ESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer"

Transkript

1 ESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer Henrik Andershed, Professor Anna-Karin Andershed, Docent Verksamma vid CAPS Örebro universitet

2 Checklistan/instrumentet Den checklista om risk- och skyddsfaktorer som Henrik Andershed hänvisar till i hans Forskargrandprixframträdande den 27/ är ESTER-bedömning.

3 Tack till våra forskningsfinansiärer Utveckling och utvärdering av checklistan/instrumentet ESTER Vetenskapsrådet Socialstyrelsen (fd. UPP-centrum)

4 Betydelsen av bra bedömning/utredning Kan vi komma fram till vilka insatser en ung person behöver om vi inte innan vet vilka specifika behov han/hon har? Sannolikt inte Kan vi ge effektiva insatser om vi inte innan - vet vilka specifika behov den unge och familjen har? Sannolikt inte Helt fundamentalt med bra/behandlingsrelevanta bedömningar! Vi bör bland annat bedöma/identifiera risk- och skyddsfaktorer för att veta vilka de specifika behoven är Då ger vi oss bra förutsättningar för insatserna

5 Bedömning Insatser (Andershed, Andershed & Farrington, 2012) Strukturerad bedömning av risk och skyddande faktorer, av utbildade professionella Observerade faktorer Starka riskfaktorer, t.ex. Aggressivitet Hyperaktivitet Bristfälligt föräldraskap Rejektion Svaga skyddande faktorer, t.ex. Tillgivenhet Trygghet Analys av utbildade professionella rörande Risk? Behov? Responsivitet? Analys för att utforma en plan för insatser Tillgängliga insatser Intervention A Intervention B Intervention C Intervention D Intervention E Uppföljning, uppföljande bedömning

6 Betydelsen av samstämmiga bedömningar/utredningar Det får inte vara utredar-/personbundet hur en bedömning/utredning blir Vi ska sträva efter samstämmiga bedömningar Vi förväntar oss väl samma diagnos/resultat av två olika läkare? Vi ska förvänta oss samstämmiga bedömningar av professionella som arbetar med psykosocialt utredningsarbete, t.ex: psykologer, socialsekreterare, psykiatriker, m.fl. Strukturerade bedömningsinstrument om de används rätt kan bidra i detta!

7 Exempel på strukturerade bedömningsinstrument (se För att bedöma risk- och skyddsfaktorer för normbrytande/aggressivt beteende hos unga Early Assessment of Risk List for Boys / Girls (EARL 20-B / EARL 21-G) Syfte: att bedöma risken för antisocialt beteende hos pojkar/flickor under 12 år, samt tjäna som bas för val av insatser Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY) Syfte: bedöma risken för våld bland ungdomar, år, samt tjäna som bas för val av insatser Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer (ESTER)

8 Vad är ESTER? (se Andershed & Andershed, 2010) Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer. Ett forskningsbaserat bedömningssystem som innehåller (1) ett screeningsystem (ESTER-screening) (2) ett strukturerat bedömningsinstrument (ESTERbedömning). Ett datorstöd som förenklar tolkning av resultat, professionellt samarbete, etc. Risk-behovsbedömning av risker och skydd bland unga (0-18 år) med eller i riskzonen för normbrytande beteende Kan användas både i förebyggande och behandlande sammanhang ESTER

9 Att användas av alla verksamheter som arbetar med barn och ungdomar Samtliga som går utbildning kan använda ESTER (oavsett förkunskaper) Använder ett neutralt, basalt språk och sätt att mäta risker och skydd som alla verksamheter ska kunna acceptera, hantera och tycka är relevant Förbättra kommunikation och samarbete mellan verksamheter Datorstödet förenklar samarbete

10 ESTER-bedömning Strukturerat risk-behovsbedömningsinstrument av risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende 19 risk- och skyddsfaktorer Beslutstöd inför insatser Inbjuder till uppföljande bedömningar (t.ex. före och efter insatser) Datorstöd som förenklar tolkning, presentation och samarbete

11 Riskfaktorer som bedöms med ESTERbedömning Hos den unge Hos familjen Trotsighet, ilska eller oräddhet Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer Negativa problemlösningar, tolkningar eller attityder Nedstämdhet eller självskadande beteende Normbrytande beteende Alkohol- eller droganvändning Problematiska kamratrelationer Föräldrarnas egna svårigheter Svårigheter i föräldrabarnrelationen Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier

12 Skyddsfaktorer som bedöms med ESTERbedömning Hos den unge Hos familjen Positiv skolanknytning och prestationer Positiva förhållningssätt eller problemlösningar Positiva umgängen och aktiviteter Den unges medvetenhet och motivation Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd Föräldrarnas positiva attityder och uppfostringsstrategier Föräldrarnas medvetenhet och motivation

13 Hur man bedömer en faktor med ESTER-bedömning

14 Bedömning av risk- och skyddsfaktorer Minst två av dessa källor Information från: Samtal/intervju med förälder/ föräldrar vid ett eller flera tillfällen Information från: Samtal/intervju med den unge Observation av den unge Information från: ESTER-screening Bedömning av de 19 faktorerna i ESTER-bedömning - görs av dig som professionell - Basera bedömningen på så många olika informationskällor och miljöer som möjligt. Dokumentera i Informationsbas från vem och när (datum) information inhämtades. Information från: Samtal/intervju med förskollärare/lärare Information från: Akt/journal Annan/Annat Planering av insatser Dokumenteras i Planerade insatser.

15 Datorstöd Användarvänligt Underlättar: Tolkning och presentation av resultat Visualiserar resultaten på enkelt sätt Rapporterna som produceras kan användas direkt med föräldrar och den unge Samarbete mellan kollegor och verksamheter Kan enkelt dela och flytta klient till annan ESTER-användare

16 Risk-skydds profil

17 Sammanställning över tid av varje risk- och skyddsfaktor I detta fall har fyra bedömningar gjorts

18 Leder användning av ESTER-bedömning till samstämmiga bedömningar? (Andershed m.fl., 2010) Två oberoende ESTER-bedömare bedömer helt oberoende av varandra samma ungdomar 30 flickor på SiS-institution

19 (Andershed m.fl., 2010)

20 Struktur (instrument) bättre än ostruktur (inget instrument)? En vanlig hypotes bland forskare: Bedömningar som görs med hjälp av ett strukturerat instrument leder inte bara till samstämmiga och adekvata bedömningar utan också mer adekvata och samstämmiga bedömningar jämfört med när ett strukturerat instrument INTE används Stämmer det?

21 Vad visar tidigare forskning om detta? Bedömningar med hjälp av instrument ger relativt bra till riktigt bra samstämmighet Studier på t.ex. instrumenten EARL-20B, SAVRY, ESTERbedömning Bedömningar utan strukturerade instrument tenderar att vara mindre samstämmiga men svårt att uttala sig om T.ex. mindre vinjettstudier som studerat socialsekreterares bedömningar Vi saknar studier som jämför bedömningar som gjorts med och utan ett strukturerat instrument Vi vet egentligen inte om t.ex. SAVRY, EARL-20B eller ESTER-bedömning är bättre än ostrukturerade bedömningar!

22 Mer samstämmigt än vad? Leder användning av ESTER-bedömning till: att professionella i större utsträckning identifierar risk- och skyddsfaktorer mer korrekta /adekvata bedömningar att man missar färre viktiga saker i bedömningar mer behandlingsmässigt relevanta bedömningar jämfört med när man INTE använder ett strukturerat instrument?

23 En vinjettstudie Are Structured Assessments of a Youths Risks and Needs Really Better Than Unstructured? A Case Vignette Study (Andershed & Andershed, in prep.)

24 Metod: Vinjettmetoden Steg 1: Vinjetten (om Kalle 14 år) författas och realismskattas av två praktiker med erfarenhet av socialt arbete med unga. Skattningen blev 9,5 av 10. Steg 2: En strukturerad kategorisering görs av de saker som beskrivs i vinjetten och delas upp i två Steg 3: kategorier: (1) forskningsbaserade riskfaktorer (2) forskningsbaserade skyddsfaktorer Vinjetten bedöms: Med hjälp av ESTER-bedömning av 30 oberoende socialsekreterare Utan något strukturerat instrument av 30 andra oberoende socialsekreterare Steg 4: Samtliga utlåtanden/bedömningar läses igenom av två oberoende forskare vilka bedömer vilka risk- och skyddsfaktorer som tagits upp i de 60 bedömningarna Steg 5: För att även få ett mått på vad andra praktiker anser om de aktuella bedömningarna lät vi sedan andra praktiker socialchefer - bedöma de 60 bedömningarna Är bedömningen adekvat/bra? Missas viktiga områden? Var blinda inför (de visste ej) om bedömningen ifråga var gjord med ESTER-bedöming eller ej.

25 60 socialsekreterare och fyra chefer vid socialtjänstenheter deltog i studien 30 socialsekreterare - använde ESTERbedömning Samtliga utbildade i ESTER 28 kvinnor 2 män Ålder mellan 25 och 60 år. Medelålder= 40,1 år (SD=10,61). Arbetat i snitt 7,8 år som socialsekreterare och 6,8 år med utredning av barn och ungdomar. 30 socialsekreterare - använde inget strukturerat instrument (de flesta använder BBIC som stöd) 27 kvinnor 3 män Ålder mellan 25 och 59 år. Medelålder= 37,9 år (SD=9,83). Arbetat i snitt 8,6 år som socialsekreterare och 6,4 år med utredning av barn och ungdomar.

26 Metod: Totalt 60 socialsekreterare + fyra chefer vid socialtjänstenheter (forts.) De fyra cheferna Två chefer bedömde samma 30 bedömningar Dvs. två oberoende bedömningar av samtliga 60 bedömningar Cheferna visste ej om bedömningarna var gjorda med hjälp av ESTER-bedömning eller ej Svarade på frågor såsom: På hela taget en adekvat bedömning? Missat något? Föreslås rätt insatser?

27 Vinjetten Totalt 1,5 A4-sidor

28 Instruktioner till de 60 socialsekreterarna + Övergripande information om studiens syfte, etc.

29 Frågeformuläret till de 60 socialsekreterarna

30 Exempel på frågor Formuläret till cheferna

31 Vilka riskfaktorer finns i vinjetten? Riskfaktor Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer I vinjetten Kalle har enligt klassföreståndaren svårt att koncentrera sig längre stunder, blir lätt störd av andra och ligger efter i flera ämnen i skolan. I något enstaka ämne ligger han väldigt långt efter de övriga i klassen. Det händer då och då att Kalle gör och säger saker utan att tänka efter före, t.ex. svarar rakt ut i klassen utan att räcka upp handen. Han är väldigt fysiskt aktiv, rastlös och sitter sällan stilla längre stunder, något som gör att han bland annat stör andra elever under lektionstid. Kalle blev enligt mamman inte speciellt skakad av att ha åkt fast för snatteriet. Han har inte uttryckt någon oro över detta eller pratat om det på något sätt. Ligger efter i flera ämnen i skolan. I något enstaka ämne ligger han väldigt långt efter de övriga i klassen. Mamman och pappan oroar sig mycket för Kalles skolgång. De är måna om att Kalle ska ha en bra skolgång och pratar ofta med honom om hur viktigt det är med skolan. De ser att han hamnar efter och att han har svårt att sitta still och koncentrera sig längre stunder. De har det också svårt med att få honom att göra läxor hemma.

32 Vilka riskfaktorer finns i vinjetten? (forts.) Riskfaktor Normbrytande beteende Alkohol- eller droganvändning Problematiska kamratrelationer Svårigheter i föräldrabarnrelationen Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier I vinjetten Kalle blev hemskjutsad av polisen för ett par veckor sedan då han åkt fast för snatteri i en matvaruaffär. Han hade snattat flera godispåsar och blev tagen på bar gärning i butiken av väktare. Då erkände han för polisen (som kallades till butiken) att han tagit saker i butiker flera gånger förut, det senaste halvåret, ca 5-10 gånger. Mamman berättar också att de som föräldrar noterat att Kalle har börjat dricka alkohol. De har ibland (ca 2-3 gånger i månaden enligt mamman) fester hemma hos någon i fotbolls eller innebandylaget och Kalle kommer då hem och luktar alkohol. Så har det varit under det senast halvåret ungefär. Kalle uppger då också till mamman att han alltid gör detta (snattar) tillsammans med ett antal kamrater från innebandylaget som också tar saker i butikerna. De hamnar i diskussioner och t.o.m. bråk med Kalle nästan varje dag på grund av hans svårigheter i skolan och att han inte gör sina läxor, etc. Ibland blir de så osams så att Kalle inte vill prata med föräldrarna på flera dagar. Ibland blir de så osams så att Kalle inte vill prata med föräldrarna på flera dagar. Mamman säger att hon och pappan inte vet hur de ska hantera detta.

33 Resultat: Vilka riskfaktorer identifierar man? Riskfaktor Med ESTERbedömning (n=30) Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter 97%+ 83% Utan instrument (n=30) Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger 60%** 7% Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer 87% 73% Normbrytande beteende 97%* 80% Alkohol- eller droganvändning 97%* 80% Problematiska kamratrelationer 77%** 30 Svårigheter i föräldra-barnrelationen 77%** 40% Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier 90%** 37% * ** eller + innebär signifikant skillnad mellan grupperna.

34 Resultat: Hur många av dessa åtta riskfaktorer har man identifierat? Antal riskfaktorer man identifierat Med ESTERbedömning (n=30) Samtliga 8 37% 0% 7 20% 10% 6 30% 20% 5 13% 17% 4 0% 23% 3 0% 17% 2 0% 3% 1 0% 7% 0 0% 3% Utan instrument (n=30)

35 Vilka skyddsfaktorer finns i vinjetten? Skyddsfaktor Positiv skolanknytning och prestationer Positiva förhållningssätt eller problemlösningar Positiva umgängen och aktiviteter Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd I vinjetten Han har flera kamrater, i sin egen och andra klasser på skolan som han umgås med under skoltid och verkar trivas väldigt bra med dem. De spelar ofta fotboll eller innebandy utomhus på rasterna. Kalle är enligt klassföreståndaren en go, trevlig och artig kille som är lätt att tycka om. Han har flera kamrater, i sin egen och andra klasser på skolan som han umgås med under skoltid och verkar trivas väldigt bra med dem. De spelar ofta fotboll eller innebandy utomhus på rasterna. Båda föräldrarna är alltid med på föräldramöten och någon av dem kommer på utvecklingssamtalen angående Kalle. De visar ett stort intresse för Kalles skolgång och undrar ofta hur det går för honom i skolan. Klassföreståndaren säger att föräldrarna verkar väldigt engagerade i Kalle.

36 Resultat: Vilka skyddsfaktorer identifierar man? Skyddsfaktor Med ESTERbedömning (n=30) Positiv skolanknytning och prestationer 37%** 0% Positiva förhållningssätt eller problemlösningar 20%* 0% Positiva umgängen och aktiviteter 43%** 3% Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd 57%** 7% Utan instrument (n=30) * eller ** innebär signifikant skillnad mellan grupperna.

37 Resultat: Hur många av dessa fyra skyddsfaktorer har man identifierat? Antal skyddsfaktorer man identifierat Med ESTERbedömning (n=30) Samtliga 4 10% 0% 3 20% 0% 2 20% 3% 1 17% 3% 0 33% 94% Utan instrument (n=30)

38 Resultat: Chefernas uppfattning om bedömningarna Med ESTERbedömning (n=30) Utan instrument (n=30) T-värde (fg) På hela taget en adekvat/bra bedömning? 1. Inte alls adekvat 2. I viss mån adekvat 3. Adekvat 4. Mycket adekvat Missat att uppmärksamma saker? 1. Nej 2. Ja, något enstaka 3. Ja, flera Är det rätt insatser som föreslås? 1. Nej, troligen inte 2. Ja, delvis 3. Ja, sannolikt Medelvärde Medelvärde 2,78 2,42 2,43*** (58) 1,43 1,88-4,26*** (58) 2,12 1,95 1,48+ (58) *** eller + innebär signifikant skillnad mellan grupperna.

39 Resultat: Chefernas uppfattning om bedömningarna (forts.) På hela taget en adekvat/bra bedömning? Med ESTERbedömning (n=30) Inte alls adekvat 2% 10% Adekvat - Mycket adekvat 58%+ 38% Missat att uppmärksamma saker? Nej 58%+ 35% Ja, flera 2%* 23% Är det rätt insatser som föreslås? Nej, troligen inte 13% 25% Ja, sannolikt 25% 20% * eller + innebär signifikant skillnad mellan grupperna. Utan instrument (n=30)

40 När professionella gör ESTER-bedömningar på riktiga barn och ungdomar? ESTER-bedömningar i vanlig praktik jämfört med barn som inte bedöms med ESTER-bedömning Socialtjänst och förskola/skola och i samverkansteam 65 ESTER-bedömda barn och ungdomar 85% pojkar Ålder: 1-17 år. m = 10,29 (SD =3,96) 30 barn och ungdomar i en jämförelsegrupp 80% pojkar Ålder: 1-18 år. m = 10,25 (SD = 4,38) De följdes i 1 år efter den första bedömningen.

41 Användning av ESTER-bedömning relaterat till att normbrytande beteende minskar mer? Normbrytande beteende 1,5 1,45 1,4 1,35 1,3 ESTER-bedömning vid första bedömning Ej ESTER-bedömning vid första bedömning 1,25 Första bedömning 1-årsuppföljning

42 Professionellas beskrivning av insatserna Insatserna har fokuserat på att förändra evidensbaserade riskoch skyddsfaktorer för normbrytande beteende Insatserna har skräddarsytts efter den unges specifika behov (risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende) ESTER-bedömning vid första bedömning N=65 81% 17% 67% 73% Ej ESTER-bedömning vid första bedömning N=30

43 Sammanfattning Användning av ESTER-bedömning har samband med att: Fler forskningsbaserade risk- och skyddsfaktorer bärs fram i en bedömning Problembeteende minskar mer över tid Att professionella anser att de i högre utsträckning fokuserar på riskoch skyddsfaktorer i insatser Att professionella, enligt chefer i socialtjänsten: gör bättre/mer adekvata bedömningar i mindre utsträckning missar viktiga saker tenderar att föreslå mer adekvata insatser jämfört med när man inte använder ett strukturerat instrument (men t.ex. BBIC) BBIC räcker inte till för att ge bedömaren vägledning vad gäller riskskyddsfaktorer

44 Slutsatser Bedömning av risk- och skyddsfaktorer kan leda till effektivare insatser! Kräver dock att vi har insatser att erbjuda till de aktuella faktorerna och att vi skräddarsyr Kräver att vi känner till vad våra insatser gör! Vilka risk- och skyddsfaktorer kan man konkret arbeta med i insatsen X? Strukturerad bedömning av risk- och skyddsfaktorer med hjälp av instrument har flertalet fördelar jämfört med att inte använda instrument Samstämmighet rättssäkerhet Missar färre saker

45 Tack. Kontaktinformation: Henrik Andershed, professor Örebro universitet E-post:

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Läs mer

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Förutsättningar, bedömningar och insatser Cecilia Andrée Löfholm Catrine Kaunitz Råd för framtiden Norrköping 26 okt 2012 1 Normbrytande beteende Beteende

Läs mer

Hur strategiska är vi? - Mer systematiskt Mer effektivt?

Hur strategiska är vi? - Mer systematiskt Mer effektivt? Hur strategiska är vi? - Mer systematiskt Mer effektivt? H ENRIK ANDERSHED P R O F E S S O R I P S Y K O L O G I, D O C E N T I K R I M I N O L O G I Ö R E B R O U N I V E R S I T E T Tre frågor Hur kan

Läs mer

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning?

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning? Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY Therese Åström, socionom, doktorand, Centrum för psykiatriforskning, KI Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning? BBIC är inget standardiserat bedömningsinstrument

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Åtgärder för att stödja sociala insatsgrupper. Socialstyrelsens arbete 2013 2014

Åtgärder för att stödja sociala insatsgrupper. Socialstyrelsens arbete 2013 2014 Åtgärder för att stödja sociala insatsgrupper Socialstyrelsens arbete 2013 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden 2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden Nina Annas Fil.kand & Gy lärare Psykologi Magister Medicinsk vetenskap Leg Psykoterapeut

Läs mer

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt?

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt? Vad har du arbetet med förut och vad arbetar du med idag? Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur var skolgången för dig när du var liten? Var har du bott tidigare? Hur hade du det under din uppväxt?

Läs mer

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad december 2013 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon 090-16 12 20 sep 2013 Innehållsförteckning Social bedömning...

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

ADAD. Adolescent Drug Abuse Diagnosis. MANUAL för Socialtjänsten. Version April 2010

ADAD. Adolescent Drug Abuse Diagnosis. MANUAL för Socialtjänsten. Version April 2010 ADAD Adolescent Drug Abuse Diagnosis MANUAL för Socialtjänsten Version April 2010 Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Tel: 08-508 25 000 Hemsida:

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun FöräldraKOMET Lunds kommun FöräldraKOMET Om programmet För r vem? KOMET vänder v sig till föräldrar som har problem med barn som trotsar, bråkar och är utagerande (3-12 år) Resultat 35-50 50 % minskning

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

När unga missbrukar. Utred, agera och dokumentera

När unga missbrukar. Utred, agera och dokumentera När unga missbrukar Utred, agera och dokumentera Socialtjänstens arbete med ungdomar och unga vuxna med begynnande eller pågående missbruk gemensam tillsyn i Stockholm, Göteborg och Malmö Länsstyrelserna

Läs mer

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer - ett centralt perspektiv för att förstå antisocial utveckling

Risk- och skyddsfaktorer - ett centralt perspektiv för att förstå antisocial utveckling Risk- och skyddsfaktorer - ett centralt perspektiv för att förstå antisocial utveckling Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Vad pratar vi om Metropolit-studien Alla

Läs mer

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare En inblick i elevens ryggsäck - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare Sofia Kullberg Handledande lärare vid Valteri Skilla Speciallärare Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Livet i landet

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt

Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt Bild 1 Hur kan vi nå en tobaksfri skoltid? Evidensbaserade metoder och goda exempel maria.nilsson@epiph.umu.se www.psykologermottobak.se Bild 2 Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt Men

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention Cecilia Kjellgren universitetslektor/institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Unga som begår sexuella övergrepp Ungdomar 12-17

Läs mer

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Hemmasittare Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Några frågor som väcktes hos oss Hur definierar vi hemmasittare? Hur kan vi förstå problematiken

Läs mer

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

Om adhd en film om bemötande och förståelse i skolan

Om adhd en film om bemötande och förståelse i skolan Om adhd en film om bemötande och förståelse i skolan Frågor och förslag som uppmuntrar till diskussion 1 Inledning Ofta får barn och ungdomar med adhd svårigheter i skolan. I filmen Om adhd en film om

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ Lars Oscarsson professor socialt arbete Örebro universitet Utgångspunkten för Evidensbaserad praktik & systematisk

Läs mer

Barnets bästa när barn begått allvarliga brott

Barnets bästa när barn begått allvarliga brott Barnets bästa när barn begått allvarliga brott En studie om tolkningen av "barnets bästa" när unga går direkt från sluten ungdomsvård i princip ett straff till vård enligt LVU Kontakt: Michael ärnfalk,

Läs mer

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,

Läs mer

Utvärdering av framtidssamtalet med unga lagöverträdare i Hudiksvalls kommun

Utvärdering av framtidssamtalet med unga lagöverträdare i Hudiksvalls kommun Utvärdering av framtidssamtalet med unga lagöverträdare i Hudiksvalls kommun Kaj Gustafsson FoU Välfärd FoU rapport 2015:1 Utvärdering av framtidssamtalet med unga lagöverträdare i Hudiksvalls kommun

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

ORDNINGSREGLER LEXTORPSSKOLAN 2014-15

ORDNINGSREGLER LEXTORPSSKOLAN 2014-15 ORDNINGSREGLER LEXTORPSSKOLAN 2014-15 Våra regler på skolan och fritids är få och enkla. De är till för att alla ska trivas och lära sig under tiden vi är i skolan. Inomhusregler Vi använder ett trevligt

Läs mer

Policy & handlingsplan mot tobak, alkohol & narkotika

Policy & handlingsplan mot tobak, alkohol & narkotika Policy & handlingsplan mot tobak, alkohol & narkotika Gymnasieskola November 2003 (Reviderad juni 2006) Inledning Skolan har ett ansvar att motverka tobaksbruk, alkohol- och narkotikamissbruk bland elever

Läs mer

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

Pedagogisk beskrivning - gymnasieelev

Pedagogisk beskrivning - gymnasieelev 1 (5) Elisabeth Nilsson Jobs, leg psykolog Emma Högberg, leg psykolog 2013-01-25 Pedagogisk beskrivning - gymnasieelev Elevens namn: Elevens personnummer: Formuläret är ifyllt av: Skola: Program och år:

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

Jämställda stödinsatser i Askersunds kommun

Jämställda stödinsatser i Askersunds kommun Jämställda stödinsatser i Askersunds kommun Ett Gender Budgeting projekt Författare: Jan-Erik Eriksson Maria Ljungberg Gullvi Lönnström Annette Stenberg Sammanfattning Familjecentralen är ett samarbete

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Socialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse

Socialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse ocialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse ärardagarna i Örebro 2010.11.01 Innehåll ocialt och emotionellt lärande Risk och skyddsforskning ekens betydelse Förhållningssätt

Läs mer

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC 451 80 Uddevalla 1 Målsman för......... Välkomna till Barnavårdscentralen!.. är nu i 5 ½ - årsåldern och befinner sig i slutet av sin förskoleperiod.

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy för tobak, alkohol och andra droger som gäller både för elever och personal på Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun. Inledning Skolan

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb

Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb (071228 - v1.0) Som ett led i föreningens arbetsmiljöarbete är syftet med denna policy att vi skall ha en alkohol-och drogfri miljö i föreningen och att

Läs mer

Projektplan Sociala insatsgrupper m.m.

Projektplan Sociala insatsgrupper m.m. Projektplan Sociala insatsgrupper m.m. Polisavdelningen Christina Kiernan 2011-05-31 Projektplan 2 (14) Projektplan INNEHÅLL 1 UPPDRAGET...3 1.1 Bakgrund och problembild...3 1.2 Syfte...4 1.3 Frågeställningar...4

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Termin 4 VFU-period 1, 2 och 3 Termin

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Pressträff om resultaten från Stockholmsenkäten 14 Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Nationell strategi för ANDT-politiken 11-15

Läs mer

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Metoder för stöd till barn som anhöriga Metoder för stöd till barn som anhöriga Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Pågående arbeten Arbetet pågår nu med två kunskapsöversikter: Metoder för stöd till barn och unga med föräldrar som har

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Killar och strategiska brott

Killar och strategiska brott Preventionscentrum Stockholm Killar och strategiska brott Riskfaktorer bland unga killar i Stockholms stad 1 Killar och strategiska brott Riskfaktorer bland unga killar i Stockholms stad Preventionscentrum

Läs mer

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Innehåll Inledning... 5 Projektet Psynk psykisk hälsa, barn och unga... 5 Första linjen... 5 Utvärdering av

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr.

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. i socialt arbete Utgångspunkter för avhandlingsprojektet MVG-projektet Effektutvärdering

Läs mer

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Förväntansdokument. Utfärdat augusti 2012

Förväntansdokument. Utfärdat augusti 2012 Förväntansdokument Utfärdat augusti 2012 Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.

Läs mer

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda Västernorrlandsmodellen ett sätt lyssna till barns röster om mötet med socialtjänsten Ger det enskilda

Läs mer

Handlingsplan vid misstanke eller upptäckt av skadligt bruk av alkohol och droger

Handlingsplan vid misstanke eller upptäckt av skadligt bruk av alkohol och droger Handlingsplan vid misstanke eller upptäckt av skadligt bruk av alkohol och droger Beslut: Rektor 2015-09-07 Revidering: - Dnr: DUC 2015/1461/10 Gäller fr o m: 2015-09-07 Ersätter: Handlingsplan vid misstanke

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT ALKOHOL OCH NARKOTIKA

HANDLINGSPLAN MOT ALKOHOL OCH NARKOTIKA 1997-06-12 Reviderad 2006-08-10 HANDLINGSPLAN MOT ALKOHOL OCH NARKOTIKA GYMNASIESKOLORNA I KATRINEHOLMS KOMMUN Innehåll Inledning Målsättning Att förebygga missbruk skolans ansvar Åtgärder vid oro om missbruk

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning. Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22

Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning. Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22 Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22 Kunskaper om jämställdhet påverkar skolklimatet, skolklimatet påverkar

Läs mer

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer