Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kriminalpolitik. Rättssäkerhet"

Transkript

1 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare, domstolar och kriminalvård. Men begreppet är vidare än så. Det avser också olika samhällsinsatser för att bekämpa brott och kan gälla åtgärder som rör arbetsmarknaden, skolan, vårt boende eller vårt familjeliv. Legalitetsprincip Rättigheter Rättssamhälle Skyldigheter Rättssäkerhet I en demokrati är det viktigt att alla brott står i lagen. Ingen ska kunna bestraffas för något som inte var straffbart när det utfördes. Denna så kallade legalitetsprincip skyddar oss mot godtycke från statsmakten. Vi ska också vara lika inför lagen. Alla svenskar oavsett ekonomisk, politisk eller kulturell bakgrund ska ha samma rättigheter gentemot samhället och varandra. Detta ger oss vår rättssäkerhet och gör Sverige till ett rättssamhälle. Som medborgare har vi också skyldigheter. Den som begår ett brott kan inte ursäkta sig med att man inget visste. Alla är vi skyldiga att känna till vad som står i lagen. Däremot kan inte den som är under 15 år dömas till straff. I stället lämnas ärendet över till kommunens socialtjänst. Lagar Sveriges rikes lag De svenska lagarna Vi omges överallt av normer som talar om för oss vad vi bör göra och vad vi inte får göra. Ibland finns dessa nerskriva som regler. Andra normer är inte nerskrivna någonstans, exempelvis de osynliga normer som påverkar relationerna inom en arbetsgrupp eller ett kompisgäng. De regler som gäller inom en nation skrivs ner som lagar. I Sverige finns de viktigaste samlade i den svenska lagboken, Sveriges Rikes Lag. Här kan man läsa om vilka handlingar som är förbjudna och vad som händer om man bryter mot dessa lagar. Det är riksdagen som stiftar lagarna i Sverige. 96

2 Brottslighetens isberg Det är svårt att veta exakt hur många brott som begås i ett samhälle. De brott som inte blir anmälda syns inte i statistiken och kallas därför den dolda brottsligheten. Det går att belysa problemet med den dolda brottsligheten genom att jämföra brottsligheten med ett isberg. Det är bara toppen av isberget som syns. Vissa typer av brott anmäls nästan alltid. Det gäller traditionella brott som mord, grova våldsbrott, bostadsinbrott och stölder. Här är den dolda brottsligheten liten. För de flesta specialstraffrättsliga brott är förhållandena i regel andra. Brotten har nästan alltid höga mörkertal. Detsamma gäller den organiserade och den ekonomiska brottsligheten. Det är främst tre faktorer som avgör hur stor andelen dolda brott blir: Brottets grovhet. Ju grövre ett brott är, desto högre är sannolikheten att det anmäls. Det brottsliga angreppets karaktär. Brott som är lätta att upptäcka anmäls i högre utsträckning. Förhållandet mellan gärningsmannen och offret. Ju mindre bekanta parterna är, desto högre är sannolikheten att offret gör en anmälan. Lagboken är indelad i olika avdelningar som kallas balkar. Den viktigaste heter Brottsbalken (BrB) och det är här man hittar de traditionella brotten. Här står det om mord, misshandel och stöld. Nyare typer av brott, som trafikbrott, narkotikabrott och miljöbrott, finns i andra delar av lagboken. De äldsta svenska lagarna är de medeltida landskapslagarna, till exempel Västgötalagen från 1200-talet. Under 1300-talet slogs dessa samman till en gemensam landslag som gällde i hela riket. Dagens lagbok har sitt ursprung från En del av de allra äldsta lagarna finns ännu kvar, men i stort sett är de flesta utbytta av nyare lagar. Balkar Landskapslagar Landslag 97

3 3 Leva i Sverige Olika typer av brott i procent av det totala antalet anmälda brott ( brott) år Anmälan Gripande Förundersökning Förhör Anhålla Häkta Stämningsansökan Åtalseftergift Personundersökning Brott och straff Ett brott är en handling som är straffbar enligt lag. Dessa brukar också kallas för kriminella handlingar. Här är ett utdrag ur den svenska lagboken:»den som berövar annan livet, dömes för mord till fängelse i tio år eller på livstid«. (Brottsbalken 3 kap 1). Detta exempel visar att till varje brott finns också en påföljd som ofta också är ett straff. Förr användes gatlopp, stympning eller dödsstraff som straff för olika brott. Numera finns det bara kvar två sorters straff: böter och frihetsberövande i form av fängelse eller elektronisk fotboja. Övriga påföljder är bland annat villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård, till exempel sluten psykiatrisk vård. Vad som betraktas som brott skiljer sig åt mellan länder och genom historien. Även påföljderna kan vara väldigt olika. När samhället utvecklas förändras också våra uppfattningar om vad som är brott. Vissa handlingar som tidigare var straffbelagda är numera inte brottsliga, till exempel fylleri på allmän plats eller att ogifta kvinnor blev med barn. Rättsmaskineriet Ett brott kommer oftast till polisens kännedom genom en anmälan. Polisen kan också ha ertappat en person»på bar gärning«och gjort ett gripande. Därefter inleder polisen en förundersökning där de försöker fastställa händelseförloppet och vem som kan ha begått brottet. Den som misstänks för brottet kallas eller hämtas till förhör. En misstänkt kan hållas i förhör upp till sex timmar. Under förhöret delges han eller hon misstanke om brott. I samband med förundersökning och förhör beslutar åklagaren om personen ska anhållas eller inte. Om personen misstänks för grövre brott och om han kan befaras fly, undanröja bevis eller begå nya brott kan åklagaren begära honom eller henne häktad. Häktningen beslutas av domstol. Om åklagaren anser att utredningen visar att ett brott begåtts, väcker denne åtal mot den misstänkte. Detta sker i en stämningsansökan till domstolen, där åklagaren beskriver vilken straffbar handling den misstänkte gjort sig skyldig till och redogör för sin bevisning. Vid vissa enklare brott har åklagaren möjlighet att använda sig av så kallad åtalseftergift, som innebär att målet inte tas upp i domstol. Inför rättegången görs en personundersökning. Man försöker ta reda på den åtalades sociala bakgrund: familjeförhållanden, utbildning och anställning, ekonomi, hälsotillstånd och liknande. 98

4 Från misstanke om brott till dom och påföljd. Vidare kontrolleras om han eller hon finns i kriminalregistret eller socialregistret. Personundersökaren ska, med de insamlade uppgifterna som grund, föreslå vilken påföljd som är bäst lämpad för att anpassa den åtalade till samhället. Efter huvudförhandlingen (rättegången), som vanligtvis är offentlig, beslutar sedan rätten om vilken påföljd den åtalade ska dömas till. Huvudförhandling Rättegång 99

5 3 Leva i Sverige Vid rättegången går man igenom följande punkter: Åklagaren beskriver anklagelsen enligt stämningen. Den tilltalade erkänner eller förnekar handlingen. Åklagaren beskriver händelseförloppet vid brottet. Den tilltalade beskriver händelseförloppet vid brottet. Domaren, åklagaren och försvararen frågar ut den tilltalade om brottet. Bevisning (vittnesförhör, skriftlig bevisning m.m.) Genomgång av den tilltalades personliga förhållanden (personundersökningen föredrages). Prejudikat Överklagande Om någon av parterna är missnöjd med domstolens beslut finns det möjlighet att överklaga, det vill säga att få rättssaken prövad av en högre instans. När det gäller brottmål är de tre instanserna: Tingsrätten. Det finns för närvarande 55 tingsrätter runt om i Sverige. Tingsrätten är den första instansen i brottmål. Hovrätten. Landets 6 hovrätter utgör en andra instans. Om åklagare, den dömde eller brottsoffret vill överklaga tingsrättens dom, måste de göra det inom en bestämd tid som anges i domen. Ibland krävs så kallat prövningstillstånd för att hovrätten ska ta upp ett mål. Hovrätten är något annorlunda sammansatt än tingsrätten. Här dömer tre domare och två nämndemän om straffet antas bli mer än böter. Högsta domstolen (HD) är den tredje och högsta instansen. Men i praktiken är hovrätten oftast den högsta instansen, eftersom det alltid krävs prövningstillstånd för att ett mål ska tas upp av Högsta domstolen. De fall som Högsta domstolen tar upp är bara sådana som kan vara vägledande, så kallade prejudikat, för framtida domar. Möjligheten att överklaga en domstols beslut är en viktig del i rättssäkerheten och minskar också risken för att människor behandlas olika inför lagen. 100

6 I tingsrätten Längst fram sitter rättens ordförande (1) som leder rättegången. Denne är yrkesdomare och har stora kunskaper och lång erfarenhet om lagfrågor och rättsväsende. Rättens ordförande har vid sin sida tre nämndemän (2) som är utsedda av de politiska partierna i kommunen. Nämndemännen behöver inte vara utbildade i lag- och rättsfrågor, men de har ofta lång erfarenhet av att döma vid rättegångar. Ordföranden och nämndemännen utgör tillsammans domstolen. Det är alltså de som avgör om en åtalad är skyldig eller inte, och de beslutar om vilken påföljd den åtalade ska ha. I rättssalen finns alltid en protokollförare. Ofta är det en tingsnotarie (3), det vill säga en person som håller på att utbilda sig i lag- och rättsfrågor. Åklagaren (4) tillhör inte själva domstolen, men har en mycket viktig roll vid rättens huvudförhandling. Det är åklagarens uppgift att lägga fram alla bevis från förundersökningen för att rätten ska kunna fälla en rättvis dom. Det är också åklagaren som från början har sett till att det blivit en rättegång, genom beslutet att väcka åtal. Åklagaren tillhör åklagarmyndigheten, som är helt fristående från både domstolen och polisen. Försvarsadvokaten (5) tillhör inte heller domstolen. Försvarsadvokatens uppgift vid huvudförhandlingen är att hjälpa och försvara den som är åtalad. Den tilltalade (6) är den som är åtalad. Målsägaren (7) är den som har drabbats av ett brott. Vittnen (8) är personer som har sett händelsen och som får berätta i rätten om vad de sett. 101

7 3 Leva i Sverige Historik Hur var det förr Under 1900 talet har brottsligheten ökat kraftigt både i Sverige och i andra västländer. Utvecklingen av de anmälda brotten kan i stort indelas i tre tidsperioder: Den första omfattar tiden fram till och med år Denna period karakteriseras av en jämn och förhållandevis svag ökning av antalet polisanmälda brott. I genomsnitt registrerades fler brott varje år. Den andra perioden utgörs av tiden från år 1965 och fram till 1990 talets början. Denna period präglas av en snabbare ökning än den föregående. Den årliga tillväxten var nu ungefär dubbelt så hög som tidigare. Under 1990 talet ersattes den tidigare konstanta ökningen med tillfälliga svängningar kring en ganska konstant nivå. Den anmälda brottsligheten slutade i stort sett att öka under 1990 talet. År 2006 polisanmäldes brott. Antal anmälda brott per år under perioden (Källa: Brå Brottsförebyggande rådet) UPPMärKSAMMADE BrOTTSFALL Bilderna visar tre uppmärksammade svenska brottsfall: Norrmalmstorgsdramat 1973, Palmemordet 1986 och mordet på Anna Lindh

8 under senare år är det tydligt att utvecklingen av de polisanmälda våldsbrotten skiljer sig från utvecklingen generellt eller från utvecklingen för tillgreppsbrotten. Följande diagram visar utvecklingen av tillgreppsbrott respektive brott mot person mellan åren 1950 och diagrammet visar dels hur likartad utvecklingen varit under åren 1950 till och med slutet av 1980-talet, dels hur olika trenderna är under större delen av och 2000-talen talet var ur många synvinklar en brytningstid i det svenska samhället. Brottsutvecklingen sammanfaller med flera stora förändringar i bland annat det svenska välfärdssamhället. en annan förklaring till det nya mönstret i brottsutvecklingen är förändringarna i alkoholkonsumtionen. det är också viktigt att komma ihåg att den här statistiken handlar om antal anmälda brott. det innebär att statistiken inte enbart beskriver hur den faktiska brottsligheten förändrats, utan även inkluderar hur anmälningsviljan ändrats för olika sorters brott. Tillgreppsbrott innebär att någon tar något för egen vinning, t.ex: stöld av egendom rån Bedrägeri Brott mot person innebär handlingar avsedda att skada annan person, t.ex: Brott mot liv och hälsa Brott mot frihet och frid ärekränkning sexualbrott Brott mot familj utvecklingen av antalet anmälda tillgreppsbrott och brott mot person under perioden Basårsindex 1950=100. diagrammet visar trenderna, inte faktiska antal. år 2006 var det totala antalet anmälda tillgreppsbrott ca medan antalet anmälda brott mot person var ca (källa: Brå Brottsförebyggande rådet) Forskningen har ökat kunskapen om våra genetiska arv. dessa kunskaper används i dag under en brottsutredning. genom att göra en dnaanalys på ett cellprov från en misstänkt person kan brott styrkas eller avskrivas. 103

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott

Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott Som förlaga till denna skrift har vi fritt använt oss av broschyren Utsatt för brott? som

Läs mer

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum

Läs mer

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att bereda mål, fatta beslut och döma på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge 1 meddelad i Huddinge Mål nr: B 535-15 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Sonny Borg, 19721224-0993 c/o Tan Mercovich Visbyringen 16 Lgh 1002 163 73 SPÅNGA Medborgare i Norge Åklagare Kammaråklagare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 september 2015 Ö 4583-15 KLAGANDE OR Ombud och offentlig försvarare: Advokat AS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Utsatt för brott. andra upplagan. Anne-Lie Vainik illustrationer:tom Falk

Utsatt för brott. andra upplagan. Anne-Lie Vainik illustrationer:tom Falk Utsatt för brott andra upplagan Anne-Lie Vainik illustrationer:tom Falk Utsatt för brott? (andra upplagan) är tänkt att på ett lättförståeligt sätt ge en sammanfattad bild av den straffrättsliga processen

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

2012-11-20 meddelad i Nyköping

2012-11-20 meddelad i Nyköping DOM Mål nr B 2815-12 meddelad i Nyköping 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Klas Engdahl Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Nyköping Målsägande Camilo Pina Vergara Ortvägen 37 611

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

RÄTTEGÅNGEN - hur blir den?

RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? 1 Brottsoffermyndigheten Box 470 901 09 Umeå Brottsoffermyndigheten, Anna Wiberg och Monica Burman Grafisk design: Kombi Marketing AB, www.kombimarketing.se

Läs mer

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 R2A DATUM 1 (11) Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 Box 2290, 103 17 Stockholm Besöksadress: Birger Jarls torg 16, Riddarholmen Telefon:

Läs mer

FRANSK OCH SVENSK LAG OCH RÄTT av Thorsten Cars

FRANSK OCH SVENSK LAG OCH RÄTT av Thorsten Cars 1 FRANSK OCH SVENSK LAG OCH RÄTT av Thorsten Cars Man skulle lätt kunna tro att den Europeiska Unionen (EU) innebär att medlemsländerna har fått en enhetlig lagstiftning eller åtminstone att syftet är

Läs mer

AVKRIMINALISERINGAR enskilda avlopp värmepumpar lokaler för hygienisk behandling, undervisning m.m. miljörapporten

AVKRIMINALISERINGAR enskilda avlopp värmepumpar lokaler för hygienisk behandling, undervisning m.m. miljörapporten MILJÖBROTT AVKRIMINALISERINGAR Underlåtenhet att söka tillstånd eller göra anmälan för enskilda avlopp. Underlåtenhet att anmäla eller söka tillstånd för värmepumpar, som ej är C- eller B- verksamheter.

Läs mer

RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m.

RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m. Svarsskrivelse Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 2251-07 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m. Högsta domstolen har,

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

JU TITIA EN SERIE OM DE VANLIGASTE UNGDOMSBROTTEN LÄRARHANDLEDNING

JU TITIA EN SERIE OM DE VANLIGASTE UNGDOMSBROTTEN LÄRARHANDLEDNING JU TITIA EN SERIE OM DE VANLIGASTE UNGDOMSBROTTEN LÄRARHANDLEDNING OM PROGRAMSERIEN Vad är våldtäkt och vad händer när ord står mot ord? Hur allvarligt är det att trakassera någon på internet? Hur påverkas

Läs mer

2012-11-16 meddelad i Varberg. Tilltalad Mohammad Nasirabadi Oghli Mohammad, 851122-0512 Ormvråksvägen 25 C 311 39 Falkenberg Medborgare i Iran

2012-11-16 meddelad i Varberg. Tilltalad Mohammad Nasirabadi Oghli Mohammad, 851122-0512 Ormvråksvägen 25 C 311 39 Falkenberg Medborgare i Iran VARBERGS TINGSRÄTT Rotel 3 DOM Mål nr B 1545-12 2012-11-16 meddelad i Varberg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Assistentåklagare Jon Lindahl Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Halmstad Tilltalad

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Arbetsgruppen för åtalsuppgörelse och åtalseftergift Ordförande: Lagstiftningsråd Jaakko Rautio Sekreterare: häradsåklagare Heidi Nummela

Arbetsgruppen för åtalsuppgörelse och åtalseftergift Ordförande: Lagstiftningsråd Jaakko Rautio Sekreterare: häradsåklagare Heidi Nummela 8.5.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Åtalsuppgörelse och åtalseftergift Arbetsgruppen för åtalsuppgörelse och åtalseftergift Ordförande: Lagstiftningsråd Jaakko Rautio

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

H./. riksåklagaren ang. häktning

H./. riksåklagaren ang. häktning SVARSSKRIVELSE Sida 1 (7) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2009-05-27 Ö 2457-09 Rotel 27 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM H./. riksåklagaren ang. häktning Högsta domstolen

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Filmmanus skoldokumentär: SVENSKA LAGEN

Filmmanus skoldokumentär: SVENSKA LAGEN Filmmanus skoldokumentär: SVENSKA LAGEN SVENSKA LAGEN En film av Roger Persson Filmen börjar med en dramatiserad scen där vi ser Emil komma cyklande fram till en korvkiosk. Han ställer ifrån sig cykeln

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

PUNKT 12 RÄTTSVÄSENDET

PUNKT 12 RÄTTSVÄSENDET PUNKT 12 RÄTTSVÄSENDET Rättsväsendet Rättsväsendet arbetar för den enskildes trygghet och säkerhet. Målet är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Rättsväsendet ansvarar bland annat

Läs mer

Begångna brott Dataintrång

Begångna brott Dataintrång BLEKINGE TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1316-11 2011-08-31 meddelad i KARLSKRONA 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Sigrid Stengel Åklagarkammaren i Karlskrona Målsägande Patrik Rydén Långgatan

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

2013-01-04 meddelad i Göteborg

2013-01-04 meddelad i Göteborg DOM Mål nr B 13494-12 2013-01-04 meddelad i Göteborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Vice chefsåklagare Bengt Landahl Åklagarmyndigheten Riksenheten för polismål Målsägande Annika Ekström Von Holten

Läs mer

Begångna brott Våld mot tjänsteman

Begångna brott Våld mot tjänsteman Mål nr meddelad i Uppsala 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Anders Wahlberg Åklagarmyndigheten Målsägande Christofer Företrädd av åklagaren Tilltalad HANAD Omar Ali, 871023 Torggatan

Läs mer

1 MALMÖ TINGSRÄTT Avdelning 2 Enhet 21. DOM 2015-07-27 meddelad i Malmö

1 MALMÖ TINGSRÄTT Avdelning 2 Enhet 21. DOM 2015-07-27 meddelad i Malmö 1 meddelad i Malmö Mål nr: PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Salah Soltanpanah, 19730586-0038 Frihetsberövande: Häktad Halmekatu 6B13 403 20 Jyväskylä Finland Offentlig försvarare: Advokat Fredrik

Läs mer

Detta är två fallstudier om straff och straffmätning. Lektionen är främst avsedd för högstadiet och gymnasiet.

Detta är två fallstudier om straff och straffmätning. Lektionen är främst avsedd för högstadiet och gymnasiet. En lektion om straff Lärarhandledning FALLSTUDIE 1: Att hjälpa en kompis Nora polisanmäler sin före detta pojkvän för misshandel. Hennes kompis Mia bekräftar att Nora blivit misshandlad. Men i själva verket

Läs mer

Hantering av IT-brottsutredningar

Hantering av IT-brottsutredningar Hantering av IT-brottsutredningar Informationssäkerhet för offentlig sektor, 2014-08-26 27 Chatrine Rudström, Åklagarmyndigheten Ulrika Sundling, Polisen Innehåll Polisens organisation före och efter 2015

Läs mer

OR./. riksåklagaren angående häktning

OR./. riksåklagaren angående häktning SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Rättsavdelningen Datum Dnr 2015-09-21 ÅM 2015/6399 Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2015-09-18 Ö 4583-15 R 22 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM OR./.

Läs mer

brottsutveckling Lärarhandledningen har tagits fram av fil. dr Jan Andersson och fil. dr Sven Granath för Brottsrummet.se

brottsutveckling Lärarhandledningen har tagits fram av fil. dr Jan Andersson och fil. dr Sven Granath för Brottsrummet.se En lektion om Lärarhandledning brottsutveckling FRÅGA 1: Vilka är de vanligaste brotten? FRÅGA 2: Vilken bild ger massmedia av de vanligaste brotten? FRÅGA 3: Ökar brottsligheten? FRÅGA 4: Begår unga i

Läs mer

Påföljd m.m. Den tilltalade ska överlämnas till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.

Påföljd m.m. Den tilltalade ska överlämnas till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. DOM Mål nr B 9259-12 meddelad i Malmö 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Assistentåklagare Paulina Möller-Jönsson Åklagarmyndigheten Malmö åklagarkammare Målsägande Sekretess Sekretess (Bilaga 5)

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Handledning Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 2 Utgåva nr 1 2001 Utgåva nr 2 2009-08-17 Mindre revidering Våra ungdomar vet mer om amerikanskt rättsväsende än om svenskt

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården,

Läs mer

Kortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999 2014

Kortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999 2014 Kortanalys 5/215 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 214 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Syfte och frågeställningar... 6 Begränsningar... 6 Utvecklingen av sluten ungdomsvård... 7 Antalet domar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013

Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013 Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013 1 Enhetlig påföljdsbestämning Vilka skäl kan anföras för att påföljdsbestämningen bör vara enhetlig? Är påföljdsbestämningen i Sveriges

Läs mer

I övrigt har Advokatsamfundet ingen erinran mot förslagen i promemorian.

I övrigt har Advokatsamfundet ingen erinran mot förslagen i promemorian. R-2007/0976 Stockholm den 26 oktober 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/6240/BIRS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 juni 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

BARN SOM BROTTSOFFER. Information till föräldrar vars barn har blivit offer för ett vålds- eller sexualbrott

BARN SOM BROTTSOFFER. Information till föräldrar vars barn har blivit offer för ett vålds- eller sexualbrott BARN SOM BROTTSOFFER Information till föräldrar vars barn har blivit offer för ett vålds- eller sexualbrott BARN SOM BROTTSOFFER Information till föräldrar vars barn har blivit offer för ett vålds- eller

Läs mer

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008 Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 28 Nedan följer en kort sammanställning av den anmälda brottsligheten i Tyresö kommun. Ett fåtal, men troligtvis de brottstyper som oroar de boende i kommunen, är utvalda.

Läs mer

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati?

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? Anders Hansson (M) Stockholm den 10 november 2011 Våld, hot och otrygghet är det

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

2014-04-02 meddelad i Göteborg

2014-04-02 meddelad i Göteborg Mål nr meddelad i Göteborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Gabriella Lundh Åklagarmyndigheten Göteborgs åklagarkammare Göteborg Tilltalad LEIF Henry Pettersson, 511009-5030 Gyllenkrooksgatan

Läs mer

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier SEFI-rådets anmälningspolicy Februari 2011 Datum Sida 2011-02-17 1 (3) Ert datum Dnr Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Bakgrund Regeringen har

Läs mer

Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar

Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar Det berör oss alla! Den här broschyren har vi tagit fram för till stöd för den som lever med våld eller hot eller som känner rädsla för hot och

Läs mer

Begångna brott 1. Försök till grov stöld

Begångna brott 1. Försök till grov stöld DOM Mål nr B 15644-12 meddelad i Stockholm 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Assistentåklagare Kristin Morén Åklagarmyndigheten City åklagarkammare i Stockholm Målsägande Frida Bengtsson Trollebergsvägen

Läs mer

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna meddelad i Solna I Mål nr: B 2245~15 1 PARTER (Antal tilltalade: l) Tilltalad Karl GÖRAN Rundström, 19370604-0015 Rådmansövägen 530 760 15 Gräddö Offentlig försvarare: Advokat Sven Severin LEX Advokatbyrå

Läs mer

Tystnadsplikt och sekretess i vården

Tystnadsplikt och sekretess i vården Tystnadsplikt och sekretess i vården Regelverket om tystnadsplikt och sekretess i vården är komplicerat, omfattande och svårt att få en överblick över. Den här texten anger endast huvuddragen i regelverket.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 oktober 2003 B 2854-02 KLAGANDE K. S. Offentlig försvarare och ombud: advokaten P. M. MOTPART Riksåklagaren SAKEN Narkotikabrott m.m.

Läs mer

Lärarhandledning till Rättegångsskolan. Rättegången. www.jagvillveta.se

Lärarhandledning till Rättegångsskolan. Rättegången. www.jagvillveta.se Jag vill veta Lärarhandledning till Rättegångsskolan och filmen Rättegången www.jagvillveta.se 1 Materialet är producerat av Brottsoffermyndigheten 2014. Distribueras endast via www.rattegangsskolan.se

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Nämndeman i tingsrätt och hovrätt

Nämndeman i tingsrätt och hovrätt Nämndeman i tingsrätt och hovrätt Innehåll NÄMNDEMANNAUPPDRAGET 4 Val av nämndeman 4 Nämndemännens uppgifter 6 Nämndemännens skyldigheter 6 Domarjäv 7 Nämndemännens rättigheter 8 DOMSTOLARna i sverige

Läs mer

Sekretess och tystnadsplikt

Sekretess och tystnadsplikt Sekretess och tystnadsplikt tryckfrihetsförordningen offentlighets- och sekretesslagen patientdatalagen HU 2013-09-04 Susan Ols Landstingsjurist Översikt Offentlighetsprincipen Allmänna handlingar Sjukvårdssekretessen

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 564/2015 Lag om ändring av strafflagen Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras i strafflagen (39/1889)

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Solna tingsrätts dom den 10 januari 2013 i mål nr B 10738-12, se bilaga A

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Solna tingsrätts dom den 10 januari 2013 i mål nr B 10738-12, se bilaga A SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr Avdelning 04 2013-03-13 B 986-13 Rotel 0401 Stockholm Sid l (2) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Solna tingsrätts dom den 10 januari 2013 i mål nr B 10738-12, se bilaga A PARTER (antal tilltalade

Läs mer

Övrigt Yrkandet om särskild avgift enligt 20 kap 12 utlänningslagen (2005:716) ogillas.

Övrigt Yrkandet om särskild avgift enligt 20 kap 12 utlänningslagen (2005:716) ogillas. SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM meddelad i Huddinge Mål nr B 12756-12 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Extra åklagare Mikael Ström Åklagarmyndigheten Söderorts åklagarkammare i Stockholm Tilltalad Radjabali

Läs mer

2013-11-14 meddelad i Göteborg

2013-11-14 meddelad i Göteborg DOM Mål nr B 7807-13 2013-11-14 meddelad i Göteborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Caroline Fransson Åklagarmyndigheten Göteborgs åklagarkammare Göteborg Målsägande Sekretess Sekretess

Läs mer

2013-03-18 meddelad i Lycksele

2013-03-18 meddelad i Lycksele Mål nr 2013-03-18 meddelad i Lycksele 1 PARTER (Antal tilltalade: 2) Åklagare Vice chefsåklagare Axel Holmberg Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Umeå Målsägande Åsele Gård AB Centralgatan 17 919 31

Läs mer

8 Rättsintygets roll i rättsprocessen

8 Rättsintygets roll i rättsprocessen 8 Rättsintygets roll i rättsprocessen Rättsintyget syftar i första hand till att användas som underlag av rättsväsendets myndigheter inom ramen för brottsutredningar. I en brottsutredning kan intyget få

Läs mer

DOM 2012-05-29 Jönköping

DOM 2012-05-29 Jönköping 1 GÖTA HOVRÄTT Avdelning 3 Rotel 31 DOM 2012-05-29 Jönköping Mål nr B 2100-11 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts dom den 22 juni 2011 i mål nr B 1964-11, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Motpart

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

2012-09-14 meddelad i Stockholm. Åklagare Justitiekanslern genom kammaråklagare Stefan Lind Åklagarmyndigheten City åklagarkammare i Stockholm

2012-09-14 meddelad i Stockholm. Åklagare Justitiekanslern genom kammaråklagare Stefan Lind Åklagarmyndigheten City åklagarkammare i Stockholm STOCKHOLMS TINGSRÄTT Avdelning 4 DOM Mål nr B 10692-11 2012-09-14 meddelad i Stockholm 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Justitiekanslern genom kammaråklagare Stefan Lind Åklagarmyndigheten City

Läs mer

DOM 2013-01-31 meddelad i Falun

DOM 2013-01-31 meddelad i Falun FALU TINGSRATT DOM meddelad i Falun Mål nr B 3330-12 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Extra åklagare Christel Anderberg Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Falun Tilltalad Tarek Malak, 840727-0555

Läs mer

Målsägande CSW, underrättas genom målsägandebiträdet M R

Målsägande CSW, underrättas genom målsägandebiträdet M R Ansökan om stämning Sida 1 (6) Åklagarkammaren i Borås Borås tingsrätt Rotel 9 Box 270 503 10 BORÅS TR mål: B 979-12 Handl.: VÅLD Tilltalad: efternamn och alla förnamn Tilltalsnamn Yrke/titel 1 K Z Personnr

Läs mer

RH./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i hovrätt av mål om olovlig körning

RH./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i hovrätt av mål om olovlig körning SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2012-10-08 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-04-16 Ö 1126-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM RH./. riksåklagaren

Läs mer

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 maj 2015 Ö 5880-14. KLAGANDE JA Ombud: Advokat TO. Ombud: Advokat PES

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 maj 2015 Ö 5880-14. KLAGANDE JA Ombud: Advokat TO. Ombud: Advokat PES Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 maj 2015 Ö 5880-14 KLAGANDE JA Ombud: Advokat TO Ombud: Advokat PES MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Häktning

Läs mer

DOM 2013-03-14 Umeå. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Luleå tingsrätts dom den 11 oktober 2012 i mål nr B 784-12, se bilaga A

DOM 2013-03-14 Umeå. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Luleå tingsrätts dom den 11 oktober 2012 i mål nr B 784-12, se bilaga A 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND rotel 4 K 4 2013-03-14 Umeå Mål nr B 852-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Luleå tingsrätts dom den 11 oktober 2012 i mål nr, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Motpart (Åklagare)

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I HEDERNS NAMN

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I HEDERNS NAMN HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I HEDERNS NAMN INLEDNING Flickor i strängt patriarkala familjer vars fri- och rättigheter är hotade har under det sista decenniet uppmärksammats inom socialtjänsten. Länsstyrelsen

Läs mer

5. RÄTTSVÄSENDETS ANSVAR

5. RÄTTSVÄSENDETS ANSVAR 5. RÄTTSVÄSENDETS ANSVAR 5. 1 Aktuell lagstiftning Brottsbalken Brottsbalkens 3:e, 4:e och 6:e kapitel innehåller bestämmelser om olika former av våldsbrott och brott mot frihet och frid samt sexualbrott.

Läs mer

2010-11-17 meddelad i Helsingborg. Begångna brott Grovt barnpornografibrott

2010-11-17 meddelad i Helsingborg. Begångna brott Grovt barnpornografibrott HELSINGBORGS DOM Mål nr B 5230-10 meddelad i Helsingborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Extra åklagare Ronny Jonsson Åklagarkammaren i Helsingborg Tilltalad Sven MARTIN Österberg, 730504-3932

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; utfärdad den 27 november 2014. SFS 2014:1419 Utkom från trycket den 9 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

Läs mer

2013-03-26 meddelad i Malmö

2013-03-26 meddelad i Malmö DOM Mål nr B 2496-11 meddelad i Malmö 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Ulrika Rogland Åklagarmyndigheten Malmö åklagarkammare Tilltalad HANS Michael Teddy Ekman, 820805-4018 Sofiagatan

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2006 B 2996-05 KLAGANDE FT Ombud och offentlig försvarare: Advokat KH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvisning

Läs mer

Försäkringsbedrägerier i Sverige 2014

Försäkringsbedrägerier i Sverige 2014 Försäkringsbedrägerier i Sverige 2014 Försäkringsbedrägerier drabbar ärliga försäkringstagare Försäkringar spelar en viktig roll i samhället men försäkringslösningar fungerar inte om de missbrukas. Varje

Läs mer

1 MALMÖ TINGSRÄTT Avdelning 1 Enhet 192. DOM 2015-02-05 meddelad i Malmö

1 MALMÖ TINGSRÄTT Avdelning 1 Enhet 192. DOM 2015-02-05 meddelad i Malmö 1 meddelad i Malmö Mål nr: B 35-15 PARTER (Antal tilltalade: 2) Tilltalad Christopher-Kevin Pratter, 19900721 Otto-Probst-Str. 13/32/4 A-1100 Wien Medborgare i Österrike Offentlig försvarare: Advokat Nathalie

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden 9.1.2013 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) Ordförande: Janne Kanerva Sekreterare: Jussi Matikkala 1/2013

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

1. GROVT BEDRÄGERI och GROVT BEDRÄGERI MEDELST BRUKANDE AV FALSK URKUND (0201-K42092-12, 0201-K15092-12, 0201-K146278-07) (båda)

1. GROVT BEDRÄGERI och GROVT BEDRÄGERI MEDELST BRUKANDE AV FALSK URKUND (0201-K42092-12, 0201-K15092-12, 0201-K146278-07) (båda) Ansökan om stämning Sida 1(5) Ange dessa uppgifter vid kontakt med myndigheten Nacka tingsrätt 2 Box 1104 131 26 NACKA STRAND NACKA TINGSRÄTT Avdelning 2 INKOM: 2013-04-03 MÅLNR: B 4959-12 AKTBIL: 26 TR

Läs mer

2012-12-28 meddelad i KARLSKRONA

2012-12-28 meddelad i KARLSKRONA Mål nr meddelad i KARLSKRONA 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Ulrika Grenefors Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Karlskrona Målsägande Housni El Habri c/o Esmeralda Riviera Gullabergsvägen

Läs mer

Brottsprocess- information till UNGA brottsoffer

Brottsprocess- information till UNGA brottsoffer Brottsprocessinformation till UNGA brottsoffer 1 Innehållsförteckning Hur gör jag en brottsanmälan?...4 Vad är en förundersökning?...5 Vad betyder besöksförbud?...6 Vad händer vid en medling?...7 Vad är

Läs mer