till Kriminalvården med huvudbrott narkotikabrott Nyintagna i anstalt Påbörjade verkställigheter i frivård Inom frivården började den största andelen klienter dömda för narkotikabrott en verkställighet med skyddstillsyn, 80 procent under Den tydliga ökningen inom frivården totalt sett efter 2013 är främst baserad på att klienter som påbörjat skyddstillsyn ökat. Innan dess var det klienter inom villkorlig dom med samhällstjänst som ökade och därmed påverkade det totala inflödet till frivården. Jämfört med 2010 var det fler klienter dömda för narkotikabrott som påbörjade sin verkställighet inom skyddstillsyn under 2018 och antalet klienter uppgick till För klienter som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst var motsvarande ökning 271 personer vilket innebar att det var mer än dubbelt så många klienter 2018 som Antalet påbörjade verkställigheter genom IÖV låg däremot på en mer stabil nivå under hela perioden, men med en viss minskning mellan 2010 och Se diagram 7.19 och tabell DIAGRAM Antal påbörjade verkställigheter inom frivården med huvudbrott narkotikabrott efter typ av verkställighet Regeringskansliet. Synnerligen grova narkotikabrott (Hämtad ). Skyddstillsyn Villkorlig dom med samhällstjänst IÖV KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

92 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2018 Strafftider Under perioden hade de flesta nyintagna klienter på anstalt som var dömda för narkotikabrott en strafftid som var sex månader eller kortare. Utvecklingen av strafftidsfördelningen visar att strafftider över sex månader minskat under delar av perioden samtidigt som strafftiderna upp till sex månader ökat, se diagram Utvecklingen mot allt kortare strafftider kan delvis förklaras av den ändrade praxisen När antalet klienter ökade igen efter 2013 bestod ökningen främst av klienter med de kortaste strafftiderna på upp till två månader. Under 2018 har antalet klienter ökat inom samtliga strafftidsintervall jämfört med 2017, men tyngden på de kortaste straffen består, se tabell Den lagändring som genomfördes 2016 antas främst ha påverkat de grova narkotikabrotten, vilka ger långa strafftider. Den eventuella effekten är därför svår att urskilja i de strafftidsintervaller som redovisas här. Medel- och medianstrafftid Medianstrafftiden ger en bild av strafftiden i normfallet för narkotikabrottsdömda. Innan ändringen i praxis 2011 var medianstrafftiden sex månader, efter ändringen sjönk den till fyra månader. Under 2017 minskade medianstrafftiden med ytterligare 10 dagar, men under 2018 låg den åter på fyra månader. Narkotikabrott är ett huvudbrott där det finns ett fåtal klienter med mycket långa strafftider vilket medför att medelstrafftiden är mer än dubbelt så lång som medianstrafftiden. Lagändringen 2016 hade ingen synlig effekt inom strafftidsintervallerna, men kan antas ha haft en effekt på medelstrafftiden. Under 2017 ökade medelstrafftiden jämfört med föregående år, trots att det fortsatt blev fler klienter med kortare strafftider, en indikation på att de långa strafftiderna blev ännu längre minskade medelstrafftiden något, till ungefär 9 månader, 15 dagar kortare än 2017 och den kortaste medelstrafftiden för narkotikabrott sedan Se tabell Straffmassa Förändringar i straffmassan påverkas delvis av antalet klienter i inflödet men även av längden på de utdömda strafftiderna. Som tidigare nämnts minskade inflödet av klienter till anstalt dömda för narkotikabrott efter 2010 men ökade igen efter 2013 och allt fler korta strafftider dömdes ut. Detta medförde en minskning av antalet utdömda år med en tydlig nedgång i straffmassan efter 2010 och framförallt under Jämfört med 2010 var ett större antal nyintagna klienter på anstalt dömda för narkotikabrott under 2018, men straffmassan hade minskat med 178 utdömda år. Se diagram 7.21 och tabell DIAGRAM Antal påbörjade verkställigheter inom frivården med huvudbrott narkotikabrott efter typ av verkställighet DIAGRAM Straffmassa i år för nyintagna på anstalt med huvudbrott narkotikabrott T<=2 mån 2 mån<t<=6 mån 6 mån<t<=1 år 1 år<t<4 år T>=4 år Straffmassa (år) Antal klienter 92 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

93 TABELLVERK 7.4. NARKOTIKABROTT TABELLVERK AVSNITT 7.4 NARKOTIKABROTT TABELL Klienter i inflödet till Kriminalvården med huvudbrott narkotikabrott Inflöde Nyintagna i anstalt Påbörjade verkställigheter i frivård Antal Andel 47% 45% 44% 43% 44% 43% 45% 42% 43% Antal Andel 53% 55% 56% 57% 56% 57% 55% 58% 57% Totalt TABELL Påbörjade verkställigheter inom frivården med huvudbrott narkotikabrott efter typ av verkställighet Typ av verkställighet Skyddstillsyn Villkorlig dom med samhällstjänst IÖV Antal Andel 76% 77% 74% 75% 76% 75% 75% 80% 80% Antal Andel 9% 12% 15% 15% 14% 16% 14% 12% 12% Antal Andel 15% 12% 11% 10% 10% 10% 11% 9% 8% Totalt TABELL Nyintagna på anstalt med huvudbrott narkotikabrott efter strafftid. Strafftid Antal T<=2 mån Andel 23% 24% 30% 31% 34% 35% 36% 37% 37% Antal mån<t<=6 mån Andel 33% 33% 37% 36% 35% 34% 34% 32% 32% Antal mån<t<=1 år Andel 19% 17% 16% 16% 15% 14% 14% 14% 14% Antal år<t<4 år Andel 18% 18% 11% 12% 11% 12% 12% 13% 13% Antal T>=4 år Andel 7% 7% 5% 5% 5% 5% 4% 5% 4% Totalt TABELL Medel-, medianstrafftid och straffmassa för nyintagna på anstalt med huvudbrott narkotikabrott Antal klienter Medelstrafftid (dagar) Medianstrafftid (dagar) Straffmassa (år) KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

94 7. FOKUSOMRÅDEN KOS STRAFFTIDER I detta avsnitt presenteras statistik över strafftider för klienter på anstalt. Strafftiden anges i ett beslut för klientens verkställighet. Det är denna tid som visas i statistiken och inte den faktiskt avtjänade strafftiden. Vanligtvis avtjänar klienten två tredjedelar av sitt straff och blir sedan villkorligt frigiven. Staffmassan som redovisas är alltså den totala strafftiden som nyintagna klienter gemensamt blivit dömda till. Strafftidsfördelningen i detta avsnitt skiljer sig från KOS i övrigt. Här finns fördelningar över både smalare och bredare tidsintervall jämfört med övrig redovisning av strafftider. I det delavsnitt där fängelsedömda med strafftider upp till och med sex månader redovisas, ingår utöver nyintagna på anstalt, även fängelsedömda som påbörjat IÖV. Om strafftider Strafftid är den utdömda tiden för ett fängelsestraff. Fängelse döms ut för en viss tid eller på livstid och varierar beroende på vilka strafftidsgränser som är lagstadgade för brottet. Strafftiden anges i antal år, månader eller dagar. Omräkning av år och månader kan göras till dagar där ett år motsvarar 360 dagar och en månad motsvarar 30 dagar. DIAGRAM Antal nyintagna på anstalt 2018 efter fin strafftidsfördelning NYINTAGNA I ANSTALT Nästan 90 procent av klienterna som började verkställa ett fängelsestraff på anstalt under åren hade en strafftid på två år eller mindre. Många av dessa klienter hade korta strafftider och en femtedel hade en strafftid på upp till och med en månad. Under 2018 fick 24 procent av klienterna en sådan strafftid. Antalet klienter ökade inom de flesta av strafftiderna jämfört med 2017, framförallt inom intervallet 2 till och med tre år. Tio fler klienter påbörjade ett livstidsstraff under 2018, jämfört med Vissa strafftider var mer vanligt förekommande, till exempel halvårsoch helårsmånaderna 6, 12, 18 och 24, som döms ut i större utsträckning än övriga, se diagram 7.22 (samtliga strafftider över två år redovisas sammanslagna i en stapel) och tabell procent av nyintagna klienter på anstalt under 2018 var korttidsdömda, vilket innebär att de hade en strafftid på högst två månader. Samma andel hade en strafftid på över två månader och upp till och med ett år, och 21 procent hade en strafftid på över ett år men under fyra år. Resterande fem procent var långtidsdömda vilket innebär att de hade en strafftid på fyra år eller mer, se tabell Antalet nyintagna på anstalt minskade med 749 klienter, från till 8 930, mellan 2010 och En större nedgång kan ses inom strafftidsintervallet på över två månader upp till och med ett år, medan antalet klienter inom de kortaste strafftidsintervallet på upp till och med två månader samt inom intervallet 1 till 4 år ökade. För strafftider på 4 år eller mer har antalet klienter legat relativt stabilt över perioden, se diagram T<=1 mån 1 mån<t<=2 mån 2 mån<t<=3 mån 3 mån<t<=4 mån 4 mån<t<=5 mån 5 mån<t<=6 mån 6 mån<t<=7 mån 7 mån<t<=8 mån 8 mån<t<=9 mån 9 mån<t<=10 mån 10 mån<t<=11 mån 11 mån<t<=12 mån(1 år) 12 mån<t<=13 mån 13 mån<t<=14 mån 14 mån<t<=15 mån 15 mån<t<=16 mån 16 mån<t<=17 mån 17 mån<t<=18 mån 18 mån<t<=19 mån 19 mån<t<=20 mån 20 mån<t<=21 mån 21 mån<t<=22 mån 22 mån<t<=23 mån 23 mån<t<=24 mån (2 år) T>24 mån (inkl. livstid) 94 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

95 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2018 DIAGRAM Antal nyintagna på anstalt efter grov strafftidsfördelning T<=2mån 1år<T<4år 2mån<T<=1år T>=4år (inkl. livstid) 2018 DIAGRAM Andel korttidsdömda nyintagna på anstalt % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Korttidsdömda De olika strafftidsfördelningarna i tidigare stycke visar att många nyintagna klienter på anstalt hade korta strafftider. Klienter med strafftider upp till och med två månader särredovisas därför här för att få en bättre överblick av den korttidsdömda klientpopulationen på anstalt. Observera att det finns korttidsdömda som påbörjat sin verkställighet genom IÖV istället för fängelse, dessa klienter ingår inte i denna population. Antalet nyintagna korttidsdömda var personer 2018, en ökning på 261 klienter jämfört med 2017 och det högsta antalet under perioden Andelen korttidsdömda bland de nyintagna på anstalt ökade med sex procentenheter från 32 procent 2010 till 37 procent 2018, se diagram Trots att antalet korttidsdömda minskade vissa år under perioden blev andelen klienter inte lägre. Det beror på att nedgången inom det totala antalet nyintagna på anstalt till stor del bestod av klienter med längre strafftider än två månader. Drygt två tredjedelar av nyintagna korttidsdömda under 2018 var dömda för narkotikabrott/smuggling (31 procent), tillgreppsbrott (20 procent) eller rattfylleri (20 procent). Jämfört med 2010 ökade antalet klienter dömda för narkotikabrott/smuggling och tillgreppsbrott 2018 medan rattfylleri minskade. Se tabell strafftider i populationen kan dessa påverka medelstrafftiden. Medianstrafftiden kan då ge en bättre bild av normalfallet, eftersom medianen inte påverkas av avvikande värden i lika stor utsträckning. Den genomsnittliga strafftiden låg mellan 300 och 351 dagar för nyintagna , medianen var mellan 120 och 150 dagar, se diagram Skillnaden mellan strafftidens medelvärde och median tyder på en snedfördelning, vilket innebär att strafftiderna för de nyintagna klienterna inte var jämnt fördelade runt medelvärdet. I detta fall beror det på att ett antal klienter med långa strafftider drar upp medelvärdet. Medelstrafftiden minskade fram till 2013 för att därefter öka efterföljande år. Medianstrafftiden visade däremot ingen nedgång förrän 2011, och den har sedan legat på samma nivå sedan Nedgången i medianstrafftid beror troligtvis på den praxis för narkotikabrott som började tillämpas under 2011, vilken ledde till kortare strafftider och färre antal klienter (läs mer om narkotikabrott i avsnitt 7.4). Ökningen inom medelstrafftiden efter 2013 avspeglas däremot inte i medianstrafftiden. Det kan bero på att ökningen ligger i längre strafftider för grova brott, vilket inte påverkar antalet klienter eller strafftiderna för normalfallet inom det totala inflödet till anstalt. Medel- och medianstrafftid Medelstrafftiden för nyintagna visar den genomsnittligt utdömda strafftiden för de klienter som påbörjar verkställighet på anstalt under respektive år. Om det finns ett fåtal klienter med mycket långa KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

96 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2018 DIAGRAM Medel- och medianstrafftid för nyintagna på anstalt* DIAGRAM Straffmassa i år för nyintagna på anstalt* Medelstrafftid (dagar) Medianstrafftid (dagar) Straffmassa (år) Antal klienter *Exklusive livstidsdömda utan angiven strafftid. *Exklusive livstidsdömda utan angiven strafftid. Straffmassa Straffmassan för nyintagna under åren redovisas i diagram 7.26 och utgörs av den totala utdömda strafftiden (vänstra y-axeln) för antalet klienter (högra y-axeln) som verkställer ett fängelsestraff på anstalt. Straffmassan påverkas av antalet inskrivna klienter men även av förändringar i de strafftider som döms ut. Straffmassan inkluderar inte inskrivna klienter med livstidsstraff som inte blivit tidsbestämda. Då dessa klienter ändå har en lång utdömd strafftid medför det att straffmassan underskattas. Antalet nyintagna klienter och antalet utdömda år var som högst Både antalet klienter och straffmassan minskade därefter fram till 2013 med drygt 800 klienter respektive år. Under 2014, 2016 och 2017 ökade de utdömda åren i straffmassan trots att antalet nyintagna fortsatte att minska. Detta berodde på att den genomsnittliga strafftiden (som övriga år minskade eller låg kvar på samma nivå) blev längre jämfört med föregående år, se tabell År 2018 har både antalet nyintagna klienter på anstalt och straffmassan ökat jämfört med föregående år och närmar sig nu nivåerna Den totala utdömda strafftiden under 2018 var år, där klienter med huvudbrotten narkotikabrott/smuggling och våldsbrott tillsammans stod för mer än hälften av tiden. Det var nästan dubbelt så många klienter dömda för narkotikabrott/ smuggling jämfört med våldsbrott, men strafftiderna som dömdes ut för våldsbrott var längre. Detta medförde att klienter dömda för våldsbrott hade en högre straffmassa än klienter dömda för narkotikabrott/smuggling. Klienter dömda för tillgreppsbrott var ungefär lika många som klienter dömda för våldsbrott, men hade betydligt lägre medelstrafftid och därmed färre antal utdömda år. Andra huvudbrott med långa strafftider, till exempel rån och sexualbrott, hade istället lägre antal utdömda år som en följd av färre klienter. Se tabell INSKRIVNA I ANSTALT 1 OKTOBER Mer än hälften av klienterna inskrivna på anstalt den 1 oktober 2018 hade en strafftid som var längre än två år. En stor del av dessa hade strafftider på upp till och med tre eller fyra år. Inom strafftidsintervallerna upp till och med två år var antalet klienter relativt jämnt fördelat mellan månaderna men med vissa toppar vid exempelvis 12, 18 och 24 månader. Se hela den fina strafftidsfördelningen i tabell Den grova strafftidsindelningen visar att det var en mindre andel klienter (5 procent) med korta strafftider upp till och med två månader och att andelen varit relativt stabil över tid. Det är inom strafftiderna över två månader som antalet klienter blivit färre, främst bland klienter med strafftider över två månader och upp till och med ett år, eller fyra år eller längre. Under 2018 ökade däremot antalet klienter jämfört med 2017 inom alla fyra strafftidskategorier, se diagram Utvecklingen sedan 2010 har medfört att andelen klienter med strafftider över ett år och upp till fyra år har ökat med fem procentenheter (från 39 till 44 procent). Andelen klienter med strafftider över två månader och upp till och med ett år har minskat med fyra procentenheter (från 22 till 18 procent). Se tabell KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

97 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2018 DIAGRAM Antal inskrivna på anstalt 1 oktober efter grov strafftidsindelning DIAGRAM Antal långtidsdömda inskrivna på anstalt 1 oktober efter huvudbrott T<=2mån 1år<T<4år 2mån<T<=1år T>=4år (inkl. livstid) Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Narkotikabrott/smuggling Rån, även grovt Tillgreppsbrott Våldsbrott Brott mot allmänhet och stat Rattfylleri, även grovt Sexualbrott Trafikbrott, ej fylleri Övrigt Långtidsdömda En stor andel av klienterna som var inskrivna på anstalt 1 oktober hade strafftider på fyra år eller mer. Dessa så kallade långtidsdömda särredovisas här för att ge en bild över hur denna klientpopulation ser ut. I långtidsdömda ingår även klienter dömda till livstid, dessa har inte någon angiven strafftid. Omkring en tredjedel av klienterna som var inskrivna på anstalt 1 oktober mellan 2010 och 2018 var långtidsdömda. Antalet långtidsdömda minskade under perioden från som mest klienter 2010, till det lägsta antalet under perioden, klienter Antalet har därefter ökat något både 2017 och Se strafftidsintervall T>=4 år (inkl. livstid) i tabell Bland de inskrivna långtidsdömda 1 oktober fanns framförallt klienter dömda för våldsbrott och narkotikabrott/smuggling. Antalet långtidsdömda med huvudbrott narkotikabrott/smuggling minskade kraftigt efter 2011 samtidigt som allt fler klienter dömda för våldsbrott fick långa strafftider. Mer än hälften av alla långtidsdömda 2018 hade våldsbrott som huvudbrott, se diagram 7.28 och tabell Medel- och medianstrafftid Medelstrafftiden för inskrivna på anstalt 1 oktober visar den genomsnittligt utdömda strafftiden för klienter som verkställde ett fängelsestraff vid den tidpunkten respektive år. I de fall ett fåtal klienter med mycket långa strafftider påverkar medelstrafftiden kan istället medianstrafftiden ge en bättre bild av normalfallet. Den genomsnittliga strafftiden för klienter inskrivna på anstalt 1 oktober ökade med nästan tre månader mellan 2010 och Medelstrafftiden var cirka tre år och fem månader 2010 och cirka tre år och åtta månader Medianen varierade en del under perioden men ökade också med cirka tre månader 2018 jämfört med Medianstrafftiden 2018 var två år och sex månader, mer än ett år kortare än medelstrafftiden. Se diagram 7.29 och tabell Att medelstrafftiden är högre än medianstrafftiden beror med stor sannolikhet på att det finns ett antal klienter med mycket långa strafftider som drar upp medelstrafftiden. Det medför att medianstrafftiden i detta fall bättre visar normalfallet. När medianstrafftiden ändras i takt med medelstrafftiden innebär det att det finns en effekt utöver enskilda klienter med extremvärden som faller ut på hela klientpopulationen och som påverkar strafftiderna. Till exempel 2017 då det konstaterades att den ökade medel- och medianstrafftiden berodde på att antalet inskrivna klienter minskat men att nedgången stannat av bland klienter med strafftider över ett år. Under 2018 har klientantalet ökat. Ökningen ses inom både längre och kortare strafftider, vilket gör att medeloch medianstrafftiden har en mer plan utveckling. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

98 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2018 DIAGRAM Medel- och medianstrafftid för inskrivna på anstalt 1 oktober* Medelstrafftid (dagar) *Exklusive livstidsdömda utan angiven strafftid. Medianstrafftid (dagar) Olika brott ger olika strafftider. Trafikbrott och rattfylleri hade till exempel 2018 en medelstrafftid som var strax under två månader och narkotikabrott/smuggling, sexualbrott och våldsbrott hade alla medelstrafftider som var tre år eller längre. Strafftidernas spridning inom huvudbrotten skiljer sig en del, där till exempel våldsbrott hade en medelstrafftid som var betydligt högre än medianstrafftiden. Det skiljer nästan 2,5 år mellan dessa, vilket innebär att det finns ett antal klienter dömda för våldsbrott med väldigt långa strafftider. Även medelstrafftiden för sexualbrott ligger högt i jämförelse med medianstrafftiden, mellan dessa skiljer det sig nästan ett år. Det kan jämföras mot narkotikabrott/smuggling som har en medianstrafftid i nivå med sexualbrott men där det skiljer sig mindre än fem månader jämfört med medelstrafftiden. Se tabell LIVSTID Det finns endast ett fåtal livstidsdömda klienter i inflödet varje år. I och med att det är den klientpopulation som sitter längst i svenska fängelser är det desto fler inskrivna på anstalt vid ett tvärsnitt. I följande delavsnitt särredovisas nyintagna livstidsdömda och livstidsdömda inskrivna på anstalt den 1 oktober för att få en bild över klientgruppen. Observera att klienter som dömts till livstid men sedan fått straffet omvandlat till ett tidsbestämt straff inte ingår. 6 Se för BRÅ Kortanalys Livstidsdomar utveckling och faktisk strafftid 2018 Om livstids fängelse Livstids fängelse är lagens strängaste straff och är, till skillnad från övriga fängelsestraff, inte tidsbestämt. Den som döms till livstid vet därför inte hur länge hen kommer att sitta i fängelse. Efter att ha avtjänat tio år kan klienten ansöka om att få straffet omvandlat till ett tidsbestämt straff. Om ansökan beviljas tidsbestäms straffet, som inte får vara kortare än det längsta tidsbestämda straff som kan dömas ut i Sverige, vilket är 18 år. Antalet nyintagna med en livstidsdom är få (relativt andra strafftidskategorier) och varierade mellan 2 och 19 klienter under perioden , se diagram Den 1 juli 2014 infördes en straffskärpning för mord som medförde att livstidsstraff ska utgöra normalstraffet vid detta brott. Från 2014 ska således livstidsstraffet användas i större utsträckning än det tidigare gjort. Detta skulle kunna ha påverkat den ökning av nyintagna livstidsdömda som syns efter Antalet livstidsdömda inskrivna på anstalt den 1 oktober varierade mellan 142 och 159 klienter ökade antalet med 10 klienter jämfört med föregående år och uppgick till 154 klienter. Detta medför att antalet livstidsdömda ligger på ungefär samma nivå som 2012 igen, se diagram Skillnaden i antal mellan nyintagna och inskrivna den 1 oktober beror på att livstidsdömda klienter avtjänar långa verkställigheter vilket medför att många är kvar i tvärsnittet från tidigare år. Se tabell DIAGRAM Antal livstidsdömda nyintagna på anstalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

99 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2018 DIAGRAM Antal livstidsdömda inskrivna på anstalt 1 oktober DIAGRAM Andel fängelsedömda i inflödet med strafftider upp till och med sex månader efter typ av verkställighet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Anstalt (T<=6 mån) IÖV INFLÖDET AV FÄNGELSEDÖMDA MED STRAFFTIDER UPP TILL SEX MÅNADER Utöver de klienter som påbörjar ett fängelsestraff på anstalt består det totala antalet fängelsedömda även av klienter som påbörjar en verkställighet genom intensivövervakning (IÖV). Det är enbart klienter som dömts till ett fängelsestraff med strafftid upp till och med sex månader som har möjlighet att få IÖV. I detta delavsnitt redovisas klienter i inflödet med ett fängelsestraff upp till och med sex månader som verkställer på anstalt respektive genom IÖV. Antalet fängelsedömda med strafftider upp till och med sex månader minskade konstant mellan 2010 och 2017 för att sedan öka mellan 2017 och Minskningen sedan 2010 ses både bland nyintagna på anstalt och bland klienter som påbörjade IÖV. Ökningen mellan 2017 och 2018 ses däremot endast för anstalt medan IÖV fortsätter minska, se tabell Andelen fängelsedömda som verkställde genom IÖV minskade under perioden från 34 till 24 procent (gula området av staplarna i diagram 7.32). Förändringen skedde främst innan 2013 och berodde på att antalet klienter med IÖV minskade mer än nyintagna på anstalt. Andelen fängelsedömda som avtjänade straff på anstalt var större än andelen klienter som verkställde genom IÖV oberoende av vilken strafftid de dömdes till. Störst andel klienter med IÖV (29 procent) fanns bland klienter med de kortaste strafftiderna på upp till och med en månad. Andelen klienter med IÖV minskar sedan inom strafftiderna på upp till och med fem månader för att därefter öka något bland klienter med en strafftid på över fem och upp till och med sex månader. Se diagram 7.33 och tabell DIAGRAM Andel fängelsedömda i inflödet med strafftider upp till och med sex månader 2018 efter typ av verkställighet och strafftid 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% T<=1 mån 1 mån<t<=2 mån 2 mån<t<=3 mån Anstalt (T<=6 mån) 3 mån<t<=4 mån 4 mån<t<=5 mån IÖV 5 mån<t<=6 mån KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

100 7.5. STRAFFTIDER TABELLVERK TABELLVERK AVSNITT 7.5 STRAFFTIDER Nyintagna i anstalt TABELL Fin strafftidsfördelning för nyintagna på anstalt Strafftid Antal Andel Antal Andel Antal Andel T<=1 mån % % % 1 mån<t<=2 mån % % % 2 mån<t<=3 mån 767 9% 793 9% 803 9% 3 mån<t<=4 mån 560 7% 529 6% 567 6% 4 mån<t<=5 mån 281 3% 275 3% 300 3% 5 mån<t<=6 mån 507 6% 429 5% 433 5% 6 mån<t<=7 mån 149 2% 146 2% 154 2% 7 mån<t<=8 mån 361 4% 297 4% 290 3% 8 mån<t<=9 mån 169 2% 177 2% 158 2% 9 mån<t<=10 mån 265 3% 227 3% 235 3% 10 mån<t<=11 mån 40 0% 47 1% 54 1% 11 mån<t<=12 mån (1 år) 359 4% 382 5% 311 3% 12 mån<t<=13 mån 29 0% 31 0% 32 0% 13 mån<t<=14 mån 163 2% 149 2% 144 2% 14 mån<t<=15 mån 127 1% 114 1% 103 1% 15 mån<t<=16 mån 89 1% 118 1% 97 1% 16 mån<t<=17 mån 20 0% 25 0% 18 0% 17 mån<t<=18 mån 269 3% 211 3% 231 3% 18 mån<t<=19 mån 13 0% 15 0% 25 0% 19 mån<t<=20 mån 68 1% 83 1% 71 1% 20 mån<t<=21 mån 52 1% 59 1% 50 1% 21 mån<t<=22 mån 35 0% 35 0% 57 1% 22 mån<t<=23 mån 6 0% 5 0% 8 0% 23 mån<t<=24 mån (2 år) 231 3% 230 3% 251 3% 2 år<t<=3 år 449 5% 454 5% 623 7% 3 år<t<=4 år 178 2% 209 2% 219 2% 4 år<t<=5 år 114 1% 122 1% 123 1% 5 år<t<=6 år 72 1% 65 1% 81 1% 6 år<t<=7 år 34 0% 29 0% 46 1% 7 år<t<=8 år 23 0% 34 0% 19 0% 8 år<t<=9 år 15 0% 17 0% 13 0% 9 år<t<=10 år 12 0% 8 0% 13 0% 10 år<t<=11 år 6 0% 6 0% 5 0% 11 år<t<=12 år 4 0% 8 0% 11 0% 12 år<t<=13 år 0 0% 3 0% 4 0% 13 år<t<=14 år 7 0% 9 0% 8 0% 14 år<t<=15 år 2 0% 0 0% 6 0% 15 år<t<=16 år 4 0% 9 0% 11 0% 16 år<t<=17 år 2 0% 4 0% 5 0% 17 år<t<=18 år 9 0% 2 0% 6 0% T>18 år 3 0% 0 0% 1 0% Livstid 11 0% 7 0% 19 0% Total % % % 100 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

101 TABELLVERK 7.5. STRAFFTIDER TABELL Grov strafftidsfördelning för nyintagna på anstalt Strafftid Antal T<=2 mån Andel 32% 32% 34% 35% 35% 35% 35% 36% 37% Antal mån<t<=1 år Andel 45% 44% 45% 44% 42% 42% 41% 39% 37% Antal år<t<4 år Andel 18% 19% 17% 17% 19% 19% 20% 20% 21% Antal T>=4 år (inkl. livstid) Andel 5% 5% 4% 4% 4% 4% 4% 5% 5% Totalt TABELL Korttidsdömda nyintagna på anstalt efter huvudbrott. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 3% 3% 2% 3% 3% 3% 2% 2% 2% Antal Andel 7% 7% 6% 6% 6% 6% 7% 6% 5% Antal Andel 16% 16% 18% 19% 22% 26% 27% 29% 31% Antal Andel 29% 27% 25% 24% 22% 22% 21% 19% 20% Antal Andel 1% 1% 1% 1% 1% 1% 2% 2% 2% Antal Andel 0% 1% 0% 0% 0% 1% 0% 1% 0% Antal Andel 14% 17% 18% 21% 18% 18% 18% 21% 20% Antal Andel 13% 13% 13% 13% 12% 10% 10% 8% 8% Antal Andel 11% 11% 10% 9% 10% 9% 10% 8% 8% Antal Andel 6% 5% 5% 4% 4% 4% 3% 4% 4% Totalt TABELL Medel- och medianstrafftid samt straffmassa i år för nyintagna på anstalt* Antal klienter Medelstrafftid (dagar) Medianstrafftid (dagar) Straffmassa (år) *Exklusive livstidsdömda utan angiven strafftid. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

102 7.5. STRAFFTIDER TABELLVERK TABELL Medel- och medianstrafftid samt straffmassa i år för nyintagna på anstalt* 2018 efter huvudbrott. Huvudbrott Antal klienter Medelstrafftid (dagar) Medianstrafftid (dagar) Straffmassa (år) Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Totalt *Exklusive livstidsdömda utan angiven strafftid. 102 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

103 TABELLVERK 7.5. STRAFFTIDER Inskrivna i anstalt 1 oktober TABELL Fin strafftidsfördelning för inskrivna på anstalt 1 oktober Strafftid Antal Andel Antal Andel Antal Andel T<=1 mån 106 3% 99 2% 126 3% 1 mån<t<=2 mån 91 2% 82 2% 98 2% 2 mån<t<=3 mån 101 2% 94 2% 90 2% 3 mån<t<=4 mån 77 2% 74 2% 78 2% 4 mån<t<=5 mån 46 1% 44 1% 68 2% 5 mån<t<=6 mån 93 2% 82 2% 88 2% 6 mån<t<=7 mån 46 1% 38 1% 40 1% 7 mån<t<=8 mån 116 3% 85 2% 79 2% 8 mån<t<=9 mån 59 1% 56 1% 61 1% 9 mån<t<=10 mån 107 3% 82 2% 94 2% 10 mån<t<=11 mån 24 1% 22 1% 23 1% 11 mån<t<=12 mån (1 år) 172 4% 177 4% 159 4% 12 mån<t<=13 mån 15 0% 20 0% 18 0% 13 mån<t<=14 mån 107 3% 85 2% 89 2% 14 mån<t<=15 mån 88 2% 82 2% 77 2% 15 mån<t<=16 mån 63 1% 97 2% 69 2% 16 mån<t<=17 mån 17 0% 23 1% 19 0% 17 mån<t<=18 mån 215 5% 162 4% 176 4% 18 mån<t<=19 mån 17 0% 19 0% 22 1% 19 mån<t<=20 mån 61 1% 54 1% 61 1% 20 mån<t<=21 mån 49 1% 50 1% 54 1% 21 mån<t<=22 mån 37 1% 36 1% 57 1% 22 mån<t<=23 mån 5 0% 6 0% 10 0% 23 mån<t<=24 mån (2 år) 258 6% 243 6% 246 6% 2 år<t<=3 år % % % 3 år<t<=4 år 399 9% % 403 9% 4 år<t<=5 år 272 6% 284 7% 299 7% 5 år<t<=6 år 199 5% 223 5% 222 5% 6 år<t<=7 år 133 3% 120 3% 124 3% 7 år<t<=8 år 103 2% 115 3% 115 3% 8 år<t<=9 år 50 1% 54 1% 57 1% 9 år<t<=10 år 85 2% 72 2% 66 2% 10 år<t<=11 år 18 0% 22 1% 22 1% 11 år<t<=12 år 39 1% 39 1% 42 1% 12 år<t<=13 år 15 0% 15 0% 14 0% 13 år<t<=14 år 50 1% 54 1% 58 1% 14 år<t<=15 år 23 1% 21 1% 22 1% 15 år<t<=16 år 43 1% 51 1% 56 1% 16 år<t<=17 år 6 0% 10 0% 15 0% 17 år<t<=18 år 36 1% 37 1% 40 1% T>18 år 29 1% 32 1% 32 1% Livstid 145 3% 144 3% 154 4% Total % % % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

104 7.5. STRAFFTIDER TABELLVERK TABELL Grov strafftidsfördelning för inskrivna på anstalt 1 oktober Strafftid Antal T<=2 mån Andel 4% 4% 4% 5% 5% 5% 5% 4% 5% Antal mån<t<=1 år Andel 22% 20% 21% 21% 19% 21% 20% 18% 18% Antal år<t<4 år Andel 39% 40% 39% 38% 42% 40% 42% 43% 44% Antal T>=4 år (inkl. livstid) Andel 35% 36% 36% 35% 34% 34% 33% 35% 34% Totalt TABELL Långtidsdömda inskrivna på anstalt 1 oktober efter huvudbrott. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 1% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 1% 1% Antal Andel 2% 2% 2% 2% 2% 3% 2% 2% 1% Antal Andel 45% 45% 43% 37% 36% 34% 30% 29% 29% Antal Andel 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Antal Andel 7% 7% 7% 7% 6% 6% 7% 6% 5% Antal Andel 8% 8% 9% 10% 10% 10% 10% 9% 9% Antal Andel 0% 0% 0% 1% 1% 1% 1% 1% 1% Antal Andel 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Antal Andel 35% 35% 37% 40% 42% 44% 47% 50% 52% Antal Andel 2% 1% 1% 1% 1% 1% 2% 2% 2% Totalt TABELL Medel- och medianstrafftid för inskrivna på anstalt 1 oktober* Antal klienter Medelstrafftid (dagar) Medianstrafftid (dagar) *Exklusive livstidsdömda utan angiven strafftid. 104 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

105 TABELLVERK 7.5. STRAFFTIDER TABELL Medel- och medianstrafftid för inskrivna på anstalt 1 oktober* 2018 efter huvudbrott. Huvudbrott Antal klienter Medelstrafftid (dagar) Medianstrafftid (dagar) Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Totalt *Exklusive livstidsdömda utan angiven strafftid. Livstid TABELL Livstidsdömda nyintagna respektive inskrivna 1 oktober på anstalt Nyintagna Inskrivna 1 oktober Inflödet av fängelsedömda med strafftider upp till sex månader TABELL Fängelsedömda i inflödet med strafftider upp till och med sex månader efter typ av verkställighet. Typ av verkställighet Antal Anstalt (T<=6 mån) Andel 66% 70% 71% 73% 73% 73% 72% 74% 76% Antal IÖV Andel 34% 30% 29% 27% 27% 27% 28% 26% 24% Totalt TABELL Fängelsedömda i inflödet med strafftider upp till och med sex månader 2018 efter typ av verkställighet och strafftid. Typ av verkställighet Anstalt (T<=6 mån) IÖV T<=1 mån 1 mån <T<= 2 mån 2 mån <T<= 3 mån 3 mån <T<= 4 mån 4 mån <T<= 5 mån 5 mån <T<= 6 mån Totalt Antal Andel 71% 77% 85% 83% 85% 77% 76% Antal Andel 29% 23% 15% 17% 15% 23% 24% Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

106 8. ÖVRIG KLIENTSTATISTIK 8. ÖVRIG KLIENTSTATISTIK I kapitel åtta redovisas statistik över dödsfall, rymningar och klienters problem med missbruk. Även statistik över misskötsamheter och de åtgärder som vidtas som en följd av dessa redovisas här. 8.1 DÖDSFALL Kriminalvårdens klienter utgör en grupp i samhället där hälsoproblem är vanligt förekommande. Både fysisk och psykisk ohälsa är vanlig hos klienter i häkte, anstalt och frivård. En del tillhör riskgruppen för självskadande handlingar och självmord. Frihetsberövandet är i sig en belastning för individen som kan utlösa krisreaktioner med självskadande handlingar som följd. Flera klienter lider av psykiska besvär när de blir häktade. De är misstänkta för ett eller flera brott och blir ofta häktade med restriktioner utan möjlighet att ha kontakt med familj eller vänner. Många klienter kommer direkt från ett aktivt missbruk eller har problem med andra sjukdomar till följd av alkohol, droger och kriminalitet. Av den anledningen sker ett aktivt självmordspreventivt arbete inom Kriminalvården. Antalet dödsfall bland Kriminalvårdens klienter är relativt få per år. Under perioden skedde totalt 46 dödsfall i och utanför häkte och 65 dödsfall i och utanför anstalt. Dödsfall utanför häktet eller anstalten kan till exempel vara vid vistelse på sjukhus. Bland klienterna i häkte var ungefär hälften av samtliga dödsfall självmord, övriga fall berodde till största del på sjukdom, se tabell 8.1. Bland klienterna på anstalt förekom endast ett fåtal självmord, varav inga skett de två senaste åren. Den större delen av övriga dödsfall skedde utanför anstalt och berodde framförallt på sjukdom, se tabell RYMNINGAR OCH AVVIKELSER Om rymningar Rymning innebär att en klient på anstalt eller i häkte lämnar Kriminalvårdens område utan tillstånd. Det kan också innebära att en klient avlägsnar sig från medföljande personal i samband med bevakade transporter och utevistelser. Rymningar redovisas i tre kategorier baserat på varifrån rymningen skedde: Direktrymning, en rymning från ett häkte eller från en anstalt med säkerhetsklass 1 eller 2. Direktavvikelse, en rymning från en anstalt med säkerhetsklass 3. Övriga rymningar från häkte, när rymningen sker i samband med transport, förrättning eller bevakad utevistelse. Under 2018 skedde inga direktrymningar men en övrig rymning från häkte. Under perioden skedde endast en direktrymning från häkte och den ägde rum Se tabell 8.3. Från anstalt skedde en direktrymning under 2018 vilket var den andra under perioden Det skedde 31 direktavvikelser från anstalter med säkerhetsklass 3 under 2018, vilket var en dubblering jämfört med Se tabell 8.4. Samtidigt hade beläggningen i säkerhetsklass 3 ökat under 2017 som ett resultat av Kriminalvårdens strategi att öka antal klienter i den lägsta säkerhetsklassen (läs mer om detta i Kriminalvårdens årsredovisning 2018) 7. 7 Kriminalvården, Årsredovisning 2018, Norrköping, Kriminalvården, KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

107 8. ÖVRIG KLIENTSTATISTIK 8.3 MISSBRUK DIAGRAM 8.2. Andel inskrivna på anstalt 1 oktober 2018 efter missbruksklassning och kön Anstalt Missbruksklassning är en bedömning av klienternas eventuella problem med missbruk. För klienter på anstalt begränsas bedömningen till en period på ett år innan frihetsberövandet. Statistiken redovisar därmed inte hur många intagna som eventuellt använt droger under tiden på anstalt. Av de klienter som var inskrivna på anstalt 1 oktober 2018 bedömdes nästan tre av fem klienter ha problem med någon form av missbruk. Narkotikamissbruk var vanligast, följt av blandmissbruk vilket innebär att klienten missbrukar både narkotika och alkohol, se diagram % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 7 % 25 % 18 % 39 % 11 % Kvinnor 7 % 34 % 17 % 33 % 9 % Män Alkohol Narkotika Blandmissbruk Inga problem Uppgift saknas DIAGRAM 8.1. Andel inskrivna på anstalt 1 oktober 2018 efter missbruksklassning. 9 % 7 % Frivård Missbruksklassning för klienter inom frivården är en bedömning av klienternas eventuella problem med missbruk under de senaste tolv månaderna i frihet. 33 % 34 % 62 procent av klienterna inom frivården den 1 oktober 2018 bedömdes ha problem med något missbruk. Precis som för klienterna på anstalt var narkotikamissbruk vanligast följt av blandmissbruk, se diagram 8.3 och tabell % DIAGRAM 8.3. Andel klienter inom frivården 1 oktober 2018 efter missbruksklassning. 18 % 9 % Alkohol Blandmissbruk Uppgift saknas Narkotika Inga problem 20 % 36% En större andel av de manliga klienterna bedömdes ha problem med missbruk jämfört med de kvinnliga klienterna, 58 respektive 50 procent. Det var ungefär lika stor andel kvinnor som män som hade alkohol- och blandmissbruk medan missbruk av narkotika var vanligare bland män än bland kvinnor. Narkotikamissbruk var dock det mest förekommande bland både kvinnor och män. Se diagram 8.2 och tabell % Alkohol Blandmissbruk Uppgift saknas Narkotika Inga problem KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

108 8. ÖVRIG KLIENTSTATISTIK Missbruk är ett utbrett problem för både kvinnor och män inom frivården. Av klienterna inom frivården 1 oktober 2018 bedömdes 53 procent av kvinnorna och 63 procent av männen ha något problem med missbruk. Den största andelen utgjordes av narkotikamissbruk. Uppgift om missbruksklassning saknas däremot i större utsträckning bland kvinnor än bland män. Se diagram 8.4. DIAGRAM 8.4. Andel klienter inom frivården 1 oktober 2018 efter missbruksklassning och kön. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 10 % 31 % 12 % 24 % 23 % Kvinnor 9 % 36 % 17 % 20 % 17 % Män 8.4 MISSKÖTSAMHET Misskötsamhet kan ske på flera sätt och det finns olika åtgärdsinsatser beroende på hur allvarlig misskötsamheten är. I detta delavsnitt redovisas misskötsamheter på anstalt och några av de åtgärder som en misskötsamhet kan leda till. Det är endast beslut om en styrkt misskötsamhet som kan leda till en åtgärd och redovisningen begränsas därför till dessa. Varning vid misskötsamhet Om varning vid misskötsamhet Alkohol Narkotika Blandmissbruk Inga problem Uppgift saknas En klient på anstalt som bryter mot de föreskrifter och villkor som gäller för verkställigheten kan få en varning. En varning är en signal om att det kan finnas synnerliga skäl mot villkorlig frigivning, det vill säga att den villkorliga frigivningen kan komma att skjutas upp. Det skedde misskötsamheter på anstalt, fördelat på klienter, under Det motsvarar en ökning med 221 misskötsamheter jämfört med föregående år. Jämfört med 2016 har antalet ökat med misskötsamheter. Detta kan sannolikt härledas till det ökade inflödet till anstalt och en ökad rapportering av misskötsamheter. Antalet klienter som fått beslut om misskötsamhet har dock inte ökat i samma utsträckning, endast med 632 klienter jämfört med 2016, se tabell 8.7. En stor del av misskötsamheterna 2018 var av typerna arbetsvägran, innehav av otillåtet föremål och vägran att lämna drogprov. Den typ av misskötsamhet som i störst utsträckning resulterade i en åtgärd i form av en varning var vägran att lämna drogprov, vilket ledde till varning i 99 procent av fallen. Flest beslut om misskötsamheter återfinns i kategorin övrigt som bland annat innehåller brott mot föreskrifter och olämpligt uppträdande. Det var däremot en mindre andel av dessa misskötsamheter som åtgärdades med en varning (49 procent). Se tabell 8.8. Uppskjuten villkorlig frigivning Om uppskjuten villkorlig frigivning En villkorlig frigivning kan skjutas upp om klienten på ett allvarligt sätt brutit mot de föreskrifter eller villkor som gäller för verkställigheten. Den villkorliga frigivningen kan skjutas upp i högst sex månader åt gången. I beslutet ska en ny tidpunkt anges för när klienten ska friges villkorligt. Om klienten missköter sig igen efter att beslutet om uppskjutning tagits kan den nya misskötsamheten leda till ett nytt beslut om ytterligare uppskjuten villkorlig frigivning. Antalet villkorliga frigivningar som sköts upp minskade mellan 2010 och 2014 men ökade därefter igen. Totalt togs 364 beslut om uppskjutande av villkorlig frigivning 2018, vilket var något fler beslut än under 2010 och samma antal som under Längden för uppskjutningen ökade däremot under perioden från 21 dagar under 2010 till 30 dagar under 2018, se tabell KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

109 8. ÖVRIG KLIENTSTATISTIK Avskildhetsåtgärder Om avskildhetsåtgärder Kriminalvården har i vissa fall rätt att hålla klienter på anstalt avskilda från andra klienter. Avskildhet kan beslutas om när det är nödvändigt av ordnings- och säkerhetsskäl. Avskildhet kan även beslutas om vid utredning av misskötsamhet, kroppsbesiktning eller på egen begäran av klienten. Runt två tredjedelar av de avskildheter som avslutades mellan 2016 och 2018 varade i mindre än ett dygn. Det var främst dessa kortare avskildheter som ökade i antal under perioden. Jämfört med 2016 var det 360 fler avskildheter som varade i mindre än ett dygn under 2018, se diagram 8.6 och tabell DIAGRAM 8.6. Tid i avskildhet Det togs beslut om avskildheter 2018, vilket var en ökning med 438 beslut jämfört med 2017, och med 1263 beslut jämfört med Antalet unika klienter som fått beslut om avskildhet har legat relativt konstant mellan 2016 och Se tabell Mer än en tredjedel av besluten om avskildhet 2018 fattades på grund av ordnings- och säkerhetsskäl. Andra vanligt förekommande skäl för avskildhet var vid kroppsbesiktning, risk för säkerhet till liv och hälsa eller för allvarlig skadegörelse samt vid utredning om misskötsamhet. Se diagram 8.5 och tabell T<1 dygn T=1 dygn T=2 dygn T=3 dygn 4<=T<=7 dygn 8<=T<=14 dygn 15<=T<=29 dygn <=T<=60 dygn T>60 dygn DIAGRAM 8.5. Andel beslut om avskildhet 2018 efter skäl till avskildhet. 2 % Egen begäran Ordnings- och säkerhetsskäl 26 % Ordnings- och säkerhetsskäl, i fall av våldsamhet eller berusning 34 % Risk för säkerhet till liv eller hälsa eller för allvarlig skadegörelse Risk för att intagen rymmer eller fritas 15 % Hindra intagen att påverka annan intagen att allvarligt störa ordningen Hindra intagen att medverka till att annan intagen får tillgång till berusningsmedel etc. 0 % 21% 2 % Förhindra att intagen allvarligt ofredar annan intagen Vid utredning om misskötsamhet Vid kroppsbesiktning KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

110 8. ÖVRIG KLIENTSTATISTIK Totalt avslutades avskildheter under 2018 och de flesta varade i mindre än ett dygn. Var fjärde avskildhet upphörde inom en timme och mer än hälften av samtliga avskildheter upphörde inom 12 timmar. Se diagram 8.7 och tabell DIAGRAM 8.7. Tid i avskildhet % 25 % 12% 29 % T<1 timme 1<=T<12 rimmar 12<=T<24 timmar T>=24 timmar BJÖRN, KRIMINALVÅRDARE MARIE, IT DANIEL, INSTRUKTÖR/PERSONALUTBILDARE 110 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

111 TABELLVERK 8. ÖVRIG KLIENTSTATISTIK TABELLVERK KAPITEL 8 ÖVRIG KLIENTSTATISTIK Dödsfall TABELL 8.1. Dödsfall i häkte I häktet Självmord Utanför häktet I häktet Övriga dödsfall Utanför häktet Totalt , KLAS-Häkte TABELL 8.2. Dödsfall på anstalt På anstalt Självmord Utanför anstalt På anstalt Övriga dödsfall Utanför anstalt Totalt Rymningar och avvikelser TABELL 8.3. Rymningar från häkte Direktrymningar Övriga rymningar 1 1 1, KLAS-Häkte TABELL 8.4. Rymningar/avvikelser direkt från anstalt Direktrymningar Direktavvikelser KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

112 8. ÖVRIG KLIENTSTATISTIK TABELLVERK Missbruk TABELL 8.5. Inskrivna på anstalt 1 oktober 2018 efter missbruksklassning och kön. Kvinnor Män Totalt Missbruk Antal Andel Antal Andel Antal Andel Alkohol 16 7% 291 7% 307 7% Narkotika 61 25% % % Blandmissbruk 44 18% % % Inga problem 95 39% % % Uppgift saknas 28 11% 386 9% 414 9% Totalt % % % TABELL 8.6. Klienter inom frivården 1 oktober 2018 efter missbruksklassning och kön. Kvinnor Män Totalt Missbruk Antal Andel Antal Andel Antal Andel Alkohol % 762 9% 874 9% Narkotika % % % Blandmissbruk % % % Inga problem % % % Uppgift saknas % % % Totalt % % % Misskötsamhet TABELL 8.7. Beslut om misskötsamhet samt unika klienter på anstalt som fått beslut om misskötsamhet Beslut om misskötsamhet Unika klienter som fått beslut om misskötsamhet KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

113 TABELLVERK 8. ÖVRIG KLIENTSTATISTIK TABELL 8.8. Beslut om misskötsamhet 2018 efter typ av misskötsamhet och varav antal beslut om varning. varav beslut om varning Typ av misskötsamhet Antal beslut Antal Andel Arbetsvägran % Befattning med narkotika/doping/beroendeframkallande medel % Berusning % Innehav av otillåtet föremål % Insmuggling/insmugglingsförsök % Kollektiv arbetsnedläggning % Misskött permission/särskild permission % Misskött vistelse som avser hälso- och sjukvård % Positivt drogtest % Rymning/avvikelse/rymningsförsök % Rymningsförberedelse % Skadegörelse % Vägran att lämna drogprov % Våld eller hot mot medintagen % Våld eller hot mot tjänsteman % Övriga misskötsamheter % Totalt % TABELL 8.9. Beslut om uppskjutning av den villkorliga frigivningen samt genomsnittligt antal dagar per beslut Antal beslut om uppskjutning Antal dagar totalt Genomsnittligt antal dagar per beslut TABELL Beslut om avskildhet samt unika klienter på anstalt som fått beslut om avskildhet Beslut om avskildhet Unika klienter som fått beslut om avskildhet KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

114 8. ÖVRIG KLIENTSTATISTIK TABELLVERK TABELL Beslut om avskildhet 2018 efter skäl till avskildhet. Skäl till avskildhet Antal Andel Egen begäran 288 2% Ordnings- och säkerhetsskäl % Ordnings- och säkerhetsskäl, i fall av våldsamhet eller berusning 349 2% Risk för säkerhet till liv eller hälsa eller för allvarlig skadegörelse % Risk för att intagen rymmer eller fritas 7 0% Hindra intagen att påverka annan intagen att allvarligt störa ordningen 39 0% Hindra intagen att medverka till att annan intagen får tillgång till berusningsmedel etc. 36 0% Förhindra att intagen allvarligt ofredar annan intagen 7 0% Vid utredning om misskötsamhet % Vid kroppsbesiktning % Totalt % TABELL Tid i avskildhet Tid Antal Andel Antal Andel Antal Andel T<1 dygn % % % T=1 dygn % % % T=2 dygn 624 5% 670 5% 766 5% T=3 dygn 334 2% 445 3% 424 3% 4<=T<=7 dygn 586 4% 652 5% 629 4% 8<=T<=14 dygn 375 3% 432 3% 534 4% 15<=T<=29 dygn 442 3% 503 4% 527 4% 30<=T<=60 dygn 248 2% 246 2% 275 2% T>60 dygn 160 1% 147 1% 129 1% Totalt % % % TABELL Tid i avskildhet Tid Antal Andel T<1 timme % 1<= T<12 timmar % 12<=T<24 timmar % T>=24 timmar % Totalt % 114 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

115 DEFINITIONER DEFINITIONER Alternativ strafftid Det alternativa fängelsestraff som angetts i dom till skyddstillsyn eller villkorlig dom med samhällstjänst. Annan strukturerad verksamhet Ersättningsgrundande sysselsättning på anstalt eller häkte, till exempel introduktion, social färdighetsträning, friskvård. Arbetsdrift Ersättningsgrundande sysselsättning på anstalt eller häkte, till exempel arbete inom träindustri, mekanisk industri, tvätt. Avvikelse När klient i samband med obevakade utevistelser (permissioner, sjukhusbesök, frigång etc.) inte återkommer till anstalten/häktet när hen ska eller inte befinner sig där hen ska vara en viss tid. Beläggning (tidigare definition) Antal inskrivna klienter exklusive långtidsfrånvarande (6 dagar eller mer), det vill säga de som upptar en plats på anstalt eller häkte. Beläggning (aktuell definition) Antal inskrivna klienter inklusive långtidsfrånvarande (6 dagar eller mer). BrB Brottsbalken. Direktavvikelse När intagen på anstalt med säkerhetsklass 3 lämnar anstaltsområdet utan tillstånd. Direktrymningar När intagen på anstalt med säkerhetsklass 1 och 2 eller häkte lämnar anstalts- eller häktesområdet utan tillstånd. Frigång Särskild utslussningsåtgärd där klient på anstalt fått tillstånd att under arbetstid utföra arbete eller delta i utbildning eller annan särskilt anordnad verksamhet utanför anstalten. Frånvarande Inskrivna som är frånvarande från häkte eller anstalt en viss tidpunkt, till exempel för permission, sjukhusbesök, förrymda. Fotboja Se Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV). Frivård Kriminalvård som äger rum ute i samhället. Ett straff i frivård innebär både kontroll och stöd för de dömda. Frivården övervakar klienter som är villkorligt frigivna, har skyddstillsyn, samhällstjänst eller fotboja. Fängelselagen (FäL) Den lagstiftning som styr och sätter ramarna för Kriminalvårdens fängelseverksamhet. Fängelse Frihetsberövande kriminalvårdspåföljd. Ett fängelsestraff kan vara från 14 dagar till livstid. Föreskrifter Bindande rättsregler som förtydligar Kriminalvårdens regelverk utifrån förordningar. Förordningar Regler beslutade av regeringen för hur kriminalvård ska bedrivas. Gemensamhetsrestriktion Beslut om att n häktad inte får vistas tillsammans med andra intagna i häktet. Grunddom Dom till fängelse eller skyddstillsyn som inte har hänvisat till BrB 34:1:1. Halvvägshus Särskild utslussningsåtgärd där klient är placerad i ett hem kontrollerat av Kriminalvården anpassat för att ge intagna särskilt stöd och tillsyn inför frigivning. Huvudbrott Det grövsta brottet i aktuell lagföring. Häktad Inskriven i häkte med beslut om häktning. Inflöde Inflödet utgörs av personer som påbörjat sin verkställighet i kriminalvårdspåföljd. Till inflödet räknas nyintagna på anstalt, påbörjad skyddstillsyn, påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst och påbörjad intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV). Inskrivna Inskrivna i häkte eller anstalt en viss tidpunkt. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

116 DEFINITIONER Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) Ett sätt att verkställa ett utdömt fängelsestraff om högst sex månader utanför anstalt med elektronisk kontroll, så kallad fotboja. Kontraktsvård En form av skyddstillsyn där den dömde ska följa en särskild behandlingsplan. Lagakraftvunnen dom Dom som inte längre kan överklagas. Livstid Svensk lags strängaste straff. Livstid innebär att fängelsestraffet inte är tidsbestämt. Medelbeläggning Genomsnittlig beläggning under given period på anstalt eller häkte. Se Beläggning. Ordinarie platser Samtliga öppnade platser på en anstalt eller häkte, exklusive beredskapsplatser och tillfälliga platser. Permission Tillstånd att vistas utanför anstalten under en kort tid i syfte att underlätta återanpassning till samhället. Personutredning Utredning som genomförs av frivården på begäran av domstol eller åklagare. Utredningen omfattar bland annat uppgifter om den misstänktes personliga förhållanden. Påbörjad verkställighet inom frivården Innefattar påbörjad skyddstillsyn, påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst och påbörjad intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV). Innefattar inte påbörjad villkorlig frigivning. Restriktioner Beslut fattat av domstol efter begäran från åklagare som innebär begränsningar i kontakten med omvärlden för häktade. Rymning Direktrymning eller då en klient i samband med rättegång, transport eller bevakad utevistelse (permission, sjukhusbesök etc.) utan tillstånd avlägsnar sig från bevakande personal. Samhällstjänst Tillägg i dom till skyddstillsyn eller villkorlig dom som innebär att den dömde ska utföra oavlönat arbete. Skyddstillsyn Påföljd som innebär kriminalvård i frivård där klienten står under övervakning. Straffmassa Den summerade utdömda strafftiden för en klientpopulation på anstalt. Sysselsättning Schemalagd strukturerad aktivitet med tydliga mål som syftar till att öka kunskaper, öka insikter, förbättra färdigheter eller ändra beteende hos den intagne. Säkerhetsklass Säkerhetsnivå på anstalt i syfte att förhindra rymningar/avvikelser och andra oönskade händelser. En anstalt kan ha flera säkerhetsklasser. Särskild utslussningsåtgärd Åtgärd som underlättar övergången mellan tiden i fängelse och livet i frihet. Det finns fyra särskilda utslussningsåtgärder: frigång, utökad frigång, halvvägshus eller vårdvistelse. Tvärsnitt Årlig mättidpunkt för statistik som ger en ögonblicksbild. I KOS används tvärsnittet den 1 oktober. Utländsk medborgare Klient som har ett eller flera utländska medborgarskap utan att samtidigt ha ett svenskt medborgarskap. Utnyttjandegrad Belagda vårddygn per tillgängliga ordinarie platsdygn. Utökad frigång Särskild utslussningsåtgärd där en klient under kontrollerade former avtjänar fängelsestraffet i sin bostad. Varning Tilldelas en intagen som bryter mot de föreskrifter och villkor som gäller för verkställigheten. Verksamhetsområde En eller flera verksamhetsställen som ligger geografiskt nära varandra. Verksamhetsställe En anstalt, ett häkte eller ett frivårdskontor. 116 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

117 DEFINITIONER Verkställbar dom Dom som vunnit laga kraft, där domstolen har beslutat om omedelbar verkställighet eller där klienten avgett nöjdförklaring, vilket innebär att klienten avstår från att överklaga domen i fråga om påföljden. Verkställighetsfall Klient som verkställer fängelsestraff i häkte. Villkorlig dom med samhällstjänst Påföljd inom frivården. Klienten står inte under övervakning men Kriminalvården administrerar samhällstjänsten. Villkorlig frigivning Avgångstyp efter fängelsestraff, en klient som dömts till ett fängelsestraff längre än en månad avtjänar vanligtvis två tredjedelar av sitt straff och blir sedan villkorligt frigiven. Vårddygn Summerad beläggning i häkte eller på anstalt vid en given tidpunkt varje dag genererar antalet belagda vårddygn. Vårdvistelse Särskild utslussningsåtgärd där en klient placeras i ett behandlingshem för vård eller behandling. Yttrande En mindre omfattande utredning än personutredningen för klient som är aktuell i Kriminalvården gällande personliga förhållanden under övervakningstiden. Övervakning Stöd och kontroll med regelbunden kontakt med frivården för klient som dömts till skyddstillsyn eller blivit villkorligt frigiven. JENNY, TRANSPORTFÖRARE ULF, LÄRARE ISABEL, KRIMINALVÅRDARE KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

118 HUVUDBROTTSINDELNING HUVUDBROTTSINDELNING Sammanställning av de brottstyper som ingår i respektive huvudbrottskategori som redovisas i KOS. Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Bedrägeri, även grovt Förskingring med mera Gäldenärsbrott Häleri Övrigt bedrägeri och annan oredlighet Allmänfarliga brott Brott mot allmän ordning Förfalskningsbrott Mened med mera Våld, hot mot tjänsteman Övrigt brott mot allmän verksamhet Övrigt brott mot allmänhet och stat Brott mot varusmugglingslagen/smugglingslagen Grovt narkotikabrott Övrigt brott mot narkotikastrafflagen Grovt rattfylleri Rattfylleri Grovt rån Rån Sexualbrott Grov stöld Motorfordonstillgrepp Stöld Övrigt tillgreppsbrott Övrigt brott mot trafikbrottslagen Brott mot frihet och frid Dråp Grov misshandel Misshandel Mord Övrigt brott mot frid och hälsa Brott mot skattestrafflagen Brott mot totalförsvarsplikten Brott mot utlänningslagen Brott mot vapenlagen Lagen om tillverkning av/handel med drycker/brott mot alkohollagen Skadegörelse Övriga brott 118 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2018

119 ULF, KRIMINALVÅRDARE MALIN, HR JAN, PRODUKTIONSLEDARE

KOS Kriminalvård och statistik

KOS Kriminalvård och statistik KOS 2017 Kriminalvård och statistik Kriminalvård Och Statistik 2017 Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2018 ISSN: 1400-2167 Beställningsnummer: 4460 Kriminalvården 601 80 Norrköping

Läs mer

KOS Kriminalvård och statistik

KOS Kriminalvård och statistik KOS 2016 Kriminalvård och statistik Kriminalvård Och Statistik 2016 Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2017 ISSN: 1400-2167 Beställningsnummer: 4460 Kriminalvården 601 80 Norrköping

Läs mer

KOS Kriminalvård och statistik

KOS Kriminalvård och statistik KOS 2015 Kriminalvård och statistik Kriminalvård Och Statistik 2015 Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2016 ISSN: 1400-2167 Beställningsnummer: 4460 Kriminalvården 601 80 Norrköping

Läs mer

Aktuell Statistik från Kriminalvården

Aktuell Statistik från Kriminalvården ANSTALT HÄKTE FRIVÅRD TRANSPORTTJÄNSTEN 6 7 4 8 2 5 4 0 1 0 9 0 3 7 6 1 5 45 8 03 7 1 2 4 8 2 9 6 Aktuell Statistik från Kriminalvården Avser händelser under FEBRUARI månad och situationen den 1 mars 2006

Läs mer

20 frågor om Kriminalvården

20 frågor om Kriminalvården 20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER

Läs mer

KRIMINALVÅRD SLUTLIG STATISTIK FÖR 2011 Reviderad

KRIMINALVÅRD SLUTLIG STATISTIK FÖR 2011 Reviderad KRIMINALVÅRD SLUTLIG STATISTIK FÖR 2011 Reviderad 2016-05-31 Kriminalvård Sammanfattning Anstalt År 2011 intogs cirka 9 460 personer i kriminalvårdsanstalt, vilket är en minskning med 2 procent jämfört

Läs mer

Kriminalstatistik. Kriminalvård Slutlig statistik

Kriminalstatistik. Kriminalvård Slutlig statistik Kriminalstatistik 2017 Kriminalvård Slutlig statistik Brå kunskapscentrum för rättsväsendet Myndigheten Brå verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det gör vi genom att ta

Läs mer

Kriminalvård. Slutlig statistik för Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel

Kriminalvård. Slutlig statistik för Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel Kriminalvård Slutlig statistik för 2012 Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se www.bra.se Kriminalvård The Prison and Probation Service Sammanfattning Anstalt År

Läs mer

Kriminalstatistik. Kriminalvård Slutlig statistik

Kriminalstatistik. Kriminalvård Slutlig statistik Kriminalstatistik 2018 Kriminalvård Slutlig statistik Brå kunskapscentrum för rättsväsendet Myndigheten Brå verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det gör vi genom att ta

Läs mer

Reviderad

Reviderad Reviderad 2016-05-31 Kriminalvård The Prison and Probation Service Sammanfattning I statistiken över kriminalvård redovisas i huvudsak uppgifter om personer intagna i kriminalvårdsanstalt, personer övervakade

Läs mer

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001 NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1997-2001 1 FÖRORD Kriminalvården i de nordiska länderna vilar på en i många stycken gemensam värdebas. Det nordiska samarbetet

Läs mer

Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel

Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-527 58 400 info@bra.se www.bra.se Sammanfattning I statistiken över kriminalvård redovisas i huvudsak uppgifter om personer intagna och inskrivna

Läs mer

Reviderad

Reviderad Reviderad 2017-02-15 Sammanfattning I statistiken över kriminalvård redovisas i huvudsak uppgifter om personer intagna och inskrivna i kriminalvårdsanstalt, personer övervakade inom Kriminalvårdens frivårdsorganisation

Läs mer

Kriminalstatistik. Kriminalvård Slutlig statistik

Kriminalstatistik. Kriminalvård Slutlig statistik Kriminalstatistik 2016 Kriminalvård Slutlig statistik Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott. Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Riskbedömningar - en grund för Kriminalvårdens arbete med att minska återfall i brott. Emma Ekstrand

Riskbedömningar - en grund för Kriminalvårdens arbete med att minska återfall i brott. Emma Ekstrand Riskbedömningar - en grund för Kriminalvårdens arbete med att minska återfall i brott. Emma Ekstrand Agenda Kort om Kriminalvården Verkställighetsplanering (VSP) utvärdering av riskbedömningar i VSP Risk

Läs mer

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE

NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE NORDISK STATISTIK FÖR KRIMINALVÅRDEN I DANMARK, FINLAND, NORGE OCH SVERIGE 1996-2000 1 FÖRORD Samarbetet mellan de nordiska länderna inom kriminalvårdens olika verksamheter är mycket omfattande. Det är

Läs mer

LAG OCH RÄTT. Brott och straff

LAG OCH RÄTT. Brott och straff LAG OCH RÄTT Brott och straff Olika typer av straff = påföljd En stor del av innehållet i denna powerpoint är hämtat från Brottsrummet.se En person som döms för ett brott får också ett straff, eller en

Läs mer

Kommittédirektiv. Villkorlig frigivning. Dir. 2016:28. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016

Kommittédirektiv. Villkorlig frigivning. Dir. 2016:28. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016 Kommittédirektiv Villkorlig frigivning Dir. 2016:28 Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska, i syfte att stärka möjligheterna att förebygga

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling ISSN 1653-6665 Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK Frivård Utkom från trycket den 28 mars 2011 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om verkställighet av frivårdspåföljder

Läs mer

Kriminalvård A. Allmänna uppgifter RV0401. A.1 Ämnesområde Rättsväsendet A.2 Statistikområde Kriminalvård

Kriminalvård A. Allmänna uppgifter RV0401. A.1 Ämnesområde Rättsväsendet A.2 Statistikområde Kriminalvård Kriminalvård 2006 RV0401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Rättsväsendet A.2 Statistikområde Kriminalvård A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Kriminalvårdsstatistiken är en

Läs mer

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09 Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09 Alingsås 328.5 315.5 Attunda 325 346 334 322 Blekinge 299.5 300.5 Borås 328.5 310.5 Eksjö 297.5 Eskilstuna 316 307.5 Falu Gotland 318.5 Gällivare 297 Gävle

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om kriminalvårdens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område Publicerad den 27 november 2018 Utfärdad den 22 november 2018 Regeringen föreskriver

Läs mer

Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet

Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet Publicerad 2016-03-21 Kriminalvård. Mer frivård. Nära 70 procent av alla fängelsestraff är kortare än sex månader. Att på så kort tid förmå en människa

Läs mer

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:682) om behandling av personuppgifter inom kriminalvården; SFS 2014:1162 Utkom från trycket den 7 oktober 2014 utfärdad den 11 september

Läs mer

Kriminalvård A. Allmänna uppgifter RV0401. A.1 Ämnesområde Rättsväsendet A.2 Statistikområde Kriminalvård

Kriminalvård A. Allmänna uppgifter RV0401. A.1 Ämnesområde Rättsväsendet A.2 Statistikområde Kriminalvård Kriminalvård 2003 RV0401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Rättsväsendet A.2 Statistikområde Kriminalvård A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Kriminalvårdsstatistiken är en

Läs mer

9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR

9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR 9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR Kriminalvårdsmyndigheten Kristianstad, omfattar kommunerna Kristianstad, Hässleholm, Osby, Ö.Göinge och Bromölla. Myndigheten är uppdelad i myndighetskansli, frivård, häkte och

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling ISSN 1653-6665 Utgivare: Elisabeth Lager Utkom från trycket den 28 november 2018 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna

Läs mer

KVALITETSDEKLARATION

KVALITETSDEKLARATION 2017-05-31 1 (16) KVALITETSDEKLARATION RV0401 Ämnesområde Rättsväsende Statistikområde Kriminalvård Produktkod RV0401 Referenstid 1 oktober 2016 (Kriminalvårdens häktes, anstalts- och frivårdsverksamhet)

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa

Läs mer

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol

Läs mer

Personer lagförda för brott år 2002

Personer lagförda för brott år 2002 Personer lagförda för brott år 2002 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik) år 2002. Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna

Läs mer

A.4 Statistikansvarig Brottsförebyggande rådet (Brå) Postadress: Box 1386, Stockholm Besöksadress: Tegnérgatan 23, 2 tr

A.4 Statistikansvarig Brottsförebyggande rådet (Brå) Postadress: Box 1386, Stockholm Besöksadress: Tegnérgatan 23, 2 tr Kriminalvård 2009 RV0401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Rättsväsendet A.2 Statistikområde Kriminalvård A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Kriminalvårdsstatistiken är en

Läs mer

A.4 Statistikansvarig Brottsförebyggande rådet (Brå) Postadress: Box 1386, Stockholm Besöksadress: Tegnérgatan 23, 2 tr

A.4 Statistikansvarig Brottsförebyggande rådet (Brå) Postadress: Box 1386, Stockholm Besöksadress: Tegnérgatan 23, 2 tr Kriminalvård 2013 RV0401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Rättsväsendet A.2 Statistikområde Kriminalvård A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Kriminalvårdsstatistiken är en

Läs mer

A.4 Statistikansvarig Brottsförebyggande rådet (Brå) Postadress: Box 1386, Stockholm Besöksadress: Tegnérgatan 23, 2 tr

A.4 Statistikansvarig Brottsförebyggande rådet (Brå) Postadress: Box 1386, Stockholm Besöksadress: Tegnérgatan 23, 2 tr Kriminalvård 2010 RV0401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Rättsväsendet A.2 Statistikområde Kriminalvård A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Kriminalvårdsstatistiken är en

Läs mer

Kriminalvård A. Allmänna uppgifter RV0401. A.1 Ämnesområde Rättsväsendet A.2 Statistikområde Kriminalvård

Kriminalvård A. Allmänna uppgifter RV0401. A.1 Ämnesområde Rättsväsendet A.2 Statistikområde Kriminalvård Kriminalvård 2001 RV0401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Rättsväsendet A.2 Statistikområde Kriminalvård A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Kriminalvårdsstatistiken är en

Läs mer

BRF-RESPONS ST LOKALA KARTLÄGGNINGAR FÖR ÖKAD FÖRSÄLJNING

BRF-RESPONS ST LOKALA KARTLÄGGNINGAR FÖR ÖKAD FÖRSÄLJNING BRF-RESPONS 2017 50 ST LOKALA KARTLÄGGNINGAR FÖR ÖKAD FÖRSÄLJNING BRF-RESPONS Säljstöd för er som vänder er till svenska bostadsrättsföreningar. Marknadsföringskampanj med Marknadsrespons För snabbare

Läs mer

Kontaktperson: Louise Ekström Telefon: Telefax: E-post:

Kontaktperson: Louise Ekström Telefon: Telefax: E-post: Kriminalvård 2007 RV0401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Rättsväsendet A.2 Statistikområde Kriminalvård A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Kriminalvårdsstatistiken är en

Läs mer

Effektiviteten i Kriminalvårdens lokalförsörjning

Effektiviteten i Kriminalvårdens lokalförsörjning Effektiviteten i Kriminalvårdens lokalförsörjning Delbetänkande av utredningen Kriminalvårdens effektivitet Stockholm 2009 SOU 2009:13 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Metoder för minskade återfall i brott inom Kriminalvården, risk- och behovsbedömningar och strukturerade samtal

Metoder för minskade återfall i brott inom Kriminalvården, risk- och behovsbedömningar och strukturerade samtal 2018-10-17 Metoder för minskade återfall i brott inom Kriminalvården, risk- och behovsbedömningar och strukturerade samtal Ann-Christin Henriksson Marcus Wågenberg Kriminalvårdens Huvudkontor Agenda -

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK IÖV Konsoliderad version Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om intensivövervakning med elektronisk kontroll beslutade

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK Frivård Konsoliderad version Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om verkställighet av frivårdspåföljder beslutade den 16

Läs mer

Vilket skydd ger kontaktförbud?

Vilket skydd ger kontaktförbud? Vilket skydd ger kontaktförbud? Disposition Vad är ett kontaktförbud? Olika former av kontaktförbud Åklagarens riskbedömning Partsinsyn, sekretess och kommunikation Redovisning av tillsynsrapport Åklagarmyndighetens

Läs mer

BRF-RESPONS ST LOKALA KARTLÄGGNINGAR FÖR ÖKAD FÖRSÄLJNING

BRF-RESPONS ST LOKALA KARTLÄGGNINGAR FÖR ÖKAD FÖRSÄLJNING BRF-RESPONS 2018 50 ST LOKALA KARTLÄGGNINGAR FÖR ÖKAD FÖRSÄLJNING BRF-RESPONS Säljstöd för er som vänder er till svenska bostadsrättsföreningar. Marknadsföringskampanj med Marknadsrespons För snabbare

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (ÅFS 2014:4) om indelningen av den operativa verksamheten; Publiceringsdatum

Läs mer

SVERIGES STÖRSTA FÖRENINGAR! BRF-RESPONS ST LOKALA KARTLÄGGNINGAR FÖR ÖKAD FÖRSÄLJNING

SVERIGES STÖRSTA FÖRENINGAR! BRF-RESPONS ST LOKALA KARTLÄGGNINGAR FÖR ÖKAD FÖRSÄLJNING SVERIGES STÖRSTA FÖRENINGAR! BRF-RESPONS 2019 50 ST LOKALA KARTLÄGGNINGAR FÖR ÖKAD FÖRSÄLJNING BRF-RESPONS Säljstöd för er som vänder er till svenska bostadsrättsföreningar. Marknadsföringskampanj med

Läs mer

Rapport 2007:1. Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården. Delrapport 2

Rapport 2007:1. Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården. Delrapport 2 Rapport 2007:1 Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården Delrapport 2 Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården Delrapport 2 Rapport 2007:1 Brå centrum för kunskap

Läs mer

Kriminalvård 2014 RV0401

Kriminalvård 2014 RV0401 Enheten för rättsstatistik 2014-05-12 1(15) Kriminalvård 2014 RV0401 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Sluten ungdomsvård 1:a halvåret 2000

Sluten ungdomsvård 1:a halvåret 2000 Allmän SiS-rapport 2000:3 Sluten ungdomsvård 1:a halvåret 2000 Av Anette Schierbeck och Margareta Wihlborg ISSN 1404-2584 Dnr 120-182-00 FÖRORD Statens institutionsstyrelse (SiS) har sedan den 1 januari

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling ISSN 1653-6665 Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK IÖV Utkom från trycket den 28 mars 2011 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om intensivövervakning med elektronisk

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet A (motorcykel), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet A (motorcykel), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet A (motorcykel), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Lönejämförelse från till

Lönejämförelse från till Lönejämförelse från 2010-09-30 till 2016-10-01 Myndighet Tjänstebenämning Datum Median Genomsnittslön 10:e percentil 90:e percentil Lägsta lön Högsta lön TINGSRÄTTER ALLINGSÅS TINGSRÄTT DOMSTOLSSEKRETERARE

Läs mer

Personer lagförda för brott år 2000

Personer lagförda för brott år 2000 Personer lagförda för brott år 2000 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen

Läs mer

Inspektion av Kriminalvården, placeringssektionen, den 16 november 2015

Inspektion av Kriminalvården, placeringssektionen, den 16 november 2015 PROTOKOLL Dnr 6449-2015 Sid 1 (6) Inspektion av Kriminalvården, placeringssektionen, den 16 november 2015 Inspektionens genomförande Den 16 november 2015 genomförde byråchefen Jörgen Buhre tillsammans

Läs mer

Kriminalvård 2015 RV0401

Kriminalvård 2015 RV0401 Enheten för rättsstatistik 2016-05-31 1(17) Kriminalvård 2015 RV0401 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken Utfärdad den 5 juni 2019 Publicerad den 18 juni 2019 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att 26 kap. 24 ska upphöra

Läs mer

KRIMINALVÅRDEN. - En aktör i samverkan. Fredrik Ymén. Frivårdsexpert. Region Väst

KRIMINALVÅRDEN. - En aktör i samverkan. Fredrik Ymén. Frivårdsexpert. Region Väst KRIMINALVÅRDEN - En aktör i samverkan Fredrik Ymén Frivårdsexpert Region Väst Kriminalvårdens uppdrag: - Verkställer påföljder, bedriver häktesverksamhet samt utför personutredningar. Kriminalvården ska

Läs mer

2007 års reform av utslussning i kriminalvården

2007 års reform av utslussning i kriminalvården Rapportnr2009:18 2007 års reform av utslussning i kriminalvården Delrapport 2 Rapport 2009:18 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten

Läs mer

Rapport 2010:10. Frivården i Sverige. En kartläggning

Rapport 2010:10. Frivården i Sverige. En kartläggning Rapport 2010:10 Frivården i Sverige En kartläggning Frivården i Sverige En kartläggning Rapport 2010:10 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för

Läs mer

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun PRESSMEDDELANDE 2016-09-07 Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun Priserna på bostadsrätter har de senaste åren stigit markant i hela landet. De låga räntorna och en generell bostadsbrist

Läs mer

HKI - Holmbergs kommunindex och KPNI - kommunpolitiskt nöjdhetsindex Sören Holmberg

HKI - Holmbergs kommunindex och KPNI - kommunpolitiskt nöjdhetsindex Sören Holmberg SOM HKI - Holmbergs kommunindex och KPNI - kommunpolitiskt nöjdhetsindex Sören Holmberg februari 2008 s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Nöjd med hur demokratin fungerar i den kommun där

Läs mer

Protokoll fört vid inspektion av Kriminalvården, frivården Skövde, den 8 9 november 2018

Protokoll fört vid inspektion av Kriminalvården, frivården Skövde, den 8 9 november 2018 PROTOKOLL Chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning Dnr 6861-2018 Sid 1 (5) Protokoll fört vid inspektion av Kriminalvården, frivården Skövde, den 8 9 november 2018 Inledning På uppdrag av chefsjo Elisabeth

Läs mer

Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige

Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige visita.se Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62 94 00 Box 186,

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om indelningen av den operativa verksamheten; Konsoliderad version Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2014:17. Åklagarmyndigheten

Läs mer

NORDISK STATISTIK. För kriminalvården i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige

NORDISK STATISTIK. För kriminalvården i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige NORDISK STATISTIK För kriminalvården i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige 2012-2016 Nordisk statistik 2012 2016 Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2018 ISSN: 1403-8609

Läs mer

Personer lagförda för brott

Personer lagförda för brott Personer lagförda för brott Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen

Läs mer

Kriminalstatistik. Återfall i brott Preliminär statistik

Kriminalstatistik. Återfall i brott Preliminär statistik Kriminalstatistik 2016 Återfall i brott Preliminär statistik Brå kunskapscentrum för rättsväsendet Myndigheten Brå verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det gör vi genom

Läs mer

Partipolitiska aktiviteter

Partipolitiska aktiviteter Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102 FÖRHANDLINGSANSVARIGA VID REVISION 2012-10-01 Detta är den ansvarsfördelning som görs av avdelningsstyrelsen. Ansvaret handlar om att vara den person som arbetsgivaren tar kontakt med inför kallelse till

Läs mer

Vår vision. Vi brukar sammanfatta vår vision Bättre ut!

Vår vision. Vi brukar sammanfatta vår vision Bättre ut! Allmänt om kriminalvården 2010 Vår vision Vårt arbete ska vara inriktat på att förändra brottslingarnas situation och inställning till det liv som lett till kriminalitet. Vi ska tillföra klienten färdigheter,

Läs mer

Kriminalstatistik. Återfall i brott Preliminär statistik

Kriminalstatistik. Återfall i brott Preliminär statistik Kriminalstatistik 2014 Återfall i brott Preliminär statistik Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott. Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten

Läs mer

Rapport 2008: års reform för bättre utslussning i Kriminalvården. Vilka blev effekterna under det första året?

Rapport 2008: års reform för bättre utslussning i Kriminalvården. Vilka blev effekterna under det första året? Rapport 2008:19 2007 års reform för bättre utslussning i Kriminalvården Vilka blev effekterna under det första året? 2007 års reform för bättre utslussning i Kriminalvården Vilka blev effekterna under

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade provtider,

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering 1(5) Riksarkivets föreskrifter om bevarande och gallring hos Kriminalvården; beslutade den 7 november 2008. Riksarkivet

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling Utgivare: Elisabeth Lager FARK Frivård Konsoliderad version Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om verkställighet av frivårdspåföljder beslutade den 16 mars

Läs mer

En effektivare kriminalvård

En effektivare kriminalvård Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3232 av Beatrice Ask m.fl. (M) En effektivare kriminalvård Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åter

Läs mer

Kriminalvårdens Redovisning om Återfall Uppföljning t.o.m. 2010

Kriminalvårdens Redovisning om Återfall Uppföljning t.o.m. 2010 Kriminalvårdens Redovisning om Uppföljning t.o.m. 2010 1 Utvecklingsenheten 2 Layout och omslag: Sofia Axell, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2014 Tryckning: Kriminalvården Ytterligare exemplar kan beställas

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2016:491 Utkom från trycket den 3 juni 2016 utfärdad den 26 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 förskrivs i fråga om brottsbalken 2 dels att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om verkställighet av frivårdspåföljder; SFS 1998:642 Utkom från trycket den 24 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Villkorlig

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen

Läs mer

Rapport 2010:8. Utökad frigång och återfall Slutrapport om 2007 års reform av utslussning i Kriminalvården

Rapport 2010:8. Utökad frigång och återfall Slutrapport om 2007 års reform av utslussning i Kriminalvården Rapport 2010:8 Utökad frigång och återfall Slutrapport om 2007 års reform av utslussning i Kriminalvården Utökad frigång och återfall Slutrapport om 2007 års reform av utslussning i Kriminalvården Rapport

Läs mer

NORDISK STATISTIK. För kriminalvården i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige

NORDISK STATISTIK. För kriminalvården i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige NORDISK STATISTIK För kriminalvården i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige 2013-2017 Nordisk statistik 2013 2017 Omslag: Kriminalvården Tryck: Kriminalvården Digitaltryck 2019 ISSN: 1403-8609 Beställningsnummer:

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling ISSN 1653-6665 Utgivare: Elisabeth Lager FARK Strafftid Utkom från trycket den 21 mars 2019 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om inledande av verkställighet

Läs mer

Relationer mellan volymer i rättsväsendet

Relationer mellan volymer i rättsväsendet Relationer mellan volymer i rättsväsendet Bakgrund: I prognosrapporten görs enskilda prognoser över volymer i rättskedjan. I detta dokument finns en uppsättning relationstal som användes som en rimlighetscheck

Läs mer

Kriminalstatistik. Återfall i brott Slutlig statistik

Kriminalstatistik. Återfall i brott Slutlig statistik Kriminalstatistik 2012 Återfall i brott Slutlig statistik Brå kunskapscentrum för rättsväsendet Myndigheten Brå verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det gör vi genom att

Läs mer

Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården

Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården Slutrapport Rapport 2007:19 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten

Läs mer

Andreas Mångs, Analysavdelningen. utrikes födda. personer som än. i januari Arbetsförmedlingen

Andreas Mångs, Analysavdelningen. utrikes födda. personer som än. i januari Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 11 februari 2014 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, januari 2014 12 926 (7,5 %) 5 853 kvinnor

Läs mer

Modellskattningen har gjorts med hjälp av minsta kvadratmetoden (OLS).

Modellskattningen har gjorts med hjälp av minsta kvadratmetoden (OLS). MODELLSKATTNINGAR Modeller med bäst anpassning ger inte alltid de bästa prognoserna. Grundantaganden, till exempel vilka modeller som testas, påverkar i viss grad prognosutfallet. Modellerna har, i de

Läs mer

Dömda kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden del 2

Dömda kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden del 2 RAPPORT Datum 2014-04-29 Diarienr Utfärdat av Projekt Dokumentid Alberth och Yourstone (HK/FoU:Stockholm) Ju2012/3982/KRIM 1(29) Bilaga 1 till Slutrapport av Uppdrag till Kriminalvården och Arbetsförmedlingen

Läs mer