Risk- och skyddsfaktorer i teori och praktik

Transkript

1 Risk- och skyddsfaktorer i teori och praktik 14 februari 2017 Birgitta Svensson fil.dr. i folkhälsovetenskap

2 Dagens innehåll Om risk- och skyddsfaktorer Paus Kumulativ effekt och samband Riskbedömning och centrala behov Paus Avslut

3 Varför är kunskap och användning av riskoch skyddsfaktorer viktigt? En av förutsättningarna för att kunna arbeta mer systematiskt Ökad rättssäkerhet Ökad möjlighet att ge barn och familjer rätt typ av insats i rätt tid Mer kunskap behövs om bedömningar i barnavårdsärende

4 Antal riskfaktorer man identifierat med den sk ESTER-checklistan (Andershed, A- K., & Andershed, H. (2015). Improving evidence-based social work practice with youths exhibiting conduct problems through structured assessment. European Journal of Social Work, DOI: / ) Antal riskfaktorer Med Ester (n=30) Tidigare BBIC (n=30) Samtliga 8 37 % % 10 % 6 30 % 20 % 5 13 % 17 % % % % % %

5 Identifierade riskfaktorer påverkar riskbedömningen ex. SKL webbkollen Samma ärende bedöms av sju handläggare: - Något förhöjd risk: 9 riskfaktorer identifierade - Hög risk: 14 riskfaktorer identifierade av minst en - Mycket hög risk: 20 riskfaktorer identifierade av minst en men i mest utsträckning av tre eller fyra svarande Viktiga skillnader : om barnets hälsoproblem och brist på hälsooch sjukvård identifierats, liksom mammans brist på rutiner och känslomässigt stöd Bedömning av nätverket mest ambivalent

6 Vad är en riskfaktor? Baseras på forskningsresultat Kan vara ex. egenskap, beteende, händelse, förhållande eller process Det finns ett samband mellan riskfaktorn och utfallet Ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall, ex att barnet far illa i nuvarande situation och utvecklar psykosocial problematik. Kan vara en orsaksfaktor men måste inte vara det

7 Vad är en skyddsfaktor? Baseras på forskningsresultat Är ex. egenskap, händelse, beteende, förhållande eller process Det finns ett samband mellan skyddsfaktorn och utfallet Minskar sannolikheten eller risken för ett visst utfall, ex att barnet far illa i nuvarande situation och utvecklar psykosocial problematik. Genom att agera som en buffert mot eller som direkt eller indirekt motverkar effekterna av att exponeras för risk. Närvaro av en eller flera skyddsfaktorer kan göra att barnet inte utvecklar problem trots att han eller hon innehar eller exponeras för riskfaktorer.

8 Indirekta dynamiska Direkta statiska upprätthållande 8

9 Varför utreda och följa upp riskfaktorer i barnets utveckling? Typ och omfattning av utsatthet, eget destruktivt beteende Tänkbara konsekvenser av utsatthet eller egen sårbarhet som ökar sårbarhet Centrala behov Faktorer att ta hänsyn till vid utformning av insats (mottaglighet)

10 Typ och omfattning av eget destruktivt beteende Hälsa Att ha gjort tidig alkohol- eller drogdebut, att ha ett risk- eller missbruk Utbildning Att ha oroväckande frånvaro Känslor och beteende Att ha rebelliska, normbrytande, kriminella värderingar och attityder Att uppvisa riskbeteende (ex tidig normbrytande, kriminalitet, självskadebeteende) Sociala relationer Att ha problematiska kamratrelationer

11 Typ och omfattning av utsatthet Sociala relationer Att ha en oförutsägbar relation till sina föräldrar och ha upplevt upprepade kontinuitetsbrott i relationen Att ha föräldrar som har en konfliktfylld separation mellan sig Att ha problematiska relationer till kamrater och vara utsatt i skolan Att utsättas för psykiskt och fysiskt våld Att bevittna och uppleva våld Att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck Att utsättas för sexuella övergrepp Att utsättas för sexuell exploatering Att utsättas för utnyttjande

12 Konsekvenser eller egen sårbarhet Hälsa Fysiska hälsoproblem, funktionsnedsättning, utvecklingsförsening Psykiska hälsoproblem Psykosomatiska symtom (flera) Skador av våld/övergrepp Försummad hälso- och sjukvård eller tandvård

13 Konsekvenser eller egen sårbarhet Utbildning Oroväckande frånvaro, för höga eller för låga förväntningar från vuxna Bristande språklig förmåga Inlärningssvårigheter Bristfälliga skolresultat OBS utsatthet i skolan? Bristande förskola/skolmiljö?

14 Konsekvenser eller egen sårbarhet Känslor och beteende Att ha en otrygg och desorganiserad anknytning Att inte känna rädsla Att inte känns ilska Att känna nedstämdhet eller oro Att uppvisa överaktivitet, impulsivitet eller ha svårt att koncentrera sig Att uppvisa negativa problemlösningar, tolkningar, attityder Att uppvisa svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger Att ha rebelliska, normbrytande, kriminella värderingar och attityder Att brista i självständighet och integritet Att uppvisa trotsighet, ilska, oräddhet Att uppvisa riskbeteende

15 Konsekvenser eller egen sårbarhet Sociala relationer Att ha problematiska relationer till kamrater

16 Varför utreda och följa upp skyddsfaktorer i barnets utveckling? Motverkande faktorer? Att ha rätt till och tillgång till hälso- och sjukvård och tandvård Att gå i förskola eller skola Att ha en positiv anknytning till förskola och skola Att ha en trygg anknytning till någon vuxen Att ha en pålitlig, förutsägbar och varaktig relation till sina föräldrar Att ha prosociala relationer till syskon, kamrater och vuxna

17 Varför utreda och följa upp skyddsfaktorer i barnets utveckling? Buffert och motståndskraft hos barnet själv? Att ha god hälsa och utveckling Att ha en god inlärningsförmåga och intresse för skolarbetet Att ha godkända skolresultat Att ha förmåga att leka och möjlighet att utveckla intressen Att känna glädje, nöjdhet och ha förmåga att hantera känslor åldersadekvat Att vara trygg i sin identitet, ha god självkänsla och självförtroende och känna sig accepterad Att uppvisa självständighet och integritet Att uppvisa positivt förhållningssätt och problemlösningar, ett gott uppträdande och en positiv yttre framtoning

18 Varför utreda och följa upp risk- och skyddsfaktorer i föräldraförmågan? Typ och omfattning av utsatthet? Bristande omsorg, bristande skydd mot våld, övergrepp, utnyttjande Faktorer som motverkar risker? Omsorg, struktur, positiva uppfostringsstrategier och säkerhet Centrala behov?

19 Varför utreda och följa upp risk- och skyddsfaktorer i familj och miljö? Komplicerande faktorer/faktorer som försvårar förändring? Ex tidigare svåra händelser, fattigdom, förälders funktionsnedsättning, beteendeproblem, utanförskap, svagt nätverk Motverkande faktorer/faktorer som underlättar förändring? Ex Starkt socialt stöd, fungerande skola Centrala behov?

20 Det vill säga... När vi använder oss av kunskap om riskfaktorer för psykosocial problematik och tecken på utsatthet behöver vi vara medvetna om att vi utreder och följer upp; Typ och omfattning av utsatthet - Bristande omsorg, våld, övergrepp, utnyttjande, eget destruktivt beteende Barnets egen sårbarhet - Personlighet, funktionsnedsättning, sjukdom Möjliga/eventuella konsekvenser av utsatthet - Ex. Skador, psykisk ohälsa, psykosomatiska symtom, skolsvårigheter, svårigheter i relationer Faktorer i familj och miljö som kan försvåra förändring, förstärka utsatthet - Socioekonomiska faktorer, familjesammansättning, föräldrars funktionsnedsättning, beteendeproblem eller sjukdom, svagt socialt eller professionellt nätverk

21 Det vill säga... När vi använder oss av kunskap om skyddsfaktorer för psykosocial problematik behöver vi vara medvetna om att vi utreder och följer upp; Omfattning och funktion i det som direkt eller indirekt motverkar risker - Ex. kompenserande förälder/vuxen, nätverkets närvaro och stöd, förskola- skolanknytning, prosociala vänner och intressen Buffert i barnets egen personlighet - Ex. begåvning, social kompetens, inre kompass om rätt och fel

22 Diskussion och reflektion Hur tänker ni kring uppdelningen av riskfaktorer utifrån utsatthet, konsekvenser, egen sårbarhet, faktorer som kan försvåra/förstärka? Hur tänker ni kring uppdelningen av skyddsfaktorer utifrån motverkande, buffert, återhämtning? Hur använder ni er/kan ni använda er av detta i utredningsplanering och informationsinsamling?

23 Kumulativ effekt och samband

24 Strukturella Intersektoriella Individuella Interpersonella 24

25 Med kumulativ effekt menas att ju fler riskfaktorer desto högre risk i nuvarande situation och för långvarig problematik. Innebär att riskfaktorer återfinns på flera nivåer eller inom en och samma nivå.

26 Viktiga målgrupper att uppmärksamma Barn till förälder med beroendeproblematik - Exempel samband: exponering, orimligt ansvar och oro, oförutsägbara rutiner, försummad hälso- och sjukvård och skola, våld Barn till svagbegåvade förälder - Exempel samband: bristande stimulans och gränssättning, bristande rutiner, orimligt ansvarstagande, bristande hygien, försummad hälsooch sjukvård och skola Barn med empatisvårigheter och impulsivt och utagerande beteende - Exempel samband: avvikande attityder, tidig normbrytare (3-4 års ålder), skolsvårigheter, relationssvårigheter, kriminellt beteende, riskmissbruk Barn med funktionsnedsättning/långvarig sjukdom - Exempel samband: försummelse, våld, övergrepp, utanförskap, mobbing, psykosomatiska symtom, depression, låg självbild

27 Oro för barnets hälsa och utveckling i förhållande till oro för hemförhållanden (SOFIASTUDIEN, Svensson, 2013) Pedagogers oro i procent Ingen oro för hemf. Oro för hemf.

28 Ju fler riskfaktorer desto högre risk (se t.ex. Farrington, 2003) % dömda för brott i vuxen ålder Antal riskfaktorer i unga år

29 Multipel utsatthet nationell kartläggning om våld 2011 Slagen någon gång 18 % Slagna många gånger 3 % Allvarligt slagna 5 % Vittne till familjevåld 7 % Allvarlig försummelse 3 % Försummade barn 85 % multi-utsatthet Av barn som ofta är involverade i mobbing har 60 procent blivit slagna hemma

30 Viktigt att också uppmärksamma processer som risk- och skyddsfaktorer

31

32 Delstudie I & II I: Tvärsnittsstudie nationell kartläggning om våld mot barn, enkät besvarad av 2510 elever i åk. 4, 6 och 9 (svarsfrekvens 91 %) II: Intervjustudie med 15 föräldrar till barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning (innehållsanalys) Svensson B, Bornehag C-G, Janson, S. (2011) Chronic conditions in children increase the risk for physical abuse but vary with socio-economic circumstances. Acta Paediatrica, 100,

33 Ökad risk för våld Ingen långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Slagen (%) Bevittnat våld (%) Slagen och bevittnat våld (%) 7,4 3,3 1,6 11,8*** 4,5 4,9*** *** p<0.001

34 Ökad risk för olika långvariga sjukdomar/funktionsnedsättningar Ökad risk vid ökat antal långvariga sjukdomar/funktionsnedsättningar Kumulativ effekt långvarig sjukdom/funktionsnedsättning, utlandsfödd och låginkomstområde Svensson B, Bornehag C-G, Janson, S. (2011) Chronic conditions in children increase the risk for physical abuse but vary with socio-economic circumstances. Acta Paediatrica, 100,

35 Varför ökad risk för våld mot barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning? För det första Ett stressrelaterat kontinuum innefattande tankar och känslor, upprepad kränkning och okontrollerad handling För det andra En möjligt samspel mellan riskfaktorer på flera nivåer som rör relationen mellan förälder och barn, relationen mellan förälder och professionella och relationen till samhällets normer och värderingar Svensson B., Eriksson U-B. & Janson S. (2013) Exploring risk for abuse of children with chronic conditions or disabilities parent s perceptions of stressors and the role of professionals. Child: Health, care and development journal. doi: /cch (ahead of printed publication).

36 Ett stressrelaterat kontinuum - tankar och känslor Ibland när jag känner att jag inte kan kontrollera det, då blir jag lite rädd... Det är svårt, jag blir oerhört frustrerad, jag känner att jag inte orkar, jag blir liksom farlig för någon... Min dotter har nog varit väldigt..., hon har aldrig sagt att jag inte får slå Peter..., men hon har sagt att nu mamma är du så himla trött, du kan inte ha det så här.

37 Ett stressrelaterat kontinuum - upprepad kränkning Vi har en konflikt, vid medicineringen, då sitter hon i mitt knä och hon vrider och vänder och bara krånglar, hon är som en ål. JÄVLA UNGJÄVEL och usch, det blir inte bättre, bara sämre men så blir det... Tyvärr säger jag så till henne och så hoppas jag att hon inte förstår vad jag säger

38 Ett stressrelaterat kontinuum - okontrollerad handling Hon låg och grinade och gapade och skrek, det gör ont i huvudet... då kan du gå och lägga dig i din säng och jag tog tag i armen och mer eller mindre kastade henne ur sängen, det var inte alls meningen att det skulle bli så, hon skulle ur sängen men hon for som en vante... som tur var landade hon på mattan, hon kunde lika gärna ha farit in i en bokhylla...

39 Riskfaktorer på flera nivåer Föräldrars känslomässiga påfrestningar i särskilt utsatta situationer med barnet Successiv ansvarsförskjutning från professionella till föräldrar när det gäller tillgången till stöd och insatser Svensson B., Eriksson U-B. & Janson S. (2013) Exploring risk for abuse of children with chronic conditions or disabilities parent s perceptions of stressors and the role of professionals. Child: Health, care and development journal. doi: /cch (ahead of printed publication).

40 Successiv ansvarsförskjutning Föreställning om professionellas ansvarstagande Upplevelse av totalt föräldraansvar

41 Successiv Ansvarsförskjutning Man behöver vara lite halvjurist, lite halvdoktor, lite halvpedagog... BUP har ju sagt att skolan bör göra så och så... det kan du väl säga när du är på nästa möte säger dom på BUP... då är det jag som fått gått emellan... nu har skolan jätteproblem med det här och dom ville att jag skulle ta upp det med er nu, fick jag ju säga när jag kom till BUP.

42 Riskfaktorer på flera nivåer Föräldrars känslomässiga påfrestningar i särskilt utsatta situationer med barnet Successiv ansvarsförskjutning från professionella till föräldrar när det gäller tillgången till stöd och insatser Känslomässigt slutet klimat och tabu att prata om våld Svensson B., Eriksson U-B. & Janson S. (2013) Exploring risk for abuse of children with chronic conditions or disabilities parent s perceptions of stressors and the role of professionals. Child: Health, care and development journal. doi: /cch (ahead of printed publication).

43 Han berättade att han var på väg att kväva sin dotter för så slitna var de och de fick aldrig någon hjälp... Och jag kände att jag kände igen mig i hans beskrivning av frustrationen, tröttheten och isoleringen och alltihop, så när han sa det då tänkte jag va stark han är som kan säga det jag kunde döda mitt barn. Det tyckte jag var bra, han visade att man får lov att känna det.

44 Hypotes om interaktion mellan riskfaktorer Förstärker risken (Föräldra-barn relation) Känslomässiga påfrestningar i särskilt utsatta situationer Risk att barnet blir slaget Upprätthåller risken Successiv ansvarsförskjutning Genererar Emotionellt slutet klimat och tabu (Professionellt stöd och sociala normer)

45

46 Vi behöver vara nyfikna på vad som händer i relationen mellan barn och förälder för att förstå samband Expressivt våld känslostyrt Allvarlighetsgrad styrs av hur mycket kontrollen brister på grund av känslomässig reaktion Instrumentellt våld kontrollstyrt Allvarlighetsgrad styrs av syn på vad som krävs som straff för att tillrättavisa (aga) I kombination med barnets temperament och beteende

47 Sammanfattning Ökad risk för våld mot barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning men varierar i förhållande till socioekonomiska förhållanden Risken bör inte enbart förstås utifrån relationen mellan föräldrar och barn utan även i förhållande till familjernas professionella stöd och svårigheter att prata öppet om våld mot barn

48 Riskbedömning och centrala behov

49 Risk-Behov-Mottaglighetsprinciperna Riskprincipen (Vilka ska ges våra olika insatser?) Behovsprincipen (Vad ska fokuseras i insatserna) Mottaglighetsprincipen (Hur ska insatsen utformas och ges?)

50 Riskprincipen Analys av omfattning och allvarlighetsgrad i det enskilda fallet Bedömning av risk i nuvarande situation och på sikt - Sammanvägning av relevanta risk- och skyddsfaktorer som framkommit under utredningen - Ger vägledning om och i så fall intensitet på insats Risker kan ha kumulativ inverkan Risker viktas mot skydd Riskbedömningsskala som stöd Saknas idag: vägledning kring var gränserna går ex. för vad som är allvarligt jämfört med mkt allvarligt. Detta skulle behövas för högre samstämmighet.

51 Inte känt: En riskbedömning kan inte göras eftersom informationen om risk- och skyddsfaktorer saknas, är otillräcklig eller är otillförlitlig. Ingen eller låg risk: Det finns inga eller enstaka riskfaktorer som inte är omfattande eller allvarliga. Skyddsfaktorer finns. Något förhöjd risk: Riskfaktorerna är flera eller enstaka, men omfattande eller allvarliga. Skyddsfaktorerna är flera och omfattande. Hög risk: Riskfaktorerna är flera eller enstaka, men omfattande eller allvarliga. Skyddsfaktorerna är bristande eller delvis bristande. Mycket hög risk: Riskfaktorerna är flera och vissa är mycket omfattande eller mycket allvarliga och/eller riskfaktorerna finns i riskfyllda kombinationer. Skyddsfaktorerna är bristande eller delvis bristande. (Socialstyrelsen, BBIC Metodstöd 2015)

52 Hur kan vi förstå riskfaktorers allvarlighet resp. skyddsfaktorers funktion? Situation, hur ofta, omfattning och konsekvenser lika viktigt för att kunna bedöma både risk- och skyddsfaktorer Dos respons Stor fördel att använda standardiserade bedömningsinstrument som vägleder i bedömningen Jämför skala i ex ESTER (Andershed & Andershed), SAVRY (Aktuell avhandling Åström 2016) Fokus på frekvens eller konsekvenser Fallspecifika riskfaktorer (SAVRY)

53 Skala från bedömningsinstrument ESTER

54 Riskbedömning att tänka på Risker som beskriver typ och omfattning av utsattheten, ex bristande omsorg, våld, eget destruktivt beteende - Ex: Rör den bristande omsorgen flera delområden? Är det omfattande och mycket allvarliga brister, ex dagligen/flera dagar i veckan? Förekommer bristerna mer sällan, vid speciella situationer som barnet till stor del skyddas ifrån? - Ex: rör beteendeproblemen flera delområden? Är det omfattande och mycket allvarliga riskbeteenden, ex. som i mkt hög grad påverkar barnet/den unges liv eller omgivning, eller förekommer problemen mer sällan, vid speciella situationer och som barnet/den unge till stor del kan skyddas ifrån?

55 Riskbedömning att tänka på Risker som beskriver tänkbara konsekvenser av utsatthet eller sårbarhet hos barnet, ex i barnets hälsa, barnets skolgång, lärande, barnets möjligheter till fritidsintressen osv. Är dessa omfattande/allvarliga?

56 Riskbedömning att tänka på Risker som försvårar förändring, ex förälderns/barnets funktionsnedsättning, långvarig fattigdom, långvarigt missbruk upprepade trauman Att särskilt uppmärksamma: barnets och förälderns kognitiva förmåga, att planera, samspela, hålla tider, organisera

57 Riskbedömning att tänka på Skyddsfaktorer är inte bara något som är lite bra, utan något som bedöms motverka risker eller fungera som buffert Ex. på viktiga skyddsfaktorer God allmän kognitiv förmåga och begåvning God förmåga att förstå omvärlden och samspela med jämnåriga God förmåga att knyta an till positiva vuxna förebilder Medvetenhet om varför utsatt, ej skuldkänslor Positiv skolanknytning och engagemang Starkt socialt stöd

58 Riskbedömning att tänka på Faktorer som ofta lyfts fram som skyddsfaktorer hos föräldern: Att vilja ha hjälp Ser positivt på socialtjänstens insatser Har insikt i sina svårigheter Detta räcker inte för att motverka risker om de inte på sikt är i kombination med faktisk förändring.

59 Riskbedömning att tänka på Faktorer som ofta lyfts fram som skyddsfaktorer: Att familjen har ett fungerande nätverk Observera betydelsen av att nätverkets roll ska kunna motverka risker, ex skydd, avlastning, öppenhet kring problematik för möjligt känslomässigt stöd

60 Det vill säga När vi bedömer risk använder oss av kunskap om riskfaktorer för psykosocial problematik och tecken på utsatthet utifrån; Typ och omfattning av utsatthet - Bristande omsorg, våld, övergrepp, utnyttjande, eget destruktivt beteende Barnets egen sårbarhet - Personlighet, funktionsnedsättning, sjukdom Möjliga/eventuella konsekvenser av utsatthet - Skador, psykisk ohälsa, psykosomatiska symtom, skolsvårigheter, svårigheter i relationer Faktorer i familj och miljö som kan försvåra förändring, förstärka utsatthet - Socioekonomiska faktorer, familjesammansättning, föräldrars funktionsnedsättning, beteendeproblem eller sjukdom, svagt socialt eller professionellt nätverk

61 Det vill säga När vi bedömer risk använder oss av kunskap om skyddsfaktorer för psykosocial problematik utifrån; Omfattning och funktion i det som direkt eller indirekt motverkar risker - Ex. kompenserande förälder/vuxen, nätverkets närvaro och stöd, förskola- skolanknytning, prosociala vänner och intressen Buffert i barnets egen personlighet - Ex. begåvning, social kompetens, inre kompass om rätt och fel

62 Diskussion och reflektion Hur gör ni riskbedömning idag? Vad fungerar, vad är svårt? Hur gör ni bedömning av centrala behov idag? Vad fungerar, vad är svårt? Hur tänker ni kring skillnaden på barnets behov och centrala behov?

63 Bedömning av centrala behov (insatsens fokus) De risker som gör att problem fortsätter (upprätthållande) Det skydd som motverkar problematiken (motverkande) Hypotes om orsak verkan i det enskilda fallet Mål med insatser De centrala behoven ska vara i fokus i kommande insatser för att minska risker och stärka skydd

64 Insatsens fokus och mål med insats Insatsens fokus: upprätthållande riskfaktorer och potentiella skyddsfaktorer Mål med insats: där vi vill se en förändring Detta innebär att insatsens fokus kan röra vissa områden och mål med insats kan röra andra områden

65 Risk- och skyddsfaktorer Centrala behov Mål med insatser

66 (Socialstyrelsen 2015)

67 Utredaren bedömer att Lisas hälsoproblem, höga frånvaro i skolan och oro för sin mamma kan vara konsekvenser av bristande omsorg Risk Behov Insatser fokuserar på mammans sömnproblem och psykisk ohälsa samt hennes bristande insikt om vad Lisa behöver Resultat av insatserna mäts delvis genom att följa upp Lisas hälsoproblem, närvaro i skolan och Lisas upplevelse av oro för sin mamma Resultat

68 Analys av centrala behov upprätthållande riskfaktorer Vad kan tänkas bero på vad för det enskilda barnet? Ex. när vi utgår från barnets utveckling i relation till hemmiljö Svårigheter hos barnet som förstärks av en ostabil hemmiljö? Svårigheter hos barnet som är för omfattande för föräldrarna att klara av, men i övrigt en stabil hemsituation? Svårigheter hos barnet som mest troligt är konsekvens av bristande omsorg, våld, övergrepp, utnyttjande?

69 Analys av centrala behov upprätthållande riskfaktorer Vad kan tänkas bero på vad för det enskilda barnet? Ex. när vi utgår från barnets beteende i relation till personlighet och attityder Våldsbeteende hos barnet som upprätthålls av ex. bristande empati? Missbruk hos barnet som upprätthålls av ex. bristande impulskontroll? Upprepat normbrytande beteende som upprätthålls på grund av negativa/antisociala värderingar och attityder?

70 Analys av centrala behov upprätthållande riskfaktorer Vad kan tänkas bero på vad för det enskilda barnet? Ex. när vi utgår från föräldrarnas förmåga i relation till familj och miljö Bristande rutiner som upprätthålls av förälderns kognitiva svårigheter? Bristande känslomässig tillgänglighet som upprätthålls av förälderns frånvaro på grund av missbruk? Bristande skydd mot våld på grund av förälderns positiva attityder till uppfostringsaga?

71 Analys av centrala behov Handlar alltså om att: Förstå vilka upprätthållande beteenden, händelser eller processer som pågår kring barnet, utifrån barnets egen utveckling, föräldrarnas förmåga och faktorer i familj och miljö Förstå vilka skyddsfaktorer som redan utgör buffert/motverkar eller som har potential att vara buffert/motverka Det som upprätthåller och tydligt motverkar ett riskbeteende, bristande omsorg etc. ska fokuseras för att nå förändring Kan förväntas ge effekter på flera faktorer alltså mål för flera risk- och skyddsfaktorer

72 Formulering av mål med insats Försök att inte krångla till det. Målen handlar om att minska riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer - Vad vet ni om utgångsläge? Vart vill ni nå? Kan ni följa upp resultat med samma metod som ni använde under utredningen? Viktigt att inte avgränsa till det som rör socialtjänstens tänkbara insatser Samarbete med hälso- och sjukvård och förskola/skola behövs nästan alltid

73 Mottaglighet Önskemål, motivation, insikt och inställning till insatser Beakta hela familjesituationen Se till barnets skyddsbehov Särskilda behov och ev. erfarenheter från tidigare insatser Insatser som fokuserar på centrala behov och som matchar målen - flexibilitet Behov av samverkan i val av insatser

74 Diskussion och reflektion Frågor om riskbedömning och centrala behov? Hur formulerar ni mål idag? Vad fungerar vad är svårt? Vilka möjligheter har ni att matcha insatser utifrån riskbedömning och bedömning av centrala behov? Vad fungerar, vad är svårt?

75 Sammanfattning Risk ökar, skydd minskar, kumulativ effekt socialtjänstens vardag Behov av att nå fram till upprätthållande faktorer för att kunna nå förändring - Riskfaktorer hos enskild person/familj och riskfaktor som process, lika betydelsefullt Riskbedömning på vägen dit underlag från flera professioner, fördel att använda standardiserade bedömningsinstrument Förstå vad riskbedömningen innebär genom att sortera : - Riskfaktorer i typ av utsatthet och omfattning, tänkbara konsekvenser eller egen sårbarhet, faktorer som försvårar förändring - Skyddsfaktorer som buffert och motverkande faktorer - Utgå från frekvens, omfattning, konsekvenser för att bedöma allvarlighet respektive funktion Analysera centrala behov genom att förstå processen kring det enskilda barnet Risknivå påverkar intensitet av insats, centrala behov och mål påverkar utformning av insats och behov av samverkan

76 Tack för idag och lycka till!