En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare"

Kristina Lind
för 8 år sedan
Visningar:

1 En inblick i elevens ryggsäck - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

2 Sofia Kullberg Handledande lärare vid Valteri Skilla Speciallärare Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

3 Livet i landet Annorlunda Anne Salovaara-Kero & normalstörd Mamma Annorlunda Once upon a time

4 Vilka elever? Elever som väcker tankar och känslor Elever som är utagerande och utmanande Elever med funktionsnedsättningar

5 Ibland blir det fel och då kan det hända att: Skolan och samhället agerar reaktivt, först när eleven har stora problem Det finns strafftänkande/exkludering Vårdnadshavare upplever sig anklagade för sitt barns beteende undviker kontakter till skola, fritidsverksamhet etc.

6 Det finns negativt samspel mellan barn/unga och vuxen Det finns svaga skolresultat utan åtgärd Eleven har utvecklat Negativ skolanknytning Målsättningen är ett proaktivt handlande!

7 Problemkarriär hos barn med ADHD (Björn Kadesjö, 2012) Missbruk (ca 20 %) CD (ca 30 %) ODD (ca 50 %) ADHD 3-5 år 7-9 år år år

8 ADHD ur ett socioekonomiskt perspektiv (Ingvar Nilsson & Eva Nilsson-Lundmark, Socialmedicinsk tidskrift 3/2013)

9 ADHD ur ett socioekonomiskt perspektiv (Ingvar Nilsson & Eva Nilsson-Lundmark, Socialmedicinsk tidskrift 3/2013)

10 ADHD ur ett socioekonomiskt perspektiv (Ingvar Nilsson & Eva Nilsson-Lundmark, Socialmedicinsk tidskrift 3/2013) Den avgörande skillnaden mellan best case och worst case är att vi med rätt insatser förhindrar utanförskap i vuxenlivet De insatser som görs under förskoletiden och skoltiden gör det möjligt att fullgöra skolgång och därefter komma in på arbetsmarknaden

Förhållanden som förstärker negativt beteende (Björn Kadesjö, 2012) Otydliga regler Negativ skolmiljö, mycket konflikter Ingen uppföljning av skolmisslyckande Beteende förstärks av negativa

11 Förhållanden som förstärker negativt beteende (Björn Kadesjö, 2012) Otydliga regler Negativ skolmiljö, mycket konflikter Ingen uppföljning av skolmisslyckande Beteende förstärks av negativa kompisrelationer Vuxna eskalerar, konfliktsituationer Ingen systematisk förstärkning av positivt beteende Inkonsekvent vuxenbemötande Utagerande beteende Svaga problemlösningsfärdigheter hos elever och lärare Ineffektiva konsekvenser Vuxna undviker ingripande

12 Områden som kräver uppmärksamhet/stöd (Björn Kadesjö, 2012) Barn Kamrater Skola Familj Utagerande beteende Andra funktionsnedsättningar Tillkommande problem Negativa kamratrelationer och fritid Skolmisslyckanden Negativ vuxen - elevrelation Inlärningssvårigheter Föräldrastress, inadekvat uppfostran, osäkerhet Familjerelationsproblem

13 Föräldrars förhållningssätt (Riddarsporre) 1. Idealiserande förhållningssätt: De idealiserande föräldrarna bejakar ett samarbete och känner sig väl bemötta av de professionella => ger en bekräftelse på föräldraskapet

14 De positiva känslorna lyfts fram => vissa fall kan föräldrar känna sig utvalda som extra lämpliga att ta hand om ett barn med funktionsnedsättning Föräldrarna intar tidigt ett positivt förhållningssätt men kan under pressade situationer bli känslomässigt vilsna

15 Föräldrars förhållnigssätt (Riddarsporre) 2. Vardagligt förhållningssätt. Föräldrar accepterar kontakten med professionella och tycker att samarbetet fungerar bra De strävar efter det vardagliga och det normala => föräldrarna kan känna igen sig och uppleva trygghet

16 Genom att betrakta sig som vanliga föräldrar bevarar föräldrarna en känsla av stabilitet Vid speciellt krävande situationer övergår föräldrarna till att kämpa, för att sedan återgå till det vardagliga förhållningssättet när situationen är stabil

17 Föräldrars förhållningssätt (Riddarsporre) 3. Kämpande förhållningssätt. Känslorna placeras känslorna i centrum Föräldrarna känner sorg och besvikelse över barnets funktionshinder och fokuserar på det som är svårt i föräldraskapet Barnets utsatthet väcker föräldrarnas engagemang. De visar ilska och glöd, vilket ger dem ork att kämpa vidare

18 Föräldrarna har en god relation till barnet men känner sig ofta missförstådda De ser föräldraskapet som ett öde, och något som man måste kämpa med för att orka bära Föräldrar som intar ett kämpande förhållningssätt värjer sig mot att vara beroende av professionell hjälp

19 Syskonrollen Syskonen hamnar i skuggan Ökad risk för psykisk ohälsa i vuxenåldern Böckerna Litet syskon & Annorlunda syskon

20 Hur kan man stöda i skolan? Relation med eleven förtroendekontot Fråga eleven själv vad hen tycker Hjälp att förstå sina svårigheter och att utveckla strategier att hantera dem Realistiska krav och förväntningar Miljöanpassning Hjälpmedel Förståelse för att föräldrar kan ha samma problematik

21 Respektfullt bemötande (Pupita-Mattila, 2007) Mellanmänskliga möten Glöm prestationer och allmängiltiga råd I stället för prestationer en äkta närvaro, istället för råd omtanke Ett äkta respektfullt möte sker genom: Äkta beröringspunkter Inte genom att förstå, men genom att ta på allvar, genom närvaro och genom att man delar med sig När man tar den andra på allvar respekterar man dennes personlighet Dialogt bemötande, en djup tilltro till människans egen kapacitet: Dialogt bemötande, en djup tilltro till människans egen kapacitet: Hur tala, så att den andre vill lyssna, och hur lyssna, så att den andre vill tala? Hug the Bear:

22 Bemötandet - vuxna kan också godkänna marginalisering Hur många gånger skall jag behöva säga åt dig? Det här är sista varningen nästa gång går du ut Igen är det till dig jag måste säga Hela kroppen och mimiken säger mycket! "Jag försöker först förstå barnet innan jag försöker göra mig förstådd Diskutera inte enskilda elevärenden allmänt i lärarrummet

23 Mellan beslut gör en lärare varje dag Varje beslut påverkar våra elever All respons vi ger kan vara helt rätt eller helt fel Varje respons påverkar eleven

24 Alla i skolan och på dagis måste ha en baskunskap om funktionsnedsättningar Den som möter individen behöver specifik kunskap om det enskilda barnets behov

Relevanta dokument

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2. SPERES Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.2015 Vilka barn och unga handlar det om? Barn och unga med ADHD ADD Autism