Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport"

Transkript

1 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/ Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) Foto och utformning Susanne Boman Psykiatrins FoU enhet

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) Innehållsförteckning INLEDNING SYFTE PROJEKTETS OLIKA FASER FAS 1 KARTLÄGGNING OCH MARKNADSFÖRING Kartläggningen Deltagare i projektet Fas Marknadsföring Kartlägga behov FAS 2 TILLGÄNGLIGHETSFASEN Deltagare Fas Tid inom en vecka Samverkan FAS 3 UTÖKAT UTBUD AV INSATSER Deltagare Fas Graden av psykisk ohälsa och behov av behandling Diagram över antal deltagare Utökat utbud av insatser FRAMGÅNGSFAKTORER NÄSTA STEG BERÄTTELSE UR ETT BRUKARPERSPEKTIV BILAGOR... 13

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) Inledning Projekt Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika är ett treårigt utvecklingsprojekt som startade i september Projektet är initierat och drivs av personal som arbetar inom psykiatriska öppenvården i Arvika. Landstinget i Värmland och Samordningsförbunden där Arvika, Eda och Årjängs kommuner ingår, samfinansierar projektet. Målgruppen är unga vuxna år med psykisk ohälsa i de tre kommunerna. Det är ett LEAN projekt vilken innebär att man har fokus på att patienten får en bra väg genom vården. Anledningen till att projektet startade var att personerna i projektgruppen länge haft tankar och idéer om hur man skulle kunna arbeta på ett bättre och mer effektivt sätt med hjälp till målgruppen unga vuxna. En viktig drivkraft var att vi tyckte det var angeläget och såg förbättringsmöjligheter. Det vi såg Det är krångligt att söka och få hjälp när man som ung mår psykiskt dåligt. Psykiatrin uppfattas som otillgänglig. Det är svårt att hitta rätt i systemet och det är lätt att hamna mellan stolarna. Det behövs en bättre samordning av insatserna 1 Syfte Det övergripande syftet med projektet är att öka tillgängligheten och att förbättra samverkan. Vi ville: Skapa förutsättningar för att kunna fånga upp, möta och hjälpa unga vuxna med psykisk ohälsa i ett tidigt skede. Motverka allvarlig och långvarig psykisk ohälsa och självmord samt bryta social isolering och utanförskap. Stärka och utveckla samverkan och därmed öka effektiviteten för att tillsammans hitta den bästa lösningen för varje individ och bättre samordna insatserna. Utöka och utveckla vårdutbudet genom att bättre anpassa det till målgruppen och behovet av insatser. Implementera de arbetssätt som visar sig framgångsrika i den ordinarie verksamheten och sprida till andra verksamheter och åldersgrupper. Ledord i projektet är Rätt insats till rätt person på rätt sätt i rätt tid.

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) 2 Projektets olika faser Projektet är indelat i fyra faser enligt bild nedan. Vi har genomfört fas ett och två och befinner oss nu i fas tre. Fas 4 beräknas starta och pågå under första halvåret Fas 1 Kartläggning och marknadsföring I den första fasen marknadsfördes projektet och vi gjorde en kartläggning en intresseanalys för att få veta mer om behoven av psykiatrisk vård bland våra unga. Den första fasen startade Kartläggningen Det vi ville veta var: Anledningen till att de sökte kontakt med psykiatrin. Vad de behövde hjälp med. I fas ett kunde patienterna endast söka vård på traditionellt sätt, via professionell eller egen vårdbegäran. Enligt praxis bedöms vårdbehovet utifrån vårdbegäran utan att först träffa personen. Vi såg att en del patienter som sökt hjälp och blivit avvisade sökte igen i ett senare skede. Det går inte att sätta en absolut gräns mellan Allmänmedicin och Psykiatri eftersom diagnoserna i sig inte alltid är avgörande för var patienten bör behandlas.

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) Vi avvisade inga remisser (enligt tidigare praxis) utan erbjöd alla en tid för en bedömning oavsett frågeställning. Vi genomförde en noggrann kartläggning på samtliga. Vi använde en checklista och skattningsskalor vid första besöket och genomförde en MINI (semistrukturerad diagnostisk intervju) på samtliga. Detta gjorde vi för att få en så bra överblick som möjligt över hur den psykiatriska problematiken och behovet av insatser såg ut i gruppen. Det arbetssättet innebar att alla skulle få en så likvärdig bedömning som möjligt vid första besöket. Vi kartlade också vilka kontakter de hade med andra myndigheter (Checklista Bilaga 1) Deltagare i projektet Fas 1 34 unga vuxna varav 25 kvinnor och 9 män. Medelåldern var 22 år både för kvinnor och för män. Merparten, 76 procent, kom via remiss och 24 procent via egen vårdbegäran Marknadsföring Vi ville få en bild av hur intresset av samverkan med projektet såg ut från tänkta samverkansparter. Vi ville också nå ut med information om projektet. Vi marknadsförde projektet genom att vi: Anordnade två informations- och diskussionsträffar med samverkanspartner från de tre kommunerna. Projektet presenterades på psykiatribloggen, i en artikel i lokal tidning samt i sociala medier. Informerade på 1177 och Livjournalen. Lämnade ut informationsblad, affischer och kontaktkort. (Se bilaga 2 och 3) Kartlägga behov Fokus under första fasen var att kartlägga de ungas behov och se hur intresset var av projektet. Vi fick mycket uppmuntran och positiv respons om projektet.

7 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) Vi hade nu tillräckligt med underlag för att går vidare till nästa fas i projektet, att öka tillgängligheten. 2.2 Fas 2 Tillgänglighetsfasen Nästa steg, fas två gick ut på att öka tillgängligheten och öppna upp för närmare samarbeten med andra aktörer som till exempel Elevhälsa, Socialtjänst, Arbetsförmedling, Försäkringskassa och övrig sjukvård. Vi ökade möjlighet att söka vård på fler sätt än tidigare genom att: ringa till mottagningen, boka en tid direkt på telefon eller komma på en drop in tid och fylla i en egen vårdbegäran på plats och få en tid samma dag. Vi tog emot patienter på följande sätt: Via inbokade besök och drop-in tider på mottagningen en dag i veckan. Via professionell vårdbegäran, egen vårdbegäran eller bokning via telefon Deltagare Fas 2 Andelen personer som själva sökte vård ökade markant när tillgängligheten ökade. Även andelen män som sökte ökade successivt under fas två. Under fas två kom det 90 unga vuxna under en period på fem månader. 50 kvinnor och 40 män. Andelen män som sökt hade nu ökat. Medelåldern låg fortfarande på 22 år. Andelen som sökt själva hade ökat till 32 procent Tid inom en vecka Målet var att alla som sökte hjälp skulle få en tid inom en vecka. Vi lyckades under denna fas erbjuda alla en tid inom en vecka i de fall det gick att nå dem på telefon och inom två veckor när vi skickade en kallelse. Alla som kom via drop-in fick en tid direkt, samma dag.

8 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) Det kom inte så många unga vuxna som vi hade räknat med på drop-in tiderna. De flesta sökte via egen vårdbegäran. De flesta föredrog att ha en bokad tid. Antalet som kom på drop- in tiderna och som sökte via telefon ökade något efterhand under fas två. En del unga vuxna som var osäkra inför besöket kom tillsammans med personal från till exempel socialtjänsten, elevhälsan eller ungdomsmottagningen. Under tillgänglighetsfasen tog vi emot alltmer telefonsamtal från anhöriga och personal som hade en ung vuxen i sin närhet som behövde hjälp. För att kunna ta emot så många unga vuxna som möjligt på de tider som vi hade till förfogande arbetade vi till exempel. någon personal fick ett återbud så tog den emot en drop-in- sökande i stället. Projektgruppen hade möten både före och efter besökstiderna. Vi planerade dagen, summerade hur dagen fallit ut och justerade upplägget efterhand. Enligt praxis inom öppenvårdpsykiatrin kommer det en remiss eller vårdbegäran på personen. Bedömningen om personens problem och behov av hjälp görs utifrån vad som står på remissen. Vårt arbetssätt i projektet är att vi träffa alla som sökt oavsett vad remissen innehåller och bedömer utifrån den information vi får i mötet med den unge vuxne. Det arbetssättet har vi sett som framgångsrikt. Den information som vi får från den unge vuxne är oftast mer kortfattad och träffsäker. Vi lät därför alla som kom till mottagningen fylla i en egen vårdbegäran även om det finns en remiss sedan tidigare Samverkan För att förbättra samverkan kring de unga vuxna så hade vi kontinuerligt möten med våra samverkanspartner. Vi hade besök av personal från olika verksamheter som till exempel, Elevhälsan, Försäkringskassan, Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och Ungdomsmottagningen. Vi var även ute och besökte olika verksamheter i de tre kommunerna, dels för att utbyta information om våra verksamheter och dels att tillsammans hitta bra sätt att samarbeta på. Alla deltagare har fått skriva på ett samtycke om samverkan mellan de aktuella myndigheterna. Detta har varit en förutsättning för att de ska kunna ingå i projektet eftersom hela projektet bygger på samverkan. Till skillnad från vårt traditionella arbetssätt där vi i första hand inriktat oss på symtom och behandling inriktade vi oss istället på att jobba med patientens samtliga problemområden i ett tidigt skede. Målgruppen mår dåligt av flera orsaker som ofta är individuella och det är sällan isolerade problem utan problem som påverkar varandra. Därför är samverkan med andra aktörer viktigt. Det har varit ett stort intresse av samverkan och vi började tillsammans med patienterna bygga upp ett samarbete med våra samverkanspartner.

9 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) 2.3 Fas 3 Utökat utbud av insatser I fas tre som vi nu befinner oss i och som startade i september 2013 jobbar vi för att utöka och anpassa vårdutbudet utifrån de behov patienterna har. Enligt den ursprungliga projektplanen skulle fas tre med ökat utbud av insatser starta i januari Eftersom antalet som sökte sig till mottagningen ökade och att de som sökte hade ett större behov av insatser än vi hade räknat med påbörjades fas tre redan i september Vi som jobbat i projektet från start är socialpedagog/projektledare, vårdadministratör, sjukgymnast, skötare, sjuksköterska och psykoterapeut. Inför fas tre rekryterade vi ytterligare personalresurser till projektet. Dels för att få utökade resurser och dels för att utöka kompetensen i projektet. Vi anställde personal som inte tidigare hade jobbat i psykiatrin, vård och stödsamordnare, arbetsterapeut, beteendevetare och samtalsterapeut. Vi ville få in personal i projektet som kunde bidra till ett bredare synsätt. Vi har tidigare inte haft någon läkare anställd i eller kopplad till projektet. Från hösten 2013 kopplades en underläkare till projektet en dag i veckan med handledning av en psykiater. Tillgängligheten ökades ytterligare genom att vi träffade de unga vuxna som av olika anledningar inte klarade av att komma till mottagningen för ett första besök på annan plats. Det kunde vara i personens hem eller hos samverkanspartner. Vi träffade några av de unga vuxna som överfördes från BUP tillsammans med personal och samverkanspartner i deras lokaler i Arvika eller Karlstad Deltagare Fas 3 Under de första fyra månader under fas tre kom det 93 unga vuxna till mottagningen. 54 kvinnor och 39 män Medelåldern hade minskat något till 21 år. Andelen som sökt själva hade ökat ytterligare till 58 procent.

10 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) Graden av psykisk ohälsa och behov av behandling Vi har kartlagt graden av psykisk ohälsa bland deltagarna för att bättre förstå deras behov. De vanligaste orsakerna till att deltagare sökt hjälp är depression och ångest. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar finns eller misstänks finnas hos ca 30 procent. Hälften av de som sökt har varit utsatta för mobbning. Av dem angav 20 procent att de har fått hjälp. Det visade sig att det inte är fanns någon skillnad i graden av psykisk ohälsa mellan de som sökte själva jämfört med de som kom via professionell vårdbegäran. Vi kunde se att under fas 3 var det fem som tidigare blivit remitterade till psykiatrin men då blivit avvisade. En av dessa kom åter på professionell vårdbegäran och fyra sökte själva. Alla bedömdes nu ha behov av behandling inom psykiatrin. I fas tre lade vi till ytterligare bakgrundsfrågor till checklistan gällande våld i nära relationer och sexuella övergrepp. Över hälften, 53 procent angav att det förekommit våld i deras närhet, 12,5 procent har någon gång varit utsatt för sexuellt övergrepp (Bilaga 4 Checklista fas 3). Många har svarat att de har olika former av sömnproblem. De har då, som en första insats, blivit erbjudna tyngdtäcke och att delta i sömngrupp. Det är hittills 47 patienter som har fått utprovat tyngdtäcken. Av de som har svarat på vilken effekt det gett är det 77 procent som svarar att tyngdtäcket gett en god effekt. Vi har identifierat en grupp som är över 20 år och varken jobbar eller studerar och som inte har pågående kontakt med Arbetsförmedlingen. Detta föranleder fortsatt fördjupat samverkan med Arbetsförmedlingen Diagram över antal deltagare

11 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) Utökat utbud av insatser Den främsta förändringen i arbetssätt är att vi har ökat samverkan med samverkanspartner. Men även inom projektet och med att det finns en bredare kompetens hos personalen kunnat utveckla teamarbetet ytterligare. Vi arbetar brett vilket innebär att vi ser på individens behov av förändringar utifrån ett helhetsperspektiv, snarare än att arbeta isolerat med problem och symtom. Detta kan leda till att vi startar flera insatser parallellt i ett tidigt skede kring deltagaren och jobbar med flera livsområden samtidigt. Tillexempel om en person är nedstämd och har minskad aktivitet, sover dåligt och har vänt på dygnet får den parallellt med samtalsbehandling utprovat ett tyngdtäcke för sömnen, kontakt med arbetsterapeut för att få struktur på dagen och ökad aktivitet. Om behov finns ser också till att hjälpa personen få kontakt med arbetsförmedlingen för att få en praktikplats eller påbörja studier. 3 Framgångsfaktorer De arbetssätt som har visat sig framgångsrika så här långt är att: Vi har träffat alla patienter som sökt hjälp oavsett frågeställning. Vi har kunnat erbjuda alla en tid för ett första besök inom en vecka. Vi har använt en strukturerad bedömning vid första besöket för alla. Vi har varit flexibla med tider och sätt att möta patienterna på. Det finns en bred kompetens hos projektpersonalen med olika synsätt. Vi har anpassat och justerat verksamheten efter patientens behov istället för tvärtom. Vi har fått en ökad samverkan inom projektet och med våra samverkanspartner. 4 Nästa steg Planen är att fortsätta utveckla och utöka samverkan så att de insatser som finns för den unge vuxne strävar mot samma mål. Vi ska också jobba vidare med ett kontinuerligt förbättringsarbete där vi anpassar verksamheten efter deltagarnas behov Vi kommer att anordna återkommande temakvällar med information om psykisk ohälsa och starta upp fler gruppbehandlingar som är anpassade till deltagarnas behov. Fas fyra innebär att vi ska implementera de arbetssätt som vi finner framgångsrika i den ordinarie verksamheten samt sprida till andra verksamheter. Fas fyra beräknas starta och pågå under första halvåret Vi räknar med att kunna successivt påbörja viss implementeringen i slutet på fas tre.

12 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) 5 Berättelse ur ett brukarperspektiv

13 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16)

14 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) 6 Bilagor Bilaga 1 Checklista Bilaga 2 Affisch psykiatrisk mottagning unga vuxna Bilaga3 Kontaktkort psykiatrisk mottagning unga vuxna Bilaga 4 Checklista fas 3

15 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16)

16 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16)

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan

Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-03-04 1(5) Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan Bakgrund Antalet unga vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ökar. Idag är det svårt att

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

VISIT VISIT. En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.

VISIT VISIT. En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa. VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Verksamhetens framväxt Närsjukvårdsprojekt 2007 Avtal mellan

Läs mer

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP Psykiatriguiden Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP 2 Innehållsförteckning Bruksanvisning... 4 Akutpsykiatri... 4 Primävård...

Läs mer

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Handlingsplan, barn och unga 0 17 år

Handlingsplan, barn och unga 0 17 år Handlingsplan, barn och unga 0 17 år Gällande barn och unga 0 17 år med psykisk funktionsnedsättning, samverkan mellan Landstinget i Värmland och länets kommuner. Baserad på överenskommelse Personer med

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa

Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa Bakgrund Den här samverkansplanen har tagits fram i samarbete med berörda verksamheter

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

Projektplan, självhjälpsgrupper

Projektplan, självhjälpsgrupper REGION JÖNKÖPINGS LÄN Projektplan, självhjälpsgrupper Främjande av psykisk hälsa Ansökan om medel från Finnvedens samordningsförbund 2015-01-07 Utveckla och implementera förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Första linjen unga, Karlstadsområdet

Första linjen unga, Karlstadsområdet Första linjen unga, Karlstadsområdet Forshaga kommun, Grums kommun, Hammarö kommun, Karlstads kommun, Kils kommun, Landstinget i Värmland För barn och unga 6-20 år Vad är första linjen för barn och unga

Läs mer

BILAGA 2 : STATISTISK ANALYS

BILAGA 2 : STATISTISK ANALYS BILAGA 2 : STATISTISK ANALYS Fördelningen av klienter per kommun (sedan start) 2003 Enligt verksamhetsberättelsen för den personliga ombudsverksamheten år 2003 såg fördelningen av klienter per kommun (sedan

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom

Läs mer

2006-05-02. \\homeserver\torber01$\mina dokument\lunulägesbeskrivning\upplands-bro\upplands bro knut kartläggn 2 omarb version.doc

2006-05-02. \\homeserver\torber01$\mina dokument\lunulägesbeskrivning\upplands-bro\upplands bro knut kartläggn 2 omarb version.doc 2006-05-02 \\homeserver\torber01$\mina dokument\lunulägesbeskrivning\upplands-bro\upplands bro knut kartläggn 2 omarb version.doc EKONOMI Förhållningssätt Ser på klienten som vuxna individer med eget ansvar

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD Uppdrag Att för barn och ungdom 0-18 år igenkänna, bota och lindra psykisk sjukdom och störning som utgör hinder för personlig tillväxt och mognad. Hur?

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Implementeringsprojekt

Implementeringsprojekt Implementeringsprojekt REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED AD/HD BUP SKÅNE BUP-KONGRESSEN 2014 GUNILLA GRANHOLM, PROJEKTLEDARE Vårdprogram för GOD VÅRD! Mål: En robust implementering av nivådifferentierad

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

Vad görs just nu? Nationellt och regionalt perspektiv. Projektledare: Elisabet Norlinder och Gert Andersson

Vad görs just nu? Nationellt och regionalt perspektiv. Projektledare: Elisabet Norlinder och Gert Andersson Vad görs just nu? Nationellt och regionalt perspektiv Projektledare: Elisabet Norlinder och Gert Andersson Bakgrund Regeringen gav Handisam och NSPH i uppdrag att starta Attitydkampanjen 2009 med avslut

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2014 Psykiatriska kliniken NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Primärvårdsanpassad rutin för

Primärvårdsanpassad rutin för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (2) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Primärvårdsanpassad rutin för 2.0 Rutin suicidriskbedömning i Landstinget Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

Läs mer

Kartläggning av barn som inte får eller riskerar att inte få den hjälp de behöver

Kartläggning av barn som inte får eller riskerar att inte få den hjälp de behöver Kartläggning av barn som inte får eller riskerar att inte få den hjälp de behöver 1 Bakgrund Sollentuna kommun deltog tillsammans med Stockholms läns landsting i Modellområdesprojektet mellan år 2009-2011.

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden 2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden Nina Annas Fil.kand & Gy lärare Psykologi Magister Medicinsk vetenskap Leg Psykoterapeut

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Folkhälsomyndigheten får årligen i uppdrag att fördela 40 miljoner kronor till projekt som ska utveckla det ANDT-förebyggande arbetet i landet.

Folkhälsomyndigheten får årligen i uppdrag att fördela 40 miljoner kronor till projekt som ska utveckla det ANDT-förebyggande arbetet i landet. 1 2 3 Folkhälsomyndigheten får årligen i uppdrag att fördela 40 miljoner kronor till projekt som ska utveckla det ANDT-förebyggande arbetet i landet. Medlen kan sökas av idéburna organisationer, kommuner,

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Slutrapport ALLMÄNNA UPPGIFTER

Slutrapport ALLMÄNNA UPPGIFTER ALLMÄNNA UPPGIFTER Projektets namn: Rapporten har skrivits av: Projektägare: Samverkansparter: Nätkraft Supported Employment Anna-Maria Lundström, Maria Fahlander, Sofia Unnermyr, Sarah Hellman, Anna Jakobsson

Läs mer

Slutredovisning av förbättringsprojekt

Slutredovisning av förbättringsprojekt Bakgrund Slutredovisning av förbättringsprojekt Extra utbildningsdag om Äldrepsykiatri Liana Tahrodi, 139 Befolkningen i vårt land har blivit äldre och psykisk ohälsa bland äldre ökar i takt med en stigande

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Samarbete skola och arbetsliv - en social investering

Samarbete skola och arbetsliv - en social investering Ingvar Nilsson Samarbete skola och arbetsliv - en social investering och en väg för att reducera utanförskapet och höja effektiviteten i den offentliga resursanvändningen Ingvar Nilsson (i.nilsson@seeab.se)

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Projektplan VäxtKraft

Projektplan VäxtKraft Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-09-30 1(8) Projektplan VäxtKraft Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-296018 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

KRISTIANSTAD - STATISTIK 2010

KRISTIANSTAD - STATISTIK 2010 KRISTIANSTAD - STATISTIK 2010 Bilden visar klientflödet i PO - verksamheten. Totalt under 2010 handlade det om 1 98 klienter 2010-01-01 = Totalt antal pågående ärende Pågående från tidigare år = Ärenden

Läs mer

Att arbeta inom Stöd och service

Att arbeta inom Stöd och service Att arbeta inom Stöd och service 1 Att arbeta inom Stöd och service Att leva med en funktionsnedsättning innebär att man på grund av skada eller sjukdom har svårt att fungera utan hjälp. Stöd och service

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Läs mer

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Anna Isaksson Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och samhälle Lektor/forskare i sociologi Ännu ett projekt Samhällets

Läs mer

Kognitiva hjälpmedel punkt kom. Eva Persson Birgitta Bjerre

Kognitiva hjälpmedel punkt kom. Eva Persson Birgitta Bjerre Kognitiva hjälpmedel punkt kom Eva Persson Birgitta Bjerre Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund... 2 3. Syfte... 3 4. Genomförande... 3 5. Resultat... 8 6. Slutsatser och rekommendationer... 10

Läs mer

skolan U 2009:05 Eva Edström Fors, huvudsekreterare Utredningen om utsatta barn i skolan

skolan U 2009:05 Eva Edström Fors, huvudsekreterare Utredningen om utsatta barn i skolan Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009:05 Eva Edström Fors, huvudsekreterare Uppdrag i utredningen kartläggning och analys ska leda till förslag Kartlägga och analysera hur förskola, skola (elevhälsa)

Läs mer

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 BUP Barn och ungdomspsykiatri Kontaktperson: Lena Spak (Studierektor BUP), 343 54 49 / 070-785 00 14, lena.spak@vgregion.se. Utifrån

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30 Samordningsförbundet Utskriftsdatum 2014-04-30 Lägesrapport till Region Värmland Projektnamn: Förstudie Arena Organisation: Samordningsförbundet Samspelet Rekvisitionsperiod: 2014-02-01 till 2014-04-30

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Verksamhetsutveckling genom lean. Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg staffan.gullsby@lg.se

Verksamhetsutveckling genom lean. Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg staffan.gullsby@lg.se Verksamhetsutveckling genom lean Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg staffan.gullsby@lg.se Lean - historik Tidiga Toyotatankar Fokusera på flödet Kompetens i produktionen Lagerhållning

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt 2015-09-02 LK/150040

Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt 2015-09-02 LK/150040 Minnesanteckningar 1 (7) Hälso- och sjukvårdsberedningen Sekretariatet Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt 2015-09-02 LK/150040 Plats Närvarande Frånvarande Från Arvika sjukhus Lokal Racken,

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...

Läs mer

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet ACT-teamet i Malmö Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet Bakgrund Samordningsbehov Stor andel med psykossjukdomar bland hemlösa Personer med omfattande behov av behandling och stöd Arbetsgrupp:

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan

Läs mer