Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld"

Transkript

1 Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld

2 Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt- och bekantskapsförhållanden. Våldet kan bl.a. vara fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt eller försummande av vårdnad och tillsyn men det kan även handla om hot om våld. Vanligast är våld i parförhållanden, men våld förekommer också mellan föräldrar och barn. När en förälder blir utsatt för våld i familjen ökar också risken för att barnet skall utsättas för våld. Barn som bevittnar våld löper en större risk att själva bli brukare av våld. Livsvillkoren i utsatta familjer kännetecknas av otrygg anknytning mellan barn och föräldrar, bristande kontinuitet och kommunikation och brist på stimulans. Ofta lever familjen periodvis under kaotiska förhållanden och med svåra konflikter mellan familjemedlemmarna. Våld och trauma Våld är traumatiserande för alla; för den som blir utsatt för våld, för den som är i observatörsrollen och för den som använder våld. Våld medför ökad risk för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) med kognitiva störningar, minnesstörningar, hög grad av undvikande beteende, depression, stegrad uppmärksamhetsnivå, förhöjd alarmberedskap, oro, ångest, fysiska symtom, sömnlöshet, högt blodtryck etc. Också spädbarn och barn som inte fysiskt är närvarande påverkas. Barnet upplever våldet på nytt i form av minnesbilder, förnimmelser och sinnesstämningar. Olika sinnesförnimmelser aktualiserar minnet hos barnet. Med barn avses personer under 18 år. Enligt barnskyddslagen har barn rätt till en trygg och stimulerande uppväxtmiljö och en harmonisk och mångsidig utveckling samt företrädesrätt till särskilt skydd. Våld som barn blir utsatta för i familjen undgår fortfarande många vuxna. Ungefär 17 procent ( ) av de finländska barnen uppskattas ha sett och hört våld som utövats (mellan vuxna) i hemmet. Av dessa barn är ca under 7 år, ca i åldern 7 14 år och ca över 15 år. Över 10 procent (ca ) av dessa barn blir själva utsatta för våld. En del forskare hävdar att de faktiska siffrorna är ännu större. Alla barn som har upplevt våld i sin barndom använder inte själva våld som vuxna, men alla som använder våld som vuxna har upplevt våld i barndomen.

3 Hur påverkar våldet i familjen barnet? Barn är särskilt utsatta på grund av att de har ett biologiskt betingat behov av att tryggt och organiserat kunna knyta an till sina föräldrar. Anknytningen blir störd och risken för barnen att senare utveckla olika former av störningar och psykisk ohälsa är stor. Om föräldrarna inte kan skydda barnen utan utsätter dem för våld får det allvarliga effekter på barnens psykiska och fysiska utveckling. Symtombilden hos barnen kan variera och hos de mest utsatta barnen finns tydliga posttraumatiska symtom. För barn innebär det en katastrof då våld pågår eller plötsligt exploderar i hemmet bakom stängda dörrar. Tilliten rycks undan, och familjen är inte längre den trygga plats som ett barn behöver för sitt växande. Den katastrof som barnet upplever kan beskrivas som ett trauma. Ett barn som under lång tid bevittnar våld i sitt hem utsätts för långvarigt trauma. För att stå ut med den ångest och skräck som detta innebär tvingas barnet att utveckla olika strategier. Barn kan använda sig av olika överlevnadsstrategier för att klara vardagen, t.ex. försjunka i sin egen värld med hjälp av filmer, dataspel, stänga in sig på sitt rum, rymma hemifrån, eller ge sig hän åt hobbyer eller skolgång. Hur barnet reagerar på våldet hänger samman med flera olika faktorer, bl.a. ålder, kön, plats i syskonskaran och barnets personlighet, samt barnets utvecklingsfas och familjens historia. Att se sin förälder bli slagen och förnedrad är bland det svåraste ett barn kan uppleva. Den känsla av vanmakt som drabbar barnet när det inte kan stoppa våldet kommer att prägla hela dess uppväxt. Våld i en barnfamilj utgör alltid en risk för barnets uppväxt- och utvecklingsförhållanden, oberoende av om barnet är direkt utsatt eller inte. Vidare bör observeras att alla människor har en medborgarskyldighet att göra en anmälan om försummelse eller misshandel av barn. Denna bild sammanfattar hur barnets inre och yttre verklighet kan påverkas av våld i familjen Kommunikationssvårigheter Svårt med sociala kontakter Accepterar våld Kan ej lämna hemmet Måste skydda sin förälder Skyddar yngre syskon Tar föräldrarollen Rädsla Katastrofkänslor Påträngande minnesbilder Ångest Isolering Skuldkänslor Missförstånd Sömnsvårigheter Koncentrationssvårigheter Dålig impulskontroll Ilska Upprepningstvång Kort framtidsperspektiv Aggressivitet Hat Passivitet Psykosomatik Depression Otrygghet Stress Självförebråelser Hjälplöshet Avbrott i nära relationer Väntar på en ny katastrof Får dålig omvårdnad Dras in i bråkets centrum Blir slaget Orkar ej med skolan Blir mobbat Källa: Arnell A. & Ekbom 2006

4 Påståenden för fortsatt diskussion kring ämnet: Det är aldrig barnets fel då en vuxen beter sig våldsamt. Om det förkommer våld i familjen så behöver alla i familjen hjälp. Det är också våld mot ett barn då barnet ser sin mamma eller pappa bli slagen. Barn kan inte få våldet i familjen att upphöra utan hjälp av vuxna. En person som använder våld kan också ha en god och kärleksfull sida. Våldsamt beteende gör inte en människa ond, men en våldshandling är alltid av ondo och fel. Strider och gräl förekommer i alla familjer. Gräl är en normal del av familjelivet våld är inte det! En familj där det förekommer våld är inte en dålig familj utan en familj med ett stort problem som är i behov av hjälp. Våld i familjen kan upphöra enbart genom att bryta tystnaden och söka hjälp.

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn har upplevt våld i sina familjer (SOU 2001:18). Den 1 juli 2007 förstärktes socialtjänstlagen: 5 kap 11 SoL Till socialnämndens uppgifter

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord? Det osynliga våldet mot själen #1/2008

Kan man bli sjuk av ord? Det osynliga våldet mot själen #1/2008 Kan man bli sjuk av ord? Det osynliga våldet mot själen 2008 En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 #1/2008 BRIS Kanslier Riksförbundet BRIS Karlavägen

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord? Det osynliga våldet mot själen #1/2008

Kan man bli sjuk av ord? Det osynliga våldet mot själen #1/2008 Kan man bli sjuk av ord? Det osynliga våldet mot själen 2008 En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 #1/2008 BRIS Kanslier Riksförbundet BRIS Karlavägen

Läs mer

Vad innebär det att vara koncentrerad?

Vad innebär det att vara koncentrerad? Vad innebär det att vara koncentrerad? Att koncentrera sig innebär att öppna sig för och ta in omvärlden; att med sina sinnen registrera intrycken från allt som finns omkring. Men omvärlden ger så ofantligt

Läs mer

Barn som far illa. Hur definieras och hanteras det av förskolepersonalen? Inledning

Barn som far illa. Hur definieras och hanteras det av förskolepersonalen? Inledning 1 Barn som far illa. Hur definieras och hanteras det av förskolepersonalen? Jessica Pettersson Inom förskolan förekommer begreppet barn som far illa men vad innebär det? Syftet med denna studie var att

Läs mer

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta Otrygghet är att ha ett bultande hjärta En undersökning om ungdomar som går i gymnasiesärskolan och deras upplevelser av mobbning, hot och våld. Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion

Läs mer

Lyssna på mig. Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter

Lyssna på mig. Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter 2013 Lyssna på mig Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter Snacka aldrig skit om varandra. Aldrig. Det gör så jävla ont. Barn borde få bestämma 50% vid en skilsmässa så de vuxna inte

Läs mer

tytti solantaus bilder: antonia ringbom

tytti solantaus bilder: antonia ringbom tytti solantaus bilder: antonia ringbom innehållsförteckning förord 3 vad är psykisk ohälsa? 4 förändringar i känslolivet 5 förändringar i beteendet 6 tankestörningar 6 vad beror den psykiska ohälsan på?

Läs mer

Filmer från din verklighet

Filmer från din verklighet Filmer från din verklighet Här är filmer som handlar om din och dina kompisars verklighet. Filmerna bygger på era berättelser, men det är aldrig den som skrivit berättelsen som är med i filmen utan alla

Läs mer

Hur ser hjälpen ut när det gäller föräldrar med en lindrig utvecklingsstörning?

Hur ser hjälpen ut när det gäller föräldrar med en lindrig utvecklingsstörning? 1 Hur ser hjälpen ut när det gäller föräldrar med en lindrig utvecklingsstörning? Lisbeth Pipping C-uppsats vid institutionen för psykologi; Göteborgs universitet, 2001 2 Hur ser hjälpen ut när det gäller

Läs mer

EXAMENSARBETE. Barn som far illa

EXAMENSARBETE. Barn som far illa EXAMENSARBETE 2006:162 Barn som far illa En studie om hur pedagoger i förskolan agerar när de får kontakt med dessa barn Camilla Morin Annica Niva Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde

Läs mer

Till slut tar man slut

Till slut tar man slut Till slut tar man slut En undersökning om hur föräldrar till barn med Aspergers syndrom/ast* påverkas av ett extra utmanande föräldraskap. Den här rapporten är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma

Läs mer

DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker

DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker Katarina Enqvist-Bolin Ola Nordqvist Innehållsförteckning INLEDNING 3 BAKGRUND 4 Barngrupper

Läs mer

Att vilja se, vilja veta och att våga fråga. Vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet

Att vilja se, vilja veta och att våga fråga. Vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet Att vilja se, vilja veta och att våga fråga Vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Studie från bris 2012. Barns egna ord om sin psykiska ohälsa. Se hela mig!

Studie från bris 2012. Barns egna ord om sin psykiska ohälsa. Se hela mig! Studie från bris 2012 Barns egna ord om sin psykiska ohälsa Se hela mig! Studie från bris 2012 Se hela mig! Barns egna ord om sin psykiska ohälsa Innehåll Förord 5 Sammanfattning 6 Bakgrund 8 BRIS 8 Psykisk

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER SKAPA trygga IDRottSmILJÖER för barn och ungdomar Innehåll Idrottens betydelse... 1 Idrotten och barnkonventionen... 2 Trygga idrottsmiljöer... 4 Definitioner... 5 Kränkande behandling... 5 Trakasserier...

Läs mer

Garantinivå Vad menar vi med det?

Garantinivå Vad menar vi med det? Garantinivå Vad menar vi med det? Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där Barnkonventionen

Läs mer

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem En enkätundersökning om bristande samordning av stödinsatser till föräldrar till barn med neuropsykiatriska

Läs mer

TONE AHLBORG. Lust och samliv. att må bra i sin parrelation som nybliven förälder

TONE AHLBORG. Lust och samliv. att må bra i sin parrelation som nybliven förälder TONE AHLBORG Lust och samliv att må bra i sin parrelation som nybliven förälder TACK TILL Barnets Lyckopennings stipendiefond, som delas ut av Synskadades Riksförbund och Svenska Barnmorskeförbundet. 2008

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

BARNS SEXUALITET EN VÄGLEDNING KRING BARNS BETEENDEN BARNS SEXUALITET EN VÄGLEDNING KRING BARNS BETEENDEN

BARNS SEXUALITET EN VÄGLEDNING KRING BARNS BETEENDEN BARNS SEXUALITET EN VÄGLEDNING KRING BARNS BETEENDEN BARNS SEXUALITET EN VÄGLEDNING KRING BARNS BETEENDEN 1 2 BARNS SEXUALITET EN VÄGLEDNING KRING BARNS BETEENDEN Få ämnen är så laddade och tabubelagda som de som rör barns sexualitet. Det kan leda till en

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Pappan & föräldraskapet Pappamanualen.se

Pappan & föräldraskapet Pappamanualen.se 1 Pappan & föräldraskapet (PoF 2012.10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Prolog 34 Förord 5 Pappor blir också gravida 67 Pappor och barnet 89 Föräldrarollen 1011 Relationen 1214 Separationen 1415 Den frånvarande pappan

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

s k a j a g g ö r a?

s k a j a g g ö r a? V a d s k a j a g g ö r a? 31 brev till kvinnojourerna och tjejjourerna 1 Manifest Sverige är ett av världens minst ojämställda länder. Ändå är mäns våld mot kvinnor ett av våra största samhällsproblem.

Läs mer

att skiljas när man har barn

att skiljas när man har barn att skiljas när man har barn Att skiljas när man har barn Samarbetssamtal, avtal och familjerådgivning I 5 kap. 3 socialtjänstlagen står att kommunen skall sörja för att föräldrar kan erbjudas samtal

Läs mer

När livet känns fel. Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa

När livet känns fel. Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa När livet känns fel Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa När livet känns fel Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa Förord Detta är redovisningen av vårt uppdrag att kartlägga hur unga med självupplevd

Läs mer

Förskolans roll i det förebyggande arbetet mot sexuella övergrepp

Förskolans roll i det förebyggande arbetet mot sexuella övergrepp Förskolans roll i det förebyggande arbetet mot sexuella övergrepp Birgitta Eriksson Examensarbete 10 poäng VT 05 Examensarbete på lärarprogrammet 140 p Institutionen för Barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik

Läs mer

man känner sig alltid bekymrad

man känner sig alltid bekymrad man känner sig alltid bekymrad en undersökning om anhöriga till unga vuxna med ADHD Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för unga vuxna med ADHD.

Läs mer