KOS Kriminalvård och statistik

Transkript

1 KOS 2016 Kriminalvård och statistik

2 Kriminalvård Och Statistik 2016 Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2017 ISSN: Beställningsnummer: 4460 Kriminalvården Norrköping Tel: E-post: Hemsida:

3 FÖRORD Publikationen Kriminalvård och statistik (KOS) är framtagen för att ge en övergripande, beskrivande och aktuell bild av Kriminalvårdens verksamhet i anstalt, häkte och frivård. Publikationen har därmed mindre fokus på för klaringar, tolkningar och innehåller endast enklare analyser. KOS kan användas som underlag för att identifiera områden av intresse att analysera vidare. KOS innehåller utöver den aktuella bilden av Kriminal vårdens verksamhet också en beskrivning av utvecklingen över tid. Nytt i årets publikation är ett avsnitt om strafftider, ett utökat avsnitt om utländska medborgare och tabellverk i slutet av respektive kapitel. registreringar och registervård. KOS riktar sig till regeringen och regeringskansliet, andra myndigheter, media och allmänhet samt medarbetare inom Kriminalvården. På Kriminalvårdens hemsida finns en elektronisk version av publikationen KOS 2016 att ladda ner. Björn Myrberg Chef för Ekonomiavdelningen Kriminalvården Statistiken i KOS är slutlig och kan därmed skilja sig från statistik i andra publikationer från Kriminal vården där statistiken är preliminär. Skillnader beror på att datauttag ur Kriminalvårdens register som ligger till grund för olika publikationer görs vid olika tidpunkter. Den diskrepans som kan förekomma beror på sena KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

4 SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Minskat inflöde av klienter till Kriminalvården Antalet påbörjade verkställigheter inom Kriminal vården (inflödet) har haft en nedåtgående trend. Nyintagna i anstalt och klienter som påbörjade intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) hade en avtagande minskning 2016 jämfört med föregående år. För klienter som påbörjade skyddstillsyn var minskningen 2016 lika stor som föregående år medan minskningen av klienter som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst var större 2016 jämfört med föregående år. Den nedåtgående trenden bestod till stor del av ett minskat inflöde av klienter dömda för våldsbrott och rattfylleri både i anstalt och inom frivården. Strafftidens effekt Storleken på Kriminalvårdens klientpopulation i anstalt påverkas av inflödet av fängelseverkställigheter men även av klienternas utdömda strafftider. Ett minskat antal nyintagna klienter med kortare strafftider om upp till ett år påverkar inte antalet inskrivna vid ett tvärsnitt i samma utsträckning som ett minskat antal nyintagna klienter med längre strafftider om över ett år. En stor andel av klienterna i anstalt har kortare strafftider, drygt tre fjärdedelar av de nyintagna i anstalt 2016 hade en strafftid på upp till ett år. Det var bland klienter med en strafftid på över två månader upp till och med ett år som den främsta nedgången skedde De längre strafftiderna minskade en del fram till 2013 och var därefter relativt oförändrade. Denna utveckling avspeglar sig i antalet inskrivna i anstalt 1 oktober som minskade relativt mycket mellan 2009 och 2013 men avtog därefter och minskade svagt fram till Unga klienter till Kriminalvården minskar Även inflödet av ungdomar (klienter under 21 år) till anstalt och frivård har minskat mellan 2008 och Minskningen av nyintagna ungdomar i anstalt var densamma som för den totala anstaltspopulationen. Inom frivården minskade däremot ungdomarna mer procentuellt än de totala klientpopulationerna inom frivården under perioden. En ökning av kvinnliga klienter i anstalt Utvecklingen för den kvinnliga populationen var snarlik den för totala klientpopulationen och minskade i inflödet till Kriminalvården under större delen av perioden Under 2016 ses däremot en ökning av nyintagna kvinnor i anstalt som inte ses för den totala anstaltspopulationen. Majoriteten är svenska medborgare 35 procent av de nyintagna klienterna i anstalt 2016 var utländska medborgare vilket var en ökning jämfört med Den ökade andelen förklaras däremot inte av ett ökat antal nyintagna utländska medborgare eftersom dessa klienter minskade före 2011 och efter Förklaringen ligger snarare i ett minskat antal nyintagna klienter med svenskt medborgskap. Återfallens nedåtgående trend Återfall i brott med kriminalvårdspåföljd har haft en nedåtgående trend under 2000-talet. Andelen klienter som återföll i brott inom tre år var 29 procent 2013, vilket var en minskning med 13 procentenheter jämfört med Den högsta återfallsfrekvensen ses bland klienter som avgått från anstalt eller påbörjat skyddstillsyn. Det var inom dessa påföljder återfallen minskade de senaste åren. Återfallsfrekvensen bland klienter som påbörjat villkorlig dom med samhällstjänst eller IÖV var lägre och relativt stabil över tid. 4 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

5 SAMMANFATTNING Klienter med flera tidigare kriminalvårdsverkställigheter återfaller i större utsträckning jämfört med klienter som har färre tidigare verkställigheter. Runt 90 procent av klienterna med sex eller fler tidigare verkställigheter återföll i brott inom tre år jämfört med klienterna utan tidigare verkställigheter där mindre än 20 procent återfaller. Klienter med många tidigare kriminal vårdsverkställigheter återföll även snabbare jämfört med klienter med få eller inga tidigare verkställigheter konverterades ett antal häktesplatser avsedda för klienter i förvar åter till anstaltsplatser. Planerade och oplanerade platsförändringar ledde till att ett visst antal platser stängde. Medelantalet tillgängliga platser minskade därmed 2016, samtidigt ökade medelbeläggningen vilket medförde att utnyttjandegraden ökade med sex procentenheter jämfört med föregående år. Minskat antal platser i häkte Kriminalvården utökade antalet häktesplatser under 2015 för att bemöta det dåvarande platsbehovet för specifika målgrupper. Till exempel ökades antalet arrestplatser och särskilda platser för förvarstagna enligt utlänningslagen. Under KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING OM KRIMINALVÅRDEN OM STATISTIK OCH DATA I KOS DATA OCH STATISTISKA MÅTT TIDSPERIODER INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN PERSONUTREDNING OCH YTTRANDE I BROTTMÅL TIDIGARE BELASTNING BEDÖMNING I PÅFÖLJDSFRÅGAN VERKSTÄLLIGHETSPLAN SYSSELSÄTTNING I ANSTALT SYSSELSÄTTNING OCH BOSTADSSITUATION FÖR FRIVÅRDSKLIENTER PERMISSIONER BEHANDLINGSPROGRAM SÄRSKILDA UTSLUSSNINGSÅTGÄRDER TABELLVERK KAPITEL 2 INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHET HÄKTE INSKRIVNA 1 OKTOBER PLATSER OCH BELÄGGNING GEMENSAMHETSRESTRIKTIONER TID FRÅN DOM TILL INSKRIVNING I ANSTALT TABELLVERK KAPITEL 3 HÄKTE ANSTALT NYINTAGNA HUVUDBROTT STRAFFTIDER INSKRIVNA 1 OKTOBER HUVUDBROTT STRAFFTIDER PLATSER OCH BELÄGGNING TABELLVERK KAPITEL 4 ANSTALT KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

7 5. FRIVÅRD PÅBÖRJADE VERKSTÄLLIGHETER I FRIVÅRD SKYDDSTILLSYN SKYDDSTILLSYN MED SAMHÄLLSTJÄNST SKYDDSTILLSYN MED KONTRAKTSVÅRD SKYDDSTILLSYN MED FÄNGELSE VILLKORLIG DOM MED SAMHÄLLSTJÄNST INTENSIVÖVERVAKNING MED ELEKTRONISK KONTROLL (IÖV) VILLKORLIG FRIGIVNING TABELLVERK KAPITEL 5 FRIVÅRD ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN ÅTERFALL I BROTT HUVUDBROTT STRAFFTIDER...73 TABELLVERK KAPITEL 6 ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN FOKUSOMRÅDEN KOS UNGDOMAR INFLÖDE...78 TABELLVERK AVSNITT 7.1 UNGDOMAR KVINNOR INFLÖDE...84 TABELLVERK AVSNITT 7.2 KVINNOR UTLÄNDSKA MEDBORGARE INFLÖDE INSKRIVNA I ANSTALT 1 OKTOBER...91 TABELLVERK AVSNITT 7.3 UTLÄNDSKA MEDBORGARE NARKOTIKABROTT/SMUGGLING STRAFFTIDER...97 TABELLVERK AVSNITT 7.4 NARKOTIKABROTT/SMUGGLING VÅLDSBROTT STRAFFTIDER TABELLVERK AVSNITT 7.5 VÅLDSBROTT STRAFFTIDER NYINTAGNA I ANSTALT INSKRIVNA I ANSTALT 1 OKTOBER LIVSTID TABELLVERK AVSNITT 7.6 STRAFFTIDER KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

8 8. ÖVRIG KLIENTSTATISTIK DÖDSFALL RYMNINGAR OCH AVVIKELSER MISSBRUK LEKMANNAÖVERVAKARE MISSKÖTSAMHET TABELLVERK KAPITEL 8 ÖVRIG KLIENTSTATISTIK EUROPEISK JÄMFÖRELSE BELÄGGNING PÅ ANSTALT FRIVÅRD DEFINITIONER HUVUDBROTTSINDELNING KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

9 1. INLEDNING 1. INLEDNING 1.1 OM KRIMINALVÅRDEN Tillsammans med polis, åklagare och domstolar utgör Kriminalvården en del av rättsväsendet som har i uppgift att minska brottslighet och öka människors trygghet i samhället. Kriminalvården är en statlig myndighet med ansvar för häkten, fängelser och frivård. Myndighetens huvudsakliga uppdrag är att genom frivård och fängelse verkställa de påföljder som domstolarna dömer ut och att minska återfall i brott. Kriminalvården driver även häktesverksamhet, utför transporter och gör personutredningar i brottsmål. Det finns tre verksamhetsgrenar inom Kriminalvården häkte, anstalt och frivård. Häktesverksamheten skiljer sig i grunden från den i anstalt och frivård. De flesta intagna i häkte är personer som är häktade och därmed enbart misstänkta för brott, inte dömda, och för många är häktningstiden en väntan på rättegång. I häkte kan även de som dömts men väntar på att få plats på anstalt finnas, så kallade verkställighetsfall, samt personer som tagits i förvar av annan anledning. På Kriminalvårdens häkten bedrivs uppsökarverksamhet för att kontakta missbrukare, unga häktade och klienter med våldsproblematik. Uppsökaren samtalar med den häktade för att identifiera kriminogena behov samt informerar om och för söker motivera till behandling. När en person är misstänkt för ett brott genomför frivården ofta en personutredning av den misstänkte och lämnar en bedömning i påföljdsfrågan till domstolen. Om den misstänkte döms är det domstolen som avgör straffet och därmed påföljden. Frihetsberövande fängelsestraff avtjänas i anstalt och icke frihetsberövande straff till Kriminalvården, vilket är kriminalvård som äger rum ute i samhället, avtjänas inom frivården. Här verkställs också intensivövervakning med elektronisk kontroll, så kallad fotboja. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

10 1. INLEDNING För att minska återfallen i brott ska dömda personer ges förutsättningar att förändra sina liv. Klienterna deltar därför i olika typer av arbete, utbildning och behandlingsprogram. För såväl dömda till frivård som fängelse upprättar Kriminal vården tillsammans med klienten en individuell verkställighetsplan (VSP). I planen fastställs vilka insatser som behövs och vilka mål klienten ska uppnå under verkställigheten. Syftet är att utveckla förmågor, kunskaper och tankemönster hos klienten i positiv riktning. Kriminalvårdens nationella transportenhet (NTE) utför transporter av Kriminalvårdens klienter, till exempel när dömda till fängelse ska förflyttas mellan två anstalter, eller när dömda till utvisning ska utvisas ur landet. NTE utför även transporter åt Migrationsverket och polisen. Arbetet inom Kriminalvården bygger på humanitet, respekt för den enskildes integritet, rättssäkerhet och tron på människans vilja att förändras. Kriminalvårdspåföljder I begreppet kriminalvårdspåföljder ingår fängelse samt frivårdspåföljderna skyddstillsyn och villkorlig dom med samhällstjänst. Fängelsestraff kan verkställas i anstalt eller genom intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV). Det sistnämnda innebär att frivården kontrollerar klienten med hjälp av fotboja. Skyddstillsyn övervakas av frivården och kan förenas med samhällstjänst, särskild behandlingsplan (kontraktsvård) eller fängelse i högst tre månader. Villkorlig dom utan samhällstjänst är ingen kriminalvårdspåföljd men i de fall den kombineras med samhällstjänst är det Kriminalvården som genom frivården administrerar denna. I figur 1 illustreras myndigheterna i rättskedjan och Kriminal vårdens olika påföljder. Frivården ansvarar även för övervakningen av klienter med villkorlig frigivning från tidigare fängelsestraff under övervakningstidens prövotid. Verksamhetsställen 2016 Klientverksamheten bedrivs på Kriminalvårdens verksamhetställen. I figur 2 visas en karta över Kriminalvårdens regioner och en lista över de verksamhetsställen som var i drift under FIGUR 1. Kriminalvårdspåföljder Polis Villkorlig dom med samhälls - tjänst Samhällstjänst utan övervakning Åklagare Skyddstillsyn Den dömde ställs under övervakning Häkte Skyddstillsyn med samhällstjänst Samhällstjänst med övervakning Frivård Domstol Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan Kontraktsvård Kriminalvården Fängelse Intensivövervakning med elektronisk kontroll Påföljder som verkställs av Kriminalvården Placering på anstalt Fängelse 10 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

11 1. INLEDNING FIGUR 2. Kriminalvårdens regionsindelning och verksamhetsställen Region Nord Härnösand Frivård 1. Frivården Borlänge 2. Frivården Gävle 3. Frivården Hudiksvall 4. Frivården Härnösand 5. Frivården Sundsvall 6. Frivården Östersund 7. Frivården Umeå 8. Frivården Luleå 10. Frivården Gällivare Anstalt 2. Anstalten Gävle 2. Anstalten Gruvberget 5. Anstalten Ljustadalen 4. Anstalten Saltvik 7. Anstalten Sörbyn 7. Anstalten Umeå 9. Anstalten Haparanda 8. Anstalten Luleå Häkte 11. Häktet Falun 2. Häktet Gävle 4. Häktet Saltvik 6 Häktet Östersund 7. Häktet Umeå 8. Häktet Luleå Region Stockholm Stockholm Frivård 1. Frivården Fridhemsplan 2. Frivården Södertörn 3. Frivården Sollentuna Anstalt 2. Anstalten Asptuna 2. Anstalten Beateberg 1. Anstalten Färingsö 4. Anstalten Hall 5. Anstalten Norrtälje 3. Anstalten Storboda 1. Anstalten Svartsjö 3. Anstalten Täby 3. Anstalten Österåker Häkte 2. Häktet Huddinge 3. Häktet Storboda 3. Häktet Kronoberg 3. Häktet Sollentuna 3. Häktet Österåker Region Mitt Örebro Frivård 1. Frivården Uppsala 2. Frivården Eskilstuna 3. Frivården Nyköping 4. Frivården Karlstad 5. Frivården Örebro 6. Frivården Västerås Anstalt 7. Anstalten Hällby 8. Anstalten Mariefred 3. Anstalten Nyköping 9. Anstalten Hinseberg 10. Anstalten Karlskoga 11. Anstalten Kumla 6. Anstalten Tillberga 12. Anstalten Salberga Häkte 1. Häktet Uppsala 3. Häktet Nyköping 4. Häktet Karlstad 12. Häktet Salberga 5. Häktet Örebro 6. Häktet Västerås Region Väst Göteborg Frivård 1. Frivården Halmstad 2. Frivården Göteborg 3. Frivården Vänersborg 4. Frivården Borås 5. Frivården Skövde Anstalt 1. Anstalten Halmstad 2. Anstalten Högsbo 2. Anstalten Sagsjön 2. Anstalten Skogome 4. Anstalten Borås 3. Anstalten Brinkeberg 3. Anstalten Östragård 6. Anstalten Rödjan 6. Anstalten Johannesberg 7. Anstalten Tidaholm Häkte 2. Häktet Göteborg 1. Häktet Halmstad 8. Häktet Uddevalla 4. Häktet Borås 6. Häktet Mariestad Region Öst Linköping Frivård 1. Frivården Linköping 2. Frivården Norrköping 3. Frivården Jönköping 4. Frivården Växjö 5. Frivården Kalmar 6. Frivården Västervik 7. Frivården Visby Anstalt 8. Anstalten Kolmården 9. Anstalten Skenäs 10. Anstalten Skänninge 5. Anstalten Kalmar 6. Anstalten Västervik Norra 7. Anstalten Visby Häkte 2. Häktet Norrköping 3. Häktet Jönköping 4. Häktet Växjö 5. Häktet Kalmar 7. Häktet Visby Region Syd Malmö Frivård 1. Frivården Karlskrona 2. Frivården Kristianstad 3. Frivården Helsingborg 4. Frivården Malmö 5. Frivården Ystad Anstalt 2. Anstalten Kristianstad 4. Anstalten Fosie 3. Anstalten Helsingborg 8. Anstalten Ringsjön(filial) 6. Anstalten Tygelsjö 5. Anstalten Ystad Häkte 1. Häktet Karlskrona 2. Häktet Kristianstad 3. Häktet Helsingborg 4. Häktet Malmö 5. Häktet Ystad 7. Häktet Trelleborg Nationella Transport Enheten (NTE) Kriminalvården huvudkontoret (HK) Kriminalvården huvudkontoret Placeringsgruppen(PL) KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

12 1. INLEDNING 1.2 OM STATISTIK OCH DATA I KOS DATA OCH STATISTISKA MÅTT De dataunderlag som används i denna publikation är hämtade från Kriminalvårdens klientsystem för vidare statistikbearbetning och statistikframställning. All statistik som redovisas är slutlig. Kvaliteten på statistiken är beroende av att Kriminalvårdens klientsystem håller hög kvalitet och uppdateras regelbundet. Registervård och arbete med att höja kvaliteten på systemen pågår kontinuerligt för bättre datakvalitet. Uttag har gjorts ur Kriminalvårdens klientsystem: KUM klientadministrativt system som avser uppgifter till och med år KVR kriminalvårdsregistret, ersatte KUM och avser uppgifter från och med KLAS-Anstalt klientadministrativt system använt på anstalt. KLAS-Häkte klientadministrativt system använt i häkte. FRAS frivårdens administrativa system som avser uppgifter till och med Utöver antal och andel (procent) används de statistiska måtten medelvärde och median. Medelvärdet ger ett genomsnittligt värde för ett urval eller en population. Det är dock ett mindre bra mått när det förekommer ett fåtal observationer med extremvärden som påverkar genomsnittet. I de fallen är det relevant att också titta på medianen för att ge en bättre bild av normalfallet eftersom medianen inte påverkas av extrem värden i samma utsträckning. För klienter i anstalt redovisas den totala utdömda strafftiden för given tidsperiod och klientpopulation vilket benämns som straffmassa och redovisas i antal år. Exempelvis för nyintagna i anstalt där straffmassan ger den summerade utdömda strafftiden för alla klienter som påbörjat ett fängelsestraff i anstalt under ett år. I tabeller och diagram anges strafftiden i intervall vid tidpunkt T. Exempelvis en strafftid som är större än två månader och mindre eller lika med sex månader redovisas som 2 mån<t<=6 mån. Nytt för KOS 2016 är att tabeller redovisas i tabell verk i slutet på varje kapitel. Detta gäller alla kapitel utom kapitel 7 (Fokusområden KOS 2016) där tabellverken ligger i slutet på varje avsnitt och kapitel 9 (Europeisk jämförelse) där data redovisas i diagrammen. Inflöde och tvärsnitt För att ge en övergripande bild av Kriminalvårdens klienter används två olika perspektiv: inflöde och tvärsnitt. Inflödet består av antal påbörjade verkställigheter inom Kriminalvården under ett år. Till dessa räknas nyintagna i anstalt, påbörjad skyddstillsyn, påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst och påbörjad intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV). Ett inflöde visar nya klienter till Kriminalvården och ger en aktuell bild av klientpopulationen. En klient kan räknas med i inflödet flera gånger om klienten påbörjar flera verkställigheter under samma år. I kapitel 5 redovisas även påbörjade villkorliga frigivningar. Dessa räknas inte in i inflödet eftersom de avser klienter som redan finns inom Kriminalvården. Tvärsnittet ger en ögonblicksbild av de vid mättillfället inskrivna klienterna. 1 oktober används som årlig mättidpunkt för att statistiken ska ge en representativ bild av den dagliga verksamheten (och inte spegla förhållanden under semester och storhelger). Tvärsnittsklienterna benämns därför som inskrivna 1 oktober. Till tvärsnittet räknas inskrivna i häkte eller anstalt den 1 oktober och inom frivården räknas inskrivna som har skyddstillsyn, villkorlig frigivning med övervakning eller IÖV den 1 oktober. Till skillnad mot inflödet består tvärsnittet av klienter som är inskrivna vid mättillfället oavsett om de påbörjat sin verkställighet under det uppmätta året eller tidigare år. Jämförelser av inflödet och tvärsnittet förekommer i kapitel 4 (Anstalt) och 7 (Fokusområden KOS 2016) för att visa hur tvärsnittet påverkas av utvecklingen i inflödet när det gäller nyintagnas strafftid och huvudbrott. I vissa kapitel förekommer tvärsnitt knappt eller inte alls. I kapitel 5 (Frivård) används inte tvärsnitt eftersom frivårdspåföljderna i normalfallet innebär ett års övervakning och därmed inte ger någon markant annorlunda bild än den för påbörjade frivårdsverkställigheter. 12 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

13 1. INLEDNING TIDSPERIODER Utöver den årliga statistiken används i huvudsak tre olika tidsperioder för redovisning av statistik i KOS Den mest frekventa tidsperioden, används för att visa utvecklingen En tidsperiod på tre år används för att ge en lättöverskådlig bild av utvecklingen senaste åren Längre tidsserie med medelbeläggning i häkte och anstalt samt inflöde till anstalt och frivård, används för att visa utvecklingen på längre sikt. Startåret 1989 är valt eftersom det är första året då det finns redovisade data från samtliga tre verksamhetsgrenar (häkte, anstalt och frivård). I vissa fall avviker tidsperioderna från de tre ovan. Detta beror till exempel på att ny lagstiftning trätt i kraft och att statistiken därmed inte blir jämförbar med tidigare år. Det kan också bero på att möjligheter att ta fram statistik tidigare saknats eller förändringar i systemstöd för registrering vilket inneburit nya förutsättningar för statistikredovisningen. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

14 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN I det här kapitlet redovisas statistik över klientresan genom Kriminalvården från personutredning till utslussning. Populationen varierar i de olika avsnitten men baseras främst på antal specifika händelser under ett år, nyintagna i anstalt eller klienter som påbörjade verkställighet inom frivård. 2.1 PERSONUTREDNING OCH YTTRANDE I BROTTMÅL Om personutredning och yttrande i brottmål En personutredning görs av Kriminalvården efter beslut om att inhämta yttrande. Beslutet meddelas i regel av rätten men kan även begäras in av åklagaren innan åtal har väckts. Yttrandet begärs in när rätten eller åklagaren bedömer att en särskild utredning av klientens personliga förhållanden behövs för att underlätta vid val av påföljd eller för bedömning av insatser som kan minska risken för återfall i brott. För att domstolen ska kunna göra ett så välgrundat val av påföljd som möjligt är det viktigt att i personutredningen göra ett ställningstagande av övervakningsbehovet och förutsättningar för en frivårdspåföljd. Ställningstagandet ska utgå ifrån en bedömning av risker för återfall i brott samt behov av, och mottaglighet, för insatser. Omfattningen av utredningen anpassas efter omständigheterna i det enskilda fallet, men ska normalt baseras på: intervju med den misstänkte uppgifter om eventuell tidigare belastning och utfall av eventuella tidigare verkställigheter uppgifter ur register och övriga upplysningar inhämtade från andra myndigheter (t.ex. Försäkringskassan eller Kronofogden) referenstagning från externa källor (t.ex. arbetsgivare, landsting eller beroendevård). För klienter som redan är aktuella inom Kriminal vården och står under övervakning görs ett yttrande till tingsrätten enligt 5:9 personutredningslagen. Detta yttrande är inte lika omfattande som en personutredning utan fokuserar främst på den aktuella situationen och utfall av pågående övervakning ökade antalet personutredningar markant (21 procent) jämfört med Ökningen utgjordes till största delen av samhällstjänstutredningar som blev vanligare när möjligheten till samhällstjänst vid villkorlig dom infördes 1 januari Mellan 1995 och 2011 ökade antalet personutredningar från till för att därefter minska fram till 2016 då antalet var Antalet yttranden i brottmål baserade på personutredningar minskade under stora delar av DIAGRAM 2.1. Antal personutredningar, yttranden och kompletteringar om särskild personutredning i brottmål , FRAS Personutredningar Yttranden Kompletteringar 14 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

15 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN tidsperioden och mer än halverades fram till 2016, från (1995) till Antal kompletteringar 2016 var 578. Se diagram 2.1 och tabell 2.1. Kontraktsvårdsutredningar Om kontraktsvårdsutredning I samband med en personutredning eller ett yttrande kan frivården utreda förutsättningarna för kontraktsvård. Kontraktsvård kan bli aktuell om det finns ett samband mellan brottet och klientens problematik, som kräver behandling för att minska risken för återfall i brott. Förutsättningen för att kontraktsvård ska anses vara lämpligt är att klienten måste inse sitt problem och vara motiverad att genomgå behandling för att förändra sitt beteende. Totalt hade 54 procent av nyintagna i anstalt 2016 tidigare verkställt en kriminalvårdspåföljd under de senaste fem åren innan påbörjad aktuell verkställighet. Andelen varierade däremot kraftigt inom de olika huvudbrottskategorierna. 16 procent av nyintagna klienter dömda för sexualbrott hade tidigare belastning vilket kan jämföras med 89 procent bland nyintagna klienter dömda för trafikbrott. Antal klienter med dessa två huvudbrott var dock avsevärt färre jämfört med till exempel narkotikabrott/smuggling, våldsbrott och tillgreppsbrott. Nyintagna dömda för narkotikabrott/smuggling hade flest antal klienter med tidigare belastning 2016 vilka motsvarar en relativt stor andel. Endast rån och trafikbrott hade en större andel klienter med tidigare belastning. Se diagram 2.2 och tabell 2.3. DIAGRAM 2.2. Andel nyintagna i anstalt med/utan tidigare belastning inom kriminalvården 2016 efter huvudbrott Bland de personutredningar som utfördes lämnades det förslag om kontraktsvård utifrån kontraktsvårdutredningen i fyra procent av fallen. Motsvarande andel för yttranden och kompletteringar var nio respektive procent. Totalt sett för personutredningar, yttranden och kompletteringar var andelen kontraktsvårdsutredningar med förslag om kontraktsvård fem procent under perioden. Antalet förslag om kontraktsvård minskade, liksom antalet personutredningar och yttranden, både 2015 och 2016 jämfört med föregående år, se tabell TIDIGARE BELASTNING Om tidigare belastning Tidigare belastning innebär att en klient tidigare har verkställt en påföljd inom Kriminalvården innan den senaste påbörjade kriminalvårdsverkställigheten. I denna rapport innefattas tidigare belastning genom verkställighet i anstalt, intensivövervakning (IÖV) eller skyddstillsyn. Informationen om tidigare belastning mäts som minst en tidigare verkställighet som ska ha ägt rum under de senaste fem åren innan påbörjad aktuell verkställighet. Det begränsade tidsintervallet på fem år beror på gallring 1 av information bakåt i tiden. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Bedrägeri, förskringning, Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Tidigare belastning Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej ratfylleri Våldsbrott Övrigt Totalt Ingen tidigare belastning 1 i enlighet med förordning (2001:682) om behandling av personuppgifter inom Kriminalvården. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

16 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN 2.3 BEDÖMNING I PÅFÖLJDSFRÅGAN Om bedömning i påföljdsfrågan För att domstolen ska kunna göra ett välgrundat val av påföljd gör frivården under personutredningen en bedömning av klientens risk för återfall i brott. Utifrån personutredningen kan en bedömning i påföljdsfrågan avseende skyddstillsyn, med eller utan särskilda föreskrifter, lämnas. Bedömningen i påföljdsfrågan utgör ett underlag för domstolarna men valet av påföljd görs också med beaktande av faktorer som straffvärde. I de fall klienten bedöms vara lämplig för samhällstjänst men inte bedöms ha något övervakningsbehov redovisas det i denna publikation som en bedömning för villkorlig dom med samhällstjänst. Under 2016 lämnades totalt drygt bedömningar i påföljdsfrågan för skyddstillsyn och villkorlig dom med samhällstjänst. Bedömningar om ren skyddstillsyn (exklusive samhällstjänst och kontraktsvård) och skyddstillsyn med kontraktsvård ledde till samma påföljd i dom i 48 respektive 62 procent av fallen. Av de klienter som bedömdes lämpliga för skyddstillsyn med samhällstjänst fick 18 procent samma påföljd i domen. Vanligare var att dessa klienter blev dömda till annan kriminalvårdspåföljd, främst ren skyddstillsyn eller fängelse. 34 procent av klienterna som bedömdes lämpliga för villkorlig dom med samhällstjänst fick denna påföljd i domen. En större andel av dessa blev däremot dömda till annat än en kriminalvårdspåföljd. Detta kan delvis förklaras av att en stor grupp blir dömda till villkorlig dom utan samhällstjänst vilket innebär att straffet inte avtjänas hos Kriminalvården. I de fall bedömningen var att det inte var lämpligt med frivårdspåföljd fick 16 procent av klienterna en frivårdspåföljd i domen men den största andelen blev dömda till fängelse. Se tabell 2.4. Bedömning i påföljdsfrågan till kriminalvårdspåföljd från personutredningen och utfall i dom 2016.* Bedömning i påföljdsfrågan till kriminalvårdspåföljd Dom till samma påföljd Skyddstillsyn exkl. kontraktsvård och samhällstjänst Skyddstillsyn med kontraktsvård Skyddstillsyn med samhällstjänst Villkorlig dom med samhällstjänst Dom till annan kriminalvårdspåföljd Övrigt (inkl. frikänd), ej kriminalvårdspåföljd Totalt Antal Andel 48 % 39 % 12 % 100 % Antal Andel 62 % 34 % 5 % 100 % Antal Andel 18 % 63 % 18 % 100 % Antal Andel 34 % 23 % 44 % 100 % Totalt * Fullständig tabell med samtliga bedömningar i påföljdsfrågan per unika mål finns i tabellverket (tabell 2.4). 16 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

17 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN 2.4 VERKSTÄLLIGHETSPLAN Om verkställighetsplan Alla klienter som är dömda till kriminalvårdspåföljd ska som huvudregel ha en individuell plan för verkställigheten, en så kallad verkställighetsplan (VSP). Syftet med verkställighetsplanen är att använda tiden i Kriminalvården till insatser som ska minska risken för återfall i brott. Den ska bidra till att påföljden verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt, att förebygga återfall i brott samt att underlätta återanpassningen i samhället. En verkställighetsplan för en klient intagen i anstalt ska också inriktas till att motverka negativa följder av frihetsberövandet. Kriminalvården har sedan 2014 arbetat med att förbättra arbetet med verkställighetsplanen. Under 2016 infördes ett förändrat arbetssätt och ett nytt systemstöd. Fokus under 2016 har legat på att föra över befintlig information från det gamla systemet till det nya. Överföringen av gamla verkställighetsplaner till det nya systemet medförde en ökad arbetsbelastning som med stor sannolikhet bidrog till att färre VSP fastställdes under 2016 jämfört med tidigare år. För nyintagna i anstalt är möjligheten att få en verkställighetsplan upprättad något mindre för klienter med kortare strafftiderna jämfört med klienter med längre strafftider. Andelen upprättade VSP varierar därför beroende på strafftidens längd. Bland klienter med en strafftid under 30 dagar (som har verkställt minst 14 dagar) fick 56 procent en VSP upprättad Detta är en minskning jämfört med 2014 och 2015 då 74 respektive 66 procent fick en upprättad VSP. Även upprättade VSP för klienter med strafftid på 30 dagar eller längre (som har verkställt minst 30 dagar) minskade 2016 jämfört med 2014, från 93 till 88 procent. Se tabell 2.5. Andelen upprättade VSP minskade även för nya klienter inom frivården och främst bland de som påbörjade skyddstillsyn. Jämfört med 2014 minskade andelen upprättade VSP 2016 med 12 procentenheter för dessa klienter. Motsvarande minskning för klienter som påbörjade IÖV var fyra procent. Däremot hade de klienter som funnits inom Kriminalvården sedan tidigare en fortsatt hög andel då 98 procent av villkorligt frigivna under treårsperioden hade upprättade verkställighetsplaner. Se tabell SYSSELSÄTTNING I ANSTALT Om sysselsättning i anstalt Klienter i anstalt ska ges möjlighet till schema lagd strukturerad aktivitet under verkställigheten, även kallat sysselsättning. Syssel sättningen ska utformas utifrån klientens behov och syfta till ökade kunskaper, insikter, förbättrade färdigheter och/eller förändrat beteende hos klienten. Detta kan ske i form av arbete, vuxenutbildning, behandlings program, annan strukturerad verksamhet eller annan betald verksamhet. I arbete ingår arbetsdrift och service där arbetsdrift innebär tillverknings- och tjänsteinriktad verksamhet och service avser till exempel lokalvård, fastighetsservice och mark- och anläggningsarbete. Vuxenutbildning omfattar studier på grundläggande och gymnasial nivå samt utbildning i svenska för invandrare (SFI). Studier på högskolenivå bedrivs i mån av resurser. På flertalet av Kriminalvårdens anstalter bedrivs även arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad utbildning. Behandlingsprogram bedrivs med fokus på allmän kriminalitet, sexualbrott, våldsbrott och missbruk/beroende. Annan strukturerad verksamhet avser till exempel självförvaltning, social färdighetsträning, studiecirklar och friskvård. Annan betald verksamhet innefattar bland annat verkställighetsplanering, frigivnings förberedelse och nätverksarbete vilket innebär kontakt med aktörer även utanför Kriminalvården. Frigång innebär att klienten till exempel utför någon form av arbete, genomgår undervisning eller behandling utanför anstalten under arbetstid. Störst andel utnyttjad tid av sysselsättning i anstalt bestod 2016 av arbetsdrift följt av service och annan strukturerad verksamhet. Dessa tre kate KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

18 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN gorier tillsammans med vuxentutbildning stod för över 90 procent av den totala utnyttjade tiden av sysselsättning. Se diagram 2.3 och tabell 2.7. DIAGRAM 2.3. Andel utnyttjad tid av sysselsättning i anstalt 2016 efter aktivitet. 0 % 3 % 14 % Frivårdsklienters sysselsättning Ett tvärsnitt av frivårdsklienter inskrivna 1 oktober 2016 visar att en stor andel (43 procent) var arbetslösa och att endast 22 procent av klienterna hade ett ordinarie arbete. Se diagram 2.4 och tabell 2.8. DIAGRAM 2.4. Andel klienter inom frivården 1 oktober 2016 efter sysselsättning. 21% 0 % 2 % 3 % 5 % 12 % 4 % 6% 6 % 35 % 23% 22% 43 % Vuxenutbildning Arbetsdrift Service Behandlingsprogram Annan strukturerad verksamhet Annan betald verksamhet Frigång 2.6 SYSSELSÄTTNING OCH BOSTADSSITUATION FÖR FRIVÅRDSKLIENTER Aktivitetsersättning/Sjukersättning Aktuell för arbetsmarknadsåtgärd Arbete Arbetslös Utbildning Vård eller behandlingsplacerad Sjukskriven Föräldraledig Ålderspensionär Om sysselsättning och bostadssituation för frivårdsklienter Sysselsättning inom frivården är inte samma sak som sysselsättning i anstalt. Inom frivården handlar sysselsättning om klientens personliga förhållanden, till exempel vilket yrke eller vilka studier klienten bedriver utanför Kriminalvården. Bostadssituation kan till exempel vara att klienten har eget boende, bor hos föräldrar eller är bostadslös. 18 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

19 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN Frivårdsklienters bostadssituation Nästan tre av fyra frivårdsklienter inskrivna 1 oktober 2016 hade en boendesituation i form av egen bostad, andrahandsboende, inneboende eller hos föräldrar/släktingar. För en fjärdedel var däremot bostadssituationen mer osäker med tillfälliga boendesituationer eller direkt hemlöshet. Se diagram 2.5 och tabell 2.9. DIAGRAM 2.5. Andel klienter inom frivården 1 oktober 2016 efter bostadssituation. 0 % 5% 3 % 8 % 9 % 2 % 42 % kunna vidta andra åtgärder som ska underlätta anpassning i samhället, till exempel kontakt med myndigheter och arbetsgivare. En klient kan även beviljas särskild permission om det finns särskilt ömmande skäl. Det kan till exempel gälla om en närstående blir allvarligt sjuk och hamnar på sjukhus. Innan en permission beviljas ska en individuell riskbedömning göras och det får inte finnas någon påtaglig risk att klienten ska begå nya brott eller missköta sig på annat sätt. Om det förekommer misskötsamhet under en pågående permission och klienten bryter mot de villkor som gäller för permissionen, till exempel genom att missköta anmälnings plikten eller inte följa föreskrifterna om alkohol- och drogfrihet, ska en ny riskbedömning göras vilket kan påverka villkoren för framtida permissioner. 22% 4 % 5 % Ensamboende/sammanboende egen bostad Andrahandsboende Inneboende, boendekollektiv Hos föräldrar, släktingar Övergångs-, träningslägenhet Instutition, familjehem, halvvägshus, HVB-hem Hotell Bostadslös (tillfällig bostad) Bostadslös (saknar tillfällig bostad) Övrigt 2.7 PERMISSIONER Om permissioner Antal påbörjade permissioner minskade från till mellan 2014 och Särskilda permissioner minskade också under tidsperioden. Se diagram 2.6 och tabell Antalet misskötta permissioner minskade 2015 jämfört med 2014 från 542 till 462 men ökade igen 2016 till 498, se tabell DIAGRAM 2.6. Antal påbörjade permissioner respektive påbörjade särskilda permissioner Klienter intagna i anstalt kan få tillstånd att, under viss kort tid, få vistas utanför anstalten. Det kallas för permission och är till för att klienten ska kunna hålla kontakten med familjen och det sociala livet utanför anstalten. Permission är också till för att klienten ska 0 Påbörjade permissioner Påbörjade särskilda permissioner 2016 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

20 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN 2.8 BEHANDLINGSPROGRAM Om behandlingsprogram Kriminalvården bedriver behandlingsprogram vars syfte är att minska risken för återfall i brott. Målet är att så många medel- och högriskklienter som möjligt ska nås av behandlingsprogram som riktar sig mot den enskilde individens kriminogena behov, i syfte att reducera risken för återfall i brott. Behandlingsprogram bedrivs inom olika fokusområden som grovt kan delas in i allmän kriminalitet, våldsbrott, våld i nära relation, sexualbrott och missbruk. Det finns behandlings program anpassade för både män och kvinnor. 2 Anstalt Av drygt klienter som avgick från anstalt 2016 hade en fjärdedel deltagit i något behandlingsprogram under sin verkställighet och en femtedel hade fullföljt något behandlingsprogram, se tabell IÖV Av drygt klienter som avslutade intensivövervakning med elektronisk kontroll deltog sex procent i något behandlingsprogram under sin verkställighet och ungefär hälften av dessa fullföljde behandlingsprogrammet. Se tabell I denna grupp finns många lågriskklienter (klienter med låg risk för återfall) jämfört med andra påföljder. Det är också ett krav för att få påbörja en IÖV-verkställighet att strafftiden inte ska vara längre än sex månader. Detta innebär att färre klienter blir aktuella för behandlingsprogram och att man måste ta hänsyn till den korta strafftiden när man bestämmer en behandlingsinsats. Villkorlig frigivning Av klienter med villkorlig frigivning som avslutade övervakningen hade 14 procent deltagit i och 6 procent fullföljt något behandlingsprogram under sin övervakning, se tabell Deltagarnivån var betydligt lägre för denna grupp jämfört med anstalt och skyddstillsyn vilket kan förklaras av att klienten kommer från en tidigare anstaltsverkställighet eller IÖV-verkställighet och att behovet av att delta i ett behandlingsprogram därmed redan kan vara tillgodosett. Skyddstillsyn Av klienter med skyddstillsyn hade nästan en tredjedel deltagit i och en fjärdedel fullföljt något behandlingsprogram under sin verkställighet, se tabell Jämfört med anstaltspopulationen var den totala deltagarnivån högre bland klienter som avgått från en skyddstillsynspåföljd, men skillnaden mellan kvinnor och män var större. Det beror delvis på att det finns fler behandlingsprogram enbart för män men även andra faktorer som spelar in, till exempel att kvinnor i högre grad bedöms ha låg risk för återfall (enligt Kriminalvårdens riskbedömning). 2 Mer information om respektive behandlingsprogram finns på 20 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

21 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN 2.9 SÄRSKILDA UTSLUSSNINGS ÅTGÄRDER Om särskilda utslussningsåtgärder Med särskilda utslussningsåtgärder menas åtgärder som underlättar klientens återanpassning i samhället efter en anstaltsvistelse. Det finns fyra särskilda utslussningsåtgärder: frigång utökad frigång vårdvistelse vistelse i halvvägshus. Frigång innebär att klienten under dagtid arbetar, deltar i undervisning, får behandling eller deltar i någon annan sysselsättning utanför anstalten, men i övrigt är kvar på anstalten. Utökad frigång innebär att klienten under kontrollerade former, oftast i form av elektronisk övervakning, avtjänar sista delen av fängelsestraffet i sin bostad i kombination med sysselsättning minst 20 timmar i veckan. Vårdvistelse innebär att klienten är placerad på behandlingshem eller i familjevård under sista delen av fängelsestraffet för att genomföra en behandlingsinsats. Vistelse i halvvägshus innebär att klienten är placerad i ett boende, kontrollerat av Kriminalvården, som är anpassat för att ge klienten särskilt stöd och tillsyn under återgången till samhället. En utslussningsåtgärd ska hävas om det inte längre finns förutsättningar för åtgärden, eller om klienten inte rättar sig efter de villkor som meddelats eller fullgör de skyldigheter som gäller för utslussningsåtgärden. För att bevilja en särskild utslussningsåtgärd ska en utredning göras om klientens behov av vård, motivation, förutsättningar med mera. Därutöver ställs det krav i lagen på att minst halva strafftiden, dock minst tre månader, har avtjänats innan vistelse i halvvägshus och utökad frigång kan beviljas. 3 Vid kortare strafftider kan det vara svårt att hinna med att förbereda för en vårdvistelseplacering vilket kan medföra att placeringstiderna blir korta. Därmed blir en stor andel av Kriminalvårdens klienter med kortare strafftider aldrig aktuella för någon av de särskilda utslussningsåtgärderna. Totalt var det strax under klienter som påbörjade en särskild utslussnings åtgärd under Jämfört med 2008 var det en minskning med drygt 650 klienter vilket delvis var en följd av minskat klientunderlag och en ökad andel klienter med kortare strafftider. Nedgången skedde främst för vård vistelser men även frigång och utökad frigång hade en nedåtgående trend några år under perioden. Se diagram 2.7 och tabell Antalet hävda särskilda utslussningsåtgärder är få och inga större förändringar skedde inom de fyra utslussningsformerna. Totalt ökade de 2015 jämfört med 2014 men minskade igen 2016 till samma nivå som två år tidigare, se tabell Antalet fullföljda särskilda utslussningsåtgärder låg på ungefär samma nivå 2015 som det gjorde 2014 men minskade sedan 2016, se tabell DIAGRAM 2.7. Antal påbörjade särskilda utslussningsåtgärder efter utslussningsform Frigång Utökad frigång Vårdvistelser Vistelser i halvvägshus 3 11 kap. 4-5 FäL KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

22 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN TABELLVERK TABELLVERK KAPITEL 2 INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHET Personutredning och yttrande i brottmål TABELL 2.1. Personutredningar, yttranden och kompletteringar om särskild personutredning i brottmål År Personutredningar Yttranden Kompletteringar Totalt , FRAS Fr.o.m har man bytt systemstöd för personutredningar och yttranden och särredovisar då även kompletteringar. Kompletteringar har tidigare ingått i personutredningar och yttranden, vilket bör has i åtanke vid jämförelse med tidigare år. TABELL 2.2. Personutredningar, yttranden och kompletteringar samt varav antal förslag om kontraktsvård utifrån kontraktsvårdutredning Personutredningar varav antal med förslag om kontraktsvård varav andel med förslag om kontraktvård % % % Yttranden varav antal med förslag om kontraktsvård varav andel med förslag om kontraktvård % % % Kompletteringar varav antal med förslag om kontraktsvård varav andel med förslag om kontraktvård % % % Totalt varav antal med förslag om kontraktsvård varav andel med förslag om kontraktvård % % % 22 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

23 TABELLVERK 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN Tidigare belastning TABELL 2.3. Nyintagna i anstalt med/utan tidigare belastning inom Kriminalvården 2016 efter huvudbrott. Aktuellt huvudbrott Tidigare belastning Ingen tidigare belastning Totalt Antal klienter Andel Antal klienter Andel Antal klienter Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott % % % Brott mot allmänhet och stat % % % Narkotikabrott/smuggling % % % Rattfylleri, även grovt % % % Rån, även grovt % % % Sexualbrott % % % Tillgreppsbrott % % % Trafikbrott, ej rattfylleri % % % Våldsbrott % % % Övrigt % % % Totalt % % % Andel Bedömning i påföljdsfrågan TABELL 2.4. Bedömning i påföljdsfrågan från personutredning och utfall av påföljd i dom för klienter med domsdatum under Påföljd i dom Skyddstillsyn exkl. kontraktsvård och samhällstjänst Skyddstillsyn med kontraktsvård Skyddstillsyn med samhällstjänst Villkorlig dom med samhällstjänst Bedömning i påföljdsfrågan per unika mål (avslut) Skyddstillsyn exkl. kontraktsvård och samhällstjänst Skyddstillsyn med kontraktsvård Skyddstillsyn med samhällstjänst Villkorlig dom med samhällstjänst Ej lämpligt med frivårdspåföljd Ingen bedömning Totalt Antal Andel 48 % 5 % 26 % 2 % 10 % 16 % 17 % Antal Andel 2 % 62 % 0 % 0 % 0 % 0 % 3 % Antal Andel 3 % 2 % 18 % 2 % 2 % 2 % 4 % Antal Andel 1 % 1 % 8 % 34 % 4 % 8 % 14 % Fängelse Antal Andel 34 % 26 % 30 % 18 % 60 % 36 % 33 % Frikänd Antal Frihetsberövad, ej kriminalvårdspåföljd Inte frihetsberövad, ej kriminalvårdspåföljd Andel 3 % 1 % 6 % 13 % 5 % 8 % 7 % Antal Andel 1 % 0 % 0 % 0 % 2 % 1 % 1 % Antal Andel 9 % 3 % 12 % 31 % 18 % 29 % 21 % Total Gäller endast för de klienter med domsdatum 2016 och vars personutredning har expedierats 24 oktober 2012 och senare. Endast en bedömning per mål räknas. Ingen bedömning i påföljdsfrågan innebär att förslaget inte registrerats i KVR, vilket oftast beror på att klienten ej har deltagit i utredningen. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

24 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN TABELLVERK Verkställighetsplan TABELL 2.5. Upprättade verkställighetsplaner för nyintagna i anstalt med strafftid kortare än 30 dagar respektive 30 dagar eller längre Strafftid kortare än 30 dagar* Strafftid 30 dagar eller längre** Aktuellt huvudbrott Antal nyintagna i anstalt Antal som har fått en upprättad VSP Andel som har fått en upprättad VSP 74 % 66 % 56 % 93 % 91 % 88 % * Nyintagna i anstalt med strafftid kortare än 30 dagar och som verkställt minst 14 dagar som fått en verkställighetsplan (VSP). ** Nyintagna i anstalt med strafftid minst 30 dagar och som verkställt minst 30 dagar som fått en verkställighetsplan (VSP). TABELL 2.6. Upprättade verkställighetsplaner för klienter som påbörjat skyddstillsyn, IÖV respektive villkorlig frigivning Skyddstillsyn* IÖV** Villkorlig frigivning*** Antal påbörjade Antal som har fått en upprättad VSP Andel som har fått en upprättad VSP 96 % 95 % 84 % 96 % 95 % 92 % 98 % 98 % 98 % * Klienter som påbörjat skyddstillsyn och verkställt minst 30 dagar som fått en verkställighetsplan (VSP). ** Fängelsedömda som påbörjat intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) och verkställt minst tre dagar som fått en verkställighetsplan (VSP). *** Klienter som påbörjat villkorlig frigivning och verkställt minst 30 dagar som fått en verkställighetsplan (VSP). Sysselsättning i anstalt TABELL 2.7. Utnyttjad tid av sysselsättning i anstalt 2016 efter aktivitet. Sysselsättning Antal timmar Antal klienter Utnyttjad tid Vuxenutbildning % Arbetsdrift % Service % Behandlingsprogram % Annan strukturerad verksamhet % Annan betald verksamhet % Frigång % Summa utnyttjad programtid % 24 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

25 TABELLVERK 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN Sysselsättning och bostadssituation för frivårdsklienter TABELL 2.8. Klienter inom frivården 1 oktober 2016 efter sysselsättning. Sysselsättning Antal Andel Aktivitetsersättning/Sjukersättning % Aktuell för arbetsmarknadsåtgärd % Arbete % Arbetslös % Utbildning % Vård eller behandlingsplacerad % Sjukskriven % Föräldraledig 27 0 % Ålderspensionär % Totalt % Tvärsnittsstatistik över klienter som verkställer skyddstillsyn eller villkorlig frigivning med övervakning som har en angiven sysselsättning. TABELL 2.9. Klienter inom frivården 1 oktober 2016 efter bostadssituation. Bostadssituation Antal Andel Egen bostad/sammanboende % Andra hand % Hos föräldrar/släktingar % Övergångs- eller träningslägenhet % Institution, familjevård, halvvägshus % Hotell, härbärge 7 0 % Bostadslös (tillfällig bostad) % Bostadslös (uteliggare) % Annat % Totalt % Tvärsnittsstatistik över klienter som verkställer skyddstillsyn eller villkorlig frigivning med övervakning som har en angiven sysselsättning. Permissioner TABELL Påbörjade permissioner respektive påbörjade särskilda permissioner Påbörjade permissioner Påbörjade särskilda permissioner TABELL Misskötta permissioner Misskötta permissioner Gäller både misskötta permissioner och misskötta särskilda permissioner. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

26 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN TABELLVERK Behandlingsprogram TABELL Klienter som avslutat verkställighet i anstalt 2016 samt varav antal och andel som deltagit i respektive fullföljt ett behandlingsprogram under verkställigheten. Klienter som avslutat verkställighet varav klienter som deltagit i något program varav klienter som har fullföljt något program Kön Antal Andel Antal Andel Antal Andel Kvinnor % % % Män % % % Totalt % % % TABELL Klienter som avslutat skyddstillsyn med övervakning 2016 samt varav antal och andel som deltagit i respektive fullföljt ett behandlingsprogram under verkställigheten. Klienter som avslutat verkställighet varav klienter som deltagit i något program varav klienter som har fullföljt något program Kön Antal Andel Antal Andel Antal Andel Kvinnor % % % Män % % % Totalt % % % TABELL Klienter som avslutat intensivövervakning med elektronisk kontroll 2016 samt varav antal och andel som deltagit i respektive fullföljt ett behandlingsprogram under verkställigheten. Klienter som avslutat verkställighet varav klienter som deltagit i något program varav klienter som har fullföljt något program Kön Antal Andel Antal Andel Antal Andel Kvinnor % 11 5 % 8 3 % Män % % 49 3 % Totalt % % 57 3 % TABELL Klienter som avslutat villkorlig frigivning med övervakning 2016 samt varav antal och andel som deltagit i respektive fullföljt ett behandlingsprogram under verkställigheten. Klienter som avslutat verkställighet varav klienter som deltagit i något program varav klienter som har fullföljt något program Kön Antal Andel Antal Andel Antal Andel Kvinnor % % 13 8 % Män % % % Totalt % % % 26 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

27 TABELLVERK 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN Särskilda utslussningsåtgärder TABELL Påbörjade särskilda utslussningsåtgärder efter utslussningsform. Särskild utslussningsåtgärd Frigång Antal Andel 15 % 11 % 8 % 11 % 9 % 9 % 8 % 7 % 8 % Utökad frigång Antal Andel 43 % 43 % 45 % 47 % 47 % 49 % 51 % 57 % 56 % Vårdvistelse Antal Andel 38 % 41 % 42 % 36 % 39 % 35 % 34 % 29 % 28 % Vistelse i halvvägshus Antal Andel 4 % 5 % 5 % 6 % 5 % 7 % 7 % 7 % 8 % Totalt TABELL Hävda särskilda utslussningsåtgärder efter utslussningsform Särskild utslussningsåtgärd Antal Andel Antal Andel Antal Andel Frigång 5 5 % 8 7 % 5 5 % Utökad frigång % % % Vårdvistelse % % % Vistelse i halvvägshus 6 6 % 10 8 % 8 8 % Totalt % % % TABELL Fullföljda särskilda utslussningsåtgärder efter utslussningsform Särskild utslussningsåtgärd Antal Andel Antal Andel Antal Andel Frigång % 70 7 % 81 9 % Utökad frigång % % % Vårdvistelse % % % Vistelse i halvvägshus 62 7 % 60 6 % 60 7 % Totalt % % % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

28 3. HÄKTE 3. HÄKTE I detta kapitel redovisas häktesstatistik över platser och beläggning, inskrivna 1 oktober samt tid från dom till inskrivning i anstalt. Statistiken redovisas främst med fokus på utvecklingen över en längre period men förekommer även för kortare perioder på ett eller tre år. Den som misstänks för ett allvarligt brott kan häktas i väntan på att brottet utreds. Den häktade är enbart misstänkt för ett brott och betraktas som oskyldig fram till fällande dom. Domstolen kan besluta om häktning av en person som är skäligen misstänkt för brott (den lägre graden av misstanke) eller på sanno lika skäl misstänkt för brott (den högre graden av misstanke). Domstolens beslut om häktning om prövas var fjortonde dag. Häktning får beslutas i de fall: brottet ger ett års fängelse eller mer det finns risk att den misstänkte fortsätter begå brott det finns risk att den misstänkte håller sig undan rättegång och straff bevis kan förstöras om den misstänkte går fri utredningen försvåras på annat sätt om den misstänkte är på fri fot. Förutom häktade kan det i häktet även finnas personer som ska utvisas eller klienter som missskött sin villkorliga frigivning. Häkten finns vanligen placerade i anslutning till polishus, men tillhör Kriminalvården. En del häkten tar även emot gripna och anhållna, något som annars vanligen sköts via polisen och deras arrest. På häktena görs en del viktiga första insatser för de klienter som sedan kan komma att dömas till kriminal vårdspåföljd. Ett exempel är de upp sökare som samtalar med häktade med missbruksproblematik, unga häktade och häktade med våldsproblematik för att kartlägga behov och motivera till behandling. 3.1 INSKRIVNA 1 OKTOBER Antal inskrivna i häkte 1 oktober var som högst 2010 (1 849) och lägst 2015 (1 628), se diagram 3.1 och tabell 3.1. Fördelningen mellan de som var häktade och övriga i häkte (t ex förvartagna eller gripna/anhållna) varierade där antalet häktade var relativt stabilt fram till och med År 2015 minskade antalet häktade till vilket var det lägsta för perioden men ökade igen En större variation kan ses hos övriga inskrivna i häkte vilket främst berodde på att antalet verkställighetsfall minskade från 2009 till 2014 till följd av kortare väntetider för inskrivning på anstalt. Under 2015 och 2016 ökade antalet övriga i häkte jämfört med tidigare år vilket berodde på en ökning inom grupperna gripna/anhållna och i förvar tagna enligt utlänningslagen. DIAGRAM 3.1. Antal inskrivna i häkte 1 oktober Källa: KLAS-häkte Totalt inskrivna varav häktade Kön I diagram 3.2 redovisas antalet kvinnor och män inskrivna i häkte samt hur många av dessa som var häktade (streckade linjer) 1 oktober Antalet kvinnor inskrivna i häkte var runt 100 hela perioden. Antalet män varierade mer och var som lägst (2015) och som högst (2010). Av kvinnor inskrivna i häkte 1 oktober 2016 var 87 procent häktade. Motsvarande siffra för männen var 83 procent. Jämfört med föregående år var det ingen stor procentuell skillnad men antalsmässigt hade häktade kvinnor minskat medan häktade män hade ökat. Se tabell KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

29 3. HÄKTE DIAGRAM 3.2. Antal inskrivna i häkte 1 oktober efter kön. Källa: KLAS-häkte Kvinnor Män varav häktade kvinnor varav häktade män 3.2 PLATSER OCH BELÄGGNING Det genomsnittliga antalet ordinarie platser i häkte ökade med 54 procent sett över en tidsperiod på 28 år, från 1989 då antalet genomsnittliga platser var till platser Medelbeläggningen ökade under samma period från till 1 644, se tabell 3.3. Jämfört med 2015 minskade antalet ordinarie platser i genomsnitt under 2016 samtidigt som medelbeläggningen ökade något, se diagram 3.3. Kriminalvården utökade antalet platser under 2015 för att bemöta det dåvarande platsbehovet för specifika målgrupper. Till exempel ökades antalet arrestplatser samt särskilda platser för förvarstagna enligt utlänningslagen. Under 2016 konverterades ett antal häktesplatser avsedda för klienter i förvar åter till anstaltsplatser. Planerade och oplanerade platsförändringar ledde till att ett visst antal platser stängde. Detta medförde att medelantalet tillgängliga ordinarie platser minskade Utnyttjandegrad av platser Den genomsnittliga utnyttjandegraden av tillgängliga ordinarie platser i häkte minskade med nio procentenheter från 94 procent 2008 till 85 procent Den högsta utnyttjandegraden under perioden var 97 procent 2010 och den lägsta 79 procent 2013 och 2015, se diagram 3.4. Den låga utnyttjandegraden 2013 ledde till att Kriminalvården satsade på en flexiblare plats anpassning och utnyttjandegraden ökade därmed efterföljande år. Ned- och uppgången i utnyttjande graden var en följd av de platsförändringar som gjordes. Se tabell 3.4. DIAGRAM 3.4. Genomsnittlig utnyttjandegrad av ordinarie platser i häkte Källa: KLAS-häkte/Kriminalvårdens platsbeslut 100% 90% 94% 93% 97% 80% 87% 87% 84% 79% 79% 70% 85% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% DIAGRAM 3.3. Antal platser och beläggning i genomsnitt i häkte Källa: KLAS-häkte/Kriminalvårdens platsbeslut, Verksamhetsstatistik Tillgängliga ordinarie platser i genomsnitt Medelbeläggning KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

30 3. HÄKTE Månadsvariation i medelbeläggningen Medelbeläggningen i häkte varierar från månad till månad och mellan säsonger vilket beror på säsongsrelaterade skillnader i aktiviteten genom rättskedjan, från polis till domstol. Säsongsvariationen var kraftig men kontinuerlig i en årlig cykel med en markant minskning under sommarmånaderna och en nedgång vid årsskiftet. Spridningen mellan månaderna var inte lika stor 2015 jämfört med 2014, toppen under vårmånaderna var inte lika hög och beläggningen avtog inte lika mycket under juli augusti. Under 2016 ökade beläggningen under vårmånaderna igen medan den fortsatt var avtagande under sommaren jämfört med Se diagram 3.5 och tabell GEMENSAMHETSRESTRIKTIONER Om gemensamhetsrestriktioner Åklagaren kan begära hos domstolen att en häktad under tiden i häkte ska ha restriktioner som innebär begränsad kontakt med omvärlden under utredningen. Den häktade får restriktioner när utredningen av det misstänkta brottet kan försvåras om den häktade får ha kontakt med omvärlden. När den häktade med restriktioner inte heller får vistas med andra intagna klienter i häkte kallas det för gemensamhetsrestriktion. Att Kriminalvården endast visar statistik över gemensamhetsrestriktioner beror på att det är dessa som främst påverkar verksamheten. 4 Omkring hälften av de häktade klienterna 1 oktober hade gemensamhetsrestriktioner. Andelen var som högst 2013 med 51 procent och som lägst 2009 och med 46 procent, se tabell 3.6. DIAGRAM 3.5. Beläggning i genomsnitt per månad i häkte Källa: KLAS-häkte/Kriminalvårdens platsbeslut Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December För mer information om restriktioner, besök åklagarmyndighetens hemsida 30 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

31 3. HÄKTE 3.4 TID FRÅN DOM TILL INSKRIVNING I ANSTALT I väntan på inskrivning i anstalt efter verkställbar dom hade klienter i häkte en mediantid på en vecka 2016 vilket var en dag längre jämfört med 2014 och Kvinnorna hade en väntetid på sex dagar 2016 vilket var en dag kortare än männen. Jämfört med 2014 hade tiden ökat med en dag både för kvinnor och för män Se tabell 3.7. verkställighetshinder men även på att tillgången till anstaltsplatser med rätt säkerhetsklass är begränsad. De flesta klienter med verkställbar dom 2016 blev inskrivna på en anstalt inom en månad och 52 procent inom en vecka. Motsvarande andelar 2014 och 2015 var 62 respektive 60 procent, se tabell 3.8. Väntetiden påverkas av beläggningen på anstalterna. Anledningen till att vissa klienter får längre väntetider kan till exempel bero på särskilda KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

32 3. HÄKTE TABELLVERK TABELLVERK KAPITEL 3 HÄKTE Inskrivna 1 oktober TABELL 3.1. Inskrivna i häkte 1 oktober Totalt inskrivna varav häktade varav häktade i % 80 % 78 % 80 % 84 % 86 % 87 % 87 % 82 % 83 % Källa: KLAS-Häkte TABELL 3.2. Inskrivna i häkte 1 oktober Kön Kvinnor Män Källa: KLAS-Häkte Inskrivna totalt varav häktade varav häktade i % Inskrivna totalt varav häktade varav häktade i % % % % % % % % % % % % % % % % % % % 32 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

33 TABELLVERK 3. HÄKTE Platser och beläggning TABELL 3.3. Platser och beläggning i genomsnitt i häkte År Tillgängliga ordinarie platser i genomsnitt Medelbeläggning Källa: KLAS-häkte/Kriminalvårdens platsbeslut, Verksamhetsstatistik TABELL 3.4. Platser och beläggning i genomsnitt, utnyttjandegrad samt vårddygn i häkte Tillgängliga ordinarie platser Tillfälliga platser i genomsnitt* Medelbeläggning Utnyttjandegrad ordinarie platser 94 % 93 % 97 % 87 % 87 % 79 % 84 % 79 % 85 % Utnyttjandegrad totalt 88 % 88 % 92 % 85 % 86 % 76 % 80 % 78 % 83 % Belagda vårddygn Källa: KLAS-häkte/Kriminalvårdens platsbeslut *Tillfälliga platser är platser inrättade endast under perioder när ordinarie platser inte räcker till. Kan exempelvis innebära att hyra/låna arrestplatser eller inhysa häktade på anstalt för att på kort sikt öka tillgången till häktesplatser. Här avses inte avskildhetsplatser för tillfällig placering. Genomsnittliga antalet tillfälliga platser 2013 och 2014 har inte beräknats på samma sätt som övriga år, felet upptäcktes under 2015 och en korrigering gjordes för innevarande år men inte bakåt i tiden. En korrigering av siffrorna för 2013 och 2014 skulle dock innebära att de var i nivå med siffran för KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

34 3. HÄKTE TABELLVERK TABELL 3.5. Beläggning i genomsnitt per månad i häkte Medelbeläggning Månad Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Källa: KLAS-häkte/Kriminalvårdens platsbeslut Gemensamhetsrestriktioner TABELL 3.6. Häktade med gemensamhetsrestriktioner 1 oktober Andel gemensamhetsrestriktioner 47 % 46 % 49 % 49 % 50 % 51 % 48 % 46 % 46 % Källa: KLAS-häkte Tid från dom till inskrivning i anstalt TABELL 3.7. Mediantid från verkställbar dom till inskrivning i anstalt efter kön Kön Antal Median(dagar) Antal Median(dagar) Antal Median(dagar) Kvinnor Män Totalt Gäller för de klienter som är häktade när domen faller. TABELL 3.8. Tid från verkställbar dom till inskrivning i anstalt Tid Antal Andel Antal Andel Antal Andel Inom 7 dagar % % % 8 14 dagar % % % dagar % % % Mer än 30 dagar % % % Totalt % % % Gäller för de klienter som är häktade när domen faller. 34 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

35 4. ANSTALT 4. ANSTALT I detta kapitel redovisas statistik över nyintagna, inskrivna 1 oktober samt platser och beläggning på anstalter. I avsnittet om klienter inskrivna 1 oktober förekommer delvis jämförelser med nyintagna. Tidsperioden för redovisningen varierar i de olika avsnitten med fokus på 2016 för att ge en ögonblicksbild eller längre perioder för att visa utveckingen över tid. Ett fängelsestraff är en frihetsberövande kriminalvårdspåföljd som avtjänas i anstalt. Strafftiden för ett fängelsestraff kan vara från 14 dagar till livstid. Kriminalvården arbetar för att den som är intagen i anstalt ska kunna återanpassa sig till samhället. Insatserna är inriktade på att motverka de skador som kan följa av en inlåsning och att förhindra återfall i brott. Under verkställighetens gång ska den intagne vara sysselsatt med arbete, utbildning, behandling eller annan strukturerad sysselsättning. 4.1 NYINTAGNA Om nyintagna Nyintagna är klienter som börjat verkställa ett fängelsestraff i anstalt och utgör därmed inflödet till anstalt under givet år. I statistik som innehåller nyintagna kan en klient räknas flera gånger om klienten påbörjar flera verkställigheter i anstalt under samma år. Antalet nyintagna i anstalt minskade kraftigt fram till 1997 vilket till stor del kan förklaras av den utökade IÖV-verksamheten. IÖVverksamheten utökades till hela landet efter att tidigare varit en försöksverksamhet med syfte att fungera som alternativ till kortare fängelsestraff vid några av de dåvarande frivårdsmyndigheterna. Även strafftidskriterierna ändrades till att gälla klienter med fängelsestraff upp till och med tre månader jämfört med tidigare två månader. Detta har senare utökats till att gälla klienter med en strafftid upp till och med sex månader. DIAGRAM 4.1. Antal nyintagna i anstalt Källa: Dokumentstatistik, KUM, KVR KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

36 4. ANSTALT En tydlig klientnedgång kan även ses under 2000-talet och efter 2004 minskade antalet nyintagna konstant med undantag för 2008 och Antalet nyintagna klienter 2016 var 8 495, det lägsta antalet under hela perioden. Se diagram 4.1 och tabell 4.1. Bakom det minskade klientinflödet ligger dels en förändrad brottsstruktur 5, dels påverkas Kriminal vårdens klientinflöde av tidigare led i rättskedjan; framförallt av förändringar i domstolarnas praxis, antal domar och utdömda strafftider. Genom åren har det därmed skett förändringar inom vissa huvudbrottskategorier, se bland annat delavsnittet om huvudbrott (4.1.1), respektive avsnitten om narkotikabrott/smuggling (7.4) och våldsbrott (7.5). Ålder Runt 50 procent av de nyintagna klienterna i anstalt var yngre än 35 år och störst andel av dessa klienter var år. Åldersfördelningen var relativt oförändrad under perioden. Antal klienter inom åldersintervallen under 2016 var ungefär lika många som 2015 bortsett från intervallet där antalet minskade något. Se tabell 4.2. leda till att vissa brott, vissa år, är mer eller mindre representerade bland nyintagna. När det gäller exempelvis trafikbrott och rattfylleri kan inflödet påverkas av polisens och åklagarnas insatser och prioriteringar inom trafikområdet. Antalet bötesmål kan påverka domstolarnas kapacitet och därmed utflödet av brottmål som kommer vidare till Kriminalvården. En stor del av det minskande antalet nyintagna klienter skedde inom gruppen dömda för våldsbrott. En jämförelse mellan 2008 och 2016 visar att antalet klienter minskade inom nästan alla huvudbrottskategorier. Den största minskningen skedde bland våldsbrotts- och rattfylleribrottsdömda. Det var endast inom huvudbrottskategorin narkotikabrott/smuggling som en ökning kunde ses. Se diagram 4.2 tabell 4.3. DIAGRAM 4.2. Antal nyintagna i anstalt efter huvudbrott HUVUDBROTT Om huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Narkotikabrott/smuggling Rån, även grovt Tillgreppsbrott Våldsbrott Brott mot allmänhet och stat Rattfylleri, även grovt Sexualbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Övrigt Huvudbrott är baserat på det grövsta brottet i aktuell lagföring. När en klient begår och döms för flera brott av varierande svårighetsgrad redovisas det brott som har det strängaste straffet i straffskalan som huvudbrott. Om fler än ett brott har samma straffvärde anges slumpvis ett av dessa som huvudbrott. En mer detaljerad indelning av huvudbrottskategorierna finns på sidan 134. Förändringar i nyintagna per huvudbrott har framförallt att göra med flödet i rättskedjan i stort och eventuella förändringar gällande brottsstrukturen. Specifika prioriteringar i tidigare delar av rättskedjan och praxis i brottmål kan 5 Se för Brottsförebyggande rådets rapportserie Brottsutvecklingen i Sverige. Huvudbrott efter ålder Det vanligaste huvudbrottet bland nyintagna 2016 var narkotikabrott/smuggling inom de flesta åldersgrupper. Bland klienter under 20 år var dock rån det vanligaste huvudbrottet och bland klienter i åldern 65 år och uppåt var rattfylleri det vanligaste, se tabell STRAFFTIDER Drygt tre fjärdedelar av nyintagna klienter i anstalt hade en strafftid upp till och med ett år. Antalet klienter minskade inom samtliga kategorier under perioden. Fördelningen av klienter förändrades något då andelen klienter med de allra kortaste strafftiderna, upp till två månader, ökade med tre procentenheter. Även klienter med strafftid över ett år men under två år ökade något med en procentenhet. 36 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

37 4. ANSTALT De två strafftidsgrupper som minskade i andel var klienter med strafftider över två månader upp till sex månader och över sex månader upp till ett år där andelen minskade med två respektive tre procentenheter, se tabell 4.5. Minskningen av antalet nyintagna klienter syns framförallt inom de kortare strafftiderna upp till och med ett år och främst inom kategorin över två månader upp till sex månader. Inom strafftiderna över ett år var antalet klienter relativt oförändrat 2016 jämfört med 2014, se diagram 4.3. DIAGRAM 4.3. Antal nyintagna i anstalt efter strafftid T<=2 mån 2 mån<t<=6mån 6 mån<t<=1 år år<t<2 år 2 år<=t<4 år 4 år<=t<10 år 2016 T>=10 år (inkl livstid) 4.2 INSKRIVNA 1 OKTOBER Om inskrivna 1 oktober Inskrivna 1 oktober består av antalet klienter som verkställer ett fängelsestraff i anstalt vid den specifika mättidpunkten, ett så kallat tvärsnitt. Detta ger en ögonblicksbild av verksamheten i anstalt. Antalet inskrivna 1 oktober 2008 var och 2016 var det vilket innebar en minskning med 22 procent. De stora minskningarna skedde framförallt under perioden för att sedan avta Se diagram 4.4 och tabell 4.8. Antalet inskrivna i anstalt 1 oktober påverkas av inflödet av fängelseverkställigheter och de intagnas utdömda strafftider. Efter 2009 minskade antalet inskrivna i anstalt 1 oktober konstant vilket var en effekt av det minskande antalet nyintagna i anstalt i kombination med färre långa strafftider. DIAGRAM 4.4. Antal inskrivna i anstalt 1 oktober KÄLLA: KVR Strafftid efter ålder För nyintagna i anstalt under 2016 var det vanligast med korta strafftider på upp till och med sex månader inom samtliga åldersgrupper förutom för klienter under 20 år där det var något vanligare med en strafftid över två månader upp till och med sex månader. Klienter under 20 år var dock få jämfört med övriga åldersgrupper. Se tabell Strafftid efter huvudbrott Narkotikabrott/smuggling var det vanligast förekommande huvudbrottet för nyintagna i anstalt under 2016 och två tredjedelar av klienterna dömda för detta hade en strafftid på upp till och med sex månader. Det var även det vanligaste huvudbrottet inom samtliga strafftidskategorier bortsett från strafftider mellan ett och två år samt tio år eller längre där våldsbrott var vanligast. Inom flertalet av huvudbrotten dömdes de flesta klienterna till en strafftid under ett år. Klienter dömda för rån och sexualbrott var däremot fler inom de längre strafftiderna över ett år, se tabell 4.7. Ålder Närmare hälften av klienterna inskrivna i anstalt 1 oktober var under 35 år varav den största gruppen var klienter i åldrarna år. Jämfört med 2014 minskade antalet med nästan 90 klienter Den största minskningen skedde inom åldersgrupperna år och år. Fördelningen mellan åldergrupperna under perioden var däremot relativt oförändrad, se tabell 4.9. Medel- och medianåldern för inskrivna i anstalt 1 oktober 2016 var 37 respektive 35 år. För nyintagna i anstalt var medelåldern densamma som för KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

38 4. ANSTALT inskrivna 1 oktober men medianåldern något lägre (37 respektive 34 år). Den lägre medianåldern för nyintagna visar på att unga i högre utsträckning dömdes till kortare strafftider. Medel- och medianålder för nyintagna inskrivna 1 oktober i anstalt Nyintagna i anstalt Inskrivna 1 oktober Medelålder Medianålder HUVUDBROTT Narkotikabrott/smuggling var det vanligaste huvudbrottet för inskrivna i anstalt 1 oktober men minskade under perioden med en kraftig nedgång i antal under 2012 och 2013, se diagram 4.5. Av samtliga inskrivna 1 oktober 2016 utgjordes 26 procent av narkotikabrotts-/ smugglingsdömda vilket var en minskning med fem procentenheter jämfört med Även våldsbrott som varit det näst vanligaste huvudbrottet minskade i antal men inte i lika stor utsträckning och är sedan 2013 det vanligaste huvudbrottet. Detta förklaras bland annat av att klienter som dömts för narkotikabrott/ smuggling får kortare strafftider, samtidigt som klienter dömda för våldsbrott får längre strafftider. Gruppen med våldsbrott som huvudbrott minskade från till 1271, en minskning med 14 procent, under perioden. Dessa utgjorde trots minskningen en större andel av de inskrivna 1 oktober 2016 (30 procent) jämfört med tidigare år (26 29 procent), se tabell DIAGRAM 4.5. Antal inskrivna i anstalt 1 oktober efter huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Narkotikabrott/smuggling Rån, även grovt Tillgreppsbrott Våldsbrott Brott mot allmänhet och stat Rattfylleri, även grovt Sexualbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Övrigt Fördelningen av huvudbrott skiljer sig åt mellan nyintagna i anstalt jämfört med inskrivna i anstalt 1 oktober, se tabell Narkotikabrott/ smuggling följt av våldsbrott och tillgreppsbrott var de vanligaste huvudbrotten bland nyintagna 2016 (29 respektive 17 procent). För inskrivna 1 oktober 2016 var våldsbrott följt av narkotikabrott/smuggling vanligast (30 respektive 26 procent). För huvudbrott med lägre andel inskrivna än nyintagna, exempelvis trafikbrott och ratt fylleri, innebär det generellt att det dömdes ut kortare strafftider. Omvänt fanns det även huvudbrott med högre andel inskrivna än nyintagna vilket innebär att de huvudbrotten ledde till längre strafftider, till exempel våldsbrott, sexualbrott och rån STRAFFTIDER Antalet klienter inskrivna 1 oktober minskade inom samtliga strafftidskategorier 2016 jämfört med De största minskningarna under perioden sett till antal skedde för klienter med en strafftid på över sex månader upp till och med ett år, samt från fyra år och under tio år. Tre fjärdedelar av klienterna inskrivna 1 oktober hade en strafftid över ett år varav en stor andel var långtidsdömda, vilket innebär att de hade strafftider på fyra år eller mer. Se tabell PLATSER OCH BELÄGGNING Beläggning är antalet intagna i anstalt, inklusive de som är frånvarande under korta perioder (till exempel på grund av frigång, permission eller annan tillfällig vistelse utanför anstalt), med andra ord alla som upptar en plats på en anstalt. Antal tillgängliga platser på anstalt varierar från månad till månad och från år till år för att anpassas till rådande beläggning. En ökning av beläggningen och antalet platser ses i början/mitten av 1990-talet och under 2000-talet, se diagram 4.6 och tabell var medelbeläggningen högre än antalet ordinarie platser i genomsnitt vilket innebar en genomsnittlig överbeläggning på anstalterna. Medelbeläggningen minskade därefter nästan konstant fram till Även antalet platser minskade fram till 2016 men nedgången började några år senare jämfört med medelbeläggningen. Sett till hela perioden ökade däremot både 38 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

39 4. ANSTALT DIAGRAM 4.6. Antal platser och beläggning i genomsnitt på anstalt Källa: KLAS-Anstalt/Kriminalvårdens platsbeslut, Verksamhetsstatistik Tillgängliga ordinarie platser i genomsnitt Medelbeläggning medelbeläggningen och det genomsnittliga antalet tillgängliga ordinarie platser med tre respektive fem procent. Utnyttjandegrad av ordinarie platser Den genomsnittliga utnyttjandegraden av ordinarie platser minskade under större delen av perioden Utnyttjandegraden ökade sedan från 85 till 89 procent 2016 jämfört med 2013 trots en fortsatt minskad klienttillströmning, se diagram 4.7 och tabell Detta berodde på att antalet platser minskade till följd av Kriminalvårdens satsning på att anpassa platskapaciteten på häkte och anstalt. DIAGRAM 4.7. Genomsnittlig utnyttjandegrad av ordinarie platser på anstalt Källa: KLAS-Anstalt/Kriminalvårdens platsbeslut 100% 90% 92% 92% 93% 92% 89% 80% 85% 85% 87% 89% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Säkerhetsklass Om säkerhetsklasser Kriminalvårdens anstalter är indelade i tre säkerhetsklasser (1, 2 och 3) där anstalter med säkerhetsklass 1 har den högsta säkerheten och anstalter med säkerhetsklass 3 har den lägsta säkerheten. Säkerhetsklassen ger vägledning om anstaltens grad av övervakning och kontroll och definieras utifrån en rad olika säkerhetsgraderande faktorer. För varje klient som ska påbörja verkställighet i anstalt görs en bedömning för att klienten ska hamna på rätt anstalt med rätt säkerhetsklassificering. Valet av säkerhetsnivå syftar till att identifiera vilka anstalter och avdelningar som har rätt grad av övervakning och kontroll baserat på risken för rymning, fritagning, fortsatt brottslighet, missbruk och annan misskötsamhet. Av de i genomsnitt platserna på anstalt 2016 var hälften platser med säkerhetsklass 2. Tillsammans med platserna med säkerhetsklass 1 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

40 4. ANSTALT utgjorde de närmare platser vilket var mer än fyra femtedelar av samtliga platser. Utnyttjandegraden var även högre i säkerhetsklass 1 och 2 (86 respektive 91 procent) i jämförelse med säkerhetsklass 3 (82 procent). Ett fåtal klienter saknade säkerhetsklass (i genomsnitt 27 klienter) vilket kan bero på att klienten var externplacerad eller satt på oklassad observationsplats, se tabell Säkerhetsplatser och skyddsplatser Om säkerhetsplatser och skyddsplatser Kriminalvården har på ett fåtal anstalter säker hetsenheter med två olika typer av platser: säkerhetsplatser och skyddsplatser. Säkerhetsplatser är till för klienter med en varaktig risk för rymning eller fritagning och särskilt hög risk för fortsatt allvarlig brottslig verksamhet. Säkerhetsplatser finns därför på avdelningar med särskild hög grad av övervakning och kontroll. Skyddsplatser är till för klienter som är i behov av skydd av olika anledningar. Skyddsbehovet kan grunda sig i till exempel hot på grund av vittnesmål, att klienten varit polisinformatör, brottets art, tidigare anställning inom exempelvis polisen eller Kriminalvården, eller att klienten är avhoppare från ett kriminellt nätverk. Det krävs mycket specifika orsaker för att en klient ska placeras på en säkerhets- eller skyddsplats och antalet tillgängliga platser var därför mycket begränsade fanns det 43 säkerhetsplatser i genomsnitt och medelbeläggningen var 12 klienter. Det var en minskning jämfört med både 2014 och 2015, se tabell Antalet säkerhetsplatser under perioden var 18 i genomsnitt och medelbeläggningen var mellan 9 och 11 klienter, se tabell KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

41 TABELLVERK 4. ANSTALT TABELLVERK KAPITEL 4 ANSTALT Nyintagna TABELL 4.1. Nyintagna i anstalt År Nyintagna i anstalt Källa: Dokumentstatistik, KUM, KVR KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

42 4. ANSTALT TABELLVERK TABELL 4.2. Nyintagna i anstalt efter ålder Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % Totalt % % % TABELL 4.3. Nyintagna i anstalt efter huvudbrott. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 5 % 5 % 6 % 6 % 5 % 6 % 6 % 6 % 5 % Antal Andel 8 % 8 % 7 % 7 % 6 % 6 % 6 % 6 % 7 % Antal Andel 23 % 24 % 24 % 24 % 23 % 23 % 25 % 27 % 29 % Antal Andel 12 % 11 % 11 % 11 % 10 % 10 % 9 % 9 % 8 % Antal Andel 4 % 5 % 5 % 5 % 5 % 4 % 5 % 5 % 5 % Antal Andel 4 % 3 % 3 % 4 % 3 % 3 % 4 % 3 % 3 % Antal Andel 14 % 14 % 14 % 16 % 17 % 19 % 17 % 17 % 17 % Antal Andel 6 % 5 % 5 % 5 % 6 % 6 % 5 % 4 % 4 % Antal Andel 19 % 18 % 18 % 18 % 18 % 17 % 17 % 16 % 17 % Antal Andel 6 % 6 % 6 % 6 % 6 % 5 % 5 % 6 % 5 % Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

43 TABELLVERK 4. ANSTALT TABELL 4.4. Nyintagna i anstalt 2016 efter huvudbrott och ålder. Huvudbrott Totalt Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Totalt TABELL 4.5. Nyintagna i anstalt efter strafftid. Strafftid Antal T<=2 mån Andel 32 % 30 % 32 % 32 % 34 % 35 % 35 % 35 % 35 % Antal mån<t<=6 mån Andel 27 % 26 % 27 % 26 % 27 % 27 % 27 % 26 % 25 % Antal mån<t<=1 å Andel 19 % 19 % 19 % 18 % 17 % 17 % 16 % 16 % 16 % Antal år<t<2 år Andel 9 % 10 % 10 % 10 % 9 % 9 % 10 % 9 % 10 % Antal år<=t<4 år Andel 9 % 9 % 9 % 9 % 8 % 8 % 9 % 9 % 9 % Antal år<=t<10 år Andel 4 % 4 % 4 % 4 % 3 % 3 % 4 % 4 % 4 % Antal T>=10 år (inkl. livstid) Andel 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 0 % 1 % 1 % 1 % Totalt TABELL 4.6. Nyintagna i anstalt 2016 efter strafftid och ålder. Strafftid Totalt T<=2 mån mån<t<=6 mån mån<t<=1 år år<t<2 år år<=t<4 år år<=t<10 år T>=10 år (inkl. livstid) Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

44 4. ANSTALT TABELLVERK TABELL 4.7. Nyintagna i anstalt 2016 efter huvudbrott och strafftid. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat T<=2 mån 2 mån <T<= 6 mån 6 mån <T<= 1 år 1 år <T< 2 år 2 år <=T< 4 år 4 år <=T< 10 år T>=10 år Totalt Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Totalt Inskrivna 1 oktober TABELL 4.8. Inskrivna i anstalt 1 oktober Huvudbrott Inskrivna 1 oktober TABELL 4.9. Inskrivna i anstalt 1 oktober efter ålder Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel % 57 1 % 49 1 % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % 91 2 % % Totalt % % % 44 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

45 TABELLVERK 4. ANSTALT TABELL Inskrivna i anstalt 1 oktober efter huvudbrott. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 4 % 5 % 6 % 6 % 6 % 6 % 7 % 7 % 6 % Antal Andel 5 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % Antal Andel 31 % 30 % 31 % 32 % 29 % 27 % 26 % 27 % 26 % Antal Andel 3 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 1 % Antal Andel 9 % 10 % 10 % 11 % 11 % 10 % 10 % 10 % 10 % Antal Andel 9 % 8 % 8 % 8 % 9 % 9 % 9 % 9 % 9 % Antal Andel 7 % 6 % 6 % 7 % 7 % 8 % 8 % 8 % 8 % Antal Andel 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Antal Andel 27 % 26 % 26 % 26 % 28 % 29 % 28 % 28 % 30 % Antal Andel 5 % 6 % 5 % 4 % 5 % 4 % 4 % 4 % 5 % Totalt TABELL Nyintagna respektive inskrivna 1 oktober i anstalt 2016 efter huvudbrott. Nyintagna Inskrivna 1 oktober Huvudbrott Antal Andel Antal Andel Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott % % Brott mot allmänhet och stat % % Narkotikabrott/smuggling % % Rattfylleri, även grovt % 60 1 % Rån, även grovt % % Sexualbrott % % Tillgreppsbrott % % Trafikbrott, ej rattfylleri % 35 1 % Våldsbrott % % Övrigt % % Totalt % % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

46 4. ANSTALT TABELLVERK TABELL Inskrivna i anstalt 1 oktober efter strafftid. Huvudbrott Antal T<=2 mån Andel 5 % 4 % 4 % 4 % 4 % 5 % 5 % 5 % 5 % Antal mån<t<=6 mån Andel 8 % 8 % 7 % 7 % 8 % 8 % 8 % 8 % 7 % Antal mån<t<=1 år Andel 15 % 14 % 15 % 13 % 13 % 13 % 12 % 13 % 12 % Antal år<t<2 år Andel 15 % 15 % 15 % 15 % 14 % 14 % 16 % 15 % 16 % Antal år<=t<4 år Andel 24 % 24 % 24 % 25 % 24 % 25 % 26 % 26 % 26 % Antal år<=t<10 år Andel 24 % 24 % 24 % 24 % 24 % 23 % 22 % 22 % 22 % Antal T>=10 år (inkl. livstid) Andel 11 % 11 % 11 % 11 % 12 % 12 % 12 % 12 % 11 % Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

47 TABELLVERK 4. ANSTALT Platser och beläggning TABELL Platser och beläggning i genomsnitt på anstalt År Tillgängliga ordinarie platser i genomsnitt Medelbeläggning Källa: KLAS-anstalt/Kriminalvårdens platsbeslut, Verksamhetsstatistik TABELL Utnyttjandegrad av ordinarie platser på anstalt Utnyttjandegrad 92 % 92 % 93 % 92 % 89 % 85 % 85 % 87 % 89 % Källa: KLAS-anstalt/Kriminalvårdens platsbeslut TABELL Platser och beläggning i genomsnitt samt utnyttjandegrad på anstalt 2016 efter säkerhetsklass. Säkerhetsklass Tillgängliga ordinarie platser i genomsnitt Medelbeläggning Utnyttjandegrad % % % Saknas* Totalt % Källa: KLAS-Anstalt/Kriminalvårdens platsbeslut * Saknad säkerhetsklass kan bero på att klienten var externplacerad eller satt på oklassad observationsplats. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

48 4. ANSTALT TABELLVERK TABELL Säkerhetsplatser enligt 2:4 FäL samt genomsnittlig beläggning och utnyttjandegrad Tillgängliga säkerhetsplatser i genomsnitt Medelbeläggning Utnyttjandegrad 40 % 38 % 27 % Källa: KLAS Anstalt/Kriminalvårdens platsbeslut TABELL Skyddsplatser samt genomsnittlig beläggning och utnyttjandegrad Tillgängliga skyddsplatser i genomsnitt Medelbeläggning Utnyttjandegrad 48 % 49 % 59 % Källa: KLAS Anstalt/Kriminalvårdens platsbeslut 48 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

49 5. FRIVÅRD 5. FRIVÅRD I det här kapitlet redovisas statistik över inflödet av verkställigheter till frivården, det vill säga påbörjade verkställigheter. Statistiken redovisas både för frivården totalt och för enskilda verkställighets former. Det ingår även ett avsnitt om villkorligt frigivna som blir aktuella inom frivården efter ett fängelsestraff om de ställs under övervakning. Tidsperioden för redovisningen varierar i de olika avsnitten mellan en aktuell bild av de tre senaste åren och en längre period för att visa utvecklingen över tid. Frivården övervakar klienter som döms till skyddstillsyn, klienter som blir villkorligt frigivna från fängelse och klienter som har fotboja istället för fängelsestraff (intensivövervakning med elektronisk kontroll). Klienter dömda till villkorlig dom med samhällstjänst övervakas inte av Kriminalvården men frivården administrerar samhällstjänsten. Övervakning inom frivården innebär förutom kontroll även motivations- och påverkansarbete med utgångspunkt i en verkställighetsplan. En sådan plan ska finnas som grund för de åtgärder som ska genomföras, till exempel deltagande i behandlingsprogram. Klienten ska träffa sin handläggande tjänsteman regelbundet och ha strukturerade samtal som syftar till att fokusera på klientens kriminogena behov utifrån risk-, behov och mottaglighetsprincipen. Utöver detta kan klienten utifrån behov förordnas en lekmannaövervakare, som en typ av kontaktman, och/ eller genomgå andra insatser. 5.1 PÅBÖRJADE VERKSTÄLLIG HETER I FRIVÅRD Om påbörjade verkställigheter i frivård Påbörjade verkställigheter i frivård visar inflödet till frivården ett givet år och består av påföljderna skyddstillsyn och villkorlig dom med samhällstjänst, samt fängelsedömda som verkställer straffet genom intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV). En klient kan räknas flera gånger i statistiken om klienten påbörjar fler verkställigheter under samma år. Villkorligt frigivna räknas inte in i inflödet av påbörjade frivårdsverkställigheter eftersom de redan är kriminalvårdsklienter med fängelsedom. Det totala inflödet till frivården visar en ökning av antalet klienter vilket främst beror på att möjligheten att verkställa straff genom villkorlig dom med samhällstjänst och intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) tillkommit under perioden, se tabell 5.1. Införandet av IÖV 1994 blev ett alternativ för fängelsedömda med kortare strafftider och från och med januari 1999 infördes möjligheten att få föreskrift om samhällstjänst även vid villkorlig dom. Ökningen av antalet klienter var även delvis en effekt av förändringar i domstolarnas val av påföljd med färre fängelsestraff och fler straff i frivård. Effekten av dessa påverkansfaktorer kan ses i mitten på 90-talet och under 00-talet då antalet påbörjade verkställigheter i frivård ökade samtidigt som antalet nyintagna i anstalt minskade (se avsnitt 4.1). Inflödet till frivården hade länge en uppåtgående trend men efter 2009 vände det för både skyddstillsyn och IÖV. Efter 2012 minskade även verkställigheter med villkorlig dom med samhällstjänst. Antalet påbörjade verkställigheter i frivård 2016 var det lägsta sedan 2000, se diagram 5.1. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

50 5. FRIVÅRD DIAGRAM 5.1. Antal påbörjade verkställigheter inom frivården efter påföljd. Källa: Dokumentstatistik, KUM, KVR Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjad IÖV 5.2 SKYDDSTILLSYN Om skyddstillsyn Skyddstillsyn är en påföljd som äger rum ute i samhället. En skyddstillsynsdom innebär att klienten har en prövotid på tre år och ställs under övervakning av frivården första året. Vid skyddstillsyn bor klienten vanligtvis hemma med krav om regelbunden kontakt med frivården genom en frivårdshandläggare. Skyddstillsyn kan vara kombinerat med: föreskrift om samhällstjänst föreskrift om särskild behandlingsplan (även kallat kontraktsvård) fängelse i högst tre månader. Antalet påbörjade skyddstillsynspåföljder ökade 2009 för att därefter relativt konstant minska fram till 2016 då antalet var Detta var det lägsta antalet under perioden och en total minskning med klienter (20 procent) jämfört med 2008 då antalet klienter var Se diagram 5.2 och tabell 5.2. DIAGRAM 5.2. Antal påbörjade skyddstillsyner KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

51 5. FRIVÅRD Påföljdskategori i grunddom Ren skyddstillsyn, vilket innebär skyddstillsyn utan föreskrift om samhällstjänst eller kontraktsvård, var den vanligaste påföljdskategorin bland klienter som påbörjade skyddstillsyn Av de totalt klienterna 2016 hade klienter ren skyddstillsyn varav 254 hade skyddstillsyn med fängelse. Skyddstillsyn med föreskrift om kontraktsvård var 2008 vanligare än skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst men har under perioden halverats från till 675. Skyddstillsyn med samhällstjänst ökade fram till 2012 för att därefter minska igen och hade totalt minskat med cirka 200 klienter, från till 1 044, 2016 jämfört med Se tabell 5.2. Ålder Hälften av klienterna som påbörjade skyddstillsyn var mellan 20 och 34 år, de flesta var i åldrarna 20 24, se tabell 5.3. Det var även inom åldersgruppen som antalet klienter minskade mest under treårsperioden. Tillsammans med de yngsta klienterna (under 20 år) minskade antalet med drygt 300 klienter och står för mer än hälften av den totala minskningen inom påbörjad skyddstillsyn på cirka 600 klienter. Huvudbrott Narkotikabrott/smuggling var det vanligaste huvudbrottet bland klienter med påbörjad skyddstillsyn med undantag för Våldsbrott och narkotikabrott/smuggling var antalsmässigt lika stora fram till 2011 men därefter minskade antalet våldsbrott och 2016 uppmättes periodens lägsta antal. Narkotikabrott/smuggling ökade under perioden, en utveckling som skiljer sig från de övriga huvudbrotten där de flesta minskade. Trafikbrotten mer än halverades, och våldsbrott samt tillgreppsbrott minskade med en tredjedel 2016 jämfört med Se diagram 5.3 och tabell 5.4. DIAGRAM 5.3. Antal påbörjade skyddstillsyner efter huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Narkotikabrott/smuggling Rån, även grovt Tillgreppsbrott Våldsbrott SKYDDSTILLSYN MED SAMHÄLLSTJÄNST Om skyddstillsyn med samhällstjänst Brott mot allmänhet och stat Rattfylleri, även grovt Sexualbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Övrigt Skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst innebär att klienten är skyldig att utföra ett samhällsnyttigt, oavlönat arbete ett visst antal timmar på sin fritid (utöver att sköta sin övervakning). För att domstolen ska döma till samhällstjänst krävs ett samtycke från den tilltalade. Domstolen kan döma ut mellan 40 och 240 timmars samhällstjänst. I domen ska det framgå hur mycket de utdömda timmarna skulle ha motsvarat i strafftid om fängelse valts istället. Detta benämns som den alternativa strafftiden och kan vara från 14 dagar och upp till ett år. Samhällstjänst ska genomföras på ungefär samma tid som det skulle ha tagit att verkställa det alternativa fängelsestraffet. Kriminal vården ansvarar för att klienten får en plats för sin samhällstjänst och att en arbetsplan upprättas. Arbetet ska inte inkräkta på den öppna arbetsmarknaden och arbetsuppgifterna bör så långt som möjligt vara av den arten att de normalt inte utförs av anställda. Alternativ strafftid Domstolen avgör den alternativa strafftiden och ska i domen ange det fängelsestraff som personen hade dömts till i det fall fängelse vore aktuellt. Runt 90 procent av klienterna som påbörjade skyddstillsyn med samhällstjänst under fick en utdömd alternativ strafftid på upp KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

52 5. FRIVÅRD till och med sex månader. Av dessa hade procentenheter en alternativ strafftid på upp till och med två månader, se tabell 5.5. Tid från verkställbar dom till start av samhällstjänst För klienter dömda till skyddstillsyn med samhällstjänst 2016 var mediantiden från det att domen blivit verkställbar till det att verkställigheten av samhällstjänst påbörjades 73 dagar. Jämfört med 2014 var detta en ökning i tid med fyra dagar. Kvinnorna hade två dagar kortare mediantid än männen 2014 men glappet minskade och 2016 var tiden densamma för kvinnor och män, se tabell 5.6. Enligt Kriminalvårdens regelverk bör verkställighet med föreskrift om samhällstjänst normalt påbörjas inom åtta veckor efter det att domen blivit verkställbar. Andelen klienter med skyddstillsyn som fick påbörja sin samhällstjänst inom måltiden på åtta veckor var procent, se tabell 5.7. Anledningen till att målet inte uppnåddes i många av fallen beror på att klienten misskött sig eller att det finns andra hinder för att verkställa samhällstjänsten. Åklagaren eller domstolen kan då behöva ta ny ställning till om samhällstjänst är aktuellt, vilket kan medföra en fördröjning av starttiden SKYDDSTILLSYN MED KONTRAKTSVÅRD Om skyddstillsyn med kontraktsvård Skyddstillsyn med föreskrift om särskild behandlingsplan, så kallad kontraktsvård, kan bli aktuellt om missbruk/beroende eller någon annan problematik som kräver behandling väsentligt bidragit till brottsligheten. Istället för att dömas till fängelse kan klienten då dömas till kontraktsvård och få behandling för sin problematik. Domstolen anger i domen hur långt fängelsestraff kontraktsvården motsvarar. Detta benämns som den alternativa strafftiden och kan vara upp till två års fängelse. samråd med exempelvis socialtjänst, läkare och/eller beroendevård. Vården kan ges i öppenvård, familjevård eller på institution. Alternativ strafftid Antalet klienter som påbörjade skyddstillsyn med kontraktsvård hade halverats 2016 jämfört med Nedgången kan ses inom samtliga kategorier för den alternativa strafftiden men framförallt inom de allra kortaste strafftiderna upp till och med två månader, se tabell 5.8. Denna nedgång beror huvudsakligen på ett minskat intresse bland rattfyllerister att genomgå behandling i stället för att dömas till fängelse eller samhällstjänst. I och med detta ändrades fördelningen inom strafftidskategorierna och de alternativa strafftiderna upp till och med sex månader minskade med tio procentenheter under perioden, från 61 till 51 procent. Alternativa strafftider över sex månader ökade med motsvarande andelar, från 36 till 46 procent, trots att de antalsmässigt blev färre. Påbörjade och avbrutna verkställigheter I tabell 5.9 redovisas antal påbörjade skyddstillsyner med kontraktsvård och hur många av dessa som avbrutits inom en tvåårsperiod. Senare statistik finns inte tillgänglig då skyddstillsyn med kontraktsvård i regel kan pågå upp till och med två år. Det innebär att de verkställigheter som påbörjades 2015 eller senare fortfarande kan pågå och att avbrutna kontraktsvårdspåföljder kan tillkomma efter att denna publikation färdigställts. Antalet påbörjade skyddstillsyner med kontraktsvård minskade 2014 jämfört med tidigare år. Även antalet avbrutna verkställigheter av skyddstillsyn med kontraktsvård minskade under perioden. Andelen avbrutna skyddstillsyner med kontraktsvård var däremot relativt oförändrad under treårsperioden, under 2014 var andelen 28 procent, se diagram 5.4. En förutsättning för kontraktsvård är att klienten inser sitt problem och är villig att genomgå behandling för det. Vilken typ av vård som är lämplig bedöms vanligtvis av frivården i 52 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

53 5. FRIVÅRD DIAGRAM 5.4. Andel påbörjade skyddstillsyner med kontraktsvård 2014 efter helt verkställd respektive avbruten verkställighet. 5.3 VILLKORLIG DOM MED SAMHÄLLSTJÄNST 28 % Om villkorlig dom med samhällstjänst Helt verkställd skyddstillsyn med kontraktsvård 72 % Avbruten skyddstillsyn med kontraktsvård Villkorlig dom med samhällstjänst innebär att klienten är skyldig att utföra ett samhällsnyttigt och oavlönat arbete ett visst antal timmar på sin fritid. För att domstolen ska dömda till samhällstjänst krävs ett samtycke från den tilltalade. Domstolen bestämmer antalet timmar till minst 40 och högst 240. I domen ska det även framgå hur lång tid de utdömda timmarna skulle ha motsvarat i strafftid om fängelse valts istället. Detta benämns som den alternativa strafftiden och kan vara från 14 dagar och upp till ett år SKYDDSTILLSYN MED FÄNGELSE Om skyddstillsyn med fängelse Skyddstillsyn kan förenas med fängelse i lägst fjorton dagar och högst tre månader. Fängelse straffet verkställs i sin helhet vilket innebär att klienten inte friges villkorligt efter två tredjedelar av strafftiden. Detta fängelsestraff kan inte avtjänas genom IÖV. Vid dom till skyddstillsyn eller under pågående skyddstillsyn kan även ett separat fängelsestraff dömas ut vilket då verkställs enligt samma regler som för vanliga fängelsestraff. Dessa klienter återfinns även i redovisningen av fängelsedömda. Strafftid Strafftiden för klienter med påbörjad skyddstillsyn med fängelse var relativt jämnt fördelad över strafftidskategorierna upp till och med tre månader. Strafftider upp till och med en månad var vanligast Tidigare år var strafftider på över två månader upp till och med tre månader vanligast. Se tabell Villkorlig dom innefattar en prövotid om två år men klienten står inte under övervakning utan verkställer enbart samhällstjänsten genom Kriminalvården. Kriminalvården ansvarar för att klienten får en plats för sin samhällstjänst och att en arbetsplan upprättas. Samhällstjänsten ska genomföras under ungefär samma tid som det skulle ha tagit att verkställa det alternativa fängelsestraffet. Arbetet ska inte inkräkta på den öppna arbets marknaden och arbetsuppgifterna bör så långt som möjligt vara av den arten att de normalt inte utförs av anställda. Påbörjade verkställigheter med villkorlig dom med samhällstjänst var som högst under 2012 då antalet var Därefter minskade antalet med nästan klienter fram till Antalet påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst minskade från till (motsvarande 21 procent) 2016 jämfört med 2008, se diagram 5.5 och tabell Ålder En minskning av antalet klienter med villkorlig dom med samhällstjänst skedde inom nästan samtliga åldersgrupper under Åldersgruppen som 2014 utgjorde en fjärdedel av klienterna stod för den största minskningen. Under utgjorde de istället en femtedel av de som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst. En viss ökning kan ses bland klienterna som var 55 år eller äldre, se tabell KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

54 5. FRIVÅRD DIAGRAM 5.5. Antal påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst Huvudbrott Bland klienter dömda till villkorlig dom med samhällstjänst under perioden hade ungefär två tredjedelar våldsbrott eller rattfylleri som huvudbrott. Den kraftiga minskningen i inflödet ses främst bland klienter som dömts för våldsbrott. Under 2015 avtog nedgången något som en följd av ett ökat inflöde av klienter som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst med huvudbrott narkotikabrott/smuggling eller rattfylleri. Antalet klienter med dessa huvudbrott minskade dock åter under 2016, se tabell Alternativ strafftid Om den villkorliga domen misskötts kan domstolen döma klienten till ett fängelsestraff istället där hänsyn ska tas till den så kallade alternativa strafftiden. I domen till villkorlig dom ska det därför anges hur långt straffet skulle ha blivit om klienten hade dömts till fängelse. Den alternativa strafftiden för villkorligt dömda med samhällstjänst var oftast kort och en stor andel hade en alternativ strafftid på upp till och med en månad under perioden Av de klienter som påbörjade villkorlig dom med samhälls tjänst 2016 hade 57 procent en strafftid på en månad eller mindre, se tabell Tid från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst För klienter dömda till villkorlig dom med samhällstjänst 2016 var mediantiden från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst 56 dagar, en ökning med en dag jämfört med de två föregående åren. Kvinnornas mediantid var 55 dagar 2016 vilket var fyra dagar längre jämfört med Männen hade en mediantid på 56 dagar 2016 och hade likt totalen ökat med en dag, se tabell Under påbörjade omkring hälften av klienterna sin samhällstjänst inom åtta veckor vilket är i överensstämmelse med Kriminalvårdens mål, se tabell För klienter med villkorlig dom med samhällstjänst var medianen från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst kortare än för klienter med dom om skyddstillsyn med samhällstjänst (se delavsnitt 5.2.1). Även en större andel klienter med villkorlig dom uppnådde målet om att påbörja samhällstjänsten inom åtta veckor än klienter med skyddstillsyn. Det beror på att klienter som döms till skyddstillsyn har ett behov av stöd och kontroll med ett flertal insatsbehov som behöver tillgodoses utöver att samhällstjänsten ska verkställas. 5.4 INTENSIVÖVERVAKNING MED ELEKTRONISK KONTROLL (IÖV) Om intensivövervakning med elektronisk kontroll Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) är ett alternativt sätt att avtjäna ett fängelsestraff. Straffet avtjänas i hemmet och klienten övervakas med hjälp av en sändare (fotboja). Klienten får bara vistas utanför bostaden i samband med sysselsättning och vissa bestämda ändamål enligt ett individuellt schema. Frivården gör oanmälda hembesök, främst under kvällar och helger, för att kontrollera att klienten inte är påverkad av alkohol eller andra droger. Den som döms till fängelse i högst sex månader kan ansöka om att avtjäna straffet genom IÖV istället för i anstalt. Frivården utreder om den sökande är lämplig för denna verkställig hetsform utifrån personliga förhållanden. En förutsättning för att bli beviljad IÖV är att klienten har tillgång till bostad och syssel sättning. Om klienten tidigare verkställt ett straff genom IÖV måste det efter verkställig hetens slut ha passerat minst tre år under vilken klienten inte begått något brott (som lett till strängare påföljd än böter) för att klienten åter ska få verkställa ett straff genom IÖV. 54 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

55 5. FRIVÅRD Påbörjade verkställigheter med IÖV minskade från verkställigheter till verkställigheter mellan 2008 och 2016, se diagram 5.6 och tabell En anledning till minskningen var att antalet lagakraftvunna domar upp till sex månaders fängelse minskade och därmed fick färre klienter ett erbjudande om IÖV. DIAGRAM 5.6. Antal fängelsedömda som påbörjat intensivövervakning med elektronisk kontroll Tid från verkställbar dom till påbörjad IÖV För klienter dömda till fängelse och som verkställde straffet genom IÖV 2016 var mediantiden från verkställbar dom till påbörjad verkställighet 88 dagar. För kvinnorna var mediantiden 83 dagar vilket var sex dagar kortare i jämförelse med männen. Jämfört med 2014 ökade den totala mediantiden med fem dagar, männens mediantid ökade med sex dagar medan kvinnornas tid var oförändrad, se tabell Kriminalvården anser att 60 procent av IÖVklienterna ska kunna påbörja sin verkställighet inom tre månader (90 dagar). Andelen som uppnådde detta 2016 var 54 procent, vilket är en minskning med sex procentenheter jämfört med Se tabell Ålder Bland klienter som påbörjade IÖV 2014 var den största gruppen år. Antalet i gruppen minskade därefter och var klienter i åldrarna år vanligast. Inom de övriga åldersgrupperna skedde inga större förändringar, se tabell Huvudbrott Rattfylleri var det vanligaste huvudbrottet och utgjorde mellan 43 och 48 procent av IÖV-klienterna som påbörjade verkställighet under perioden, se tabell Detta skiljer IÖV-klienterna från övriga frivårdspåföljder där våldsbrott eller narkotikabrott/smuggling varit de vanligaste huvudbrotten under motsvarande period. Strafftider Klienter som påbörjar IÖV får inte ha en strafftid som är längre än sex månader. Mellan 2008 och 2016 hade cirka 50 procent av klienterna en strafftid upp till och med en månad. Drygt 30 procent hade en strafftid på över en månad upp till och med tre månader och resterande cirka 20 procent en strafftid på över tre månader. Inga större förändringar i fördelningen på strafftid skedde över åren, se tabell KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

56 5. FRIVÅRD 5.5 VILLKORLIG FRIGIVNING Om villkorlig frigivning Klienter som dömts till fängelse avtjänar vanligtvis två tredjedelar av sitt straff och blir sedan villkorligt frigivna med eller utan övervakning. Frivården beslutar om eventuell övervakning vid den villkorliga frigivningen. Vid långa fängelsestraff är huvudregeln att klienten får övervakning och vid kortare fängelsestraff är det klientens risk för återfall i brott som avgör om klienten ställs under övervakning. Övervakning innebär både stöd och kontroll och syftet är att frivården genom olika insatser ska bidra till att minska risken för återfall i brott. Det är främst klienter i anstalt som blir föremål för villkorlig frigivning men även klienter som verkställer fängelsedom genom IÖV kan bli villkorligt frigivna. Det finns undantag då klienten inte kan bli villkorligt frigiven vilket gäller klienter med fängelsestraff som är kortare än en månad, fängelsestraff i förening med skyddstillsyn och fängelsestraff som är ett förvandlingsstraff för böter. Antalet påbörjade villkorliga frigivningar med övervakning minskade konstant med undantag för Totalt under perioden var minskningen nästan klienter, se diagram 5.7 och tabell Eftersom denna klientpopulation främst kommer från tidigare anstaltsverkställighet påverkas den till stor del av inflödet till anstalt som också minskade under motsvarande period. En annan förklaring till det minskande antalet kan vara att allt fler får strafftider kortare än en månad och därmed inte blir aktuella för villkorlig frigivning. Ålder Antalet klienter som påbörjade villkorlig frigivning minskade inom de flesta åldersgrupperna men främst för klienter i åldrarna och Fördelningen mellan åldersgrupperna var däremot relativt oförändrad under treårsperioden, se tabell DIAGRAM 5.7. Antal påbörjade villkorliga frigivningar Huvudbrott Av de som påbörjade villkorlig frigivning hade störst antal narkotikabrott/smuggling som huvudbrott följt av våldsbrott. Dessa två huvudbrottskategorier var även de som minskade mest i antal under perioden tillsammans med tillgreppsbrott. Antalet klienter med trafikbrott 56 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

57 5. FRIVÅRD och rattfylleri som huvudbrott var betydligt färre jämfört med till exempel narkotikabrott/smuggling men minskade drastiskt under perioden, se tabell Villkorlig frigivning efter avgång från anstalt Den totala andelen klienter som villkorligt frigavs mellan 2008 och 2016 efter avgång från anstalt var relativt stabil under perioden med procent. Av dessa utgjorde de villkorligt frigivna med övervakning den största andelen men minskade under perioden samtidigt som de villkorligt frigivna utan övervakning ökade blev 42 procent villkorligt frigivna med övervakning och 34 procent utan övervakning. Motsvarande andel 2008 var 54 respektive 24 procent. Resterande andelar, mellan 20 och 24 procent under perioden, var övriga avgångar. Se diagram 5.8 och tabell Villkorlig frigivning efter avslutad IÖV Cirka 50 procent av klienterna som avslutade sin IÖV blev inte villkorligt frigivna vilket beror på de korta strafftiderna. Motsvarande andel av klienterna som påbörjade IÖV under perioden hade en strafftid på upp till och med en månad (se avsnitt 5.4) och blev därmed aldrig aktuella för villkorlig frigivning. Andelen villkorligt frigivna utan övervakning varierade mellan 41 och 44 procent och andel villkorligt frigivna med övervakning var mellan sex och nio procent av de avslutade IÖV-verkställigheterna under perioden. Se diagram 5.9 och tabell DIAGRAM 5.8. Antal avgångar från anstalt efter avgångstyp. DIAGRAM 5.9. Antal avslutade IÖV efter avgångstyp Villkorligt frigivna med övervakning Övriga avgångar, ej villkorligt frigiven Villkorligt frigivna utan övervakning Villkorligt frigivna med övervakning Helt verkställt, ej villkorligt frigiven Villkorligt frigivna utan övervakning KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

58 5. FRIVÅRD TABELLVERK TABELLVERK KAPITEL 5 FRIVÅRD Påbörjade verkställigheter i frivård TABELL 5.1. Påbörjade verkställigheter inom frivården efter påföljd. År Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjad IÖV Källa: Dokumentstatistik, KUM, KVR Totalt Skyddstillsyn TABELL 5.2. Påbörjad skyddstillsyn efter påföljdskategori i grunddom. Påföljdskategori Skyddstillsyn exkl. kontraktsvård och samhällstjänst varav antal skyddstillsyn med fängelse varav andel skyddstillsyn med fängelse 5 % 5 % 5 % 6 % 6 % 5 % 5 % 5 % 6 % Skyddstillsyn med samhällstjänst Skyddstillsyn med kontraktsvård Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

59 TABELLVERK 5. FRIVÅRD TABELL 5.3. Påbörjad skyddstillsyn efter ålder Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % Totalt % % % TABELL 5.4. Påbörjad skyddstillsyn efter huvudbrott. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 5 % 5 % 6 % 5 % 5 % 6 % 5 % 5 % 4 % Antal Andel 10 % 9 % 9 % 10 % 9 % 9 % 9 % 9 % 9 % Antal Andel 22 % 22 % 22 % 23 % 24 % 26 % 30 % 34 % 36 % Antal Andel 16 % 15 % 14 % 13 % 14 % 12 % 11 % 10 % 9 % Antal Andel 2 % 3 % 3 % 3 % 3 % 3 % 3 % 2 % 3 % Antal Andel 1 % 1 % 1 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 1 % Antal Andel 18 % 19 % 17 % 17 % 16 % 17 % 16 % 15 % 15 % Antal Andel 2 % 2 % 2 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Antal Andel 22 % 21 % 23 % 23 % 23 % 22 % 19 % 19 % 18 % Antal Andel 3 % 3 % 3 % 3 % 3 % 3 % 3 % 3 % 3 % Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

60 5. FRIVÅRD TABELLVERK TABELL 5.5. Påbörjad skyddstillsyn med samhällstjänst i grunddom efter alternativ strafftid. Alternativ strafftid Antal Ej utsatt Andel 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal T<=2 mån Andel 57 % 56 % 56 % 60 % 60 % 60 % 58 % 57 % 55 % Antal mån<t<=6 mån Andel 33 % 34 % 34 % 31 % 31 % 32 % 33 % 35 % 36 % Antal mån<t<=1 år Andel 10 % 10 % 9 % 9 % 8 % 8 % 9 % 8 % 9 % Antal år<t<=2 år Andel 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Totalt TABELL 5.6. Mediantid från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst för klienter med skyddstillsyn Kön Antal Median (dagar) Antal Median (dagar) Antal Median (dagar) Kvinnor Män Totalt TABELL 5.7. Tid från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst för klienter med skyddstillsyn Kön Antal Andel Antal Andel Antal Andel T<=8 veckor % % % 8 veckor<t<=16 veckor % % % 16 veckor<t<=6 mån % % % 6 mån<t<=1 år % % % T>1 år 32 3 % 17 2 % 38 4 % Totalt % % % 60 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

61 TABELLVERK 5. FRIVÅRD TABELL 5.8. Påbörjad skyddstillsyn med kontraktsvård i grunddom efter alternativ strafftid. Alternativ strafftid Antal Ej utsatt Andel 3 % 3 % 3 % 2 % 3 % 3 % 4 % 5 % 3 % Antal T<=2 mån Andel 32 % 34 % 31 % 30 % 30 % 32 % 29 % 26 % 24 % Antal mån<t<=6 mån Andel 29 % 27 % 28 % 29 % 29 % 28 % 26 % 25 % 27 % Antal mån<t<=1 år Andel 24 % 24 % 23 % 26 % 24 % 21 % 24 % 27 % 27 % Antal år<t<=2 år Andel 12 % 12 % 15 % 13 % 14 % 15 % 17 % 17 % 19 % Antal T>2 år Andel 0 % 0 % 0 % 1 % 0 % 1 % 0 % 0 % 1 % Totalt TABELL 5.9. Påbörjad skyddstillsyn med kontraktsvård i grunddom * samt antal och andel av dessa som avbrutit kontraktsvårdspåföljden Antal påbörjade skyddstillsyn med kontraktsvård varav antal som avbrutit varav andel som avbrutit 28 % 27 % 28 % * Senare statistik finns inte tillgänglig då skyddstillsyn med kontraktsvård kan pågå upp till och med två år. Det innebär att de verkställigheter som påbörjades 2015 eller senare ännu kan pågå och därmed kan det tillkomma avbrutna kontraktvårdspåföljder efter att denna publikation går i tryck. TABELL Antal påbörjad skyddstillsyn med fängelse efter strafftid. Strafftid Antal T<=1 mån Andel 29 % 34 % 27 % 28 % 32 % 29 % 32 % 34 % 39 % Antal mån<t<=2 mån Andel 34 % 26 % 30 % 31 % 29 % 29 % 29 % 28 % 28 % Antal mån<t<=3 mån Andel 37 % 39 % 42 % 41 % 39 % 41 % 38 % 38 % 33 % Antal T>3 mån Andel 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Totalt Villkorlig dom med samhällstjänst TABELL Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Antal påbörjade Påbörjade verkställigheter av villkorlig dom med samhällstjänst räknas från och med det första godkända arbetspasset. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

62 5. FRIVÅRD TABELLVERK TABELL Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst efter ålder Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % Totalt % % % TABELL Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst efter huvudbrott. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % Antal Andel 9 % 9 % 9 % 10 % 9 % 8 % 9 % 8 % 8 % Antal Andel 7 % 6 % 8 % 8 % 11 % 11 % 13 % 16 % 16 % Antal Andel 24 % 25 % 23 % 21 % 20 % 21 % 22 % 23 % 23 % Antal Andel 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal Andel 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Antal Andel 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 1 % 1 % Antal Andel 0 % 1 % 0 % 1 % 1 % 1 % 1 % 0 % 1 % Antal Andel 44 % 43 % 45 % 46 % 46 % 46 % 42 % 39 % 40 % Antal Andel 8 % 8 % 7 % 7 % 7 % 5 % 6 % 6 % 5 % Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

63 TABELLVERK 5. FRIVÅRD TABELL Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst efter alternativ strafftid. Alternativ strafftid Antal T<=1 mån Andel 62 % 61 % 61 % 60 % 59 % 60 % 58 % 56 % 57 % Antal mån<t<=2 mån Andel 18 % 19 % 19 % 18 % 19 % 19 % 19 % 20 % 19 % Antal T>2 mån Andel 20 % 20 % 21 % 22 % 22 % 21 % 23 % 24 % 24 % Totalt TABELL Mediantid från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst för klienter med villkorlig dom Kön Antal Median (dagar) Antal Median (dagar) Antal Median (dagar) Kvinnor Män Totalt TABELL Tid från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst för klienter med villkorlig dom Tid Antal Andel Antal Andel Antal Andel T<=8 veckor % % % 8 veckor<t<=16 veckor % % % 16 veckor<t<=6 mån % % % 6 mån<t<=1 år % % % T>1 år 60 2 % 27 1 % 39 1 % Totalt % % % Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) TABELL Fängelsedömda som påbörjat intensivövervakning med elektronisk kontroll Antal påbörjade KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

64 5. FRIVÅRD TABELLVERK TABELL Fängelsedömda som påbörjat intensivövervakning med elektronisk kontroll efter ålder Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel % 12 1 % 10 1 % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % Totalt % % % TABELL Fängelsedömda som påbörjat intensivövervakning med elektronisk kontroll efter huvudbrott. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 3 % 2 % 3 % 3 % 3 % 4 % 3 % 4 % 3 % Antal Andel 7 % 7 % 7 % 7 % 6 % 6 % 7 % 7 % 6 % Antal Andel 10 % 10 % 13 % 13 % 13 % 14 % 15 % 16 % 19 % Antal Andel 45 % 48 % 46 % 47 % 45 % 43 % 44 % 46 % 48 % Antal Andel 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal Andel 2 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 0 % Antal Andel 4 % 4 % 5 % 5 % 5 % 5 % 5 % 4 % 5 % Antal Andel 5 % 5 % 5 % 6 % 7 % 7 % 6 % 5 % 5 % Antal Andel 17 % 17 % 15 % 15 % 15 % 15 % 15 % 13 % 10 % Antal Andel 6 % 5 % 5 % 4 % 5 % 4 % 3 % 5 % 3 % Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

65 TABELLVERK 5. FRIVÅRD TABELL Fängelsedömda som påbörjat intensivövervakning med elektronisk kontroll efter strafftid. Strafftid Antal T<=1 mån Andel 49 % 49 % 49 % 50 % 49 % 47 % 49 % 50 % 50 % Antal mån<t<=2 mån Andel 21 % 22 % 21 % 22 % 22 % 22 % 22 % 22 % 24 % Antal mån<t<=3 mån Andel 10 % 11 % 9 % 10 % 9 % 10 % 9 % 8 % 9 % Antal T>3 mån Andel 20 % 18 % 21 % 18 % 20 % 21 % 20 % 19 % 17 % Totalt TABELL Mediantid från verkställbar dom till påbörjad intensivövervakning med elektronisk kontroll Kön Antal Median(dagar) Antal Median(dagar) Antal Median(dagar) Kvinnor Män Totalt TABELL Tid från verkställbar dom till påbörjad intensivövervakning med elektronisk kontroll Tid Antal Andel Antal Andel Antal Andel T<=3 mån % % % 3 mån<t<=6 mån % % % 6 mån<t<=1 år % % % T>1 år 99 5 % 75 4 % 73 4 % Totalt % % % Villkorlig frigivning TABELL Påbörjad villkorlig frigivning Antal påbörjade KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

66 5. FRIVÅRD TABELLVERK TABELL Påbörjad villkorlig frigivning efter ålder Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel % 65 2 % 52 1 % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % 90 2 % 69 2 % % 55 1 % 65 2 % Totalt % % % TABELL Påbörjad villkorlig frigivning efter huvudbrott. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 5 % 5 % 6 % 7 % 6 % 6 % 7 % 7 % 5 % Antal Andel 9 % 8 % 7 % 7 % 8 % 7 % 6 % 6 % 7 % Antal Andel 28 % 28 % 27 % 27 % 28 % 26 % 27 % 28 % 29 % Antal Andel 4 % 3 % 3 % 3 % 2 % 2 % 1 % 1 % 1 % Antal Andel 6 % 7 % 7 % 8 % 9 % 9 % 8 % 9 % 9 % Antal Andel 4 % 6 % 5 % 6 % 5 % 6 % 5 % 6 % 6 % Antal Andel 15 % 13 % 14 % 13 % 14 % 13 % 13 % 13 % 12 % Antal Andel 3 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 1 % 1 % 1 % Antal Andel 22 % 23 % 23 % 23 % 23 % 25 % 25 % 23 % 24 % Antal Andel 3 % 5 % 5 % 5 % 4 % 4 % 4 % 4 % 5 % Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

67 TABELLVERK 5. FRIVÅRD TABELL Avgångar från anstalt efter avgångstyp. Avgångstyp Villkorligt frigivna med övervakning Villkorligt frigivna utan övervakning Övriga avgångar, ej villkorligt frigiven Antal Andel 54 % 53 % 50 % 49 % 49 % 46 % 44 % 44 % 42 % Antal Andel 24 % 27 % 29 % 29 % 30 % 31 % 33 % 33 % 34 % Antal Andel 22 % 20 % 21 % 21 % 22 % 23 % 23 % 23 % 24 % Totalt TABELL Avslutade IÖV efter avgångstyp. Avgångstyp Villkorligt frigivna med övervakning Villkorligt frigivna utan övervakning Helt verkställt, ej villkorligt frigiven Antal Andel 7 % 6 % 7 % 8 % 8 % 9 % 7 % 6 % 5 % Antal Andel 43 % 44 % 44 % 42 % 41 % 43 % 43 % 43 % 43 % Antal Andel 51 % 50 % 50 % 50 % 51 % 48 % 51 % 51 % 52 % Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

68 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN Ett av Kriminalvårdens huvudsakliga uppdrag är att förebygga återfall i brott. Arbetet med återfallsförebyggande insatser pågår genom hela verkställigheten, trots det återfaller en del klienter i brott. Inflödet till Kriminalvården kan delas upp i två kategorier, klienter utan tidigare belastning och klienter med tidigare belastning (återfall). Det är naturligt att en del av inflödet till Kriminal vården direkt påverkas av utvecklingen av återfallsfrekvensen. Ett lyckat återfallasförebyggande arbete har därmed även effekt på inflödet av klienter till Kriminalvården. Återfall mäts efter att en viss tid passerat från tidigare verkställighet. I detta kapitel mäts återfall i brott till Kriminalvården, till fängelse eller frivård, med en uppföljningsperiod på tre år. Det innebär att statistiken redovisas för en grundpopulation, vilken består av klienter som avgått från anstalt eller påbörjat en verkställighet inom frivården, fram till och med 2013 och som återfallit i brott fram till utgången av Om återfall i brott Till återfall räknas enbart brott som begås under aktuell uppföljningsperiod och där klienten genom lagakraftvunnen dom döms till en ny kriminalvårdspåföljd. Även de fall där domen inte vunnit laga kraft men där klienten påbörjat verkställigheten räknas som återfall. Som återfall räknas inte domar som inte vunnit laga kraft och där verkställigheten inte har påbörjats eftersom de kan överklagas. Återintagning i anstalt efter att villkorlig frigivning avbrutits av övervaknings nämnden eller där tidigare verkställighet ändras till fängelse räknas inte heller som återfall eftersom inga nya brott begåtts. Påbörjad verkställig het av utländska domar räknas inte heller som återfall eftersom domarna inte är fullständiga, bland annat saknas brottstidpunkt. Figur 3 visar exempel på vad som räknas som återfall respektive inte återfall utifrån den angivna definitionen. Om återfall i brott fortsätter på nästa sida. FIGUR 3. Återfallsdefinition utifrån en starthändelse. (Med starthändelse menas tidpunkt för avslutad anstaltsverkställighet eller påbörjad frivårdsverkställighet.) Uppföljningsperiod 3 år Återfall Ej återfall Ej återfall Starthändelse!!! Brott Dom Laga kraft! 68 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

69 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN Fortsättning på Om återfall i brott Observera att informationen är begränsad och har strikta avgränsningar vilket medför att återfall som mått är något trubbigt. Det framkommer till exempel inte om den som återfaller har begått många brott under lång tid eller ett enstaka brott. Det framkommer inte heller om brottet är lindrigare eller grövre vid återfallet jämfört med tidigare brott. Ett grovt brott är ett återfall på samma sätt som ett mindre grovt brott. 6.1 ÅTERFALL I BROTT Andelen klienter som återfaller i brott med Kriminal vårdspåföljd var som högst 1999 då 42 procent återföll i brott. Andelen återfall har därefter en nedåtgående trend och minskar med 13 procentenheter fram till Av de klienter som avgick från anstalt eller påbörjade en frivårdspåföljd under 2013 var det 29 procent som återföll i brott inom tre år, vilket var i nivå med föregående år, se diagram 6.1. Andelen återfall beräknas utifrån en grundpopulation som består av de klienter som avgått från anstalt eller påbörjat en verkställighet inom frivården under året. Under perioden varierade antalet klienter i grundpopulationen mellan och Antal klienter i grundpopulationen 2013 var vilket var färre jämfört med åren innan, se tabell 6.1. DIAGRAM 6.1. Andel återfall i brott inom tre år efter avgång från anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård , KUM 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

70 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN Återfallen i brott inom tre år minskade bland klienter som avgått från anstalt och bland klienter som påbörjade skyddstillsyn mellan 2005 och Andelen återfall bland klienter som avslutade anstaltsverkställighet 2013 var 40 procent och bland klienter som påbörjade skyddstillsyn 33 procent. Jämfört med 2005 hade återfallen då minskat med tio respektive sex procent enheter. Bland klienter som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst eller IÖV var andelen återfall i brott relativt oförändrad under perioden. Återfallsfrekvensen för dessa två påföljder var åtta respektive 19 procent Att andelen återfall var lägre bland klienter inom påföljderna villkorlig dom med samhällstjänst och IÖV beror på att dessa klienterna oftast döms för lindrigare brott och bedöms ha en mindre risk att återfalla i brott. Se diagram 6.2 och tabell 6.2. DIAGRAM 6.2. Andel återfall i brott inom tre år efter avgång från anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård efter påföljd. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Anstalt Villkorlig dom med samhällstjänst Skyddstillsyn IÖV Kön Andelen kvinnor som återföll i brott var något lägre än andelen män under perioden Den kvinnliga grundpopulationen var betydligt färre i antal och mindre antalsmässiga förändringar kan därmed påverka andelen återfall i större utsträckning (vilket till viss del skulle kunna förklara nedgången 2008). Återfallen minskade med 8 procentenheter för båda könen under perioden. Se diagram 6.3 och tabell.6.3. DIAGRAM 6.3. Andel återfall i brott inom tre år efter avgång från anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård efter kön. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Kvinnor Män Ålder Nedgången av återfall skedde främst bland klienter under 50 år. Andelen klienter som återföll i brott inom åldersgrupperna under 50 år var mellan 30 och 32 procent Jämfört med 2005 hade återfallen då minskat med sju till åtta procentenheter inom respektive åldersgrupp. Inom den äldsta åldersgruppen skedde inga större förändringar under perioden, men de hade däremot en lägre andel återfall än övriga åldersgrupper, 21 procent år Se tabell 6.4. Återfall efter tidigare kriminalvård s verkställigheter Det finns ett tydligt samband mellan risken för återfall och antalet tidigare kriminalvårdsverkställigheter. En klient med flera tidigare kriminal vårdsverkställigheter visar en större risk att återfalla. Redovisningen nedan baseras på antalet tidigare kriminalvårdsverkställigheter under den senaste femårsperioden innan senaste verkställighet. Mindre än en femtedel av klienter utan tidigare kriminalvårdsverkställighet återföll i brott inom en treårsperiod, se diagram 6.4. För klienter med en tidigare verkställighet minskade andelen återfall från 47 procent till 39 procent under perioden. Klienter med sex eller fler tidigare verkställigheter, vilket var en liten grupp, hade en återfallsfrekvens på runt 90 procent. Antalet klienter i grundpopulationen minskade kraftigt för de med fyra eller fler tidigare kriminalvårdsverkställigheter, se tabell 6.5. Detta bör ha en positiv effekt på den totala återfallsfrekvensen. 70 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

71 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN DIAGRAM 6.4. Andel återfall i brott inom tre år efter avgång från anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård efter antal tidigare kriminalvårdsverkställigheter. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % eller fler Tiden till återfall skiljer sig melan klienter utifrån hur många tidigare kriminalvårdsverkställig heter de haft. Efter ett år hade knappt 10 procent av klienterna utan tidigare kriminalvårdsverkställighet återfallit medan motsvarade siffra för klienter med sex eller fler tidigare kriminalvårdsverkställigheter var över 60 procent, se tabell 6.6. Klienter utan tidigare kriminalvårdsverkställighet hade en näst intill linjär utveckling av återfallen vilket tyder på att tiden inte har så stor påverkan på när klienten återfaller. Klienter med många tidigare kriminalvårdsverkställigheter hade en mycket brantare kurva under första året som sedan planar ut kraftigt mot slutet av treårsperioden vilket tyder på att dessa klienter återfaller mycket snabbare och att många har återfallit redan under första året, se diagram 6.5. Notera att återfall i brott räknas till det datum då klienten genom lagakraftvunnen dom dömts till en kriminalvårdspåföljd alternativt påbörjat verkställigheten och inte hur många dagar det tar innan klienten begår brott HUVUDBROTT Under minskade återfallen inom samtliga huvudbrottskategorier med undantag för sexualbrott, se diagram 6.6. Sexualbrott är en liten grupp av klienter med relativt låg återfallsfrekvens vilket gör att återfallsfrekvensen bland dessa kan variera och avvikelser enstaka år är inte ovanligt. Under en längre tidsperiod, , hade återfallen i huvudbrottskategorin sexualbrott ökat med en procentenhet. Under perioden minskade återfallen mest inom huvudbrottskategorierna trafikbrott, tillgreppsbrott och narkotikabrott/smuggling med 17, 12 respektive 10 procentenheter. Trots att trafikbrotten minskade med 17 procentenheter under perioden var det fortfarande den kate DIAGRAM 6.5. Andel återfall i brott efter avgång från anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 2013 efter antal tidigare kriminalvårdsverkställigheter och tid till återfall. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 365 dagar 730 dagar dagar eller fler KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

72 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN gori som hade högst återfallsfrekvens 2013 (56 procent). Även tillgreppsbrott och rån hade en hög återfallsfrekvens på 47 procent vardera Lägst andel återfall i brott hade klienter dömda för rattfylleri och sexualbrott med en återfallsfrekvens på 12 procent Se tabell 6.7. DIAGRAM 6.6. Andel återfall i brott inom tre år efter avgång från anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård efter huvudbrott. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Bedrägeri, förskingring, 2011 Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt 2012 Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott 2013 Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Återfall till samma huvudbrott I figur 4 redovisas utfallet inom tre år efter avgång från anstalt eller påbörjad verkställighet inom frivården 2013 för respektive huvudbrott. Utfallet är uppdelat på andel klienter som inte återfallit i brott, andel som återfallit till samma huvudbrott och andel som återfallit till annat huvudbrott. Ett exempel på hur fördelningen inom ett cirkeldiagram ska tolkas: Av de våldsbrottsdömda klienterna 2013 återföll 19 procent i brott varav sju procentenheter återföll i ett nytt våldsbrott och tolv procentenheter i annat brott. Storleken på cirkeldiagrammen i figuren visar huvudbrottskategoriernas storlek i förhållande till varandra utifrån grundpopulationen(där grundpopulationen för den största huvudbrottskategorin våldsbrott var cirka klienter och för den minsta huvudbrottskategorin sexualbrott cirka 500 klienter). Det vanligaste huvudbrottet bland klienter som avgick från anstalt eller påbörjade frivårdsverkställighet var våldsbrott följt av narkotikabrott/ smuggling och rattfylleri. Den högsta återfallsfrekvensen återfinns inom huvudbrotten trafikbrott (56 procent), rån (47 procent), tillgreppsbrott FIGUR 4. Återfallsutfall inom tre år efter avgång från anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård Våldsbrott Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Tillgreppsbrott 12 % 7 % 19 % 5 % 7 % 26 % 19 % 62 % 53 % 81 % 88 % 21 % Brott mot allmänhet och stat Bedrägeri, förskingring Övrigt Trafikbrott Rån, även grovt Sexualbrott borgenärsbrott 28 % 6 % 66 % 6 % 28 % 71 % 4 % 16 % 80 % 30 % 26 % 44 % 40 % 53 % 9 % 3 % 88 % 7 % Ej återfall Återfall till samma huvudbrott Återfall till annat huvudbrott 72 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

73 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN (47 procent) och narkotikabrott/smuggling (38 procent). Inom de fyra huvudbrotten, bortsett från rån, återföll cirka hälften av klienterna till samma huvudbrott. Inom huvudbrottet rån var det vanligare med återfall till en annan huvudbrottskategori. Lägst andel återfall var det för sexualbrottsdömda där tre procent återföll till samma huvudbrott och nio procent till annat huvudbrott, se tabell STRAFFTIDER Andelen återfall minskade kraftigt bland klienter med strafftider på över två månader. Återfallen minskade mest bland klienter med strafftider över sex månader upp till och med ett år, där nedgången var 16 procentenheter under perioden. Återfallen för klienter med kortare strafftider, upp till och med två månader, minskade också under perioden men i lägre utsträckning, se diagram 6.7 och tabell 6.9. DIAGRAM 6.7. Andel återfall i brott inom tre år efter avgång från anstalt efter strafftid. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % T<=2 mån 2 mån<t<=6 mån 6 mån<t<=1 år 1 år<t<2 år T>=2 år KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

74 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN TABELLVERK TABELLVERK KAPITEL 6 ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN Återfall i brott TABELL 6.1. Återfall i brott inom tre år efter avgång från anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård År Antal klienter i som avgått från anstalt eller påbörjat verkställighet i frivården Antal återfall i brott Andel återfall i brott % % % % % % % % % % % % % % % % % % % %, KUM TABELL 6.2. Återfall i brott inom tre år efter avgång från anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård efter påföljd. Påföljd Antal Anstalt Andel 50 % 49 % 49 % 46 % 45 % 43 % 42 % 41 % 40 % Skyddstillsyn Villkorlig dom med samhällstjänst IÖV Antal Andel 39 % 39 % 41 % 39 % 38 % 37 % 36 % 33 % 33 % Antal Andel 8 % 9 % 9 % 8 % 8 % 8 % 7 % 7 % 8 % Antal Andel 18 % 18 % 18 % 18 % 19 % 18 % 18 % 18 % 19 % TABELL 6.3. Återfall i brott inom tre år efter avgång från anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård efter kön. Kön Antal Kvinnor Andel 30 % 30 % 29 % 26 % 27 % 25 % 23 % 22 % 22 % Män Antal Andel 38 % 36 % 37 % 35 % 34 % 33 % 32 % 30 % 30 % 74 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

75 TABELLVERK 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN TABELL 6.4. Återfall i brott inom tre år efter avgång från anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård efter ålder. Ålder Antal Andel 40 % 38 % 39 % 37 % 37 % 36 % 35 % 32 % 32 % Antal Andel 39 % 37 % 38 % 35 % 35 % 33 % 31 % 31 % 31 % Antal Andel 37 % 38 % 37 % 34 % 32 % 31 % 29 % 29 % 30 % Antal Andel 22 % 23 % 24 % 23 % 22 % 24 % 21 % 21 % 21 % TABELL 6.5. Återfall i brott inom tre år efter avgång från anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård efter antal tidigare kriminalvårdsverkställigheter. Antal tidigare kriminalvårdsverkställigheter Antal Andel 19 % 19 % 19 % 18 % 18 % 18 % 17 % 15 % 16 % eller fler Antal Andel 47 % 46 % 46 % 44 % 45 % 42 % 41 % 39 % 39 % Antal Andel 70 % 68 % 67 % 65 % 65 % 64 % 62 % 63 % 63 % Antal Andel 86 % 85 % 82 % 83 % 82 % 82 % 81 % 80 % 78 % Antal Andel 93 % 90 % 92 % 90 % 93 % 91 % 93 % 91 % 87 % TABELL 6.6. Återfall i brott inom tre år efter avgång från anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 2013 efter antal tidigare kriminalvårdsverkställigheter och tid till återfall. Antal tidigare kriminalvårdsverkställigheter eller fler Återfall inom 1 år (365 dagar) Återfall inom 2 år (730 dagar) Återfall inom 3 år (1 095 dagar) Antal Andel 8 % 15 % 20 % Antal Andel 16 % 30 % 40 % Antal Andel 29 % 52 % 62 % Antal Andel 48 % 71 % 78 % Antal Andel 65 % 81 % 87 % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

76 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN TABELLVERK TABELL 6.7. Återfall i brott inom tre år efter avgång från anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård efter huvudbrott. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Antal Andel 37 % 37 % 38 % 33 % 35 % 34 % 33 % 29 % 29 % Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 38 % 38 % 36 % 34 % 35 % 35 % 34 % 34 % 34 % Antal Andel 49 % 49 % 51 % 48 % 46 % 44 % 41 % 39 % 39 % Antal Andel 15 % 15 % 15 % 14 % 14 % 14 % 14 % 12 % 12 % Antal Andel 51 % 50 % 57 % 53 % 52 % 51 % 49 % 47 % 47 % Antal Andel 11 % 12 % 16 % 12 % 12 % 10 % 10 % 13 % 12 % Antal Andel 59 % 58 % 61 % 57 % 55 % 54 % 51 % 50 % 47 % Antal Andel 73 % 68 % 65 % 61 % 62 % 62 % 60 % 62 % 56 % Antal Andel 28 % 26 % 26 % 25 % 24 % 23 % 21 % 19 % 19 % Antal Andel 20 % 20 % 22 % 20 % 21 % 19 % 20 % 16 % 20 % TABELL 6.8. Återfallsutfall inom tre år efter avgång från anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Antal klienter Ej återfall Andel ej återfall Återfall till samma huvudbrott Andel återfall till samma huvudbrott Återfall till annat huvudbrott Andel återfall till annat huvudbrott % 64 6 % % % % % Narkotikabrott/smuggling % % % Rattfylleri, även grovt % % % Rån, även grovt % 47 7 % % Sexualbrott % 15 3 % 43 9 % Tillgreppsbrott % % % Trafikbrott, ej rattfylleri % % % Våldsbrott % % % Övrigt % 44 4 % % Totalt % % % 76 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

77 TABELLVERK 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN TABELL 6.9. Återfall i brott inom tre år efter avgång från anstalt efter strafftid. Strafftid Antal T<=2 mån Andel 42 % 40 % 41 % 38 % 40 % 38 % 40 % 38 % 39 % Antal mån<t<= 6 mån Andel 58 % 60 % 58 % 56 % 57 % 56 % 54 % 53 % 49 % Antal mån<t<=1 år Andel 57 % 55 % 54 % 52 % 48 % 45 % 42 % 40 % 41 % Antal år<t<2 år Andel 53 % 52 % 54 % 53 % 48 % 43 % 42 % 38 % 38 % Antal T>=2 år Andel 35 % 29 % 32 % 31 % 27 % 27 % 26 % 27 % 24 % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

78 7. FOKUSOMRÅDEN KOS FOKUSOMRÅDEN KOS 2016 I detta kapitel presenteras statistik över fokusområden särskilt utvalda för denna publikation. Statistiken redovisas för anstalt och/eller frivård och klientpopulationen varierar mellan nyintagna/påbörjade och inskrivna 1 oktober. De fokusområden som ingår i kapitlet är ungdomar, kvinnor, utländska medborgare, narkotikabrott/ smuggling, våldsbrott och strafftider. Till skillnad från övriga kapitel ligger tabellerna i anslutning till respektive avsnitt. 7.1 UNGDOMAR I detta avsnitt särredovisas ungdomar (klienter under 21 år) i inflödet till Kriminalvården för att få en bild av den yngsta klientpopulationen. Till ungdomar räknas de som var under 21 år vid nyintagning i anstalt eller vid påbörjad verkställighet i frivård. Jämförelser görs mot den totala populationen av nyintagna i anstalt (avsnitt 4.1) och inom påbörjade frivårdsverkställigheter (kapitel 5) INFLÖDE Antalet nyintaga klienter i anstalt 2016 under 21 år var 415 och utgjorde fem procent av totala antalet nyintagna. Färre antal ungdomar (229) påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst, men utgjorde en större andel av totalpopulationen för villkorlig dom med samhällstjänst (7 procent). Endast ett fåtal ungdomar verkställde straffet genom IÖV. Av klienter som påbörjade skyddstillsyn 2016 var 14 procent ungdomar och det var även den verkställighetsform som flest antal klienter under 21 år verkställde sitt straff genom. Det beror till viss del på att denna påföljd används som alternativ för fängelsestraff vid förekomst av förmildrande omständigheter och då en påföljd i frivården är mer lämplig. Ung ålder är en faktor som får stor påverkan på påföljdsbedömningen. Många unga klienter är dessutom förstagångs förbrytare vilket kan påverka valet av påföljd. Inflödet av klienter under 21 år till anstalt och frivård minskade från till klienter mellan 2008 och Minskningen bestod till störst del av en nedgång i antal påbörjade frivårds verkställigheter. Skyddstillsyn var den påföljd som minskade i störst utsträckning, från (2010) till 798 (2016). Antal ungdomar som påbörjade verkställighet genom villkorlig dom med samhällstjänst var i paritet med antal nyintagna i anstalt men minskade därefter i större utsträckning hade antal ungdomar med villkorlig dom med samhällstjänst mer än halverats och jämfört med antal ung domar nyintagna i anstalt var de nästan hälften så många. Även antal ungdomar ny intagna i anstalt minskade under perioden men i och med de stora minskningarna inom frivården ökade andelen ungdomar som påbörjade verkställighet i anstalt påbörjade 22 procent av ung domarna en verkställighet i anstalt och 78 procent en verkställighet inom frivården, för 2016 var motsvarande fördelning 28 respektive 72 procent. Se diagram 7.1 och tabell 7.1. Minskningen av antalet nyintagna ungdomar i anstalt var densamma som för totala anstaltspopulationen Inom frivården minskade däremot ungdomarna mer procentuellt än de totala klientpopulationerna inom frivården under perioden. Inflödet till Kriminalvården och varav ungdomar 2016 efter påföljd. Påföljd Antal klienter totalt varav antal ungdomar varav andel ungdomar Anstalt % Skyddstillsyn % Villkorlig dom med samhällstjänst % IÖV % 78 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

79 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2016 DIAGRAM 7.1. Antal klienter under 21 år i inflödet till Kriminalvården efter påföljd. DIAGRAM 7.3. Antal klienter under 21 år som påbörjat skyddstillsyn efter kön Nyintagna i anstalt Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad villkorlig dom Påbörjad IÖV med samhällstjänst Kvinnor Män Kön Antalet nyintagna män under 21 år i anstalt minskade från 517 år 2008 till 399 år Det var endast ett fåtal nyintagna klienter under 21 år som var kvinnor och antalet varierade mellan 12 och 24 under motsvarande period, se diagram 7.2. Fyra procent av de nyintagna unga klienterna 2016 var kvinnor. Se tabell 7.2. DIAGRAM 7.2. Antal nyintagna klienter i anstalt under 21 år efter kön Kvinnor Män Könsfördelningen mellan unga kvinnor och män som påbörjade skyddstillsyn var relativt stabil där kvinnorna utgjorde 11 procent fram till 2012 och därefter varierade mellan 10 och 13 procent. Antalet ungdomar med skyddstillsyn minskade under perioden bland både unga män och unga kvinnor men tydligare för män som utgjorde en betydligt större grupp. Se diagram 7.3 och tabell 7.3. Ålder Av de ungdomarna i inflödet till Kriminalvården 2016 var 44 procent 20 år, 34 procent 19 år och resterande 22 procent var 18 år eller yngre, se tabell 7.4. Huvudbrott Rån var det vanligast förekommande huvudbrottet bland nyintagna ungdomar i anstalt 2016 följt av våldsbrott, tillgreppsbrott och narkotikabrott/smuggling. Inom dessa fyra huvudbrottskategorier var det endast narkotikabrott/smuggling som ökade under hela treårsperioden. Rån och tillgreppsbrott ökade 2015 men minskade under Antalet våldsbrottsdömda var relativt stabilt under perioden med en knapp ökning 2016 jämfört med 2015, se diagram 7.4 och tabell 7.5. Att rån var det vanligaste huvudbrottet bland ungdomar skiljer dem från den totala anstaltspopulationen där narkotikabrott/smuggling var det vanligaste huvudbrottet. Inom skyddstillsyn där den största andelen unga klienter verkställde straff var våldsbrott följt av narkotikabrott/smuggling de vanligaste huvudbrotten Därefter minskade våldsbrotten kraftigt och stod därmed för en stor del av den totala minskningen Samma utveckling för våldsbrotten kan ses bland ungdomar som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst. Här utgjorde däremot våldsbrotten en större andel eftersom dömda för narkotikabrott/smuggling inte var någon stor grupp. Totalt inom frivården var våldsbrott det vanligaste huvudbrottet men de stora minskningarna medförde att narkotikabrott/smuggling var det vanligaste huvudbrottet 2016, se tabell 7.6. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

80 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2016 DIAGRAM 7.4. Antal nyintagna klienter i anstalt under 21 år efter huvudbrott Bedrägeri, förskingring, Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Strafftider De flesta nyintagna ungdomar i anstalt hade liksom den totala anstaltspopulationen korta strafftider hade 53 procent en strafftid på upp till och med sex månader varav den största andelen hade en strafftid på över två månader upp till och med sex månader. Nedgången av antalet nyintagna ungdomar i anstalt under perioden kan ses inom samtliga strafftidskategorier under fyra år men främst bland den kortaste upp till två månader samt över sex månader upp till och med ett år. Se tabell KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

81 TABELLVERK 7.1. UNGDOMAR TABELLVERK AVSNITT 7.1 UNGDOMAR Inflöde TABELL 7.1. Klienter under 21 år i inflödet till Kriminalvården efter påföljd. Påföljd Nyintagna i anstalt Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjad IÖV Antal Andel 22 % 20 % 21 % 21 % 22 % 22 % 23 % 29 % 28 % Antal Andel 54 % 56 % 58 % 56 % 54 % 53 % 56 % 52 % 54 % Antal Andel 21 % 21 % 19 % 20 % 21 % 23 % 18 % 17 % 16 % Antal Andel 3 % 3 % 3 % 3 % 3 % 2 % 2 % 2 % 2 % Totalt TABELL 7.2. Nyintagna klienter i anstalt under 21 år efter kön. KÖN Antal Kvinnor Andel 4 % 3 % 2 % 4 % 5 % 3 % 4 % 3 % 4 % Antal Män Andel 96 % 97 % 98 % 96 % 95 % 97 % 96 % 97 % 96 % Totalt TABELL 7.3. Klienter under 21 år som påbörjat skyddstillsyn efter kön. KÖN Antal Kvinnor Andel 11 % 11 % 11 % 11 % 11 % 13 % 10 % 11 % 12 % Antal Män Andel 89 % 89 % 89 % 89 % 89 % 87 % 90 % 89 % 88 % Totalt TABELL 7.4. Klienter under 21 år i inflödet till Kriminalvården 2016 efter ålder. Ålder Antal Andel % % % Totalt % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

82 7.1. UNGDOMAR TABELLVERK TABELL 7.5. Nyintagna klienter i anstalt under 21 år efter huvudbrott Huvudbrott Antal Andel Antal Andel Antal Andel Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott 11 3 % 13 3 % 7 2 % Brott mot allmänhet och stat 37 9 % 26 6 % 28 7 % Narkotikabrott/smuggling % % % Rattfylleri, även grovt 7 2 % 6 1 % 6 1 % Rån, även grovt % % % Sexualbrott 12 3 % 33 7 % 22 5 % Tillgreppsbrott % % % Trafikbrott, ej rattfylleri 6 2 % 2 0 % 2 0 % Våldsbrott % % % Övrigt 11 3 % 16 4 % 17 4 % Totalt % % % TABELL 7.6. Klienter under 21 år som påbörjat verkställighet inom frivården efter huvudbrott och påföljd. Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjade frivård totalt (inklusive IÖV)* Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 4 % 5 % 3 % 2 % 1 % 1 % 4 % 4 % 2 % Antal Andel 10 % 9 % 9 % 9 % 9 % 8 % 10 % 9 % 9 % Antal Andel 23 % 27 % 31 % 9 % 6 % 14 % 19 % 22 % 27 % Antal Andel 2 % 3 % 2 % 16 % 21 % 17 % 6 % 8 % 6 % Antal Andel 12 % 9 % 11 % 2 % 3 % 3 % 10 % 7 % 9 % Antal Andel 3 % 4 % 3 % 2 % 6 % 6 % 3 % 5 % 3 % Antal Andel 16 % 17 % 16 % 4 % 1 % 4 % 13 % 13 % 14 % Antal Andel 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Antal Andel 24 % 20 % 19 % 54 % 48 % 44 % 31 % 27 % 24 % Antal Andel 5 % 5 % 7 % 1 % 2 % 2 % 4 % 4 % 5 % Totalt * IÖV särredovisas inte uppdelat på huvudbrott eftersom det är en antalsmässigt liten grupp, de ingår i totalen för frivård. 82 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

83 TABELLVERK 7.1. UNGDOMAR TABELL 7.7. Nyintagna klienter i anstalt under 21 år efter strafftid. Strafftid Antal T<=2 mån Andel 26 % 28 % 24 % 25 % 29 % 27 % 29 % 30 % 24 % Antal mån<t<=6 mån Andel 26 % 25 % 25 % 28 % 28 % 30 % 32 % 28 % 29 % Antal mån<t<=1 år Andel 23 % 20 % 22 % 19 % 18 % 18 % 17 % 18 % 20 % Antal år<t<2 år Andel 15 % 16 % 16 % 16 % 15 % 14 % 13 % 13 % 14 % Antal år<=t<4 år Andel 8 % 9 % 12 % 10 % 9 % 9 % 7 % 9 % 9 % Antal år<=t<10 år Andel 2 % 2 % 2 % 2 % 1 % 3 % 3 % 2 % 4 % Antal T>=10 år Andel 0 % 0 % 0 % 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

84 7. FOKUSOMRÅDEN KOS KVINNOR I detta avsnitt särredovisas kvinnor i inflödet till Kriminalvården i syfte att ge en bild av den kvinnliga klientpopulationen. Statistiken redo visas för nyintagna i anstalt och påbörjade frivårdsverkställigheter genom skyddstillsyn, villkorlig dom med samhällstjänst och IÖV. Jämförelser görs mot totala populationen av nyintagna i anstalt (avsnitt 4.1) och inom påbörjade frivårdsverkställigheter (kapitel 5) INFLÖDE I det totala inflödet till Kriminalvården 2016 var endast en mindre andel kvinnor. Av ny intagna klienter i anstalt var åtta procent kvinnor. Andelen var något högre inom fri vården där 16 procent av klienterna som påbörjade skyddstillsyn och 13 procent av klienterna som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst respektive IÖV var kvinnor. Antalet kvinnliga klienter minskade i inflödet till Kriminalvården från till Nyintagna kvinnor i anstalt och kvinnor som påbörjade verkställighet med skyddstillsyn samt IÖV minskade, medan kvinnor som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst ökade något 2016 jämfört med Samtliga verkställighetsformer hade en nedgång under de senare åren fram till 2015, därefter fortsatte antalet kvinnor inom frivården att minska medan antalet nyintagna kvinnor i anstalt ökade Se diagram 7.5. Utvecklingen för den kvinnliga populationen var snarlik den för den totala klientpopulationen. Under 2016 ses dock en ökning av nyintagna kvinnor i anstalt som inte ses för totala anstaltspopulationen. 29 procent av de kvinnliga klienterna 2016 var nyintagna i anstalt, 19 procent påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst och 10 procent påbörjade IÖV. Den största andelen av kvinnorna, 44 procent, påbörjade skyddstillsyn, se tabell 7.8. DIAGRAM 7.5. Antal kvinnor i inflödet till Kriminalvården efter påföljd Nyintagna i anstalt Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad IÖV Ålder Antalet nyintagna kvinnor i anstalt 2016 var relativt jämnt fördelat mellan åldrarna 20 och 54 år och endast ett fåtal var under 20 år. De yngsta klienterna verkställde straff genom skyddstillsyn istället där klienterna överlag var yngre i jämförelse med anstaltsklienterna. Inom frivårdspåföljderna villkorlig dom med samhällstjänst och IÖV var åldern liksom för anstaltsklienterna relativt jämnt fördelat inom ett längre åldersspann, se tabell 7.9. Jämfört med den totala klientpopulationen 2016 var kvinnorna något äldre med en högre andel klienter över 35 år, både bland de nyintagna i anstalt och inom samtliga tre påföljder som verkställs inom frivården. Huvudbrott Likt den totala anstaltspopulationen nyintagna i anstalt var narkotikabrott/smuggling det vanligaste huvudbrottet för kvinnor. Däremot var det en mindre andel kvinnor som dömdes för våldsbrott och en större andel som dömdes för tillgreppsbrott. Jämfört med 2015 var antalet dömda för narkotikabrott/smuggling ungefär samma som under 2016 men ökningar inom andra huvudbrott som till exempel tillgreppsbrott medförde att andelen narkotikabrott/smuggling minskade med fyra procenteneheter, se tabell Inflödet till Kriminalvården och varav kvinnor 2016 efter påföljd. Påföljd Antal klienter totalt varav antal kvinnor varav andel kvinnor Anstalt % Skyddstillsyn % Villkorlig dom med samhällstjänst % IÖV % 84 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

85 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2016 För kvinnor med skyddstillsyn var tillgreppsbrott det vanligaste huvudbrottet 2014 men var antalet dömda för narkotikabrott/smuggling större. Bland det totala antalet klienter som påbörjade skyddstillsyn var narkotikabrott/ smuggling det absolut största huvudbrottet under samtliga tre år. Ingen av dessa huvudbrottskategorier var däremot bland de större huvudbrotten för kvinnor som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst eller IÖV. Istället var våldsbrott respektive rattfylleri de vanligaste huvudbrotten , se tabell 7.11, vilket även var fallet för den totala klientpopulationen för respektive påföljd. Strafftider Den kvinnliga klientpopulationen hade något kortare strafftid jämfört med den totala klientpopulationen. Omkring 80 procent av nyintagna kvinnor i anstalt hade en strafftid på upp till ett år, vanligast var en strafftid på två månader eller mindre. Det var även bland de kortaste strafftiderna som den största ökningen av nyintagna kvinnor i anstalt skedde 2016 jämfört med 2015, se tabell 7.12 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

86 7.2. KVINNOR TABELLVERK TABELLVERK AVSNITT 7.2 KVINNOR Inflöde TABELL 7.8. Kvinnor i inflödet till Kriminalvården efter påföljd. Påföljd Nyintagna i anstalt Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjad IÖV Antal Andel 27 % 24 % 25 % 26 % 25 % 25 % 26 % 25 % 29 % Antal Andel 44 % 47 % 47 % 46 % 43 % 45 % 45 % 45 % 42 % Antal Andel 15 % 16 % 16 % 18 % 21 % 20 % 20 % 20 % 19 % Antal Andel 13 % 12 % 13 % 10 % 11 % 10 % 9 % 10 % 10 % Totalt TABELL 7.9. Kvinnor i inflödet till Kriminalvården 2016 efter påföljd och ålder. Nyintagna i anstalt Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjad IÖV Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel % 54 6 % 11 3 % 2 1 % % % % 19 8 % % % % % % % 40 9 % % % % % 15 7 % % 89 9 % % % % % % % % 76 8 % 37 8 % % % 41 4 % 27 6 % % % 18 2 % 17 4 % 17 7 % % 21 2 % 18 4 % 14 6 % Totalt % % % % 86 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

87 TABELLVERK 7.2. KVINNOR TABELL Nyintagna kvinnor i anstalt efter huvudbrott Huvudbrott Antal Andel Antal Andel Antal Andel Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott 50 8 % 37 7 % 58 9 % Brott mot allmänhet och stat 30 5 % 29 5 % 44 7 % Narkotikabrott/smuggling % % % Rattfylleri, även grovt % 48 9 % 56 9 % Rån, även grovt 27 5 % 20 4 % 20 3 % Sexualbrott 4 1 % 2 0 % 2 0 % Tillgreppsbrott % % % Trafikbrott, ej rattfylleri 38 6 % 28 5 % 29 4 % Våldsbrott % % % Övrigt 19 3 % 22 4 % 23 4 % Totalt % % % TABELL Kvinnor som påbörjat verkställighet inom frivården efter huvudbrott och påföljd. Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjad IÖV Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 7 % 7 % 5 % 6 % 6 % 4 % 3 % 4 % 2 % Antal Andel 10 % 10 % 10 % 15 % 12 % 14 % 7 % 6 % 5 % Antal Andel 24 % 28 % 27 % 9 % 11 % 11 % 5 % 8 % 9 % Antal Andel 15 % 12 % 11 % 28 % 33 % 26 % 59 % 63 % 65 % Antal Andel 2 % 1 % 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal Andel 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal Andel 25 % 25 % 25 % 3 % 2 % 2 % 10 % 9 % 14 % Antal Andel 1 % 0 % 1 % 0 % 0 % 1 % 4 % 3 % 1 % Antal Andel 15 % 14 % 17 % 35 % 33 % 37 % 10 % 6 % 3 % Antal Andel 2 % 2 % 2 % 5 % 4 % 4 % 3 % 2 % 0 % Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

88 7.2. KVINNOR TABELLVERK TABELL Nyintagna kvinnor i anstalt efter strafftid. Strafftid Antal T<=2 mån Andel 44 % 40 % 41 % 40 % 45 % 43 % 47 % 40 % 43 % Antal mån<t<=6 mån Andel 25 % 29 % 26 % 29 % 25 % 27 % 22 % 26 % 23 % Antal mån<t<=1 år Andel 15 % 14 % 14 % 12 % 12 % 13 % 12 % 16 % 14 % Antal år<t<2 år Andel 7 % 7 % 7 % 9 % 8 % 9 % 8 % 7 % 9 % Antal år<=t<4 år Andel 6 % 7 % 8 % 7 % 8 % 7 % 7 % 7 % 9 % Antal år<=t<10 år Andel 2 % 2 % 3 % 3 % 2 % 3 % 3 % 3 % 2 % Antal T>=10 år (inkl. livstid) Andel 0 % 1 % 1 % 1 % 0 % 0 % 0 % 1 % 1 % Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

89 7. FOKUSOMRÅDEN KOS UTLÄNDSKA MEDBORGARE I detta avsnitt redovisas statistik över utländska medborgare inom Kriminalvården. För inflödet av klienter med utländskt medborgarskap redovisas utvecklingen med längre tidsserier och för att ge en ögonblicksbild av klienter med utländskt medborgarskap redovisas tvärsnittstatistik för Statistik redovisas både för anstalt och för frivård men med fokus på anstalt eftersom antal klienter med utländskt medborgarskap är fler där. Jämförelser görs mot totala klientpopulationen för nyintagna i anstalt (avsnitt 4.1), påbörjade frivårdsverkställigheter (kapitel 5) och för inskrivna i anstalt 1 oktober (avsnitt 4.2). Om medborgarskap Klienter utan svenskt medborgarskap benämns i Kriminalvårdens statistik som utländska medborgare. Klienter med fler medborgarskap, varav ett svenskt, räknas som svenska medborgare. Kriminalvården får inte registrera etniskt ursprung eller ha etniskt ursprung som sökbegrepp INFLÖDE Antal nyintagna klienter i anstalt med utländskt medborgarskap varierade runt 3 000, det lägsta antalet uppmättes 2011 och det högsta 2013 (2 789 respektive ca 3 236) var antalet klienter på samma nivå som Utvecklingen skiljer sig därmed från det totala antalet nyintagna i anstalt som bortsett från 2012 minskade under hela perioden. Jämfört med de nyintagna i anstalt var det färre utländska medborgare som påbörjade en frivårdsverkställighet Antalet som verkställde straff genom skyddstillsyn varierade mellan cirka 700 och 850 klienter. Antalet var relativt stabilt mellan åren bortsett från en liten nedgång efter 2012 fram till En större nedgång ses för utländska medborgare som påbörjade IÖV Totalt minskade antalet med nästan 150 påbörjade verkställigheter, från 432 till 286. Villkorlig dom med samhällstjänst ökade däremot något bland de utländska medborgarna under perioden från 434 (2008) till 547 (2016). Det var större variation inom denna påföljd, med upp- och nedgångar mellan åren, jämfört med de två andra påföljderna som verkställs inom frivården, se diagram 7.6 och tabell Jämfört med totalpopulationen var utvecklingen av inflödet till frivården för IÖV och villkorlig dom med samhällstjänst ungefär densamma. Vid en jämförelse mellan totalpopulationen och utländska medborgare som påbörjade skyddstillsyn påbörjades nedgången tidigare för den totala populationen. DIAGRAM 7.6. Antal utländska medborgare i inflödet till Kriminalvården efter påföljd Anstalt Villkorlig dom med samhällstjänst Skyddstillsyn IÖV Andel klienter i inflödet till Kriminalvården med utländskt medborgarskap ökade inom samtliga påföljder procent av de nyintagna klienterna i anstalt 2016 var utländska medborgare vilket var en ökning med sju procentenheter jämfört med Andel utländska medborgare ökade därmed under perioden trots nedgången i antal fram till 2011 och efter Den ökade andelen förklaras därmed inte av ett ökat antal nyintagna utländska medborgare utan av ett minskat antal nyintagna klienter med svenskt medborgskap. Andelen utländska medborgare ökade även inom frivårdspåföljderna trots att antalet klienter bara ökade bland påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst under perioden. Det innebär att en större del av minskningen i totalpopulationen bestod av klienter med svenskt medborgarskap. Jämfört med anstalt var det däremot en mindre andel klienter inom frivården med utländskt medborgarskap. Variationen under perioden var mellan 10 och 16 procent för de tre 6 Enligt 5 Lag (2001:617) om behandling av personuppgifter inom Kriminalvården. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

90 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2016 DIAGRAM 7.7. Andel utländska medborgare i inflödet till Kriminalvården efter påföljd. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Anstalt Villkorlig dom med samhällstjänst Skyddstillsyn IÖV frivårdspåföljderna beroende på påföljd, där IÖV och villkorlig dom med samhällstjänst hade den största andelen utländska medborgare Se diagram 7.7 och tabell 7.13 Huvudbrott Mellan 2008 och 2010 var narkotikabrott/smuggling det vanligaste huvudbrottet bland nyintagna utländska medborgare i anstalt. Tillgreppsbrotten ökade kraftigt efter 2010 och var från 2011 fram till 2016 det vanligaste huvudbrottet, se diagram 7.8 och tabell Denna ökning av tillgreppsbrott ses även för det totala antalet nyintagna i anstalt, men var inte lika stor i jämförelse med de övriga huvudbrotten. Narkotikabrott/smuggling var det vanligaste huvudbrottet för totala klientpopulationen under hela perioden. DIAGRAM 7.8. Antal utländska medborgare nyintagna i anstalt efter huvudbrott Inom inflödet till frivården var det vanligaste huvudbrottet för utländska medborgare våldsbrott följt av narkotikabrott/smuggling och rattfylleri. Våldsbrotten ökade med cirka 150 påbörjade verkställigheter i mitten av perioden men återgick sedan till samma nivåer som i början av perioden. Narkotikabrott/smuggling hade en ökande trend samtidigt som rattfylleri hade en minskande trend vilket ledde till att narkotikabrott/smuggling var vanligare från 2012 och framåt. Se tabell Utvecklingen kan antas vara densamma som för den totala klientpopulationen som påbörjade verkställighet av en frivårdspåföljd genom skyddstillsyn, villkorlig dom med samhällstjänst eller IÖV Vid jämförelser mellan respektive påföljd var våldsbrott bland de vanligaste huvudbrotten inom samtliga tre påföljder. Våldsbrotten ökade i mitten av perioden för klienter med villkorlig dom med samhällstjänst men minskade totalt sett under hela perioden. Ökningen av narkotikabrott/smuggling ses inom totalpopulationen för påbörjad skyddstillsyn och villkorlig dom med samhällstjänst, och nedgången av rattfylleri ses i den totala populationen inom samtliga påföljder. Strafftid Två tredjedelar av nyintagna utländska medborgare i anstalt dömdes till en strafftid på sex månader eller mindre varav den större andelen fick en strafftid på två månader eller mindre, se tabell Det var även inom dessa två strafftidsintervaller som den största andelen av klientökningen skedde. Under 2016 minskade däremot antalet bland de kortare strafftiderna upp till och med sex månader medan antalet inom de längre strafftiderna över ett år ökade något jämfört med föregående år, se diagram 7.9. Jämfört med nyintagna i anstalt totalt var andelen utländska medborgare med strafftider upp till och med sex månader något större. Inom den totala klientpopulationen minskade strafftiderna över två månader upp till och med ett år tydligt, en utveckling som inte ses bland de utländska medborgarna. Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Narkotikabrott/smuggling Rån, även grovt Tillgreppsbrott Våldsbrott Brott mot allmänhet och stat Rattfylleri, även grovt Sexualbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Övrigt 90 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

91 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2016 DIAGRAM 7.9. Antal utländska medborgare nyintagna i anstalt efter strafftid T<=2 mån 2 mån<t=6 mån 6 mån<t<=1 år 1 år<t<2 år 2 år<=t<4 år 4 år<=t<10 år T>=10 år (inkl. livstid) INSKRIVNA I ANSTALT 1 OKTOBER Antalet utländska medborgare i anstalt 1 oktober 2016 var vilket var 30 procent av totala antalet inskrivna i anstalt. Inskrivna i anstalt 1 oktober och varav utländska medborgare 2016 Antal Inskrivna i anstalt 1 oktober varav antal utländska medborgare varav andel utländska medborgare 30 % Huvudbrott Största andelen av de utländska medborgarna inskrivna i anstalt 1 oktober 2016 var dömda för narkotikabrott/smuggling följt av våldsbrott och tillgreppsbrott, se diagram 7.10 och tabell Detta skiljer sig mot den totala anstaltspopulationen där en större andel var dömda för våldsbrott än för narkotikabrott/smuggling. Strafftid Bland klienter med utländskt medborgarskap inskrivna i anstalt 1 oktober 2016 hade 40 procent en strafftid under två år och 27 procent av klienterna hade en strafftid inom intervallet två år upp till fyra år. Resterande 33 procent var långtidsdömda med en strafftid på fyra år eller mer, se diagram 7.11 och tabell Strafftidsfördelningen för den totala anstaltspopulationen vid tvärsnittet var ungefär densamma. DIAGRAM Andel utländska medborgare inskrivna i anstalt 1 oktober 2016 efter huvudbrott. 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % 0 % 25 % 16 % 3 % 8 % 5 % 3 % 8 % Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej fylleri Våldsbrott Övrigt 30 % 2 % DIAGRAM Andel utländska medborgare inskrivna i anstalt 1 oktober 2016 efter strafftid. T<=2 mån 2 mån<t<=6 mån 6 mån<t<=1 år 1 år<t<2 år 2 år<=t<4 år 4 år<=t<10 år T>=10 år Livstid Världsdel och utvisningsdom Den största andelen klienter inskrivna 1 oktober med utländskt medborgarskap, 35 procent, kommer från Europa (exklusive Norden) följt av klienter från Afrika och Asien (21 respektive 17 procent), se diagram KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

92 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2016 DIAGRAM Andel utländska medborgare inskrivna i anstalt 1 oktober 2016 efter världsdel. DIAGRAM Andel utländska medborgare inskrivna i anstalt 1 oktober 2016 efter världsdel och förekomst av utvisningsdom. 2 % 3 % 13 % 9 % 100% 80% 60% 40% 17 % 35 % 20% 21 % Norden Europa (exkl. Norden) Afrika Asien Nordamerika Sydamerika Upphört land/statslös/okänt land 0% Norden Europa (exkl. Norden) Afrika Asien Nordamerika Sydamerika Upphört land/statslös/okänt land Ej utvisning i dom Utvisning i dom Totalt Drygt 50 procent av klienterna med utländskt medborgarskap från Europa (exklusive Norden) och Nordamerika hade utvisning i domen. Med utvisning i dom menas att klienten måste lämna Sverige efter avtjänat straff. Detta var en något större andel än för klienter med medborgaskap från Afrika där 44 procent hade utvisning i domen. Lägst andel utvisning i dom hade klienter med utländskt medborgarskap från Norden. Totalt bland de utländska medborgarna inskrivna i anstalt 1 oktober 2016 hade 41 procent utvisning i domen. Se diagram 7.13 och tabell KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

93 TABELLVERK 7.3. UTLÄNDSKA MEDBORGARE TABELLVERK AVSNITT 7.3 UTLÄNDSKA MEDBORGARE Inflöde TABELL Inflöde till Kriminalvården och varav utländska medborgare efter påföljd. Påföljd Nyintagna i anstalt totalt varav antal utländska medborgare varav andel utländska medborgare 28 % 29 % 29 % 29 % 33 % 36 % 34 % 36 % 35 % Påbörjad skyddstillsyn varav antal utländska medborgare varav andel utländska medborgare 11 % 11 % 10 % 10 % 12 % 12 % 12 % 12 % 12 % Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst varav antal utländska medborgare varav andel utländska medborgare 10 % 12 % 11 % 13 % 14 % 14 % 14 % 16 % 16 % Påbörjad IÖV varav antal utländska medborgare varav andel utländska medborgare 14 % 14 % 15 % 15 % 16 % 15 % 16 % 16 % 16 % TABELL Nyintagna i anstalt med utländskt medborgarskap efter huvudbrott. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 4 % 4 % 6 % 4 % 4 % 4 % 5 % 5 % 4 % Antal Andel 10 % 9 % 6 % 5 % 5 % 5 % 5 % 5 % 6 % Antal Andel 20 % 23 % 23 % 23 % 21 % 20 % 21 % 21 % 21 % Antal Andel 15 % 13 % 13 % 12 % 12 % 11 % 11 % 11 % 10 % Antal Andel 3 % 3 % 3 % 3 % 4 % 3 % 3 % 3 % 3 % Antal Andel 4 % 5 % 3 % 3 % 4 % 3 % 3 % 3 % 3 % Antal Andel 18 % 19 % 19 % 23 % 26 % 29 % 28 % 28 % 29 % Antal Andel 4 % 4 % 4 % 4 % 3 % 4 % 4 % 2 % 3 % Antal Andel 16 % 15 % 15 % 15 % 13 % 13 % 13 % 13 % 16 % Antal Andel 7 % 7 % 8 % 8 % 8 % 7 % 7 % 8 % 5 % Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

94 7.3. UTLÄNDSKA MEDBORGARE TABELLVERK TABELL Utländska medborgare som påbörjade verkställighet inom frivården efter huvudbrott. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal Andel 3 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 1 % 2 % Antal Andel 11 % 6 % 6 % 5 % 5 % 4 % 4 % 4 % 4 % Antal Andel 17 % 10 % 10 % 10 % 10 % 9 % 11 % 12 % 12 % Antal Andel 20 % 13 % 12 % 11 % 10 % 9 % 9 % 9 % 9 % Antal Andel 2 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Antal Andel 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Antal Andel 14 % 9 % 8 % 9 % 9 % 8 % 8 % 6 % 6 % Antal Andel 3 % 2 % 2 % 2 % 2 % 1 % 1 % 1 % 1 % Antal Andel 26 % 16 % 16 % 20 % 19 % 18 % 15 % 14 % 14 % Antal Andel 4 % 2 % 3 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % Totalt TABELL Nyintagna i anstalt med utländskt medborgarskap efter strafftid. Strafftid Antal T<=2 mån Andel 39 % 37 % 36 % 35 % 36 % 38 % 37 % 38 % 38 % Antal mån<t<=6 mån Andel 25 % 25 % 26 % 27 % 29 % 30 % 29 % 29 % 26 % Antal mån<t<=1 år Andel 14 % 16 % 16 % 14 % 15 % 15 % 14 % 14 % 14 % Antal år<t<2 år Andel 7 % 7 % 9 % 8 % 7 % 7 % 8 % 7 % 8 % Antal år<=t<4 år Andel 8 % 8 % 8 % 9 % 8 % 7 % 8 % 8 % 9 % Antal år<=t<10 år Andel 5 % 6 % 5 % 5 % 5 % 3 % 4 % 4 % 4 % Antal T>=10 år (inkl. livstid) Andel 2 % 2 % 1 % 1 % 0 % 0 % 0 % 1 % 1 % Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

95 TABELLVERK 7.3. UTLÄNDSKA MEDBORGARE Inskrivna i anstalt 1 oktober TABELL Inskrivna i anstalt 1 oktober med utländskt medborgarskap 2016 efter huvudbrott. Huvudbrott Antal Andel Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott 61 5 % Brott mot allmänhet och stat 33 3 % Narkotikabrott/smuggling % Rattfylleri, även grovt 22 2 % Rån, även grovt % Sexualbrott % Tillgreppsbrott % Trafikbrott, ej rattfylleri 3 0 % Våldsbrott % Övrigt 43 3 % Totalt % TABELL Inskrivna i anstalt 1 oktober med utländskt medborgarskap 2016 efter strafftid. Strafftid Antal Andel T<=2 mån 51 4 % 2 mån<t<=6 mån % 6 mån<t<=1 år % 1 år<t<2 år % 2 år<=t<4 år % 4 år<=t<10 år % T>=10 år 85 7 % Livstid 43 3 % Totalt % TABELL Inskrivna i anstalt 1 oktober med utländskt medborgarskap 2016 efter världsdel och förekomst av utvisningsdom. Utvisning i dom Ej utvisning i dom Totalt Världsdel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Norden 3 3 % % % Europa (exkl. Norden) % % % Afrika % % % Asien % % % Nordamerika % % 23 2 % Sydamerika 9 24 % % 38 3 % Oceanien % Upphört land/statslös/okänt land % % % Totalt % % % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

96 7. FOKUSOMRÅDEN KOS NARKOTIKABROTT/SMUGGLING En stor del av Kriminalvårdens klienter är dömda för narkotikabrott/smuggling och förändringar i denna grupp påverkar därför Kriminalvården i stor utsträckning. Det var det vanligaste huvudbrottet för nyintagna i anstalt och tillsammans med våldsbrott det vanligaste huvudbrottet för klienter inskrivna i anstalt 1 oktober Även många klienter inom frivården var dömda för narkotikabrott där de flesta verkställde straffet genom skyddstillsyn. Inom övriga frivården var antalet färre men ökade senaste åren. I avsnittet ligger fokus på inflödet av klienter till anstalt och frivård med huvudbrott narkotikabrott/smuggling och dess påverkan på klientpopulationen de senaste åren. Narkotikabrott/smuggling redovisas även uppdelat på de tre brottstyperna: narkotikabrott (ej grovt), grovt narkotikabrott och smuggling. Om narkotikabrott/smuggling Den som olovligen innehar, brukar eller befattar sig med narkotika kan straffas för narkotikabrott. Vid bedömning av om brottet är grovt eller inte tas hänsyn till om det: har utgjort ett led i en verksamhet som bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt avser särskilt stor mängd narkotika varit av särskilt farlig eller hänsynslös art. 7 Den som fört in en vara belagd med förbud eller villkor för införande, olovligt, kan dömas för smuggling. 8 Smugglingsbrott kan innefatta narkotikasmuggling men även andra typer av varor. I domar från och med juni 2011 har Högsta domstolen lyft fram betydelsen av att ta hänsyn till alla omständigheter inom varje enskilt fall av narkotikamål på samma sätt som görs i brottmål i allmänhet. Detta har inneburit en förändring i de kriterier/omständigheter (praxis) domstolarna tar hänsyn till när de dömer narkotikabrott samt för beslut av påföljd när det gäller narkotikamål. 9 7 Enligt narkotikastrafflagen (1968:64). 8 Enligt lagen om straff för smuggling (2000:1225). 9 Nilsson Hjort, B (2012). Förändringar i narkotikapraxis. Svensk Juridisk Tidskrift 2012 s Efter 2008 påbörjade de flesta klienter dömda för narkotikabrott/smuggling sin verkställighet inom frivården. Som en följd av ändrad praxis minskade inflödet till anstalt efter 2010 samtidigt som inflödet till frivården ökade. Från 2014 och framåt ökade narkotikabrott/smuggling åter bland nyintagna i anstalt och 2016 var antalet klienter 2 430, det högsta under perioden Antal klienter dömda för narkotikabrott/smuggling inom frivården 2016 var 2 955, en svag minskning jämfört med 2015 men en ökning med drygt 700 klienter jämfört med Se diagram DIAGRAM Antal klienter i inflödet till Kriminalvården med huvudbrott narkotikabrott/ smuggling Nyintagna i anstalt Påbörjade verkställigheter i frivård Inom frivården påbörjade den största andelen klienter dömda för narkotikabrott/smuggling skyddstillsyn, se diagram Den ökning som skedde inom frivården efter 2010 då inflödet till anstalt minskade återfinns främst inom villkorlig dom med samhällstjänst och skyddstillsyn. Inom villkorlig dom med samhällstjänst ökade antalet klienter fram till 2012 och under 2015 men minskade sedan något Antal klienter som påbörjade skyddstillsyn ökade främst under 2014 och Antal klienter som påbörjade IÖV låg på en mer stabil nivå under perioden men minskade, likt nyintagna i anstalt, efter 2010 och ökade något igen efter Se tabell Brottstyper Av de nyintagna klienterna i anstalt med huvudbrott narkotikabrott/smuggling var den största andelen dömda för narkotikabrott som inte bedömdes vara grova. Denna grupp varierade något över tid men minskade fram till och med Därefter ökade antalet igen och 2016 uppmättes det högsta antalet under perioden med 96 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

97 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2016 DIAGRAM Antal klienter i inflödet till Kriminalvården med huvudbrott narkotikabrott/ smuggling efter påföljd Nyintagna i anstalt Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad IÖV klienter. De grova narkotikabrotten minskade under större delen av perioden men även här ökade antalet 2015 och 2016 jämfört med föregående år. Smugglingsbrotten hade en annan utveckling under perioden jämfört med de två övriga brottstyperna. Denna grupp ökade fram till och med 2013 för att därefter minska, se diagram Fördelningen mellan de tre brottstyperna varierade en del under perioden och främst i den stora gruppen dömda för ej grova narkotikabrott, se tabell Dessa utgjorde 78 procent av de nyintagna i anstalt dömda för narkotikabrott/ smuggling 2016, vilket var den största andelen under perioden och en ökning med 10 procentenheter jämfört med Grova narkotikabrott och smuggling utgjorde därmed en mindre andel och påverkade inte det totala inflödet i samma utsträckning. DIAGRAM Antal nyintagna i anstalt med huvudbrott narkotikabrott/smuggling efter brottstyp Även i inflödet av narkotikabrott/smuggling till frivården utgjordes den största andelen av narkotikabrott som ej ansågs grova, se diagram Jämfört med inflödet av denna brottstyp till anstalt under perioden var utvecklingen en annan då antalet ökade nästan konstant. Grova narkotikabrott förekom i princip inte inom frivården eftersom de i normala fall leder till fängelsestraff. Smugglingsbrott ökade konstant på samma sätt som narkotikabrott (ej grova) bortsett från 2009 och 2014 men var betydligt färre antalsmässigt. Narkotikabrotten som inte ansågs grova utgjorde en större andel av inflödet till frivården jämfört med nyintagna i anstalt och låg mer stabilt runt 90 procent under perioden. Se tabell DIAGRAM Antal påbörjade verkställigheter i frivården med huvudbrott narkotikabrott/smuggling efter brottstyp Narkotikabrott (ej grovt) Smuggling Grovt narkotikabrott STRAFFTIDER De vanligast utdömda strafftiderna för nyintaga klienter i anstalt dömda för narkotikabrott/ smuggling var över två månader och upp till och med sex månader. De kortaste strafftiderna på upp till och med två månader ökade stort och var 2016 i princip lika vanliga som strafftidskategorin över två månader upp till och med sex månader. Totalt hade 66 procent av de nyintagna klienterna i anstalt dömda för narkotikabrott/smuggling en strafftid på sex månader eller mindre 2016, motsvarande andel 2008 var 52 procent. Se tabell Narkotikabrott (ej grovt) Smuggling Grovt narkotikabrott En ändring i praxis förklarar troligtvis förändringarna inom strafftidskategorierna under och efter Efter 2011 skedde en tydlig ökning av strafftider upp till och med sex månader sam KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

98 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2016 tidigt som strafftider över sex månader minskade. Framförallt syns en förändring av antalet ut dömda strafftider på över ett år upp till och med fyra år. Efter 2012 fortsatte de kortare strafftiderna på upp till och med sex månader att öka samtidigt som nivån för de längre strafftiderna över sex månader och under fyra år stabiliserades, se diagram DIAGRAM Antal nyintagna i anstalt med huvudbrott narkotikabrott/smuggling efter strafftid T<=2 mån 2 mån<t<=6 mån 6 mån<t<=1 år 1 år<t<4 år T>=4 år började efter 2009 och framförallt under 2011 var främst en effekt av att allt fler kortare strafftider dömdes ut. Vid en jämförelse mellan 2008 och 2016 ses att antalet klienter ökade samtidigt som straffmassan minskade med utdömda år. Se diagram och tabell Klienter dömda för grovt narkotikabrott utgjorde, i och med långa strafftider, flest antal utdömda år i straffmassan 2016 trots att de antalsmässigt var betydligt färre än klienter med övriga narkotika brott (258 respektive klienter). Antal klienter dömda för smugglingsbrott 2016 var något fler (285) än klienter dömda för grova narkotikabrott men hade ändå en straffmassa med endast hälften så många utdömda år, se tabell DIAGRAM Straffmassa i år för nyintagna i anstalt med huvudbrott narkotikabrott/ smuggling Antal klienter Antal år Medianstrafftid Narkotikabrott/smuggling är ett huvudbrott där det finns ett fåtal klienter med mycket långa strafftider som påverkar medelstrafftiden. Därför redovisas endast medianstrafftiden för dessa klienter för att ge en bättre bild av normalfallet. Medianstrafftiden var stabil och låg på sex månader (180 dagar). Därefter minskade medianstrafftiden till fyra månader 2013 och låg kvar på den nivån under resten av perioden fram till 2016, se tabell Antal klienter Straffmassa (år) Det finns tydliga skillnader i strafftid mellan de tre brottstyperna och 2016 gav de grova narkotika brotten en medianstrafftid på tre år. Medianstrafftiden för övriga narkotikabrott var tre månader och för smuggling åtta månader. Se tabell Straffmassa Förändringar i straffmassan påverkas delvis av antalet klienter i inflödet men även av längden på de utdömda strafftiderna. Som tidigare nämnts minskade inflödet av klienter till anstalt med huvudbrott narkotikabrott/smuggling efter Detta medförde en minskning av antalet utdömda år men den tydliga nedgången i straffmassan som 98 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

99 TABELLVERK 7.4. NARKOTIKABROTT/SMUGGLING TABELLVERK AVSNITT 7.4 NARKOTIKABROTT/SMUGGLING TABELL Klienter i inflödet till Kriminalvården med huvudbrott narkotikabrott/smuggling efter påföljd. Påföljd Nyintagna i anstalt Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjad IÖV Antal Andel 51 % 50 % 49 % 47 % 46 % 45 % 45 % 44 % 45 % Antal Andel 35 % 38 % 36 % 38 % 37 % 38 % 39 % 39 % 38 % Antal Andel 6 % 6 % 7 % 8 % 11 % 11 % 10 % 12 % 10 % Antal Andel 7 % 7 % 8 % 6 % 6 % 6 % 6 % 6 % 6 % Totalt varav frivård totalt TABELL Nyintagna i anstalt med huvudbrott narkotikabrott/smuggling efter brottstyp. Brottstyp Antal Narkotikabrott (ej grovt) Andel 74 % 71 % 71 % 68 % 72 % 71 % 76 % 77 % 78 % Antal Grovt narkotikabrott Andel 14 % 15 % 13 % 14 % 9 % 10 % 8 % 10 % 11 % Antal Smuggling Andel 12 % 14 % 16 % 18 % 19 % 19 % 16 % 14 % 12 % Totalt TABELL Påbörjade verkställigheter inom frivården med huvudbrott narkotikabrott/smuggling efter brottstyp. Brottstyp Antal Narkotikabrott (ej grovt) Andel 90 % 91 % 91 % 89 % 88 % 87 % 90 % 90 % 90 % Antal Grovt narkotikabrott Andel 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal Smuggling Andel 10 % 8 % 9 % 10 % 12 % 12 % 10 % 10 % 10 % Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

100 7.4. NARKOTIKABROTT/SMUGGLING TABELLVERK Strafftider TABELL Nyintagna i anstalt med huvudbrott narkotikabrott/smuggling efter strafftid. Strafftid Antal T<=2 mån Andel 21 % 20 % 21 % 22 % 27 % 29 % 31 % 33 % 33 % Antal mån<t<=6 mån Andel 31 % 31 % 31 % 32 % 35 % 35 % 35 % 34 % 33 % Antal mån<t<=1 år Andel 20 % 20 % 19 % 17 % 17 % 16 % 15 % 14 % 14 % Antal år<t<4 år Andel 18 % 17 % 19 % 20 % 14 % 14 % 13 % 13 % 13 % Antal T>=4 år Andel 10 % 12 % 10 % 9 % 7 % 6 % 6 % 7 % 6 % Totalt TABELL Medianstrafftid och straffmassa i år för nyintagna i anstalt med huvudbrott narkotikabrott/smuggling Antal klienter Medianstrafftid (dagar) Straffmassa (år) TABELL Medianstrafftid och straffmassa i år för nyintagna i anstalt med huvudbrott narkotikabrott/smuggling 2016 efter brottstyp. Brottstyp Antal klienter Medianstrafftid (dagar) Straffmassa (år) Narkotikabrott (ej grovt) Grovt narkotikabrott Smuggling KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

101 7. FOKUSOMRÅDEN KOS VÅLDSBROTT Våldsbrott är ett av de vanligaste huvudbrotten bland klienterna i inflödet till Kriminalvården. Från och med 2013 är det dessutom det vanligaste huvudbrottet för inskrivna i anstalt 1 oktober mot tidigare då det var narkotikabrott/smuggling. Inflödet av klienter med huvudbrott våldsbrott har däremot minskat både till anstalt och inom frivården. Den minskning som skedde för nyintagna i anstalt dömda för våldsbrott ses däremot inte i samma utsträckning på tvärsnittet. I avsnittet ligger fokus på inflödet av klienter till anstalt och frivården med huvudbrott våldsbrott och utvecklingen inom denna klientpopulation. Våldsbrotten delas upp i sex brottstyper: brott mot frihet och frid, misshandel, grov misshandel, dråp, mord och övrigt brott mot frid och hälsa. Dråp och mord ska leda till fängelsestraff, men det finns klienter dömda för mord och dråp som påbörjat verkställighet i frivård. De är dock väldigt få och vid närmare granskning visar det sig att de är dömda för försök till mord eller försök till dråp. Därför särredovisas inte mord och dråp inom frivården utan ingår i kategorin övrigt brott mot frid och hälsa. Av klienterna med huvudbrottet våldsbrott i inflödet påbörjade en större del verkställighet inom frivården, se diagram Efter 2011 minskade däremot antalet påbörjade verkställigheter inom frivården relativt kraftigt, från till klienter. Antalet klienter minskade även i inflödet till anstalt under perioden men i mindre utsträckning. Totalt minskade antalet våldsbrottsdömda från till mellan 2008 och 2016, se tabell DIAGRAM Antal klienter i inflödet till Kriminalvården med huvudbrott våldsbrott Inflödena av våldsbrottsdömda till anstalt, skyddstillsyn och villkorlig dom med samhällstjänst var ungefär lika stora Antalet våldsbrottsdömda i inflödet till anstalt och skyddstillsyn hade därefter en nedåtgående trend medan det skedde en tydlig ökning för villkorlig dom med samhällstjänst Därefter minskade även inflödet till denna påföljd fram till periodens lägsta antal Våldsbrottsdömda som påbörjade IÖV var betydligt färre men även här minskade antalet klienter och mer än halverades under perioden. Se diagram 7.21 och tabell DIAGRAM Antal klienter i inflödet till Kriminalvården med huvudbrott våldsbrott efter påföljd Nyintagna i anstalt Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad IÖV Brottstyper För nyintagna i anstalt var misshandel den vanligaste brottstypen bland våldsbrotten men minskade från 817 till 550. Även grov misshandel minskade under större delen av perioden och den totala minskningen för våldsbrott bestod därmed främst av dessa två brottstyper. Inom övriga brottstyper skedde inga större antalsmässiga förändringar 2016 jämfört med Se diagram Även inom frivården utgjordes den största andelen våldsbrott av misshandel, se diagram Antalet ökade fram till och med 2012 men minskade därefter. För de tre övriga brottstyperna var antalet relativt stabilt över tiden men även grov misshandel och brott mot frihet och frid minskade något efter Nyintagna i anstalt Påbörjade verkställigheter i frivård KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

102 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2016 DIAGRAM Antal nyintagna i anstalt med huvudbrott våldsbrott efter brottstyp Brott mot frihet och frid Grov misshandel Mord Misshandel Dråp Övrigt brott mot frid och hälsa DIAGRAM Antal påbörjade verkställigheter i frivård med huvudbrott våldsbrott efter brottstyp Brott mot frihet och frid Grov misshandel Misshandel Övrigt brott mot frid och hälsa Både bland nyintagna i anstalt och inom påbörjade verkställigheter i frivåden var misshandel det vanligaste våldsbrottet trots att det minskade kraftigt. De flesta klienter dömda för misshandel 2016 fick en frivårdspåföljd. För brott mot frihet och frid eller övriga brott mot frid och hälsa hamnade cirka 50 procent i anstalt respektive i frivård medan grov misshandel, dråp och mord i de flesta fall ledde till verkställighet i anstalt. Se tabell 7.27 och tabell STRAFFTIDER En straffmätningsreform genomfördes 2010 vilket ledde till ett antal lagändringar med syftet att höja straffen för allvarliga våldsbrott och för grovt vållande till annans död. Reformen skulle även öka bredden mellan straffen för brott i allmänhet samt skärpa straffen vid återfall i brott. Bland annat höjdes straffvärdet för allvarliga våldsbrott generellt med procent 10 Detta skulle kunna vara en bidragande orsak till förändringar gällande våldsbrottsdömda nyintagna i anstalt. Brottsförebyggande rådet (Brå) gjorde 2014 en utvärdering av straffmätningsreformen där de kom fram till att reformen fått genomslag för de allra grövsta brotten gällande hårdare strafftider, att strafflängdernas bredd ökat och att återfallsskärpningen inte fått någon statistiskt mätbar effekt. 11 Minskningen i inflödet av våldsbrottsdömda till anstalt pågick från 2008 och ingen tydlig effekt av reformen kan ses under eller efter 2010 i antal inom något av de längre strafftidsintervallen. Det är däremot tänkbart att det dömts ut hårdare straff för klienter inom strafftidsintervallerna än innan reformen. De flesta nyintagna i anstalt med huvudbrott våldsbrott hade en strafftid under fyra år Klienter med en strafftid på fyra år eller mer (inklusive livstid) utgjorde nio procent av de nyintagna våldsbrottsdömda vilket var en ökning med cirka två procentenheter jämfört med tidigare år. Detta berodde på att antalet klienter inom de kortare strafftiderna minskade, främst inom strafftidsintervallerna över två månader upp till och med sex månader samt över sex månader upp till och med ett år, se tabell Medianstrafftid Medianstrafftiden var länge oförändrad men ökade med en månad under 2015 och en månad under 2016 från tidigare åtta till tio månader. Det tyder på att strafftiderna ökade något för normalfallet av våldsbrottsdömda. Strafflängden för normalklienten skiljer sig mycket åt mellan de olika brottstyperna där till exempel medianstrafftiden för misshandel var tre månader (90 dagar) och för mord drygt nio år (3 319 dagar) Se tabell 7.30 och Straffmassa Straffmätningsreformen gav ingen synlig effekt på antalet klienter inom strafftidsintervallerna men kan till viss del förklara den ökade medianstrafftiden. Ett ökat avstånd mellan antal intagna och antal utdömda år i straffmassan kan ses från och med 2010 (utrymmet mellan den blå och gula 10 Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. (prop. 2009/10:147). 11 Skärpta straff för allvarliga våldsbrott Utvärdering av 2010 års straffmätningsreform, rapport 2014: KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

103 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2016 linjen i diagram 7.24). Detta indikerar att de nyintagna klienterna i anstalt dömdes till längre straff efter 2010 vilket främst påverkade klienter med de längre strafftiderna. DIAGRAM Straffmassa i år för nyintagna i anstalt med huvudbrott våldsbrott Den samlade strafftiden för klienter dömda för mord och grov misshandel utgjorde tillsammans två tredjedelar av det totala antalet utdömda år i straffmassan Mord hade ett högt antal utdömda år på grund av långa strafftider. Grov misshandel hade ett högt antal utdömda år till stor del på grund av ett större antal klienter men även medellånga strafftider. De utdömda åren i straffmassan för klienter dömda för misshandel utgjorde endast en mindre andel av de utdömda åren trots att de var flest till antal, se tabell Antal klienter Antal klienter Straffmassa (år) Exklusive livstidsdömda utan angiven strafftid Antal år KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

104 7.5. VÅLDSBROTT TABELLVERK TABELLVERK AVSNITT 7.5 VÅLDSBROTT TABELL Klienter i inflödet till Kriminalvården med huvudbrott våldsbrott efter påföljd. Påföljd Nyintagna i anstalt Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjad IÖV Antal Andel 33 % 30 % 31 % 28 % 29 % 29 % 33 % 33 % 36 % Antal Andel 27 % 29 % 30 % 29 % 28 % 28 % 27 % 27 % 26 % Antal Andel 32 % 32 % 31 % 37 % 38 % 38 % 35 % 35 % 33 % Antal Andel 9 % 9 % 8 % 6 % 6 % 6 % 6 % 5 % 4 % Totalt varav frivård totalt TABELL Nyintagna i anstalt med huvudbrott våldsbrott efter brottstyp. Brottstyp Brott mot frihet och frid Misshandel Grov misshandel Dråp Mord Övrigt brott mot frid och hälsa Antal Andel 21 % 20 % 20 % 19 % 24 % 26 % 25 % 26 % 25 % Antal Andel 42 % 42 % 46 % 45 % 42 % 40 % 41 % 36 % 38 % Antal Andel 28 % 30 % 26 % 29 % 27 % 27 % 25 % 29 % 28 % Antal Andel 2 % 1 % 3 % 1 % 2 % 1 % 2 % 1 % 1 % Antal Andel 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 5 % 6 % 6 % 6 % Antal Andel 2 % 2 % 1 % 1 % 2 % 2 % 1 % 1 % 2 % Totalt TABELL Påbörjade verkställigheter inom frivården med huvudbrott våldsbrott efter brottstyp. Brottstyp Brott mot frihet och frid Misshandel Grov misshandel Övrigt brott mot frid och hälsa Antal Andel 10 % 11 % 11 % 10 % 10 % 11 % 11 % 12 % 13 % Antal Andel 84 % 84 % 83 % 86 % 85 % 85 % 84 % 83 % 82 % Antal Andel 4 % 4 % 5 % 4 % 3 % 3 % 4 % 4 % 4 % Antal Andel 1 % 1 % 1 % 0 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Totalt KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

105 TABELLVERK 7.5. VÅLDSBROTT Strafftider TABELL Nyintagna i anstalt med huvudbrott våldsbrott efter strafftid. Strafftid Antal T<=2 mån Andel 16 % 17 % 18 % 20 % 20 % 19 % 21 % 19 % 19 % Antal mån<t<=6 mån Andel 26 % 25 % 27 % 23 % 25 % 23 % 23 % 22 % 20 % Antal mån<t<=1 år Andel 27 % 25 % 26 % 25 % 24 % 26 % 22 % 23 % 22 % Antal år<t<4 år Andel 24 % 25 % 22 % 24 % 25 % 25 % 25 % 28 % 29 % Antal år<=t<=10 år Andel 5 % 6 % 5 % 5 % 5 % 4 % 6 % 5 % 6 % Antal T>=10 år Andel 2 % 1 % 2 % 2 % 2 % 2 % 3 % 3 % 3 % Antal Livstid Andel 1 % 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 1 % 1 % Totalt TABELL Medianstrafftid och straffmassa i år för nyintagna i anstalt med huvudbrott våldsbrott Antal klienter Medianstrafftid (dagar) Straffmassa (år) Exklusive livstidsdömda utan angiven strafftid. TABELL Medianstrafftid och straffmassa i år för nyintagna i anstalt med huvudbrott våldsbrott 2016 efter brottstyp. Brottstyp Antal klienter Medianstrafftid (dagar) Straffmassa (år) Brott mot frihet och frid Misshandel Grov misshandel Dråp Mord Övrigt brott mot frid och hälsa Exklusive livstidsdömda utan angiven strafftid. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK

106 7. FOKUSOMRÅDEN KOS STRAFFTIDER I detta avsnitt presenteras statistik över strafftider för nyintagna klienter i anstalt och för klienter inskrivna i anstalt 1 oktober. Jämfört med den strafftidsfördelning som redovisas i kapitel 4 (Anstalt) används här en finare och en grövre strafftidsfördelning för att titta på strafftider ur flera perspektiv. Den fina strafftidsfördelningen är uppdelad i månadsintervall upp till och med två år och därefter årsintervall och den grova strafftidsfördelningen är uppdelad i fyra intervall. Utöver strafftidsfördelningarna redovisas även medelstrafftid, medianstrafftid och straffmassa. Det sistnämnda är den totala strafftiden för en klientpopulation. Observera att strafftiden är det som anges i strafftidsbeslutet för klientens verkställighet och inte den faktiskt avtjänade strafftiden med hänsyn till exempelvis villkorlig frigivning NYINTAGNA I ANSTALT Nästan 90 procent av klienter nyintagna i anstalt 2016 hade en strafftid på två år eller mindre. Många av dessa klienter hade de kortaste strafftiderna på upp till en månad och antalet klienter minskade därefter, se diagram 7.25 (samtliga strafftider över två år redovisas sammanslagna i en stapel). Vissa strafftider var dock mer vanligt förekommande, till exempel halvårs- och helårsmånaderna 6,12, 18 och 24 som döms ut i större utsträckning än övriga. Mellan 2014 och 2016 skedde inga större förändringar inom spridningen av de nyintagnas strafftider, se tabell Om strafftider Strafftid är den utdömda tiden för att verkställa ett fängelsestraff. Fängelse döms ut på viss tid eller på livstid och bestämmandet av strafftiden varierar beroende på vilka strafftidsgränser som är stadgade för brottet. Fängelse på viss tid får inte understiga fjorton dagar och inte överstiga tio år om det inte är föreskrivet för brottet, i sådant fall får fängelse på viss tid bestämmas till högst arton år. Fängelse kan även bestämmas till över tio år (men högst arton år) om strafftiden är en summering av strafftider för flera domar som ska verkställas samtidigt. 12 Strafftiden anges i hela antal år, månader eller dagar. Omräkning av år och månader kan göras till dagar varvid ett år motsvarar 360 dagar och en månad 30 dagar. 12 Beträffande bestämmandet av fängelsestraffets längd m.m., se 26 kap 1-3 BrB. 106 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016