Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport"

Transkript

1 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/ Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) Foto och utformning Susanne Boman Psykiatrins FoU enhet

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) Innehållsförteckning INLEDNING SYFTE PROJEKTETS OLIKA FASER FAS 1 KARTLÄGGNING OCH MARKNADSFÖRING Kartläggningen Deltagare i projektet Fas Marknadsföring Kartlägga behov FAS 2 TILLGÄNGLIGHETSFASEN Deltagare Fas Tid inom en vecka Samverkan FAS 3 UTÖKAT UTBUD AV INSATSER Deltagare Fas Graden av psykisk ohälsa och behov av behandling Diagram över antal deltagare Utökat utbud av insatser FRAMGÅNGSFAKTORER NÄSTA STEG BERÄTTELSE UR ETT BRUKARPERSPEKTIV BILAGOR... 13

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) Inledning Projekt Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika är ett treårigt utvecklingsprojekt som startade i september Projektet är initierat och drivs av personal som arbetar inom psykiatriska öppenvården i Arvika. Landstinget i Värmland och Samordningsförbunden där Arvika, Eda och Årjängs kommuner ingår, samfinansierar projektet. Målgruppen är unga vuxna år med psykisk ohälsa i de tre kommunerna. Det är ett LEAN projekt vilken innebär att man har fokus på att patienten får en bra väg genom vården. Anledningen till att projektet startade var att personerna i projektgruppen länge haft tankar och idéer om hur man skulle kunna arbeta på ett bättre och mer effektivt sätt med hjälp till målgruppen unga vuxna. En viktig drivkraft var att vi tyckte det var angeläget och såg förbättringsmöjligheter. Det vi såg Det är krångligt att söka och få hjälp när man som ung mår psykiskt dåligt. Psykiatrin uppfattas som otillgänglig. Det är svårt att hitta rätt i systemet och det är lätt att hamna mellan stolarna. Det behövs en bättre samordning av insatserna 1 Syfte Det övergripande syftet med projektet är att öka tillgängligheten och att förbättra samverkan. Vi ville: Skapa förutsättningar för att kunna fånga upp, möta och hjälpa unga vuxna med psykisk ohälsa i ett tidigt skede. Motverka allvarlig och långvarig psykisk ohälsa och självmord samt bryta social isolering och utanförskap. Stärka och utveckla samverkan och därmed öka effektiviteten för att tillsammans hitta den bästa lösningen för varje individ och bättre samordna insatserna. Utöka och utveckla vårdutbudet genom att bättre anpassa det till målgruppen och behovet av insatser. Implementera de arbetssätt som visar sig framgångsrika i den ordinarie verksamheten och sprida till andra verksamheter och åldersgrupper. Ledord i projektet är Rätt insats till rätt person på rätt sätt i rätt tid.

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) 2 Projektets olika faser Projektet är indelat i fyra faser enligt bild nedan. Vi har genomfört fas ett och två och befinner oss nu i fas tre. Fas 4 beräknas starta och pågå under första halvåret Fas 1 Kartläggning och marknadsföring I den första fasen marknadsfördes projektet och vi gjorde en kartläggning en intresseanalys för att få veta mer om behoven av psykiatrisk vård bland våra unga. Den första fasen startade Kartläggningen Det vi ville veta var: Anledningen till att de sökte kontakt med psykiatrin. Vad de behövde hjälp med. I fas ett kunde patienterna endast söka vård på traditionellt sätt, via professionell eller egen vårdbegäran. Enligt praxis bedöms vårdbehovet utifrån vårdbegäran utan att först träffa personen. Vi såg att en del patienter som sökt hjälp och blivit avvisade sökte igen i ett senare skede. Det går inte att sätta en absolut gräns mellan Allmänmedicin och Psykiatri eftersom diagnoserna i sig inte alltid är avgörande för var patienten bör behandlas.

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) Vi avvisade inga remisser (enligt tidigare praxis) utan erbjöd alla en tid för en bedömning oavsett frågeställning. Vi genomförde en noggrann kartläggning på samtliga. Vi använde en checklista och skattningsskalor vid första besöket och genomförde en MINI (semistrukturerad diagnostisk intervju) på samtliga. Detta gjorde vi för att få en så bra överblick som möjligt över hur den psykiatriska problematiken och behovet av insatser såg ut i gruppen. Det arbetssättet innebar att alla skulle få en så likvärdig bedömning som möjligt vid första besöket. Vi kartlade också vilka kontakter de hade med andra myndigheter (Checklista Bilaga 1) Deltagare i projektet Fas 1 34 unga vuxna varav 25 kvinnor och 9 män. Medelåldern var 22 år både för kvinnor och för män. Merparten, 76 procent, kom via remiss och 24 procent via egen vårdbegäran Marknadsföring Vi ville få en bild av hur intresset av samverkan med projektet såg ut från tänkta samverkansparter. Vi ville också nå ut med information om projektet. Vi marknadsförde projektet genom att vi: Anordnade två informations- och diskussionsträffar med samverkanspartner från de tre kommunerna. Projektet presenterades på psykiatribloggen, i en artikel i lokal tidning samt i sociala medier. Informerade på 1177 och Livjournalen. Lämnade ut informationsblad, affischer och kontaktkort. (Se bilaga 2 och 3) Kartlägga behov Fokus under första fasen var att kartlägga de ungas behov och se hur intresset var av projektet. Vi fick mycket uppmuntran och positiv respons om projektet.

7 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) Vi hade nu tillräckligt med underlag för att går vidare till nästa fas i projektet, att öka tillgängligheten. 2.2 Fas 2 Tillgänglighetsfasen Nästa steg, fas två gick ut på att öka tillgängligheten och öppna upp för närmare samarbeten med andra aktörer som till exempel Elevhälsa, Socialtjänst, Arbetsförmedling, Försäkringskassa och övrig sjukvård. Vi ökade möjlighet att söka vård på fler sätt än tidigare genom att: ringa till mottagningen, boka en tid direkt på telefon eller komma på en drop in tid och fylla i en egen vårdbegäran på plats och få en tid samma dag. Vi tog emot patienter på följande sätt: Via inbokade besök och drop-in tider på mottagningen en dag i veckan. Via professionell vårdbegäran, egen vårdbegäran eller bokning via telefon Deltagare Fas 2 Andelen personer som själva sökte vård ökade markant när tillgängligheten ökade. Även andelen män som sökte ökade successivt under fas två. Under fas två kom det 90 unga vuxna under en period på fem månader. 50 kvinnor och 40 män. Andelen män som sökt hade nu ökat. Medelåldern låg fortfarande på 22 år. Andelen som sökt själva hade ökat till 32 procent Tid inom en vecka Målet var att alla som sökte hjälp skulle få en tid inom en vecka. Vi lyckades under denna fas erbjuda alla en tid inom en vecka i de fall det gick att nå dem på telefon och inom två veckor när vi skickade en kallelse. Alla som kom via drop-in fick en tid direkt, samma dag.

8 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) Det kom inte så många unga vuxna som vi hade räknat med på drop-in tiderna. De flesta sökte via egen vårdbegäran. De flesta föredrog att ha en bokad tid. Antalet som kom på drop- in tiderna och som sökte via telefon ökade något efterhand under fas två. En del unga vuxna som var osäkra inför besöket kom tillsammans med personal från till exempel socialtjänsten, elevhälsan eller ungdomsmottagningen. Under tillgänglighetsfasen tog vi emot alltmer telefonsamtal från anhöriga och personal som hade en ung vuxen i sin närhet som behövde hjälp. För att kunna ta emot så många unga vuxna som möjligt på de tider som vi hade till förfogande arbetade vi till exempel. någon personal fick ett återbud så tog den emot en drop-in- sökande i stället. Projektgruppen hade möten både före och efter besökstiderna. Vi planerade dagen, summerade hur dagen fallit ut och justerade upplägget efterhand. Enligt praxis inom öppenvårdpsykiatrin kommer det en remiss eller vårdbegäran på personen. Bedömningen om personens problem och behov av hjälp görs utifrån vad som står på remissen. Vårt arbetssätt i projektet är att vi träffa alla som sökt oavsett vad remissen innehåller och bedömer utifrån den information vi får i mötet med den unge vuxne. Det arbetssättet har vi sett som framgångsrikt. Den information som vi får från den unge vuxne är oftast mer kortfattad och träffsäker. Vi lät därför alla som kom till mottagningen fylla i en egen vårdbegäran även om det finns en remiss sedan tidigare Samverkan För att förbättra samverkan kring de unga vuxna så hade vi kontinuerligt möten med våra samverkanspartner. Vi hade besök av personal från olika verksamheter som till exempel, Elevhälsan, Försäkringskassan, Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och Ungdomsmottagningen. Vi var även ute och besökte olika verksamheter i de tre kommunerna, dels för att utbyta information om våra verksamheter och dels att tillsammans hitta bra sätt att samarbeta på. Alla deltagare har fått skriva på ett samtycke om samverkan mellan de aktuella myndigheterna. Detta har varit en förutsättning för att de ska kunna ingå i projektet eftersom hela projektet bygger på samverkan. Till skillnad från vårt traditionella arbetssätt där vi i första hand inriktat oss på symtom och behandling inriktade vi oss istället på att jobba med patientens samtliga problemområden i ett tidigt skede. Målgruppen mår dåligt av flera orsaker som ofta är individuella och det är sällan isolerade problem utan problem som påverkar varandra. Därför är samverkan med andra aktörer viktigt. Det har varit ett stort intresse av samverkan och vi började tillsammans med patienterna bygga upp ett samarbete med våra samverkanspartner.

9 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) 2.3 Fas 3 Utökat utbud av insatser I fas tre som vi nu befinner oss i och som startade i september 2013 jobbar vi för att utöka och anpassa vårdutbudet utifrån de behov patienterna har. Enligt den ursprungliga projektplanen skulle fas tre med ökat utbud av insatser starta i januari Eftersom antalet som sökte sig till mottagningen ökade och att de som sökte hade ett större behov av insatser än vi hade räknat med påbörjades fas tre redan i september Vi som jobbat i projektet från start är socialpedagog/projektledare, vårdadministratör, sjukgymnast, skötare, sjuksköterska och psykoterapeut. Inför fas tre rekryterade vi ytterligare personalresurser till projektet. Dels för att få utökade resurser och dels för att utöka kompetensen i projektet. Vi anställde personal som inte tidigare hade jobbat i psykiatrin, vård och stödsamordnare, arbetsterapeut, beteendevetare och samtalsterapeut. Vi ville få in personal i projektet som kunde bidra till ett bredare synsätt. Vi har tidigare inte haft någon läkare anställd i eller kopplad till projektet. Från hösten 2013 kopplades en underläkare till projektet en dag i veckan med handledning av en psykiater. Tillgängligheten ökades ytterligare genom att vi träffade de unga vuxna som av olika anledningar inte klarade av att komma till mottagningen för ett första besök på annan plats. Det kunde vara i personens hem eller hos samverkanspartner. Vi träffade några av de unga vuxna som överfördes från BUP tillsammans med personal och samverkanspartner i deras lokaler i Arvika eller Karlstad Deltagare Fas 3 Under de första fyra månader under fas tre kom det 93 unga vuxna till mottagningen. 54 kvinnor och 39 män Medelåldern hade minskat något till 21 år. Andelen som sökt själva hade ökat ytterligare till 58 procent.

10 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) Graden av psykisk ohälsa och behov av behandling Vi har kartlagt graden av psykisk ohälsa bland deltagarna för att bättre förstå deras behov. De vanligaste orsakerna till att deltagare sökt hjälp är depression och ångest. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar finns eller misstänks finnas hos ca 30 procent. Hälften av de som sökt har varit utsatta för mobbning. Av dem angav 20 procent att de har fått hjälp. Det visade sig att det inte är fanns någon skillnad i graden av psykisk ohälsa mellan de som sökte själva jämfört med de som kom via professionell vårdbegäran. Vi kunde se att under fas 3 var det fem som tidigare blivit remitterade till psykiatrin men då blivit avvisade. En av dessa kom åter på professionell vårdbegäran och fyra sökte själva. Alla bedömdes nu ha behov av behandling inom psykiatrin. I fas tre lade vi till ytterligare bakgrundsfrågor till checklistan gällande våld i nära relationer och sexuella övergrepp. Över hälften, 53 procent angav att det förekommit våld i deras närhet, 12,5 procent har någon gång varit utsatt för sexuellt övergrepp (Bilaga 4 Checklista fas 3). Många har svarat att de har olika former av sömnproblem. De har då, som en första insats, blivit erbjudna tyngdtäcke och att delta i sömngrupp. Det är hittills 47 patienter som har fått utprovat tyngdtäcken. Av de som har svarat på vilken effekt det gett är det 77 procent som svarar att tyngdtäcket gett en god effekt. Vi har identifierat en grupp som är över 20 år och varken jobbar eller studerar och som inte har pågående kontakt med Arbetsförmedlingen. Detta föranleder fortsatt fördjupat samverkan med Arbetsförmedlingen Diagram över antal deltagare

11 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) Utökat utbud av insatser Den främsta förändringen i arbetssätt är att vi har ökat samverkan med samverkanspartner. Men även inom projektet och med att det finns en bredare kompetens hos personalen kunnat utveckla teamarbetet ytterligare. Vi arbetar brett vilket innebär att vi ser på individens behov av förändringar utifrån ett helhetsperspektiv, snarare än att arbeta isolerat med problem och symtom. Detta kan leda till att vi startar flera insatser parallellt i ett tidigt skede kring deltagaren och jobbar med flera livsområden samtidigt. Tillexempel om en person är nedstämd och har minskad aktivitet, sover dåligt och har vänt på dygnet får den parallellt med samtalsbehandling utprovat ett tyngdtäcke för sömnen, kontakt med arbetsterapeut för att få struktur på dagen och ökad aktivitet. Om behov finns ser också till att hjälpa personen få kontakt med arbetsförmedlingen för att få en praktikplats eller påbörja studier. 3 Framgångsfaktorer De arbetssätt som har visat sig framgångsrika så här långt är att: Vi har träffat alla patienter som sökt hjälp oavsett frågeställning. Vi har kunnat erbjuda alla en tid för ett första besök inom en vecka. Vi har använt en strukturerad bedömning vid första besöket för alla. Vi har varit flexibla med tider och sätt att möta patienterna på. Det finns en bred kompetens hos projektpersonalen med olika synsätt. Vi har anpassat och justerat verksamheten efter patientens behov istället för tvärtom. Vi har fått en ökad samverkan inom projektet och med våra samverkanspartner. 4 Nästa steg Planen är att fortsätta utveckla och utöka samverkan så att de insatser som finns för den unge vuxne strävar mot samma mål. Vi ska också jobba vidare med ett kontinuerligt förbättringsarbete där vi anpassar verksamheten efter deltagarnas behov Vi kommer att anordna återkommande temakvällar med information om psykisk ohälsa och starta upp fler gruppbehandlingar som är anpassade till deltagarnas behov. Fas fyra innebär att vi ska implementera de arbetssätt som vi finner framgångsrika i den ordinarie verksamheten samt sprida till andra verksamheter. Fas fyra beräknas starta och pågå under första halvåret Vi räknar med att kunna successivt påbörja viss implementeringen i slutet på fas tre.

12 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) 5 Berättelse ur ett brukarperspektiv

13 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16)

14 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) 6 Bilagor Bilaga 1 Checklista Bilaga 2 Affisch psykiatrisk mottagning unga vuxna Bilaga3 Kontaktkort psykiatrisk mottagning unga vuxna Bilaga 4 Checklista fas 3

15 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16)

16 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16)

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan

Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-03-04 1(5) Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan Bakgrund Antalet unga vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ökar. Idag är det svårt att

Läs mer

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Primärvårdsförvaltning -10-06 Ärendenummer: Primärvårdsstab RosMarie Nilsson Dokumentnummer: Till Presidiet för Nämnden för primärvård och folktandvård Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Bakgrund

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk från upptäckt till behandling Pågående utvecklingsarbete Samarbete mellan Värmlands läns vårdförbund, Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland,

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 04-62379 Fastställandedatum: 2015-11-10 Upprättare: Charlotte G Agnevik Jonsson Giltigt t.o.m.: 2017-11-10 Fastställare: Roger Olof Nilsson Uppdragsbeskrivning

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN. Projektledare: Karin Sällberg. Enhetschef Förebyggarcentrum. Västerås stad Telefon:

PROJEKTANSÖKAN. Projektledare: Karin Sällberg. Enhetschef Förebyggarcentrum. Västerås stad Telefon: PROJEKTANSÖKAN DNR: 2015/22-SFV Datum: 2015-12-11 Ansökan om projekt: Förstudie/Projektplan i syfte att kartlägga, behovsinventera, avgränsa målgrupp, identifiera samverkanspartners, samla erfarenheter,

Läs mer

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel för ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa

Ansökan om utvecklingsmedel för ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa Piteå 2012-08-14 Till Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Ansökan om utvecklingsmedel för ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa Bakgrund Organisation Piteå kommuns socialtjänst är organisatoriskt uppdelad

Läs mer

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen 2012-2016 PRIO är regeringens satsning för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. De prioriterade målgrupperna är

Läs mer

Hur bibehåller man nätverksperspektivet i vuxenpsykiatrin?

Hur bibehåller man nätverksperspektivet i vuxenpsykiatrin? Hur bibehåller man nätverksperspektivet i vuxenpsykiatrin? Slutrapport Tyresö Öppenvårdsmottagning, Nätverksteamet 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEAMETS MEDLEMMAR 3 SAMMANFATTNING 4 OMRÅDESBESKRIVNING 5 PROBLEMBESKRIVNING

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i riskzonen en samverkansmodell för skola, socialtjänst och barnpsykiatri.

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i riskzonen en samverkansmodell för skola, socialtjänst och barnpsykiatri. ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN SID 1 (6) 2009-04-07 Till Länsstyrelsen i Stockholms län Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i

Läs mer

Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013.

Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013. Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013. - PRIO (Plan för riktade insatser inom området psykisk hälsa. - Målgrupp: Vuxna med diagnos om psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 1 (6) Datum 2015-05-20 Dnr Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 2 (6) Förslag till ny FINSAM - Aktivitet Bakgrund Under hösten 2014 genomfördes aktiviteten Samverkanskartan idag

Läs mer

Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder

Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder Revisionsrapport* Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder Eskilstuna kommun April 2008 Kerstin Svensson, Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Maria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren

Maria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren Maria Ungdom Samordnade insatser för ungdomar med missbruk & Gisela Baumgren 1 Maria Ungdom Maria Ungdom startades 1966 Antal anställda: 85 personer Vårddygn: 2 038 (2013) Antal öppenvårdsbesök: 28 500

Läs mer

Kommunvisa iakttagelser

Kommunvisa iakttagelser Kommunvisa iakttagelser Nedan beskrivs samtliga deltagande kommuners utifrån de tre förutsättningarna för samverkan som redovisats under punkt. Uppgifterna baseras på de intervjuer, den enkät och den inventering

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium

Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium Grön rehabilitering Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium Typ av sjukskrivningar 50% Mer än hälften av de som är sjukskrivna lider av långvarig

Läs mer

VISIT VISIT. En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.

VISIT VISIT. En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa. VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Verksamhetens framväxt Närsjukvårdsprojekt 2007 Avtal mellan

Läs mer

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator.

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator. Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: november 2015 Benämning Samverkan Lekeberg Samordnare av Samverkansteam.

Läs mer

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP Psykiatriguiden Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP 2 Innehållsförteckning Bruksanvisning... 4 Akutpsykiatri... 4 Primävård...

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-15 Dnr: 2015/173-IFN-010 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Individ- och familjenämnden

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-15 Dnr: 2015/173-IFN-010 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Individ- och familjenämnden TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-15 Dnr: 2015/173-IFN-010 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Individ- och familjenämnden Remiss

Läs mer

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna

Läs mer

PROJEKTiL Projektplan VISIT 1 (9) Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ

PROJEKTiL Projektplan VISIT 1 (9) Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ DIVISION ALLMÄNMEDICIN PROJEKTiL Projektplan VISIT 1 (9) Projektnamn: VISIT Projektägare: Skriv här Projektägarens namn. Projektägaren ska vara den person som företräder den organisation/enhet som finansierar

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Datum: 2016-02-24 Version nr: 1 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Blankett för ansökan om medel för utveckling av rehabilitering i samverkan från Gotlands samordningsförbund. Beskriv

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

A^- SNau 135. u~j. Kristinehamns kommun. Personligt ombud Värmland. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende

A^- SNau 135. u~j. Kristinehamns kommun. Personligt ombud Värmland. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende Kristinehamns kommun Socialnämndens arbetsutskott Protokoll Sammanträdesdatum 2015-11-05 Sida 3(18) SNau 135 Personligt ombud Värmland Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackar för informationen.

Läs mer

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det?

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det? Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö Programtrogen ACT i Sverige går det? och Sociala Resursförvaltningen Malmö stad, VO vuxenpsykiatri, Malmö och Integrerad Närsjukvård Malmö Driftsansvar Område

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Ansökan Medel för extra insatser inom Finsam Projekt Complete

Ansökan Medel för extra insatser inom Finsam Projekt Complete Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2016-02-29 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt, Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan Medel för extra insatser inom

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med

Läs mer

Handlingsplan, barn och unga 0 17 år

Handlingsplan, barn och unga 0 17 år Handlingsplan, barn och unga 0 17 år Gällande barn och unga 0 17 år med psykisk funktionsnedsättning, samverkan mellan Landstinget i Värmland och länets kommuner. Baserad på överenskommelse Personer med

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT Ansökan Datum 2015-07-16 Sida 1(1) Individ- och familjeomsorgen Daniel Åhnberg danielo.ahnberg@hellefors.se Mari Grönlund SOFINT c/o Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen). Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse

Läs mer

Vem är kunden? vi möter Anna

Vem är kunden? vi möter Anna Vem är kunden? vi möter Anna Pliktrogen Glad & positiv Ogillar orättvisa Social Projektledare Ålder: Familj: Boende: Arbete: 36 år Sambo och 2 barn Villa utanför Karlstad Sjuksköterska (drivs av att ta

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Samordnad individuell plan, SIP

Samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan, SIP Viveca Axelsson Processledare Uppdrag Psykisk Hälsa SKL- Sveriges kommuner och Landsting Sollentuna kommun viveca.axelsson@sollentuna.se 073-9151048 Innehåll Syfte med SIP

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...

Läs mer

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN 2016-06-02 1 (8) ANSÖKAN TILL FINSAM LEKEBERG OCH ÖREBRO ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: 2016-06-02 Benämning Samordnad förvaltningsövergripande

Läs mer

Första linjens vård till barn och unga med psykisk ohälsa med måttliga symtom och funktionsnedsättningaruppdrag åt Driftnämnden Närsjukvård

Första linjens vård till barn och unga med psykisk ohälsa med måttliga symtom och funktionsnedsättningaruppdrag åt Driftnämnden Närsjukvård TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Regionkontoret Hälso- och sjukvård Karin Ingvarsson Utvecklare Datum Diarienummer 2016-02-10 RS150369, RS150370 Regionstyrelsen Första linjens vård till barn och unga med psykisk

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:

Läs mer

BILAGA 2 : STATISTISK ANALYS

BILAGA 2 : STATISTISK ANALYS BILAGA 2 : STATISTISK ANALYS Fördelningen av klienter per kommun (sedan start) 2003 Enligt verksamhetsberättelsen för den personliga ombudsverksamheten år 2003 såg fördelningen av klienter per kommun (sedan

Läs mer

SMÄRTHANTERING SPECIALISTPSYKIATRI

SMÄRTHANTERING SPECIALISTPSYKIATRI SMÄRTHANTERING SPECIALISTPSYKIATRI Bakgrund MMR=teambaserad smärtrehabilitering Psykiatrisk problematik nämns som röd flagg inom rehabiliteringsgarantin Frustration hos behandlare i psykiatri att vården

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna

Läs mer

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Gemensam strategi för framtidens stöd och vård till personer med psykisk funktionsnedsättning 2016-05-25 Maria Andersson

Läs mer

Projekt förstärkt arbetsterapeutmedverkan vid mottagningarna Vetlanda och Eksjö. Kan vi får fler patienter i arbete genom strukturerade insatser?

Projekt förstärkt arbetsterapeutmedverkan vid mottagningarna Vetlanda och Eksjö. Kan vi får fler patienter i arbete genom strukturerade insatser? Projekt förstärkt arbetsterapeutmedverkan vid mottagningarna Vetlanda och Eksjö Kan vi får fler patienter i arbete genom strukturerade insatser? Syfte Förbättra bedömningarna av aktivitets- och arbetsförmåga

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

SVIKTBOENDET I MÖLNDAL

SVIKTBOENDET I MÖLNDAL SVIKTBOENDET I MÖLNDAL Tänk om det fanns ett ställe dit man kunde söka innan man blir så pass sjuk att man blir tvungen att söka till psykakuten Kristina - En alternativ strategi för en utsatt grupp. BAKGRUND

Läs mer

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Kort bakgrund. Lunds kommun 119 000 invånare Ca. 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Hög andel får försörjningsstöd

Läs mer

Skellefteå. Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv

Skellefteå. Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv Skellefteå Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv Samlokalisering av fyra myndigheter Skellefteå kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västerbottenslänslandsting Professioner/kompetenser

Läs mer

Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen Förstärkning av rehabiliteringsresurser. Hälso- och sjukvård i särskilt boende

Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen Förstärkning av rehabiliteringsresurser. Hälso- och sjukvård i särskilt boende 1(6) Hälso- och sjukvårdsnämnden Social- och omsorgsnämnden Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen 2004 Fördelningen av statsbidraget 2001 1 miljard till Gotland 7mkr 2002 1

Läs mer

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen Erfarenheter av Tidiga tecken Josefin Wikner Christina Karlsen Kungsbacka kommun En av sex kommuner i Halland 78890 invånare Ger stöd åt ca 750 personer (LSS) 25 bostäder med särskild service 20 dagliga

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Motionssvar - "Snabbspår" för unga vuxna inom psykiatrin

Motionssvar - Snabbspår för unga vuxna inom psykiatrin MOTIONSSVAR SID 1(3) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande 2016-10-05 LS-LED16-0678-4 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S Motionssvar - "Snabbspår" för

Läs mer

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet ACT-teamet i Malmö Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet Bakgrund Samordningsbehov Stor andel med psykossjukdomar bland hemlösa Personer med omfattande behov av behandling och stöd Arbetsgrupp:

Läs mer

Nils Lindefors

Nils Lindefors Vuxenpsykiatri 1. Hur många invånare i vårt landsting efterfrågar/behöver vård? Förekomst 18 åå (Wicks & Forsell 2009) Förekomst 18 åå (Wicks & Forsell 2009) Depression & ångestsyndrom minst 200.000 i

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

Första linjen unga, Karlstadsområdet

Första linjen unga, Karlstadsområdet Första linjen unga, Karlstadsområdet Forshaga kommun, Grums kommun, Hammarö kommun, Karlstads kommun, Kils kommun, Landstinget i Värmland För barn och unga 6-20 år Vad är första linjen för barn och unga

Läs mer

Resursgrupps ACT (RACT)

Resursgrupps ACT (RACT) Korta versionen Resursgrupps ACT (RACT) en flexibel och integrativ metod Ett förslag till ACT-satsning inom PRIO gällande personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Evidens och NSPH

Läs mer

PRIO - analys och handlingsplan

PRIO - analys och handlingsplan Protokoll Sammanträdesdatum 2015-09-03 Sida 13(25) Socialnämndens arbetsutskott Sn/2015:240 SNau 102 PRIO - analys och handlingsplan Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackar för informationen

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande

Läs mer

Förstudie Kartläggning av aktörer, utmaningar och utvecklingsområden. Behov av tidiga insatser, uppsökande verksamhet

Förstudie Kartläggning av aktörer, utmaningar och utvecklingsområden. Behov av tidiga insatser, uppsökande verksamhet Förstudie 2014 Kartläggning av aktörer, utmaningar och utvecklingsområden Behov av tidiga insatser, uppsökande verksamhet Gemensamma metoder och utveckling av nya samarbetsformer kring målgruppen behövs

Läs mer

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD Uppdrag Att för barn och ungdom 0-18 år igenkänna, bota och lindra psykisk sjukdom och störning som utgör hinder för personlig tillväxt och mognad. Hur?

Läs mer

22/16 Yttrande över motion - "Snabbspår" för unga vuxna inom psykiatrin

22/16 Yttrande över motion - Snabbspår för unga vuxna inom psykiatrin Primärvårdsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-09-30 PVN16-0194-2 22/16 Yttrande över motion - "Snabbspår" för unga vuxna inom psykiatrin Diarienummer: PVN16-0194 Behandlat

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning RJL 2015/1897 Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Bilaga till Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Jönköpings

Läs mer