Samhällskunskap LAG & RÄTT. Namn: Grupp:
|
|
- Ann-Sofie Lindgren
- för 1 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Samhällskunskap LAG & RÄTT Namn: Grupp:
2 Innehållsförteckning Planering 2 Arbetsuppgifter 5 Begreppsförklaring 14 Från brott till rättegång 16 Påföljder 17 Domstol 18 Grundlagarna 19
3 Planering v Syfte Samhällskunskap - Årskurs 7-9 Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Eleverna ska vidare ges möjlighet att utveckla kunskaper om samhällsvetenskapliga begrepp och modeller. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Centralt innehåll Samhällskunskap - Årskurs 7-9 Information och kommunikation Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. Rättigheter och rättsskipning Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter. Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.
4 Kunskapskrav Samhällskunskap - Årskurs 7-9 E-nivå C-nivå A-nivå Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om
5 skyldigheter, samt om föroch nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Genomförande samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Gemensamma genomgångar Dokumentärfilm Värderingsövningar där det gäller att ta personlig ställning Arbeta med arbetshäfte Förbereda och dramatisera ett rättegångsfall Examination Delta aktivt i värderingsövningarna och tar ställning Skriftligt test v. 17 Dramatiserar och medverkar aktivt i ett rättegångsfall v. 17 demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
6 Arbetsuppgifter s (v. 14) 1. Ge några exempel på oskrivna lagar som du följer. Försök att hitta andra exempel än de som står i texten. 2. Vad säger lagen om: a. Häleri b. Dyrbara saker som du hittar c. Att använda narkotika? 3. Var stiftas Sveriges lagar? 4. Varför behöver vi lagar i ett samhälle?
7 s (v. 14) 5. Vad betyder a) Gripande b) Förundersökning c) Åtal d) Signalement 6. Varför blev 18-åringen häktad? 7. Vi tänker oss att polisen gjorde ett misstag. Det fanns bara en cell ledig och 17-åringem och 18-åringen fick dela på den under natten. Vad tror du att de sa till varandra?
8 s (v. 14) 8. Vad gör följande personer under rättegången? a. Ordföranden b. Nämndemännen c. Åklagaren d. Målsägarbiträdet 9. Varför måste vittnet avlägga vittnesed? 10. Varför får inte vittnen sitta med och lyssna på rättegången? åringen bör slippa fängelsestraff, säger hans advokat. Håller du med advokaten? Tala om varför du svarar ja eller nej.
9 s (v. 15) 12. Vilket straff fick a. 18-åringen? b. 17-åringen? 13. Varför blev straffen olika? 14. Vad betyder det att överklaga en dom? 15. Vad är stödcentrum för unga brottsoffer? 16. Vad är övergrepp i rättssak? 17. Varför tycker en del journalister att vittnen inte ska få vara anonyma?
10 s (v. 15) 18. När blev det förbjudet att slå barn i Sverige? 19. Varför blev det förbjudet att röka på många arbetsplatser? 20. Under förbudstiden i USA kunde gangsterligorna få väldigt mycket makt. Vad berodde detta på? 21. Fildelningen minskade när den förbjöds. Tror du att att det beror på att lagen fick många att tycka att det var fel, eller på att fildelarna är rädda för att bli straffade?
11 s (v. 15) 22. Förklara orden kärande och svarande 23. Varför tycker folk ibland att det är bra med förlikning? 24. Varför ska vi kunna överklaga en dom? 25. Vad är skillnaden mellan allmänna domstolar och allmänna förvaltningsdomstolar? s. 92 (v. 15) 26. Tabellen visar att en intagen på en öppen anstalt kostar ungefär 1600 kr per dygn. Vad kostar det då samhället per månad? 27. Vilken eller vilka av effekterna av ett brott tycker du är mest allvarliga för samhället? Varför?
12 28. De yttersta ringarna på teckningen på s. 93 är tomma. Fyll ut dem genom att skriva ner fler exempel på hur ett brott påverkar samhället. Skriv så många sätt som du kan komma på. s. 96 (v. 16) 29. Vad är det för skillnad mellan häkte och fängelse? 30. Vilka är skillnaderna mellan öppna och slutna anstalter? 31. Vad är frigång? s. 97 (v. 16) 32. Ge några exempel på vad som gör ett land till en rättsstat.
13 33. Motsatsen till rättsstat brukar kallas polisstat. Varför kallas den så tror du? 34. Förklara vad som krävs för att lagar ska skapa trygghet i ett samhälle.
14 s (v. 16) 35. Ge exempel på hur synen på straff har förändrats i Sverige. 36. Förklara varför många politiker i USA inte vågar kritisera dödsstraffet även om de själva är emot det. 37. Vad är förmildrade omständigheter?
15 Begreppsförklaring Lag Regler som gäller inom hela landet. Riksdagen stiftar lagar. Regel Regler som gäller inom ett visst område ex. regler för fotboll, regler på en skola. Norm En oskriven regel som säger hur man ska handla i olika situationer. Ex. tacka för maten. Riksdagen Stiftar Sveriges lagar bland annat. Olika typer av brott: Häleri Att gömma, köpa eller sälja stulna varor. Snatteri Att ta saker utan att betala t ex i en affär (upp till 1000 kr). Olovligt förfogande Att använda något utan tillåtelse. Stöld När man tar något utan att betala för ca 1000 kr eller mer. Inbrott När man bryter sig in i ett låst utrymme. Utpressning När man hota någon för att få pengar eller något annat. Rån Att ta något genom våld eller hot om våld. Övriga begrepp: Nödvärn När man skyddar sig mot ett angrepp. Vi får använda nödvärn men inte använda mer våld än nödvändigt. Straffmyndig Är den som fyllt 15 år. Är man yngre kan man inte dömas till böter eller fängelse. Åklagare Statens representant och den som bestämmer om man ska väcka åtal för brott eller inte. Förundersökning En undersökning som polis eller åklagare gör för att få reda på om ett brott har begåtts och vem eller vilka som kan misstänkas. Gripande Polisen kan gripa någon som anses ha gjort sig skyldig till brott. Den gripne får hållas hos polisen i tolv timmar. Sedan måste åklagaren bestämma om den gripne ska släppas eller anhållas. Vittne Är den som sett en händelse, exempelvis en trafikolycka eller ett brott. Brottsoffer Den som varit utsatt för ett brott. Husrannsakan Gör polisen för att leta efter bevis mot någon som de misstänker. Häktning Om åklagaren tror att det blir rättegång mot någon kan den personen häktas. Hur länge någon sitter häktad beror på hur allvarligt brottet är. Ibland kan den häktade få sitta ända tills rättegången börjar, kanske i flera månader. I rättssalen: Domstol Här avgörs tvister mellan två parter. Här avgörs om en åtalad begått ett brott och vilket straff denne ska få. Tingsrätt Är den domstol som dömer i första instans. Överklagas domen kan det gå till Hovrätten sen till Högsta domstolen. Åtal Innebär att den som åtalas ställs inför rätta och en domstol får avgöra om den åtalade är skyldig eller inte. Målsägare Kallas i domstolen den som blivit utsatt för ett brott. Nämndemän Kallas de personer som inte läst juridik och sitter med och dömer i olika domstolar. Nämndemän sitter t ex i tingsrätten och dömer tillsammans med ordföranden efter rättegången. Försvarare Eller försvarsadvokat är en jurist som ska hjälpa den som åtalas i en rättegång. Mened Är när den som inför domstol svurit att tala sanning ändå ljuger. Det är ett allvarligt brott som kan ge stränga straff.
16 Överklaga Innebär att klaga på något och begära att ett beslut prövas på nytt. Det kan gälla t ex en dom i en domstol. Påföljder/straff: Påföljd Straff Villkorlig dom Innebär att den som dömts slipper fängelse. Om den dömde gör sig skyldig till nya brott under den villkorliga tiden, förvandlas domen till fängelse. Samhällstjänst Ett alternativ till fängelse. Den som döms till samhällstjänst ska utan lön arbeta ett visst antal timmar hos t ex en kyrka eller en förening. Böter Innebär att man får som straff att betala en viss summa pengar. Fängelse Straff där man sitter inlåst. Frihetsberövande. Fotboja Straff som man avtjänar hemma. Elektronisk fotboja syns inte men ger signal om den dömde lämnar hemmet. Psykiatrisk vård Straff i form av vård som man kan få om man inte bedöms vara så sjuk så man inte visste vad man gjorde vid brottstillfället. Villkorlig frigivning När en person släpps från fängelset innan strafftiden gått ut. Begår personen nya brott innan strafftiden gått ut, blir det ev. dubbelt straff, för det nya och det gamla brottet, i fängelset.
17 Från brott till rättegång
18 Påföljder Påföljd: Dömd till fängelse vid grövre brott, upprepat brott Påföljd: Samhällstjänst istället för fängelse jobbar man utan lön Påföljd: Psykiatrisk vård om det visas att den dömde var sinnessjuk FRIKÄND RÄTTEGÅNG Påföljd: Elektronisk fotboja övervakare istället för fängelse Påföljd: Vård inom socialtjänsten vanligt för ungdomar Påföljd: Skyddstillsyn en övervakare under en prövotid Påföljd: Dömd till böter dagsböter är beroende på inkomst eller penningböter som är en fast summa Påföljd: Skadestånd Betala för det förstörda Påföljd: Villkorlig dom en varning
19 Domstol 18
20 Grundlagarna Alla Sveriges lagar utgår från de s k grundlagarna. Totalt finns det fyra grundlagar. Dessa fyra är de i särklass viktigaste lagarna och ingen övrig lagstiftning får vara i strid med det som står att läsa i grundlagarna. Kort sammanfattning över vad man mer eller mindre är tvungen att följa i Sverige: Lagar: Måste alla alltid följa. Om inte utgår någon form av påföljd/bestraffning. Exempel på detta är fängelse, samhällstjänst, böter etc. Alla lagar bygger på de fyra grundlagarna. Regler: Gäller i ett visst sammanhang och för en viss grupp. Påföljden är inte fullt lika dramatisk (i skolan kan du t ex bli avstängd från undervisningen, du kan få rött kort i fotboll o s v). Normer: Är tysta överenskommelser om hur vi bör uppträda i olika sammanhang. Du reser dig på bussen för att ge plats åt äldre etc. Påföljden är mindre dramatisk, men du riskerar bl a att framstå som ouppfostrad. Grundlagarna heter som de gör eftersom de alltså utgör grunden för alla andra lagar. (Även regler och normer är påverkade av grundlagarna.) Om Sverige är kroppen är grundlagarna själva ryggraden. För att förstå hur Sverige vuxit fram och fungerar måste man förstå innehållet i grundlagarna. De fyra grundlagarna: 1. Regeringsformen 2. Successionsordningen 3. Tryckfrihetsförordningen 4. Yttrandefrihetsgrundlagen Syftet med grundlagarna är att de ska skydda vår demokrati. Var och en av dessa grundlagar har ett eget innehåll. Innehållet kan man gissa sig till om man är duktig på krångliga ord. Annars kan man alltid titta på den här YouTube-filmen eller slå en kik på nästa sida Med fina ord Vad det egentligen betyder Regeringsformen Grundlag som innehåller principerna för statsskicket. Den absolut viktigaste lagen att känna till! Regeringsformen Regeringsformen är den viktigaste av Sveriges fyra förklarar hur Sverige ska styras/skötas/kontrolleras. Här berättas
21
Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik
Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande
3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Rättigheter och Rättsskipning
Rättigheter och Rättsskipning Syfte: Lag och Rätt Att eleverna förstår delar av det svenska rättssystemet och sambandet mellan lagar och de skyldigheter vi medborgare har i vårt demokratiska samhälle.
Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7
Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna
Lag och rätt. Vecka 34-38
Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret
samhällskunskap Syfte
Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både
Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför
Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:
prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och
Individer och gemenskaper
Samhällskunskap åk 4-6 - Centralt innehåll Familjen och olika samlevnadsformer Sexualitet, könsroller och jämställdhet Social skyddsnätt Samerna och övriga minoriteter i Sverige Individer och gemenskaper
Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling
Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen
Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.
LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol
analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella
SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till
LAG OCH RÄTT. Brott och straff
LAG OCH RÄTT Brott och straff Olika typer av straff = påföljd En stor del av innehållet i denna powerpoint är hämtat från Brottsrummet.se En person som döms för ett brott får också ett straff, eller en
Varför slog du mig, Peter?
Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.
Kriminalpolitik. Rättssäkerhet
3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,
3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte
3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Att göra en polisanmälan vad händer sen?
Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete
Varför slog du mig, Peter?
Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit
Domstolarna och mäns våld mot kvinnor
Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna
Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012
Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här
Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi
Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi Berätta om drogens historia, innehåll, tillverkning. Hur påverkas och skadas kroppen av drogen? Hur kan man se att någon är påverkad Vad finns det
Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt
PROCESSRÄTT Daniel Nordström
PROCESSRÄTT Daniel Nordström AGENDA Juridiska begrepp Svenska domstolarna Rättegångsförfarande vid tvistemål Juridik hjälp Alternativa konfliktlösningsmetoder Skiljeförfarande Förhandlingsteknik vid tvistemål
rättegången hur blir den?
Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen
Lärarhandledning: Offentlighetsprincipen. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Offentlighetsprincipen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T43116 Ämnen: Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 14 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Övergripande
Sluten ungdomsvård år 2000 Redovisning och analys av domarna
Allmän SiS-rapport 2001:4 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 2001-02-25 Dnr 120-182- FÖRORD Som ett led i uppföljningen av sluten ungdomsvård har
Utsatt för brott. andra upplagan. Anne-Lie Vainik illustrationer:tom Falk
Utsatt för brott andra upplagan Anne-Lie Vainik illustrationer:tom Falk Utsatt för brott? (andra upplagan) är tänkt att på ett lättförståeligt sätt ge en sammanfattad bild av den straffrättsliga processen
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2016:491 Utkom från trycket den 3 juni 2016 utfärdad den 26 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 förskrivs i fråga om brottsbalken 2 dels att
Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar
20 frågor om Kriminalvården
20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER
Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna
Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som
Att få sin sak prövad i en opartisk domstol
Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att bereda mål, fatta beslut och döma på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna
Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång
Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum
Att få sin sak prövad i en opartisk domstol
Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna
Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling
Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen
Samhällskunskap Civics
1 Ämnesprov, läsår 2012/2013 Ersättningsprov Samhällskunskap Civics Delprov A1 Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen.
Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott
Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott Som förlaga till denna skrift har vi fritt använt oss av broschyren Utsatt för brott? som
PROV FÖR AUKTORISATION SOM RÄTTSTOLK Realiaprov 2012-02-15
Den 15 februari 2012 1 (12) PROV FÖR AUKTORISATION SOM RÄTTSTOLK Realiaprov 2012-02-15 PROVNUMMER Realiafrågorna avser lagstiftning i Sverige och övriga svenska förhållanden. Ange korrekt antal exempel
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 april 2014 B 4080-13 KLAGANDE MP Ombud och offentlig försvarare: Advokat RT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Häleri
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2006:891 Utkom från trycket den 26 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken 2 dels
HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 september 2015 Ö 4583-15 KLAGANDE OR Ombud och offentlig försvarare: Advokat AS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN
Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott
Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.
En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa
Till dig som har anmält ett brott
6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till
Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013
Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013 1 Enhetlig påföljdsbestämning Vilka skäl kan anföras för att påföljdsbestämningen bör vara enhetlig? Är påföljdsbestämningen i Sveriges
- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen.
När klassen arbetar med fallet om hot och våld i kärleksrelationen mellan Claes och Eva, kanske ni funderar kring det straff som Claes dömdes till. Vi har talat med Johan Ström, som är specialist på relationsvåld
H./. riksåklagaren ang. häktning
SVARSSKRIVELSE Sida 1 (7) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2009-05-27 Ö 2457-09 Rotel 27 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM H./. riksåklagaren ang. häktning Högsta domstolen
Remiss av Nya påföljder (SOU 2012:34)
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2012-09-27 Handläggare: Carola Östling Telefon: 08-508 15 055 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2012-10-25
1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge
1 meddelad i Huddinge Mål nr: B 535-15 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Sonny Borg, 19721224-0993 c/o Tan Mercovich Visbyringen 16 Lgh 1002 163 73 SPÅNGA Medborgare i Norge Åklagare Kammaråklagare
Syfte och mål med kursen
Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och
2009-07-03 meddelad i Alingsås
ALINGSÅS TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1065-09 meddelad i Alingsås 1 PARTER (Antal tilltalade: 2) Åklagare Kammaråklagare Louise Eriksson Åklagarkammaren i Borås Målsägande Sekretess, se bilaga 1 Särskild företrädare:
Datum dom Brott Straff
Datum dom Brott Straff 2007 Försök t grov stöld, Brott mot knivlagen Fängelse 6 mån 2007 Narkotikabrott, Rattfylleri, Olovlig körning Fängelse 1 mån 2007 Misshandel Dagsböter 6000 2007 Narkotikabrott Fängelse
Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder
Sida 1 (6) Byråchef Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Klagande Riksåklagaren
MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING
MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING 1 MEDIATIDEN INLEDNING I dagens samhälle finns en mängd olika media som ger oss massor av information. Programserien Mediatiden handlar om vår samtid med fokus
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 november 2015 B 410-15 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPARTER 1. LV Ombud och offentlig försvarare: Advokat DH 2.
Momentguide: Makt & demokrati
Momentguide: Makt & demokrati Stefan Löfvens regering har nu avverkat halva sin mandatperiod och den politiska debatten går varm när Magdalena Andersson häromdagen presenterade budgetpropositionen. Det
RÄTTEGÅNGEN - hur blir den?
RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? 1 Brottsoffermyndigheten Box 470 901 09 Umeå Brottsoffermyndigheten, Anna Wiberg och Monica Burman Grafisk design: Kombi Marketing AB, www.kombimarketing.se
RÄTTEGÅNGEN - hur blir den?
RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? 1 Brottsoffermyndigheten Box 470 901 09 Umeå Brottsoffermyndigheten, Anna Wiberg och Monica Burman Grafisk design: Kombi Marketing AB, www.kombimarketing.se
INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2
INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2 Kapitel 4 Det offentligas organisation 1. Vad menas med en parlamentarisk republik? Ge exempel på en sådan. 2. Vad menas med proportionella val? 3. Ge exempel på länder, förutom
Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer
HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva
2012-11-20 meddelad i Nyköping
DOM Mål nr B 2815-12 meddelad i Nyköping 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Klas Engdahl Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Nyköping Målsägande Camilo Pina Vergara Ortvägen 37 611
Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.
Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det
Sluten ungdomsvård 1999
Allmän SiS-rapport 2000:2 Sluten ungdomsvård 1999 domarna ungdomarna verkställigheten och vården utvärderingen Januari 2000 Sören Öman Margareta Wihlborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord...i Sammanfattning...1
37/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 3/61/2010 HARE nummer OM 004:00/2011
20.6.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Minskning av allvarliga våldsbrott Arbetsgrupp med uppgift att utreda risken för återfall i allvarliga våldsbrott ordförande Jarmo
Lag. om ändring av 10 kap. i strafflagen
Lag om ändring av 10 kap. i strafflagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i strafflagen (39/1889) 10 kap. 5 3 mom., sådant det lyder i lag 875/2001, ändras 10 kap. 2 och 3, 6 1 mom. samt 9 och 11,
Regeringens proposition 2015/16:151
Regeringens proposition 2015/16:151 Ny påföljd efter tidigare dom Prop. 2015/16:151 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 17 mars 2016 Stefan Löfven Morgan Johansson (Justitiedepartementet)
Överklagande av hovrättsdom rån m.m.
ÖVERKLAGANDE Sida 1 (5) Byråchefen Stefan Johansson Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom rån m.m. Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 STOCKHOLM
Detta är två fallstudier om straff och straffmätning. Lektionen är främst avsedd för högstadiet och gymnasiet.
En lektion om straff Lärarhandledning FALLSTUDIE 1: Att hjälpa en kompis Nora polisanmäler sin före detta pojkvän för misshandel. Hennes kompis Mia bekräftar att Nora blivit misshandlad. Men i själva verket
DOM 2009-07-29 Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Halmstads tingsrätts dom den 27 maj 2009 i mål nr B 2835-08, se bilaga A
Rotel 11 Göteborg Mål nr Sid 1 (4) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Halmstads tingsrätts dom den 27 maj 2009 i mål nr B 2835-08, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Motpart (Åklagare) Vice chefsåklagaren Aleksander
En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9
En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk
HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 3 juni 2016 KLAGANDE Polismyndigheten Box 12256 102 26 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls dom den 10 april
Personer lagförda för brott år 2000
Personer lagförda för brott år 2000 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen
Filmmanus skoldokumentär: SVENSKA LAGEN
Filmmanus skoldokumentär: SVENSKA LAGEN SVENSKA LAGEN En film av Roger Persson Filmen börjar med en dramatiserad scen där vi ser Emil komma cyklande fram till en korvkiosk. Han ställer ifrån sig cykeln
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 mars 2009 B 3843-08 KLAGANDE YAM Ombud och offentlig försvarare: Advokat PO MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Rån
Regeringens proposition 2005/06:165
Regeringens proposition 2005/06:165 Ingripanden mot unga lagöverträdare Prop. 2005/06:165 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Harpsund den 16 mars 2006 Göran Persson Thomas Bodström
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod
Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Vi har vid det här laget konstaterat att det krävs stort utrymme, vanligen en rapport, för att försöka påvisa något
Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?
Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen
Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4
Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4 Geografi Samhällskunskap Fysik De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (14) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 mars 2015 Ö 4060-14 KLAGANDE CP Ombud och offentlig försvarare: Advokat RB MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN
GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Betänkanden och utlåtanden Serienummer 60/2010
30.6.2010 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Överföring av dömda personer, övervakningsåtgärder och alternativa påföljder Nationellt genomförande av rambeslut Arbetsgruppen
att få sin sak prövad
Hovrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna
Kriminalvårdens författningssamling
Kriminalvårdens författningssamling ISSN 1653-6665 Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK Frivård Utkom från trycket den 28 mars 2011 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om verkställighet av frivårdspåföljder
Proposition om ett tryggare samhälle utan brott
Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000
Lärarmaterial MAFFIANS Ö. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Benni Bödker
SIDAN 1 Författare: Benni Bödker Vad handlar boken om? Boken handlar om den föräldralöse pojken Marko. Han bor tillsammans med gruppen Gamma som jagar brottslingar. När Markos föräldrar dödades av bankrånare
DOM 2013-04-05 meddelad i Gävle
GÄVLE TINGSRATT DOM meddelad i Gävle Mål nr B 2402-12 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Agneta Klinga Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Gävle Målsägande Sekretess A Sekretess Målsägandebiträde:
HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.
Varför slog du mig, Peter?
Handledning Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 2 Utgåva nr 1 2001 Utgåva nr 2 2009-08-17 Mindre revidering Våra ungdomar vet mer om amerikanskt rättsväsende än om svenskt
Skol paket Gör demokrati i skolan! 1
Skolpaket Gör dem okrati i s k olan! 1 Innehåll 1. Användarguide till skolpaketet 3 2. Referensmaterial 5 3. Utbildningsfilmerna 6 4. Övningskompendium 7 Övning 1 Mitt Malmö 8 Övning 2 Vart går pengarna?
Skol paket Gör demokrati i skolan! 1
Skolpaket Gör dem okrati i s k olan! 1 Innehåll 1. Användarguide till skolpaketet 3 2. Referensmaterial 5 3. Utbildningsfilmerna 6 4. Övningskompendium 7 Övning 1 Mitt Malmö 8 Övning 2 Vart går pengarna?
Gratis är gott. Eftersmaken är sur.
Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram
Unga lagöverträdare. Motion till riksdagen 2016/17:3234. Förslag till riksdagsbeslut. av Beatrice Ask m.fl. (M, C, L, KD) M106 Kommittémotion
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3234 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, L, KD) Unga lagöverträdare Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om insatser
Rättigheter. Dina rättigheter:
Rättigheter Den här broschyren innehåller viktig information om dina rättigheter när du befinner dig på en polisstation. Med rättigheter avser vi viktiga friheter och rättigheter som alla människor ska
meddelad i Malmö
MALMÖ TINGSRÄTT Avdelning 4 DOM Mål nr B 1634-12 2012-03-14 meddelad i Malmö 1 PARTER (Antal tilltalade: 2) Åklagare Kammaråklagare Hans Harding Malmö åklagarkammare Tilltalad Hassan Khalebi, 910120 Adress
Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
SPEAK TRUTH TO POWER MOD UTAN GRÄNSER MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE SOM FÖRÄNDRAR VÅR VÄRLD LÄROPLAN KOPPLINGEN TILL GY11 OCH LGR11
MOD UTAN GRÄNSER SPEAK TRUTH TO POWER MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE SOM FÖRÄNDRAR VÅR VÄRLD LÄROPLAN KOPPLINGEN TILL GY11 OCH LGR11 84 Mod utan gränser KOPPLINGEN TILL GY 11 OCH LGR 11 Många lärare upplever