Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa (Överenskommelse mellan staten och SKL)

Transkript

1 Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 (Överenskommelse mellan staten och SKL) ANALYS OCH HANDLINGSPLAN INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA GÄLLANDE BARN, UNGA OCH UNGA VUXNA 0-24 ÅR 2018

2 INLEDNING År 2015 initierade regeringen en översyn av behov och utmaningar på området psykisk hälsa, där man i bred dialog med berörda aktörer enades om fem huvudsakliga fokusområden där det krävs gemensam utveckling. Se: Fokusområdena är: Förebyggande och främjande arbete Tillgängliga tidiga insatser Enskildas delaktighet och rättigheter Utsatta grupper Ledning, styrning och organisation Översynen mynnade ut i en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) om stöd till insatser på nationell, regional och lokal nivå. Som ett led i denna överenskommelse upprättade Landstinget Västmanland och kommunerna i länet år 2016 en analys och handlingsplan inom området psykisk hälsa, med bäring på fokusområdena ovan. Analysen och handlingsplanen var gemensam för barn, unga och vuxna. I årets överenskommelse (2017) mellan staten och SKL ska den befintliga analysen och handlingsplanen revideras och separeras, så att en del omfattar barn, unga och unga vuxna upp till och med 24 år och en del omfattar vuxna. Handlingsplanerna ska innehålla mål på kort-och lång sikt, aktiviteter, ansvarig för genomförandet, tidplan samt innehålla indikatorer så att utvecklingsarbetet ska kunna följas upp. Denna analys och handlingsplan omfattar området psykisk hälsa gällande barn, unga och unga vuxna upp till och med 24 år. Den har arbetats fram gemensamt av företrädare för Region Västmanland (förvaltningen PPHV) samt kommunerna (Enheten för social välfärd och skola) och omfattar identifierade utvecklingsområden som finns på regional nivå. Handlingsplanen omfattar inte kommunernas enskilda aktiviteter. Dessa formuleras med fördel i kommunernas egna handlingsplaner. KUNSKAPSUNDERLAG OM PSYKISK HÄLSA Arbetet med att ta fram en handlingsplan år 2016 började med att samla in kunskapsunderlag om psykisk hälsa i Västmanland. Följande kunskapsunderlag har samlats in: Psykisk hälsa och ohälsa o Underlag för samtal om läget och villkor i länet o Kommunala data och analys från kompetenscentrum för hälsa (KCH) bilaga 2 o Nyckelindikatorer SKL

3 o Liv och hälsa ung 2017 Brukares erfarenheter (fokusintervjuer 2016), bilaga 3 Regelbundna strukturerade träffar på länsnivå där NSPH-V deltagit o Resultat från prioriteringar av behov och utmaningar för bättre psykisk hälsa i Västmanland 2016, bilaga 1 Fokusgrupper på ungdomsmottagningen i åldrarna år Professionens egna kunskaper och erfarenheter Styrdokument för ungdomsmottagningarna i Västmanland bilaga 4 PRIORITERADE UTMANINGAR Prioriterade utmaningar är resultatet från prioriteringar av behov och utmaningar för bättre psykisk hälsa i Västmanland framtaget 2016, som togs fram vid ett arbetsmöte med deltagare från kommun och landsting och brukare/patienter/närstående inom området psykisk hälsa. Se bilaga 1. ANALYS UTIFRÅN HÄLSOLÄGET I VÄSTMANLAND Psykisk ohälsa hos barn och unga i form av till exempel nedstämdhet, oro och psykosomatiska besvär är ett våra stora folkhälsoproblem. Andelen som upplever dessa besvär började öka under 80-talet och fortsatte öka fram till mitten av 00-talet. Nationella mätningar från 2014 tyder på att andelen åter ökar. En psykiatrisk diagnos som ökat markant sedan 90-talet är andelen unga med neuropsykiatrisk problematik. Från 90-talet och framåt har självmorden minskat bland vuxna och äldre. Minskningen var som tydligast fram till år Den förbättringen har dock uteblivit bland tonåringar och unga vuxna. Förekomsten av psykisk ohälsa är inte jämt fördelad i befolkningen. Kvinnor och flickor har större risk att drabbas än män och pojkar. HBTQ-personer drabbas oftare än heterosexuella. Bland kvinnor är det vanligare med ängslan, oro och ångest ju kortare utbildning man har. Livet i familjen är en annan viktig förutsättning för psykisk hälsa. Högre utbildningsnivå och bättre ekonomi hos föräldrarna minskar risken att barnen drabbas av psykisk ohälsa I Västmanland ökar dock inte utbildningsnivån lika snabbt som i riket, vilket gör att utbildningsgapet mellan Västmanland och andra län växer. Det är också vanligare med ekonomisk utsatthet bland barn i Västmanland än i riket.

4 Följande sammanfattande punkter ökar förutsättningar att uppnå en god psykisk hälsa: Barn och unga Vårdnadshavare som står för tillit, värme och tydlighet Kompisar och ett gott socialt klimat i skolan Att känna sig accepterad för sin sexualitet En uppväxt fri från alkohol och droger En uppväxt fri från våld och övergrepp En hanterbar stressnivå Unga vuxna Ett tryggt hem Ett arbete/sysselsättning Goda relationer Fokus område 1 förebyggande och främjande arbete Den psykiska ohälsan ökar hos befolkningen. Högre utbildningskrav, hårdnande arbetsmarknad och växande sociala klyftor anses som en del av orsakerna Den psykiska ohälsan är betydligt högre bland kvinnor än män. Den är också högre bland de med låg utbildningsnivå. Det finns stora geografiska, demografiska och sociokulturella skillnader i länet. Allvarlig psykisk ohälsa är mer vanligt förekommande bland de som lever under sämre psykosociala omständigheter. Den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat under de senaste två decennierna. Detta visar sig bland annat i form av sömnsvårigheter, oro och nedstämdhet. Barn och unga som växer upp i familjer med psykisk sjukdom och missbruk behöver information, råd och stöd. Samordning mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvårdens insatser behöver stärkas. Skolan har stor betydelse som skyddsfaktor. En mycket angelägen fråga handlar om att motverka stigmatisering i samhället. Där har inte minst brukar- och intresseorganisationerna en viktig roll. Vidare är det av stor vikt att kunskapen om psykisk ohälsa ökar inom den somatiska vården likväl som det är viktigt att den psykiatriska vården uppmärksammar behovet av somatisk vård. I sammanhanget bör behovet av adekvat vård och omsorg för nyanlända uppmärksammas. Okunskapen i samhället är relativt stort och ett arbete behöver göras på flera fronter för att motverka detta. Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa Västmanlands (NSPH-V) projekt Tillsammans för god hälsa är ett led i detta men såväl regionen som länets kommuner måste bidra med att sprida kunskap på området. Västmanland hör till de län i riket som har de högsta självmordstalen/ invånare. Okunskapen om suicid och suicidprevention i samhället är stort och kunskapen om suicidprevention behöver förstärkas inom socialtjänst, skola och hälso-och sjukvård.

5 Då den psykiska ohälsan hos unga flickor tycks öka bör en särskild satsning på området göras i samverkan med skolan. Besöksfrekvensen till ungdomsmottagningar inom målgruppen pojkar är låg och informationen till pojkar om vad ungdomsmottagningen kan erbjuda behöver öka. Den generella användningen av droger och alkohol har gått ner under den senaste femårsperioden. Dock ökar konsumtionen hos de unga som har ett riskbruk och antalet tvångsomhändertagande enligt LVM hos unga vuxna ökar. Ungdomsmottagningarna uppmärksammar en mer drogliberal inställning hos ungdomar i länet. Fokusområde 2 Tillgängliga tidiga insatser I Västmanland finns flera tillgängliga verksamheter som riktar sig till föräldrar, barn och unga med tidiga insatser för att förebygga psykisk ohälsa. Till exempel: Mödravårdscentral Barnavårdscentral Familjecentral Barn- och ungdomshälsan Ungdomsmottagning Vårdcentral Förskola Elevhälsa Många verksamheter finns som möter föräldrar, barn och unga tidigt. Det saknas ofta samverkan och samordning mellan dessa verksamheter, vilket ibland kan vara nödvändigt vid misstanke om exempelvis neuropsykiatrisk problematik. Om olika aktörers insatser inte samordnas dröjer ofta insatserna till problemen blivit allvarliga. Därför behöver första linjens vård förstärkas, så att vård på rätt nivå kan ske. Den gemensamma nämnaren borde vara, barnets bästa i fokus. Fokus område 3 Enskildas delaktighet och rättigheter En länsgemensam utbildningsinsats kring Samordnad individuell plan (SIP) har genomförts för medarbetare från regionen och länets kommuner. Även brukar- och intresseorganisationerna har informerats och utbildats i SIP. Skolpersonal har informerats om SIP. Att genomföra fler SIP är ett förbättringsområde, då behovet av samordning är stort och genomförda SIP är förhållandevis lågt. SIP-kollen är ett bra verktyg för att involvera den enskilde och dennes upplevelse av SIP. Öka användandet av brukarstyrda revisioner för utveckling av verksamheter utifrån den enskildes behov.

6 Fokusområde 4 Utsatta grupper Några målgrupper att uppmärksamma särskilt: Barn i dysfunktionella familjer Ensamkommande barn och unga vuxna Missbruk i kombination med psykisk ohälsa Unga vuxna med komplexa behov/självskadeproblematik HBTQ-personer Forskning visar att barn i dysfunktionella familjer dvs. familjer där det förekommer missbruk, psykisk ohälsa och/eller våld löper hög risk att själva utveckla psykisk ohälsa. Samverkan mellan huvudmän och andra aktörer är nödvändigt och behöver stärkas. Trygghet och god omsorg utgör är grundläggande för att stödja ensamkommande barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt Det är viktigt att barnet/den unge får det stöd och den behandling de har rätt till. En asylprocess kan dessutom bli mycket långdragen och risk finns att den psykiska ohälsan stegrar som en följd av det. Gruppen unga vuxna med missbruksproblem är särskilt vård- och resurskrävande. Dessa riskerar att snabbt utveckla missbruk och beroende. Vissa av dessa har, förutom missbruksproblematik även någon funktionsnedsättning exempelvis ett neuropsykiatriskt tillstånd eller intellektuell funktionsnedsättning. Det komplicerar såväl bedömning som behandling. Det behövs mer kunskap hos vårdgivarna kring bemötandet av dessa personer. Vi ser ett utvecklingsbehov inom primärvård och barn- och ungdomspsykiatri gällande riskbruk och missbruk. HBTQ-personer tillhör en utsatt grupp och förekommer som patienter inom vården. Kunskapen hos personal i HBTQ-frågor är varierande och behöver förbättras. Ungdomsmottagningarna har uppmärksammat att gruppen med könsdysfori också är en utsatt grupp. Fokusområde 5 Ledning, styrning och organisation Det finns en bra samverkansstruktur i Västmanland. I varje kommun finns lokala ledningsgrupper för samverkan bestående av företrädare från kommunen, primärvården, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) samt habilitering (HAB). Samverkan med brukar- och intresseorganisationerna är viktig och dessa finns i flera fall med i de lokala ledningsgrupperna för samverkan. BUP och primärvården har, på grund av bemanningssvårigheter, vissa problem med att närvara fysiskt vid samtliga lokala ledningsgrupper för samverkan. Här måste nya gemensamma lösningar arbetas fram i samband med revideringen av samverkansöverenskommelsen. NSPH-V representerar flera brukarorganisationer inom psykiatriområdet och finns också med som medlemmar i brukarråd inom psykiatrin. De som deltar från brukarorganisationer arbetar i regel ideellt och har inte alltid tid att delta i utvecklingsarbetet.

7 Överenskommelsen om samverkan mellan Region Västmanland och kommunen avseende barn och unga med psykisk sjukdom/funktions-nedsättning och/eller sammansatt social och psykiatrisk problematik och överenskommelsen om samverkan kring personer med missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel bör samordnas. Dels utifrån att målgrupperna inte sällan behöver samtidiga insatser för missbruk respektive psykisk ohälsa, dels utifrån att de som finns i ledningsorganisationen för dessa respektive insatser är samma personer.

8 HANDLINGSPLAN INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA GÄLLANDE BARN OCH UNGA Denna handlingsplan omfattar Region Västmanlands hälso- och sjukvård samt länets 10 kommuner när det gäller Kortsiktiga och Långsiktiga mål, aktiviteter samt uppföljning. Dels i samverkan mellan huvudmännen samt andra aktörer men även enskilt avseende hälso-och sjukvård. Vad gäller kommunernas enskilda aktiviteter formuleras de med fördel i lokala handlingsplaner. K= kortsiktiga mål, L= långsiktiga mål Fokusområde Mål K eller L Aktivitet Ansvarig När Uppföljning Förebyggande främjande Förebyggande främjande Förebyggande främjande Utsatta grupper Tillgängliga tidiga insatser Tillgängliga tidiga insatser Psykiska ohälsan hos FFA unga flickor ska minska K+L Minska antalet självmord och självmordsförsök som har kontakt med sjukvården K+L Utveckla och förbättra samarbetet mellan elevhälsan, vårdcentralerna, ungdomsmottagningarna och BUhälsan K+L Förbättra flödet i vården för barn 7-18 år med AST mellan HAB och BUP K Utbildning i psykisk hälsa/ ohälsa (YAM) Omvärldsanalys Pinnenkät Skolenkät åk 8 Öka kunskapen om suicidprevention genom deltagande i Lärcentrums grundläggande utbildning i suicidprevention BU-hälsan övergår till primärvården. Förslag att inrätta en koordineringsfunktion för en samlad elevhälsa i länet Huvudmännen 2018/2019 Andelen skolor som genomfört utbildning. Besöksfrekvensen inom målgruppen pojkar ska öka på ungdomsmottagningarna Ungdomsmottagningar i länet Liv och Hälsa Ung Antalet pojkar som kommer till ungdomsmottagningarna, följs upp via Region Västmanlands verksamhetssystem DUVA Huvudmännen 2018/2019 Antal som genomgått utbildningen Förvaltning PPHV Enheten för social välfärd och skola (CHSU) Arbete med utveckla insatser till målgruppen samt test att genomföra dessa. T.ex. e-utb. istället för öppna föreläsningar, fördjupade individuella introduktionssamtal PPHV/HAB- BUP 1/ /2020 En koordineringsfunktion på plats 2020 i länet Projektredovisning

9 Fokusområde Mål K eller L Aktivitet Ansvarig När Uppföljning Delaktighet/ rättigheter Delaktighet/ rättigheter Ledning, styrning och organisation Utsatta grupper Utsatta grupper Ledning, styrning och organisation Personer som behöver samordnade insatser ska erbjudas SIP samt informeras om SIP kollen K +L Öka användandet av brukarstyrda brukarrevisioner K+L Tydliggöra BUPs och primärvårdens uppdrag avseende risk- och missbruk hos unga. K Att stötta personer med utvecklingsstörning i beslutsprocessen att bli förälder och att stärka blivande föräldrar i föräldrarollen. Utveckla samarbete med berörda parter K Tydliggöra roller och öka deltagande i de lokala ledningsgrupperna för samverkan K Utbildningsinsatser om genomförande av SIP, ITverktyg samt SIP kollen Genomföra brukarstyrda brukarrevisioner Berörda verksamheter ska medverka i utredningen kring missbruk för ungdomar under 18 år. Genomföra ett projekt för målgruppen. Hitta rutiner och strategier för hur professionellt stöd kan erbjudas. Revidera samverkansöverenskommelsen för att tydliggöra roller och möjliggöra deltagande i de lokala ledningsgrupperna för samverkan Huvudmännen 2018 Huvudmännen Region Västmanland Antal genomförda SIP i IT verktyget. Antal KVÅ kodning inom Hälso- och sjukvård Antal genomförda brukarrevisioner Dokumenterat förslag läggs fram. PPHV/HAB 2018 Projektredovisning Region Västmanland Enheten för social välfärd och skola (CHSU) 2018 Färdig överenskommelse

10 Förkortningar: Förvaltning PPHV= primärvård, psykiatri och habiliteringsverksamhet (Region Västmanland) KCH= kompetenscentrum för hälsa (Region Västmanland) NSPH-V= nationell samverkan för psykisk hälsa, Västmanland HBTQ= homosexuella, bisexuella, trans-och queer personer LVM= lagen om vård av missbrukare i vissa fall YAM= Youth Aware of Mental health BU-hälsan= Barn- och ungdomshälsan (Region Västmanland) CHSU= Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling (Region Västmanland) AST= autismspektrumstillstånd med normalbegåvning KVÅ= klassifikation av vårdåtgärder