EFTER DOMEN Om påföljder och program inom Kriminalvården

Transkript

1 EFTER DOMEN Om påföljder och program inom Kriminalvården

2 Förord Att verkställa påföljder och motverka återfall i brott K EFTER DOMEN riminalvårdens uppdrag är att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Kri mi nal vår dens uppgifter är att genom f rivård och fängelser verkställa de påföljder som domstol dömer ut, driva häkten och utföra transporter samt göra personutredningar i brottmål. Uppgifterna ska utföras på ett säkert och humant sätt så att lagföring kan ske effektivt och återfall i brott förebyggas. I brottsbalken finns stadgat vilka påföljder som finns för den som begått brott. Domstolen kan välja mellan böter, fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn, sluten ungdomsvård och överlämnande till särskild vård e ller en kombination av ett par av dessa. Kriminalvården ansvarar för påföljderna fängelse och skyddstillsyn, den sistnämnda kan kombineras med samhällstjänst och kontraktsvård. Kriminalvården ska också verkställa föreskrifter om samhällstjänst vid v illkorlig dom. Om påföljder och program inom Kriminalvården Samhällets syn på straff har förändrats över tid. På medeltiden och till och med 1700-talet var böter, skamstraff, dödsstraff och andra kroppsstraff vanligast, och fängelserna var främst en förvaring fram till det egentliga straffet. Syftet med straffen har också varierat och olika idéer har vägt olika tungt under olika epoker. Ska straffet ses som en veder gällning, samhällets hämnd? Ska man sona sitt brott inför gud eller brottsoffret? Ska straffet avskräcka andra från att begå liknande brott? Ska brottslingen ses som ond och hållas borta från andra människor, eller ska man se den dömde som en produkt av den sociala miljön, och inte straffa utan istället vårda? Efter domen En informationsskrift om de påföljder där Kriminal vården ansvarar för verkställigheten och de behandlingsprogram som bedrivs i Kriminal vårdens regi. Omslagsfoton: Fredrik Schlyter, Mia Åkermark, Anna Rut Höglund, Henrik Witt Layout & original: Forma Viva, Linköping Tryck: Edita, Västerås 2010 Namn på klienter är fingerade. På bilderna förekommer både klienter och figuranter. Ytterligare exemplar beställs från: Kriminalvården Förlaget Norrköping Hemsida: Beställningsnummer: 5068 ISBN: Påföljder & program / Kriminalvården På och 70-talen fick behandlingstanken stort genomslag i lagstiftningen att man genom behandling skulle motverka återfall i brott på individnivå. Behandlingstanken kom att kritiseras för att den ledde till olikheter inför lagen. Idag betonas tydligare likhet inför lagen och en förutsägbar rättstillämpning. Men det viktigaste är kanske att hindra att det händer igen? Pendeln svänger. Straffvärdet visar hur samhället bedömer brottets allvar. Alltså: ju mer klandervärd en handling bedöms desto högre straffvärde. I brottsbalken samt i olika speciallagstiftningar, stadgas för varje brott ett spann mellan lägsta och högsta straff som domstolen kan utdöma för just det brottet. Hur domstolen dömer inom det bestämda spannet, beror på omständigheter runt brottet, gärningsmannens förhållanden och domstolens praxis. Även om straffsystemet betonar förutsägbarhet, konsekvens och proportionali- tet, innebär det inte att verkställigheten ser likadan ut för alla k lienter. Tvärtom är det bestämt att varje klient ska ha en individuell v erkställighetsplan med syfte att fylla påföljden med ett individanpassat innehåll som ska minska risken för återfall i brott för just den klienten. Inom anstalterna bedrivs såväl teoretisk utbildning och yrkesutbildning, a rbetsträning som behandling i olika program. Dessutom finns kultur- och friskvårdsverksamhet liksom självförvaltning med städning, tvätt och mat lagning. Klienternas verkställighetsplaner kombinerar dessa sysselsättningar på det vis som ska hjälpa just den individen att klara sig i samhället utan att återfalla i brott. Även inom frivården bedrivs de flesta av Kriminalvårdens program. På följande sidor kan du först läsa om de påföljder som Kriminalvården ansvarar för, sedan om de behandlingsprogram som bedrivs inom Kriminal vården. Vill du fördjupa dig mer inom något speicellt område kan du titta på Kriminalvårdens hemsida

3 Innehåll 2 Förord 4 Kriminalvården ansvarar för olika påföljder 6 En dag i fängelse 8 En chans att slippa fängelse? Intensivövervakning med fotboja 10 Kriminalvård i frihet Villkorlig dom och skyddstillsyn 11 Frivård samhällsnytta eller räkmacka? 12 Att arbeta av sitt straff Samhällstjänst 14 Att bara vara medmänniska Lekmannaövervakare 16 Om det inte funkar? Övervakningsnämnden 18 Planerad verkställighet Verkställighetsplanering 20 Mer lika inför lagen? Påföljdsutredningen 22 Att utveckla behandling 23 Kärt barn har många namn 24 Att tänka på ett nytt sätt ETS, One-to-One, Brottsbrytet, BSF 26 Framgångsrik behandling i Skänninge 12-stegsprogrammet 28 Lasse vågar välja ett liv utan droger och kriminalitet Våga Välja 30 Missbruk är ett inlärt beteende Prism, Prime for life, ÅP 32 Våld har många orsaker VPP 34 Ett program för män som vill göra en förändring Idap 36 Endast ett humant sätt kan få dem att öppna upp ROS 38 Att godkänna program Ackreditering, Vinn 39 Hur vet vi om det fungerar? Utvärdering 40 Program under utveckling Entré, språk- och kulturanpassning, Balansen, Spelberoende 42 Programverksamhet är mer än behandling Arbete, klientutbildning och annan strukturerad verksamhet Påföljder & program / Kriminalvården 3

4 Påföljder Fakta/ Kriminalvården Kriminalvården är landets fjärde största myndighet med drygt anställda. Myndigheten ansvarar för verkställigheten av straff i fängelse och frivård samt för verksamheten vid häktena. Fängelser finns det 55 stycken. De har olika säkerhetsgrad och delas in i kategorierna A-E. Varje dag sitter ungefär personer i fängelse. Inom frivården övervakas de personer som verkställer en kriminalvårdspåföljd i frihet. Det finns 35 frivårdskontor i landet och varje dag är cirka klienter inskrivna i frivården. Det finns 31 häkten i Sverige. Där sitter personer som misstänkt för att ha begått allvarliga brott. Häktena ligger ofta i anslutning till polishus eller fängelse. Ungefär personer om dagen finns inskrivna i häkte. Kriminalvården ansvarar för olika påföljder Grundtanken i vår lagstiftning är att den dömde ska utsättas för minsta möjliga ingripande. Det gör frivården till den mest naturliga formen för kriminalvård, och det är också inom frivården man finner de flesta klienterna. Text : Elisabet Jönsson Domstolen bestämmer om en person ska dömas för det brott den är misstänkt för, och vad påföljden då ska bli. Kriminalvården verkställer fängelsestraff, skyddstillsyn i olika former och samhällstjänst vid villkorlig dom. Grundtanken i vår lagstiftning är att den dömde ska utsättas för minsta möjliga ingripande. Rätten ska fästa särskilt avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse. Det gör olika former av frivård till den mest naturliga formen för kriminalvård, och det är också inom frivården man finner de flesta klienterna. Utvecklingen i ett längre perspektiv Ser man på utvecklingen inom hela Kriminalvården de senaste tjugo åren har inflödet av klienter ökat med 13 procent mellan 1989 och Det är särskilt inom frivården som mycket har hänt. År 1999 infördes en ny påföljd villkorlig dom med samhällstjänst där antalet påbörjade verkställigheter har gått från noll till ungefär per år. Samtidigt permanentades möjligheten att avtjäna kortare fängelsestraff med intensivövervakning (fotboja) inom frivården istället för på anstalt. Det innebar en stor omedelbar ökning av intensivövervakade klienter de första åren. Därefter avtog ökningen. En anledning till att ökningen avtog kan vara att domstolarna tenderar att döma färre personer till korta fängelsestraff och att fler därmed får en frivårdspåföljd direkt istället, säger Karin Lindsten, utredare på Kriminalvårdens huvudkontor. Även i ett kortare perspektiv på ett par år har frivårdspåföljderna ökat markant. Skyddstillsyn utan kombination med föreskrift har ökat med nära 700 klienter åren Skyddstillsyn med samhällstjänst har ökat med ungefär 400 klienter och villkorlig dom med samhällstjänst med cirka 500. Färre som tas in men fler som vistas i anstalt Sedan slutet av 1980-talet har antalet nyintagna i anstalt minskat, men utvecklingen har inte varit spikrak. Fram till 1997 var kurvan starkt nedåtgående, men var trenden istället svagt uppåtgående. År 2009 togs klienter in i anstalt, vilket var ungefär 500 färre än året innan, en minskning med drygt fem procent. Kriminalvården använder två mått, dels det sammanlagda antalet intagna under året, dels antalet inskrivna ett visst datum, nämligen 1 oktober. Den siffran har stigit jämfört med 1 oktober året innan. Från till I statistiken över inskrivna vid en viss tidpunkt dominerar klienter med långa strafftider. De senaste åren har vi alltså fått fler klienter med längre verkställighetstid, förklarar Karin Lindsten. 4 Påföljder & program / Kriminalvården

5 Klientflödet inom Kriminalvården Fängelse Till fängelse Skyddsstillsyn - Kontraktsvård Samhällstjänst Övrig skyddstillsyn Villkorlig dom med samhällstjänst Summa Intensivövervakning Villkorligt frigivna utan övervakning/ helt verkställt Villkorligt frigivna med övervakning Här ser man fördelningen mellan de olika kriminalvårdspåföljderna och genomströmningen inom anstalt och frivård De flesta fängelsedömda passerar även genom frivården innan hela straffet är avtjänat. Figuren visar årsflödet, inte enskilda klienters väg genom Kriminalvården. Till frivård Antal Nyintagna i anstalt och de som påbörjade frivård » De senaste åren har vi fått fler klienter med längre verkställighetstider.« Fler klienter i frivården, och färre nyintagna i fängelser. Så kan man sammanfatta de senaste tjugo årens klientutveckling inom Kriminalvården År Samhällstjänst (villk.dom) Intensivövervakning (boja) Villkorligt frigivna Samhällstjänst (skyddst.) Kontraktsvård Skyddstillsyn Fängelse Påföljder & program / Kriminalvården 5

6 Fängelse Fakta/Fängelse Fängelse är samhällets sätt att straffa den som begår ett allvarligt brott. Den intagne straffas inte i fängelset, det är själva frihetsberövandet som utgör bestraffningen. Samtidigt är det en grundtanke i svensk kriminalpolitik att försöka undvika att låsa in människor, eftersom inlåsning har skadliga effekter på individen. Det finns 55 fängelser i Sverige, från Haparanda i norr till Ystad i söder. En dag i fängelse Lasse är dömd till två års fängelse för narkotikabrott. Så här kan en dag se ut på anstalten Västervik Norra. Text: Dennis Karlsson Foto: Henrik Witt / Fredrik Schlyter Insatser mot återfall i brott Verksamheten i fängelse ska utformas så att den främjar den intagnes anpassning i samhället och motverkar skadliga följder av frihetsberövandet. Detta görs genom arbete, utbildning och behandling, bland annat olika former av samtal och program. Anstaltsvistelsen ska redan från början inriktas på att vara en förberedelse för frigivningen. Straffets längd Ett fängelsestraff kan variera mellan 14 dagar och livstid. Den som dömts till livstid kan tidigast efter tio år få straffet omvandlat till ett tidsbestämt straff God morgon! Lasse har redan gått upp när personalen kommer och öppnar celldörren klockan Nu kan han gå på toaletten, tvätta sig och äta frukost innan det är dags att börja jobba. Toaletterna och tvättrummen är gemensamma för alla på avdelningen och frukosten äts i gemensamt kök. Personalen ser till att alla kommer upp. Någon enstaka vill ligga och dra sig Lunch Lasses avdelning har självförvaltning. Det betyder att Lasse och de andra intagna sköter hushållet på egen hand, från planering av budget och inköp av råvaror till diskning. I självförvaltningen ingår också städning och tvätt. Idag blev det currykyckling och ris och en glasspinne till efterrätt Arbete Sex timmar om dagen, fem dagar i veckan arbetar Lasse med att montera skruvar i en form. Skruvarna ska sedan pulverlackas. Arbetet är ett av många underleverantörsjobb som intagna i kriminalvården utför åt Krimprod och dess kunder. Krimprod är den del av kriminalvården som skapar sysselsättning för de intagna Promenad Alla intagna har rätt till minst en timmes utevistelse om dagen. På vinterhalvåret är promenaden, som utevistelsen kallas, mitt på dagen för ljusets skull. På sommaren blir det ofta både en lunchpromenad och en kvällspromenad. Ofta blir det bollsport. 6 Påföljder & program / Kriminalvården

7 Narkotikabrott vanligt Av de som togs in i fängelse 2009 var 93 procent män och 7 procent kvinnor. De vanligaste huvudbrotten var narkotikabrott/ smuggling (24 %), våldsbrott (18 %), tillgreppsbrott (14 %) och rattfylleri/grovt ratt fylleri (11 %) Hämtning På eftermiddagen två dagar i veckan läser Lasse in missade betyg i svenska och matte i anstaltens lärcentrum, som är kriminalvårdens studieorganisation för klienter. Två andra eftermiddagar i veckan deltar Lasse i behandlingsprogrammet ETS, Enhanced Thinking Skills, ungefär förbättrad tankeförmåga på svenska. Tillsammans med sju andra intagna tränar han problemlösning, sociala färdigheter och självkontroll. Idag hämtas Lasse för ett samtal med sin kontaktman om planeringen inför en permission. Det blir en av många promenader genom anstaltens korridorer Samtal Alla intagna har en särskilt utsedd kriminalvårdare som kontaktperson. Tillsammans med denne planerar Lasse allt som rör verkställigheten. Mycket av planeringen handlar redan från början om förberedelser för frigivningen. Idag ska en permission planeras, men samtalet handlar också om hur det går med avbetalningen av en skuld som Lasse har till kronofogden. Att Lasse ska göra det är beslutat i den plan för verkställigheten som han själv har varit med om att ta fram Besök Lasses flickvän kommer på besök. För det mesta blir det en gång i veckan. Ibland har det funnits ledig tid så att det räckt för två besök samma vecka, men det är ovanligt. Besöken av nära och kära är populära Kvällsfika På grund av besöket blev det ingen träning ikväll. På kvällarna är tiden före inlåsning knapp, och ofta är det antingen eller som gäller. Besök eller träning. Bastu eller promenad. En stunds läsning eller möte med en frivilligorganisation som besöker anstalten. Det som brukar hinnas med varje kväll är ett eller två telefonsamtal och lite biljard eller kortspel med medintagna. Och lite kvällsmat förstås. Ett par mackor att ta med in i cellen behövs för att inte behöva vara hungrig efter filmen på tv Ensam i cellen Klockan låses celldörren för natten och fängelsets dagpersonal ersätts av nattpersonal. Lasse är nu inlåst i tolv timmar innan det är dags för en ny dag innanför murarna. Kriminalvårdare och kontaktman De som arbetar närmast klienterna på en anstalt är kriminalvårdare. Många är också kontaktpersoner. Kontaktpersonen har speciellt ansvar för en eller flera intagna. I kriminalvårdarens och kontaktpersonens arbetsuppgifter ingår dels att upprätthålla ordning och säkerhet på anstalten och vid permissioner och sjukhusbesök, dels att tillsammans med den intagne planera för tiden i fängelset och inför fri givningen. En del kriminalvårdare arbetar med behandlingsprogram och kallas programledare. Andra krimi nalvårdare arbetar speciellt med säkerhet. Påföljder & program / Kriminalvården 7

8 Fotboja Fakta/Fotboja Intensivövervakning har funnits i svensk kriminalvård sedan 1994, först på försök, och sedan permanent från Först gällde det fängelsestraff upp till tre månader, men från 2005 är det upp till sex månader som gäller. År 2009 påbörjade klienter intensivövervakning. Av dessa avbröt 220 intensivövervakningen och avtjänade istället tiden i fängelse. Ungefär 600 personer har i genomsnitt fotboja varje dag. De flesta som avtjänar sina straff med fotboja, ungefär hälften, har dömts för rattfylleri. Därefter kommer dömda för våldsbrott, 17 procent. Intensivövervakning kan även användas vid utslussning från vistelse i anstalt (i halvvägshus och vid utökad frigång) och vid övervakning på öppen anstalt.» Någon form av sysselsättning är en förutsättning för att få fotboja. «En chans att slippa fängelse? Avvikit under utegångsförbud står skrivet med rött på datorskärmen. Via datorn kan Kriminalvården följa att varje klient med fotboja rättar sig efter det schema som satts upp. Grundregeln är att man ska stanna inom hemmets fyra väggar, utom när man går till sitt jobb eller sina studier. Man får inte ens gå ut och påta i sitt trädgårdsland om det inte finns med i schemat, förklarar Jan Bungerfeldt, ansvarig för Kriminalvårdens elektroniska övervakning. Text : Elisabet Jönsson Foto: Fredrik Schlyter Intensivövervakning är ett alternativt sätt att avtjäna ett fängelsestraff, som innebär att straffet avtjänas i hemmet och att den dömde övervakas med hjälp av en elektronisk sändare. Sändaren sätts runt fotleden, och kallas för det mesta för fotboja. Den som döms till fängelse i högst sex månader kan ansöka om att istället få avtjäna straffet med fotboja. Kriminalvården skickar ut information till alla som kan beröras. Om klienten ansöker om fotboja utreder frivården om den sökande och dennes personliga förhållanden är lämpliga. Har klienten bostad, sysselsättning, inte är inne i ett avancerat missbruk eller att det på annat vis bedöms som uppenbart orimligt att den dömde ska klara av verkställighetsformen, ska fotboja beviljas. Någon form av sysselsättning är en förutsättning för att få fotboja. Den kan bestå av arbete, utbildning eller föräldraledighet. Fotbojan kan också kombineras med föreskrift om att delta i lämplig vård eller ett av Kriminalvårdens behandlingsprogram. Om man inte har något jobb men allt annat stämmer, kan Kriminalvården hjälpa till att ordna sysselsättning. Då kan vi använda samma arbetsplatser som vid samhällstjänst, ofta ideella föreningar, säger Jan Bungerfeldt som är verksamhetsutvecklare på Kriminalvårdens huvudkontor med ansvar för elektronisk övervakning. Han fortsätter: Bostad kan vi däremot inte hjälpa till att ordna. Bostaden måste ha godtagbar standard, vilket innebär el, vatten, toalett och möjlighet att tvätta sig samt laga mat. Är man dömd för brottslighet i hemmet är det också orimligt att få fotboja. Är man till exempel dömd för våld i nära relation och fortfarande bor tillsammans med brottsoffret, ska man inte avtjäna straffet i den gemensamma bostaden. Andra skäl att neka kan vara om den dömde har stora psykiska besvär vilket gör det orimligt att tro att 8 Påföljder & program / Kriminalvården

9 När bojan ska sättas på kommer frivårdspersonal till bostaden och mäter in den så att utrustningen fungerar i alla godkända utrymmen. Klienten har på sig bojan dygnet runt och skulle man försöka manipulera den går genast ett larm. den dömde kan förstå och följa gällande föreskrifter. Förutom själva fotbojan får klienten också oanmälda besök från frivården, främst under kvällar och helger, men ibland på dagen eller mitt i natten. Minst två besök i veckan ska det vara. Då får den dömde göra utandningsprov för att kontrollera att den inte är påverkad av alkohol. Om intensivövervakningen missköts får den dömde avtjäna tiden i fängelse istället. Drogförbudet är absolut, där finns inget förhandlingsutrymme, och brott mot det leder till att verkställigheten med fotboja avbryts. Annan misskötsamhet är att inte passa tider på jobbet, eller komma hem för sent eller gå hemifrån för tidigt på morgonen. Där får man göra en bedömning från fall till fall. Om personen som vi läste om på datorskärmen egentligen borde ha gått hemifrån men råkade gå vidtar vi för det mesta ingen åtgärd, men skulle klienten varit i hemmet till tjugo i tolv måste vi ta reda på vad som har hänt. Vid en sådan misskötsamhet ringer frivården först upp klienten för att ta reda på omständigheterna. Utan godtagbar förklaring får klienten för det mesta en varning. Vid grov misskötsamhet kan frivården provisoriskt upphäva intensivövervakningen för att därefter omedelbart anmäla ärendet till övervakningsnämnden som alltid fattar det slutliga beslutet om att avbryta verkställigheten med fotboja. Ofta fungerar det bra för dem som får fotboja. De flesta är motiverade och ser fotbojan som en chans att slippa fängelse. De vet att om de missköter sig tas de in på anstalt istället. Återfallsstatistiken är också positiv för personer som avtjänat sina straff med fotboja, jämfört med dem som suttit i fängelse. Inom tre år återfaller över 40 procent av personer med kortare fängelsestraff, jämfört med 17 procent för personer som haft fotboja. Det beror naturligtvis främst på att de som inte kvalificerar sig för fotboja har större problem, till exempel är inne i ett tungt missbruk, säger Jan Bungerfeldt. Ungefär 25 procent av alla som får frågan om de vill ansöka om fotboja gör det inte. Det kan vara för att de vet att de inte uppfyller kraven, men det finns vissa som är väldigt omotiverade, de saknar familj och sysselsättning och tycker att de lika gärna kan ta en vända på anstalt. Under senare delen av 2010 ska Kriminalvården göra pilottest av fotboja kombinerat med gps-sändare. Då kommer man inte bara kunna se när klienten går till och från bostaden, utan även var hon/han är under tiden. Det kan till exempel vara bra om det gäller en person som är dömd för våldsbrott och har besöksförbud. Om vi ser att klienten närmar sig kan vi ringa klienten och även förvarna brottsoffret.» Ungefär 25 procent av alla som får frågan om de vill ansöka om fotboja gör det inte.«påföljder & program / Kriminalvården 9

10 Villkorlig dom & skyddstillsyn Fakta/ Skyddstillsyn Många av dem som döms till skyddstillsyn har en svår personlig och social situation; 75 procent har missbruksproblem, 50 procent bedöms lida av psykisk ohälsa. Bara 25 procent försörjer sig på lönearbete. Kriminalvård i frihet När det saknas skäl för fängelse ska villkorlig dom eller skyddstillsyn väljas. Villkorlig dom kan ses som en straffvarning, som främst används när en person begår brott av engångskaraktär. Skyddstillsyn kan väljas om domstolen tror att det kan vara återfallsförebyggande. Vilken vård som är lämplig bedöms vanligtvis av frivården i samråd med exempelvis läkare, socialtjänst eller beroendevård. Även när det finns grund för fängelse kan skyddstillsyn utdömas förutsatt att det finns särskilda skäl för det. Text: Elisabet Jönsson Foto: Fredrik Schlyter Vid villkorlig dom står den dömde inte under övervakning eller annan kontroll. Det enda som gäller är att under en prövotid på två år vara skötsam och inte begå nya brott. Kriminalvården är inte inblandad i villkorlig dom om den inte kombineras med samhällstjänst. I så fall kontrollerar frivården att den dömde sköter sitt anvisade arbete. Skyddstillsyn har domstolen möjlighet att döma till om det finns skäl att anta att det kan bidra till att avhålla personen från fortsatt brottslighet. Skyddstillsyn är inte frihetsberövande. Den dömde får en prövotid på tre år och står som regel under övervakning från frivården det första året. Det är inte ovanligt att den som tidigare dömts till villkorlig dom och därefter begår ett nytt brott döms till skyddstillsyn. Övervakning innebär både stöd och kontroll. Under övervakningen genomgår många klienter något av Kriminalvårdens behandlingsprogram. Syftet är att frivården genom praktiska råd samt motivations- och påverkansarbete ska bidra till att minska risken för återfall i brott. Klienten bor vanligtvis hemma, men har krav på sig att ha regelbunden kontakt med den handläggande tjänstemannen på frivården och med lekmannaövervakaren, om en sådan finns. Skyddstillsyn kan kombineras med dagsböter eller fängelse i högst tre månader om domstolen vill ge ett strängare straff. Skyddstillsyn kan också kombineras med föreskrift om samhällstjänst eller om vård eller behandling, vilket innebär att klienten ska genomgå vård för problem som hänger ihop med brottsligheten. Det vanligaste är behandling mot alkohol- eller narkotikamissbruk i öppen- och/eller slutenvård, men det kan också innebära psykiatrisk behandling eller behandling av annan problematik som bidragit till brottet. Till exempel kan män som dömts för hot eller våld mot en kvinna i nära relation gå i specialiserad behandling, eller en person vars spelmissbruk bidragit till kriminaliteten kan behöva hjälp med sitt beroende. Lämplig vård föreslås vanligtvis av frivården efter samråd med exempelvis läkare, socialtjänst eller beroendevård. Även när det finns grund för fängelse kan skyddstillsyn utdömas förutsatt att det finns särskilda skäl för det. Skälen kan vara att den tilltalade samtycker till en föreskrift om samhällstjänst eller en föreskrift om särskild behandlingsplan. När det sistnämnda är ett alternativ till fängelse kallas det kontraktsvård, och kan bli aktuellt om missbruk eller något annat som kräver behandling väsentligt bidragit till brottsligheten. Istället för fängelse kan den dömde då få behandling för sina problem. Kontraktsvård kan i regel motsvara max två års fängelse. Om frivården bedömer att det är lämpligt med kontraktsvård presenteras en behandlingsplan för domstolen. Klienten ska ha skrivit på behandlingsplanen innan rättegången. I planen ska tydligt framgå behandlingens innehåll och längd, hur drogfriheten ska kontrolleras och möjligheten till permission om man vistas på behandlingshem. Allt utformas individuellt utifrån klientens behov och brottets straffvärde. Klienter kan dömas till att genomgå Kri minalvårdens behandlingsprogram inom ramen för kontraktsvården, men det är vanligare med behandling på institution eller i öppenvård. I så fall planerar frivården, socialtjänsten och klienten tillsammans behandlingen. Det är en förutsättning att socialtjänsten tillstyrker behandling, eftersom de betalar vårdkostnaderna från den dag klienten skulle ha blivit villkorligt frigiven om fängelsestraffet utdömts. 10 Påföljder & program / Kriminalvården

11 Vid all kriminalvård i frihet måste klienten ha kontakt med frivårdskontoret. Det är frivårdsinspektören som samordnar planeringen av klientens hela verkställighetstid. Frivård samhällsnytta eller räkmacka? I Sverige har vi en tradition av att värna frivården. Vi vill gärna hålla människor ifrån fängelse, eftersom frihetsberövande ofta är nedbrytande. För rätt klient håller jag med om att kriminalvård i frihet är bäst, men det finns också många människor som hävdar att tiden i fängelse räddat livet på dem. Rätt påföljd till rätt person, säger jag. Martin Grann är chef på Kriminalvårdens utvecklingsenhet. Enheten analyserar och följer såväl Kriminalvårdens egen verksamhet som förändringar i omvärlden för att få underlag för en evidensbaserad kriminalvård. Enligt enhetens beräkningar är behandlingsprogram genomförda inom frivården 54 procent mer effektivt som återfallspreventiv insats, jämfört med behandling på anstalt. På anstalt är det lätt att känna sig säker på hur man ska hantera drogsug och kompistryck, men fängelset är en artificiell miljö. Kan man genomgå behandlingsprogram i frivården behandlas man i sin naturliga miljö och möter alla svårigheter direkt. Kriminalvård i frihet innebär också att den dömde kan fortsätta med en utbildning eller ett jobb och ha ett vederkvickande socialt liv. Eller kanske skaffa ett jobb och nya kontakter, vil ket kan Martin Grann vara återfallsförebyggande. Dessutom är frivård mycket billigare för samhället, säger Martin Grann och resonerar vidare: Är man omotiverad till ett liv utan kriminalitet eller har ett aktivt missbruk är det svårare med kriminalvård i frihet. Då kan ett fängelsestraff vara bra. Enligt en teori är fängelsestraff alltid av ondo, men det stämmer inte. Med ett väl planerat och strukturerat innehåll kan en anstaltsvistelse definitivt vara återfallsförebyggande. Martin Grann poängterar vikten av bra personutredningar. Utredningarna begärs av domstolen och det är Kriminalvården som genomför dem. Då utreds personens sociala situation och behov av övervakning kopplat till risken för återfall i brott. Kriminalvården bedömer också om en frivårdspåföljd vore lämplig vid en fällande dom. Min mening är att kriminalvård i frihet fungerar bäst under ansvar. Alltså att den dömde har ett tydligt åtagande kopplat till domen. Det kan vara en föreskrift om att följa ett drogavvänjningsprogram eller samhällstjänst. Om man inte dyker upp på sin behandling eller på sitt jobb blir det väldigt tydligt att påföljden inte fungerar och då ska sanktioner kopplas på. Det är betydligt enklare om man har föreskriften redan från domstolen, säger Martin Grann och avslutar: Det är inte meningen att tiden i frivården ska vara som att glida fram på en räkmacka. Det är en rättslig påföljd precis som fängelse, och man måste kunna passa tider och sköta sina åtaganden. Påföljder & program / Kriminalvården 11

12 Samhällstjänst Ur Brottsbalken: 27 kap. Om villkorlig dom 2a Villkorlig dom får, om den tilltalade samtycker till det, förenas med en föreskrift om samhällstjänst. En sådan föreskrift skall avse skyldighet att utföra oavlönat arbete i lägst fyrtio och högst tvåhundrafyrtio timmar. När rätten meddelar en föreskrift om samhällstjänst skall den i domslutet ange hur långt fängelsestraff som skulle ha dömts ut, om fängelse i stället hade valts som påföljd. En föreskrift om samhällstjänst får ändras eller upphävas på talan av åklagare, när det finns skäl till det. 28 kap. Om skyddstillsyn 2 a Skyddstillsyn får, om den tilltalade samtycker till det, förenas med en föreskrift om samhällstjänst. En sådan föreskrift skall avse skyldighet att utföra oavlönat arbete i lägst fyrtio och högst tvåhundrafyrtio timmar. När rätten meddelar en föreskrift om samhällstjänst skall den i domslutet ange hur långt fängelsestraff som skulle ha dömts ut, om fängelse i stället hade valts som påföljd. Övervakningsnämnden får ändra eller upphäva en föreskrift om samhällstjänst, när det finns skäl till det. Att arbeta av sitt straff Bengt Karlsson är dömd för rattfylleri. Påföljden blev villkorlig dom med samhällstjänst som han utför på idrottsföreningen Smedby AIS i Norrköping. Text och foto: Elisabet Jönsson är jättebra. Alter nativet för mig var fängelse, och Samhällstjänst skulle man hellre välja det vore man ju tokig. Jag tror att fängelse kan knäcka en person helt. Jag kan knappt föreställa mig att jag skulle komma hem till min 90-åriga mamma och berätta att jag ska sitta i fängelse. Det känns som om man blir stämplad som en mördare nästan. Bengt fick 50 timmars samhällstjänst som ska klaras av under ungefär en månads tid, så lång tid som fängelsestraffet annars skulle ha varit. I domen anges alltid det alternativa fängelsestraffet, som ligger mellan 14 dagar och ett år. Samhällstjänst är förenat med antingen villkorlig dom, som i Bengts fall, eller med skyddstillsyn. I så fall står klienten även under övervakning. Under sina 50 timmar har Bengt plockat skräp, städat omklädningsrum och krattat. Idag är det gräsklippning och kritning av fotbollsplaner som står på schemat. Bengt är arbetslös och har kunnat jobba på dagarna. Har man arbete ska samhällstjänsten utföras på fritiden. Frivården beslutar var samhällstjänsten ska utföras. Arbetet ska vara samhällsnyttigt och oavlönat och får inte utföras i något vinstdrivande företag. Vanligtvis tar ideella föreningar, hjälporganisationer, kommunal verksamhet och kyrkor emot klienter för samhällstjänst. Krister Andersson jobbar på idrottsföreningen och är handledare för dem som dömts till samhällstjänst. Smedby AIS har tagit emot samhällstjänstklienter i drygt åtta år. För Krister Anders son verkar det vara en självklarhet att föreningen ställer upp. Jag tror att det är viktigt för människor att känna sig värdefulla, och här gör de ett värdefullt jobb. Många killar och tjejer behöver börja på ny kula. Vi får ofta hit folk som är dömda för första gången, men det är ju ett läge när det är lätt att hamna på fel bana. Samtidigt poängterar han att det är viktigt att vara rak. Det går inte att ha någon här som äventyrar föreningens rykte. När de är här representerar de inte Kriminalvården, de representerar Smedby AIS. Om någon missköter sig går det inte att vara kvar. Då skickar jag hem dem och ringer till frivården och berättar. Men det brukar alltid fungera bra. Under alla år har jag bara skickat hem en eller två personer. Som misskötsamhet räknas till exempel att utebli utan godtagbart skäl, eller alkohol- och narkotikapåverkan under arbetspasset. Klienter som har samhällstjänst i kombination med skyddstillsyn kan vid lindrig misskötsamhet få en varning av övervakningsnämnden. Vid villkorlig dom och samhällstjänst anmäls misskötsamhet direkt till åklagare som beslutar om olika åtgärder. Allvarlig eller upprepad missskötsamhet kan leda till en ny rättegång och att fängelsestraff istället kan dömas ut. När Kriminalvården får i uppdrag att göra per sonutredningen, vilket sker innan domstolen avkunnat domen, ska alltid en bedömning ske av om klienten skulle klara av att fullgöra samhällstjänst. Utredaren ska fråga den misstänkte om dennes inställning till samhällstjänst. Om viljan inte finns går det inte att döma till samhällstjänst. Har man ett aktivt missbruk, eller kan befaras uppföra sig aggressivt, är samhällstjänst i stort sett alltid en olämplig påföljd. 12 Påföljder & program / Kriminalvården

13 » Det brukar alltid fungera bra. Under alla år har jag bara skickat hem en eller två personer.«här brukar folk sköta sig. Hit kommer tjejer och killar som vill lägga brottet bakom sig och de brukar trivas. En del kommer hit långt senare och fikar och snackar lite, berättar Krister Andersson som varit handledare för många samhällstjänstklienter genom åren. Bengt Karlsson har trivts under sin samhällstjänst göring. Det här ser jag inte som något direkt straff. Mitt värsta straff var när jag var tvungen att ringa till min mamma och mina pojkar och berätta att jag åkt dit för rattfylla. Påföljder & program / Kriminalvården 13

14 Lekmannaövervakare Fakta/ Lekmannaövervakare Alla klienter som står under övervakning tilldelas en handläggande tjänsteman (frivårdsinspektör). Så många klienter som möjligt ska även få stöd av en lekmannaövervakare. Lekmannaövervakare är personer med ett socialt engagemang som är beredda att finnas till hands för klienten även utanför kontorstid. Att bara vara medmänniska Det ger mig väldigt mycket att träffa de här människorna och kanske kunna göra något för en person som hamnat snett. Att möta en person som varit uteliggare i 18 år och diskutera livet med denne, det ger en helt ny dimension åt mitt liv. Text och foto: Elisabet Jönsson Vara god förebild Lekmannaövervakaren ska vara ett stöd som den övervakade kan vända sig till och känna förtroende för. Lekmannaövervakaren ska genom sitt sätt att leva vara en god förebild och visa på alternativ till en kriminell livsstil. Lekmannaövervakaren kontrollerar att klienten följer de villkor som gäller för övervakningen. Om klienten misssköter sig ska det rapporteras till den handläggande tjänstemannen. Intervju och referenstagning För att bli lekmannaövervakare krävs ingen särskild utbildning och det spelar ingen roll vad man arbetar med. Däremot krävs ett intresse för människor, sunt förnuft och uthållighet. Innan lekmannaövervakaren godkänns ska han eller hon intervjuas hos frivården. Dessutom kontaktar frivården referenser och gör en kontroll i belastningsregistret. Den som förekommer i belastningsregistret är inte automatiskt utesluten som lekmannaövervakare, en individuell prövning görs alltid. Så svarar Jan Häggberg på frågan om varför han är lekmannaövervakare. Det var en kompis som sa att han skulle passa som övervakare och då bestämde han sig för att prova. För Gunilla Erlandsson började det med att hon såg en annons i tidningen och Jan Östlund blev uppringd av frivården som undrade om han kunde vara övervakare åt en person han kände. I min butik hade jag haft en praktikant som det gick snett för, och då frågade de om jag ville vara hans övervakare. Och det funkade bra, så sen ringde de igen och igen. Klienterna har ofta övervakning i ett års tid. Frivårdsinspektören som ansvarar för klientens påföljd försöker hitta en lämplig övervakare. Det gäller att få ihop några som passar tillsammans. Vid den första träffen ska både klienten och övervakaren säga ja eller nej. Sedan träffar övervakaren sin klient, i början varje vecka, sedan kanske varannan vecka. Dessutom har man möten tillsammans på frivårdskontoret. Hur ofta beror på klientens situation. Får man mycket utbildning från frivården? Jo, som ny får man veta en del om sekretess och så där, och de har några temakvällar om året. Men jag tycker inte att lekmannaövervakare ska ha för mycket utbildning. Själva grejen är ju att man ska vara en vanlig människa med empati. Man ska inte formas i någon myndighetsmall, tycker Jan Häggberg. Vad gör ni när ni träffar era klienter? För mig är det mest som att träffa en vän; man hittar på nåt eller sitter och snackar om de bekymmer man har. Min första klient var en a-lagare som har haft det svårt på många vis. Han behövde komma ut och han gillade musik. Vi var på klassiska konserter och gick på teater, fortsätter Jan Häggberg. Gunilla Erlandsson träffar ofta sina klienter hemma hos sig själv. Alla tre berättar om andra sätt att träffas: de har fiskat, sprungit i joggingspår, ätit på Kinarestaurang. Det är ofta bra att ta en biltur, då kan det vara lättare att prata än om man bara sitter och stirrar på varandra i en soffa, säger Gunilla Erlandsson. Ibland behöver de hjälp med något, som kontakt med kronofogden, få tillbaka körkortet, kontakt med socialtjänst eller sjukvård. Men ofta behöver de bara träffa någon, säger Jan Häggberg. Om ni fikar på stan och någon undrar vem ni är, hur funkar det? Det är olika. En av mina klienter har inte ens berättat för sin fru att han är dömd i tingsrätten, forsätter Jan Häggberg. Jag brukar alltid fråga i början: om vi ses på stan, känner vi varandra då? För de flesta är det inga problem, säger Jan Östlund. Gunilla berättar om en kille som presente- 14 Påföljder & program / Kriminalvården

15 Viss ersättning Viss ekonomisk ersättning utgår för den som är övervakare. Arvodet är 250 kronor i månaden och kostnadsersättningen 250 kronor per månad. Viss ersättning för aktiviteter eller annat som är överenskommet kan också utgå. Den som är intresserad av att bli lekmannaövervakare är välkommen att kontakta Kriminalvården. Jan Hägglund, Jan Östlund och Gunilla Erlandsson är inte särskilt nöjda med titeln övervakare. För det första är man aldrig över någon annan, och man vakar ju knappast heller. Kontaktperson låter bättre. rade henne som sin svensklärare. Om de var hemma hos honom och hans kompisar kom dit sa klienten alltid att hon var där för att lära honom bättre svenska. Varför behövs lekmannaövervakare? För att vi inte är myndighetspersoner utan bara människor. På vissa bryter svetten fram i pannan bara de hör ordet myndighet, förklarar Jan Östlund. Gunilla Erlands son håller med: Att bara vara medmänniska är viktigt. Många har inte ens varit i ett vanligt hem. Jag kan vara den enda vanliga människan de känner. Många behöver hjälp i det dagliga livet som ingen annan kan ge. Inte ens luttrade kriminella är så kaxiga när det gäller kontakt med kronofogden, pantbanken eller socialen. En del blir man mer än övervakare för. En person jag har övervakat för flera gånger, har jag ungefär samma kontakt med när han inte står under övervakning. Det är till mig han ringer om det händer nåt, berättar Jan Östlund. Hur känns det om man får övervaka samma person gång efter gång? Man måste ha hjälp och kontakt med samhället, oavsett om man har begått ett brott eller inte. Och man får inte tappa modet. Har någon åkt dit åtta gånger får man tänka att den nionde gången kanske är den som gör förändringen, säger Jan Häggberg. De tre övervakarna har exempel på det. När det går bra och folk kommer på rätt köl känns det fantastiskt. När en rejält strulig kille jag hade fick stadga i sitt liv, förlovade sig, skaffade barn och jobb, då kändes det som om jag hade kunnat frälsa hela världen. Nu ser jag ju att det inte främst var min förtjänst, men då svävade jag som på moln, säger Gunilla Erlandsson. Jan Östlund berättar något liknande: En klient som hade dåliga förutsättningar, ett mångårigt och kraftigt blandmissbruk, var illa däran, han hade sin familj och vänner i samma situation. Nu lever han helt ren sedan många år tillbaka, tillsammans med sin fästmö. Det kan finnas en ljusning för alla. Vad vill ni säga till den som funderar på att bli övervakare? Prova. Det är inte så farligt. Samhället skulle bli bättre om fler får uppleva att kriminella är vanliga människor.» På vissa bryter svetten fram i pannan bara de hör ordet myndighet. När det går bra och folk kommer på rätt köl känns det fantastiskt.«påföljder & program / Kriminalvården 15

16 Övervakningsnämnden Fakta/ Skyddstillsyn Misskötsamhet är till exempel att inte sköta kontakten med frivården eller lekmannaövervakaren. Det kan också vara att inte följa föreskrifter som meddelats av domstol eller övervakningsnämnd. Övervakningsnämnden kan besluta om att förlänga övervakningstiden och meddela föreskrifter om att hålla tät kontakt under viss tid eller att genomgå behandling. Dessutom kan nämnden meddela klienten en varning. Om klienten ändå inte sköter sig kan ärendet återförvisas till åklagaren. Det kan då bli ny rättegång och ett fängelsestraff kan istället komma att dömas ut. Åtgärderna varierar beroende på hur allvarlig misskötsamheten är. Nämndens ordförande tittar klienten i ögonen för att försäkra sig om att han är med på vad som sägs. Om det inte funkar? Markus är dömd till skyddstillsyn med särskild föreskrift att han ska genomgå drogavvänjande behandling. Men han trivs inte med den behandling han har i öppenvården, så han har helt enkelt struntat i att gå dit. Text och foto: Elisabet Jönsson Därför är Markus kallad till frivårdskontoret, för ett möte med övervakningsnämnden. Nämnden beslutar om sanktioner för den som inte följer de regler som satts upp för klientens verkställighet. Den handläggande frivårdsinspektören läser upp ärendet och säger att frivården föreslår att nämnden utdelar en varning. Markus får också tillfälle att säga om han tycker att beskrivningen stämmer. I det här fallet har Markus själv tagit initiativ till en annan behandlingsform, och tycker att det borde vägas in i beslutet. När nämnden ska diskutera får Markus och frivårdsinspektören gå ut en stund, men de kalllas in nästan direkt igen. Det gick fort för övervakningsnämnden att fatta sitt beslut. För det som har hänt får du en varning. En varning är ett första steg. Om du missköter dig igen får du som regel inte varning, utan då återförvisas ärendet till åklagaren. Då kan det bli ny rättegång och ett fängelsestraff kan istället dömas ut. Och det är dumt att försätta sig i den situationen, eller hur? Ordförande Lennart Nilsson förklarar noga för klienten vad nämndens beslut innebär. Nämndens ordförande Lennart Nilsson tittar klienten i ögonen för att försäkra sig om att han är med på vad som sägs. Markus säger att han håller med, och att han har för avsikt att följa sin nya behandlingsplan, som han hoppas få igenom både med frivården och med den nya behandlaren. Han får varningen skriftligt, och sedan är mötet över för hans del. Östergötlands övervakningsnämnd har möten varje måndag, varannan gång på frivården i Norrköping, varannan gång i Linköping. Den här gången är mötet i Linköping. Nämnden består av en ordförande, i det här fallet en rådman från Linköpings tingsrätt, och tre lekmannaledamöter, utsedda av landstingsfullmäktige. Protokoll skrivs av en notarie från tingsrätten. Nästa klient har inte kommit till mötet, men har meddelat att hon kan vara med per telefon. Det är bättre att ha klienten här så att man ser att den förstår vad som händer, men vi ringer väl upp i det här fallet, säger Lennart Nilsson. Den här klienten har uteblivit från möten både med frivården och med drogbehandlingen. Hon blev också omhändertagen av polisen härom kvällen och i hennes blod fanns spår av narkotika. Hon hävdar själv att hon inte tar droger. 16 Påföljder & program / Kriminalvården

17 Några av klienterna har inte dykt upp, och inte heller meddelat sig. Det är inte alldeles ovanligt. Idag bestod nämnden av ordförande Lennart Nilsson, ledamöterna Artturi Affleckt, Åke Andersson och Patrik Björling. Evelina Tejle förde protokoll. Nämnden utdelar en varning men har också ett annat problem: klienten är dömd till samhällstjänst, men det går inte att verkställa om man har ett aktivt missbruk. Frivården ska titta mer på ärendet, men troligen kommer det upp i övervakningsnämnden snart igen. Kanske får samhällstjänsten tas bort från påföljden, den måste i alla fall skjutas upp. Alternativt får ärendet redovisas tillbaka till åklagaren, som kan begära hos rätten att en annan påföljd döms ut. Några av klienterna har inte dykt upp, och inte heller meddelat sig. Det är inte alldeles ovanligt. I en del fall vet inte heller frivården var personen finns, kanske har han eller hon ingen fast bostadsadress. Då blir det aktuellt för nämnden att besluta om omhändertagande. Det innebär att polisen får i uppdrag att hämta in personen till häktet. Över vakningsnämnden beslutar sedan om den omhändertagna personen ska sitta kvar i häktet i väntan på övervakningsnämndens nästa sammanträde. Omhändertagande är ingen påföljd eller något straff. Det är det sätt vi har att komma i kontakt med någon som håller sig undan, förklarar ordföranden. De flesta förseelser som tas upp i nämnden har skett relativt nyligen, ofta senaste månaden. Frivården reagerar ofta snabbt på missskötsamhet, allt för att klienten ska genomföra den påföljd de är dömda till och få hjälp till ett liv utan kriminalitet. Lekmannaledamöterna känner att de gör en viktig samhällsinsats. Det är viktigt att vi är här som samhällets öga. Men man kan känna sig maktlös. Många av klienterna är unga och har stora problem med alkohol och droger. Men de har komplexa problem, och många hade problem redan innan de provade droger. Drogerna kanske inte är roten till det onda, utan bara en beståndsdel, funderar Artturi Affleckt, som varit ledamot i tjugo år.» Man kan känna sig maktlös. Många klienter är unga och har stora problem med alkohol och droger.«påföljder & program / Kriminalvården 17

18 Verkställighetsplanering Fakta/ Om vsp Verkställighetsplan, vsp, kallas den plan som ska upprättas för varje klient/intagen med kriminalvårdspåföljd. För intagna i häkte görs en plan för häktesvistelsen. Sedan 2005 är vsp:na inlagda i ett datasystem, vilket under lättar för personal från olika enheter att arbeta med samma planering. 1 oktober 2010 börjar nya föreskrifter om verkställighetsplanering att gälla. I de nya föreskrifterna talas inte längre om mål utan om vilka åtgärder som bör sättas in för att minska återfall i brott. Åtgärder är mer konkreta och lättare att följa upp än mål. Vid risk- och behovsbedömningarna används ibland särskilda utredningshjälpmedel. Exempelvis SARAchecklistan vid partnervåld och ASI-utredning vid missbruksproblem. Frivården som vsp-samord nare för anstaltsärendena drog igång på prov 2006 och permanentades Arbetssättet föreslogs av internrevisionen 2004 efter att den konstaterat en brist på samverkan och helhetssyn i arbetet med vsp. Det finns fyra utslussningsalternativ som syftar till att förbereda för livet efter anstaltstiden: vårdvistelse, frigång, utökad frigång och halvvägshus. Planerad verkställighet Alla klienter med kriminalvårdspåföljd ska ha en plan för verkställigheten. Tanken är att planen ska följa klienten som en röd tråd från häkte till anstalt och frivård. Rollen som samordnare av planeringen har frivården. Text: Minna Nyman Sabbadini Foto: Lars Forsstedt Frivårdsinspektör Helena Söderström är på väg till anstalten Färingsö för att träffa sin klient Maria som avtjänar ett tvåårigt fängelsestraff. Ett glatt välkommen hörs från porttelefonen innan grinden öppnas. Solen gassar och på ängen nedanför råmar kossorna. I centralvakten sammanstrålar Helena med kriminalvårdaren Åsa Johansson. Deras samarbete kring Marias situation är ett exempel på verkställighetssamordning. Att göra verkställighetsplaner, vsp, är egentligen inget nytt. I lagstiftningen från 1974 står att alla klienter i kriminalvården ska ha en behandlingsplan, som det tidigare kallades. Arbetet med verkställighetsplanerna förtydligades dock med nya föreskrifter 2001, och i samband med det infördes en gemensam mall. Dokumentet för verkställighetsplanering har gjort att vårt arbete med klienterna har fått en helt annan struktur och ordning. Alla insatserna ska vara tydligt kopplade till att förebygga återfall i brott, berättar Helena Söderström som arbetar vid frivården Södertörn. Rent konkret innebär vsp-arbetet att information om klientens historik och aktuella sociala situation samlas in på ett strukturerat sätt. Sedan görs en risk- och behovsbedömning som bygger på de faktorer som forskning visat är relevanta för att förebygga återfall i brott. Tidigare kriminalitet är exempelvis en faktor som markant ökar risken för återfall i brott. Andra faktorer som ökar risken för ny kriminalitet är antisocialt livsmönster, kriminellt umgänge och kriminella attityder och värderingar. Dessa fyra faktorer är särskilt viktiga att fånga upp för kriminalvården eftersom de inte är statiska, de går därmed att förändra. Nästa steg är att planera för vilka insatser som klienten behöver under verkställigheten och här är risk- och behovsbedömningen vägledande. Helena Söderström I och med vsp:n måste vi ta ställning till olika faktorer som vi kanske inte alltid uppmärksammade tidigare. Därmed tror jag att vsp:n gör att vi i mindre utsträckning missar insatsområden, säger Helena Söderström. Frivårdens samordningsansvar innebär att frivården redan från början av anstaltsvistelsen ska vara med och planera för verkställigheten och utslussningen från anstalten. Att frivården fått det ansvaret är ganska naturligt eftersom klientens resa ofta börjar hos frivården med personutredningen och efter villkorlig frigivning från anstalt ställs många av klienterna under övervakning hos frivården. För Helena Söderström innebär arbetssättet att hon nuförtiden har väldigt tät kontakt med många av klienterna redan under anstaltstiden. Eftersom hon arbetar som handläggare för kvinnor framförallt har hon ett väl upparbetat samarbete med anstalten Färingsö. 18 Påföljder & program / Kriminalvården