Ju mer man jobbar inifrån, desto bättre blir det där ute

Transkript

1 Ju mer man jobbar inifrån, desto bättre blir det där ute En kvalitativ studie om återfall hos unga dömda män Elisabeth Thylin Sociologi, kandidat 2018 Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2 Sammanfattning Kriminalvården är en myndighet vars uppgift är att vårda individer som dömts till fängelse eller frivård (Kriminalvården, 2018). Till Kriminalvården räknas även frivården med. Jag valde även att inkludera Socialtjänsten, SiS och Öppenvården för att få en bredare underlag för min studie. Syftet för studien är att undersöka hur Kriminalvården och samverkande verksamheter i Norrbottens län arbetar med återfallsprevention hos unga kriminella män. Jag valde att använda mig av en kvalitativ metod för att få en bred förståelse kring detta ämne. Resultatet har samlats in via sex semistukturerade intervjuer samt semistukturerade telefonintervjuer med personer som jobbar inom Kriminalvården, Frivården, SiS, Öppenvården och Socialtjänsten inom Norrbottens län. Resultatet visar att dessa verksamheter jobbar mot återfallsrisken genom motiverande samtal, behandlingsplaner och skapande av relationer mellan dem och klienten. Alla dessa faktorer används för att motverka den stämpling som de unga männen fått av samhället när de avvikit från normerna och lagarna i samhället. Detta gör att de unga männen lätt kan hamna tillbaka i återfall efter avslutad tid. Andra faktorer såsom antisociala nätverk, bostadslöshet, brist på ekonomi och arbetslöshet är också negativt bidragande orsaker som påverkar återfallsrisken. Nyckelord: återfallsrisk, preventivt arbete, prosocial, antisocial, unga män

3 Abstract The Swedish prison and probation service is an authority whose task is to care for individuals sentenced to imprisonment or probation (Kriminalvården, 2018). I also chose to include social services, SIS and outpatient care for a broader ground for my study. The purpose of the study is to investigate how the Swedish prison and probation service and agency in Norrbotten County work with relapse prevention in young criminal men. I chose to use a qualitative method to gain a broad understanding of this subject. The result has been collected through six semi-structured interviews and semi structured telephone interviews with persons working in the Swedish prison and probation service, SiS, outpatient care and social services in Norrbotten County. The results show that these activities work against the relapse risk through motivational conversations, treatment plans, and the creation of relationships between them and the client. All of these factors is used to counteract the labelling that the young men received from society when they deviated from the norms and laws of society. This can make the young men to easily return in relapse after the execution. Other factors such as anti-social networks, homelessness, lack of economy and unemployment are also negative contributing causes that affect the return risk. Key words: risk of relapse, prevention work, prosocial, antisocial, young men

4 Förord Jag vill tacka alla respondenter som tagit sin tid och gjort det möjligt för mig att göra denna studie. Vill även rikta ett stort tack till min handledare Leif Berglund som hjälpt mig igenom studietiden för uppsatsen. Slutligen vill jag tacka alla som stöttat mig igenom denna tid och som funnits där för mig när jag känt att min drivkraft avtagit.

5 Innehåll Inledning... 1 Kriminalvården... 1 Problemområde... 1 Syfte:... 2 Frågeställningar:... 2 Avgränsningar... 2 Disposition... 2 Fördjupad bakgrund... 4 Begreppsförklaringar... 4 Statistik från Kriminalvården... 4 Sysselsättning... 5 Behandlingsprogram... 5 Prism... 5 MIK... 6 One-to-one... 6 ETS... 6 Återfallsprevention... 6 Risk-, behovs och mottaglighetsprinciperna... 6 Tidigare forskning... 7 Återfallsrisker beroende på behandling... 7 Motiverande samtal... 8 Återfall i brott- en nedåtgående trend... 8 Återfallsförbrytare- vilka var de?... 8 Teori Stämplingsteori Kontrollteori Sociala band Metod Val av metod Urval-presentation Genomförande Intervjuguide Första kontakten Plats för intervjun Ljudupptagare, transkribering och kodning... 16

6 Problem Validitet Reliabilitet Etik De fyra forskningsetiska principerna Informationskravet Samtyckeskravet Konfidentialitetskravet Nyttjandekravet Resultat och analys Stämpling Samverkan Antisociala faktorer Motivation för de unga männen Relationer mellan de unga männen och verksamheterna Diskussion Framtida forskning Referenslista... Bilagor...

7 Inledning Varje år förekommer det kriminella handlingar i Sverige (Brå, 2018). Det kan vara våldsbrott, stöld, narkotikabrott, sexualbrott, bedrägeri med mera. Cirka ungdomar misstänks varje år för narkotikabrott eller skadegörelse. Varav ca blir lagförda enligt Brottsförebyggande rådet (Brå, 2018). Närmare en tredjedel av dessa (cirka 29 procent) fortsätter dock med sitt kriminella liv efter sin tid på anstalt och/eller frivård, det vill säga får ett återfall och fortsätter begå brott. Trots det stora antalet ungdomar som fortsätter att begå brott efter sin tjänade tid har antalet återfall minskat de senare åren enligt Kriminalvårdens statistik (Kriminalvården, 2018). Kriminalvården och Brå bedriver båda forskning kring återfall och statistik. Båda organisationerna redovisar återfallsstatistik, men från olika perspektiv. Kriminalvården visar hur många av deras klienter som återfaller efter avslutad tid på anstalt eller frivård. Brå visar den officiella statistiken som baseras på lagförda brott. Enligt Brå visar Kriminalvårdens statistik att återfallen i ny kriminalvårdspåföljd minskat sedan 1999 samt att återfall från anstalt och skyddstillsyn minskat över tid jämfört med andra kriminalvårdspåföljder. Brås statistik visar bara en svagt minskad eller relativt oförändrad utveckling över tid (Brå, 2014). Kriminalvården Kriminalvården är en statlig myndighet som ansvarar för häkten, fängelser och frivård. Deras viktigaste uppdrag är att verkställa straff och minska återfallsrisken samt att verka för att samhället ska bli tryggt och säkert. Ytterligare en uppgift är att hantera transporter mellan domstol, häkte och anstalt (Kriminalvården, 2018) Kriminalvårdens vision är Bättre ut. Med det avses att deras klienter ska bli bättre rustade för att kunna klara av ett liv i samhället utan kriminella gärningar, jämfört med innan de kom till Kriminalvården. För att kunna nå de mål som Kriminalvården arbetar mot, det vill säga göra samhället tryggare och säkrare samt minska återfall i brott, arbetar man med motiverande samtal, behandlingsprogram, sysselsättning och att erbjuda utbildning till dem med bristande skolgång (Kriminalvården, 2018). Problemområde Kriminalitet är ett stort samhällsproblem då alla påverkas av det, inte bara de som begår kriminella handlingar utan även resten av befolkningen. Det kostar samhället stora summor från det ögonblick en person begår brott till den dag personen lämnar anstalt/frivård. Det kan även drabba utomstående, som berörts av ett brott såväl fysiskt som psykiskt. 1

8 En anledning att jag valde att studera Kriminalvården var att det finns en hel del forskning kring deras arbete som är tillgänglig för allmänheten. Brottsförebyggande rådet har också en del forskning och statistik kring Kriminalvården och återfall. Ämnet är intressant då Kriminalvårdens behandlingar för minskad risk för återfall är evidensbaserad, vilket innebär att den professionelle väger samman sin expertis med bästa tillgängliga kunskap, den enskildes situation, erfarenheter och önskemål vid beslut om insatser (Kriminalvården, 2018). Jag valde att inrikta mig på ungdomar, eftersom de tillhör den grupp där man börjar sin kriminella bana (Brå, 2018). Många kriminella ungdomar har ett fast kriminellt socialt nätverk, vilket gör att de kan ha väldigt svårt att ta sig ur det. Det kan innebära att man blir stämplad av allmänheten och därmed inte får ett jobb, som är viktigt i dagens samhälle. Stämpling som är en teori från sociologen Howard Becker (2006), menas med att en individ kan bli stämplad om hen går från de lagar och normer som finns i samhället. Det vill säga att ungdomarna kan bli stämplade av allmänheten och ses som avvikare eftersom deras värderingar och handlingar anses som något onormalt. De kan bli utanför i samhället och därmed inte få tillgång till de normer som finns och även jobb/utbildning eftersom de är stämplade som kriminella (något onormalt). Det kan försvåra för de unga kriminella att återvända till samhället, vilket gör att de fortsätter leva ett kriminellt liv tills man hamnar på en anstalt/ frivård igen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Kriminalvården och samverkande verksamheter i Norrbottens län arbetar med återfallsprevention hos unga kriminella dömda män. Frågeställningar: Hur arbetar verksamheterna för att förhindra unga män att återfalla i brott? Vilka faktorer kan orsaka återfall hos unga män? Vad kan förändra de unga männens beteendemönster? Avgränsningar Jag har valt att avgränsa mig inom Norrbottens län eftersom arbetet är begränsat av en viss tidsram. Samt att alla verksamheter finns det fler utav i detta län. Jag valde även att avgränsa mig till unga män i ålder eftersom anstalterna i Norrbotten är ungdomsanstalter för män. Även SiS- boendet som jag vänt mig till riktar sig till unga män. Disposition I denna uppsats kommer jag att presentera fördjupad bakgrund där jag går in djupare med fakta som rör Kriminalvården samt går igenom några begreppsförklaringar. I metoden kommer jag att berätta om hur jag gått till väga, vilken metod jag kommer använda mig av och etiska tankebanor. Sedan kommer jag att presentera tidigare forskning och teori där jag skriver om 2

9 fyra vetenskapliga artiklar som tidigare forskning och tre teorier varav en, stämplingsteorin kommer vara i fokus. I resultat och analys kommer jag att skriva om vad som framkom under intervjun och sedan med hjälp av teorin och tidigare forskning analysera detta. Slutligen, i diskussionen kommer jag att diskutera mitt resultat och föra fram tankar om framtida forskning. 3

10 Fördjupad bakgrund Begreppsförklaringar Kriminalitet/brottslighet- När man begår ett brott och döms kallas kriminalitet för begångna straffbelagda handlingar. Det vill säga att man begår en brottslig handling (NE, 2018). Frivård- Frivård är ett alternativ man kan dömas till om man inte döms till fängelse/anstalt. De som döms till frivård döms till villkorlig frigivning samt skyddstillsyn. Syftet med frivård är att klienten inte ska hamna i ett återfall och lättare ska kunna komma in i samhället (NE, 2018). Anstalt (även kallad kriminalvårdsanstalt)- En anstalt är ett annat ord för fängelse där det finns olika grader av säkerhetsklasser. På en anstalt får klienten medan hen sitter av tiden en verksamhetsplan för att förhindra återfall (Kriminalvården, 2018). Preventivt arbete- Ett sätt att jobba med att förebygga till exempelvis återfall i framtiden. Kriminalvården arbetar med att undvika återfall hos sina klinter och därmed har de ett preventivt arbete (NE, 2018). Prosocial- Ett positivt beteende som främjar en social acceptans och vänskap. Respondenterna använder detta begrepp i deras förklaring till deras preventiva arbete (Oxford Dictionary, 2018). Antisocial- Ett negativt beteende som inte går ihop med samhällets lagar och normer och skapar missnöje och irritation hos andra. Även detta begrepp används av respondenterna (Oxford Dictionarys, 2018). Återfall- återfall i brott menas med att när en person som tidigare begått brott och dömts för det begår brott igen (NE, 2018). Statistik från Kriminalvården När man fyller 15 år räknas man som straffmyndig enligt svensk lag och kan därmed dömas för brott man begått (Åklagarmyndigheten, 2018). Enligt Brå anser däremot domstolen att man vill försöka att undvika ge fängelsestraff tills det år man fyller 21, vilket man också kan se i lagen i brottsbalken 30:5 (lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare [LUL] SFS 1964:167). Istället kan en person som är under 21 år dömas till sluten/öppen ungdomsvård, åtalsunderlåtelse (straffvarning), böter eller ungdomstjänst (Brå, 2018). Enligt Kriminalvården rapport (2016) används begreppet återfall när personer som avslutat sin anstaltverkställighet eller påbörjat sin frivårdverkställighet inom tre år dömd till en ny kriminalvårdspåföljd. År 2013 som är den nuvarande statistiken är det 29 procent som hamnar 4

11 i ett återfall. 40 procent av dem som döms återigen hamnar på en anstalt medan 33 procent får skyddstillsyn, åtta procent får en villkorlig dom med samhällstjänst och 19 procent får en fotboja. Av de som är upp till 29 år är det 32 procent som hamnar i ett återfall, tre år efter avgång eller påbörjad frivårdsverkställighet. Det finns också ett samband som är tydligt mellan riskerna för återfall och antalet tidigare kriminalvårdsverkställigheter. De menar att ju mer tid man suttit inne på en anstalt med mera, är chansen högre att individen kan hamna i ett återfall i brott. Sysselsättning För att förhindra återfall jobbar Kriminalvården delvis med att klienter i anstalter ska ges möjlighet till att utföra vissa aktiviteter under tiden i vistelsen på anstalten. Den sysselsättning de utför ska hjälpa klienten att få utökande kunskaper, förbättrande färdigheter, insikter och/ eller förändrat beteende hos klienten. Allt detta genom behandlingsprogram, utbildning grundläggande och gymnasial nivå samt SFI, högre utbildning bedrivs i mån av resurser), arbete (tillverknings- och tjänsteinriktad verksamhet och service såsom lokalvård, fastighetsservice och mark- och anläggningsarbete) och annan strukturerad eller betald verksamhet (Kriminalvården, 2016). Behandlingsprogram I Kriminalvårdens (2016) rapport skriver de att syftet till behandlingsprogrammen att minska risken för återfall i brott. Deras mål är att förhindra risken för återfall i brott genom att få många medel- och högriskklienter in i programmen som i sig riktas till den enskildes problemområde. Programmen är allt från könsanpassat till att delas upp i olika fokusområden såsom sexualbrott, allmän kriminalitet och våldsbrott. De skriver att av de ca klienter som avslutade sin anstaltstid år 2006, var det en fjärdedel som hade deltagit i någon form av behandlingsprogram och en femtedel hade fullföljt det. På Kriminalvårdens hemsida skriver de att deras behandlingsprogram är ackrediterande (evidencebaserade), det vill säga att programmen är vetenskapligt godkända och att programmen minskar risken för återfall i brott. Innan de påbörjas ett nytt behandlingsprogram ska de ske en vetenskaplig prövning och ha stöd i forskning (Kriminalvården, 2018) Prism Prism är ett individuellt program för individer med koppling till kriminalitet och som har alkohol och/eller narkotikamissbruk. Klienten får tillsammans med en programledare (personal på Kriminalvården) sätta upp mål och sedan med övningar och samtal minska eller avlägsna sitt beroende (Kriminalvården, 2018). 5

12 MIK MIK är ett program i Kriminalvården som står för motiverande samtal i Kriminalvården och bygger på motiverande samtal för klienter som behöver motiveras att genomgå en förändring i sitt missbruk/beteende och/ eller kriminalitet (Kriminalvården, 2018). One-to-one One-to-one är ett individuellt KBT-program som riktar sig till klienter med kriminell livsstil som har en hög risk för återfall. De får genom samtal och övningar, arbeta med olika områden såsom problemlösning, värderingar och attityder samt öva på självkontroll och sociala färdigheter (Kriminalvården, 2018). ETS ETS (Enhanced Thinking Skills) är ett KBT- inriktat grupprogram till klienter med kriminellt beteende och som vill ha hjälp att ta sig ur det (Kriminalvården, 2018). Återfallsprevention ÅP även kallat booser, är ett individuellt program för missbruk och kriminalitet som i försa hand är en slags förstärkning på ett program som klienten har genomgått ett längre tag (Kriminalvården, 2018). Risk-, behovs och mottaglighetsprinciperna RBM- principerna är tre olika vägledande principer. Enligt Kriminalvården (2017) kan de tre principerna kan användas till alla sorters insatser som strävar efter att minska återfallsriskerna och inte bara behandlingsprogrammen. Utredningar enligt RBM ska enligt Kriminalvården utgå ifrån risk-och bedömningar och även ta hänsyn till klientens förutsättningar och styrkor och förutsättningar. RMB-principerna är alltså; Riskprincipen VEM ska prioriteras till återfallsförebyggande insatser? Behovsprincipen- VAD bör den återfallsförebyggande insatsen innehålla? Mottaglighetsprincipen- HUR ska insatserna genomföras? 6

13 Tidigare forskning I denna del kommer jag att presentera tidigare forskning om återfall, vad som orsakat återfall och hur man arbetat för att förhindra eventuellt återfall. Senare kommer jag presentera mitt val av teori som består av stämplingsteorin från Howard Becker, social kontroll av Bengt Larsson och Oskar Engdahl samt sociala band av Anthony Giddens och Philip Sutton. Återfallsrisker beroende på behandling I en artikel skriven av Tom Palmstierna och Clara H Gumpert (2010) pratar de om en faktor som anses vara den som gör att män löper större risk för återfall. De nämner en studie som handlar om vård för kriminella med syfte att minska risken för återfall. Studien visar att risken för återfall för kriminella med psykiska problem är lägre om männen deltar i en planerad beroendevård. Faktorn som de pratar om är män med en kriminell bakgrund som har en psykisk störning samt drog- och/ eller alkoholmissbruk. Studien som gjordes var en retrospektiv registerstudie, vilket menas med att de undersökte och tittade på register över de undersökta. För att sedan hitta kopplingar med deras tidigare handlingar och eventuella återfall. 403 män i Stockholms län undersöktes. Dessa hade dömts under åren 2000 och 2001 skyldiga till brott och som ansett ha en psykisk störning samt ha någon form av missbruk. Efter att individen avtjänat sitt straff eller inte längre var frihetsberövad, bevakades deras register från Socialstyrelsen, brottsregistret, sjukvård med mera (Palmstierna & Gumpert, 2010). Den genomsnittliga uppföljningstiden var ca 2,5 år och under den tiden kunde de se ett samband med personerna som deltog i behandlingsprogram och de som inte deltog. 33 procent av deltagarna fick någon form av behandling på en beroendemottagning. Hälften av dem fick minst sex veckors behandling och de kunde se att samtliga löpte en mindre risk att hamna i ett återfall än de som inte deltog i behandlingen. De män som fick upp till sex veckors behandling hade ca 50 procent lägre chans att återfalla än de som inte deltog och de som fick mer än sex veckor hade 67,5 procent lägre chans att hamna i ett återfall än de som inte deltog. Vad det beror på kan inte författarna inte redovisa, eftersom studien är retrospektiv. Det vill säga att man inte får veta om de accepterats eller erbjudits en plats på en behandlingsmottagning, dock kunde de se genom sin studie om klienten fått en behandling eller inte. Deras slutsats är att en behandling för de kriminella med psykiska och missbruksproblem visar sig vara betydelsefull för missbruket och återfallsrisken (Palmstierna & Gumpert, 2010). 7

14 Motiverande samtal I en rapport från kriminalvården skriver Lars Forsberg (2006) om motiverande samtal inom Kriminalvården. Det är en effektiv behandling som visar på att risken för återfall blir mindre om behandlingen används. Han undersökte bland annat om klienter efter frigivning minskar användandet av droger jämfört med en annan behandlingsplan som kallas för kontaktmannasamtal som har använts tidigare. Efter bortfallsräkning blev det totalt 114 klienter som utförts på 14 olika anstalter i Sverige. Resultatet visar att undersökningen att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan MI (motiverande samtal) och kontaktmannasamtal men att båda minskar risken för återfall. Återfall i brott- en nedåtgående trend I en FOU rapport skriven av Sari Karlsson, Dan Andersson, Mats Forsman och Simon Jonsson (2017) undersöker de om återfall i brott och Kriminalvårdens arbete mot det. Deras syfte var att undersöka om förändringarna i klientpopulationens sammansättning kan förklaras till minskningen av återfall i brott. De undersökte klienter som avslutat sin verkställighet i anstalt eller påbörjad verkställighet i frivården mellan åren 2000 och Dessa klienter följdes över tre år via Kriminalvårdens register genom ålder, antal tidigare domar, strafftid, huvudbrott, kön och vilken typ av verkställighet. De använde sig först av en logisk regression genom att beräkna risken att återfalla i brott år 2000, detta för att analysera om klientpopulationens sammansättning har en betydelse för minskningen av återfall. Med hjälp av beräkningen kunde de använda den beräknande risken för återfall år 2000 och sedan använda den för att beräkna en viss skattad andel återfall åren Slutligen jämförde de den skattande andelen med en faktisk andel i återfall. Det visar att förändringar i klientpopulationens sammansättning förklarar vissa delar av minskningen av återfall i brott. Eftersom de inte kan visas över tid tror de på att andra faktorer som de inte undersökt kan vara en bidragande orsak till deras resultat (Karlsson, Andersson, Forsman & Jonsson, 2017). Återfallsförbrytare- vilka var de? I en del av sin avhandling skriver Birgitta Rydén-Lodi med Håkan Stattin och Britt af Klinteberg (2005) en rapport med Kriminalvården om återfall om vilka faktorer som påverkar utvecklingen av kriminalitet och riskerna för återfall. De nämner även hur man kan avbryta en brottslig karriär. Huvudfrågan i detta projekt var att ta reda på vad det är som skiljer sig mellan personer som lyckas ta sig ur från en tung belastad kriminellt liv och de som inte lyckas göra det. Studien behandlar 100 återfallsförbrytare i stockholmsregionen som haft minst tre fängelsedomar bakom sig och minst ett års fängelse. Alla hade mindre än nio månader kvar till 8

15 frigivning. De behandlar aspekter som värderingar, bakgrund, personlighet och sociala nätverk i sin studie och hur dessa kan kopplas samman till utfall, det vill säga eventuella återfall i brott tre år efter frigivning. De tar upp faktorer som tidigt kriminalitet, missbruk, skolgång och utbildning, uppväxt, kvalitet i relationer, familjesituation, nuvarande livssituation och livskvalitet, arbetslivserfarenhet, ekonomi och egna allmänna värderingar kring kriminalitet och skriver om dem och de undersöktas tankar kring dessa faktorer (Rydén-Lodi, Stattin & Klinteberg, 2005). De har gjort en uppföljning efter tre år och delat upp männen i fyra olika grupper efter grad av återfall. Grupp BF (brottsfria) bestod av nio personer som inte fått någon form av fängelsestraff eller annan påföljd. Grupp LB (lindriga brott), bestod av elva personer som har begått brott och dömts, men inte till någon fängelsedom. Grupp FD (fängelsedom), bestod av 49 personer som dömdes återigen till fängelse en till tre gånger inom loppet av tre år. Grupp AR (allvarlig recidivism/återfallande i brott), bestod av 27 män som fått fler än fyra fängelsedomar under loppet av tre år. Av de 100 undersökta deltog 96 personer då tre av de undersökta männen avlidit och en emigrerat inom den treåriga undersökningsperioden (Rydén-Lodi, Stattin & Klinteberg, 2005). Resultaten visar på att en tidig debut i kriminallivet är en stor risk för en ihärdig kriminell karriär. Den största gruppen återfallsbrytare (AR) visar sig ha en tidigare karriär som kriminell än de andra grupperna vilket utgjorde en tydlig subgrupp. En annan tydlig subgrupp är BF som i motsats till AR trivts bättre hemma, senare missbruksdebut, färre antisociala kontakter och har bättre social förmåga och har lättare att förändra värderingar gällande brottslig aktivitet. Även en tidig debut i missbruk är en riskfaktor för att hamna i en kriminell verksamhet. Sammanfattningsvis säger de att några av de faktorer som de tagit upp har en stor betydelse för att kunna lämna från det kriminella livet eller ta sig ur en kriminell livsstil. Man bör alltså försöka ta sig ut ur ett missbruk och ha ett socialt stöttande nätverk samt en bostad för att minska risken för återfall och ta sig ut ur sin kriminella livsstil (Rydén-Lodi, Stattin & Klinteberg, 2005). Dessa artiklar beskriver hur man ser och arbetar mot återfallsriskerna hos ungdomar. Genom att forska om hur en viss behandling fungerar kan man konstatera om den bidrar till en minskning av återfall i brott eller inte. Från tidigare forskning kan man också se om återfallsrisken minskar eller inte och för vilka det gör eller inte. På så sätt kan man med framtida forskning, komma fram till vad som kan göras bättre för vissa grupper som återfaller mer än andra och förbättra eller ta bort någon behandling som inte gör någon skillnad. 9

16 Teori Stämplingsteori Stämplingsteorin myntades av sociologen Howard S. Becker genom sin bok Utanför- avvikandets sociologi (Becker, 2006). I den boken skriver han om två olika avvikande grupper som han studerar, marijuanarökare och jazzmusiker. I den boken visar han varför och hur man kan bli en avvikare och på så sätt förstå hur regler tillämpas och skapas i samhället (Becker, 2006). Becker (2006) menar att i varje social grupp tillämpas det regler som man försöker genomdriva under vissa omständigheter och tillfällen. Dessa sociala regler kan finna sig i situationer och/ eller beteende former där de kan tillämpas handlingar som anses som felaktiga och riktiga. Om en individ skulle bryta mot någon regel kan personen betraktas som opålitlig och utanförstående. Däremot kan en individ som döms till utanförskap betrakta den som dömt hen till en utanförstående också. Det kan bero på att individen kanske inte håller med om de regler som är uppsatta, därmed kan individen anse att de som dömt inte är kompetenta eller berättigade till att döma hen. En regel kan vara exempelvis lagar där kan staten använda sin makt för övervakning. Dessa regler har organ, som exempelvis polisen och dessa organ har till uppgift att övervaka och se till att lagen efterlevs. Becker skriver också om att det varierar från fall till fall för hur långt en person kan bli utanför. Vi kan vara mer toleranta mot en bilist som kört rattfull eftersom nästintill alla har eller kommer vara onyktra någon gång. Medan vi inte är lika toleranta mot en person som begått mord eller våldtäkt, då det är mer stigmatiserat och betraktas som en förkastligare handling. De avvikare som blivit dömda kan oftast inse att de gjort fel enligt Becker (2006) och anse att de dömts rättvist, som till exempel en trafiköverträdare. Alkoholister håller oftast med att de har ett problem men kan känna att deras domare inte alltid förstår dem. Dock kan de som är drogpåverkade enligt Becker bygga upp hela ideologier om varför de har rätt och de andra dömande har fel. En annan definition som ligger mera åt Beckers håll är relativistiskt synsätt (Becker, 2006). Det vill säga att en avvikelse kan se som en ovilja att följa gruppregler. En avvikelse skapas av samhället eftersom det påtvingar oss regler anser han. De tillämpar sedan dessa regler på avvikande personer och markerar dem som utanförstående. Det vill säga utifrån Beckers perspektiv att en avvikelse inte är en egenskap hos en människa som bryter regler utan är en följd av de regler och sanktioner som tillämpas av andra i gruppen. 10

17 Avvikare är den som etiketten framgångsrikt har placerats på, avvikande beteende är ett beteende som människor betecknar på det sättet. (Becker, 2006:23). Man kan säga att en handling som innebär en avvikelse beror på andras reaktion över handlingen. Men man bli en utanförstående trots att man inte gjort något. Man kan också bryta mot en regel och ändå inte bli dömd för det. Det kan också variera starkt på vilken reaktion man får för en viss handling man utfört som bryter mot regler. Sedan nämner Becker (2006) att beroende på vem som bryter mot regler kan graden av avvikelse öka och beror även på vem som lider utav det. Till exempel är det en större sannolikhet att en svart man straffas för att ha antastat en vit kvinna jämfört med en vit man som kanske inte alls döms trots att han gjort det. Kontrollteori Social kontroll definieras enligt Nationalencyklopedin enligt följande: ( ) social kontroll, processer och mekanismer som medför att samhällsmedborgare handlar i enlighet med rådande regler, normer och värden (Ne, 2018). I boken Social kontrollövervakning, disciplinering och självreglering skriver Bengt Larsson och Oscar Engdahl med flera om studien kring social kontroll där de tar upp teoretiska perspektiv och konkreta exempel på hur detta fungerar och utövas i sociala grupper såsom Kriminalvården (Larsson & Engdahl, 2011). Enligt Larsson och Christel Backman (2011) är social kontroll något som vi människor kan referera till hanteringen av brott och avvikande grupper från staten. Många studier som rör social kontroll handlar oftast om hur samhällets lägre klasser och andra psykisk sjuka och så vidare har tagits omhand av statens institutioner som till exempel psykiatri, socialtjänst, polis, kriminalvård. Vidare förklarar de två författarna att den franska sociologen Emile Durkheim med sina två begrepp social reglering och solidaritet var med och grundade det vi kallar idag för social kontroll, dock enbart med sina teorier och inte själva fenomenet i säg. Författarna berättar avslutningsvis att social kontroll handlar om både beskriva några verkliga händelser som sker i samhället och att social kontroll är ett sätt att se på samhället. De menar att kontroll inte enbart tillämpas i uppenbara institutioner såsom fängelse utan även i skolor och familjer genom disciplinering, klassifikation och uteslutning av individer. Det vill säga att man kan undersöka hur individer kontrolleras på ett mjukt förtryckande sätt och inte bara enbart på hur stort behovet stat och samhället har av styrning och ordning. Engdahl (2011) beskriver vidare hur social kontroll fungerar. Staten exempelvis menar han kan vara en förtryckande och produktiv kontrollant genom kontroll från våldsmonopolet (polis, militär och så vidare). Genom hot av utlåtande av domar som böter, fängelse och vård och även poliskontroller, omhändertaganden och gripanden kan staten kontrollera sina medborgare. Anthony Giddens och Philip W. Sutton (2014) har skrivit boken Sociologi och kommer in på 11

18 ämnet kontrollteorier och nämner att dessa teorier visar på en obalans mellan impulsen av att begå brott och den sociala och fysiska kontrollen som gör att individer inte begår dessa brott. Giddens och Sutton förklarar vidare att forskare inte är intresserade av själva motivet till att begå brott utan individens rationella och instrumentella agerande. De menar att en individ ser en möjlighet och tar den då många typer av brott är resultatet av dessa situationsbetingade beslut. Sociala band Travis Hirschi, (refererad i Giddens & Sutton, 2014) menar att det finns fyra sociala band som gör att en individ binds samman med samhället och beter sig laglydigt. Anknytning (familj, samhällets institutioner och vänner), åtaganden (leva enligt samhällets normer), delaktighet (konventionella samhällsaktiviteter) och övertygelse (respekten för auktoriteter och lagar). Hirschi menar att när dessa fyra band följs och är tillräckligt starka hjälper de till att bevara den sociala kontrollen. Men om banden är svaga kan de bidra till kriminalitet och avvikande beteenden. Kriminella är ofta individer som har låg självkontroll som ofta beror på allt för lite socialisation i hemmet och/ eller skolan menar Hirschi. Engdahl (2011) skriver också om sociala band. Han börjar med att beskriva att med hjälp av dessa institutioner såsom stat, familj skola och så vidare som är produktiva är bättre på att förhindra ett avvikande beteende. Detta genom att få människor att anpassa sig till omgivningen och dess normer och krav via de sociala band som utformas av dessa institutioner. Travis Hirschi menar att social kontroll fungerar som bäst när individer knyter an och skapar sociala band (refererad i Giddens & Sutton, 2014) och att om en individ bryter sig loss från dessa band är det ett så kallat avvikande beteende menar Engdahl (Larsson & Engdahl, 2011). 12

19 Metod I denna del kommer jag presentera val av metod, hur jag gått till väga genom urval till intervjuprocesserna. Kommer även beskriva de problem som uppstått i skrivandet av studien och andra etiska ståndpunkter. Val av metod Jag har valt att undersöka Kriminalvårdens och samverkande verksamheters preventiva arbete för att minska återfallsrisken hos unga kriminella män. Jag valde att undersöka detta ämne för att jag alltid varit intresserad av kriminalitet hos ungdomar, Kriminalvården och dess arbete för de intagna. Jag använde mig av en deduktiv ansats till denna studie då jag redan från början har en teori jag kommer utgå ifrån. Med hjälp av mina frågeställningar och insamlingen av data fick jag ett resultat där jag svarar på mina frågeställningar (Bryman, 2002). En kvantitativ ansats används för att mäta och förklara och för att exempelvis visa sannolikhet. En kvalitativ metod kan däremot användas för att förstå och tolka fenomen (Patel och Tebelius, 1987). Nyberg och Tidström (2012) nämner även att kvalitativa ansatser har till syfte att bland annat att undersöka uppfattningar och upplevelser. Även Trost (2010) menar att man bör man använda en kvalitativ metod om man har en frågeställning som åtgår ifrån att få djupare förståelse av ett fenomen, vilket min frågeställning gör. Därmed föll mitt val på en kvalitativ forskningsmetod dels på grund av att jag ville nå en högre bredning av förståelse kring det preventiva arbetet mot återfallsrisken hos de unga männen. Jag var även ute efter förklaringar och beskrivningar hur de arbetar mot återfall. Eftersom jag ville undersöka det preventiva arbetet istället för att undersöka hur stor återfallsrisken är då det redan finns statistikforskning på detta som jag kan ta del av via Brå och Kriminalvårdens hemsida (Bryman, 2002). Detta val av metod baseras även på de källmaterial jag kommer använda mig av för att besvara syftet genom intervjumaterial och val av teori (Nyberg och Tidström, 2012). Som med kvantitativa ansatser finns det även positiva och negativa sidor med kvalitativ ansats som metod. Nyberg och Tidström (2012) skriver att trots att kvalitativ metod kan ge en positiv djupgående data, kan det vara ett negativt metodval. De menar på så sätt att det kan ta lång tid att genomföra intervjuer exempelvis. Vilket leder till färre informanter jämfört med om man väljer en kvantitativ metod och det kan även göra att svaren blir svårare att generalisera. Men mitt val föll på kvalitativ metod eftersom det passar mitt syfte mer än vad en kvantitativ metod hade gjort. 13

20 Urval-presentation Jag utgick ifrån ett subjektivt icke sannolikhetsurval när jag bestämde mig för vilka personer jag ville intervjua (Bryman 2002). Eftersom jag ville få relevant fakta till mitt resultat, valde jag att forma mitt urval genom att välja personer utifrån mitt syfte och för deras kunskap och erfarenhet kring ämnet (Denscombe, 2016). Hade jag valt sannolikhetsurval hade det blivit mer slumpmässigt och jag hade kanske inte fått personer med rätt kunskap och erfarenhet som stämmer överens med mitt syfte. Då jag ville undersöka det preventiva arbetet kring återfallen i Kriminalvården kändes det därför logiskt att intervjua individer som jobbar i och kring Kriminalvården. I detta fall innebar det; Två programledare i två anstalter En socialsekreterare En person från frivården En avdelningsföreståndare från SiS (sluten ungdomsvård) En sjuksköterska från öppenvården Alla dessa respondenter arbetar i Norrbottens län men i olika kommuner. Alla har jobbat i flera år inom respektive jobb och har därmed ganska stor erfarenhet kring det preventiva arbetet. Jag valde även att avgränsa mig till sex intervjuer eftersom tiden inte fanns till för mer samt att det var ganska svårt att få tag på respondenter som hade tid att ställa upp för intervju. Själva urvalsprocessen gick inte bra då många inte svarade eller återkom. Hälften av respondenterna svarade direkt och gick med på en intervju medan de andra blev tipsade av andra som jag kontaktade i första hand. Genomförande Jag använde mig av semistrukturerande intervjuer, det innebär att jag har färdiga frågor och ställde samtliga till alla respondenter samt att jag har utrymme för de följdfrågor som kan komma under intervjuerna (Bryman, 2002). Respondenterna fick svara fritt utifrån de frågeteman jag hade under intervjutillfällena (Trost, 2010). Utifrån respondenternas svar ställde jag även följdfrågor som inte fanns med i intervjuguiden från början (Bryman, 2002). Jag gjorde både fysiska intervjuer där vi möttes på respondentens kontor och telefonintervjuer. Varför jag valde telefonintervjuer är för att några av respondenterna fanns på andra orter där jag hade svårt att ta mig till. Därmed gick de med på att göra intervjun över telefon. Att göra telefonintervjuer är också mer praktiskt, snabbare och billigare enligt Jan Krag Jacobsen (1993). Jag sparade tid och pengar genom att sitta hemma i en lugn miljö och ta intervjuerna över telefon. Det negativa med telefonintervjuer var att jag inte kunde se deras kroppsspråk som kan ha en stor påverkan. Respondenterna kunde också lättare komma med undanflykter och undvika intervjuer genom 14

21 till exempel lägga på eller säga att något kom upp och att vi måste avsluta intervjusamtalet. Detta hände dock inte under någon av intervjutillfällena. De som blev intervjuade över telefon kanske också är mer kortfattade i ord via telefon än om man skulle haft intervjun fysiskt och därmed kanske jag hade fått mer material om jag haft intervjun på deras arbetsplats. Men det kan också vara tvärtom att jag fått ut mer av intervjun över telefon än att mötas ansikte mot ansikte eftersom de kan känna ett visst obehag och bli tystlåtna (Jacobsen, 1993). När det gäller tidigare forskning har jag sökt via bibliotekets databas på Luleå tekniska universitet och Kriminalvårdens forskning via deras hemsida. Alla artiklar om tidigare forskning är Peer- reviewed. Intervjuguide När jag utformade intervjuguiden utgick jag ifrån olika teman och från min frågeställning samt teori som skulle hjälpa mig att få fram ett resultat och svar på mitt syfte och frågeställningar. I början ställde jag allmänna frågor om deras ålder, anställning och utbildning för att få bakgrundsfakta kring personerna (Bryman, 2002). Efter att jag radat upp en del frågor jag tänkt använda mig av i intervjuerna, kategoriserade jag frågorna efter hur lika de var och sedan utformade teman som kom att användas som stöd i intervjutillfällena. De teman som utformades i intervjuguiden var arbete, motivation och övrigt stöd. Första kontakten Det jag gjorde som första kontakt var att söka via Kriminalvårdens hemsida samt SiS och kommunernas hemsida för att hitta respondenter. När jag väl hittade några ringde jag till respektive verksamhet för att få kontakt med dem. Jag började med att förklara vem jag vad och sedan vad mitt syfte är för att sedan fråga om de hade intresse för att ställa upp på intervju. Jag berättade också hur lång intervjun kommer att vara på ett ungefär för att de skulle ha möjlighet att kunna boka in ett tillfälle där vi båda hade möjlighet (Trost, 2010). Plats för intervjun Två av sex intervjuer genomfördes på två arbetsplatser för respondenten i deras kontor när de haft tid att träffas. I fysiska träffar kan det även finnas störningsmoment av att vara hos respondentens kontor. De kan få ett samtal eller bli störda av deras kollegor (Trost, 2010). Detta hände för två av två respondenterna men inget som störde hela intervjun. Telefonintervjuerna har skett hemma hos mig i ett rum, där jag haft bra täckning och kunde sitta ostört utan ljud som kunde störa intervjun. Intervjuerna tog ca minuter. Några var kortfattade i sina svar, men jag ställde följdfrågor som gjorde att jag kunde fylla ut materialet mer. 15

22 Ljudupptagare, transkribering och kodning Jag använde ljudupptagare till alla förutom två respondenter (Trost, 2010). Fördelen med ljudupptagare är att man kan lyssna om igen och kunna skriva ut hela intervjun i en senare transkribering. Nackdelen är att det tog väldigt lång tid att lyssna igenom och sedan skriva ner allting samt att spola fram och tillbaka för att hitta exakt ställe (Trost, 2010). Jag frågade alla innan intervjutillfällena om det var okej att jag spelade in. Dock kunde jag inte spela in med den första och sista telefonintervjun då jag inte var helt förberedd med inspelarutrustning. Den app som jag sedan hittat och använt på mobilen funkade dock inte i sista intervjutillfället. Jag fick istället anteckna svaren, vilket gjorde att jag inte fick ut lika mycket material som med de andra respondenterna till resultatet. Dock fick jag ut tillräckligt med material som blev användbart och kan användas till resultat och analys. Till de andra fysiska intervjuerna hade jag min mobil med mig som inspelare. Jag använde alltså för att slippa tänka på anteckningar och fokusera mer på frågorna. Att använda en mobil som inspelare är också något idag som är naturligt jämfört med en bandspelare och kan därmed kännas bättre och mer lättsamt för respondenterna. Att spela in och transkribera kan hjälpa oss att förbättra vårt minne och de man inte kunde tolka under själva intervjun kan man tolka senare under transkriberingen samt att det gör det lättare för analysen (Bryman, 2002). När det kom till transkribering försökte jag sätta mig ned och skriva ner intervjuerna nästa direkt eftersom man kommer ihåg mer av intervjun ju snabbare man börjar skriva av intervjun trots att jag spelade in. Efter transkriberingen blev klar, började jag med kodningen genom att söka efter nyckelord och kunde sedan koda teman som jag sedan kommer att använda i resultat. Dessa teman är motivation, relation, stämpling, samverkan och antisociala faktorer. Bryman (2002) menar att ordningen är startpunkten för de flesta kvalitativa analyser. Han skriver också att man bör börja med kodningen tidigt och gå igenom materialet flera gånger och granska kritiskt, vilket jag gjort när jag fått fram dessa teman. Jag läste igenom materialet och hittade nyckelord som sedan gjordes om till kodningar. Dessa koder handlade mycket om de teman som jag sedan fick fram genom att kategorisera koderna. Problem Som med de allra flesta forskningsprojekt uppstår de ofta problem. Vid mitt sökande av respondenter hörde några inte av sig eller fick förhinder med något annat emellan, vilket gjort att de inte kunnat ställa upp på intervju. Under ett av telefonintervjutillfällena fungerade inte en inspelnings app, vilket gjorde att jag inte hade möjlighet att spela in. Dock antecknade jag det respondenten sa under intervjun, detta gjorde att jag inte förlorade material. När det gäller 16

23 teknik kan det också uppstå problem. Mitt under skrivandet la datorn av, vilket gjorde att jag fick införskaffa en ny. Trots det hade jag sparat det jag skrivit och ingenting gick förlorat. Validitet Validitet kan förklaras med att man mäter det man avser mäta (Widerberg, 2002). Validitet kan enligt Bryman (2002) delas upp i två delar när det gäller kvalitativ metod. Intern validitet, som innebär att min slutsats bör rymma ett kausalt förhållande mellan två eller flera variabler och på så sätt vara hållbar. Det vill säga att mitt resultat ska förklara mitt syfte. Extern validitet menas med att mina resultat från undersökningen bör kunna generaliseras utöver den specifika undersökningskontexten. Det vill säga att mitt resultat bör svara på mitt syfte. Eftersom jag har relevanta respondenter till min studie kan jag användas dessa med hjälp av intervjufrågorna som är baserade på mina frågeställningar för att ett trovärdigt resultat och analys (Bryman, 2002). Det som gör detta trovärdigt är att jag skulle kunna ställa dessa frågor till andra som jobbar med samma fast i andra län eller kommuner då dessa är myndigheter eller en del av kommunen som jobbar mot samma mål och använder sig av samma vårdplaner. Reliabilitet Med reliabilitet menas med att upprepade mätningar bör ge samma resultat (Widerberg, 2002). Alltså att situationen ska vara lika för alla eller till exempel inte utsättas för slumpmässiga inflytelser men detta kan man inte säga gäller för kvalitativ forskning (Trost, 2010). Jag har genom noggrannhet skapat intervjuguider som passar alla de olika verksamheterna, men med ungefärliga samma frågor och under intervjuernas gång ställt samma frågor till alla respondenter och ställt samma följdfrågor när de gett liknande svar. Jag har också varit noggrann i min transkribering för att kunna få ut de teman som jag använder i resultatdelen. Etik De fyra forskningsetiska principerna För att uppsatsen ska följa en etisk linje finns det fyra riktlinjer som Vetenskapsrådet har ställt upp. Detta är för att skydda den enskilda individen att denna inte kan komma att skadas fysiskt eller psykisk. Individskyddskravet som det kallas för, är en utgångspunkt för principer (krav). Den andra utgångspunkten är forskningskravet som är utformat efter samhällets krav på forskning som bedrivs på väsentliga frågor och hög kvalitet (Vetenskapsrådet, 2002). Vetenskapsrådet fortsätter sedan med att förklara syftet med dessa principer. Det är alltså att principerna ska ge normer mellan forskare och undersökningsdeltagare att vid en eventuell konflikt mellan dessa två, ska det ske en god avvägning mellan forskningskravet och individskyddskravet (Vetenskapsrådet, 2002). Vidare förklarar de att individskyddskravet kan delas upp i fyra allmänna huvudkrav på forskningen, dessa är; 17

24 Informationskravet Forskaren ska informera om den aktuella forskningens syfte till de berörda, samt vilka villkor som gäller för de berördas deltagande. Det vill säga att deras deltagande är frivilligt och har rätt att när som avbryta sitt deltagande (Vetenskapsrådet, 2002). När jag tog kontakt med respondenterna har jag varit noga med att berätta om mitt syfte kring uppsatsen och frågade om de är villiga att ställa upp på en intervju och även lät även dem bestämma när de hade möjlighet att ställa upp. Samtyckeskravet Deltagare har rätt att själv bestämma över sin medverkan. Forskaren ska se till att de berördas samtyckte kring till att delta forskningen. I vissa fall bör även en vårdnadshavare ge ett samtycke om deltagarna är under 18 år (Vetenskapsrådet, 2002). Eftersom ingen var under 18 år kunde de själva bestämma om de ville vara med eller inte. Konfidentialitetskravet En deltagares uppgifter ska vara konfidentiella i den största mån och deras personuppgifter ska bevaras så att ingen obehörig kan ta del av dem (Vetenskapsrådet, 2002). Under intervjutillfällena frågade jag om det var okej att spela in samtidigt som jag berättade att det bara var jag som tar del av materialet och kommer att radera när detta är slut och jag inte längre är i behov av materialet. Enligt Trost (Trost, 2010) bör man vid varje intervjutillfälle eller redan vid första kontakten berätta att det som berättas kommer vara konfidentiellt. Jag berättade för dem att jag därför inte kommer att nämna någon vid namn utan istället för vad de har som anställning. Jag nämnde vid intervjutillfällena samtidigt som jag kollade om det var okej att spela in att detta kommer bara ske mellan oss. Nyttjandekravet De uppgifter som samlats in om enskilda deltagare ska bara användas för forskningsändamål. Man får inte heller ge ut informationen för kommersiellt bruk och andra icke vetenskapliga syften (Vetenskapsrådet, 2002). De uppgifter jag fick in kommer endast användas av mig och i slutet raderas eftersom. 18

25 Resultat och analys I denna del kommer jag att svara på mina frågeställningar om hur man arbetar för att förhindra att de unga männen får ett återfall i brott, vilka faktorer som kan orsaka återfall hos unga kriminella män samt vad som kan förändra de unga männens beteendemönster. Intervjumaterialet har med stöd av teori indelats i följande kategorier; stämpling, samverkan, antisociala faktorer, motivation och relation som jag kommer presentera i texten nedan. Stämpling I likhet med Becker (2006) har jag undersökt om hur respondenterna tror samhället påverkar de unga männen efter tid på anstalt, SiS och frivård. Alla var överens om att samhället både kan ge en positiv och negativ inverkan på dem. Den manliga programledaren ansåg att en individ som sitter inne i anstalt oftast har en negativ syn på myndigheter då de många gånger kan känna sig lämnade av samhället, till exempelvis av Socialtjänsten. Det han menar är att de unga männen kan ha någon slags aggression mot socialtjänsten, vilket leder till att verksamheten inte vill eller kan hjälpa de unga männen. Det leder till att de skuldbelägger socialtjänsten ytterligare. Den manliga programledaren beskriver detta: Det kan ju vara någon som har agg mot social tjänsten och socialsekreterare. Hon är dum i huvet! Ja men om du sitter och skriker mot henne är det inte så konstigt att hon inte vill prata med dig. Dem ser så mot alla myndighetspersoner för de har blivit tillsagda av alla hjälpare från samhället från början. Till exempel av lärare, fritidsledare, grannar, stora syskon, föräldrar att du gör fel. Det stjälper ju som över en skuld och en sak och sånt där vilket gör att de ställer upp en sköld för de vill inte höra att dem är dåliga, ingen vill ju det. Han går också vidare in på att även fast man försöker höja dem under tiden de sitter inne kan de sjunka lika lätt när de kommer ut. Då de kanske inte har en utbildning och de känner att de inte kan någonting medan de ser andra som tar sig iväg till sina jobb. Det kan vid det tillfället sluta med att de lägger skulden på samhället istället. Becker (2006) skriver i sin bok att en individ som blivit avvikande kan samtidigt stämpla samhället negativt då de unga männen kan vara eller är mycket besvikna på samhället av olika anledningar såsom bostadsbrist eller brist på ekonomisk hjälp, vilket programledaren förklarar: Det blir som att samhällets skuld tippar över på dem och får de att känna sig usla. Alla dem här hjälparna (myndigheterna) blir något att jobba emot. Ungdomarna har något emot dem. ( ) De flesta bedömer en från sitt beteende. Ungdomarna har jättemycket tanke fällor som kan ge steget tillbaka till drogerna. De blamar samhället, hittar tanke fällor och tänker att det inte ligger hos mig utan det ligger på samhället. Socialsekreteraren syn på stämpling med de unga männen är ungefär samma som den manliga programledaren. Hon menar att de unga männen skyller på samhället. Hon fortsätter: 19