ESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer"

Transkript

1 ESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer Henrik Andershed, Professor Anna-Karin Andershed, Docent Verksamma vid CAPS Örebro universitet

2 Checklistan/instrumentet Den checklista om risk- och skyddsfaktorer som Henrik Andershed hänvisar till i hans Forskargrandprixframträdande den 27/ är ESTER-bedömning.

3 Tack till våra forskningsfinansiärer Utveckling och utvärdering av checklistan/instrumentet ESTER Vetenskapsrådet Socialstyrelsen (fd. UPP-centrum)

4 Betydelsen av bra bedömning/utredning Kan vi komma fram till vilka insatser en ung person behöver om vi inte innan vet vilka specifika behov han/hon har? Sannolikt inte Kan vi ge effektiva insatser om vi inte innan - vet vilka specifika behov den unge och familjen har? Sannolikt inte Helt fundamentalt med bra/behandlingsrelevanta bedömningar! Vi bör bland annat bedöma/identifiera risk- och skyddsfaktorer för att veta vilka de specifika behoven är Då ger vi oss bra förutsättningar för insatserna

5 Bedömning Insatser (Andershed, Andershed & Farrington, 2012) Strukturerad bedömning av risk och skyddande faktorer, av utbildade professionella Observerade faktorer Starka riskfaktorer, t.ex. Aggressivitet Hyperaktivitet Bristfälligt föräldraskap Rejektion Svaga skyddande faktorer, t.ex. Tillgivenhet Trygghet Analys av utbildade professionella rörande Risk? Behov? Responsivitet? Analys för att utforma en plan för insatser Tillgängliga insatser Intervention A Intervention B Intervention C Intervention D Intervention E Uppföljning, uppföljande bedömning

6 Betydelsen av samstämmiga bedömningar/utredningar Det får inte vara utredar-/personbundet hur en bedömning/utredning blir Vi ska sträva efter samstämmiga bedömningar Vi förväntar oss väl samma diagnos/resultat av två olika läkare? Vi ska förvänta oss samstämmiga bedömningar av professionella som arbetar med psykosocialt utredningsarbete, t.ex: psykologer, socialsekreterare, psykiatriker, m.fl. Strukturerade bedömningsinstrument om de används rätt kan bidra i detta!

7 Exempel på strukturerade bedömningsinstrument (se För att bedöma risk- och skyddsfaktorer för normbrytande/aggressivt beteende hos unga Early Assessment of Risk List for Boys / Girls (EARL 20-B / EARL 21-G) Syfte: att bedöma risken för antisocialt beteende hos pojkar/flickor under 12 år, samt tjäna som bas för val av insatser Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY) Syfte: bedöma risken för våld bland ungdomar, år, samt tjäna som bas för val av insatser Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer (ESTER)

8 Vad är ESTER? (se Andershed & Andershed, 2010) Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer. Ett forskningsbaserat bedömningssystem som innehåller (1) ett screeningsystem (ESTER-screening) (2) ett strukturerat bedömningsinstrument (ESTERbedömning). Ett datorstöd som förenklar tolkning av resultat, professionellt samarbete, etc. Risk-behovsbedömning av risker och skydd bland unga (0-18 år) med eller i riskzonen för normbrytande beteende Kan användas både i förebyggande och behandlande sammanhang ESTER

9 Att användas av alla verksamheter som arbetar med barn och ungdomar Samtliga som går utbildning kan använda ESTER (oavsett förkunskaper) Använder ett neutralt, basalt språk och sätt att mäta risker och skydd som alla verksamheter ska kunna acceptera, hantera och tycka är relevant Förbättra kommunikation och samarbete mellan verksamheter Datorstödet förenklar samarbete

10 ESTER-bedömning Strukturerat risk-behovsbedömningsinstrument av risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende 19 risk- och skyddsfaktorer Beslutstöd inför insatser Inbjuder till uppföljande bedömningar (t.ex. före och efter insatser) Datorstöd som förenklar tolkning, presentation och samarbete

11 Riskfaktorer som bedöms med ESTERbedömning Hos den unge Hos familjen Trotsighet, ilska eller oräddhet Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer Negativa problemlösningar, tolkningar eller attityder Nedstämdhet eller självskadande beteende Normbrytande beteende Alkohol- eller droganvändning Problematiska kamratrelationer Föräldrarnas egna svårigheter Svårigheter i föräldrabarnrelationen Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier

12 Skyddsfaktorer som bedöms med ESTERbedömning Hos den unge Hos familjen Positiv skolanknytning och prestationer Positiva förhållningssätt eller problemlösningar Positiva umgängen och aktiviteter Den unges medvetenhet och motivation Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd Föräldrarnas positiva attityder och uppfostringsstrategier Föräldrarnas medvetenhet och motivation

13 Hur man bedömer en faktor med ESTER-bedömning

14 Bedömning av risk- och skyddsfaktorer Minst två av dessa källor Information från: Samtal/intervju med förälder/ föräldrar vid ett eller flera tillfällen Information från: Samtal/intervju med den unge Observation av den unge Information från: ESTER-screening Bedömning av de 19 faktorerna i ESTER-bedömning - görs av dig som professionell - Basera bedömningen på så många olika informationskällor och miljöer som möjligt. Dokumentera i Informationsbas från vem och när (datum) information inhämtades. Information från: Samtal/intervju med förskollärare/lärare Information från: Akt/journal Annan/Annat Planering av insatser Dokumenteras i Planerade insatser.

15 Datorstöd Användarvänligt Underlättar: Tolkning och presentation av resultat Visualiserar resultaten på enkelt sätt Rapporterna som produceras kan användas direkt med föräldrar och den unge Samarbete mellan kollegor och verksamheter Kan enkelt dela och flytta klient till annan ESTER-användare

16 Risk-skydds profil

17 Sammanställning över tid av varje risk- och skyddsfaktor I detta fall har fyra bedömningar gjorts

18 Leder användning av ESTER-bedömning till samstämmiga bedömningar? (Andershed m.fl., 2010) Två oberoende ESTER-bedömare bedömer helt oberoende av varandra samma ungdomar 30 flickor på SiS-institution

19 (Andershed m.fl., 2010)

20 Struktur (instrument) bättre än ostruktur (inget instrument)? En vanlig hypotes bland forskare: Bedömningar som görs med hjälp av ett strukturerat instrument leder inte bara till samstämmiga och adekvata bedömningar utan också mer adekvata och samstämmiga bedömningar jämfört med när ett strukturerat instrument INTE används Stämmer det?

21 Vad visar tidigare forskning om detta? Bedömningar med hjälp av instrument ger relativt bra till riktigt bra samstämmighet Studier på t.ex. instrumenten EARL-20B, SAVRY, ESTERbedömning Bedömningar utan strukturerade instrument tenderar att vara mindre samstämmiga men svårt att uttala sig om T.ex. mindre vinjettstudier som studerat socialsekreterares bedömningar Vi saknar studier som jämför bedömningar som gjorts med och utan ett strukturerat instrument Vi vet egentligen inte om t.ex. SAVRY, EARL-20B eller ESTER-bedömning är bättre än ostrukturerade bedömningar!

22 Mer samstämmigt än vad? Leder användning av ESTER-bedömning till: att professionella i större utsträckning identifierar risk- och skyddsfaktorer mer korrekta /adekvata bedömningar att man missar färre viktiga saker i bedömningar mer behandlingsmässigt relevanta bedömningar jämfört med när man INTE använder ett strukturerat instrument?

23 En vinjettstudie Are Structured Assessments of a Youths Risks and Needs Really Better Than Unstructured? A Case Vignette Study (Andershed & Andershed, in prep.)

24 Metod: Vinjettmetoden Steg 1: Vinjetten (om Kalle 14 år) författas och realismskattas av två praktiker med erfarenhet av socialt arbete med unga. Skattningen blev 9,5 av 10. Steg 2: En strukturerad kategorisering görs av de saker som beskrivs i vinjetten och delas upp i två Steg 3: kategorier: (1) forskningsbaserade riskfaktorer (2) forskningsbaserade skyddsfaktorer Vinjetten bedöms: Med hjälp av ESTER-bedömning av 30 oberoende socialsekreterare Utan något strukturerat instrument av 30 andra oberoende socialsekreterare Steg 4: Samtliga utlåtanden/bedömningar läses igenom av två oberoende forskare vilka bedömer vilka risk- och skyddsfaktorer som tagits upp i de 60 bedömningarna Steg 5: För att även få ett mått på vad andra praktiker anser om de aktuella bedömningarna lät vi sedan andra praktiker socialchefer - bedöma de 60 bedömningarna Är bedömningen adekvat/bra? Missas viktiga områden? Var blinda inför (de visste ej) om bedömningen ifråga var gjord med ESTER-bedöming eller ej.

25 60 socialsekreterare och fyra chefer vid socialtjänstenheter deltog i studien 30 socialsekreterare - använde ESTERbedömning Samtliga utbildade i ESTER 28 kvinnor 2 män Ålder mellan 25 och 60 år. Medelålder= 40,1 år (SD=10,61). Arbetat i snitt 7,8 år som socialsekreterare och 6,8 år med utredning av barn och ungdomar. 30 socialsekreterare - använde inget strukturerat instrument (de flesta använder BBIC som stöd) 27 kvinnor 3 män Ålder mellan 25 och 59 år. Medelålder= 37,9 år (SD=9,83). Arbetat i snitt 8,6 år som socialsekreterare och 6,4 år med utredning av barn och ungdomar.

26 Metod: Totalt 60 socialsekreterare + fyra chefer vid socialtjänstenheter (forts.) De fyra cheferna Två chefer bedömde samma 30 bedömningar Dvs. två oberoende bedömningar av samtliga 60 bedömningar Cheferna visste ej om bedömningarna var gjorda med hjälp av ESTER-bedömning eller ej Svarade på frågor såsom: På hela taget en adekvat bedömning? Missat något? Föreslås rätt insatser?

27 Vinjetten Totalt 1,5 A4-sidor

28 Instruktioner till de 60 socialsekreterarna + Övergripande information om studiens syfte, etc.

29 Frågeformuläret till de 60 socialsekreterarna

30 Exempel på frågor Formuläret till cheferna

31 Vilka riskfaktorer finns i vinjetten? Riskfaktor Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer I vinjetten Kalle har enligt klassföreståndaren svårt att koncentrera sig längre stunder, blir lätt störd av andra och ligger efter i flera ämnen i skolan. I något enstaka ämne ligger han väldigt långt efter de övriga i klassen. Det händer då och då att Kalle gör och säger saker utan att tänka efter före, t.ex. svarar rakt ut i klassen utan att räcka upp handen. Han är väldigt fysiskt aktiv, rastlös och sitter sällan stilla längre stunder, något som gör att han bland annat stör andra elever under lektionstid. Kalle blev enligt mamman inte speciellt skakad av att ha åkt fast för snatteriet. Han har inte uttryckt någon oro över detta eller pratat om det på något sätt. Ligger efter i flera ämnen i skolan. I något enstaka ämne ligger han väldigt långt efter de övriga i klassen. Mamman och pappan oroar sig mycket för Kalles skolgång. De är måna om att Kalle ska ha en bra skolgång och pratar ofta med honom om hur viktigt det är med skolan. De ser att han hamnar efter och att han har svårt att sitta still och koncentrera sig längre stunder. De har det också svårt med att få honom att göra läxor hemma.

32 Vilka riskfaktorer finns i vinjetten? (forts.) Riskfaktor Normbrytande beteende Alkohol- eller droganvändning Problematiska kamratrelationer Svårigheter i föräldrabarnrelationen Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier I vinjetten Kalle blev hemskjutsad av polisen för ett par veckor sedan då han åkt fast för snatteri i en matvaruaffär. Han hade snattat flera godispåsar och blev tagen på bar gärning i butiken av väktare. Då erkände han för polisen (som kallades till butiken) att han tagit saker i butiker flera gånger förut, det senaste halvåret, ca 5-10 gånger. Mamman berättar också att de som föräldrar noterat att Kalle har börjat dricka alkohol. De har ibland (ca 2-3 gånger i månaden enligt mamman) fester hemma hos någon i fotbolls eller innebandylaget och Kalle kommer då hem och luktar alkohol. Så har det varit under det senast halvåret ungefär. Kalle uppger då också till mamman att han alltid gör detta (snattar) tillsammans med ett antal kamrater från innebandylaget som också tar saker i butikerna. De hamnar i diskussioner och t.o.m. bråk med Kalle nästan varje dag på grund av hans svårigheter i skolan och att han inte gör sina läxor, etc. Ibland blir de så osams så att Kalle inte vill prata med föräldrarna på flera dagar. Ibland blir de så osams så att Kalle inte vill prata med föräldrarna på flera dagar. Mamman säger att hon och pappan inte vet hur de ska hantera detta.

33 Resultat: Vilka riskfaktorer identifierar man? Riskfaktor Med ESTERbedömning (n=30) Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter 97%+ 83% Utan instrument (n=30) Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger 60%** 7% Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer 87% 73% Normbrytande beteende 97%* 80% Alkohol- eller droganvändning 97%* 80% Problematiska kamratrelationer 77%** 30 Svårigheter i föräldra-barnrelationen 77%** 40% Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier 90%** 37% * ** eller + innebär signifikant skillnad mellan grupperna.

34 Resultat: Hur många av dessa åtta riskfaktorer har man identifierat? Antal riskfaktorer man identifierat Med ESTERbedömning (n=30) Samtliga 8 37% 0% 7 20% 10% 6 30% 20% 5 13% 17% 4 0% 23% 3 0% 17% 2 0% 3% 1 0% 7% 0 0% 3% Utan instrument (n=30)

35 Vilka skyddsfaktorer finns i vinjetten? Skyddsfaktor Positiv skolanknytning och prestationer Positiva förhållningssätt eller problemlösningar Positiva umgängen och aktiviteter Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd I vinjetten Han har flera kamrater, i sin egen och andra klasser på skolan som han umgås med under skoltid och verkar trivas väldigt bra med dem. De spelar ofta fotboll eller innebandy utomhus på rasterna. Kalle är enligt klassföreståndaren en go, trevlig och artig kille som är lätt att tycka om. Han har flera kamrater, i sin egen och andra klasser på skolan som han umgås med under skoltid och verkar trivas väldigt bra med dem. De spelar ofta fotboll eller innebandy utomhus på rasterna. Båda föräldrarna är alltid med på föräldramöten och någon av dem kommer på utvecklingssamtalen angående Kalle. De visar ett stort intresse för Kalles skolgång och undrar ofta hur det går för honom i skolan. Klassföreståndaren säger att föräldrarna verkar väldigt engagerade i Kalle.

36 Resultat: Vilka skyddsfaktorer identifierar man? Skyddsfaktor Med ESTERbedömning (n=30) Positiv skolanknytning och prestationer 37%** 0% Positiva förhållningssätt eller problemlösningar 20%* 0% Positiva umgängen och aktiviteter 43%** 3% Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd 57%** 7% Utan instrument (n=30) * eller ** innebär signifikant skillnad mellan grupperna.

37 Resultat: Hur många av dessa fyra skyddsfaktorer har man identifierat? Antal skyddsfaktorer man identifierat Med ESTERbedömning (n=30) Samtliga 4 10% 0% 3 20% 0% 2 20% 3% 1 17% 3% 0 33% 94% Utan instrument (n=30)

38 Resultat: Chefernas uppfattning om bedömningarna Med ESTERbedömning (n=30) Utan instrument (n=30) T-värde (fg) På hela taget en adekvat/bra bedömning? 1. Inte alls adekvat 2. I viss mån adekvat 3. Adekvat 4. Mycket adekvat Missat att uppmärksamma saker? 1. Nej 2. Ja, något enstaka 3. Ja, flera Är det rätt insatser som föreslås? 1. Nej, troligen inte 2. Ja, delvis 3. Ja, sannolikt Medelvärde Medelvärde 2,78 2,42 2,43*** (58) 1,43 1,88-4,26*** (58) 2,12 1,95 1,48+ (58) *** eller + innebär signifikant skillnad mellan grupperna.

39 Resultat: Chefernas uppfattning om bedömningarna (forts.) På hela taget en adekvat/bra bedömning? Med ESTERbedömning (n=30) Inte alls adekvat 2% 10% Adekvat - Mycket adekvat 58%+ 38% Missat att uppmärksamma saker? Nej 58%+ 35% Ja, flera 2%* 23% Är det rätt insatser som föreslås? Nej, troligen inte 13% 25% Ja, sannolikt 25% 20% * eller + innebär signifikant skillnad mellan grupperna. Utan instrument (n=30)

40 När professionella gör ESTER-bedömningar på riktiga barn och ungdomar? ESTER-bedömningar i vanlig praktik jämfört med barn som inte bedöms med ESTER-bedömning Socialtjänst och förskola/skola och i samverkansteam 65 ESTER-bedömda barn och ungdomar 85% pojkar Ålder: 1-17 år. m = 10,29 (SD =3,96) 30 barn och ungdomar i en jämförelsegrupp 80% pojkar Ålder: 1-18 år. m = 10,25 (SD = 4,38) De följdes i 1 år efter den första bedömningen.

41 Användning av ESTER-bedömning relaterat till att normbrytande beteende minskar mer? Normbrytande beteende 1,5 1,45 1,4 1,35 1,3 ESTER-bedömning vid första bedömning Ej ESTER-bedömning vid första bedömning 1,25 Första bedömning 1-årsuppföljning

42 Professionellas beskrivning av insatserna Insatserna har fokuserat på att förändra evidensbaserade riskoch skyddsfaktorer för normbrytande beteende Insatserna har skräddarsytts efter den unges specifika behov (risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende) ESTER-bedömning vid första bedömning N=65 81% 17% 67% 73% Ej ESTER-bedömning vid första bedömning N=30

43 Sammanfattning Användning av ESTER-bedömning har samband med att: Fler forskningsbaserade risk- och skyddsfaktorer bärs fram i en bedömning Problembeteende minskar mer över tid Att professionella anser att de i högre utsträckning fokuserar på riskoch skyddsfaktorer i insatser Att professionella, enligt chefer i socialtjänsten: gör bättre/mer adekvata bedömningar i mindre utsträckning missar viktiga saker tenderar att föreslå mer adekvata insatser jämfört med när man inte använder ett strukturerat instrument (men t.ex. BBIC) BBIC räcker inte till för att ge bedömaren vägledning vad gäller riskskyddsfaktorer

44 Slutsatser Bedömning av risk- och skyddsfaktorer kan leda till effektivare insatser! Kräver dock att vi har insatser att erbjuda till de aktuella faktorerna och att vi skräddarsyr Kräver att vi känner till vad våra insatser gör! Vilka risk- och skyddsfaktorer kan man konkret arbeta med i insatsen X? Strukturerad bedömning av risk- och skyddsfaktorer med hjälp av instrument har flertalet fördelar jämfört med att inte använda instrument Samstämmighet rättssäkerhet Missar färre saker

45 Tack. Kontaktinformation: Henrik Andershed, professor Örebro universitet E-post:

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Förutsättningar, bedömningar och insatser Cecilia Andrée Löfholm Catrine Kaunitz Råd för framtiden Norrköping 26 okt 2012 1 Normbrytande beteende Beteende

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Åtgärder för att stödja sociala insatsgrupper. Socialstyrelsens arbete 2013 2014

Åtgärder för att stödja sociala insatsgrupper. Socialstyrelsens arbete 2013 2014 Åtgärder för att stödja sociala insatsgrupper Socialstyrelsens arbete 2013 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden 2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden Nina Annas Fil.kand & Gy lärare Psykologi Magister Medicinsk vetenskap Leg Psykoterapeut

Läs mer

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad december 2013 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon 090-16 12 20 sep 2013 Innehållsförteckning Social bedömning...

Läs mer

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun FöräldraKOMET Lunds kommun FöräldraKOMET Om programmet För r vem? KOMET vänder v sig till föräldrar som har problem med barn som trotsar, bråkar och är utagerande (3-12 år) Resultat 35-50 50 % minskning

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

ADAD. Adolescent Drug Abuse Diagnosis. MANUAL för Socialtjänsten. Version April 2010

ADAD. Adolescent Drug Abuse Diagnosis. MANUAL för Socialtjänsten. Version April 2010 ADAD Adolescent Drug Abuse Diagnosis MANUAL för Socialtjänsten Version April 2010 Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Tel: 08-508 25 000 Hemsida:

Läs mer

När unga missbrukar. Utred, agera och dokumentera

När unga missbrukar. Utred, agera och dokumentera När unga missbrukar Utred, agera och dokumentera Socialtjänstens arbete med ungdomar och unga vuxna med begynnande eller pågående missbruk gemensam tillsyn i Stockholm, Göteborg och Malmö Länsstyrelserna

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Utvärdering av framtidssamtalet med unga lagöverträdare i Hudiksvalls kommun

Utvärdering av framtidssamtalet med unga lagöverträdare i Hudiksvalls kommun Utvärdering av framtidssamtalet med unga lagöverträdare i Hudiksvalls kommun Kaj Gustafsson FoU Välfärd FoU rapport 2015:1 Utvärdering av framtidssamtalet med unga lagöverträdare i Hudiksvalls kommun

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt

Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt Bild 1 Hur kan vi nå en tobaksfri skoltid? Evidensbaserade metoder och goda exempel maria.nilsson@epiph.umu.se www.psykologermottobak.se Bild 2 Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt Men

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

Jämställda stödinsatser i Askersunds kommun

Jämställda stödinsatser i Askersunds kommun Jämställda stödinsatser i Askersunds kommun Ett Gender Budgeting projekt Författare: Jan-Erik Eriksson Maria Ljungberg Gullvi Lönnström Annette Stenberg Sammanfattning Familjecentralen är ett samarbete

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Socialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse

Socialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse ocialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse ärardagarna i Örebro 2010.11.01 Innehåll ocialt och emotionellt lärande Risk och skyddsforskning ekens betydelse Förhållningssätt

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy för tobak, alkohol och andra droger som gäller både för elever och personal på Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun. Inledning Skolan

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Killar och strategiska brott

Killar och strategiska brott Preventionscentrum Stockholm Killar och strategiska brott Riskfaktorer bland unga killar i Stockholms stad 1 Killar och strategiska brott Riskfaktorer bland unga killar i Stockholms stad Preventionscentrum

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

Projektplan Sociala insatsgrupper m.m.

Projektplan Sociala insatsgrupper m.m. Projektplan Sociala insatsgrupper m.m. Polisavdelningen Christina Kiernan 2011-05-31 Projektplan 2 (14) Projektplan INNEHÅLL 1 UPPDRAGET...3 1.1 Bakgrund och problembild...3 1.2 Syfte...4 1.3 Frågeställningar...4

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Uppföljning och utvärdering av insatserna Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Sammanfattande bedömningar av socialsekreterare avseende pågående placeringar Pågående placering i januari

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201401 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-10-28 1 (9) LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING HAVETS OCH REVETS FÖRSKOLOR SAMT FAMILJEDAGHEM INOM JONSTORPSSKOLANS UPPTAGNINGSOMRÅDE Avd: Pärlan Upprättad: 2014-10-28 Gäller till:

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Utökad statistik, barn och unga Annika Almqvist, Per Åsbrink. Redovisning 2011-08-25

Utökad statistik, barn och unga Annika Almqvist, Per Åsbrink. Redovisning 2011-08-25 Utökad statistik, barn och unga Annika Almqvist, Per Åsbrink Redovisning 2011-08-25 1 Initiativ från FOU Välfärd, Gävleborg Figur 1. Projektets olikasteg. Barn- och ungdomsprojektet Uppföljning: Kartläggning,

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se 1 Beskriva behov, beslutade och genomförda insatser Öppna jämförelser äldre Nationellt fackspråk Öppna jämförelser

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Intras 10-årsjubileum, Stockholm, 2015-09-21 DN Debatt 2015-06-08 Stoppa övergreppen mot funktionsnedsatta

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24 Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården - ny överenskommelse med regeringen. Ett utvecklingsarbete inom Kunskap till praktik Drogfokus 2012 10 24 gunborg.brannstrom@skl.se

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Njutångers förskola Upprättad 2013-12-17 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning. Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22

Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning. Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22 Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22 Kunskaper om jämställdhet påverkar skolklimatet, skolklimatet påverkar

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Fallbeskrivning från Kunskapsguiden: Samuel 19 år

Fallbeskrivning från Kunskapsguiden: Samuel 19 år Socialtjänsten blir uppringd av Samuels mamma som vill ha en möte om sonen. Anledningen är att Samuel, enligt mamman missbrukar alkohol sedan flera år. Han bor med sin mamma och nu tycker hon att situationen

Läs mer

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Skriftserie 2012:3 Fokus Kalmar län. Nio kommuner i Kalmar län 2012

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Skriftserie 2012:3 Fokus Kalmar län. Nio kommuner i Kalmar län 2012 RESULTAT Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8 Nio kommuner i Kalmar län 12 Monica Keller Agnetha Hammerin Skriftserie 12:3 Fokus Kalmar län RESULTAT. Undersökning av

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd

Barnets rätt till hälsa och välfärd Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun 1 (9) Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun Fastställd av referensgruppen, våren 2012 2 (9) Vision Vår vision En tobaksfri framtid i Mörbylånga kommun innebär att ingen av kommande generationer

Läs mer

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15 Agenda 1. Presentation 2. Vår utgångspunkt 3. Projektet: Utvägs Boende för Män Boendet

Läs mer

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013 Tyresö kommun Föräldrar Förskola 1582 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Mars 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning i förskola,

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Vilken betydelse får läsförmågan i förhållande till övriga ämnen skoltiden överhuvudtaget? Självbild (skolsjälvbild)

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården

Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården Ni ges nu möjlighet att anmäla er till fyra olika kurser. Anmälan är bindande och kan överlåtas till annan person. Max antal platser

Läs mer

UK CH BEHANDLING MISS

UK CH BEHANDLING MISS Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst MISS ISSBR BRUK UK OCH CH BEHANDLING Gamla problem - nya lösningar Konferens i Göteborg 21 22 april 2009 ALKOHOL-OCH NARKOTIKAMISSBRUK är inte

Läs mer

Örebro Preventionsprogram

Örebro Preventionsprogram INFO SJUTTON FRÅGOR OCH SVAR OM: Örebro Preventionsprogram En kunskapsbaserad föräldramötesmetod med syfte att förebygga tidig alkoholdebut, berusningsdrickande och normbrott ÖREBRO PREVENTIONSPROGRAM

Läs mer

Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier

Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier HANDLINGSPLAN VID MOBBNING Godkänd i bildningsnämndens svenska skolsektion 16.5.2012 Stadens skolor är med i Kiva Skola programmet och följer

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar. September 2013. e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885

UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar. September 2013. e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885 UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar September 2013 Psykologisk Metod AB http://www.psykologisk-metod.se/ Box 50 e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885 UPP-testet i ett nötskal:

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryckeri Edita Västra Aros 2008 text Per Lindberg, Jupiter och Kjerstin Bergman grafisk form Marie Edström

Läs mer

adhd Kort om hos barn och ungdomar

adhd Kort om hos barn och ungdomar Kort om adhd hos barn och ungdomar Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information till föräldrar

Läs mer