Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa (Överenskommelse mellan staten och SKL)

Transkript

1 Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 (Överenskommelse mellan staten och SKL) ANALYS OCH HANDLINGSPLAN INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA GÄLLANDE VUXNA 2018

2 INLEDNING År 2015 initierade regeringen en översyn av behov och utmaningar på området psykisk hälsa, där man i bred dialog med berörda aktörer enades om fem huvudsakliga fokusområden där det krävs gemensam utveckling. Se: Fokusområdena är: Förebyggande och främjande arbete Tillgängliga tidiga insatser Enskildas delaktighet och rättigheter Ledning, styrning och organisation Översynen mynnade ut i en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) om stöd till insatser på nationell, regional och lokal nivå. Som ett led i denna överenskommelse upprättade Landstinget Västmanland och kommunerna i länet år 2016 en analys och handlingsplan inom området psykisk hälsa, med bäring på fokusområdena ovan. Analysen och handlingsplanen var gemensam för barn, unga och vuxna. I årets överenskommelse (2017) mellan staten och SKL ska den befintliga analysen och handlingsplanen revideras och separeras, så att en del omfattar barn, unga och unga vuxna upp till och med 24 år och en del omfattar vuxna. Handlingsplanerna ska innehålla mål på kort-och lång sikt, aktiviteter, ansvarig för genomförandet, tidplan samt innehålla indikatorer så att utvecklingsarbetet ska kunna följas upp. Denna analys och handlingsplan omfattar området psykisk hälsa gällande vuxna (från 18 år och uppåt). Den har arbetats fram gemensamt av företrädare för Region Västmanland (förvaltningen PPHV) samt kommunerna (Enheten för social välfärd och skola) och omfattar identifierade utvecklingsområden som finns på regional nivå. Handlingsplanen omfattar inte kommunernas enskilda aktiviteter. Dessa formuleras med fördel i kommunernas egna handlingsplaner. KUNSKAPSUNDERLAG OM PSYKISK HÄLSA Arbetet med att ta fram en handlingsplan år 2016 började med att samla in kunskapsunderlag om psykisk hälsa i Västmanland. Följande kunskapsunderlag har samlats in: Psykisk hälsa och ohälsa o Underlag för samtal om läger och villkor i länet o Kommunala data och analys från kompetenscentrum för hälsa (KCH) bilaga 2 o Nyckelindikatorer SKL (< 24 år)

3 Regelbundna strukturerade träffar på länsnivå där NSPH-V deltagit o Resultat från prioriteringar av behov och utmaningar för bättre psykisk hälsa i Västmanland 2016, bilaga 1 Brukares erfarenheter (fokusintervjuer 2016) bilaga 3 Professionens egna kunskaper och erfarenheter PRIORITERADE UTMANINGAR Prioriterade utmaningar är resultatet från prioriteringar av behov och utmaningar för bättre psykisk hälsa i Västmanland framtaget 2016, som togs fram vid ett arbetsmöte med deltagare från kommun och landsting och brukare/patienter/närstående inom området psykisk hälsa (se bilaga 1). ANALYS UTIFRÅN HÄLSOLÄGET I VÄSTMANLAND Bland vuxna och äldre har utvecklingen varit både mot bättre, sämre och oförändrad psykisk hälsa. Totalt sett i den vuxna befolkningen tycks förekomsten av nedsatt psykiskt välbefinnande i regionen vara oförändrat åren 2000 till I den nationella mätningen från folkhälsomyndigheten(2016) syns en positiv utveckling bland äldre män. Där minskar andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande. Sedan 2009 har dock antalet startade sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökat kraftigt, främst tillstånd som orsakats av någon yttre händelse som akut stressreaktion och utmattningssyndrom. Det finns inget givet svar på varför sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa ökar. Förutom hälsoläget påverkas mängden sjukskrivingar också av sjukförsäkringens regelverk och läget på arbetsmarknaden. Sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa är vanligare hos kvinnor, där den viktigaste förklaringsfaktorn är att kvinnodominerade arbetsplatser oftare har dålig arbetsmiljö än mansdominerade. Riskfaktorer för psykisk ohälsa i arbetsmiljön är till exempel låg kontroll kombinerat med höga krav och låg belöning i förhållande till hög insats. Kvinnor tar fortfarande också det största ansvaret för hem och familj. I Västmanland är risken att sjukskrivas mer än 14 dagar på grund av psykisk ohälsa något lägre än snittet i riket. Risken är generellt högst i storstadsregionerna. Från 90-talet och framåt har självmorden minskat bland vuxna och äldre. Minskningen var som tydligast fram till år Västmanland har fortfarande höga siffror gällande självmord framförallt hos män. Förekomsten av psykisk ohälsa är inte jämt fördelad i befolkningen. Kvinnor har större risk att drabbas än män. HBTQ-personer drabbas oftare än heterosexuella. Bland kvinnor är det vanligare med ängslan, oro och ångest ju kortare utbildning man har. Det finns olika tecken på att hälsan i allmänhet blir bättre över tid i den äldre befolkningen. Det kan bero på bättre livsvillkor, levnadsvanor och bättre hälso- och sjukvård både under ålderdomen men också generellt genom hela livet. Till exempel

4 har varje ny generation äldre högre utbildning än den tidigare vilket är en generell skyddsfaktor mot ohälsa. En viktig förutsättning för god vård och omsorg för äldre personer med psykisk ohälsa är att personal inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården har kompetens att upptäcka tecken på psykisk ohälsa och att ge dem rätt stöd i det dagliga livet. Detta inte minst då man ser en fördubblad mortalitet vid depression hos äldre personer. Följande sammanfattande punkter ökar förutsättningar att uppnå en god psykisk hälsa: Vuxna Arbete bostad Goda relationer med partner och arbetskamrater Jämlikhet/jämställdhet Bra arbetsmiljö God hälsa Äldre Trygghet Goda relationer Hjälp vid funktionsnedsättning Tillgänglig vård Socialt stöd Fokus område 1 förebyggande och främjande arbete Den psykiska ohälsan ökar hos befolkningen. Högre utbildningskrav, hårdnande arbetsmarknad och växande sociala klyftor anses som en del av orsakerna Den psykiska ohälsan är betydligt högre bland kvinnor än män. Den är också högre bland de med låg utbildningsnivå. Det finns stora geografiska skillnader. Allvarlig psykisk ohälsa är mer vanligt förekommande bland de som lever under sämre psykosociala omständigheter. Primärvården är första linjens hälso- och sjukvård för dessa personer och det är viktigt att rätt kompetens finns inom vårdcentralerna för att möta deras behov av bedömning och behandling vid psykisk ohälsa. I det hälsoinriktade arbetet skall jämlikhetsaspekten alltid beaktas. Målet skall vara att alla invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, sexuell läggning, etnicitet, funktionsnedsättning, social tillhörighet eller geografisk hemvist. För att motverka trenden av ökande hälsoskillnader mellan olika ska utsatta prioriteras. I Västmanland används Hälsobladet för att tidigt upptäcka behovet av att förändra sina levnadsvanor. Hälsocenter inrättades under 2013 på fyra orter i länet som en kompletterande resurs till hälso- och sjukvården, för att öka resurserna för hälsoinriktat arbete. Till Hälsocenter kan man fritt hänvisa patienter som har behov av deras insatser. Vid genomgång av Hälsobladet skall hänvisning till Hälsocenter dokumenteras.

5 En angelägen fråga handlar om att motverka stigmatisering i samhället. Där har inte minst brukar- och intresseorganisationerna en viktig roll. Vidare är det av stor vikt att kunskapen om psykisk ohälsa ökar inom den somatiska vården likväl som det är viktigt att den psykiatriska vården uppmärksammar behovet av somatisk vård. I sammanhanget bör behovet av adekvat vård och omsorg för nyanlända uppmärksammas. Okunskapen i samhället är relativt stort och ett arbete behöver göras på flera fronter för att motverka detta. Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa Västmanlands (NSPH-V) projekt Tillsammans för god hälsa är ett led i detta men såväl Regionen som länets kommuner måste bidra med att sprida kunskap på området. Västmanland hör till de län i riket som har de högsta självmordstalen/ invånare. Okunskapen om suicid och suicidprevention i samhället är stort och kunskapen om suicidprevention behöver förstärkas inom socialtjänst, äldreomsorg och hälso-och sjukvård. Fokusområde 2 Tillgängliga tidiga insatser Vuxenpsykiatrin i Västmanland hör till de verksamheter som har minst antal akuta slutenvårdsplatser i landet, vilket innebär att tillgången till slutenvård är begränsad och mycket hårt prioriterad. Risk finns att patienter skrivs ut i förtid eller trots behov inte läggs in alls. Enligt en nyligen släppt revisionsrapport finns tillgång till psykologiskt/-psykosocialt stöd inom all primärvård även om tillgången är mycket begränsad. Eftersom många med psykisk ohälsa inte kvalificerar sig till den specialiserade vården har primärvårdens resurser förstärkts under Behovet av personal med kompetens inom kognitiv beteendeterapi (KBT) steg 1ökar. Många upplever att samverkan mellan psykiatrin och primärvården inte fungerar optimalt. En ökad andel psykisk ohälsa i samhället leder till att primärvården bör stärkas med ökad psykiatrisk kompetens. Det finns en evidensbaserad modell, Collaborative Care Model (CCM), som visats sig vara framgångsrik i att förbättra samverkan och omhändertagande. Antalet patienter med beroendeproblematik ökar och kapaciteten på Vuxenpsykiatrins beroendemottagning räcker inte till. En förstärkning behövs framförallt inom LAROverksamheten. I samband med sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa är det viktigt att samverkande rehabiliterande insatser sker så snabbt som möjligt. Fokus område 3 Enskildas delaktighet och rättigheter En länsgemensam utbildningsinsats kring Samordnad individuell plan (SIP) har genomförts för medarbetare från regionen och länets kommuner. Även brukar- och intresseorganisationerna har informerats och utbildats i SIP. Försäkringskassa och Arbetsförmedling har informerats om SIP. Att genomföra fler SIP är ett förbättringsområde, då behovet av samordning är stort och genomförda SIP är

6 förhållandevis lågt. SIP-kollen är ett bra verktyg för att involvera den enskilde och dennes upplevelse av SIP. Det går att utöka användandet av brukarstyrda revisioner för utveckling av verksamheter utifrån den enskildes behov. Fokusområde 4 Några mål att uppmärksamma särskilt: Ensamkommande unga vuxna Missbruk i kombination med psykisk ohälsa Unga vuxna med komplexa behov/självskadeproblematik Personer med psykossjukdomar HBTQ-personer Funktionshindrade (blivande) föräldrar Trygghet och god omsorg är grundläggande för att stödja ensamkommande unga vuxna som mår psykiskt dåligt Det är viktigt att personen får det stöd och den behandling de har rätt till. En asylprocess kan dessutom bli mycket långdragen och risk finns att den psykiska ohälsan stegrar som en följd av det. Gruppen unga vuxna med missbruksproblem är särskilt vård- och resurskrävande. Dessa riskerar att snabbt utveckla missbruk och beroende. Vissa av dessa har, förutom missbruk- och beroendeproblematik även någon funktionsnedsättning exempelvis ett neuropsykiatriskt tillstånd eller intellektuell funktionsnedsättning. Det komplicerar såväl bedömning som behandling. Det behövs mer kunskap hos vårdgivarna kring bemötandet av dessa personer. Vi ser ett utvecklingsbehov inom primärvård och till viss del vuxenpsykiatrin gällande riskbruk, missbruk och beroende. Gruppen med vård orsakat läkemedelsberoende ökar och behöver uppmärksammas av vården. Tvångsvård av missbrukare har ökat under de senaste åren. Vanligaste orsaken är bland- och narkotikamissbruk. Patienter med psykossjukdom har en högre överdödlighet i jämförelse med befolkningen vilket är känt genom ett flertal studier. Inom Psykosvården har vi sedan 2011 erbjudit denna patientgrupp en årlig hälsoundersökning men ännu har vi endast nått ca 30 % av gruppen. En nyligen publicerad undersökning från Socialstyrelsen visar att Västmanland ändå har lägst överdödlighet vid schizofreni i riket vilket skulle kunna innebära att insatserna haft effekt. Det stärker oss i att intensifiera dessa insatser och eventuellt sprida det till fler patient. HBTQ-personer tillhör en utsatt grupp och förekommer som patienter inom vården. Kunskapen hos personal i HBTQ-frågor är varierande och behöver förbättras. Ungdomsmottagningarna har uppmärksammat att gruppen med könsdysfori är en utsatt grupp.

7 Fokusområde 5 Ledning, styrning och organisation Det finns en bra samverkansstruktur i Västmanland. I varje kommun finns lokala lednings för samverkan bestående av företrädare från kommunen, primärvården och vuxenpsykiatrin. Samverkan med brukar- och intresseorganisationerna är viktig och dessa finns i flera fall med i de lokala ledningsna för samverkan. Arbetsförmedling, försäkringskassan och samordningsförbunden inbjuds vid behov. Vuxenpsykiatrin och primärvården har, på grund av bemanningssvårigheter, vissa problem med att närvara fysiskt vid samtliga lokala lednings för samverkan. Här måste nya gemensamma lösningar arbetas fram i samband med revideringen av samverkansöverenskommelsen. NSPH-V representerar flera brukarorganisationer inom psykiatriområdet och finns också med som medlemmar i Vuxenpsykiatrins brukarråd. De som deltar från brukarorganisationer arbetar i regel ideellt och har inte alltid tid att delta i utvecklingsarbetet. Överenskommelsen om samverkan mellan Region Västmanland och kommunen avseende vuxna personer med psykisk sjukdom/funktions-nedsättning och överenskommelsen om samverkan kring personer med missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel bör samordnas. Dels utifrån att målna inte sällan behöver samtidiga insatser för missbruk respektive psykisk ohälsa, dels utifrån att de som finns i ledningsorganisationen för dessa respektive insatser är samma personer.

8 HANDLINGSPLAN INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA GÄLLANDE VUXNA 2018 Denna handlingsplan omfattar Region Västmanlands hälso- och sjukvård samt länets 10 kommuner när det gäller Kortsiktiga och Långsiktiga mål, aktiviteter samt uppföljning. Dels i samverkan mellan huvudmännen samt andra aktörer men även enskilt avseende hälso-och sjukvård. Vad gäller kommunernas enskilda aktiviteter formuleras de med fördel i lokala handlingsplaner. K= kortsiktiga mål, L= långsiktiga mål Fokusområde Mål K eller L Aktivitet Ansvarig När Uppföljning Förebyggande främjande Minska antalet självmord och självmordsförsök bland personer som har kontakt med sjukvården Öka kunskapen om suicidprevention genom deltagande i Lärcentrums grundläggande utbildning i suicidprevention Huvudmännen 2018/2019 Antal som genomgått utbildningen Förebyggande främjande Tillgängliga tidiga insatser Förbättra levnadsvanor hos personer med psykisk funktionsnedsättning/ohälsa Hänvisning till hälsocenter utveckla egna hälsoteam Primärvård Vuxenpsykiatrin Antal KVÅ-kodade hälsosamtal/ rådgivning Förebyggande främjande Minska risken att utveckla ett vård orsakat läkemedelsberoende Processöversyn vård orsakat läkemedelsberoende Region Västmanland 2018 Redovisning av processöversynen K Tillgängliga tidiga insatser Stärka psykiatrikompetens i primärvård i syfte att förbättra omhändertagande av psykisk ohälsa L Starta upp ett pilotprojekt inom området Collaborative Care Model (CCM) ev. i samverkan med SKL Primärvård Vuxenpsykiatrin Projektredovisning Tillgängliga tidiga insatser Erbjuda KBT behandling till målgruppen Upphandla utbildning i KBT steg 1 Primärvård Vuxenpsykiatrin Antal medarbetare som genomgått KBT utbildning steg

9 Fokusområde Mål K eller L Aktivitet Ansvarig När Uppföljning Delaktighet/ rättigheter Delaktighet/ rättigheter Personer som behöver samordnade insatser ska erbjudas SIP samt informeras om SIP kollen K +L Öka användandet av brukarstyrda brukarrevisioner Öka kunskapen om HBTQ personers situation och hur den kan påverka den psykiska hälsan K Att reviderade riktlinjer för schizofreni och schizofreniliknande tillstånd används Förbättra omhändertagandet av patienter som utvecklat vård orsakat läkemedelsberoende Bättre omhändertagande av personer i behov av tillnyktring K Utbildningsinsatser om genomförande av SIP, IT-verktyg samt SIP kollen Genomföra brukarstyrda brukarrevisioner Utbildningsinsatser inom området GAP-analys och implementering av riktlinjerna Processöversyn vård orsakat läkemedelsberoende Öppnande av en tillnyktringsenhet Huvudmännen 2018 Huvudmännen Vuxenpsykiatrin Region Västmanland Länets kommuner Region Västmanland Vuxenpsykiatrin kommunerna Antal genomförda SIP i IT verktyget. Antal KVÅ kodning inom Hälso- och sjukvården Antal genomförda brukarrevisioner. Antal medarbetare som deltagit i utbildning och informationsinsatser rörande HBTQ Att föreslagna aktiviteter är genomförda 2018 Redovisning av processöversynen Hösten 2018 Antal personer som vårdats för tillnyktring.

10 Fokusområde Mål K eller L Aktivitet Ansvarig När Uppföljning Ledning, styrning och organisation Utveckla en samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och bristande sjukdomsinsikt Att stötta personer med utvecklingsstörning i beslutsprocessen att bli förälder och att stärka blivande föräldrar i föräldrarollen. Utveckla samarbete med berörda parter K Tydliggöra roller och öka deltagande i de lokala ledningsna för samverkan K Tillsätta en arbetsgrupp som tar fram samverkansdokument som beskriver samordning och rutiner för insatser för mål Genomföra ett projekt för målgruppen. Hitta rutiner och strategier för hur professionellt stöd kan erbjudas. Revidera samverkansöveren skommelsen. För att tydliggöra roller och möjliggöra deltagande i de lokala ledningsna för samverkan Huvudmännen Fastställt samverkansdokument som beskriver samordning och rutiner för insatser till målgruppen PPHV/HAB 2018 Projektredovisning Region Västmanland Enheten för social välfärd och skola (CHSU) 2018 Färdig överenskommelse Förkortningar: Förvaltning PPHV= primärvård, psykiatri och habiliteringsverksamhet (Region Västmanland) KCH= kompetenscentrum för hälsa (Region Västmanland) NSPH-V= nationell samverkan för psykisk hälsa, Västmanland HBTQ= homosexuella, bisexuella, trans-och queer personer LARO= läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende CHSU= Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling (Region Västmanland) KVÅ= klassifikation av vårdåtgärder