Lagförda personer i befolkningen Kortanalys 3/2016

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lagförda personer i befolkningen Kortanalys 3/2016"

Transkript

1 Kortanalys 3/2016 Lagförda personer i befolkningen En studie av andelen lagförda bland kvinnor, män, i olika åldersgrupper och för några utvalda brott

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 7 Syfte och frågor... 9 Metod och material... 9 Disposition Lagförda Dömda i tingsrätt Fängelsedömda Lagförda för olika kategorier av brott Stöld- och bedrägeribrott Våldsbrott Narkotikabrott Trafikbrott Sammanfattande slutsatser Referenser Bilaga 1. Tabeller URN: NBN: SE: BRA-661 Brottsförebyggande rådet 2016 Författare: Lisa Westfelt Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion: Brottsförebyggande rådet, Box 1386, Stockholm Telefon , fax , e-post Publikationen finns som pdf på På begäran kan Brå ta fram ett alternativt format. Frågor om alternativa format skickas till Vid citat eller användande av tabeller, figurer och diagram ska källan Brå anges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovspersonens tillstånd.

3 Sammanfattning År fattades knappt lagföringsbeslut i rättsväsendet, vilket i Brås statistik avser fällande domar i tingsrätt, godkända strafförelägganden eller meddelade åtalsunderlåtelser. En och samma person kan dock lagföras flera gånger under ett år, och redovisas då i statistiken en gång för varje lagföringsbeslut under året. Antalet lagföringsbeslut är därför större än antalet unika personer som lagförs för brott under ett visst år. Hur många unika personer är det då som varje år lagförs för brott? Och hur stor andel utgör de av befolkningen? Förändras denna andel över tid, och skiljer den sig åt mellan kvinnor och män eller mellan olika åldersgrupper? Det är de frågor som står i centrum i denna kortanalys. Mer specifikt kartläggs här hur många folkbokförda personer som minst en gång under ett år lagfördes, dömdes i tingsrätt, dömdes till ett fängelsestraff, dömdes till ett fängelsestraff på mer än 1 år, samt hur många som lagfördes för stöld- och bedrägeribrott, våldsbrott, narkotikabrott eller trafikbrott. Detta görs för perioden. Analysen belyser skillnader mellan kvinnor och män och mellan olika åldersgrupper i befolkningen. Det datamaterial som använts består av ett uttag ur lagföringsregistret med samtliga lagföringsbeslut perioden. Från detta material har antalet unika personer beräknats, och sedan satts i relation till befolkningens storlek samma år. I befolkningen inräknas samtliga folkbokförda personer i åldern 15 år och äldre. Lagförda År lagfördes ganska precis 1 procent av befolkningen minst en gång under året för brott ( personer). Andelen lagförda är större bland män (1,7 procent) än bland kvinnor (0,4 procent). Andelen lagförda ökade under slutet av 00-talet och var som störst år, men har minskat de senaste fem åren. Andelen lagförda är större i de yngre åldersgrupperna i befolkningen än bland de äldre. Störst andel lagförda totalt sett under perioden finns i åldersgruppen år. År låg andelen på 2,38 procent. Dömda i tingsrätt Andelen personer som minst en gång under året fick en fällande dom i tingsrätt var 0,63 procent av befolkningen år. Det var den lägsta andelen under -talet, och motsvarar personer. Andelen ökade i slutet av 00-talet och var som högst år, då 0,81 procent av befolkningen dömdes i tingsrätt minst en gång. Denna utveckling gäller för alla åldersgrupper, och för både kvinnor och män. Andelen dömda i tingsrätt är väsentligt högre bland män än bland kvinnor. Av den kvinnliga befolkningen har andelen dömda varierat mellan 0,17 och 0,26 procent, medan andelen dömda bland männen har varierat mellan 1,05 och 1,38 procent. Fängelsedömda Den andel av befolkningen som fick minst en fängelsedom under året var 0,10 procent. Det motsvarar personer. Bland kvinnor är andelen fängelsedömda mycket liten, under perioden låg den på 0,015 0,026 procent, medan andelen bland män varierat mellan 0,19 och 0,31 procent. Andelen fängelsedömda personer i befolkningen har dock utvecklats likartat för män och för kvinnor. Den var som störst åren och och har därefter minskat. Som lägst under hela den studerade perioden var den. Bland män minskade andelen fängelsedömda med 0,13 procentenheter mellan åren och, vilket motsvarar en minskning med omkring en tredjedel av antalet fängelsedömda personer. Bland kvinnor var motsvarande minskning 0,008 procentenheter, vilket motsvarade en dryg fjärdedels minskning i antalet fängelsedömda personer. 3

4 Denna generella minskning i andelen fängelsedömda återspeglas också i de flesta åldersgrupperna i befolkningen, med undantag för de äldsta grupperna, år respektive 60 år eller äldre, där minskningen i andelen fängelsedömda kommer senare än för övriga åldersgrupper. År dömdes 0,021 procent av befolkningen (1 660 personer) till ett fängelsestraff på mer än ett år. Bland kvinnor var denna andel mycket liten, 0,0021 procent (85 personer), medan andelen bland män var 0,039 procent (1 575 personer). Lagförda för olika brottskategorier I denna kortanalys har fyra brottskategorier valts ut och satts i relation till befolkningens storlek, nämligen lagförda för stöld- och bedrägeribrott, vissa våldsbrott, narkotikabrott samt trafikbrott. I stöldoch bedrägeribrotten ingår här stöld, snatteri och bedrägeri. I kategorin våldsbrott ingår mord, dråp, misshandel, våldtäkt och rån. Bland trafikbrotten ingår vårdslöshet i trafik, hinder i trafik, olovlig körning, rattfylleri, smitning samt övriga brott mot trafikbrottslagen. Observera att antalet lagförda baserar sig på lagföringar där det aktuella brottet utgör huvudbrott. 1 Stöld- och bedrägeribrott År lagfördes totalt personer en eller flera gånger under året för stöldeller bedrägeribrott, vilket motsvarade 0,19 procent av befolkningen. Av alla män lagfördes 0,23 procent för stöld- eller bedrägeribrott (9 133 personer), medan 0,15 procent av kvinnorna gjorde det (5 942 personer). Under periodens sista fem år sjönk den andel i befolkningen som lagfördes för stöld- och bedrägeribrott, från som högst 0,29 procent år, till 0,19 procent år. Den minskningen gäller både för 1 En person kan i en och samma lagföring dömas för flera brott, och i lagföringsstatistiken redovisas brotten utifrån det brott av dessa som har den strängaste straffskalan. män och kvinnor, och i alla åldersgrupper. Minskningen är dock störst bland de yngre, särskilt i åldersgruppen år. Det är också i den åldersgruppen som störst andel lagförs för stöld- och bedrägeribrott. Våldsbrott Den andel i befolkningen som lagfördes för våldsbrott minst en gång under var 0,090 procent (7 199 personer). Andelen låg under åren på 0,13 procent, men minskade under -. Bland män är det en större andel som lagförs för våldsbrott än bland kvinnor. År var andelen 0,16 procent bland män (6 198 personer) och 0,025 procent bland kvinnor (1 001 personer). De som i störst utsträckning lagförs för minst ett våldsbrott per år, är åldersgruppen år, följt av åldersgruppen år. Andelen lagförda för våldsbrott i dessa åldersgrupper har dock minskat de senaste fem åren (mellan och ). Bland dem i åldern år innebär minskningen mer än en halvering av antalet personer, och bland dem i åldern år en knapp halvering. Narkotikabrott År lagfördes 0,23 procent av befolkningen minst en gång under året för narkotikabrott, vilket motsvarar personer. Till skillnad från de andra brottskategorier som studeras här, har andelen i befolkningen som lagförs för narkotikabrott inte minskat under de senaste åren. Istället ökade andelen under hela perioden fram till, för att sedan ha legat stabil. Män lagförs i högre grad än kvinnor även för narkotikabrott. Andelen bland män var 0,39 procent ( personer) och bland kvinnor 0,060 procent (2 439 personer) år. Sett till olika åldersgrupper i befolkningen är det störst andel som lagförs för narkotikabrott i åldersgrupperna år och år. Lägst andel lagförda för narkotikabrott är det bland de äldsta befolkningsgrupperna, på år respektive 60 år och äldre. 4

5 Trafikbrott Den andel i befolkningen som lagfördes för trafikbrott minst en gång under var 0,23 procent ( personer). Det var den lägsta andelen under -talet, då andelen minskat åren. Precis som för övriga brott i analysen är det en större andel som lagförs för trafikbrott bland män än bland kvinnor. År var andelen 0,40 procent bland män ( personer) och 0,059 procent bland kvinnor (2 383 personer). Den minskande trenden lagförda för trafikbrott de senaste åren återfinns inom alla åldersgrupper. Skillnader mellan kvinnor och män En slutsats utifrån kortanalysens resultat, som visserligen inte är någon nyhet utan snarare bekräftar ett sedan länge välkänt faktum, är att män lagförs för brott i högre grad än kvinnor. För lagförda totalt sett är andelen bland män omkring fyra gånger större än bland kvinnor. Andelen dömda i tingsrätt är bland män omkring fem gånger större än bland kvinnor. Andelen fängelsedömda är omkring tio gånger större bland män, och för fängelsedömda till mer än 1 års fängelse är andelen bland män omkring tjugo gånger större än andelen bland kvinnor. Skillnaden i andel lagförda mellan män och kvinnor ökar alltså ju mer ingripande sanktion man tittar på. Minskning av andel lagförda En annan slutsats är att den andel i befolkningen som lagförts för brott, dömts i tingsrätt eller dömts till fängelse minskat under de senaste åren. Utvecklingen ser i de flesta fall likartad ut för olika åldersgrupper i befolkningen, liksom för män och kvinnor, med några undantag. Bland de brottstyper som valts ut här, utgör narkotikabrott ett undantag. För denna brottskategori har andelen lagförda i befolkningen ökat kraftigt under -talet, bland både män och kvinnor, liksom i olika åldersgrupper. Det är dock snarare en effekt av satsningar inom rättsväsendet, för att upptäcka och lagföra sådana brott, särskilt bland unga personer, än av ett kraftigt ökat antal personer som befattar sig med narkotika. Minskade skillnader mellan yngre och äldre Det är i de yngre åldersgrupperna som det under perioden skett kraftigast minskningar i andelen lagförda för stöld- och bedrägeribrott, våldsbrott samt trafikbrott. För dessa brottstyper minskade därmed också skillnaderna mellan de yngre och äldre åldersgrupperna i hur stor andel som lagfördes. I den bemärkelsen har alltså de yngre befolkningsgrupperna närmat sig de äldre vad gäller andelen lagförda. Undantaget utgör även här narkotikabrotten. För den brottskategorin ökar istället skillnaden i andelen lagförda mellan de yngre och de äldre, till följd av att ökningen är större i de yngre befolkningsgrupperna än bland de äldre. I tabell 1 och 2 nedan sammanfattas resultaten för år med avseende på de aspekter som studerats i analysen. I bilaga 1 återfinns en mer omfattande samling tabeller, för samtliga år som studeras. 5

6 Sammanfattande tabeller Tabell 1. Sammanfattande tabell för år, uppdelat på samtliga, män och kvinnor. Folkbokförda personer. År, andel av medelbefolkningen i respektive grupp Samtliga Kvinnor Män Lagförda 1,02 % 0,37 % 1,68 % Dömda i tingsrätt 0,63 % 0,21 % 1,05 % Fängelsedömda 0,10 % 0,018 % 0,19 % Fängelsedom >1 år 0,021 % 0,0021 % 0,039 % Lagförda stöld- och bedrägeribrott 0,19 % 0,15 % 0,23 % Lagförda våldsbrott 0,09 % 0,025 % 0,16 % Lagförda narkotikabrott 0,23 % 0,060 % 0,39 % Lagförda trafikbrott 0,23 % 0,059 % 0,40 % Tabell 2. Sammanfattande tabell för år, uppdelat på olika åldersgrupper i befolkningen. Ålder vid lagföring i relation till medelbefolkningen. Folkbokförda personer. År, andel av medelbefolkningen i respektive åldersgrupp år år år år år år år 60+ år Lagförda 2,38 % 2,32 % 2,08 % 1,58 % 1,19 % 0,99 % 0,87 % 0,29 % Dömda i tingsrätt 1,06 % 1,32 % 1,36 % 1,08 % 0,81 % 0,64 % 0,53 % 0,15 % Fängelsedömda 0,012 % 0,11 % 0,22 % 0,21 % 0,16 % 0,13 % 0,10 % 0,022 % Fängelsedom >1 år i i 0,060 % 0,047 % 0,036 % 0,020 % 0,012 % 0,0026 % Lagförda stöld- och bedrägeribrott 0,76 % 0,41 % 0,31 % 0,26 % 0,22 % 0,17 % 0,15 % 0,050 % Lagförda våldsbrott 0,31 % 0,28 % 0,21 % 0,15 % 0,10 % 0,08 % 0,051 % 0,010 % Lagförda narkotikabrott 0,47 % 0,94 % 0,81 % 0,52 % 0,25 % 0,11 % 0,078 % 0,010 % Lagförda trafikbrott 0,41 % 0,35 % 0,37 % 0,31 % 0,26 % 0,26 % 0,24 % 0,09 % i = Sekretess (antal 1 3 undertrycks; innehåller även sekundärundertryckning för att skydda primärundertryckningen). 6

7 Inledning I Sverige har rättsväsendet under -talet fattat i genomsnitt drygt lagföringsbeslut varje år. Med lagföringsbeslut avses i Brås statistik fällande domar i tingsrätt, godkända straffförelägganden eller meddelade åtalsunderlåtelser. År var antalet knappt sådana lagföringsbeslut. Redovisningen i den officiella lagföringsstatistiken baseras till största delen på just lagföringsbeslut. En person kan emellertid lagföras för brott flera gånger under ett år, och redovisas då i lagföringsstatistiken en gång för varje lagföringsbeslut som hen fått under året. 2 Antalet lagföringsbeslut i statistiken är därför större än antalet unika personer som lagförs för brott. Hur många unika personer är det då som varje år lagförs för brott? Och hur stor andel utgör de av befolkningen? Förändras denna andel över tid, och skiljer den sig åt mellan kvinnor och män och mellan olika åldersgrupper? Det är de frågor som står i centrum i denna kortanalys. I den officiella lagföringsstatistiken, som Brå publicerar varje år, redovisas visserligen antalet unika personer som lagförts utifrån vissa aspekter, såsom typ av brott, typ av påföljd, fängelsedömda samt strafflängd (se t.ex. Brå 2015, tabell ). Uppgifterna redovisas även uppdelade på kön. Dock omfattar uppgifterna om antalet unika personer i de flesta fall endast de senaste fem åren, och innehåller inte någon redovisning för olika åldersgrupper. I lagföringsstatistiken redovisas också antalet lagföringsbeslut per i befolkningen, men inte antalet lagförda unika personer i relation till befolkningens storlek. Denna kortanalys tar därför ett steg vidare och bidrar med uppgifter om hur stor andel av befolkningen som varje år lagförs för brott, och om denna andel förändrats över tid. Det finns sedan 1980-talet en del tidigare sammanställd statistik över förekomsten av lagförda för brott i befolkningen, i form av födelsekohortstatistik. 3 I kohortstatistik redovisas varje födelsekohort för sig med avseende på exempelvis hur stor andel i en viss ålder som lagförs för brott ett visst år, hur många lagföringar respektive årskull har fram till en viss ålder m.m. Kohortstatistik kan därmed användas för att beskriva hur förekomsten av lagföringar i olika åldersgrupper i befolkningen har utvecklats över tid. 4 2 Ett lagföringsbeslut kan också innefatta flera personer. Om flera personer ingår i samma lagföring redovisas varje person som en enhet för sig i statistiken. 3 SCB publicerade under 1980-talet sådan kohortstatistik över kriminalitetsbelastningen i befolkningen (RS PM 1981:12, RS PM 1987:12) samt löpande i Rättsstatistisk årsbok under åren Kohortstatistik har också publicerats av Brå i Kriminalstatistik 1995 och Kriminalstatistik 1996 och för vissa utvalda kohorter i två rapporter från Brå om strategiska brott (Brå och Brå ) (se vidare Forslund, von Hofer och Thorsson ). 4 Se t.ex. Forslund, von Hofer och Thorsson (), där kriminalitetsbelastningen studeras hos personer födda och omfattar lagföringar fram till. Här studeras bland annat hur många lagföringar en viss årskull samlat på sig under livet fram till en viss ålder, och olika kohorter kan därmed jämföras över tid i kriminalitetsbelastning. En liknande analys görs för norska data i 7

8 Sedan 1990-talet förs dock inte någon löpande kohortstatistik över lagförda för brott. Det går heller inte att utifrån den kohortstatistik som finns publicerad under -talet få en uppfattning om hur stor andel av hela befolkningen ett visst år som lagförts för brott eller dömts till ett fängelsestraff och hur detta förändrats över tid, då fokus ligger på att beskriva utvecklingen för olika födelsekohorter. Denna kortanalys utgör visserligen inte någon uppdatering av tidigare kohortstatistik och har också delvis ett annat fokus och presentationssätt. Men då kohortstatistik inte längre redovisas inom ramen för den reguljära statistiken, finns det anledning att lyfta frågan om andelen personer som lagförs för brott i befolkningen. Att ta fram uppgifter om antal lagförda i relation till befolkningsstorleken underlättar också internationella jämförelser av nivåer och utveckling av lagförda för brott mellan länder. Exempelvis redovisar Eurostat antal lagförda personer per invånare för en rad länder i Europa. 5 Att se till antalet lagförda (alternativt lagföringsbeslut) i relation till befolkningens storlek kan bland annat användas som ett produktionsmått kring hur väl olika länder lyckas reagera straffrättsligt på brott (förutsatt att länderna som jämförs har ungefär samma nivå på utsattheten för brott). Ett sådant sätt att jämföra länder har exempelvis använts som ett alternativ till jämförelser av personuppklaringsprocenten (se Brå ). Personuppklaringsprocenten kan variera kraftigt mellan olika länder med liknande utsatthet för brott, bland annat på grund av olika sätt att registrera brott och olika sätt att räkna vad som är ett uppklarat brott. I vissa fall kan antalet lagförda i relation till befolkningsstorleken därför utgöra ett mer meningsfullt jämförelsemått. Ytterligare en anledning till att det är meningsfullt att kartlägga förekomsten av lagförda i befolkningen, särskilt uppdelat på ålder, är att unga personer står för en stor del av den registrerade brottsligheten. Eftersom unga människor är en brottsaktiv grupp, kan ungdomskullarnas storlek och andelen lagförda i denna grupp i förlängningen antas ha betydelse för fängelsepopulationens storlek och resursbehoven i rättsväsendet. 6 Det är därför värdefullt att kunna se hur stor andel av olika åldersgrupper som lagförs för brott, och om detta förändrats över tid. Någon uppdelning på ålder görs som tidigare nämnts inte heller inom ramen för den reguljära lagföringsstatistiken när det gäller redovisning av antal unika personer. Det är viktigt att komma ihåg att antalet lagförda personer utgör det sista steget i rättskedjan, och alltså inte speglar den faktiska brottsligheten eller det faktiska antalet gärningspersoner. Det är för det första inte alla brott som vare sig upptäcks eller anmäls, och det är inte alla anmälda brott som sedan utreds vidare. Av de brott som utreds är det inte alla som kan föras fram till ett personuppklarande beslut, det vill säga som leder fram till ett åtal, ett strafföreläggande eller en åtalsunderlåtelse. Av de brott som går till åtal är det heller inte alla som leder till en fällande dom. Andelen lagförda personer i befolkningen som räknas fram i denna kortanalys speglar alltså inte den andel personer i befolkningen som begår brott, utan är snarare ett mått på rättsväsendets arbete och resultat. När det gäller mått på den faktiska brottsligheten genomför Brå varje år Nationella trygghetsundersökningen (NTU), som berör utsatthet för brott, upplevd otrygghet och förtroende för rättsväsendet (se t.ex. Brå 2016b). I undersökningen kartläggs bland annat hur stor andel av befolkningen som varje år utsatts för brott, och NTU är därmed en av de bättre källorna vi idag har att tillgå för att mäta brottslighetens nivå och utveckling. Det som generellt kan konstateras är att det är en mindre del av alla de brott som människor uppger att de utsatts för som behandlas i rättsväsendet, och som så småningom leder fram till ett lagföringsbeslut där någon person blir lagförd. Att det också är en liten grupp gärningspersoner som står för en stor del av den registrerade brottsligheten är ett sedan länge känt faktum, men några direkta paralleller mellan antalet och andelen lagförda personer i befolkningen och det skattade antalet faktiska brott som uppmäts i NTU kan alltså inte göras. Skardhamar (), där man även räknar på lagföringsrisken sett över hela livet. Det finns också en rad andra longitudinella studier kring kriminalitetsutveckling över livet och en omfattande kriminologisk litteratur kring kriminella karriärer som använder sig av kohortstudier för att följa vissa gruppers lagföringsprevalens över tid. 5 Se t.ex. 6 Observera dock att det är svårt att göra prognoser över platsbehovet i fängelse, se exempelvis Brå (2016) och von Hofer (). 8

9 Syfte och frågor Det övergripande syftet med denna kortanalys är att kartlägga hur stor andel av befolkningen som varje år lagförts för brott under perioden. Mer specifikt svarar kortanalysen på hur stor andel av befolkningen som minst en gång respektive år: lagfördes för brott fick en tingsrättsdom dömdes till ett fängelsestraff dömdes till ett fängelsestraff på mer än ett år lagfördes för stöld- och bedrägeribrott, våldsbrott, narkotikabrott eller trafikbrott. Kortanalysen belyser skillnader mellan kvinnor och män med avseende på dessa aspekter, samt belyser skillnader mellan olika åldersgrupper i befolkningen. Följande fyra grupper av brott har valts ut för analysen: 1. Stöld- och bedrägeribrott, vilket här omfattar snatteri, stöld, grov stöld, bedrägligt beteende, bedrägeri samt grovt bedrägeri. 2. Våldsbrott, vilket här omfattar mord, dråp, misshandel, grov misshandel, synnerligen grov misshandel, våldtäkt, grov våldtäkt, våldtäkt mot barn, grov våldtäkt mot barn, rån samt grovt rån. 3. Narkotikabrott, vilket här omfattar ringa narkotikabrott, narkotikabrott och grovt narkotikabrott. 4. Trafikbrott, vilket här omfattar vårdslöshet i trafik, hinder i trafik, olovlig körning, rattfylleri, rattfylleri under påverkan av narkotika, grovt rattfylleri, smitning från olycksplats samt det som i lagföringsregistret registreras som okänt brott mot trafikbrottslagen. Metod och material För att kunna besvara frågor om hur många unika personer som lagförts för brott under ett visst år, har ett specialuttag ur lagföringsregistret gjorts över samtliga lagföringsbeslut åren. Från detta har antalet unika personer beräknats. Statistiken över lagföringsbeslut omfattar samtliga fällande domar i tingsrätt, oavsett om domen vunnit laga kraft eller överklagats till högre instans. Detta innebär att ett fällande domslut i tingsrätten som ändrats till en frikännande dom i högre instans ingår i statistiken över lagförda personer. Personer som efter ett frikännande i tingsrätten har fällts för brott i högre instans ingår däremot inte. Uppgifterna om antalet lagförda utgår från huvudbrottsprincipen. En person kan i en och samma lagföring dömas för flera brott, och i lagföringsstatistiken redovisas brotten utifrån det brott av dessa som har den strängaste straffskalan. Det innebär att om en person lagförs för misshandel och stöld i samma lagföring, kommer misshandeln att redovisas i lagföringsstatistiken. Det finns alltså fler personer som är lagförda för exempelvis stöld än vad som redovisas här, om stölden förekommer i samma lagföring som ett grövre huvudbrott. Om en lagföring omfattar fler än ett brott med samma straffvärde, slumpas vilket av brotten som ska räknas som huvudbrott. Uppgift om folkmängden har hämtats från SCB:s statistikdatabas över befolkningsstatistik och avser medelbefolkningen respektive år, uppdelat på åldersgrupper. 7 Uppgifterna omfattar alla folkbokförda personer. 8 Som befolkning räknas i denna kortanalys alla folkbokförda 7 Beräknad enligt (folkmängden den 31 dec år T för X-åringar + folkmängden den 31 dec år T-1 för X-1-åringar) / 2. 8 Personer som flyttar till Sverige kan bli folkbokförda om de har för avsikt att stanna mer än ett år i landet. För att bli folkbokförd måste personen ha fått ett uppehållstillstånd i Sverige, och när man folkbokförs får man ett svenskt personnummer och registreras 9

10 personer i åldrarna 15 år och uppåt, eftersom straffmyndighetsåldern är 15 år. För att endast studera personer som varit boende i Sverige när de lagförts, och som därmed kan räknas som en del av befolkningen, har uppgifter om folkbokföring hämtats från SCB:s register över totalbefolkningen. Lagförda personer som inte var folkbokförda vid tiden för lagföringsbeslutet har exkluderats, och ingår därmed inte i beräkningen av andelen lagförda. Det kan alltså finnas personer som varit folkbokförda i landet vid den tidpunkt då de lagförts, men som senare under samma år inte längre varit folkbokförda (för att de exempelvis flyttat utomlands eller avlidit). Dessa räknas dock i denna studie som tillhörande befolkningen det året, även om de exempelvis flyttat utomlands vid en senare tidpunkt samma år. I den officiella kriminalstatistiken redovisas som tidigare nämnts antalet unika lagförda personer i vissa avseenden. Där görs dock ingen distinktion mellan de lagförda som är folkbokförda i Sverige och de som inte är det, och även ej folkbokförda personer ingår därmed i antalsräkningen i kriminalstatistiken. Detsamma gäller när andelen lagföringsbeslut beräknas i relation till befolkningens storlek. Då sätts samtliga lagföringsbeslut (även de som rör personer på tillfälligt besök i Sverige) alltså i relation till den folkbokförda befolkningen. Hur många personer som vistas i landet utan att vara folkbokförda finns det inte några uppgifter om. För att mer korrekt kunna säga hur stor andel av den svenska befolkningen (det vill säga folkbokförda personer) som lagförs för brott, begränsas denna kortanalys till lagförda personer som också är folkbokförda. I det avseendet skiljer sig antalsredovisningen från den i den officiella lagföringsstatistiken. Åldern på de lagförda personerna har beräknats utifrån datumet för lagföringsbeslutet. Disposition I kortanalysen redovisas i det första resultatavsnittet andelen lagförda totalt sett. Därefter följer redovisningen utifrån en tänkt allvarlighetsgrad. Först kommer ett avsnitt som redovisar andelen dömda i tingsrätt och därefter ett avsnitt om andelen fängelsedömda totalt sett och andelen fängelsedömda till ett straff på mer än 1 år. Det sista resultatavsnittet redovisar andelen lagförda för olika kategorier av brott. Sist i kortanalysen finns en tabellbilaga som omfattar både antalet och andelen lagförda personer utifrån de aspekter som behandlas, och som utgör underlaget för resultatredovisningen. som bofast i en viss fastighet m.m. Personer som befinner sig i landet kortare tid än ett år eller som exempelvis är asylsökande blir alltså inte folkbokförda och räknas inte som en del av befolkningen. 10

11 Lagförda År var det ganska precis 1 procent av befolkningen (15 år eller äldre) som lagfördes för brott minst en gång under året, det vill säga som dömdes i tingsrätt, erhöll ett strafföreläggande eller meddelades en åtalsunderlåtelse. Det motsvarade unika personer. Andelen lagförda hade då minskat sedan toppåret, då 1,4 procent av befolkningen lagfördes för brott minst en gång (se figur 1). År var andelen också som lägst under hela -talet. Under -talets första år låg andelen lagförda på omkring 1,2 procent av befolkningen. Andelen lagförda är ungefär fyra gånger högre bland män än bland kvinnor. År låg andelen bland män på 1,7 procent ( personer), och bland kvinnor på 0,4 procent ( personer) (se figur 1). Utvecklingen av andelen lagförda bland både män och kvinnor följer dock den generella utvecklingen med en ökning under andra halvan av 00-talet fram till och därefter en minskning (se figur 1). För både män och kvinnor var andelen lagförda som lägst år. Figur 1. Andel med minst en lagföring respektive år, uppdelat på samtliga i befolkningen, män och kvinnor. Åren. Folkbokförda personer. 2,5 % 2,0 % 1,5 % 1,0 % 0,5 % 0,0 % Samtliga Män Kvinnor Andelen lagförda är större bland yngre än bland äldre. Den åldersgrupp som sett över hela perioden haft störst andel lagförda för brott är de i åldern år. Fram till år varierade andelen lagförda i denna åldersgrupp mellan 3,1 och 3,6 procent (se figur 2). Från och framåt har emellertid andelen minskat påtagligt, och låg år på 2,4 procent. De senaste tre åren har andelen lagförda i denna åldersgrupp legat på samma nivå som i åldersgruppen år, från att tidigare ha legat högre under hela -talet. Som figur 2 visar, har de äldsta i befolkningen minst andel lagförda; mellan 0,24 och 0,38 procent i åldersgruppen 60 år 11

12 eller äldre lagfördes årligen för brott under perioden. Figur 2. Andel med minst en lagföring respektive år, uppdelat på olika åldersgrupper. Åren. Ålder vid lagföringsbeslutet i relation till medelbefolkningen i samma åldersgrupp. Folkbokförda personer. 4,0 % 3,5 % 3,0 % 2,5 % 2,0 % 1,5 % 1,0 % 0,5 % 0,0 % ,0 % 3,5 % 3,0 % 2,5 % 2,0 % 1,5 % 1,0 % 0,5 % 0,0 % Gemensamt för alla åldersgrupper i befolkningen är att man kan se en ökning av andelen lagförda fram till 00-talets slut, och därefter en minskning (se figur 2). Även bland åldersgrupperna från 18 år och uppåt kan man alltså precis som för de yngsta se en minskning i andelen lagförda för brott under de senaste fem åren i perioden. Minskningen är dock som störst i den yngsta åldersgruppen (se figur 2). Det innebär att skillnaden mellan olika åldersgrupper i andelen som lagförs för brott har minskat under perioden. År var skillnaden mellan åldersgruppen med minst andel lagförda (60 år och äldre) och den med störst andel lagförda (i åldern år) knappt 3 procentenheter (0,26 procent bland de äldsta och 3,34 procent bland de yngsta). År hade denna skillnad minskat till drygt 2 procentenheter (0,29 procent bland de äldsta och 2,38 procent bland de yngsta). 12

13 Dömda i tingsrätt De personer som får en dom i tingsrätt utgör en del av samtliga som lagförs för brott. Andelen i befolkningen som minst en gång under året dömdes för brott i tingsrätt är därmed lägre än andelen lagförda totalt sett. År dömdes 0,63 procent av befolkningen minst en gång under året för brott, vilket motsvarar personer. Andelen ökade något under perioden fram till, och mer påtagligt från. Under slutet av 00-talet låg den på omkring 0,8 procent av befolkningen, men sjönk sedan igen från år och framåt. År var det den lägsta andelen dömda under -talet (se figur 3). Utvecklingen ser likartad ut för kvinnor och män. Bland män är andelen som döms i domstol dock väsentligt större, omkring fem gånger större, än bland kvinnor. Andelen dömda kvinnor har under -talet legat på omkring 0,2 procent av den kvinnliga befolkningen (8 383 personer år ), medan andelen bland män har legat på mellan 1,1 och 1,4 procent under perioden ( personer år ) (se figur 3). Andelen dömda bland kvinnor har dock ökat mer kontinuerligt under hela perioden fram till (bland män är ökningen mer markant från ) och har minskat därefter, men nivån var år fortfarande något högre än i början av -talet. Figur 3. Andel med minst en tingsrättsdom respektive år, uppdelat på samtliga i befolkningen, män och kvinnor. Åren. Folkbokförda personer. 1,6 % 1,4 % 1,2 % 1,0 % 0,8 % 0,6 % 0,4 % 0,2 % 0,0 % Samtliga Män Kvinnor Uppdelningen på olika åldersgrupper visar tydligt på ett likartat mönster oavsett åldersgrupp, med en ökad andel dömda under slutet av 00-talet och en minskning därefter (se figur 4). När 13

14 det gäller dömda i tingsrätt är det, precis som med lagförda totalt sett, en mindre andel som döms i de äldre befolkningsgrupperna än bland de yngre. Störst andel dömda finns i åldersgrupperna år och år (se figur 4). Figur 4. Andel med minst en tingsrättsdom respektive år, uppdelat på olika åldersgrupper. Åren. Ålder vid lagföringsbeslutet i relation till medelbefolkningen i samma åldersgrupp. Folkbokförda personer. 1,8 % 1,6 % 1,4 % 1,2 % 1,0 % 0,8 % 0,6 % 0,4 % 0,2 % 0,0 % ,8 % 1,6 % 1,4 % 1,2 % 1,0 % 0,8 % 0,6 % 0,4 % 0,2 % 0,0 %

15 Fängelsedömda Andelen i befolkningen som varje år döms till fängelse är liten. År var andelen som fick minst en fängelsedom under året 0,1 procent, vilket motsvarar personer. 9 Andelen fängelsedömda har minskat under det senaste decenniet (se figur 5), och högst andel fängelsedömda var det åren och, med 0,17 procent fängelsedömda respektive år. Andelen fängelsedömda är mycket liten bland kvinnor i befolkningen, och har varierat mellan 0,015 och 0,026 procent under perioden (se figur 5). Andelen fängelsedömda bland män är omkring 10 gånger större än bland kvinnor. Utvecklingen av andelen kvinnor som döms till fängelse liknar dock männens, med de högsta andelarna år och, och därefter en minskning. Andelen fängelsedömda kvinnor var 0,018 procent år, vilket motsvarar 715 personer. Andelen fängelsedömda bland män i befolkningen var alltså också som högst åren och, och låg då på 0,31 procent. Andelen har därefter sjunkit och låg år på 0,19 procent (7 589 personer). Figur 5. Andel med minst en fängelsedom respektive år, uppdelat på samtliga i befolkningen, män och kvinnor. Åren. Folkbokförda personer. 0,35 % 0,30 % 0,25 % 0,20 % 0,15 % 0,10 % 0,05 % 0,00 % Samtliga Män Kvinnor Den generella utvecklingen av andelen fängelsedömda i befolkningen återspeglas i de flesta åldersgrupperna. Undantag utgör i någon mån åldersgrupperna år och 60 år eller äldre, där andelen med en fängelsedom fortsatte att öka längre in under 00-talet, och där den påföl- 9 Här ingår även sluten ungdomsvård, vilket används om gärningspersonen var under 18 år vid tidpunkten för brottet, och om fängelse annars skulle användas. Se vidare nedan. I fängelsedömda ingår även dömda till skyddstillsyn i kombination med fängelse. 15

16 jande minskningen alltså kommer något senare än för övriga åldersgrupper (se figur 6). Störst andel med minst en fängelsedom är det i åldersgruppen år, följt av åldersgruppen år. För personer i åldern år omfattar andelen fängelsedömda även dem som dömts till sluten ungdomsvård, eftersom detta också är en frihetsberövande påföljd och som ska ersätta fängelse i denna åldersgrupp. 10 Andelen som döms till en frihetsberövande påföljd i denna åldersgrupp är mycket liten (se figur 6) och motsvarar mellan 27 och 110 personer olika år. Den största delen består av personer som fått sluten ungdomsvård, men det finns varje år också några enstaka personer som dömts till en fängelsepåföljd även i denna åldersgrupp. Figur 6. Andel med minst en fängelsedom (inklusive sluten ungdomsvård) respektive år, uppdelat på olika åldersgrupper. Åren. Ålder vid lagföringsbeslutet i relation till medelbefolkningen i samma åldersgrupp. Folkbokförda personer. 0,40 % 0,35 % 0,30 % 0,25 % 0,20 % 0,15 % 0,10 % 0,05 % 0,00 % ,40 % 0,35 % 0,30 % 0,25 % 0,20 % 0,15 % 0,10 % 0,05 % 0,00 % Fängelsestraff på mer än ett år För att få en uppfattning om hur stor andel av befolkningen som varje år döms till ett eller flera längre fängelsestraff, har även andelen som döms till minst ett fängelsestraff på mer än 1 år beräknats. 11 I hela befolkningen var det år 0,021 procent som dömdes till minst ett fängelsestraff på mer än ett år, vilket motsvarar personer (inklusive sluten ungdomsvård på mer än 1 år 12 ). Andelen bland kvinnor är mycket liten, 0,0021 procent (85 personer) år, medan andelen bland män var 0,039 procent (1 575 personer). Andelen bland kvinnor var alltså omkring en tjugondel av andelen bland män. Andelen i befolkningen har minskat de senaste åren, från som högst 0,028 respektive 0,027 procent åren och (se figur 7). Utvecklingen ser likartad ut för män och kvinnor, även om kvinnors andel som sagt endast motsvarar omkring en tjugondel av andelen bland män. 10 Sluten ungdomsvård är en så kallad ungdomspåföljd som används om gärningspersonen var under 18 år vid tidpunkten för brottet, och om fängelse annars skulle användas. Ett av syftena med påföljden är att ungdomar som avtjänar en frihetsberövande påföljd inte ska placeras tillsammans med vuxna. Dessutom anger barnkonventionen att det bör finnas alternativ till fängelse för ungdomar. Den strafftid som kan utdömas vid sluten ungdomsvård är som kortast 14 dagar och som längst 4 år. Sluten ungdomsvård kan, till skillnad från fängelse, inte leda till villkorlig frigivning. För att frihetsberövandet inte ska bli längre än om den unge dömts till fängelse, ska domstolen ta hänsyn till avsaknaden av villkorlig frigivning då man bestämmer strafftiden (se vidare Brå 2015b). 11 Exklusive domar som har förordnanden om fängelse som påföljd. Det innebär att personen redan tidigare är dömd till fängelse och att den tidigare fängelsepåföljden även ska omfatta det nya brottet. Dessa domar har ingen angiven strafftid, eftersom strafftiden redan angetts vid det föregående brottet, och har därför uteslutits ur analysen. 12 Observera att strafftiden vid sluten ungdomsvård kan vara lägre satt än vid ett fängelsestraff för samma brott, eftersom det i påföljdsbestämningen vägs in att man från sluten ungdomsvård inte kan friges villkorligt. 16

17 Figur 7. Andel med minst en dom på mer än ett års fängelse respektive år, uppdelat på samtliga i befolkningen, män och kvinnor. Åren. Folkbokförda personer. 0,06 % 0,05 % 0,04 % 0,03 % 0,02 % 0,01 % 0,00 % Samtliga Män Kvinnor De senaste årens minskning i andelen som fått minst en fängelsedom på mer än ett års fängelse återfinns i de flesta åldersgrupperna (se figur 8). Undantag utgör här åldersgruppen 60 år och äldre, där andelen som döms till ett fängelsestraff på mer än ett år har ökat under perioden. Det rör sig dock om ett mycket litet antal personer mellan 22 och 67 personer årligen i denna åldersgrupp. Det gör att andelen också blir mycket liten, och har ökat från 0,0011 procent till 0,0026 procent. Det innebär trots de små talen mer än en fördubbling av andelen i denna åldersgrupp. Den åldersgrupp inom vilken flest personer döms till minst ett fängelsestraff på mer än ett år är personer i åldern år, och därefter personer i åldern år (se figur 8). Figur 8. Andel med minst en dom på mer än 1 års fängelse respektive år, uppdelat på olika åldersgrupper. Åren. Ålder vid lagföringsbeslutet i relation till medelbefolkningen i samma åldersgrupp. Folkbokförda personer. Andelen i åldersgruppen år har uteslutits ur figuren åren och p.g.a. sekretess (antal 1 3 undertrycks; innehåller även sekundärundertryckning för att skydda primärundertryckningen). 0,10 % 0,08 % 0,06 % 0,04 % 0,02 % 0,00 % ,10 % 0,08 % 0,06 % 0,04 % 0,02 % 0,00 %

18 Lagförda för olika kategorier av brott I denna kortanalys har lagförda inom fyra brottskategorier valts ut och satts i relation till befolkningen, nämligen lagförda för stöld- och bedrägeribrott, vissa våldsbrott, narkotikabrott 13 samt trafikbrott. I stöld- och bedrägeribrotten ingår här stöld, snatteri och bedrägeri. 14 I kategorin våldsbrott ingår mord, dråp, misshandel, våldtäkt och rån. 15 Bland trafikbrotten ingår vårdslöshet i trafik, hinder i trafik, olovlig körning, rattfylleri, smitning från olycksplats samt övriga brott mot trafikbrottslagen. 16 Som nämndes inledningsvis baserar sig antalet lagförda på lagföringar där det aktuella brottet utgör huvudbrott. En person kan i en och samma lagföring dömas för flera brott, och i lagföringsstatistiken redovisas brotten utifrån det av dessa brott som har den strängaste straffskalan. Det finns alltså fler personer som är lagförda för exempelvis stöld än vad som redovisas, om det i samma lagföring finns ett grövre huvudbrott. Stöld- och bedrägeribrott År lagfördes totalt personer en eller flera gånger under året för stöld- eller bedrägeribrott som huvudbrott. Av dessa var kvinnor och var män. Andelen dömda för stöld- och bedrägeribrott i hela befolkningen var totalt sett 0,19 procent. Av alla män lagfördes 0,23 procent för stöld- eller bedrägeribrott, medan det var 0,15 procent av kvinnorna som lagfördes för brott inom denna brottskategori. Andelen bland män är alltså omkring 1,5 gånger så stor som andelen bland kvinnor. Under de senaste fem åren i perioden sjönk andelen i befolkningen som lagfördes för stöldoch bedrägeribrott, från som högst 0,29 procent till 0,19 procent. Den minskningen gäller för både män och kvinnor (se figur 9). 13 Här ingår ringa narkotikabrott, narkotikabrott av normalgraden samt grovt narkotikabrott. Smuggling av narkotika ingår inte. 14 Här ingår snatteri, stöld av normalgraden, grov stöld, bedrägligt beteende, bedrägeri av normalgraden samt grovt bedrägeri. 15 Här ingår mord, dråp, misshandel av normalgraden, grov misshandel, synnerligen grov misshandel, våldtäkt av normalgraden (även mot barn), grov våldtäkt (även mot barn), rån av normalgraden samt grovt rån. 16 Här ingår vårdslöshet i trafik, hinder i trafik, olovlig körning, rattfylleri, rattfylleri under påverkan av narkotika, grovt rattfylleri, smitning från olycksplats samt det som i lagföringsregistret registreras som okänt brott mot trafikbrottslagen. 18

19 Figur 9. Andel i befolkningen som lagförts minst en gång under respektive år för stöld- eller bedrägeribrott (som huvudbrott). Åren. Folkbokförda personer. 0,40 % 0,35 % 0,30 % 0,25 % 0,20 % 0,15 % 0,10 % 0,05 % 0,00 % Samtliga Män Kvinnor Uppdelat på olika åldersgrupper i befolkningen ser man att det är i åldersgruppen år som den största andelen lagförda för stöld- och bedrägeribrott återfinns. Andelen i denna åldersgrupp har dock minskat betydligt de senaste fem åren (se figur 10), från som högst 1,41 procent år till 0,76 procent år. Denna minskning återfinns även i de övriga åldersgrupperna, även om den där är mindre. Andelen som lagförs för stöld- och bedrägeribrott blir successivt mindre ju äldre befolkningsgrupp man tittar på, med undantag för grupperna år och år, som ligger mycket nära varandra under perioden (se figur 10). Figur 10. Andel i befolkningen som lagförts minst en gång under respektive år för stöld- eller bedrägeribrott (som huvudbrott), uppdelat på olika åldersgrupper. Åren. Ålder vid lagföringsbeslutet i relation till medelbefolkningen i samma åldersgrupp. Folkbokförda personer. 1,6 % 1,4 % 1,2 % 1,0 % 0,8 % 0,6 % 0,4 % 0,2 % 0,0 % ,6 % 1,4 % 1,2 % 1,0 % 0,8 % 0,6 % 0,4 % 0,2 % 0,0 % Eftersom andelen som lagförs för minst ett stöld- eller bedrägeribrott i åldersgrupperna år och år minskat så pass mycket under perioden efter, har skillnaden i andel mellan de yngre och de äldre befolkningsgrupperna minskat. År var skillnaden mellan åldersgruppen med minst andel lagförda (60 år och äldre) och den med störst andel lagförda (15 17 år) 1,07 procentenheter (0,072 procent bland de äldsta och 1,14 procent bland de yngsta). År hade denna skillnad minskat till 0,71 procentenheter (0,050 procent bland de äldsta och 0,76 procent bland de yngsta). 19

20 Våldsbrott I våldsbrotten ingår här som tidigare nämnts mord, dråp, misshandel, våldtäkt och rån (som huvudbrott). Andelen i befolkningen som lagfördes för ett sådant brott minst en gång år var 0,090 procent, vilket motsvarar personer. Andelen hade då minskat under de senaste tre åren av den studerade perioden (-), från omkring 0,13 procent åren (se figur 11). Det är bland män en större andel som lagförs för våldsbrott än det är bland kvinnor. År var andelen bland män 0,16 procent (6 198 personer) och bland kvinnor 0,025 procent (1 001 personer). Det innebär att den andel personer som lagförs för våldsbrott är drygt sex gånger större bland män än bland kvinnor. Bland kvinnor ökade andelen lagförda för våld under åren, men minskade under de senaste tre åren i serien (-). Även bland män ökade andelen lagförda för våldsbrott något under slutet av 00-talet, men minskade efter. År var det den lägsta andelen lagförda för våldsbrott bland män under -talet (se figur 11). Figur 11. Andel i befolkningen som lagförts minst en gång under respektive år för vissa våldsbrott (som huvudbrott). Åren. Folkbokförda personer. 0,30 % 0,25 % 0,20 % 0,15 % 0,10 % 0,05 % 0,00 % Samtliga Män Kvinnor Den åldersgrupp som i störst utsträckning lagförs för minst ett våldsbrott respektive år är gruppen år, följt av dem i gruppen år. Precis som för stöldbrott minskade dock denna andel under de sista fyra-fem åren i perioden. Bland personer i åldern år minskade andelen från som mest 0,55 procent åren och, till 0,31 procent år. Bland personer i åldern år minskade motsvarande andel från dryga 0,45 procent under perioden till 0,28 procent år (se figur 12). Om man ser till antalet unika personer som lagförts för minst ett våldsbrott under året, innebär det att antalet personer i åldern år mer än halverades mellan åren och (från till 936 personer), och att antalet personer i åldersgruppen år nästan halverades (från till personer, dvs. (-45 procent). Andelsmässigt motsvarar det en minskning med 0,24 procentenheter inom åldersgruppen år och med 0,18 procentenheter inom åldersgruppen år. Andelen lagförda för våldsbrott minskar successivt ju äldre befolkningsgrupp som studeras, och bland personer 60 år och äldre är det en mycket liten andel: som mest 0,015 procent under hela perioden (se figur 12). 20

21 Figur 12. Andel i befolkningen som lagförts minst en gång under respektive år för våldsbrott (som huvudbrott), uppdelat på olika åldersgrupper. Åren. Ålder vid lagföringsbeslutet i relation till medelbefolkningen i samma åldersgrupp. Folkbokförda personer. 0,6 % 0,5 % 0,4 % 0,3 % 0,2 % 0,1 % 0,0 % ,6 % 0,5 % 0,4 % 0,3 % 0,2 % 0,1 % 0,0 % Precis som för stöld- och bedrägeribrotten har skillnaden minskat mellan de yngre och de äldre befolkningsgrupperna i hur stor andel som lagförs för våldsbrott. Skillnaden mellan åldersgruppen med minst andel lagförda (60 år och äldre) och den med störst andel lagförda (15 17 år) var år drygt en halv procentenhet (0,008 procent bland de äldsta och 0,54 procent bland de yngsta). År hade denna skillnad minskat till 0,3 procentenheter (0,010 procent bland de äldsta och 0,31 procent bland de yngsta). Narkotikabrott Den andel i befolkningen som lagförts för narkotikabrott som huvudbrott har under de senaste åren inte minskat, till skillnad från dem som lagförts inom de andra brottskategorier som studerats här. Istället ökade andelen från totalt sett 0,10 procent av befolkningen (6 951 personer) vid periodens början, till som mest 0,23 procent år ( personer). Det motsvarar alltså en dryg fördubbling av andelen personer i befolkningen som lagförts för narkotikabrott mellan åren och. Därefter har nivån varit stabil (se figur 13). År lagfördes personer för narkotikabrott, vilket motsvarar 0,23 procent av befolkningen. Män lagförs i högre grad än kvinnor även för narkotikabrott. År var andelen 0,39 procent bland män, motsvarande personer, och bland kvinnor 0,060 procent, motsvarande personer. Det innebär att det bland män är mer än sex gånger vanligare att lagföras för narkotikabrott än bland kvinnor. Ökningen i den andel som lagförs för narkotikabrott har också varit större bland män än bland kvinnor bland män ökade andelen lagförda för narkotikabrott nästan tre gånger mellan åren och, medan den endast fördubblades bland kvinnor. 21

22 Figur 13. Andel i befolkningen som lagförts minst en gång under respektive år för narkotikabrott (som huvudbrott). Åren. Folkbokförda personer. 0,45 % 0,40 % 0,35 % 0,30 % 0,25 % 0,20 % 0,15 % 0,10 % 0,05 % 0,00 % Samtliga Män Kvinnor Sett till olika åldersgrupper i befolkningen är det störst andel som lagförs för narkotikabrott bland personer i åldersgrupperna år och år. Lägst andel lagförda för narkotikabrott är det bland de äldsta befolkningsgrupperna, år respektive 60 år och äldre (se figur 14). Samtliga åldersgrupper, utom gruppen år, följer den mer generella utvecklingen, där andelen lagförda för narkotikabrott ökat under -talet fram till början av -talet, och därefter planat ut. I åldersgruppen år ökade andelen endast fram till, för att därefter minska (se figur 14). Figur 14. Andel i befolkningen som lagförts minst en gång under respektive år för narkotikabrott (som huvudbrott), uppdelat på olika åldersgrupper. Åren. Ålder vid lagföringsbeslutet i relation till medelbefolkningen i samma åldersgrupp. Folkbokförda personer. 1,0 % 0,9 % 0,8 % 0,7 % 0,6 % 0,5 % 0,4 % 0,3 % 0,2 % 0,1 % 0,0 % ,0 % 0,9 % 0,8 % 0,7 % 0,6 % 0,5 % 0,4 % 0,3 % 0,2 % 0,1 % 0,0 % Skillnaden i andelen lagförda för narkotikabrott har under perioden ökat mellan de yngre och äldre åldersgrupperna i befolkningen, i motsats till utvecklingen för stöld- och bedrägeribrotten och våldsbrotten, som redovisats ovan. År var skillnaden en tredjedels procentenhet mellan åldersgruppen 60 år och äldre, som lagfördes för narkotikabrott i minst utsträckning, och åldersgruppen år, som hade störst andel lagförda (0,0015 procent bland de äldsta och 0,32 procent bland åringar). År hade denna skillnad ökat till nästan en hel procentenhet (0,010 procent bland de äldsta och 0,94 procent bland åringar). 22

23 Trafikbrott Andelen i befolkningen som lagförts för minst ett trafikbrott 17 som huvudbrott ökade något under perioden fram till år, för att därefter minska. Som mest var det 0,31 procent av befolkningen som lagfördes för trafikbrott år, och andelen var år nere på 0,23 procent (motsvarande personer), vilket var den lägsta andelen under -talet (se figur 15). Precis som för övriga brottskategorier som valts ut i denna analys, lagförs män för trafikbrott i högre grad än kvinnor. År var andelen 0,40 procent bland män, vilket motsvarade personer, och 0,059 procent bland kvinnor, vilket motsvarade personer. Det innebär att det är omkring sju gånger så vanligt att män lagförs minst en gång för trafikbrott än kvinnor. Utvecklingen av andelen lagförda för trafikbrott ser likartad ut för män och kvinnor, med en viss ökning under perioden fram till 00-talets slut och en påföljande minskning från och framåt. Figur 15. Andel i befolkningen som lagförts minst en gång under respektive år för trafikbrott (som huvudbrott). Åren. Folkbokförda personer. 0,6 % 0,5 % 0,4 % 0,3 % 0,2 % 0,1 % 0,0 % Samtliga Män Kvinnor Uppdelat på olika åldersgrupper kan man se att den mer generella trenden, det vill säga en minskad andel lagförda för trafikbrott de senaste fem till sex åren, återfinns inom alla åldersgrupper. Under perioden dessförinnan skiljer sig utvecklingen mellan olika åldersgrupper. Bland personer i åldern år har andelen lagförda för trafikbrott minskat under hela perioden. Bland dem i åldern år, år samt 60 år eller äldre ökade istället andelen lagförda för trafikbrott under perioden fram till. I övriga åldersgrupper var nivån stabil fram till. Den ökning som skedde totalt sett fram till återfinns alltså bland de äldsta och bland dem i åldern år. Den därpå följande minskningen gäller sedan för alla åldersgrupper (se figur 16). 17 Vårdslöshet i trafik, hinder i trafik, olovlig körning, rattfylleri, rattfylleri under påverkan av narkotika, grovt rattfylleri, smitning från olycksplats samt det som i lagföringsregistret registreras som okänt brott mot trafikbrottslagen. 23

Personer lagförda för brott år 2000

Personer lagförda för brott år 2000 Personer lagförda för brott år 2000 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen

Läs mer

Personer lagförda för brott år 2002

Personer lagförda för brott år 2002 Personer lagförda för brott år 2002 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik) år 2002. Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna

Läs mer

Personer lagförda för brott

Personer lagförda för brott Personer lagförda för brott Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen

Läs mer

Sammanfattning. Lagföringsbeslut och påföljder. Ålder och kön

Sammanfattning. Lagföringsbeslut och påföljder. Ålder och kön Sammanfattning I statistiken över personer lagförda för brott redovisas de lagföringsbeslut (se definition nedan) som fattats under ett kalenderår. Antalet lagföringsbeslut påverkas ytterst av hur många

Läs mer

Kortanalys 2/2016 Utvisning på grund av brott

Kortanalys 2/2016 Utvisning på grund av brott Kortanalys 2/2016 Utvisning på grund av brott Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 7 Syfte och frågor... 8 Datamaterial... 9 Kort om villkoren för utvisning på grund av brott... 9 Utvecklingen av

Läs mer

Kortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999 2014

Kortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999 2014 Kortanalys 5/215 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 214 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Syfte och frågeställningar... 6 Begränsningar... 6 Utvecklingen av sluten ungdomsvård... 7 Antalet domar

Läs mer

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet Strategiska brott bland unga på 00-talet En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet Bakgrund Brå publicerade år 2000 rapporten Strategiska

Läs mer

Sammanfattning... 3 Frågeställningar och utvalda brott... 3 Datamaterial... 4 Resultat... 4

Sammanfattning... 3 Frågeställningar och utvalda brott... 3 Datamaterial... 4 Resultat... 4 Innehåll Sammanfattning... 3 Frågeställningar och utvalda brott... 3 Datamaterial... 4 Resultat... 4 Inledning... 7 Syfte och frågeställningar... 8 Disposition... 9 Metod... 10 Datamaterial... 10 Särskiljning

Läs mer

ÅTERFALL I BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR

ÅTERFALL I BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR ÅTERFALL I BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR 2003 2005 Återfall i brott Recidivism Sammanfattning Ny återfallsstatistik: Brå publicerar från och med 2012 en ny statistik över återfall i brott. Statistiken har

Läs mer

Sammanfattning. Lagföringsbeslut och påföljder. Ålder och kön

Sammanfattning. Lagföringsbeslut och påföljder. Ålder och kön Sammanfattning I statistiken över personer lagförda för brott redovisas de lagföringsbeslut (se definition nedan) som fattats under ett kalenderår. Antalet lagföringsbeslut påverkas ytterst av hur många

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel

Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-527 58 400 info@bra.se www.bra.se Sammanfattning I statistiken över kriminalvård redovisas i huvudsak uppgifter om personer intagna och inskrivna

Läs mer

6 Återfall i brott. Sammanfattning. Recidivism. Definition

6 Återfall i brott. Sammanfattning. Recidivism. Definition Recidivism Sammanfattning Av samtliga personer med ingångshändelse återföll procent i brott inom tre år. Bland kvin norna återföll procent och bland männen procent. Återfallsandelen uppvisar mycket små

Läs mer

Kortanalys. Livstidsdomar utveckling och faktisk strafftid

Kortanalys. Livstidsdomar utveckling och faktisk strafftid Kortanalys Livstidsdomar utveckling och faktisk strafftid Innehåll Livstids fängelse och tidsomvandling av straffet... 3 Antalet livstidsdomar har ökat åren 1975 2004, därefter minskat... 4 Livstids fängelse

Läs mer

Reviderad

Reviderad Reviderad 2017-02-15 Sammanfattning I statistiken över kriminalvård redovisas i huvudsak uppgifter om personer intagna och inskrivna i kriminalvårdsanstalt, personer övervakade inom Kriminalvårdens frivårdsorganisation

Läs mer

Reviderad

Reviderad Reviderad 2016-05-31 Kriminalvård The Prison and Probation Service Sammanfattning I statistiken över kriminalvård redovisas i huvudsak uppgifter om personer intagna i kriminalvårdsanstalt, personer övervakade

Läs mer

Kriminalvård. Slutlig statistik för Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel

Kriminalvård. Slutlig statistik för Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel Kriminalvård Slutlig statistik för 2012 Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se www.bra.se Kriminalvård The Prison and Probation Service Sammanfattning Anstalt År

Läs mer

Kortanalys 10/2015 Utvecklingen av personuppklarade misstankar och bifallna åtal

Kortanalys 10/2015 Utvecklingen av personuppklarade misstankar och bifallna åtal Kortanalys 10/2015 Utvecklingen av personuppklarade misstankar och bifallna åtal Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Tillvägagångssätt... 9 Resultat... 12 Avslutande diskussion... 36 Referenser...

Läs mer

Återfall i brott. Recidivism. Sammanfattning. Definition

Återfall i brott. Recidivism. Sammanfattning. Definition Återfall i brott Recidivism Sammanfattning Av samtliga personer med ingångshändelse 2010 återföll 25 procent i brott inom ett år. Bland kvinnorna återföll 17 procent och bland männen 27 procent. Återfallsandelen

Läs mer

Kortanalys. Narkotikabrottens hantering genom rättskedjan

Kortanalys. Narkotikabrottens hantering genom rättskedjan Kortanalys Narkotikabrottens hantering genom rättskedjan en beskrivning av utvecklingen åren 2000 2012 Narkotikabrottens hantering genom rättskedjan en beskrivning av utvecklingen åren 2000 2012 Brå centrum

Läs mer

Återfall i brott. Recidivism. Sammanfattning. Definition

Återfall i brott. Recidivism. Sammanfattning. Definition Återfall i brott Recidivism Sammanfattning Av samtliga personer med en ingångshändelse 2011 återföll 25 procent i brott inom ett år. Bland kvinnorna återföll 17 procent och bland männen 27 procent. Återfallsandelen

Läs mer

Brottsutvecklingen. KORTA FAKTA OM I SVERIGE

Brottsutvecklingen.  KORTA FAKTA OM I SVERIGE Brottsförebyggande rådet (Brå) är ett centrum för forskning och utveckling inom rättsväsendet. Vi arbetar med att ta fram kunskap om brottsutvecklingen, utvärdera kriminalpolitiska åtgärder och främja

Läs mer

Kortanalys. Utvecklingen för åtalsunderlåtelser under 2000-talet

Kortanalys. Utvecklingen för åtalsunderlåtelser under 2000-talet Kortanalys Utvecklingen för åtalsunderlåtelser under 2000-talet Utvecklingen för åtalsunderlåtelser under 2000-talet Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå)

Läs mer

Rapport 2017:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2017:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2017:2 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2016 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2016 Regionala resultat Rapport 2017:2 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2000 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2000 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2001:4 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 2001-02-25 Dnr 120-182- FÖRORD Som ett led i uppföljningen av sluten ungdomsvård har

Läs mer

Kortanalys 4/2016. Användningen av bötesstraff. Omfattning, utveckling och möjliga förklaringar

Kortanalys 4/2016. Användningen av bötesstraff. Omfattning, utveckling och möjliga förklaringar Kortanalys 4/2016 Användningen av bötesstraff Omfattning, utveckling och möjliga förklaringar Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Syfte och frågeställningar... 5 Datamaterial... 6 Begrepp och

Läs mer

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens 20 Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Tidigare hade Statistiska Centralbyrån, SCB, detta ansvar. Brottsstatistiken har förts sedan 1950.

Läs mer

Handlagda brott. Slutlig statistik för Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel

Handlagda brott. Slutlig statistik för Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel Handlagda brott Slutlig statistik för 2015 Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-527 58 400 info@bra.se www.bra.se Innehåll Sammanfattning 4 Huvudresultat för 2015 4 Definitioner 5

Läs mer

Resultatmått för polisiär verksamhet. Brottsförebyggande rådet

Resultatmått för polisiär verksamhet. Brottsförebyggande rådet Resultatmått för polisiär verksamhet Antal personuppklarade brott Antal anmälda brott = Uppklaringsprocenten År 2012 och förändring jämfört med föregående år Antal personuppklarade brott: 234 000-13 700

Läs mer

Kortanalys 9/2015. Våldtäktsbrottets hantering i rättskedjan

Kortanalys 9/2015. Våldtäktsbrottets hantering i rättskedjan Kortanalys 9/2015 Våldtäktsbrottets hantering i rättskedjan Innehåll Inledning... 6 Syfte... 6 Flera betydelsefulla förändringar har skett i sexualbrottslagstiftningen... 7 Definition av våldtäkt... 8

Läs mer

Personer misstänkta för brott

Personer misstänkta för brott Personer misstänkta för brott Slutlig statistik för 2014 Reviderad 2015-04-30 1 1 Uppgift om antalet misstänkta personer för stöld ur och från motordrivet fordon har korrigerats. Brottsförebyggande rådet

Läs mer

PÅFÖLJDSUTVECKLINGEN. Sammanfattning. Inledning. Några redovisningsprinciper. Hanns von Hofer och Nadja Bogestam. Fördjupning Påföljdsutvecklingen

PÅFÖLJDSUTVECKLINGEN. Sammanfattning. Inledning. Några redovisningsprinciper. Hanns von Hofer och Nadja Bogestam. Fördjupning Påföljdsutvecklingen Fördjupning Påföljdsutvecklingen PÅFÖLJDSUTVECKLINGEN Hanns von Hofer och Nadja Bogestam Sammanfattning Påföljdsutvecklingen i Sverige under åren 1975 2011 kan sammanfattas i följande punkter: Det svenska

Läs mer

Personer misstänkta för brott

Personer misstänkta för brott Personer misstänkta för brott Slutlig statistik för 2013 Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se www.bra.se 2 Personer misstänkta för brott Sammanfattning o År 2013

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

UNGDOMSBROTTSLIGHETENS UTVECKLING SPEGLAD I OLIKA KÄLLOR

UNGDOMSBROTTSLIGHETENS UTVECKLING SPEGLAD I OLIKA KÄLLOR Fördjupning Ungdomsbrottslighetens utveckling speglad i olika källor UNGDOMSBROTTSLIGHETENS UTVECKLING SPEGLAD I OLIKA KÄLLOR Jonas Ring och Jonas Öberg Sammanfattning Syftet med detta kapitel är att studera

Läs mer

Kortanalys Brottsutvecklingen för vissa brott mot person fram till 2013

Kortanalys Brottsutvecklingen för vissa brott mot person fram till 2013 Kortanalys Brottsutvecklingen för vissa brott mot person fram till 2013 Brottutvecklingen för vissa brott mot person fram till 2013 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande

Läs mer

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens 20 Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Tidigare hade Statistiska Centralbyrån, SCB, detta ansvar. Brottsstatistiken har förts sedan 1950.

Läs mer

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott Kortanalys Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott en beskrivning utifrån misstankestatistiken och Nationella trygghetsundersökningen Gärningspersoners kön och ålder vid

Läs mer

Handlagda brott. Slutlig statistik för Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel

Handlagda brott. Slutlig statistik för Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel Handlagda brott Slutlig statistik för 2014 Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se www.bra.se Innehåll Sammanfattning 4 Ny statistik över handlagda brott 4 Huvudresultat

Läs mer

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kommun jan dec 2013 Kronobergs län Magnus Lundstedt, Taktisk ledning 2014 02 05

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kommun jan dec 2013 Kronobergs län Magnus Lundstedt, Taktisk ledning 2014 02 05 Polismyndigheterna i och KronoberK rgs län Anmälda brott per kommun jan dec 213 s län Magnuss Lundstedt, Taktisk ledning 214 2 5 Innehållsförteckning 1.Allmän beskrivning av rapporten... 2 2. Anmälda brott

Läs mer

Rapport 2011:10. Ungdomsvård och ungdomstjänst. En utvärdering av 2007 års påföljdsreform för unga lagöverträdare

Rapport 2011:10. Ungdomsvård och ungdomstjänst. En utvärdering av 2007 års påföljdsreform för unga lagöverträdare Rapport 2011:10 Ungdomsvård och ungdomstjänst En utvärdering av 2007 års påföljdsreform för unga lagöverträdare Ungdomsvård och ungdomstjänst En utvärdering av 2007 års påföljdsreform för unga lagöverträdare

Läs mer

Utvisning på grund av brott

Utvisning på grund av brott Utvisning på grund av brott De dömda och deras barn BRÅ-rapport 2000:18 Denna rapport kan beställas hos bokhandeln eller hos Fritzes Kundservice, 106 47 Stockholm. Telefon 08-690 91 90, fax 08-690 91 91,

Läs mer

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen

Läs mer

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Mattias Friström Aktuell brottsstatistik om mäns våld

Läs mer

Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013

Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013 Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013 1 Enhetlig påföljdsbestämning Vilka skäl kan anföras för att påföljdsbestämningen bör vara enhetlig? Är påföljdsbestämningen i Sveriges

Läs mer

Våldsbrotten i Umeå Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

Våldsbrotten i Umeå Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr Våldsbrotten i Umeå Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 1 217 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Låg brottslighet i Umeå 4 Umeå ligger bra till i jämförelse med andra

Läs mer

Kortanalys. Högaktiva lagöverträdare. Antal och geografisk fördelning

Kortanalys. Högaktiva lagöverträdare. Antal och geografisk fördelning Kortanalys Högaktiva lagöverträdare Antal och geografisk fördelning Högaktiva lagöverträdare Antal och geografisk fördelning Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande

Läs mer

Åtalade, dömda och straff 2013

Åtalade, dömda och straff 2013 Rättväsende 2014 Åtalade, dömda och straff 2013 Fler djurhållningsförbud utfärdades an tidigare Enligt Statistikcentralens uppgifter utfärdades åt 90 personer djurhållningsförbud år 2013, dvs. ungefär

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa

Läs mer

Åtalade, dömda och straff 2012

Åtalade, dömda och straff 2012 Rättväsende 2013 Åtalade, dömda och straff 2012 Antalet straffade för brott och förseelser 9 procent färre än året innan Enligt Statistikcentralen var antalet dömda i underrätterna samt straffade genom

Läs mer

Rapport. Brottsligheten minskar när stödet till idrotten ökar. Swedstat Statistics & Research Swedstat Statistics & Research

Rapport. Brottsligheten minskar när stödet till idrotten ökar. Swedstat Statistics & Research Swedstat Statistics & Research 2013-06-03 Rapport Brottsligheten minskar när Swedstat Statistics & Research www.swedstat.se Sid 1 (9) SAMMANFATTNING Riksidrottsförbundet genomförde 2011 en undersökning där de frågade Sveriges kommuner

Läs mer

Två HD-domar om ungdomstjänst

Två HD-domar om ungdomstjänst Två HD-domar om ungdomstjänst RättsPM 2007:18 Brottmålsavdelning December 2007 Två HD-domar om ungdomstjänst Högsta domstolen har nyligen meddelat två domar som gäller tillämpningen av påföljden ungdomstjänst.

Läs mer

Konstaterade fall av dödligt våld

Konstaterade fall av dödligt våld Konstaterade fall av dödligt våld Statistik för 2012 Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se www.bra.se Konstaterade fall av dödligt våld Sammanfattning Omfattning

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott

Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Datum dom Brott Straff

Datum dom Brott Straff Datum dom Brott Straff 2007 Försök t grov stöld, Brott mot knivlagen Fängelse 6 mån 2007 Narkotikabrott, Rattfylleri, Olovlig körning Fängelse 1 mån 2007 Misshandel Dagsböter 6000 2007 Narkotikabrott Fängelse

Läs mer

Brottsförebyggande rådet

Brottsförebyggande rådet Brottsstatistik och hur den kan användas Nationella trygghetsundersökningen Alla brott Kriminalstatistiken Statistikkällor Rättsstatistik Anmälda brott Uppklarade brott (Handlagda brott) Misstänkta personer

Läs mer

Unga och brott i Sverige. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013

Unga och brott i Sverige. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 Unga och brott i Sverige Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott Dir. 2013:30 Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska överväga och

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Rättsväsen. Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken.

Rättsväsen. Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Rättsväsen Sedan den 1 juli 1994 ansvarar sförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Tidigare hade Statistiska Centralbyrån, SCB, detta ansvar. sstatistiken har förts sedan 1950.

Läs mer

Brottsutvecklingen i Sverige 2008 2011

Brottsutvecklingen i Sverige 2008 2011 RAPPORT 2012:13 Brottsutvecklingen i Sverige 2008 2011 Samtliga åtalsunderlåtelser Åtalsunderlåtelser enligt lagen om unga lagöverträdare eller tidigare bestämmelser Övriga åtalsunderlåtelser 34 kap. 1

Läs mer

Kriminologiska institutionens remissvar på SOU 2014:18 Straffskalorna för allvarliga våldsbrott

Kriminologiska institutionens remissvar på SOU 2014:18 Straffskalorna för allvarliga våldsbrott Kriminologiska institutionens remissvar på SOU 2014:18 Straffskalorna för allvarliga våldsbrott Sammanfattning av Kriminologiska institutionens remissvar Kriminologiska institutionen anser inte argumenteten

Läs mer

Domstolarna påföljdspraxis vid vissa våldsbrott. sammanfattning

Domstolarna påföljdspraxis vid vissa våldsbrott. sammanfattning Domstolarna påföljdspraxis vid vissa våldsbrott sammanfattning En rapport från Åklagarmyndigheten 2007 Förord Regeringen beslutade den 8 december 2005 och den 14 december 2006 att ge Åklagarmyndig heten

Läs mer

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2014:3 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Rapport 2014:3 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

Rättigheter och Rättsskipning

Rättigheter och Rättsskipning Rättigheter och Rättsskipning Syfte: Lag och Rätt Att eleverna förstår delar av det svenska rättssystemet och sambandet mellan lagar och de skyldigheter vi medborgare har i vårt demokratiska samhälle.

Läs mer

Beslut om handläggning av domar, strafförelägganden och beslut om åtalsunderlåtelse för drograttfylleri avseende tetrahydrocannabinolsyra

Beslut om handläggning av domar, strafförelägganden och beslut om åtalsunderlåtelse för drograttfylleri avseende tetrahydrocannabinolsyra BESLUT Sida 1 (6) Bitr. tillsynschef Susanne Kaevergaard Beslut om handläggning av domar, strafförelägganden och beslut om åtalsunderlåtelse för drograttfylleri avseende tetrahydrocannabinolsyra Riksåklagarens

Läs mer

Påföljdssystemet för unga lagöverträdare. BRÅ-rapport 2000:7

Påföljdssystemet för unga lagöverträdare. BRÅ-rapport 2000:7 Påföljdssystemet för unga lagöverträdare BRÅ-rapport 2000:7 Denna rapport kan beställas hos bokhandeln eller hos Fritzes Kundtjänst, 106 47 Stockholm. Telefon 08-690 91 90, fax 08-690 91 91, e-post fritzes.order@liber.se

Läs mer

37/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 3/61/2010 HARE nummer OM 004:00/2011

37/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 3/61/2010 HARE nummer OM 004:00/2011 20.6.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Minskning av allvarliga våldsbrott Arbetsgrupp med uppgift att utreda risken för återfall i allvarliga våldsbrott ordförande Jarmo

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2009 B 3676-08 KLAGANDE SK Ombud och offentlig försvarare: Advokat JM MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Narkotikabrott

Läs mer

ANMÄLDA BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR ÅR 2009

ANMÄLDA BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR ÅR 2009 ANMÄLDA BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR ÅR 29 2(25) Anmälda brott, preliminär statistik för år 29 Sammanfattning Under år 29 anmäldes totalt 1 4 brott. Det är en ökning med 26 7 brott eller 2 procent jämfört

Läs mer

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Kvinnors brottslighet

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Kvinnors brottslighet Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Kvinnors brottslighet Hela publikationen finns att beställa eller ladda ner på www.bra.se/go/297 KVINNORS BROTTSLIGHET Solveig Hollari Fördjupning

Läs mer

Personer lagförda för brott 2008

Personer lagförda för brott 2008 Personer lagförda för brott 2008 RV0201 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Rättsväsende A.2 Statistikområde För brott lagförda personer A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Statistiken

Läs mer

Utsatthet för brott år Resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2012

Utsatthet för brott år Resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2012 Resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2012 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och trygghe ten

Läs mer

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 R2A DATUM 1 (11) Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 Box 2290, 103 17 Stockholm Besöksadress: Birger Jarls torg 16, Riddarholmen Telefon:

Läs mer

DEN SVENSKA BROTTSUTVECKLINGEN

DEN SVENSKA BROTTSUTVECKLINGEN Den svenska brottsutvecklingen DEN SVENSKA BROTTSUTVECKLINGEN Johanna Hagstedt Inledning Det övergripande syftet med denna rapport är att, utifrån tillgängliga datakällor, redogöra för brottslighetens

Läs mer

Domstolarnas påföljdspraxis vid vissa våldsbrott

Domstolarnas påföljdspraxis vid vissa våldsbrott Domstolarnas påföljdspraxis vid vissa våldsbrott En rapport från Åklagarmyndigheten 2007 Utgivare: Åklagarmyndigheten Grafisk formgivning och tryck: Edita AB Upplaga: 2500 Åklagarmyndigheten Box 5553 114

Läs mer

Rättsväsen. Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken.

Rättsväsen. Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. 20 Rättsväsen Rättsväsen Sedan den 1 juli 1994 ansvarar sförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Tidigare hade Statistiska Centralbyrån, SCB, detta ansvar. sstatistiken har förts

Läs mer

Brottslighet som kommit till polisens kännedom

Brottslighet som kommit till polisens kännedom Rättsväsen Brottslighet som kommit till polisens kännedom, 3:e kvartalet Rattfyllerierna och rånen minskade under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter fick polisen, tullen

Läs mer

Uppklarade brott. Slutlig statistik för Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel

Uppklarade brott. Slutlig statistik för Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel Uppklarade brott Slutlig statistik för 212 Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 8-41 87 info@bra.se www.bra.se 1 Uppklarade brott Sammanfattning Antal uppklarade brott År 212 personuppklarades

Läs mer

Dödligt våld i Sverige. En pågående studie av samtliga anmälda fall sedan år 1990 Mikael Rying

Dödligt våld i Sverige. En pågående studie av samtliga anmälda fall sedan år 1990 Mikael Rying Dödligt våld i Sverige En pågående studie av samtliga anmälda fall sedan år 1990 Mikael Rying Rapporter om grova våldsbrott Kalla Fall-rapporten 20 förslag till åtgärder Hanteringen av information Behov

Läs mer

BROTTS- UTVECK- LINGEN I SVERIGE FRAM TILL ÅR

BROTTS- UTVECK- LINGEN I SVERIGE FRAM TILL ÅR RAPPORT 2008:23 D EX Y RAPPORT 2008:23 Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten

Läs mer

Personuppklarade brott

Personuppklarade brott Personuppklarade brott Slutlig statistik för 213 Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 8-41 87 info@bra.se www.bra.se 1 Personuppklarade brott Sammanfattning Antal personuppklarade brott

Läs mer

Personer lagförda för brott 2009

Personer lagförda för brott 2009 Personer lagförda för brott 2009 RV0201 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Rättsväsende A.2 Statistikområde För brott lagförda personer A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Statistiken

Läs mer

Personer lagförda för brott 2013

Personer lagförda för brott 2013 Personer lagförda för brott 2013 RV0201 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och

Läs mer

Underlag till Jämställdhetsutredningen U 2014:06

Underlag till Jämställdhetsutredningen U 2014:06 Underlag till Jämställdhetsutredningen U 2014:06 Delmål 4: Mäns våld mot kvinnor Maria Eriksson, professor Mälardalens högskola Innehåll Mäns våld mot kvinnor och kroppslig integritet... 4 1 Våldet i siffror...

Läs mer

Brott som kommit till polisens kännedom 2/2010

Brott som kommit till polisens kännedom 2/2010 Rättsväsen 2010 Brott som kommit till polisens kännedom 2/2010 Rattfyllerierna och rånen minskade under januari juni 2010 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter fick polisen, tullen och gränsbevakningen

Läs mer

välfärdsproblem mot en ökad polarisering 2023?

välfärdsproblem mot en ökad polarisering 2023? Brott som välfärdsproblem Felipe Estrada mot en ökad polarisering 223? Det är ett välkänt faktum att brottsligheten ökat kraftigt efter andra världskriget både i Sverige och i övriga Västeuropa. Mer oklart

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Personer lagförda för brott 2007

Personer lagförda för brott 2007 Personer lagförda för brott 2007 RV0201 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Rättsväsende A.2 Statistikområde För brott lagförda personer A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Statistiken

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2009 B 5060-08 KLAGANDE DI Ombud och offentlig försvarare: Advokat CT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Rån ÖVERKLAGADE

Läs mer

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 3 Kontakter...

Läs mer

Barnets bästa? Domstolarnas bedömningar i ärenden där föräldrar riskerar utvisning

Barnets bästa? Domstolarnas bedömningar i ärenden där föräldrar riskerar utvisning Barnets bästa? Domstolarnas bedömningar i ärenden där föräldrar riskerar utvisning Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar

Läs mer

Rapport 2010:8. Utökad frigång och återfall Slutrapport om 2007 års reform av utslussning i Kriminalvården

Rapport 2010:8. Utökad frigång och återfall Slutrapport om 2007 års reform av utslussning i Kriminalvården Rapport 2010:8 Utökad frigång och återfall Slutrapport om 2007 års reform av utslussning i Kriminalvården Utökad frigång och återfall Slutrapport om 2007 års reform av utslussning i Kriminalvården Rapport

Läs mer

Utvecklingsseminarium

Utvecklingsseminarium Utvecklingsseminarium Samverka för att förebygga återfall i brott Del 2. Workshopkompendium Innehåll Workshop 1 Hur arbetar vi effektivt och individanpassat mot återfall i brott?...3 Workshop 2 Vad krävs

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 december 2012 B 5579-11 KLAGANDE DA Ombud och offentlig försvarare: Advokat ES MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Kortversion av rapport 2014:6. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott. Utvärdering av 2010 års straffmätningsreform

Kortversion av rapport 2014:6. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott. Utvärdering av 2010 års straffmätningsreform Kortversion av rapport 2014:6 Skärpta straff för allvarliga våldsbrott Utvärdering av 2010 års straffmätningsreform Innehåll Inledning...3 Bakgrund...3 Resultat...5 Har straffnivån för allvarliga våldsbrott

Läs mer

Återfall i brott- preliminär statistik 2012 RV0503

Återfall i brott- preliminär statistik 2012 RV0503 Enheten för rättsstatistik 2015-05-28 1(10) Återfall i brott- preliminär statistik 2012 RV0503 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Sluten ungdomsvård 1999

Sluten ungdomsvård 1999 Allmän SiS-rapport 2000:2 Sluten ungdomsvård 1999 domarna ungdomarna verkställigheten och vården utvärderingen Januari 2000 Sören Öman Margareta Wihlborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord...i Sammanfattning...1

Läs mer

Personer lagförda för narkotikabrott 2002

Personer lagförda för narkotikabrott 2002 Personer lagförda för narkotikabrott 2002 RV0202 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Rättsväsende A.2 Statistikområde För brott lagförda personer A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Läs mer