Hur kan vi förebygga barnmisshandel? Trollhättan Staffan Janson Karlstads och Örebro universitet Juni 2009

Transkript

1 Hur kan vi förebygga barnmisshandel? Trollhättan Staffan Janson Karlstads och Örebro universitet Juni 2009

2 Anti- aga lagar Före år 2000 i 8 länder, år 2009 i 24 länder i världen, varav 19 i Europa Skyddar 2 3 % av alla världens barn Förbud mot skolaga skyddar 42 % av alla världens barn FN:s Barnkonvention 1989; artikel 19. Förbud mot aga i hemmen i Skandinavien: Sverige 1979 Finland 1984 Norge 1987 Danmark 1997 Island 2003 Grönland (?)

3 Barnmisshandel i de industrialiserade länderna Självrapporterat: 5 35 % av barn i olika länder rapporterar svår aga i hemmet 4 9 % rapporterar svår psykisk misshandel och upp till vart tredje barn svåra eller måttligt svåra kränkningar (särskilt i Östeuropa). Erfarenheter av sexuellt utnyttjande % flickor och 5-15 % pojkar, varav 1/3 penetrationer. 1,5 15 % grav vanvård 8 25 % upplevt familjevåld Kända riskfaktorer: Svag ekonomi och låg utbildning hos föräldrar Ekonomisk ojämlikhet i ett land ökar speciellt risken för dödsfallen i misshandel Etniska faktorer förklaras huvudsakligen av socioekonomiska bakgrundsfaktorer Drogproblem ökar risken för familjevåld. Cirka 10 % av risken förklaras av grannskapets sociala status och sociala klimat Gilbert, Widom, Browne, Ferguson, Webb, Janson. Burden and consequences of child maltreatment in high income countries. Lancet 2009

4 Barnmisshandelns långsiktiga konsekvenser Starka samband med: Beteendeproblem PTSD Kriminellt beteende Fetma! Visst samband med: Lägre utbildningsgrad och okvalificerade arbeten Depression och självmordsförsök Alkoholproblem Prostitution Svaga eller oklara samband med: Självskadebeteende Drogmissbruk Tonårsgraviditeter Kronisk värk som vuxen Allmänt dåligt hälsotillstånd som vuxen livskvalité

5 Varför slår föräldrar sina barn? Aga i uppfostringssyfte Våld mot barn som uttryck för föräldrarnas ökade stress Avvikande beteende hos vårdnadshavare

6 Vilka Barn är i störst fara? I riskzon ~ 10 % i behov av professionell hjälp; Allvarliga problem 2-5 % Psykiskt sjuka föräldrar ( 30% av vuxna i vuxenpsykiatrin har barn!) Missbrukare (självupptagna!) Kriminella: Män som misshandlar kvinnor (R=x15!) Konservativa attityder (hedersrelaterat!) Förståndshandikapp: Ingen aktuell svensk forskning - tonårsmammor: x2 - Barn med funktionshinder Våldsamma drogmissbrukare med svåra barn = allvar!

7 Svenska kartläggningar Föräldrar till 2200 barn, 0-17 år 2500 elever, åk 4,6,9 2006/2007 Föräldrar till 2000 barn, 0-17 år åringar 2250 elever, åk / vuxna och 1154 elever, år 1980 Föräldrar till 1276 barn, 0-17 år

8 Förekomst av våld mot barn Resultat Föräldraenkäten Förekomst av våld mot barn Barn under 6 år mest utsatta Utlandsfödda föräldrar slår mer än svenskfödda föräldrar (OR 1,7) Boendesituationen större riskfaktor än födelseland (OR 2,1) Andel föräldrar som slagit: År 1980: 27 procent År 2000: 1,1 procent År 2006: 2,3 procent

9 Förekomst av våld mot barn Resultat Föräldraenkäten Barn under 6 år mest utsatta Störst ökning för spädbarnsgruppen Mest vanligt i familjer med svenskfödda föräldrar Andel föräldrar som knuffat, huggit tag i och ruskat om: Förekomst av våld mot barn År 1980: 49 procent År 2000: 12 procent År 2006: 23 procent

10 Förekomst av våld mot barn Resultat Elevenkäten omst av våld mot barn Slagen Aldrig Få gånger Ofta Ej svarat Av mamman % 25 % 5 % 4 % Av mamman % 8 % 1 % 4 % Av mamman % 5 % 1 % 6 % Av pappan % 25 % 5 % 5 % Av pappan % 7 % 2 % 5 % Av pappan % 5 % 1 % 7 %

11

12 Norge 2006:Enkät om våld till avgångselever år 7033 elever (svarsfrekvens 77 %) från 67 skolor Någonsin slagen av mor eller far = flickor 20 %, pojkar 14 %. Ofta slagen (> 10 gånger) = 2 %, lika mellan könen. Ökad risk för grovt våld bland invandrarbarn (x 3 för barn med europeiska föräldrar och x 4 för barn med utomeuropeiska föräldrar. Cirka 3 x ökad risk för aga i familjer med svag ekonomi Cirka 3 x ökad risk i familjer med alkohol och drogproblem. (SveinMossige, Kari Stefansen (red.) Vold og overgrep mot barn og unge. Norsk institut for forskning om oppvekst, velfred og aldring Rapport 20/07)

13 Attityder och förekomsten av kroppslig bestraffning av förskolebarn i Sverige, jämförelse över tid Positiva till aga Agade förskolebarn Allvarligt slagna tal 70-tal 80-tal 90-tal tal

14 Vad ligger bakom den goda utvecklingen? Välfärdssamhället och en tidig politisk samstämmighet. Hög medvetenhet om socioekonomiska faktorers betydelse. Tidig skyddslagstiftning. Individens särställning (snarare än familjen) Högutbildad befolkning Basal mödra- och barnhälsovård med föräldrautbildning till alla. Jämförelsevis hög ekonomisk jämlikhet mellan könen Majoriteten av barnen tidigt under insyn från andra (det offentliga rummet). Ökad förståelse av samband mellan våld inom familjen och barnmisshandel.

15 Sverige 2007: Barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Blir nästan dubbelt så ofta slagna än friska barn Kombinerade funktionshinder ökad risk Är framför allt mer utsatta för både slag och familjevåld Undantag; barn med astma och allergi Störst risk vid svårförståeliga funktionshinder (ex. ADHD) Den ökade risken för fysisk bestraffning gäller främst barn bosatta i låginkomstområden (3 x högre risk) Mest sårbara är utlandsfödda barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning, som är bosatta i låginkomstområden ( 5 x högre risk)

16 Misshandel av barn med funktionshinder Mycket få befolkningsbaserade studier om förekomsten Crosse et al. USA 1993: Data från CPS mottagningar. 1,7gånger ökad risk Sullivan & Knutsson, USA 2 000: Registerstudie, barn 0-21 år. 3 gånger ökad risk Spencer, England 2005: Hälso- och socialtjänstdata för barn. 3 7 gånger ökad risk

17 Funktionshinder skyddar inte mot övergrepp det ökar risken! Ökad sårbarhet p g a - ökad isolering, sämre sociala nätverk, mindre risk för upptäckt. - ökat beroende - mindre kontroll över den egna kroppen Beteende hos barnet som uppfattas som provocerande Indikationer på övergrepp misstas som konsekvenser av funktionshindret. Barn med funktionshinder lyssnas till mindre och har svårare att bli trodda, särskilt utsatta = barn utan språk! Ökad stress hos vårdnadshavare (ekonomi, bundenhet många kontakter m.m.) Personal inom HS och Socialtjänst har en tendens att identifiera sig med föräldrarna och att ge barnet skulden, särskilt vid lätt/måttlig misshandel

18 Att uppmärksamma Hos förskolebarn Dålig hygien och ovårdade kläder + frekvent frånvaro, Försenad språkutveckling Dålig tillväxt Diffusa smärtor Social omognad i samspel med andra barn och vuxna Okritiskt kontaktsökande med vuxna Koncentrationssvårigheter, överaktivitet, impulsivitet och aggressivitet Stereotypa lekar Hos skolbarn Dålig hygien och vanvårdat yttre Svårigheter med avföringseller urinkontroll Dålig tillväxt Inlärningssvårigheter Dåligt självförtroende Svårigheter att klara nya situationer Avsaknad av djupare relationer med andra barn

19 Failure to thrive (barnet som inte vill ta sig)

20 Uppmärksamma barn som bevittnar våld i hemmen Symtom hos barnen Spädbarnsåret: kroppsliga minnen (stressymtom) Förskolebarn: Skolbarn: Tonåringar: Återfall i tidigare beteenden, ont i magen, sömnproblem, mardrömmar, ätstörningar, klängighet, separationsångest. Skamkänslor, våldet som familjeangelägenhet, underminerad självkänsla, svag framtidstro. Skamkänslor, självanklagelser, prematur vuxenidentitet, misstro mot fasta relationer. OBS! Alla barn blir inte skadade

21 Att tänka på Barn lever på vuxnas villkor Svåra känslor förhindrar normal kontakt med vuxna Utsatta barn har dåligt förtroende för vuxna Barn behöver uttrycka sina känslor Omgivningen måste bejaka Barn berättar om lindriga övergrepp först Barn som ej får prata måste förneka Vad skall vi göra? Sluta att förneka och förminska barns lidande Koncentrera oss på det, som är det viktigaste problemet Agera tidigt och i samråd med erfarna professionella Begripa att det är barnets stora chans, när det förstår att vi begriper vad som pågår Anpassa vår språknivå

22 Ge barn möjligheter att berätta! Anpassa språknivån Kontrollera vanliga begrepp som inuti/utanpå, ovanför/nedanför, före/efter. Tidsdimensionen Ställ inte ja/nej frågor Ställ öppna frågor och vänta ut svaret Kontrollera att barnet förstått

23 Det vi kan hjälpa till med Förbättra upptäckt tala med barnen! Inse var och när riskerna är ökade. Förbättra barnets allmänna välfärd maktgörande av utsatta mödrar Utnyttja fungerande sociala nätverk (grannskap, skola etc.) Specialsy interventioner som är riktade mot barnet tala med barnet! Arbeta med evidensbaserade metoder, som är etiskt och barnrättsligt försvarbara.

24 Vilka barn klarar sig bra? Goda motståndskrafter (>1/3) (IQ, psykisk stabilitet, lugnt temperament, mental öppenhet, ansvarstagande, långsiktiga mål) Trygg anknytning utanför familjen Kan be om hjälp Får hjälp i sina akuta situationer och att bearbeta känslor Tar ej på sig skulden

25 Staffan Janson Folkhälsovetenskap Karlstads universitet Barnrättsakademin Örebro universitet