Minnesanteckningar Seminarium Sekretariatet HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSBEREDNINGEN LK/ Plats
|
|
- Maria Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Minnesanteckningar Seminarium Sekretariatet Marina Tilderlindt HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSBEREDNINGEN LK/ Plats Galaxen, Landstingshuset, måndag 20 maj kl :00, seminariet Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa och suicid bland våra barn och unga vuxna? Seminariet: Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa och suicid bland våra barn och unga vuxna, arrangeras av landstingsfullmäktiges hälso- och sjukvårdsberedning. Målgruppen är landstingets politiker och företrädare för verksamheterna lokalt. Syftet är att öka kunskaperna om hur landstinget i Värmland kan arbeta för att förebygga psykisk ohälsa och minska antalet suicid och suicidförsök. 1. Hälso- och sjukvårdsberedningens ordförande Ingvar Klang hälsade dagens seminariedeltagare välkomna och talade om vikten att träffas för att få svar på frågor om hur landstinget i Värmland kan arbeta för att minska antalet självmord och självmordsförsök i länet. Moderator Anders Andrén inledde därefter seminariet med att presentera statistik över läget i Värmland. Värmland har näst flest självmord i riket, 11 av 12 självmord begås av män och vi har ungefär 500 klassificerade självmordsförsök per år i länet. Antalet självmordsförsök är högre bland kvinnor men självmordsförsöken ökar även bland män. 2. Edward Smith, överläkare från psykiatriska beroendeenheten, psykiatriska öppenvården i Karlstad, berättade om behandlingen av personer med psykiatrisk diagnos och missbruksproblematik. Edward presenterade olika exempel på patienter som behandlas på psykiatriska beroendeenheten och menade att det finns ett stort mörkertal kring självmord för missbrukare. Han gav två exempel på patienter som hamnar utanför självmordsstatistiken: en 33-åring man som dog av en överdos heroin och en 23-årig kvinna som överlevde efter en överdos alkohol blandat med tabletter efter två veckor på IVA. Risken för självmordsförsök är större hos personer som är påverkade av alkohol eller droger eftersom impulskontrollen är satt ur spel. Risken är också större hos personer som blivit alkohol- eller drogfria eftersom dessa individer riskerar att drabbas av depression i större utsträckning. Varje dag dör en person i Värmland på grund av alkoholrelaterade skador och varje vecka dör en person av drogrelaterade skador. Överdödligheten bland alkohol- och drogmissbrukare är gånger högre jämfört med en person som inte har samma problematik. Varje person som räddas ifrån ett aktivt missbruk innebär betydliga vinster för samhället, i mänskligt lidande såväl som samhällsekonomiskt. En person med tungt missbruk kostar samhället ca kronor per dygn, dvs. mer än 2 miljoner kronor per år. För sjukvården innebär varje person som tas från ett aktivt missbruk färre akutbesök, effektivare behandlingar, kortare rehabilitering efter operationer etc. Riskfaktorer för att hamna i missbruk är graden av användning, bristande socialt stöd, psykisk sjukdom och att man börjar bruka alkohol eller droger vid låg ålder. Edward berättar att man i princip inte har någon patient som inlett sitt missbruk
2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (6) efter 20 års ålder. Vad kan då sjukvården göra? Sjukvården kan arbeta för att förebygga missbruk och effektivisera omhändertagandet av skadorna. I det förebyggande arbetet är det viktigt att det finns missbruksmottagningar, satsningar på unga, tillnyktringsenheter, sprututbytesprojekt och beroendepsykiatrisk slutenvård. 3. Tove Lugnegård, överläkare på Neuropsykiatriska mottagningen, föreläste om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Psykisk ohälsa kan förstås utifrån stress- och sårbarhetsmodellen. En person med en neuropsykiatrisk diagnos har en ökad sårbarhet för att drabbas av psykisk ohälsa. Sårbarhetsfaktorer handlar om genetik, biologi, personliga egenskaper och medfödda funktionsnedsättningar. Utlösande stressfaktorer kan vara förluster, konflikter, misslyckanden, övergrepp eller överkrav. Tove Lugnegård berättade att köerna till neuropsykiatriska utredningar i dag blir längre och längre. Trenden ser likadan ut i hela Sverige men i Värmland är kötiderna längre än för riket i stort. Neuropsykiatriska mottagningen har i dag en genomsnittlig kötid på tre år. Närmare 70 procent av de som väntar på en neuropsykiatrisk utredning har en låg funktionsnivå, det vill säga ett stort behov av att få sin utredning klar för att individuellt anpassade åtgärder ska kunna sättas in. Vinsterna med en neuropsykiatrisk diagnos är att individen förstår sig själv bättre och får en grupptillhörighet och därigenom möjlighet till empowerment. Man får också förhoppningsvis bättre förståelse från omgivningen, möjlighet till adekvat medicinering och rätt till samhällstöd av olika dignitet. Nackdelar kan vara att en diagnos tar bort fokus från funktionsnivån (man kan ha låg funktionsnivå utan att uppfylla kriterierna för en diagnos). Utredningen kan också ses som lösningen på individens alla problem vilket innebär en stor risk för besvikelse om individen inte får en diagnos. Andra nackdelar är att det finns risk för diagnostic drift, dvs. att diagnoskriterierna vidgas eftersom man vill tillfredsställa patientens önskan om en diagnos. En komplett neuropsykiatrisk utredning är tids- och resurskrävande och det finns risk för att personen inte får adekvata åtgärder insatta i väntan på en diagnos. Det finns också individer, med behov av olika typer av stöd och insatser, som faller mellan stolarna på grund av att man inte uppfyller kriterierna för någon diagnos. Tove Lugnegård tror att samhällsförändringarna har betydelse för den ökande efterfrågan på diagnoser. De ökade kraven i samhället leder till att personer med svagare kognitiva funktioner utsätts för betydligt mer stress än tidigare. Skolan och arbetslivet är inte anpassade för personer med kognitiva funktionsnedsättningar och psykiatrin har fått minskade resurser de senaste 20 åren. Personer som framförallt riskerar att slås ut i samhället är personer med svag begåvning, personer med ADHD eller ADHD-liknande drag samt personer med autismspektrum tillstånd eller autistiska drag. Samhällets ökade krav har lett till att normalitetspannet har minskat och behovet av diagnoser ökat. När samhällets krav ökar behövs mindre för att hamna i ett sårbart läge. Detta är ett samhällsproblem som psykiatrin ensamt inte kan lösa. För att möta de ökade behoven behöver insatserna ges utifrån funktion och inte diagnos och det behövs ökade kunskaper om kognitiva funktionsnedsättningar.
3 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (6) Tove Lugnegårds tips för vidare läsning: Komplexa fall inom psykiatrin: diagnoser, berättelser och tankemodeller av Eleonore Rydén, Göran Rydén och ADHD och autismspektrumstörning i ett livsperspektiv, redaktör: Gunilla Thernlund och Svenska Dagbladets artikelserie om svagbegåvade. 4. Lena Isaksen, chefsöverläkare inom barn- och ungdomspsykiatrin, gav exempel på två olika typiska patienter på BUP; Mohammed och Lisa. Mohammed och Lisa har lika symtom men olika problematik. Mohammed kommer som ensamkommande flyktingbarn, har inga föräldrar eller socialt nätverk. Lisa har haft en bra uppväxt, har föräldrar och syskon, har höga krav på sig själv och är mobbad i skolan. Båda har suicidtankar, känslor av nedstämdhet och uppgivenhet. Mohammed och Lisa är exempel på barn med lika symtom men som kräver olika insatser. Vad skiljer depression hos barn/unga från vuxna? Barn och unga lever i kortare perspektiv, har fler diffusa symtom, sämre impulskontroll (p.g.a. hjärnans utveckling), större utsatthet på exempelvis sociala medier. I Sverige är ungefär 6 procent av tonåringarna deprimerade (8 procent flickor, 4 procent pojkar). Återfallsrisken är procent efter 3-5 år. I Värmland sökte 310 ungdomar vård för depression/nedstämdhet under perioden okt 2011-sept personer fick diagnosen depression och 81 personer fick en neuropsykiatrisk diagnos. Under perioden har 6 personer som haft kontakt med BUP begått självmord. De flesta ungdomar som begår självmord har inte haft någon kontakt med BUP. Personalen på BUP träffar patienter varje vecka som bedöms ha allvarliga suicidtankar och dagligen träffar personalen patienter som talar om självmord. Högriskgrupper för depression är barn till föräldrar med depression, ungdomar som tidigare haft depression, barn som har annan psykiatrisk diagnos, missbruk och psykosocial belastning. Vid lindrig depression ska barnet erbjudas basinsatser. Basinsatser går ut på att erbjuda en balans mellan problemlösning, aktivering, balanserad optimism och god vård. Vid måttlig till svår depression behövs basinsatser i kombination med farmaka och samtalsterapi. Vid svår depression kan det också vara nödvändigt med familjestöd och återfallsprevention. Lena Isaksen betonar att underbehandling är ett större problem i samhället än ökad läkemedelsförskrivning. Många är rädda för medicinsk behandling eftersom media utmålar förskrivningen som lättvindig vilket försvårar personalens arbete. Lena betonar också att samarbetet med skolan måste bli bättre. Om ett barn har problem i skolan så kommer BUP ingenstans med sin behandling om problemen i skolan fortgår. 5. Ulf Hjelm, psykolog på allmänmottagningen i Hagfors, berättade om projektet Visit. Visit är en mottagning för barn och unga vuxna med syfte att förebygga och behandla lindrig till medelsvår psykisk ohälsa. Visit är ett treårigt projekt och mottagningen öppnade i november Visit riktar sig till barn och unga vuxna i åldrarna 0-25 år. Det är ett samverkansprojekt mellan landstinget, socialtjänsten och skolan. Barnets behov står i centrum och det som erbjuds är råd, stöd och behandling. Målen med Visit är en tydlig ansvarsfördelning, hög tillgänglighet och en kontakt med
4 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (6) personalen redan första dagen. Visit har fått fler besök än beräknat och man tror att den höga tillgängligheten är en stor anledning till detta. Det är många som tar kontakt med Visit via sms, det är en enkel ingång och man får snabbt feedback. Visit har också fått fler manliga sökanden än väntat; 53 procent av de sökande är män och 47 procent är kvinnor. Den största andelen har tagit kontakt med Visit för att de har blivit hänvisade eller rekommenderade. Visits framgångsfaktorer har identifierats som närhet, tillgänglighet, att man avdramatiserat psykiatristämpeln, att barn och unga kan söka själva, att mottagningen fått gott rykte och rekommenderas av samarbetspartners. Identifierade förbättringsområden är att man önskar en flexiblare samverkan med skolan och att rektorer och mentorer är mer delaktiga. Man önskar också en utökad socionombemanning och metoder för att möjliggöra tidigare kartläggningar av barn som riskerar att drabbas av psykisk ohälsa, redan i årskurs 1-3. Man önskar också utarbeta gemensamma rutiner med bl.a. psykiatrin för att få en snabbare ärendegång exempelvis vid neuropsykiatriska utredningar. Den höga tillgängligheten har lett till att Visit fått en lots -funktion där man når en stor grupp individer, från barn och ungdomar med lättare till medelsvår psykisk ohälsa, till barn och ungdomar med stor psykisk problematik. 6. Staffan Jansson, barnläkare och adj. professor i folkhälsovetenskap och medicin, föreläste om nyckelfaktorer för barns hälsa och möjligheter till ett gott liv samt om förekomsten av våld mot barn i hemmiljön. Staffan Jansson inledde med att problematisera att de ekonomiska klyftorna i samhället ökar och att förändringarna på strukturell nivå har påverkan på hälsan på individnivå, såväl för de som befinner sig på samhällets botten som för individerna som befinner sig på samhällets toppen. Det är viktigt att ställa sig frågan vad de ökande ekonomiska klyftorna betyder för barns och ungas hälsa. Det finns vissa perioder i en människas uppväxt som kan räknas som kritiska för individens fortsatta utveckling och som därmed påverkar den psykiska hälsan. Redan under graviditeten kan fostrets framtida psykiska hälsa påverkas. Forskningen visar exempelvis att individer som utsatts för stark stress under fosterlivet (exempel kvinnor som var gravida under sexdagarskriget i Israel) löper större risk att drabbas av schizofreni i tonåren. Forskningen talar också om maskrosbarn och orkidébarn, dvs. att vissa barn utsätts för mycket stress och klarar sig hyfsat bra ändå medan andra barn utsätts för en låg grad av stress som påverkar den psykiska hälsan mycket negativt. Barnmisshandel har olika orsaker men beror framförallt på föräldrarnas livserfarenheter, på barnets relation till familjen, på hur familjeförhållanden med arbete, sociala nätverk, bostad etc. ser ut samt på samhällets eller en subkulturs syn på barnuppfostran och föräldraskap. Barnmisshandel bestäms av ett antal faktorer hos individen, familjen, kulturen, samhället och alla dessa faktorer vävs in i varandra. Ökade risker för barnmisshandel finns i familjer med våld, alkoholmissbruk, låg inkomstnivå, hos utlandsfödda, där föräldrar inte lever sammanboende och där barnet har en kronisk sjukdom. 8 procent av alla barn i Sverige bevittnar våld i hemmet. Hur påverkar familjevåld barnen? Barn som är äldre än tre år kan minnas och berätta om händelserna, i förskoleåldern
5 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (6) uppvisar barn psykosomatiska symtom och erfarenheterna kan urskiljas i deras lekmönster. Skolbarn har ofta känslor av skuld och skam och koncentrations- och minnessvårigheter och tonåringar drabbas av skam, självanklagelser och olika sociala svårigheter. Om ett barn har flera olika psykosomatiska symtom samtidigt kan man ofta misstänka missförhållanden i hemmet. Man har också insett att kvinnor som utsätts för våld i en nära relation ofta har barn som också utsätts för våld. Barn med långvarig sjukdom blir oftare slagna än friska barn och utlandsfödda barn har en dubblerad risk jämfört med svenskfödda barn att utsättas för våld i hemmet. Barnmisshandelns långsiktiga konsekvenser är beteendeproblem, posttraumatiska stressymptom, kriminellt beteende och fetma. Man har också sett ett visst samband med lägre utbildningsgrad och okvalificerade arbeten, depression och självmordsförsök, alkoholmissbruk och prostitution. 7. Kjerstin Almqvist, avdelningschef för psykiatrins FoU-avdelning och adj. professor i medicinsk psykologi, föreläste om forskning kring våld i nära relationer. Forskningen visar att 10 procent av svenska barn uppger att de varit med om att den ena föräldern blivit slagen och 5 procent av barnen uppger att det har hänt ofta. 63 procent av dessa barn har själva blivit slagna. Sedan ett antal år tillbaka pratar man inte längre om kvinnomisshandel och barnmisshandel som separata företeelser utan man använder i stället benämningen våld i nära relationer. I 88 procent av misshandelsfallen är det barnets biologiska pappa som slår. Om föräldrarna separerar får föräldrarna i 57 procent av fallen delad vårdnad om barnen. Det är små barn som är mest utsatta för våld eftersom de söker sig till föräldrarna när situationen blir hotfull medan äldre barn i högre utsträckning isolerar sig på rummet. Det är först i tonåren som barnen själva kan sätta ord på och definiera misshandeln i hemmet. Våld i hemmet sätter djupa spår hos individen eftersom anknytningsmönstret påverkas. Den våldsutsatte föräldern och föräldern som slår förlorar sin föräldraförmåga eftersom ingen av dem förmår vara den lugna, trygga personen som skyddar barnet. Barn som utsätts för våld har ett aktiverat anknytningssystem med hög stressnivå vilket har en negativ påverkan på hjärnans utveckling; på impulskontroll, mentalisering, emotionell reglering och språkutveckling. Barn som utsätts för våld i hemmet får generellt en sämre kognitiv förmåga. Symtom hos barn som lever med våld i hemmet kan vara: aggressivitet och en benägenhet att använda våld mot andra, låg självkänsla och depressivitet, symtom på posttraumatisk stress, psykiatriska symtom och en försämrad förmåga till emotionell reglering. Störst sannolikhet att upptäcka våldet i dag är via mödravårdscentralen, detta eftersom den möjliggör samtal med enbart den ena parten. Vad kan vi göra för att hjälpa barn som bevittnar våld i hemmet? Vi behöver kunna erbjuda barn som bevittnat våld i hemmet och fått psykisk ohälsa som konsekvens av detta en egen behandling. Det finns fyra olika program som är evidensbaserade: två lämpliga inom socialtjänstens verksamhet och två som är lämpliga inom barn- och ungdomspsykiatrin. Inom socialtjänsten är dessa evidensbaserade program: Kid s club och Project support och inom barn- och ungdomspsykiatrin är programmen: Trauma- fokuserad kognitiv beteen-
6 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (6) deterapi och Child-Parent Psychotherapy. 8. Ingvar Klang avslutar seminariet med några egna reflektioner om dagen: Det är viktigt att arbeta förebyggande när det gäller alkohol- och drogmissbruk. Det dör en värmlänning varje dag i alkoholrelaterade skador och en värmlänning i veckan dör av drogrelaterade skador. Väntetiderna på de neuropsykiatriska utredningarna är oroväckande långa. Detta är inte ett problem som psykiatrivården löser ensamt utan det kräver samverkan. Hur sprider vi kunskapen om basinsatser vidare vad kan vi alla göra? Hur får vi föräldrarna att söka hjälp innan det är för sent? Projektet Visit bör spridas till resten av Värmlands kommuner eftersom det stora antalet sökanden vittnar om att det finns ett stort behov. Vi måste arbeta vidare för att förebygga våld i nära relationer. Därtill tackade Ingvar Klang seminariedeltagarna, föreläsarna, Karin Haster och moderator Anders Andrén för en väldigt intressant dag. Nedtecknat av: Marina Tilderlindt
Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en
Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en nationell kartläggning Nordiska Barnavårdskongressen Stockholm 2012-03-23 Staffan Janson och Bodil långberg
Läs merHur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg
Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som
Läs merDepressioner hos barn
Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas
Läs merDepressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Läs merAnknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06
Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet
Läs merUnga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie
Läs merAnknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07
Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet
Läs merUnga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Läs merBasutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld
Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit
Läs merFördjupad analys och handlingsplan
Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård
Läs mer15-05-28. Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet
Utsatta barn och ungdomar i Sverige - hur syns de i tandvården? Våldsutsatthet ger ohälsa Therese Kvist ST-tandläkare/ Doktorand Institutionen för odontologi Karolinska Institutet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merAnknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm 2013 09 25
Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm 2013 09 25 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytning
Läs merHabilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland
Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik
Läs merPsykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna
Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt
Läs merUngas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden
Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland 10 moderata förslag för att vända trenden Hur ser det ut i Västmanland? Barn och ungdomar i Västmanland har det generell sett bra, men det
Läs merRiv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras
Läs merTeamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel
Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel 181206 Ensamkommande flyktingbarn Heterogen grupp, begreppet problematiskt Högre sysselsättning än barn som kommer med familj Fler trauma än flyktingbarn
Läs merBarn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012
Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer
Läs merBarnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.
Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga
Läs merAtt vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten
Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in
Läs merBarn och ungdomars hälsa i Norrbotten
Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn
Läs merBarnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019
Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019 Godfried van Agthoven Överläkare Barn- och ungdomsmedicin Skaraborg Barnskyddsteam VGR/Skaraborg VGR Barnskyddsteam Lina Ljung Roseke, Leg. Psykolog
Läs merVuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom
Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn Elin Lindén, socionom I min profession träffar jag en bostadslös ensamstående man i 50-årsåldern med svår depression Utgå från ett barnrättsperspektiv
Läs merAnknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11
Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytningssystemets betydelse
Läs merStöd och behandling för en enklare vardag
STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga
Läs merRegionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet
Märtha Lundkvist Regionens arbete BUSA Barnrättsanalys Vardagsarbetet Varför? Uppfylla lagen Samhällsekonomiskt : nästan 1 miljard om året för Region Örebro län För BARNENS skull! Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merHÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa
HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa Första linjens ansvar och uppgifter Förhållningssätt Så mycket som möjligt av vård och stöd till barn och ungdomar med psykisk ohälsa ska ske i första linjens vård,
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs merBarn utsatta för våld i Sverige
Barn utsatta för våld i Sverige Carolina Jernbro, PhD, lektor folkhälsovetenskap, Karlstads universitet Bengt Söderström, Stiftelsen Allmänna Barnhuset 1910 3990 Fysisk barnmisshandel över tid 1910 3990
Läs merYTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet.
YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547 Regionfullmäktige Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Per-Olof Bladh, Mikael
Läs merNationellt perspektiv
Nationellt perspektiv Sammandrag ur Socialstyrelsens lägesrapport Individ- och familjeomsorg 2017 Områden Social barn- och ungdomsvård Ekonomiskt bistånd Våld i nära relation Missbruks- och beroendevård
Läs merTotalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:
Läs merAtt bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm
Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm 2017-03-14 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merSFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion
SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs
Läs merFrån individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården
Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-
Läs merMotion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård!
2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av
Läs merKvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa
Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merFörekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se
1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland
Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5
Läs merUtvärdering av verksamheterna Horisonten barn och unga och Bryggan
2018-08-14 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr SOCN 2018/88 Socialnämnden Utvärdering av verksamheterna Horisonten barn och unga och Bryggan Förslag till beslut 1. Socialnämnden tar del av informationen i utvärderingsrapporten.
Läs mer-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Läs merVISIT VISIT. En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Verksamhetens framväxt Närsjukvårdsprojekt 2007 Avtal mellan
Läs merFamiljen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet
Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet Martin Forster Karolinska Institutet Risk- och skyddsfaktorer för suicidalitet Individuella riskfaktorer Depression/ångest (1,5,8,10-12,14,15) Missbruk eller
Läs merBarn och ungas utsatthet för våld
Barn och ungas utsatthet för våld Disposition för dagen Presentation av oss och VKV Regionala medicinska riktlinjer Vad är våld? Statistik Projekt UM Våldets konsekvenser Bemötande Hur kan frågor om våld
Läs merMissbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se
Läs merPsykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.
Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där
Läs merVISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten 2011 2014
VISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten 2011 2014 Stefan Persson & Curt Hagquist Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstads universitet Presentation vid VISIT-konferens i
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merDe flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.
Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper
Läs merBarn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala
Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet
Läs merFörstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun
Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun 2017 12 05 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Christine Mattsson christine.eriksson-mattsson@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling
Läs mer- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!
Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan
Läs merVåld mot och mellan skolbarn Skolläkaradagarna i Örebro 2015-02-06
Våld mot och mellan skolbarn Skolläkaradagarna i Örebro 2015-02-06 Staffan Janson Folkhälsovetenskap, Karlstads universitet Pediatrik, Uppsala universitet Staffan.janson@kau.se Barnmisshandel i de industrialiserade
Läs merHur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University
Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Lika villkor? Jämlikhet och jämlika villkor betyder att
Läs merStöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa (Överenskommelse mellan staten och SKL)
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 (Överenskommelse mellan staten och SKL) ANALYS OCH HANDLINGSPLAN INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA GÄLLANDE BARN, UNGA OCH UNGA VUXNA 0-24 ÅR 2018 INLEDNING
Läs merHandlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland framtagen inom ramen för Nya Perspektiv
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller
Läs merUnderlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Läs merMotion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting
Socialdemokraterna F R A M T I D S P A R T I E T Ankom Stockholms läns landsting 2017-06- U Dnril2Ö >0^l2j MOTION 2017-06-13 26 fl: 2* Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns
Läs merSuicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin
Regional medicinsk riktlinje Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017-00132) giltigt till mars 2019 Utarbetad av
Läs merAtt möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården
Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning
Läs merBRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH
Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-11 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa 103 33 Stockholm BRIS remissyttrande över förslag
Läs merRemissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete
Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare
Läs merDet försummade barnet
Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk
Läs merAntal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år
Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri
Läs merUtveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården
Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012
Läs merAnders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merCase manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt
Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Basutbildning riskbruk, missbruk och beroende 20131112 Rosensalen Jönköping Katarina Landin CM-coach och FoU-ledare Undersköterska och
Läs merPsykisk hälsa - främja och förebygga i skolan
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)
Läs merBRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN
FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK
Läs merMONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås
MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som
Läs merHandlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76
Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och
Läs merBorås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merRegional handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa
Bilaga 4 kommunstyrelsen 2017-06-07 107 Regional handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa Handläggare: Karin Haster, Folkhälsa och samhällsmedicin Datum: 2017-04-24 Dokumenttyp: Diarienummer:
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merEvidens på första linjen unga VISIT Hagfors. Ulf Hjelm Psykolog
Evidens på första linjen unga VISIT Hagfors Ulf Hjelm Psykolog Välkommen till VISIT. Vad kan vi hjälpa dig med? En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15Vb Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merPsykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd
Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merProjekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport
0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare
Läs merFastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården
Läs merTid Tisdagen den 10 februari 2009 kl. 09.00 12.00. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö
1 (6) Landstingets kansli Uppdragsavdelningen, Justerat 2009-02-24 Folkhälsoutskottet Tid Tisdagen den 10 februari 2009 kl. 09.00 12.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,
Läs merHalmstad 22 maj
Halmstad 22 maj 2012 Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa Ture och Tora Bild på rättspykhuset Bild på Ture i korridoren Bild på Ture i i rummet Bild på Ture tar kaffe Mäta och förbättra
Läs merHälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.
Styrande måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi psykisk hälsa i Norrbottens län 2018-2021 Region Norrbotten har tillsammans med Norrbottens Kommuner beslutat att i samverkan upprätta en länsgemensam
Läs merBarn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Läs merInledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19
Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde
Läs merHälsoutskottets motion
Ungdomsparlamentet Hälsoutskottets motion Hur ska Stockholms kommun arbeta för att förebygga psykisk ohälsa bland unga? Begrepp Psykisk ohälsa: Är en samlande betäckning för både mindre allvarliga problem
Läs merInledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården
Stockholm den 29 mars 2018 Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Attentions remissvar över remissversionen Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella
Läs merSamverkansrutin för elevhälsa, första linjen unga, socialtjänst och barn och ungdomspsykiatri i Värmland
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Barn- och ungdomspsykiatri 3 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Kerstin Karlsson Utvecklingsledare Barn och unga Börje Ehinger
Läs merSe till mig som liten är
Se till mig som liten är Barn som anhörig 1 Kuratorn En resurs för barn som anhöriga 2 Vad gör kuratorn? Kris- och stödsamtal Information om samhällets stöd och resurser Anhörigstöd Myndighetssamverkan
Läs merKrigstrauma i bagaget och mobbad i skolan
Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Anders Hjern, barnläkare, professor, Sachsska Barnsjukhuset och KI/CHESS Monica Brendler-Lindqvist psykoterapeut, verksamhetschef, Röda korsents center för torterade
Läs merBarn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?
Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,
Läs merVåld i nära relationer en risk för små barns hälsa och en uppgift för barnhälsovården Värna våra yngsta Stockholm oktober 2017
Våld i nära relationer en risk för små barns hälsa och en uppgift för barnhälsovården Värna våra yngsta Stockholm 16-17 oktober 2017 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut
Läs mer