Kriminalpolitik. Rättssäkerhet
|
|
- Karl Pettersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare, domstolar och kriminalvård. Men begreppet är vidare än så. Det avser också olika samhällsinsatser för att bekämpa brott och kan gälla åtgärder som rör arbetsmarknaden, skolan, vårt boende eller vårt familjeliv. Legalitetsprincip Rättigheter Rättssamhälle Skyldigheter Rättssäkerhet I en demokrati är det viktigt att alla brott står i lagen. Ingen ska kunna bestraffas för något som inte var straffbart när det utfördes. Denna så kallade legalitetsprincip skyddar oss mot godtycke från statsmakten. Vi ska också vara lika inför lagen. Alla svenskar oavsett ekonomisk, politisk eller kulturell bakgrund ska ha samma rättigheter gentemot samhället och varandra. Detta ger oss vår rättssäkerhet och gör Sverige till ett rättssamhälle. Som medborgare har vi också skyldigheter. Den som begår ett brott kan inte ursäkta sig med att man inget visste. Alla är vi skyldiga att känna till vad som står i lagen. Däremot kan inte den som är under 15 år dömas till straff. I stället lämnas ärendet över till kommunens socialtjänst. Lagar Sveriges rikes lag De svenska lagarna Vi omges överallt av normer som talar om för oss vad vi bör göra och vad vi inte får göra. Ibland finns dessa nerskriva som regler. Andra normer är inte nerskrivna någonstans, exempelvis de osynliga normer som påverkar relationerna inom en arbetsgrupp eller ett kompisgäng. De regler som gäller inom en nation skrivs ner som lagar. I Sverige finns de viktigaste samlade i den svenska lagboken, Sveriges Rikes Lag. Här kan man läsa om vilka handlingar som är förbjudna och vad som händer om man bryter mot dessa lagar. Det är riksdagen som stiftar lagarna i Sverige. 96
2 Brottslighetens isberg Det är svårt att veta exakt hur många brott som begås i ett samhälle. De brott som inte blir anmälda syns inte i statistiken och kallas därför den dolda brottsligheten. Det går att belysa problemet med den dolda brottsligheten genom att jämföra brottsligheten med ett isberg. Det är bara toppen av isberget som syns. Vissa typer av brott anmäls nästan alltid. Det gäller traditionella brott som mord, grova våldsbrott, bostadsinbrott och stölder. Här är den dolda brottsligheten liten. För de flesta specialstraffrättsliga brott är förhållandena i regel andra. Brotten har nästan alltid höga mörkertal. Detsamma gäller den organiserade och den ekonomiska brottsligheten. Det är främst tre faktorer som avgör hur stor andelen dolda brott blir: Brottets grovhet. Ju grövre ett brott är, desto högre är sannolikheten att det anmäls. Det brottsliga angreppets karaktär. Brott som är lätta att upptäcka anmäls i högre utsträckning. Förhållandet mellan gärningsmannen och offret. Ju mindre bekanta parterna är, desto högre är sannolikheten att offret gör en anmälan. Lagboken är indelad i olika avdelningar som kallas balkar. Den viktigaste heter Brottsbalken (BrB) och det är här man hittar de traditionella brotten. Här står det om mord, misshandel och stöld. Nyare typer av brott, som trafikbrott, narkotikabrott och miljöbrott, finns i andra delar av lagboken. De äldsta svenska lagarna är de medeltida landskapslagarna, till exempel Västgötalagen från 1200-talet. Under 1300-talet slogs dessa samman till en gemensam landslag som gällde i hela riket. Dagens lagbok har sitt ursprung från En del av de allra äldsta lagarna finns ännu kvar, men i stort sett är de flesta utbytta av nyare lagar. Balkar Landskapslagar Landslag 97
3 3 Leva i Sverige Olika typer av brott i procent av det totala antalet anmälda brott ( brott) år Anmälan Gripande Förundersökning Förhör Anhålla Häkta Stämningsansökan Åtalseftergift Personundersökning Brott och straff Ett brott är en handling som är straffbar enligt lag. Dessa brukar också kallas för kriminella handlingar. Här är ett utdrag ur den svenska lagboken:»den som berövar annan livet, dömes för mord till fängelse i tio år eller på livstid«. (Brottsbalken 3 kap 1). Detta exempel visar att till varje brott finns också en påföljd som ofta också är ett straff. Förr användes gatlopp, stympning eller dödsstraff som straff för olika brott. Numera finns det bara kvar två sorters straff: böter och frihetsberövande i form av fängelse eller elektronisk fotboja. Övriga påföljder är bland annat villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård, till exempel sluten psykiatrisk vård. Vad som betraktas som brott skiljer sig åt mellan länder och genom historien. Även påföljderna kan vara väldigt olika. När samhället utvecklas förändras också våra uppfattningar om vad som är brott. Vissa handlingar som tidigare var straffbelagda är numera inte brottsliga, till exempel fylleri på allmän plats eller att ogifta kvinnor blev med barn. Rättsmaskineriet Ett brott kommer oftast till polisens kännedom genom en anmälan. Polisen kan också ha ertappat en person»på bar gärning«och gjort ett gripande. Därefter inleder polisen en förundersökning där de försöker fastställa händelseförloppet och vem som kan ha begått brottet. Den som misstänks för brottet kallas eller hämtas till förhör. En misstänkt kan hållas i förhör upp till sex timmar. Under förhöret delges han eller hon misstanke om brott. I samband med förundersökning och förhör beslutar åklagaren om personen ska anhållas eller inte. Om personen misstänks för grövre brott och om han kan befaras fly, undanröja bevis eller begå nya brott kan åklagaren begära honom eller henne häktad. Häktningen beslutas av domstol. Om åklagaren anser att utredningen visar att ett brott begåtts, väcker denne åtal mot den misstänkte. Detta sker i en stämningsansökan till domstolen, där åklagaren beskriver vilken straffbar handling den misstänkte gjort sig skyldig till och redogör för sin bevisning. Vid vissa enklare brott har åklagaren möjlighet att använda sig av så kallad åtalseftergift, som innebär att målet inte tas upp i domstol. Inför rättegången görs en personundersökning. Man försöker ta reda på den åtalades sociala bakgrund: familjeförhållanden, utbildning och anställning, ekonomi, hälsotillstånd och liknande. 98
4 Från misstanke om brott till dom och påföljd. Vidare kontrolleras om han eller hon finns i kriminalregistret eller socialregistret. Personundersökaren ska, med de insamlade uppgifterna som grund, föreslå vilken påföljd som är bäst lämpad för att anpassa den åtalade till samhället. Efter huvudförhandlingen (rättegången), som vanligtvis är offentlig, beslutar sedan rätten om vilken påföljd den åtalade ska dömas till. Huvudförhandling Rättegång 99
5 3 Leva i Sverige Vid rättegången går man igenom följande punkter: Åklagaren beskriver anklagelsen enligt stämningen. Den tilltalade erkänner eller förnekar handlingen. Åklagaren beskriver händelseförloppet vid brottet. Den tilltalade beskriver händelseförloppet vid brottet. Domaren, åklagaren och försvararen frågar ut den tilltalade om brottet. Bevisning (vittnesförhör, skriftlig bevisning m.m.) Genomgång av den tilltalades personliga förhållanden (personundersökningen föredrages). Prejudikat Överklagande Om någon av parterna är missnöjd med domstolens beslut finns det möjlighet att överklaga, det vill säga att få rättssaken prövad av en högre instans. När det gäller brottmål är de tre instanserna: Tingsrätten. Det finns för närvarande 55 tingsrätter runt om i Sverige. Tingsrätten är den första instansen i brottmål. Hovrätten. Landets 6 hovrätter utgör en andra instans. Om åklagare, den dömde eller brottsoffret vill överklaga tingsrättens dom, måste de göra det inom en bestämd tid som anges i domen. Ibland krävs så kallat prövningstillstånd för att hovrätten ska ta upp ett mål. Hovrätten är något annorlunda sammansatt än tingsrätten. Här dömer tre domare och två nämndemän om straffet antas bli mer än böter. Högsta domstolen (HD) är den tredje och högsta instansen. Men i praktiken är hovrätten oftast den högsta instansen, eftersom det alltid krävs prövningstillstånd för att ett mål ska tas upp av Högsta domstolen. De fall som Högsta domstolen tar upp är bara sådana som kan vara vägledande, så kallade prejudikat, för framtida domar. Möjligheten att överklaga en domstols beslut är en viktig del i rättssäkerheten och minskar också risken för att människor behandlas olika inför lagen. 100
6 I tingsrätten Längst fram sitter rättens ordförande (1) som leder rättegången. Denne är yrkesdomare och har stora kunskaper och lång erfarenhet om lagfrågor och rättsväsende. Rättens ordförande har vid sin sida tre nämndemän (2) som är utsedda av de politiska partierna i kommunen. Nämndemännen behöver inte vara utbildade i lag- och rättsfrågor, men de har ofta lång erfarenhet av att döma vid rättegångar. Ordföranden och nämndemännen utgör tillsammans domstolen. Det är alltså de som avgör om en åtalad är skyldig eller inte, och de beslutar om vilken påföljd den åtalade ska ha. I rättssalen finns alltid en protokollförare. Ofta är det en tingsnotarie (3), det vill säga en person som håller på att utbilda sig i lag- och rättsfrågor. Åklagaren (4) tillhör inte själva domstolen, men har en mycket viktig roll vid rättens huvudförhandling. Det är åklagarens uppgift att lägga fram alla bevis från förundersökningen för att rätten ska kunna fälla en rättvis dom. Det är också åklagaren som från början har sett till att det blivit en rättegång, genom beslutet att väcka åtal. Åklagaren tillhör åklagarmyndigheten, som är helt fristående från både domstolen och polisen. Försvarsadvokaten (5) tillhör inte heller domstolen. Försvarsadvokatens uppgift vid huvudförhandlingen är att hjälpa och försvara den som är åtalad. Den tilltalade (6) är den som är åtalad. Målsägaren (7) är den som har drabbats av ett brott. Vittnen (8) är personer som har sett händelsen och som får berätta i rätten om vad de sett. 101
7 3 Leva i Sverige Historik Hur var det förr Under 1900 talet har brottsligheten ökat kraftigt både i Sverige och i andra västländer. Utvecklingen av de anmälda brotten kan i stort indelas i tre tidsperioder: Den första omfattar tiden fram till och med år Denna period karakteriseras av en jämn och förhållandevis svag ökning av antalet polisanmälda brott. I genomsnitt registrerades fler brott varje år. Den andra perioden utgörs av tiden från år 1965 och fram till 1990 talets början. Denna period präglas av en snabbare ökning än den föregående. Den årliga tillväxten var nu ungefär dubbelt så hög som tidigare. Under 1990 talet ersattes den tidigare konstanta ökningen med tillfälliga svängningar kring en ganska konstant nivå. Den anmälda brottsligheten slutade i stort sett att öka under 1990 talet. År 2006 polisanmäldes brott. Antal anmälda brott per år under perioden (Källa: Brå Brottsförebyggande rådet) UPPMärKSAMMADE BrOTTSFALL Bilderna visar tre uppmärksammade svenska brottsfall: Norrmalmstorgsdramat 1973, Palmemordet 1986 och mordet på Anna Lindh
8 under senare år är det tydligt att utvecklingen av de polisanmälda våldsbrotten skiljer sig från utvecklingen generellt eller från utvecklingen för tillgreppsbrotten. Följande diagram visar utvecklingen av tillgreppsbrott respektive brott mot person mellan åren 1950 och diagrammet visar dels hur likartad utvecklingen varit under åren 1950 till och med slutet av 1980-talet, dels hur olika trenderna är under större delen av och 2000-talen talet var ur många synvinklar en brytningstid i det svenska samhället. Brottsutvecklingen sammanfaller med flera stora förändringar i bland annat det svenska välfärdssamhället. en annan förklaring till det nya mönstret i brottsutvecklingen är förändringarna i alkoholkonsumtionen. det är också viktigt att komma ihåg att den här statistiken handlar om antal anmälda brott. det innebär att statistiken inte enbart beskriver hur den faktiska brottsligheten förändrats, utan även inkluderar hur anmälningsviljan ändrats för olika sorters brott. Tillgreppsbrott innebär att någon tar något för egen vinning, t.ex: stöld av egendom rån Bedrägeri Brott mot person innebär handlingar avsedda att skada annan person, t.ex: Brott mot liv och hälsa Brott mot frihet och frid ärekränkning sexualbrott Brott mot familj utvecklingen av antalet anmälda tillgreppsbrott och brott mot person under perioden Basårsindex 1950=100. diagrammet visar trenderna, inte faktiska antal. år 2006 var det totala antalet anmälda tillgreppsbrott ca medan antalet anmälda brott mot person var ca (källa: Brå Brottsförebyggande rådet) Forskningen har ökat kunskapen om våra genetiska arv. dessa kunskaper används i dag under en brottsutredning. genom att göra en dnaanalys på ett cellprov från en misstänkt person kan brott styrkas eller avskrivas. 103
Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?
Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen
Läs merLag och Rätt åk 7, samhällskunskap
Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld
Läs merLag och rätt. Vecka 34-38
Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret
Läs merLAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP
LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP MÅL - Du kommer få en inblick i de lagar och regler som vår demokrati vilar på. - Du kommer efter arbetsområdet ha insikt i hur Sveriges rättsväsende fungerar. LAGAR OCH REGLER
Läs merDomstolarna och mäns våld mot kvinnor
Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna
Läs merRättigheter och Rättsskipning
Rättigheter och Rättsskipning Syfte: Lag och Rätt Att eleverna förstår delar av det svenska rättssystemet och sambandet mellan lagar och de skyldigheter vi medborgare har i vårt demokratiska samhälle.
Läs merLag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik
Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande
Läs merVarför slog du mig, Peter?
Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.
Läs merVarför slog du mig, Peter?
Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit
Läs merVåra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling
Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen
Läs mer6. Rättegång: Under rättegången ska ska domstolen bestämma om den åtalade är skyldig eller oskyldig.
Lag & rätt När ett brott begås. 1. Brott. T.ex. inbrott, rån eller misshandel. 2. Gripande: Om poliserna misstänker att du har begått ett brott så får de gripa dig. De betyder att de får ha dig kvar på
Läs merSå här kan det gå till.
ETT BROTT BEGÅS Så här kan det gå till. Tre killar begår tillsammans en väskryckning. De åker moped och kör upp jämsides med en äldre dam och rycker väskan i farten. Damen stretar emot och får ta emot
Läs merVad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.
LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol
Läs merLag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.
Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Förövaren. Det finns flera teorier om varför någon blir kriminell. Två vanliga teorier är arv och miljö. Arv
Läs merFortsättning.. Forskning visar också att en uppväxt i fattiga bostadsområden, med hög arbetslöshet och låga inkomster ökar risken för kriminalitet.
Fortsättning.. Forskning visar också att en uppväxt i fattiga bostadsområden, med hög arbetslöshet och låga inkomster ökar risken för kriminalitet. mm Detsamma gäller umgänge; om du umgås med kompisar
Läs merAtt göra en polisanmälan vad händer sen?
Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete
Läs merLag och Rätt. Brott och straff (digilär) De mänskliga rättigheterna, Barnens rättigheter och Diskrimineringsgrunderna i svensk lag
Lag och Rätt 7E I alla samhällen har det funnits lagar och regler om hur vi ska förhålla oss till varandra. De första skriva lagarna kom för minst 4000 år sedan hos Sumererna i dagens Irak. För att samhällen
Läs merrättegången hur blir den?
Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen
Läs merSå här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång
Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum
Läs merPersoner lagförda för brott år 2000
Personer lagförda för brott år 2000 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen
Läs merNorrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen. Handläggare Sara Alvfeldt Telefon: Snabbare lagföring
Norrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-06-05 Handläggare Sara Alvfeldt Telefon: 08-508 09 526 Till Norrmalms stadsdelsnämnd 2018-08-23 Snabbare
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2016:491 Utkom från trycket den 3 juni 2016 utfärdad den 26 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 förskrivs i fråga om brottsbalken 2 dels att
Läs merÅKLAGARE. en länk i rättskedjan
ÅKLAGARE en länk i rättskedjan Foto: Stefan Jerrevång/TT, Thomas Carlgren, Anders Wiklund/TT, Maja Suslin/TT, Lars Jansson Produktion: Nimbus Communication AB Tryck: Ale Tryckteam AB, 01/2018 UR VÅR VISION
Läs merUtsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott
Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott Som förlaga till denna skrift har vi fritt använt oss av broschyren Utsatt för brott? som
Läs merPersoner lagförda för brott
Personer lagförda för brott Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen
Läs merSamhällskunskap LAG & RÄTT. Namn: Grupp:
Samhällskunskap LAG & RÄTT Namn: Grupp: Innehållsförteckning Planering 2 Arbetsuppgifter 5 Begreppsförklaring 14 Från brott till rättegång 16 Påföljder 17 Domstol 18 Grundlagarna 19 Planering v. 14 17
Läs merBrott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012
Brott förr och nu Av Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brottslighet Det har funnits brottslighet i vårt samhälle så länge vi kan minnas och förmodligen kommer det även fortsätta så längre fram i tiden. Det
Läs mer1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge
1 meddelad i Huddinge Mål nr: B 535-15 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Sonny Borg, 19721224-0993 c/o Tan Mercovich Visbyringen 16 Lgh 1002 163 73 SPÅNGA Medborgare i Norge Åklagare Kammaråklagare
Läs merJuridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar
bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets
Läs merLag och Rätt 7D och C
Lag och Rätt 7D och C HT 2016 Information om lärare Lärare E-post Kontrosadress och kontorstider Anders Lennmor Anders.lennmor@stockholm.se Lila arbetslaget, 08:00-16:00 Allmän information Beskrivning
Läs merVåra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling
Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen
Läs mer2013-03-27 meddelad i Göteborg. Begångna brott Försök till köp av sexuell tjänst
Avdelning 1 DOM Mål nr B 16354-12 2013-03-27 meddelad i Göteborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Lotta Nielsen Åklagarmyndigheten Göteborgs åklagarkammare Göteborg Tilltalad PETER
Läs merLag och rätt. Ett arbetsområde i samhällskunskap
Lag och rätt Ett arbetsområde i samhällskunskap Mål och syfte Varför finns det lagar? Varför straffar vi brottslingar? Varför begår människor brott? Hur påverkas förövaren, brottsoffret och samhället av
Läs merAtt få sin sak prövad i en opartisk domstol
Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna
Läs merHAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT?
HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT? Kan någon hjälpa mig? Hur lång tid tar en rättegång? När preskriberas brottet? Kan jag åtalas för förtal? Det här dokumentet är framtaget för att guida dig om du har
Läs merrättegången hur blir den?
rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se Information från Brottsoffermyndigheten 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2018 Illustrationer: Maria Wall. Produktion: Matador kommunikation. Tryck: Taberg
Läs merStraff i proportion till brottets allvar
Straff i proportion till brottets allvar Slutbetänkande av Straffiiivåutredningen Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:85 Innehåll Förkortningar 13 Sammanfattning 15 Författningsförslag
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 september 2015 Ö 4583-15 KLAGANDE OR Ombud och offentlig försvarare: Advokat AS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN
Läs merÅterfall i brott efter Sluten ungdomsvård
Återfall i brott efter Sluten ungdomsvård Tove Pettersson Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet Barnkonventionen, artikel 37 (b) inget barn får olagligt eller godtyckligt berövas sin frihet.
Läs mer2013-01-17 meddelad i Uppsala
UPPSALA TINGSRÄTT Avdelning 2 DOM Mål nr B 7305-12 2013-01-17 meddelad i Uppsala 1 PARTER (Antal motparter: 1) Sökande Kammaråklagare Ulrika Modin Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Uppsala Motpart Studenternas
Läs merKommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14
Kommittédirektiv Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet Dir. 2013:14 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013 Sammanfattning Sedan den 1 juli 2008 finns det
Läs mermeddelad i Malmö
Avdelning 4 DOM Mål nr B 7817-09 2010-06-24 meddelad i Malmö 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Assistentåklagare Johan Larsson Malmö åklagarkammare Tilltalad Omid Mosavi, 800908-6177 Amiralsgatan
Läs merBrottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013
Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 3 Kontakter...
Läs merAtt få sin sak prövad i en opartisk domstol
Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att bereda mål, fatta beslut och döma på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna
Läs merEn regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.
En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 B 4815-14 KLAGANDE EN Ombud och offentlig försvarare: Advokat ÅB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm
Läs merSjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd
Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Anm. Rubriken har
Läs merSluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna
Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som
Läs merUtsatt för brott. andra upplagan. Anne-Lie Vainik illustrationer:tom Falk
Utsatt för brott andra upplagan Anne-Lie Vainik illustrationer:tom Falk Utsatt för brott? (andra upplagan) är tänkt att på ett lättförståeligt sätt ge en sammanfattad bild av den straffrättsliga processen
Läs merBrottsutvecklingen. KORTA FAKTA OM I SVERIGE
Brottsförebyggande rådet (Brå) är ett centrum för forskning och utveckling inom rättsväsendet. Vi arbetar med att ta fram kunskap om brottsutvecklingen, utvärdera kriminalpolitiska åtgärder och främja
Läs merÅKLAGARE. ett yrke för dig?
ÅKLAGARE ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarmyndigheten
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 3 juni 2019 B 381-19 PARTER Klagande 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. JM Ombud och målsägandebiträde: Advokat L-ÅC Motpart
Läs merSocialtjänsten, sjukvården, kvinnojouren, polisen, kriminalvården och åklagarmyndigheten i Luleå och Bodens kommuner.
VÅLD MOT KVINNOR Många kvinnor orkar inte och vågar inte söka hjälp när de blir misshandlade. Men många vet inte heller vart de kan vända sig eller vilken hjälp som går att få. Det här är en vägledning
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2006:891 Utkom från trycket den 26 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken 2 dels
Läs merRutiner för polisanmälan om brott i skolan och anmälan till socialtjänsten när barn/elev far illa
Rutiner för polisanmälan om brott i skolan och anmälan till socialtjänsten när barn/elev far illa Innehåll BAKGRUND... 3 RUTINER FÖR POLISANMÄLAN OM BROTT... 3 VAD MENAS MED BROTT?... 4 ANMÄLAN... 4 KONSULTATION...
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; SFS 2016:37 Utkom från trycket den 16 februari 2016 utfärdad den 4 februari 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2019 B 5577-18 PARTER Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm Motpart AH Offentlig försvarare: Advokat LG SAKEN Skyddande
Läs merLAG OCH RÄTT. Brott och straff
LAG OCH RÄTT Brott och straff Olika typer av straff = påföljd En stor del av innehållet i denna powerpoint är hämtat från Brottsrummet.se En person som döms för ett brott får också ett straff, eller en
Läs merLag och rätt. Normer, regler och lagar.
Lag och rätt Normer, regler och lagar. Sverige en är rättsstat Rättssäkerhet: Innebär bl. a. att en människa inte kan dömas till något utan att ha genomgått en rättegång. Den anklagade är alltså oskyldig
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.
Läs merAtt få sin sak prövad i en opartisk domstol
Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att bereda mål, fatta beslut och döma på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna
Läs merStatistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren
Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd...
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner
Läs merBrottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2015
Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2015 En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om Brottsofferjourens statistik... 2 Kontakt med Brottsofferjouren...
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen
Läs merPersoner lagförda för brott år 2002
Personer lagförda för brott år 2002 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik) år 2002. Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna
Läs merDepartement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS. Rubrik: Lag (2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen
SFS nr: 2002:329 Departement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS Rubrik: Lag (2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen Utfärdad: 2002-05-08 Ändring införd: t.o.m. SFS 2012:582 Allmänna
Läs merPolismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kommun jan dec 2013 Kronobergs län Magnus Lundstedt, Taktisk ledning 2014 02 05
Polismyndigheterna i och KronoberK rgs län Anmälda brott per kommun jan dec 213 s län Magnuss Lundstedt, Taktisk ledning 214 2 5 Innehållsförteckning 1.Allmän beskrivning av rapporten... 2 2. Anmälda brott
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken Utfärdad den 5 juni 2019 Publicerad den 18 juni 2019 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att 26 kap. 24 ska upphöra
Läs merRÄTTEGÅNGEN - hur blir den?
RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? 1 Brottsoffermyndigheten Box 470 901 09 Umeå Brottsoffermyndigheten, Anna Wiberg och Monica Burman Grafisk design: Kombi Marketing AB, www.kombimarketing.se
Läs merRÄTTEGÅNGEN - hur blir den?
RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? 1 Brottsoffermyndigheten Box 470 901 09 Umeå Brottsoffermyndigheten, Anna Wiberg och Monica Burman Grafisk design: Kombi Marketing AB, www.kombimarketing.se
Läs merÅklagare. - ett yrke för dig?
Åklagare - ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarens uppgifter
Läs merTrakasserier och kränkande särbehandling
Trakasserier och kränkande särbehandling Alla medarbetare i Lunds kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där alla möts av respekt. I detta ingår att inte utsättas för kränkande särbehandling, sexuella
Läs merÖverklagande av en hovrättsdom skyddande av brottsling, grovt brott
Rättsavdelningen Sida 1 (8) Byråchefen My Hedström 2018-11-19 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom skyddande av brottsling, grovt brott Klagande Riksåklagaren
Läs mer1 VÄRMLANDS TINGSRÄTT Avdelning 1 Grupp 1. DOM meddelad i Karlstad
1 VÄRMLANDS TINGSRÄTT Avdelning 1 DOM 2016-06-14 meddelad i Karlstad Mål nr: B 4608-15 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Bo KOLBJÖRN Karlsson, 19470527-7236 Telegatan 1 A Lgh 1001 682 30 Filipstad
Läs merSluten ungdomsvård år 2000 Redovisning och analys av domarna
Allmän SiS-rapport 2001:4 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 2001-02-25 Dnr 120-182- FÖRORD Som ett led i uppföljningen av sluten ungdomsvård har
Läs merPROCESSRÄTT Daniel Nordström
PROCESSRÄTT Daniel Nordström AGENDA Juridiska begrepp Svenska domstolarna Rättegångsförfarande vid tvistemål Juridik hjälp Alternativa konfliktlösningsmetoder Skiljeförfarande Förhandlingsteknik vid tvistemål
Läs merStatistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport
Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens
Läs mer2012-11-20 meddelad i Nyköping
DOM Mål nr B 2815-12 meddelad i Nyköping 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Klas Engdahl Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Nyköping Målsägande Camilo Pina Vergara Ortvägen 37 611
Läs merUndersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010
R2A DATUM 1 (11) Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 Box 2290, 103 17 Stockholm Besöksadress: Birger Jarls torg 16, Riddarholmen Telefon:
Läs merFem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.
Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet
Läs merStatistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport
Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens
Läs merFrågor och svar om sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan
FAQ Sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan 1(6) Frågor och svar om sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan Stockholmsprästen arbetar kvar i sin församling. Vilka garantier finns för att han inte begår nya
Läs mer1 FALU TINGSRÄTT Enhet 1 1:8. DOM meddelad i Falun
1 meddelad i Falun Mål nr: B 3756-18 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Per TOMMY Emanuelsson, 19620421-7134 Malmgatan 28 A Lgh 1102 774 33 Avesta Åklagare Kammaråklagare Johan Knies Åklagarmyndigheten
Läs merEfter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen
Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt
Läs mer1 GÄVLE TINGSRÄTT Enhet 2. DOM meddelad i Gävle
1 GÄVLE TINGSRÄTT DOM 2014-06-10 meddelad i Gävle Mål nr: B 811-14 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Paul Olov SEBASTIAN Hedenberg Hammarsten, 19830905-6938 Södra Slottsgatan 22 D Lgh 1202 802 53
Läs mer2013-10-16 meddelad i Varberg
VARBERGS TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1754-13 meddelad i Varberg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Chefsåklagare Anders Johansson Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Halmstad Målsägande CW Företrädd av
Läs merStatistik 2012. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012
Statistik 2012 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merAVKRIMINALISERINGAR enskilda avlopp värmepumpar lokaler för hygienisk behandling, undervisning m.m. miljörapporten
MILJÖBROTT AVKRIMINALISERINGAR Underlåtenhet att söka tillstånd eller göra anmälan för enskilda avlopp. Underlåtenhet att anmäla eller söka tillstånd för värmepumpar, som ej är C- eller B- verksamheter.
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden; SFS 2016:1307 Utkom från trycket den 28 december 2016 utfärdad den 20 december 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.; SFS 2002:444 Utkom från trycket den 11 juni 2002 utfärdad den 30 maj 2002. Enligt riksdagens
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 15 maj 2014 Ö 942-14 ANSÖKANDE STAT Islamiska Republiken Iran PERSON SOM FRAMSTÄLLNINGEN AVSER MAS Offentlig försvarare: Advokat PN SAKEN
Läs merLag. om ändring av 10 kap. i strafflagen
Lag om ändring av 10 kap. i strafflagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i strafflagen (39/1889) 10 kap. 5 3 mom., sådant det lyder i lag 875/2001, ändras 10 kap. 2 och 3, 6 1 mom. samt 9 och 11,
Läs mer1 SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM meddelad i Solna
1 DOM 2015-10-15 meddelad i Solna Mål nr: B 5246-15 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Don Christian Tasic Stevic, 19890423-5119 Slåttervallsgatan 4 Lgh 1304 115 44 Stockholm Åklagare Kammaråklagare
Läs merStöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län
Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet
Läs merMisstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014
Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1970:517) om rättsväsendets informationssystem; SFS 1999:1137 Utkom från trycket den 15 december 1999 utfärdad den 2 december 1999. Regeringen
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott
Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
Läs merRemissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)
YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert
Läs mer