Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en"

Lisa Bengtsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en nationell kartläggning Nordiska Barnavårdskongressen Stockholm Staffan Janson och Bodil långberg Allmänna Barnhuset Karlstads universitet

2 Polisrapporterad misshandel av barn Antal rapporterade fall av barnmisshandel Barn 0-6 år Barn 7-14 år År BRÅ 2011: - Ingen ökning av allvarlig misshandel under perioden - Ökad polisrapportering från socialtjänsten, vanligen initierad av förskola och skola - Ökad anmälningsbenägenhet av försummelse och vanvård.

3 Antal barn per barn som avlidit till följd av övergrepp, ,4 1,2 1,0 Pojkar Flickor 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen

4 Barn som avlider eller vårdas efter övergrepp av annan person. Genomsnittligt antal per år. Döda 5 Pojkar 47 % Flickor 53 % Vårdade i sluten vård vid sjukhus 300 Pojkar 72 % Flickor 28 % Vårdade i öppen vård vid sjukhus Pojkar 71 % Flickor 29 % Källor: Dödsorsaksregistret, Patientregistret, IDB Sverige

5 Attityder till kroppslig bestraffning av barn och beteende hos föräldrar Positiva till aga Agade förskolebarn tal 70-tal 80-tal 90-tal

6 Föräldraenkäten: förskolebarnen ruskas och knuffas Procent Slagit Knuffat/Hugggit tag i/ruskat Barnets ålder

7 Elevenkäten ,9 7,7 Procent ,1 3, ,2 1,0 1,7 1, % av eleverna har blivit slagna någon gång i livet, 3 % många gånger

8 De slagna barnen anger mer symtom än de icke slagna Procent Aldrig slagen Slagen 0 Besvär minst en gång per vecka

Ett tydligt samband mellan att ha blivit slagen hemma och att vara involverad i mobbningssituationer 40 35 30

9 Ett tydligt samband mellan att ha blivit slagen hemma och att vara involverad i mobbningssituationer Procent Slagen hemma Aldrig mobbat eller blivit mobbad Mobbat Mobbad Både mobbat och blivit mobbad

10 DISKUSSION

11 Riskfaktorer för våld mot barnen i svenska hem (Nationella skolbarnsundersökningarna 2000, 2006 och 2011) Familjevåld OR 8 10 Alkoholmissbruk 5-7 Låg inkomstnivå 3 4 Utlandsfödd 2 3 Föräldrar ej sammanboende 2 2,5 Kronisk sjukdom hos barnet 2 Trötthet, stress hos föräldrar 1,3

12 ~ 8 % av de svenska skolbarnen har bevittnat våld i sina hem

13 Barnens utsatthet vid familjevåld Grovt våld mot kvinnor kulminerar i åldrarna år = mammor till barn i förskola eller yngre skolår. Barn bevittnar våld mot sina mammor i cirka 50 % av tillfällena. Många barn bevittnar även att mamman våldtas. Barn tvingas ibland in som part i misshandeln av modern % risk att barnet också skall skadas kroppsligt. Våld som fortsätter efter föräldrars separation är ofta gravare. Alkoholmissbruk ökar risken för övergrepp som slutar i mord.

14 Hur familjevåld påverkar barnen Hot (eller fara) från en närstående har mer omfattande effekter än hot från främmande hög risk för PTSD Spädbarn; kroppsliga (vegetativa) minnen. > 3 år; minnen som de kan berätta om senare Förskolebarn: psykosomatik, mardrömmar, ätstörning, rastlöshet, överdrivet föräldraberoende, traumatiska händelser upprepas i leksituationer Skolbarn: skuld, skam, koncentrations- och minnessvårigheter. Tonåringar: skam, självanklagelser, hos tonårsflickor misstro mot män och negativa attityder till fasta relationer i vuxen ålder.

15 Alkohol och barnmisshandel; 2011 Förälder alkoholpåverkad vid senaste konflikt med barnet riskökningar (OR): Slagen någon gång 11,2 Allvarlig misshandel 10,7 Inlåst i källaren 15,0 Utelåst från hemmet 9,5 Bevittnat våld mellan vuxna i hemmet 9,3 Förolämpad 6,1 Skada, olycka, förgiftning sista året 2,2 Upprepat skadad sista året 3,8

16 Föräldraenkäterna : Slagit barnet sista året svenskfödda resp. utlandsfödda föräldrar 30 27,5 25 Alla föräldrar 20 Utlandsfödda föräldrar Procent 15 Svenskfödda föräldrar ,1 2,4 4,1 2,9 2 2,

17 Ökad risk vid: Misshandel vid specifika funktionshinder Funktionshinder som uppfattas som milda, måttliga eller svårbedömda som ADHD, lätt/medelsvår MR, hörselnedsättning, språkstörning. Beteendestörningar ( RR x ~ 7) Språkstörningar (RR x ~ 5) Ökad risk för multipel misshandel ( fysisk, psykisk, sexuell) Pojkar generellt högre risk (utom för sexuell mh.)

18 Sverige 2011: Barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Blir mer slagna än friska barn Är inte mer utsatta för enbart familjevåld än friska barn Är framför allt mer utsatta för både slag och familjevåld Undantag; barn med astma och allergi Utlandsfödda barns ökade utsatthet för både slag och familjevåld gäller huvudsakligen barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning

19 Barnmisshandelns långsiktiga konsekvenser Starka samband med: Beteendeproblem PTSD Kriminellt beteende Fetma! Visst samband med: Lägre utbildningsgrad och okvalificerade arbeten Depression och självmordsförsök Alkoholproblem Prostitution Svaga eller oklara samband med: Självskadebeteende Drogmissbruk Tonårsgraviditeter Kronisk värk som vuxen Allmänt dåligt hälsotillstånd som vuxen livskvalité

20 Barnmisshandel i de industrialiserade länderna Självrapporterat: 5 35 % av barn i olika länder rapporterar svår aga i hemmet 4 9 % rapporterar svår psykisk misshandel och upp till vart tredje barn svåra eller måttligt svåra kränkningar (särskilt i Östeuropa). Erfarenheter av sexuellt utnyttjande % flickor och 5-15 % pojkar, varav 1/3 penetrationer. 1,5 15 % grav vanvård 8 25 % upplevt familjevåld Kända riskfaktorer: Svag ekonomi och låg utbildning hos föräldrar Ekonomisk ojämlikhet i ett land ökar speciellt risken för dödsfallen i misshandel Etniska faktorer förklaras huvudsakligen av socioekonomiska bakgrundsfaktorer Drogproblem ökar risken för familjevåld. Cirka 10 % av risken förklaras av grannskapets sociala status och sociala klimat Gilbert, Widom, Browne, Ferguson, Webb, Janson. Burden and consequences of child maltreatment in high income countries. Lancet 2009

22 Anti-aga lagen Föräldrabalkens kapitel 6 1: Barnet har rätt tillomvårdnad, trygghet och en god uppfostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling

23 Barn har behov av att uttrycka det de känner Omgivningen måste bejaka och signalera beredskap att ta emot Svåra känslor förhindrar nödvändig kontakt med vuxna Barn lever på vuxnas villkor Barn som är ensamma med svåra känslor måste antingen förneka dem eller bli sjuka

Varför har det gått så bra i Sverige? Välfärdsstaten och teknisk utveckling som gjort livet lättare att leva. Tidig politisk konsensus, tidig skyddslagstiftning.

24 Varför har det gått så bra i Sverige? Välfärdsstaten och teknisk utveckling som gjort livet lättare att leva. Tidig politisk konsensus, tidig skyddslagstiftning. Tidig hög utbildningsgrad i stora delar av befolkningen. Hög medvetenhet om betydelsen av ekonomisk jämlikhet. Generell prevention och föräldrautbildning. Jämförelsevis hög jämlikhet mellan könen. Huvudparten av all barn vistas tidigt i det offentliga rummet (förskolorna). Ökade kunskaper om familjevåld.

25 Where are we heading? Sweden England USA Universal prevention Targeted prevention Child protection? Out of home care

Relevanta dokument

Våld mot och mellan skolbarn Skolläkaradagarna i Örebro 2015-02-06

Våld mot och mellan skolbarn Skolläkaradagarna i Örebro 2015-02-06 Staffan Janson Folkhälsovetenskap, Karlstads universitet Pediatrik, Uppsala universitet Staffan.janson@kau.se Barnmisshandel i de industrialiserade