Barn som far illa Kandidatföreläsning

Transkript

1 Barn som far illa Kandidatföreläsning Liv Lyngå Folsach ST-läkare, Barn och Ungdomsmedicinska Klin. SUS Olof Stuermer Barnhälsovårdsöverläkare, Överläkare i barnpsykiatri, Ystad

2 BARNKONVENTIONEN Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet Artikel 6: Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas Artikel 12: Barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne

3 Artikel 19: Barnet har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller andra personer

4 Vad menas med att barn eller ungdomar far illa? Barn far illa när de utsätts för en psykisk eller fysisk kränkning, eller när brister i deras omgivning gör att de riskerar att inte få växa och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

5 Exempel på sätt som barn kan fara illa: Fysisk misshandel Enligt svensk lag betraktas alla former av kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn som brott. Sexuella övergrepp Definitionen innefattar allt från våldtäkt till handlingar som inte innebär kroppslig kontakt med barnet, till exempel blottning eller att exponera barn för pornografi. Psykisk misshandel Att utsätta barn för kränkande behandling till exempel att förringa, nedsätta, hota, skrämma, diskriminera, förlöjliga, strikt kontrollera eller isolera barnet. Källa:

6 Exempel på sätt som barn kan fara illa: Försummelse/omsorgssvikt När barnets basala behov inte tillgodoses, till exempel genom bristande tillgång till mat, skydd, kläder, sjukvård, utbildning, lek eller stimulans. Det kan bero på att vårdnadshavare medvetet eller omedvetet underlåter att tillgodose barnets behov, eller på brister i samhället. När barn upplever/bevittnar våld i hemmet Barn som lever i hem där det förekommer våld mellan familjemedlemmarna, särskilt mellan de vuxna, löper stor risk att drabbas av allvarliga psykiska och sociala konsekvenser både omedelbart och senare i livet. Dessutom är risken stor att dessa barn själva blir utsatta för misshandel och övergrepp. Eget missbruk eller annat destruktivt beteende Källa:

7 Andel personer som är positiva till kroppslig bestraffning (%) Andelen föräldrar som är positiva till aga i barnuppfostran. En jämförelse över tid. Källor: SIFO/SCB

8 Lag mot aga Föräldrars rätt att aga sina barn avskaffades Ett uttryckligt förbud infördes 15 mars 1979 i föräldrabalken och gäller från 1 juli 1979: Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling

9 Attityder och förekomsten av kroppslig bestraffning av förskolebarn i Sverige en jämförelse över tid Förbud mot aga i hemmen i Skandinavien: Sverige 1979 Finland 1984 Norge 1987 Danmark 1997 Island 2003 Grönland (?)

10 Barn som far illa Samtliga tidigare svenska studier har visat att det är de yngre barnen som huvudsakligen bestraffas fysiskt om ett barn inte kroppsligen bestraffas före tolv års ålder blir barnet nästan aldrig utsatt för våld senare i livet Källa: Nationella studier av kroppslig bestraffning och annan kränkning 2011

11 Låg andel barn som varit utsatta för misshandel i Sverige Välfärdssamhället. Tidig skyddslagstiftning. Högutbildad befolkning Jämförelsevis hög ekonomisk jämlikhet mellan könen. Basal mödra- och barnhälsovård med föräldrautbildning till alla. Majoriteten av barnen tidigt under insyn från andra (det offentliga rummet). Hög medvetenhet om socioekonomiska faktorers betydelse. Ökad förståelse av samband mellan våld inom familjen och barnmisshandel.

12 Barn som far illa Det beräknas att nära 100 barn per år, under 1 års ålder, utsätts för allvarlig fysisk misshandel i Sverige. En tredjedel av dessa misshandlas genom Barnskakning och får hjärnskador. Detta kan leda till svåra funktionshinder och i några fall till döden.

13 Aldrig, aldrig skaka 4f91f e e/ public_show? link=true&player_id=4c9b6854b35ea807b

14 Konkreta råd till föräldrar i akuta risksituationer Lägg ned barnet i sängen och gå därifrån, även om barnet fortsätter skrika Gå till ett annat rum. Sätt dig ner och försök slappna av Gå ett varv runt huset. Ställ dig på balkongen och ta några djupa andetag Ring någon i familjen, en vän eller BVC och säg hur du känner Titta till barnet med jämna mellanrum men vänta med att ta upp barnet tills frustrationen har lagt sig

15 Varningssignaler Trauma- är det en rimlig skada Söker sent Vet inte hur det gått till Nya versioner Skyller på andra Upprepade besök Barnets ålder Barn med funktionshinder eller annan kronisk sjukdom Avvikande rektion hos föräldrarna Avvikande föräldraban samspel Social misär inte obligat Källa: Regionalt vårdprogram Stockholms läns landsting

16 När skall man anmäla? Den som arbetar i en myndighet som berör barn och unga eller i sitt yrke kommer i kontakt med barn eller unga ska genast anmäla till socialnämnden om han eller hon misstänker att ett barn eller ung person far illa eller riskerar att fara illa. Anmälningsskyldighet enligt 14 kap 1, Socialtjänstlagen: Vid misstanke om att barn far illa eller vid omsorgssvikt.

17 Hinder för ev anmälan till Soc. Tänk om jag har fel! Någon annan är bättre lämpad. Överläkaren säger nej! Socialtjänsten redan inkopplad. Jag har inget förtroende för Socialtjänsten. Jag vill ju inte att barnet skall bli omhändertaget! Det händer ju ändå ingenting!

18 Du tror det när du ser det! Du ser det när du tror det!

19 Anmälningar till socialtjänsten 2011 i Barnhälsovården i Skåne 255 anmälningar enligt SoL kap barn 0-6 år. 0,27 % av barnen inskrivna på BVC

20 Framförallt stress i den allmänna livssituationen var starkt kopplat till om föräldern någon gång slagit, knuffat eller huggit tag i och ruskat om sitt barn Föräldraenkät Hur föräldern känt sig eller varit i samband med konflikt med barnet.

21 Kända riskfaktorer: Svag ekonomi och låg utbildning hos föräldrar Etniska faktorer förklaras huvudsakligen av socioekonomiska bakgrundsfaktorer Ekonomisk ojämlikhet i ett land ökar speciellt risken för dödsfallen i misshandel Drogproblem ökar risken för familjevåld Cirka 10 % av risken förklaras av grannskapets sociala status och sociala klimat Gilbert, Widom, Browne, Ferguson, Webb, Janson. Burden and consequences of child maltreatment in high income countries. Lancet 2009

22 Barnahus Barnahus är en verksamhet där myndigheter (polis, åklagare, socialtjänst, barn och ungdomspsykiatrin och barnmedicin) samarbetar vid utredning av barn som misstänks vara utsatta för brott i nära relation. I Skåne finns Barnahus i Helsingborg, Lund, Kristianstad och Malmö.

23 Take home message! Våga tänka det otänkbara Misshandel är en farlig diagnos som vi inte får missa. Misstänk det vanliga uteslut det farliga! Var nyfiken- prata med föräldrarna, våga fråga! Om du känner dig tveksam- ring och prata med Soc. Sociala jouren finns där alltid!

24 Jag vill veta mer Regional hemsida: barnsomfarilla Barnskyddsteamet Mio-Karolinska: AstridLindgrensBarnsjuk hus/kliniker--enheter/ MIO/