Våld mot och mellan skolbarn Skolläkaradagarna i Örebro

Transkript

1 Våld mot och mellan skolbarn Skolläkaradagarna i Örebro Staffan Janson Folkhälsovetenskap, Karlstads universitet Pediatrik, Uppsala universitet Staffan.janson@kau.se

2 Barnmisshandel i de industrialiserade länderna Självrapporterat: 5 35 % av barn i olika länder rapporterar svår aga i hemmet 4 9 % rapporterar svår psykisk misshandel och upp till vart tredje barn svåra eller måttligt svåra kränkningar (särskilt i Östeuropa). Erfarenheter av sexuellt utnyttjande % flickor och 5-15 % pojkar, varav 1/3 är penetrationer. 1,5 15 % grav vanvård 8 25 % upplevt familjevåld Kända riskfaktorer: Svag ekonomi och låg utbildning hos föräldrar Ekonomisk ojämlikhet i ett land ökar speciellt risken för dödsfallen i misshandel Etniska faktorer förklaras huvudsakligen av socioekonomiska bakgrundsfaktorer Drogproblem ökar risken för familjevåld. Minst 10 % av risken förklaras av grannskapets sociala status och sociala klimat Gilbert, Widom, Browne, Ferguson, Webb, Janson. Burden and consequences of child maltreatment in high income countries. The Lancet 2009

3 Barnmisshandelns långsiktiga konsekvenser Starka samband med: Beteendeproblem PTSD Kriminellt beteende Fetma! Visst samband med: Lägre utbildningsgrad och okvalificerade arbeten Depression och självmordsförsök Alkoholproblem Prostitution Svaga eller oklara samband med: Självskadebeteende Drogmissbruk Tonårsgraviditeter Kronisk värk som vuxen Allmänt dåligt hälsotillstånd som vuxen livskvalité Gilbert, Janson et al. Burden and consequences of child maltreatment in high income countries. The Lancet 2009.

4 A"tyder )ll kroppslig bestraffning av barn och beteende hos svenska föräldrar Posi4va 4ll aga Agade förskolebarn tal 70- tal 80- tal 90- tal Kroppslig bestraffning avser ec specifikt barn (0-17 år) under sista året

5 Antal barn per barn som avlidit till följd av övergrepp, år 1,4 1,2 1,0 Pojkar Flickor 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen

6 Barn som avlider eller vårdas efter övergrepp av annan person. Genomsnittligt antal per år. Döda 5 Pojkar 47 % Flickor 53 % Vårdade i sluten vård vid sjukhus 300 Pojkar 72 % Flickor 28 % Vårdade i öppen vård vid sjukhus Pojkar 71 % Flickor 29 % Källor: Dödsorsaksregistret, Patientregistret, IDB Sverige

7 Vad ligger bakom den goda utvecklingen? Välfärdssamhället och en tidig politisk samstämmighet. Hög medvetenhet om socioekonomiska faktorers betydelse. Tidig skyddslagstiftning. Individens särställning (snarare än familjen/ätten) Högutbildad befolkning Basal mödra- och barnhälsovård med föräldrautbildning till alla. Jämförelsevis hög ekonomisk jämlikhet mellan könen Majoriteten av barnen tidigt under insyn från andra (det offentliga rummet). Ökad förståelse av samband mellan våld inom familjen och barnmisshandel.

8 Elevenkäten ,9 7,7 6 5 Procent 4 5,1 3, ,2 1,0 1,7 1, % av eleverna har blivit slagna i hemmet någon gång i livet, 3 % många gånger

9 De slagna barnen anger mer symtom än de icke slagna Procent Aldrig slagen Slagen 0 Besvär minst en gång per vecka

10 Riskfaktorer för våld mot barnen i svenska hem (Nationella skolbarnsundersökningarna 2000, 2006 och 2011) Familjevåld OR 8 10 Alkoholmissbruk 5-7 Låg inkomstnivå 3 4 Utlandsfödd 2 3 Föräldrar ej sammanboende 2 2,5 Kronisk sjukdom hos barnet 2 Trötthet, stress hos föräldrar 1,3

11 Alkohol och barnmisshandel; Nationella svenska elevstudien 2011 Förälder alkoholpåverkad vid senaste konflikt med barnet riskökningar (OR): Emotionell försummelse 12,0 Slagen någon gång 11,2 Allvarlig misshandel 10,7 Inlåst i källaren 15,0 Utelåst från hemmet 9,5 Bevittnat våld mellan vuxna i hemmet 9,3 Förolämpad 6,1 Skada, olycka, förgiftning sista året 2,2 Upprepat skadad sista året 3,8

12 Barns multi utsatthet Nationella studien om Kroppslig bestraffning och annan kränkning 3202 svenska 9-klassare 2011 Slagen någon gång 18 % Vittne till familjevåld 7 % Emotionell utsatthet 13 % Grav försummelse 3 % Bevittnat våld Försummelse Fysisk misshand el Försummade barn 85 % multi-utsatthet Bevittnat våld 76 % multi-utsatthet Psykisk misshandel

13 Vanvård och Försummelse Fysisk: basala behov Medicinsk: Ej tillgodosett barnets behov av vård, mediciner etc. Emotionell: Särbehandling, vittne till våld och svåra hotelser. Avsaknad av värme och närhet. Utbildning: Dålig kontroll av skolk, ej hjälpt barnet till skolan, ej påtalat särskilda utbildningsbehov. Påtaglig riskökning (x 2-4) i vuxen ålder för: Depression, ångest, beteendestörningar, sexuella riskbeteenden, ätstörningar, självmordsförsök och fullbordade självmord. OBS! även efter justering för annan utsatthet i barndomen

14 Polisrapporterad misshandel av barn i Sverige Antal rapporterade fall av barnmisshandel År Barn 0-6 år Barn 7-14 år BRÅ 2011: - Ingen ökning av allvarlig misshandel under perioden - Ökad polisrapportering från socialtjänsten, vanligen ini4erad av förskola och skola - Ökad anmälningsbenägenhet av försummelse och vanvård.

15 Vem har högstadie-eleverna blivit slagna av? Nationella elevenkäten 2011 N % Slagen av förälder ,2 Slagen av syskon ,7 Slagen av vuxen släkting 59 1,8 Slagen av annan vuxen (inte släkt) 90 2,8 Slagen av andra barn ,3

16 Mobbning = 1. avsiktliga, oönskade handlingar 2. Beteenden som upprepas över längre tid 3. Obalans i makt/styrka mellan förövare och utsatt (Dan Olweus 1993) n n n n n n ~ % mobbade vid upprepade tillfällen, 15 % pojkar varit delaktiga i mobbning, 10 % flickor (klass 9). Pojkar mer fysiskt våld och hot, flickor mer indirekt våld, angriper sociala relationer, ryktesspridning, uteslutning. Flickor chattar och lägger ut mer bilder på nätet ökad risk för kränkningar. CYBERVÅLD Ett knapp-tryck ~ långvariga trakasserier! 5-12 % utsätts. flaming = öppna attacker. Cyberstalking, = förföljelse på nätet. Outing/trickery = manipulation, uteslutning, Happy slapping = person i underläge attackeras, inspelning Mobbning av lärare : 2 % i mellanstadiet, 3 % i högstadiet. Ökad risk vid funktionshinder, särskilt neuropsykiatriska. Psykologiska perspektiv på hot och våld i skolan, Arbetsmiljöverket rapport 2011:9

17 Grovt våld i skolan Ø Ø Ø : 700 fällande domar i åldern år för grov misshandel eller dödligt våld 22 fall i skolmiljö, resten på fritid. ~ 2 % utsatta för grovt våld i skolan topp i högstadiet. Pojkar/flickor = 2/1. Tre typfall (enligt BRÅ): Hämnd (av kränkt eller mobbad elev) Bråk eskalerar (går över styr) Tidigare brottsbelastad elev i sällskap med grupp gör upp med elev som man är i konflikt med Ökad risk för våld vid social utsatthet. Ökad risk för mobbade elever och i skolor där mobbning är vanligt Skolans ansvar: - Trygghet, trivsel, respekt för allas lika värde - Vuxennärvaro, fungerande elevråd, samarbete hem och skola - Antivåldsprogram: 1. vision om samarbete, öppenhet, icke våld. 2. Kartläggning av våld. 3. mätbara mål. 4. Uppföljning

18 Gärningspersoner som använder väpnat våld i skolan ger vinkar på förhand (ex Columbine 1999, Jokela 2007, Kauhajoki 2008). Planläggning, skjutövningar, självmordsbrev, meddelande på nätet Våldsfixerade personer, som känt sig kränkta ge mobbningsoffer upprättelse! Risk för copy cats (huvudsakligen som hot). Är skolbränder i Sverige en variant av riktat våld och vedergällning? Att känna till utrymningsvägar. Att kunna låsa inne eller ute. Ring 112 försök att ge polisen detaljerad information, var, typ av vapen, signalement

19 Maskros- eller Orkidébarn

20 Staffan Janson Folkhälsovetenskap Karlstads universitet