ESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer"

Transkript

1 ESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer Henrik Andershed, Professor Anna-Karin Andershed, Docent Verksamma vid CAPS Örebro universitet

2 Checklistan/instrumentet Den checklista om risk- och skyddsfaktorer som Henrik Andershed hänvisar till i hans Forskargrandprixframträdande den 27/ är ESTER-bedömning.

3 Tack till våra forskningsfinansiärer Utveckling och utvärdering av checklistan/instrumentet ESTER Vetenskapsrådet Socialstyrelsen (fd. UPP-centrum)

4 Betydelsen av bra bedömning/utredning Kan vi komma fram till vilka insatser en ung person behöver om vi inte innan vet vilka specifika behov han/hon har? Sannolikt inte Kan vi ge effektiva insatser om vi inte innan - vet vilka specifika behov den unge och familjen har? Sannolikt inte Helt fundamentalt med bra/behandlingsrelevanta bedömningar! Vi bör bland annat bedöma/identifiera risk- och skyddsfaktorer för att veta vilka de specifika behoven är Då ger vi oss bra förutsättningar för insatserna

5 Bedömning Insatser (Andershed, Andershed & Farrington, 2012) Strukturerad bedömning av risk och skyddande faktorer, av utbildade professionella Observerade faktorer Starka riskfaktorer, t.ex. Aggressivitet Hyperaktivitet Bristfälligt föräldraskap Rejektion Svaga skyddande faktorer, t.ex. Tillgivenhet Trygghet Analys av utbildade professionella rörande Risk? Behov? Responsivitet? Analys för att utforma en plan för insatser Tillgängliga insatser Intervention A Intervention B Intervention C Intervention D Intervention E Uppföljning, uppföljande bedömning

6 Betydelsen av samstämmiga bedömningar/utredningar Det får inte vara utredar-/personbundet hur en bedömning/utredning blir Vi ska sträva efter samstämmiga bedömningar Vi förväntar oss väl samma diagnos/resultat av två olika läkare? Vi ska förvänta oss samstämmiga bedömningar av professionella som arbetar med psykosocialt utredningsarbete, t.ex: psykologer, socialsekreterare, psykiatriker, m.fl. Strukturerade bedömningsinstrument om de används rätt kan bidra i detta!

7 Exempel på strukturerade bedömningsinstrument (se För att bedöma risk- och skyddsfaktorer för normbrytande/aggressivt beteende hos unga Early Assessment of Risk List for Boys / Girls (EARL 20-B / EARL 21-G) Syfte: att bedöma risken för antisocialt beteende hos pojkar/flickor under 12 år, samt tjäna som bas för val av insatser Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY) Syfte: bedöma risken för våld bland ungdomar, år, samt tjäna som bas för val av insatser Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer (ESTER)

8 Vad är ESTER? (se Andershed & Andershed, 2010) Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer. Ett forskningsbaserat bedömningssystem som innehåller (1) ett screeningsystem (ESTER-screening) (2) ett strukturerat bedömningsinstrument (ESTERbedömning). Ett datorstöd som förenklar tolkning av resultat, professionellt samarbete, etc. Risk-behovsbedömning av risker och skydd bland unga (0-18 år) med eller i riskzonen för normbrytande beteende Kan användas både i förebyggande och behandlande sammanhang ESTER

9 Att användas av alla verksamheter som arbetar med barn och ungdomar Samtliga som går utbildning kan använda ESTER (oavsett förkunskaper) Använder ett neutralt, basalt språk och sätt att mäta risker och skydd som alla verksamheter ska kunna acceptera, hantera och tycka är relevant Förbättra kommunikation och samarbete mellan verksamheter Datorstödet förenklar samarbete

10 ESTER-bedömning Strukturerat risk-behovsbedömningsinstrument av risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende 19 risk- och skyddsfaktorer Beslutstöd inför insatser Inbjuder till uppföljande bedömningar (t.ex. före och efter insatser) Datorstöd som förenklar tolkning, presentation och samarbete

11 Riskfaktorer som bedöms med ESTERbedömning Hos den unge Hos familjen Trotsighet, ilska eller oräddhet Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer Negativa problemlösningar, tolkningar eller attityder Nedstämdhet eller självskadande beteende Normbrytande beteende Alkohol- eller droganvändning Problematiska kamratrelationer Föräldrarnas egna svårigheter Svårigheter i föräldrabarnrelationen Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier

12 Skyddsfaktorer som bedöms med ESTERbedömning Hos den unge Hos familjen Positiv skolanknytning och prestationer Positiva förhållningssätt eller problemlösningar Positiva umgängen och aktiviteter Den unges medvetenhet och motivation Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd Föräldrarnas positiva attityder och uppfostringsstrategier Föräldrarnas medvetenhet och motivation

13 Hur man bedömer en faktor med ESTER-bedömning

14 Bedömning av risk- och skyddsfaktorer Minst två av dessa källor Information från: Samtal/intervju med förälder/ föräldrar vid ett eller flera tillfällen Information från: Samtal/intervju med den unge Observation av den unge Information från: ESTER-screening Bedömning av de 19 faktorerna i ESTER-bedömning - görs av dig som professionell - Basera bedömningen på så många olika informationskällor och miljöer som möjligt. Dokumentera i Informationsbas från vem och när (datum) information inhämtades. Information från: Samtal/intervju med förskollärare/lärare Information från: Akt/journal Annan/Annat Planering av insatser Dokumenteras i Planerade insatser.

15 Datorstöd Användarvänligt Underlättar: Tolkning och presentation av resultat Visualiserar resultaten på enkelt sätt Rapporterna som produceras kan användas direkt med föräldrar och den unge Samarbete mellan kollegor och verksamheter Kan enkelt dela och flytta klient till annan ESTER-användare

16 Risk-skydds profil

17 Sammanställning över tid av varje risk- och skyddsfaktor I detta fall har fyra bedömningar gjorts

18 Leder användning av ESTER-bedömning till samstämmiga bedömningar? (Andershed m.fl., 2010) Två oberoende ESTER-bedömare bedömer helt oberoende av varandra samma ungdomar 30 flickor på SiS-institution

19 (Andershed m.fl., 2010)

20 Struktur (instrument) bättre än ostruktur (inget instrument)? En vanlig hypotes bland forskare: Bedömningar som görs med hjälp av ett strukturerat instrument leder inte bara till samstämmiga och adekvata bedömningar utan också mer adekvata och samstämmiga bedömningar jämfört med när ett strukturerat instrument INTE används Stämmer det?

21 Vad visar tidigare forskning om detta? Bedömningar med hjälp av instrument ger relativt bra till riktigt bra samstämmighet Studier på t.ex. instrumenten EARL-20B, SAVRY, ESTERbedömning Bedömningar utan strukturerade instrument tenderar att vara mindre samstämmiga men svårt att uttala sig om T.ex. mindre vinjettstudier som studerat socialsekreterares bedömningar Vi saknar studier som jämför bedömningar som gjorts med och utan ett strukturerat instrument Vi vet egentligen inte om t.ex. SAVRY, EARL-20B eller ESTER-bedömning är bättre än ostrukturerade bedömningar!

22 Mer samstämmigt än vad? Leder användning av ESTER-bedömning till: att professionella i större utsträckning identifierar risk- och skyddsfaktorer mer korrekta /adekvata bedömningar att man missar färre viktiga saker i bedömningar mer behandlingsmässigt relevanta bedömningar jämfört med när man INTE använder ett strukturerat instrument?

23 En vinjettstudie Are Structured Assessments of a Youths Risks and Needs Really Better Than Unstructured? A Case Vignette Study (Andershed & Andershed, in prep.)

24 Metod: Vinjettmetoden Steg 1: Vinjetten (om Kalle 14 år) författas och realismskattas av två praktiker med erfarenhet av socialt arbete med unga. Skattningen blev 9,5 av 10. Steg 2: En strukturerad kategorisering görs av de saker som beskrivs i vinjetten och delas upp i två Steg 3: kategorier: (1) forskningsbaserade riskfaktorer (2) forskningsbaserade skyddsfaktorer Vinjetten bedöms: Med hjälp av ESTER-bedömning av 30 oberoende socialsekreterare Utan något strukturerat instrument av 30 andra oberoende socialsekreterare Steg 4: Samtliga utlåtanden/bedömningar läses igenom av två oberoende forskare vilka bedömer vilka risk- och skyddsfaktorer som tagits upp i de 60 bedömningarna Steg 5: För att även få ett mått på vad andra praktiker anser om de aktuella bedömningarna lät vi sedan andra praktiker socialchefer - bedöma de 60 bedömningarna Är bedömningen adekvat/bra? Missas viktiga områden? Var blinda inför (de visste ej) om bedömningen ifråga var gjord med ESTER-bedöming eller ej.

25 60 socialsekreterare och fyra chefer vid socialtjänstenheter deltog i studien 30 socialsekreterare - använde ESTERbedömning Samtliga utbildade i ESTER 28 kvinnor 2 män Ålder mellan 25 och 60 år. Medelålder= 40,1 år (SD=10,61). Arbetat i snitt 7,8 år som socialsekreterare och 6,8 år med utredning av barn och ungdomar. 30 socialsekreterare - använde inget strukturerat instrument (de flesta använder BBIC som stöd) 27 kvinnor 3 män Ålder mellan 25 och 59 år. Medelålder= 37,9 år (SD=9,83). Arbetat i snitt 8,6 år som socialsekreterare och 6,4 år med utredning av barn och ungdomar.

26 Metod: Totalt 60 socialsekreterare + fyra chefer vid socialtjänstenheter (forts.) De fyra cheferna Två chefer bedömde samma 30 bedömningar Dvs. två oberoende bedömningar av samtliga 60 bedömningar Cheferna visste ej om bedömningarna var gjorda med hjälp av ESTER-bedömning eller ej Svarade på frågor såsom: På hela taget en adekvat bedömning? Missat något? Föreslås rätt insatser?

27 Vinjetten Totalt 1,5 A4-sidor

28 Instruktioner till de 60 socialsekreterarna + Övergripande information om studiens syfte, etc.

29 Frågeformuläret till de 60 socialsekreterarna

30 Exempel på frågor Formuläret till cheferna

31 Vilka riskfaktorer finns i vinjetten? Riskfaktor Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer I vinjetten Kalle har enligt klassföreståndaren svårt att koncentrera sig längre stunder, blir lätt störd av andra och ligger efter i flera ämnen i skolan. I något enstaka ämne ligger han väldigt långt efter de övriga i klassen. Det händer då och då att Kalle gör och säger saker utan att tänka efter före, t.ex. svarar rakt ut i klassen utan att räcka upp handen. Han är väldigt fysiskt aktiv, rastlös och sitter sällan stilla längre stunder, något som gör att han bland annat stör andra elever under lektionstid. Kalle blev enligt mamman inte speciellt skakad av att ha åkt fast för snatteriet. Han har inte uttryckt någon oro över detta eller pratat om det på något sätt. Ligger efter i flera ämnen i skolan. I något enstaka ämne ligger han väldigt långt efter de övriga i klassen. Mamman och pappan oroar sig mycket för Kalles skolgång. De är måna om att Kalle ska ha en bra skolgång och pratar ofta med honom om hur viktigt det är med skolan. De ser att han hamnar efter och att han har svårt att sitta still och koncentrera sig längre stunder. De har det också svårt med att få honom att göra läxor hemma.

32 Vilka riskfaktorer finns i vinjetten? (forts.) Riskfaktor Normbrytande beteende Alkohol- eller droganvändning Problematiska kamratrelationer Svårigheter i föräldrabarnrelationen Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier I vinjetten Kalle blev hemskjutsad av polisen för ett par veckor sedan då han åkt fast för snatteri i en matvaruaffär. Han hade snattat flera godispåsar och blev tagen på bar gärning i butiken av väktare. Då erkände han för polisen (som kallades till butiken) att han tagit saker i butiker flera gånger förut, det senaste halvåret, ca 5-10 gånger. Mamman berättar också att de som föräldrar noterat att Kalle har börjat dricka alkohol. De har ibland (ca 2-3 gånger i månaden enligt mamman) fester hemma hos någon i fotbolls eller innebandylaget och Kalle kommer då hem och luktar alkohol. Så har det varit under det senast halvåret ungefär. Kalle uppger då också till mamman att han alltid gör detta (snattar) tillsammans med ett antal kamrater från innebandylaget som också tar saker i butikerna. De hamnar i diskussioner och t.o.m. bråk med Kalle nästan varje dag på grund av hans svårigheter i skolan och att han inte gör sina läxor, etc. Ibland blir de så osams så att Kalle inte vill prata med föräldrarna på flera dagar. Ibland blir de så osams så att Kalle inte vill prata med föräldrarna på flera dagar. Mamman säger att hon och pappan inte vet hur de ska hantera detta.

33 Resultat: Vilka riskfaktorer identifierar man? Riskfaktor Med ESTERbedömning (n=30) Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter 97%+ 83% Utan instrument (n=30) Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger 60%** 7% Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer 87% 73% Normbrytande beteende 97%* 80% Alkohol- eller droganvändning 97%* 80% Problematiska kamratrelationer 77%** 30 Svårigheter i föräldra-barnrelationen 77%** 40% Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier 90%** 37% * ** eller + innebär signifikant skillnad mellan grupperna.

34 Resultat: Hur många av dessa åtta riskfaktorer har man identifierat? Antal riskfaktorer man identifierat Med ESTERbedömning (n=30) Samtliga 8 37% 0% 7 20% 10% 6 30% 20% 5 13% 17% 4 0% 23% 3 0% 17% 2 0% 3% 1 0% 7% 0 0% 3% Utan instrument (n=30)

35 Vilka skyddsfaktorer finns i vinjetten? Skyddsfaktor Positiv skolanknytning och prestationer Positiva förhållningssätt eller problemlösningar Positiva umgängen och aktiviteter Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd I vinjetten Han har flera kamrater, i sin egen och andra klasser på skolan som han umgås med under skoltid och verkar trivas väldigt bra med dem. De spelar ofta fotboll eller innebandy utomhus på rasterna. Kalle är enligt klassföreståndaren en go, trevlig och artig kille som är lätt att tycka om. Han har flera kamrater, i sin egen och andra klasser på skolan som han umgås med under skoltid och verkar trivas väldigt bra med dem. De spelar ofta fotboll eller innebandy utomhus på rasterna. Båda föräldrarna är alltid med på föräldramöten och någon av dem kommer på utvecklingssamtalen angående Kalle. De visar ett stort intresse för Kalles skolgång och undrar ofta hur det går för honom i skolan. Klassföreståndaren säger att föräldrarna verkar väldigt engagerade i Kalle.

36 Resultat: Vilka skyddsfaktorer identifierar man? Skyddsfaktor Med ESTERbedömning (n=30) Positiv skolanknytning och prestationer 37%** 0% Positiva förhållningssätt eller problemlösningar 20%* 0% Positiva umgängen och aktiviteter 43%** 3% Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd 57%** 7% Utan instrument (n=30) * eller ** innebär signifikant skillnad mellan grupperna.

37 Resultat: Hur många av dessa fyra skyddsfaktorer har man identifierat? Antal skyddsfaktorer man identifierat Med ESTERbedömning (n=30) Samtliga 4 10% 0% 3 20% 0% 2 20% 3% 1 17% 3% 0 33% 94% Utan instrument (n=30)

38 Resultat: Chefernas uppfattning om bedömningarna Med ESTERbedömning (n=30) Utan instrument (n=30) T-värde (fg) På hela taget en adekvat/bra bedömning? 1. Inte alls adekvat 2. I viss mån adekvat 3. Adekvat 4. Mycket adekvat Missat att uppmärksamma saker? 1. Nej 2. Ja, något enstaka 3. Ja, flera Är det rätt insatser som föreslås? 1. Nej, troligen inte 2. Ja, delvis 3. Ja, sannolikt Medelvärde Medelvärde 2,78 2,42 2,43*** (58) 1,43 1,88-4,26*** (58) 2,12 1,95 1,48+ (58) *** eller + innebär signifikant skillnad mellan grupperna.

39 Resultat: Chefernas uppfattning om bedömningarna (forts.) På hela taget en adekvat/bra bedömning? Med ESTERbedömning (n=30) Inte alls adekvat 2% 10% Adekvat - Mycket adekvat 58%+ 38% Missat att uppmärksamma saker? Nej 58%+ 35% Ja, flera 2%* 23% Är det rätt insatser som föreslås? Nej, troligen inte 13% 25% Ja, sannolikt 25% 20% * eller + innebär signifikant skillnad mellan grupperna. Utan instrument (n=30)

40 När professionella gör ESTER-bedömningar på riktiga barn och ungdomar? ESTER-bedömningar i vanlig praktik jämfört med barn som inte bedöms med ESTER-bedömning Socialtjänst och förskola/skola och i samverkansteam 65 ESTER-bedömda barn och ungdomar 85% pojkar Ålder: 1-17 år. m = 10,29 (SD =3,96) 30 barn och ungdomar i en jämförelsegrupp 80% pojkar Ålder: 1-18 år. m = 10,25 (SD = 4,38) De följdes i 1 år efter den första bedömningen.

41 Användning av ESTER-bedömning relaterat till att normbrytande beteende minskar mer? Normbrytande beteende 1,5 1,45 1,4 1,35 1,3 ESTER-bedömning vid första bedömning Ej ESTER-bedömning vid första bedömning 1,25 Första bedömning 1-årsuppföljning

42 Professionellas beskrivning av insatserna Insatserna har fokuserat på att förändra evidensbaserade riskoch skyddsfaktorer för normbrytande beteende Insatserna har skräddarsytts efter den unges specifika behov (risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende) ESTER-bedömning vid första bedömning N=65 81% 17% 67% 73% Ej ESTER-bedömning vid första bedömning N=30

43 Sammanfattning Användning av ESTER-bedömning har samband med att: Fler forskningsbaserade risk- och skyddsfaktorer bärs fram i en bedömning Problembeteende minskar mer över tid Att professionella anser att de i högre utsträckning fokuserar på riskoch skyddsfaktorer i insatser Att professionella, enligt chefer i socialtjänsten: gör bättre/mer adekvata bedömningar i mindre utsträckning missar viktiga saker tenderar att föreslå mer adekvata insatser jämfört med när man inte använder ett strukturerat instrument (men t.ex. BBIC) BBIC räcker inte till för att ge bedömaren vägledning vad gäller riskskyddsfaktorer

44 Slutsatser Bedömning av risk- och skyddsfaktorer kan leda till effektivare insatser! Kräver dock att vi har insatser att erbjuda till de aktuella faktorerna och att vi skräddarsyr Kräver att vi känner till vad våra insatser gör! Vilka risk- och skyddsfaktorer kan man konkret arbeta med i insatsen X? Strukturerad bedömning av risk- och skyddsfaktorer med hjälp av instrument har flertalet fördelar jämfört med att inte använda instrument Samstämmighet rättssäkerhet Missar färre saker

45 Tack. Kontaktinformation: Henrik Andershed, professor Örebro universitet E-post:

Vikten av att bättre utreda ungas behov innan insats - Risk- och skyddsfaktorer

Vikten av att bättre utreda ungas behov innan insats - Risk- och skyddsfaktorer Vikten av att bättre utreda ungas behov innan insats - Risk- och skyddsfaktorer Henrik Andershed Kriminologi / Psykologi Verksam vid Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Örebro universitet

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Läs mer

Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER

Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER Strukturerad bedömning En kort presentation av EARL och ESTER Identifiering och utredning En förutsättning för en tidig insats är en tidig identifiering. En effektiv utredning måste vara individuell Identifiering

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr.

Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr. Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga Anna-Karin Andershed, Fil. dr. Dagens fokus - Vad är risk och vad är skydd? - Exemplet normbrytande beteende - Bedömning av risk- och skyddsfaktorer - Kopplingen

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Läs mer

Välkommen till Miniprojekt Pinocchio Lerum

Välkommen till Miniprojekt Pinocchio Lerum Välkommen till Miniprojekt Pinocchio Lerum HUR? Utveckla arbetsmetoder och samarbetsformer mellan verksamheter och organisationer som främjar förebyggande arbete och tidiga insatser. Använda det strukturerade

Läs mer

Baseras på: Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Baseras på: Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Läs mer

Skydds- och riskfaktorer för normbrytande beteende Hur och varför i praktiskt arbete?

Skydds- och riskfaktorer för normbrytande beteende Hur och varför i praktiskt arbete? Skydds- och riskfaktorer för normbrytande beteende Hur och varför i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi och kriminologi CAPS Center for Criminological and Psychosocial Research Örebro

Läs mer

Projekt Minipinocchio. Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas

Projekt Minipinocchio. Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas Projekt Minipinocchio Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas Genombrottsmetoden ESTER: Risk- och skyddsfaktorer www.ester-bedomning.se Förändringskoncept: Samverka över verksamhetsgränser Samverka

Läs mer

Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer hos barn Hur göra i praktiskt arbete?

Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer hos barn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer hos barn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Verksamma vid CAPS center for Criminological

Läs mer

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Förutsättningar, bedömningar och insatser Cecilia Andrée Löfholm Catrine Kaunitz Råd för framtiden Norrköping 26 okt 2012 1 Normbrytande beteende Beteende

Läs mer

Risk och skydd, skyddsbedömningar och standardiserade bedömningsmetoder

Risk och skydd, skyddsbedömningar och standardiserade bedömningsmetoder VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSDAG OM Risk och skydd, skyddsbedömningar och standardiserade bedömningsmetoder 29 APRIL 2016, HÄRNÖSAND SAMBIBLIOTEKET För handläggare och chefer inom socialtjänstens myndighetsområde,

Läs mer

Förbättringsteamet. IFO 2 socialsekreterare IFO. 2 socialsekreterare. 4 samordnare. 4 samordnare. Lekstorpsskolan. Lekstorpsskolan

Förbättringsteamet. IFO 2 socialsekreterare IFO. 2 socialsekreterare. 4 samordnare. 4 samordnare. Lekstorpsskolan. Lekstorpsskolan Förbättringsteamet IFO IFO 2 socialsekreterare 2 socialsekreterare Lekstorpsskolan Lekstorpsskolan KRESAM KRESAM 4 samordnare 4 samordnare Specialpedagog Specialpedagog Kurator Kurator BUP BUP 2 2 psykologer

Läs mer

Hur strategiska är vi? - Mer systematiskt Mer effektivt?

Hur strategiska är vi? - Mer systematiskt Mer effektivt? Hur strategiska är vi? - Mer systematiskt Mer effektivt? H ENRIK ANDERSHED P R O F E S S O R I P S Y K O L O G I, D O C E N T I K R I M I N O L O G I Ö R E B R O U N I V E R S I T E T Tre frågor Hur kan

Läs mer

Behöver vi checklistor och instrument?

Behöver vi checklistor och instrument? Behöver vi checklistor och instrument? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Verksam vid CAPS center for Criminological And PsychoSocial research www.oru.se/jps/caps Örebro universitet,

Läs mer

NORMBRYTANDE BETEENDE I BARNDOMEN. Identifiering Bedömning Insats

NORMBRYTANDE BETEENDE I BARNDOMEN. Identifiering Bedömning Insats NORMBRYTANDE BETEENDE I BARNDOMEN Identifiering Bedömning Insats VILKA BARN ÄR DET VI TALAR OM? Barn som uppvisar normbrytande beteende Beteende som bryter mot rådande normer och regler i den miljö individen

Läs mer

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Jämställdhetsgal(n)a 2010-12-08 Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Carina Cannertoft, Innehåll Vad är Stockholmsenkäten? Psykisk och psykosomatisk hälsa Mobbning ANT Kill- och tjejrapporter Hur genomförs

Läs mer

Förändringskonceptens bakgrund

Förändringskonceptens bakgrund Förändringskonceptens bakgrund De 11 Förändringskoncepten baseras på empirisk forskning (evidens) om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende i barndomen, samt om av vad som fungerar i termer

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer

Antisociala ungdomar

Antisociala ungdomar Strukturerad bedömning av risk för allvarlig brottslighet ett nödvändigt steg i professionaliseringen av arbetet runt lagöverträdande ungdomar varför då? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog

Läs mer

Bedömning av unga med eller i riskzonen för normbrytande beteende: En studie av ESTER-bedömnings interbedömarreliabilitet.

Bedömning av unga med eller i riskzonen för normbrytande beteende: En studie av ESTER-bedömnings interbedömarreliabilitet. Bedömning av unga med eller i riskzonen för normbrytande beteende: En studie av ESTER-bedömnings interbedömarreliabilitet Sammanfattning Unga med normbrytande beteende löper en relativt hög risk för en

Läs mer

aéüåuüçàtçwx uxàxxçwx e á~@ Év{ á~çwwáyt~àéüxü? uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ

aéüåuüçàtçwx uxàxxçwx e á~@ Év{ á~çwwáyt~àéüxü? uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ aéüåuüçàtçwx uxàxxçwx e á~@ Év{ á~çwwáyt~àéüxü? uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ Anna-Karin Andershed Fil. dr. & universitetslektor i psykologi verksam vid Akademin för Juridik, Psykologi och Socialt arbete Örebro

Läs mer

Vad är SOFIA-studien?

Vad är SOFIA-studien? Vad är SOFIA-studien? En vetenskaplig studie av barns utveckling och anpassning i samarbete mellan Örebro universitet, Karlstads universitet och Karlstads kommun. 1 Övergripande syften och mål Att bättre

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

-NYTT #4:2013. www.sofiastudien.se

-NYTT #4:2013. www.sofiastudien.se -NYTT #4:213 Detta är det fjärde numret av SOFIA-nytt ett nyhetsbrev om den vetenskapliga studien SOFIA (Social Och Fysisk utveckling, Insatser och Anpassning). Studien genomförs i samarbete mellan Karlstads

Läs mer

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att

Läs mer

Beteendestörningar hos barn och ungdomar

Beteendestörningar hos barn och ungdomar Beteendestörningar hos barn och ungdomar Clara Hellner Gumpert Docent/lektor i barn- och ungdomspsykiatri Verksamhetschef, Centrum för psykiatriforskning Disposition Definition och omfattning Psykiatrins

Läs mer

Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com

Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012 gunborg.brannstrom@gmail.com 1 Missbruk påverkar hela familjen Risk- och skyddsfaktorer i föräldraskapet Kartläggning av föräldrar i missbruks- och beroendevården

Läs mer

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning.

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. LORDIA- LONGITUDINAL RESEARCH ON DEVELOPMENT IN ADOLESCENCE Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. Fokus på sociala

Läs mer

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr Varför är det såhär & vad ska vi göra? Aldrig förr har så få ungdomar använt alkohol och narkotika

Läs mer

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete Vad

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,

Läs mer

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun FöräldraKOMET Lunds kommun FöräldraKOMET Om programmet För r vem? KOMET vänder v sig till föräldrar som har problem med barn som trotsar, bråkar och är utagerande (3-12 år) Resultat 35-50 50 % minskning

Läs mer

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt?

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt? Vad har du arbetet med förut och vad arbetar du med idag? Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur var skolgången för dig när du var liten? Var har du bott tidigare? Hur hade du det under din uppväxt?

Läs mer

Stockholmsenkäten 2008

Stockholmsenkäten 2008 SIDAN 1 Stockholmsenkäten 2008 Ungdomars drogvanor, psykiska hälsa och upplevelse av skolan. Stockholmsenkäten Utgör underlag för planering av och beslut om preventiva insatser. Mäter normbrytande beteende,

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 2012 Temarapport: Droger och spel Gymnasieskolans årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning

Läs mer

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning?

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning? Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY Therese Åström, socionom, doktorand, Centrum för psykiatriforskning, KI Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning? BBIC är inget standardiserat bedömningsinstrument

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt

Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt Bild 1 Hur kan vi nå en tobaksfri skoltid? Evidensbaserade metoder och goda exempel maria.nilsson@epiph.umu.se www.psykologermottobak.se Bild 2 Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt Men

Läs mer

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon 090-16 12 20 sep 2013 Innehållsförteckning Social bedömning...

Läs mer

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 1 Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är ADHD? 3. Vad innebär svårigheterna? 4. Vad händer i hjärnan? 5. Grundläggande förhållningssätt 6.

Läs mer

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad december 2013 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

Föräldrar är viktiga!

Föräldrar är viktiga! Allmän info om ÖPP i Skövde 27 september [1] Föräldrar är viktiga! Ett konkret exempel på hur tonårsföräldrar kan involveras i det alkoholoch drogförebyggande arbetet Vad är ÖPP? [2] ÖPP är en kunskapsbaserad

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 14-9- 1 Stockholmsenkäten 14 Temarapport: Droger Gymnasieskolan årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 14-9- 2 Kartlägga drogvanor, kriminalitet,

Läs mer

Utredning på Statens institutionsstyrelse (SiS)

Utredning på Statens institutionsstyrelse (SiS) Utredning på Statens institutionsstyrelse (SiS) 2012-10-24 Eva da Silva Diana Klugman HK, SiS Målgrupp, lagrum och antal institutionsplatser Vuxna med missbruk LVM Lagen om Vård av Missbrukare i vissa

Läs mer

Handlingsplan. för arbetet med att motverka olovlig frånvaro på Lillåns skolor. Läsåret 2013/2014

Handlingsplan. för arbetet med att motverka olovlig frånvaro på Lillåns skolor. Läsåret 2013/2014 Handlingsplan för arbetet med att motverka olovlig frånvaro på Lillåns skolor Läsåret 2013/2014 1. Inledning Alla skolpliktiga barn och ungdomar har ovillkorlig rätt till utbildning. Kommunen har ansvar

Läs mer

Projektbeskrivning och utvärdering av GRETA-projektet

Projektbeskrivning och utvärdering av GRETA-projektet Projektbeskrivning och utvärdering av GRETA-projektet Inledning Under höstterminen 2012 startade upp ett nytt projekt för barn på Långbrottskolan. Barnen var i behov av stöd under sin fritid. Barnen var

Läs mer

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan Skolan förebygger - om hälsa, lärande och prevention i skolan Ett regeringsuppdrag År 2005-2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolverket Myndigheten för skolutveckling Alkoholkommittén Mobilisering

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 12 Temarapport: Droger Grundskolans årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk-

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård -Ny lag 2011-08-01 (Prop. 2010/11:107) Brå: Råd för framtiden 25-26 oktober 2012 Maria Hultén LSU-institutioner Johannisberg, Kalix -Utvisningsdömda Klarälvsgården,

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer

Stockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande 6.-549/14 Sida 1 (5) 2014-11-15 Handläggare Susanne Aplehag Balotis Telefon: 08-508 15 049 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport Brott och utsatthet för brott 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport Brott och utsatthet för brott 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkäten 12 Temarapport Brott och utsatthet för brott 12 Årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 2012 Temarapport: Droger och spel Grundskolans årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning

Läs mer

ESTER-screening och dess konvergenta validitet gentemot tidigare screeninginstrument till unga med eller i riskzonen för normbrytande beteende

ESTER-screening och dess konvergenta validitet gentemot tidigare screeninginstrument till unga med eller i riskzonen för normbrytande beteende ESTER-screening och dess konvergenta validitet gentemot tidigare screeninginstrument till unga med eller i riskzonen för normbrytande beteende Sammanfattning ESTER-screening är ett frågeformulär som syftar

Läs mer

Likabehandling

Likabehandling Gideälvens skolområde September 2012 Årlig plan Likabehandling 2012-2013 Trehörningsjöskolan Kottens förskola Likabehandlingsarbete 2012 Introduktion till likabehandlingsplanen för Trehörningsjöskolan

Läs mer

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30 Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Drogförebyggare Håkan Fransson 1 Undersökning genomförd i Essunga

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 14 Elevundersökning i årskurs 9 och årskurs 2 gymnasiet Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning om

Läs mer

Föräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år

Föräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år Föräldrastödskurser i Halland för dig med barn mellan 2-18 år Det är inte alltid lätt att vara förälder Känner du att du ofta hamnar i tjatkarusellen och skulle vilja ha fler trevliga stunder tillsammans

Läs mer

Skolan som arena för ANDT-prevention

Skolan som arena för ANDT-prevention Skolan som arena för ANDT-prevention Utvärdering av kontraktsmetoden Johanna Hulldin & Susanna Geidne Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Syfte Att förbättra kunskapsbasen

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 212 Temarapport: Droger och spel Gymnasieskolans årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning

Läs mer

Bilaga 1: Diagram och statistiska uppgifter från SDQ analysverktyget, referensvärden mm.

Bilaga 1: Diagram och statistiska uppgifter från SDQ analysverktyget, referensvärden mm. A1: Barnens självskattning vid första mättillfället (Svar inkom från totalt 17 barn vid första mättillfället.) A2: Barnens självskattning vad andra mättillfället (4 barn hade hoppat av och endast 13 svarade

Läs mer

Förebygga våld mot barn

Förebygga våld mot barn Förebygga våld mot barn Tre experimentella fallstudier av metoden Tryggare barn i Socialtjänsten Anna Mautner, leg psykolog Magelungen utveckling anna.mautner@magelungen.com 076-171 72 78 Illustratör:

Läs mer

1

1 www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter

Läs mer

Stentägtskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stentägtskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Stentägtskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola 1-3, fritidshem Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016 16-9-2 1 Stockholmsenkäten 16 Temarapport: Droger Gymnasieskolan årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 16-9-2 2 Kartlägga drogvanor, kriminalitet,

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016 16-9-12 1 Stockholmsenkäten 16 Temarapport: Droger Grundskolan årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 16-9-12 2 Kartlägga drogvanor, kriminalitet,

Läs mer

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,

Läs mer

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer

Läs mer

Ärendebeskrivning. Förvaltningens yttrande LULEÅ KOMMUN. Beredningen 2009-10-30. Allmänna utskottet 2009-11-10 79 14. Socialnämnden 2009-11-23 168 17

Ärendebeskrivning. Förvaltningens yttrande LULEÅ KOMMUN. Beredningen 2009-10-30. Allmänna utskottet 2009-11-10 79 14. Socialnämnden 2009-11-23 168 17 Allmänna utskottet 2009-11-10 79 14 Socialnämnden 2009-11-23 168 17 Dnr 2009/375-751 Redovisning av beviljade medel 140 000 kr till projektet Pinocchio ett genombrottsprojekt för tidig identifiering av

Läs mer

Utvald statistik ur Stockholmsenkäten 2012

Utvald statistik ur Stockholmsenkäten 2012 Utvald statistik ur Stockholmsenkäten Statistiken presenterar ett urval resultat från Stockholmsenkäten för elever i årskurs 9 mellan åren, och. Antal svarande elever 250 200 150 100 50 0 Antal svarande

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 12 Temarapport: Droger och spel Grundskolans årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning

Läs mer

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------

Läs mer

SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET?

SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET? SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET? 2 Innehåll 1 Inledning 3 2 Förutsättningar för arbetsmetoden 4 2.1 Ansvarsfördelning 4 2.2 Information till socialtjänsten 4 2.3 Sociala insatsgrupper i förhållande till

Läs mer

Att Arbeta med Pojkar som Agerar ut Sexuellt

Att Arbeta med Pojkar som Agerar ut Sexuellt Att Arbeta med Pojkar som Agerar ut Sexuellt Att upptäcka och minimera risker i behandling 2 Vad gäller: Utbildning Socialekonomisk status Etnisktbakgrund Personlighetstyper Erfarenhet av egen utsatthet

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016 16-9-19 1 Stockholmsenkäten 16 Temarapport: Skola, fritid, föräldrar och spel Gymnasieskolan årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 16-9-19 2 Kartlägga

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

Konsultation med förskola

Konsultation med förskola Konsultation med förskola När ett barn utreds och vid uppföljning av insatser behöver socialsekreterare i de flesta fall konsultera den pedagogiska kompetens som finns runt barnet. Nedanstående punkter

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008

Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008 1(6) Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Generalsgatan

Läs mer

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan 2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla

Läs mer

KUNSKAP TILL PRAKTIK

KUNSKAP TILL PRAKTIK KUNSKAP TILL PRAKTIK Viveka Sundelin Wahlsten Docent och psykolog, Institutionen för Neurovetenskap, BUP i Uppsala, Beroendecentrum i Stockholm EWA-mottagningen och Rosenlunds Mödravårdsteam VARFÖR HAMNAR

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport - Droger och spel 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport - Droger och spel 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkäten 12 Temarapport - Droger och spel 12 Årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk-

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV INFÖRANDET OCH ANVÄNDANDET AV STRENGTHS AND DIFFICULTIES QUES- TIONNAIRE

Läs mer

Likabehandlingsplan för Tuppens förskola

Likabehandlingsplan för Tuppens förskola Likabehandlingsplan för Tuppens förskola Värdegrunden i Högsätra skolområde Våra förskolor och skolor är och ska vara bra förskolor/skolor där barn, elever och vuxna har en stark mental närvaro och ett

Läs mer

VÄRDEGRUNDEN. Vallaskolan. Ansvar. Jämställdhet

VÄRDEGRUNDEN. Vallaskolan. Ansvar. Jämställdhet VÄRDEGRUNDEN Vallaskolan Glädje Ansvar Ärlighet Jämställdhet Trygghet Gemenskap Ödmjukhet Ömsesidig respekt Hänsyn Genom att vi alla, elever, föräldrar och personal, tar ett gemensamt ansvar för och arbetar

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel Tidiga insatser

Ansökan om utvecklingsmedel Tidiga insatser Att: Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 STOCKHOLM Ansökan om utvecklingsmedel Tidiga insatser Bakgrund Många ungdomar i mitten av tonåren begår någon form av kriminell handling

Läs mer