Modellområde Vänersborg

Transkript

1 Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011

2 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa Syftet är att vi skall kunna utnyttja befintliga gemensamma resurser på bättre sätt

3 Modellområden Dalarna Gagnef + Hedemora Gävleborg Hudiksvall Jönköping Jönköping + Eksjö Norrbotten Haparanda + Kalix + Överkalix + Övertorneå Skåne Helsingborg, Ystad + Simrishamn Stockholm Sollentuna, Farsta Uppsala Enköping + Håbo Värmland Hagfors Västerbotten Umeå + Vilhelmina Västra Götaland Vänersborg, Angered Östergötland- Norrköping

4 Man skulle också kunna säga... genom att utveckla och koordinera vårt arbete kan vi. förbättra tillgängligheten till insatser utan att kostnaderna ökar. Tidiga insatser lönar sig!

5 Inblandade aktörer i olika grupperingar Förskola, skola, elevhälsa, gymnasiet, kultur och fritid Polis, Barn och ungdomshabiliteringen, IFO, OoF, Folkhälsa BUP (sluten- och öppenvård), Hälso- och sjukvården Primärvård: BVC, vårdcentraler, ungdomsmottagning Hälso- och sjukvårdskansliet Privata aktörer, brukarorganisationer

6 Skolframgång en viktig faktor för psykisk hälsa Socialstyrelsen Social rapport 2010 Utredningen om översyn av skolans arbete med utsatta barn Westling Allodi, M (2010) Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: kunskapsöversikt Brisrapporten 2011

7 Ur Social rapport 2010 Negativa erfarenheter i skolan är en betydelsefull länk mellan risker i uppväxtmiljön och psykosociala problem

8 Tidiga svårigheter i skolan och då speciellt läs- och skrivsvårigheter orsakar internaliserande och externaliserande psykiska problem

9 Skyddsfaktorer i skolan för välbefinnande och hälsa Eleven når goda resultat Eleven möts av positiva förväntningar Eleven har goda relationer med sina lärare Eleven har goda relationer med andra barn /ungdomar

10 Exempel: Min bästa lärare är en som aldrig ger upp. Det gör inget om man gjorde bort sig igår. Idag är en ny dag, säger han En bra lärare skall behandla mig med respekt och bry sig om hur jag mår Viktigt! Positiva förväntningar på eleven Stimulans Trygghet

11 Riskfaktorer i skolan Funktionsnedsättning, koncentrationssvårigheter, stigmatisering relaterad till inlärningssvårigheter, läs- och skrivsvårigheter, hörselnedsättning Skolk, skolfrånvaro, avhopp Skolmisslyckande, erfarenheter av specialundervisning som upplevs som inadekvat och bestraffande Social isolering, utstötning, mobbning forts..

12 Riskfaktorer i skolan, forts Språk och kommunikationssvårigheter Skolstress, oro i skolan Tävling, prestationsstress, betygshets Dåliga relationer med lärare Brist på anpassning och stimulans, sociala svårigheter

13 Att diskutera! Hur kan jag i min profession öka skyddsfaktorerna och minska riskfaktorerna?

14 + kostnader - kostnader Extra stöd i skolan Frisk och arbetar Föräldrastöd Utredning och behandling Socialtjänst Barnpsykiatri Stöd/vård Försäkringskassa Skola Kommunen Kriminalvård Kommun LandsEng LandsEnget Staten

15 BäFre och sämre process Två fall med samma förutsä1ningar Bä0re process Goda insatser Tidigare upptäckt och bä1re åtgärder, mer effek>va insatser, insatser på rä1 nivå, behovsanpassat med bra >ming, samordnat, effek>va metoder osv Sämre process Sämre insatser För sen upptäckt, mycket avvakta, fel åtgärder, insatser på fel nivå, ineffek>va metoder, bristande samordning

16 Vad har hänt sedan starten?

17 2 miljoner barn 2-3% behöver omfattande insatser Specialiserad nivå % behöver särskilt stöd i skolan, av första linjens hälso- och sjukvård, socialtjänst Första linjen nivå Alla behöver en bra skola, bra föräldrar och uppväxtvillkor Generell nivå

18

19

20

21 Barn >ll föräldrar med missbruk eller psykisk sjukdom Barn med problem a1 klara målen i skolan Barn med ekonomiska problem i familjen Första linjen Barn med integra>onsbehov i familjen Barn med föräldrar som har svårt a1 vara bra föräldrar Barn med tecken på depression, ångest, psykos Barn med koncentra>onssvårigheter, oro, svårigheter med social interak>on mm Barn som utsa1s för trauma eller som är i konfliktsitua>oner Barn med ont i magen eller huvudet, sömnproblem, trö1het, mycket infek>oner

22 Förbättringsområden Fyra områden är högprioriterade 26 områden är under arbete på annat sätt

23 Ökad skolnärvaro Önskat resultat: barnens psykiska hälsa förbättras ökad skolnärvaro gemensam ärendegång gemensamma rutiner gällande elevhälsan gemensamma rutiner gällande skolfrånvaro

24 Normbrytande beteende Svårigheter i skolan Svårigheter i hemmet Mobbning Psykisk ohälsa Bemötande Trivsel Vuxenkompetens Pedagogik Inflytande Miljö Schema Organisation Förhållningssätt Konflikthantering

25 OANMÄLD FRÅNVARO Mål: Fler elever skall ha större närvaro Den oanmälda frånvaron skall minska, främst den över 20 % Bättre samarbete mellan hem, skola, IFO, BUP och ungdomsmottagning kring de elever som har oanmäld frånvaro

26 Forts. OANMÄLD FRÅNVARO Rutin: Vid första tillfället hel lektion eller del av dag Klassföreståndare kontaktar vårdnadshavare för att informera om elevs frånvaro. Klassföreståndaren dokumenterar. Mäter: antalet kontakter som klassföreståndare har med hemmet vid första frånvarotillfället

27 Förstärkt hembesök BVC

28 Under barnets första levnadsår erbjuds två extra hembesök utöver det som erbjuds vid hemkomst från BB. Tidpunkt och innehåll har arbetas fram i arbetsgruppen-bestämt till 4 mån resp 9 mån ålder. Innehållet spegla både fysiska, hälsomässiga, psykologiska faktorer samt förstärka glädjen över att vara föräldrar. Ej identifiera riskbarn men ge föräldrar tydlig information om var hjälp finns att få vid problem.

29 Varför? Hypotes att med tidig hälsopromotiv och primärpreventiv insats öka psykisk hälsa och minska framtida ohälsa hos föräldrar och barn. Finns några internationella studier som visat att tidiga hembesök haft långsiktig positiv effekt (Australien,Finland.) Inga studier har gjorts i Sverige.

30 Primärvård för barn 7-12 år med lindriga psykiska besvär

31 Målsättning Ett utvecklat samarbete mellan vårdcentraler, elevhälsa och barn och ungdomspsykiatri V a d i n n e b ä r d

32 Utvecklingsområde Konsultationsmodeller mellan BUP och vårdcentraler Behov av kompetensutveckling Dialog mellan respektive verksamheter, i framtid gemensam verksamhet, en dörr in

33 När ett barn eller familj har ett problem En dörr in eller tydliga vägar

34 Information, vägledning och rådgivning till barn/unga och föräldrar via Internet

35 Råd, stöd och hjälp - Vad tycker ungdomar i Vänersborg? Viktigt med nära tillgång vid behov av stöd och hjälp Information innan ett behov/problem uppstår Veta vart man kan vända sig

36 Information, vägledning och rådgivning till barn /unga och föräldrar via Internet Vad händer nu? Reklambyrå har fått uppdraget Fortsatt dialog kring: - Samordnare samlar in uppgifter - Ungdomsredaktion - Egen webbadress? - Koppling till Facebook Föräldrastödswebb via Fyrbodal

37 Möjlighet till utvecklade kunskaper rörande psykisk hälsa. Kurser och konferenser Webbkonferenser Kontakt med andra Modellområden Får tillgång till det senaste

38

39