Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport
|
|
- Ebba Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/ Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare
2 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) Foto och utformning Susanne Boman Psykiatrins FoU enhet
3 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) Innehållsförteckning INLEDNING SYFTE PROJEKTETS OLIKA FASER FAS 1 KARTLÄGGNING OCH MARKNADSFÖRING Kartläggningen Deltagare i projektet Fas Marknadsföring Kartlägga behov FAS 2 TILLGÄNGLIGHETSFASEN Deltagare Fas Tid inom en vecka Samverkan FAS 3 UTÖKAT UTBUD AV INSATSER Deltagare Fas Graden av psykisk ohälsa och behov av behandling Diagram över antal deltagare Utökat utbud av insatser FRAMGÅNGSFAKTORER NÄSTA STEG BERÄTTELSE UR ETT BRUKARPERSPEKTIV BILAGOR... 13
4 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) Inledning Projekt Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika är ett treårigt utvecklingsprojekt som startade i september Projektet är initierat och drivs av personal som arbetar inom psykiatriska öppenvården i Arvika. Landstinget i Värmland och Samordningsförbunden där Arvika, Eda och Årjängs kommuner ingår, samfinansierar projektet. Målgruppen är unga vuxna år med psykisk ohälsa i de tre kommunerna. Det är ett LEAN projekt vilken innebär att man har fokus på att patienten får en bra väg genom vården. Anledningen till att projektet startade var att personerna i projektgruppen länge haft tankar och idéer om hur man skulle kunna arbeta på ett bättre och mer effektivt sätt med hjälp till målgruppen unga vuxna. En viktig drivkraft var att vi tyckte det var angeläget och såg förbättringsmöjligheter. Det vi såg Det är krångligt att söka och få hjälp när man som ung mår psykiskt dåligt. Psykiatrin uppfattas som otillgänglig. Det är svårt att hitta rätt i systemet och det är lätt att hamna mellan stolarna. Det behövs en bättre samordning av insatserna 1 Syfte Det övergripande syftet med projektet är att öka tillgängligheten och att förbättra samverkan. Vi ville: Skapa förutsättningar för att kunna fånga upp, möta och hjälpa unga vuxna med psykisk ohälsa i ett tidigt skede. Motverka allvarlig och långvarig psykisk ohälsa och självmord samt bryta social isolering och utanförskap. Stärka och utveckla samverkan och därmed öka effektiviteten för att tillsammans hitta den bästa lösningen för varje individ och bättre samordna insatserna. Utöka och utveckla vårdutbudet genom att bättre anpassa det till målgruppen och behovet av insatser. Implementera de arbetssätt som visar sig framgångsrika i den ordinarie verksamheten och sprida till andra verksamheter och åldersgrupper. Ledord i projektet är Rätt insats till rätt person på rätt sätt i rätt tid.
5 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) 2 Projektets olika faser Projektet är indelat i fyra faser enligt bild nedan. Vi har genomfört fas ett och två och befinner oss nu i fas tre. Fas 4 beräknas starta och pågå under första halvåret Fas 1 Kartläggning och marknadsföring I den första fasen marknadsfördes projektet och vi gjorde en kartläggning en intresseanalys för att få veta mer om behoven av psykiatrisk vård bland våra unga. Den första fasen startade Kartläggningen Det vi ville veta var: Anledningen till att de sökte kontakt med psykiatrin. Vad de behövde hjälp med. I fas ett kunde patienterna endast söka vård på traditionellt sätt, via professionell eller egen vårdbegäran. Enligt praxis bedöms vårdbehovet utifrån vårdbegäran utan att först träffa personen. Vi såg att en del patienter som sökt hjälp och blivit avvisade sökte igen i ett senare skede. Det går inte att sätta en absolut gräns mellan Allmänmedicin och Psykiatri eftersom diagnoserna i sig inte alltid är avgörande för var patienten bör behandlas.
6 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) Vi avvisade inga remisser (enligt tidigare praxis) utan erbjöd alla en tid för en bedömning oavsett frågeställning. Vi genomförde en noggrann kartläggning på samtliga. Vi använde en checklista och skattningsskalor vid första besöket och genomförde en MINI (semistrukturerad diagnostisk intervju) på samtliga. Detta gjorde vi för att få en så bra överblick som möjligt över hur den psykiatriska problematiken och behovet av insatser såg ut i gruppen. Det arbetssättet innebar att alla skulle få en så likvärdig bedömning som möjligt vid första besöket. Vi kartlade också vilka kontakter de hade med andra myndigheter (Checklista Bilaga 1) Deltagare i projektet Fas 1 34 unga vuxna varav 25 kvinnor och 9 män. Medelåldern var 22 år både för kvinnor och för män. Merparten, 76 procent, kom via remiss och 24 procent via egen vårdbegäran Marknadsföring Vi ville få en bild av hur intresset av samverkan med projektet såg ut från tänkta samverkansparter. Vi ville också nå ut med information om projektet. Vi marknadsförde projektet genom att vi: Anordnade två informations- och diskussionsträffar med samverkanspartner från de tre kommunerna. Projektet presenterades på psykiatribloggen, i en artikel i lokal tidning samt i sociala medier. Informerade på 1177 och Livjournalen. Lämnade ut informationsblad, affischer och kontaktkort. (Se bilaga 2 och 3) Kartlägga behov Fokus under första fasen var att kartlägga de ungas behov och se hur intresset var av projektet. Vi fick mycket uppmuntran och positiv respons om projektet.
7 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) Vi hade nu tillräckligt med underlag för att går vidare till nästa fas i projektet, att öka tillgängligheten. 2.2 Fas 2 Tillgänglighetsfasen Nästa steg, fas två gick ut på att öka tillgängligheten och öppna upp för närmare samarbeten med andra aktörer som till exempel Elevhälsa, Socialtjänst, Arbetsförmedling, Försäkringskassa och övrig sjukvård. Vi ökade möjlighet att söka vård på fler sätt än tidigare genom att: ringa till mottagningen, boka en tid direkt på telefon eller komma på en drop in tid och fylla i en egen vårdbegäran på plats och få en tid samma dag. Vi tog emot patienter på följande sätt: Via inbokade besök och drop-in tider på mottagningen en dag i veckan. Via professionell vårdbegäran, egen vårdbegäran eller bokning via telefon Deltagare Fas 2 Andelen personer som själva sökte vård ökade markant när tillgängligheten ökade. Även andelen män som sökte ökade successivt under fas två. Under fas två kom det 90 unga vuxna under en period på fem månader. 50 kvinnor och 40 män. Andelen män som sökt hade nu ökat. Medelåldern låg fortfarande på 22 år. Andelen som sökt själva hade ökat till 32 procent Tid inom en vecka Målet var att alla som sökte hjälp skulle få en tid inom en vecka. Vi lyckades under denna fas erbjuda alla en tid inom en vecka i de fall det gick att nå dem på telefon och inom två veckor när vi skickade en kallelse. Alla som kom via drop-in fick en tid direkt, samma dag.
8 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) Det kom inte så många unga vuxna som vi hade räknat med på drop-in tiderna. De flesta sökte via egen vårdbegäran. De flesta föredrog att ha en bokad tid. Antalet som kom på drop- in tiderna och som sökte via telefon ökade något efterhand under fas två. En del unga vuxna som var osäkra inför besöket kom tillsammans med personal från till exempel socialtjänsten, elevhälsan eller ungdomsmottagningen. Under tillgänglighetsfasen tog vi emot alltmer telefonsamtal från anhöriga och personal som hade en ung vuxen i sin närhet som behövde hjälp. För att kunna ta emot så många unga vuxna som möjligt på de tider som vi hade till förfogande arbetade vi till exempel. någon personal fick ett återbud så tog den emot en drop-in- sökande i stället. Projektgruppen hade möten både före och efter besökstiderna. Vi planerade dagen, summerade hur dagen fallit ut och justerade upplägget efterhand. Enligt praxis inom öppenvårdpsykiatrin kommer det en remiss eller vårdbegäran på personen. Bedömningen om personens problem och behov av hjälp görs utifrån vad som står på remissen. Vårt arbetssätt i projektet är att vi träffa alla som sökt oavsett vad remissen innehåller och bedömer utifrån den information vi får i mötet med den unge vuxne. Det arbetssättet har vi sett som framgångsrikt. Den information som vi får från den unge vuxne är oftast mer kortfattad och träffsäker. Vi lät därför alla som kom till mottagningen fylla i en egen vårdbegäran även om det finns en remiss sedan tidigare Samverkan För att förbättra samverkan kring de unga vuxna så hade vi kontinuerligt möten med våra samverkanspartner. Vi hade besök av personal från olika verksamheter som till exempel, Elevhälsan, Försäkringskassan, Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och Ungdomsmottagningen. Vi var även ute och besökte olika verksamheter i de tre kommunerna, dels för att utbyta information om våra verksamheter och dels att tillsammans hitta bra sätt att samarbeta på. Alla deltagare har fått skriva på ett samtycke om samverkan mellan de aktuella myndigheterna. Detta har varit en förutsättning för att de ska kunna ingå i projektet eftersom hela projektet bygger på samverkan. Till skillnad från vårt traditionella arbetssätt där vi i första hand inriktat oss på symtom och behandling inriktade vi oss istället på att jobba med patientens samtliga problemområden i ett tidigt skede. Målgruppen mår dåligt av flera orsaker som ofta är individuella och det är sällan isolerade problem utan problem som påverkar varandra. Därför är samverkan med andra aktörer viktigt. Det har varit ett stort intresse av samverkan och vi började tillsammans med patienterna bygga upp ett samarbete med våra samverkanspartner.
9 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) 2.3 Fas 3 Utökat utbud av insatser I fas tre som vi nu befinner oss i och som startade i september 2013 jobbar vi för att utöka och anpassa vårdutbudet utifrån de behov patienterna har. Enligt den ursprungliga projektplanen skulle fas tre med ökat utbud av insatser starta i januari Eftersom antalet som sökte sig till mottagningen ökade och att de som sökte hade ett större behov av insatser än vi hade räknat med påbörjades fas tre redan i september Vi som jobbat i projektet från start är socialpedagog/projektledare, vårdadministratör, sjukgymnast, skötare, sjuksköterska och psykoterapeut. Inför fas tre rekryterade vi ytterligare personalresurser till projektet. Dels för att få utökade resurser och dels för att utöka kompetensen i projektet. Vi anställde personal som inte tidigare hade jobbat i psykiatrin, vård och stödsamordnare, arbetsterapeut, beteendevetare och samtalsterapeut. Vi ville få in personal i projektet som kunde bidra till ett bredare synsätt. Vi har tidigare inte haft någon läkare anställd i eller kopplad till projektet. Från hösten 2013 kopplades en underläkare till projektet en dag i veckan med handledning av en psykiater. Tillgängligheten ökades ytterligare genom att vi träffade de unga vuxna som av olika anledningar inte klarade av att komma till mottagningen för ett första besök på annan plats. Det kunde vara i personens hem eller hos samverkanspartner. Vi träffade några av de unga vuxna som överfördes från BUP tillsammans med personal och samverkanspartner i deras lokaler i Arvika eller Karlstad Deltagare Fas 3 Under de första fyra månader under fas tre kom det 93 unga vuxna till mottagningen. 54 kvinnor och 39 män Medelåldern hade minskat något till 21 år. Andelen som sökt själva hade ökat ytterligare till 58 procent.
10 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) Graden av psykisk ohälsa och behov av behandling Vi har kartlagt graden av psykisk ohälsa bland deltagarna för att bättre förstå deras behov. De vanligaste orsakerna till att deltagare sökt hjälp är depression och ångest. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar finns eller misstänks finnas hos ca 30 procent. Hälften av de som sökt har varit utsatta för mobbning. Av dem angav 20 procent att de har fått hjälp. Det visade sig att det inte är fanns någon skillnad i graden av psykisk ohälsa mellan de som sökte själva jämfört med de som kom via professionell vårdbegäran. Vi kunde se att under fas 3 var det fem som tidigare blivit remitterade till psykiatrin men då blivit avvisade. En av dessa kom åter på professionell vårdbegäran och fyra sökte själva. Alla bedömdes nu ha behov av behandling inom psykiatrin. I fas tre lade vi till ytterligare bakgrundsfrågor till checklistan gällande våld i nära relationer och sexuella övergrepp. Över hälften, 53 procent angav att det förekommit våld i deras närhet, 12,5 procent har någon gång varit utsatt för sexuellt övergrepp (Bilaga 4 Checklista fas 3). Många har svarat att de har olika former av sömnproblem. De har då, som en första insats, blivit erbjudna tyngdtäcke och att delta i sömngrupp. Det är hittills 47 patienter som har fått utprovat tyngdtäcken. Av de som har svarat på vilken effekt det gett är det 77 procent som svarar att tyngdtäcket gett en god effekt. Vi har identifierat en grupp som är över 20 år och varken jobbar eller studerar och som inte har pågående kontakt med Arbetsförmedlingen. Detta föranleder fortsatt fördjupat samverkan med Arbetsförmedlingen Diagram över antal deltagare
11 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) Utökat utbud av insatser Den främsta förändringen i arbetssätt är att vi har ökat samverkan med samverkanspartner. Men även inom projektet och med att det finns en bredare kompetens hos personalen kunnat utveckla teamarbetet ytterligare. Vi arbetar brett vilket innebär att vi ser på individens behov av förändringar utifrån ett helhetsperspektiv, snarare än att arbeta isolerat med problem och symtom. Detta kan leda till att vi startar flera insatser parallellt i ett tidigt skede kring deltagaren och jobbar med flera livsområden samtidigt. Tillexempel om en person är nedstämd och har minskad aktivitet, sover dåligt och har vänt på dygnet får den parallellt med samtalsbehandling utprovat ett tyngdtäcke för sömnen, kontakt med arbetsterapeut för att få struktur på dagen och ökad aktivitet. Om behov finns ser också till att hjälpa personen få kontakt med arbetsförmedlingen för att få en praktikplats eller påbörja studier. 3 Framgångsfaktorer De arbetssätt som har visat sig framgångsrika så här långt är att: Vi har träffat alla patienter som sökt hjälp oavsett frågeställning. Vi har kunnat erbjuda alla en tid för ett första besök inom en vecka. Vi har använt en strukturerad bedömning vid första besöket för alla. Vi har varit flexibla med tider och sätt att möta patienterna på. Det finns en bred kompetens hos projektpersonalen med olika synsätt. Vi har anpassat och justerat verksamheten efter patientens behov istället för tvärtom. Vi har fått en ökad samverkan inom projektet och med våra samverkanspartner. 4 Nästa steg Planen är att fortsätta utveckla och utöka samverkan så att de insatser som finns för den unge vuxne strävar mot samma mål. Vi ska också jobba vidare med ett kontinuerligt förbättringsarbete där vi anpassar verksamheten efter deltagarnas behov Vi kommer att anordna återkommande temakvällar med information om psykisk ohälsa och starta upp fler gruppbehandlingar som är anpassade till deltagarnas behov. Fas fyra innebär att vi ska implementera de arbetssätt som vi finner framgångsrika i den ordinarie verksamheten samt sprida till andra verksamheter. Fas fyra beräknas starta och pågå under första halvåret Vi räknar med att kunna successivt påbörja viss implementeringen i slutet på fas tre.
12 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) 5 Berättelse ur ett brukarperspektiv
13 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16)
14 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16) 6 Bilagor Bilaga 1 Checklista Bilaga 2 Affisch psykiatrisk mottagning unga vuxna Bilaga3 Kontaktkort psykiatrisk mottagning unga vuxna Bilaga 4 Checklista fas 3
15 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16)
16 LANDSTINGET I VÄRMLAND (16)
Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna
Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt
Läs merProjektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-03-04 1(5) Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan Bakgrund Antalet unga vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ökar. Idag är det svårt att
Läs merStatliga satsningar Ungdomsmottagningar
Primärvårdsförvaltning -10-06 Ärendenummer: Primärvårdsstab RosMarie Nilsson Dokumentnummer: Till Presidiet för Nämnden för primärvård och folktandvård Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Bakgrund
Läs merImplementering av verksamhet 3.4.4
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag
Läs merUnga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Läs merUnga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie
Läs merSIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019
SIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019 Uppdraget Region Uppsala och kommunerna i länet önskar generellt förbättra
Läs merLänsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling
Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk från upptäckt till behandling Pågående utvecklingsarbete Samarbete mellan Värmlands läns vårdförbund, Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland,
Läs merTIDIG UPPTÄCKT AV RISK- OCH MISSBRUK HOS UNGA Marie Ohm
TIDIG UPPTÄCKT AV RISK- OCH MISSBRUK HOS UNGA KAN VI LÄRA NÅGOT AV PILEN? MARIE OHM 2018 pågående Eget företag Medvetenhet och Hälsa i Sverige, konsultläkare på längre uppdrag 2012 - pågående Överläkare
Läs merKartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna
Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i na Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna Bakgrund Projektet SAMRE-samordnad rehabilitering för sjukskrivna utan
Läs merSamverkansrutin för elevhälsa, första linjen unga, socialtjänst och barn och ungdomspsykiatri i Värmland
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Barn- och ungdomspsykiatri 3 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Kerstin Karlsson Utvecklingsledare Barn och unga Börje Ehinger
Läs merUppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 04-62379 Fastställandedatum: 2015-11-10 Upprättare: Charlotte G Agnevik Jonsson Giltigt t.o.m.: 2017-11-10 Fastställare: Roger Olof Nilsson Uppdragsbeskrivning
Läs merPROJEKTANSÖKAN. Projektledare: Karin Sällberg. Enhetschef Förebyggarcentrum. Västerås stad Telefon:
PROJEKTANSÖKAN DNR: 2015/22-SFV Datum: 2015-12-11 Ansökan om projekt: Förstudie/Projektplan i syfte att kartlägga, behovsinventera, avgränsa målgrupp, identifiera samverkanspartners, samla erfarenheter,
Läs merProjektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en
Läs merHabilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland
Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik
Läs merFörslag på en ny modern Psykiatri
1(5) Förslag på en ny modern Psykiatri Bakgrund Område Psykiatri i Region Jämtland Härjedalen har under 2018 genomlysts i syfte att föreslå förändringar för en mer jämlik och effektiv vård för länets medborgare.
Läs merAnsökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2
Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1
Läs merAnsökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i riskzonen en samverkansmodell för skola, socialtjänst och barnpsykiatri.
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN SID 1 (6) 2009-04-07 Till Länsstyrelsen i Stockholms län Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i
Läs merUppföljning av verksamheten med personligt ombud
Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna
Läs merSamordningsförbundet
Samordningsförbundet Stegen En samordnande arbetslivsinriktad rehabiliteringsinsats för kvinnor och män vilka, p.g.a. psykisk, fysisk o/e social ohälsa, har behov av samordning mellan minst 2 av Samspelets
Läs merPersoncentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan
Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merUngas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden
Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland 10 moderata förslag för att vända trenden Hur ser det ut i Västmanland? Barn och ungdomar i Västmanland har det generell sett bra, men det
Läs merNulägesbeskrivning arbetsprocesser socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria Projektledare Ann-Sofi Medin
Nulägesbeskrivning arbetsprocesser socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria 2019-01-30 Projektledare Ann-Sofi Medin Enligt projektplan Mål Uppstart av socialmedicinska mottagningar i Alingsås och Lerum
Läs merImplementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se
Implementering rekommendation 3 Utredning nationellasjalvskadeprojektet.se Utredning och kartläggning Syftet med utredning och kartläggning är inte primärt att sätta diagnos, utan att förstå självskadebeteendet,
Läs merHSN:s planering och uppföljning
HSN:s planering och uppföljning Uppdrag beslutas av HSN i februari. Specificering av uppdraget till vårdgivare i Region Östergötland samt privata vårdgivare. Uppdrag Kravspecifikation Redovisning under
Läs merKommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Läs merAnsökan om utvecklingsmedel för ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa
Piteå 2012-08-14 Till Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Ansökan om utvecklingsmedel för ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa Bakgrund Organisation Piteå kommuns socialtjänst är organisatoriskt uppdelad
Läs merBEDÖMNINGSINSTRUMENT
BEDÖMNINGSINSTRUMENT EN SYSTEMATISK OCH STRUKTURERAD HJÄLP FÖR ATT INHÄMTA INFORMATION OCH FÖLJA UPP BRUKAREN KRISTINA BERGLUND, DOCENT PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Bedömningsinstrument
Läs merBlankett för ansökan om medel för utveckling av rehabilitering i samverkan från samordningsförbundet Burlöv-Staffanstorp
Datum: 1 70318 Version nr: 3 FINSA~ SAMORDNINGSFÖRBUNDET BURLÖV-STAFFANSTORP Medelsansökan till Samordningsförbundet Burlöv-Staffanstorp Blankett för ansökan om medel för utveckling av rehabilitering i
Läs merPRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen
PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen 2012-2016 PRIO är regeringens satsning för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. De prioriterade målgrupperna är
Läs merHur bibehåller man nätverksperspektivet i vuxenpsykiatrin?
Hur bibehåller man nätverksperspektivet i vuxenpsykiatrin? Slutrapport Tyresö Öppenvårdsmottagning, Nätverksteamet 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEAMETS MEDLEMMAR 3 SAMMANFATTNING 4 OMRÅDESBESKRIVNING 5 PROBLEMBESKRIVNING
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merKänner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Läs mer1. Bakgrund och problembeskrivning
Ansökan om medel för projekt för metod- och strukturutveckling för samverkan kring ungdomar med funktionsnedsättning inom psykiatriskt/neuropsykiatriskt område samt nedsatt inlärningsförmåga MötesFokus
Läs merPsykisk ohälsa. Analys av inkomna synpunkter. Patientnämnden Skåne. 1 juli juni 2017
Patientnämnden Skåne Psykisk ohälsa Analys av inkomna synpunkter 1 juli 216-3 juni 217 Februari 218 3 lagen (217:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården: Patientnämnderna ska bidra till kvalitetsutveckling,
Läs merLeva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:
Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.
Läs merBarn och unga, med psykisk ohälsa och dess vårdnadshavare ska erbjudas tidiga och samordnade insatser samt optimal hantering på rätt nivå.
Upprättat av Utfärdsdatum Sida 1 av 7 SIMBA- teamen inom ramen för SIMBA-modellen för tidiga och samordnade insatser för barn och unga med psykisk ohälsa Inledning För att på bästa sätt ge barn, unga och
Läs merRedovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/
2017-08-29 Karolina Nygren Utvecklingsledare 08 124 57 236 Karolina.Nygren@ekero.se Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/135-701 Bakgrund I december 2016 beslutade Socialnämnden
Läs merInsatsens startdatum planeringsfas deltagarfas
1 (6) Återrraportering till Försäkringskassan avseende insats som bedrivits med extra medel för 2016 Rapporten ska vara Försäkringskassan tillhanda senast den 31 december 2016. Skickas med e-post till:
Läs merUppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder
Revisionsrapport* Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder Eskilstuna kommun April 2008 Kerstin Svensson, Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning
Läs merHandlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland framtagen inom ramen för Nya Perspektiv
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland
Läs merRiktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar
Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,
Läs merInventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013.
Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013. - PRIO (Plan för riktade insatser inom området psykisk hälsa. - Målgrupp: Vuxna med diagnos om psykisk funktionsnedsättning
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Läs merFördjupad analys och handlingsplan
Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård
Läs merUppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport
Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa Lägesrapport 2018-09-20 Bakgrundsbeskrivning: Sverige har idag 1,7 miljoner invånare som är 65 år och äldre. Antalet
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs merAnsökan om bidrag för 2016
2015-06-18 Till Göteborgs Stad SDN Askim-Frölunda-Högsbo samt SDN Västra Göteborg Ansökan om bidrag för 2016 Bakgrund Samordningsförbundet Göteborg Väster ansvarar för samordnad rehabilitering enligt lag
Läs merSamverkansteam Karlstad
Samverkansteam Karlstad 2019-03-21 Vad gör egentligen psykiatrisk öppenvård? 2019-03-21 Av Maja Deckner Överläkare, psykiatriker Tf verksamhetschef, Psykiatrisk öppenvård Karlstad Vad gör egentligen läkarna
Läs merA^- SNau 135. u~j. Kristinehamns kommun. Personligt ombud Värmland. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende
Kristinehamns kommun Socialnämndens arbetsutskott Protokoll Sammanträdesdatum 2015-11-05 Sida 3(18) SNau 135 Personligt ombud Värmland Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackar för informationen.
Läs merYttrande över motion 2017:31 av Karin Michal (MP) om utökade psykiatriska resurser
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Marina Skarbövik TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-10-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-11-21 1 (3) HSN 2017-1299 Yttrande över motion 2017:31 av Karin Michal (MP)
Läs merSIP samordnad individuell plan
SIP samordnad individuell plan Forum funktionshinder 20 mars 2018 Rebecca Hedenstedt, Samverkansstrateg Hässelby-Vällingby Vad är När ska SIP göras? Vad är När ska SIP göras? Vilka personer kan få Vad
Läs merProjektplan En skola för alla Mariestad
Projektplan En skola för alla Mariestad Sektor utbildning 2018-02-23 Inledning Barn och unga i Mariestads kommun ska växa upp under trygga och goda förhållanden. Alla barn och unga ska ges möjlighet till
Läs merUTÅTRIKTAT, FÖREBYGGANDE ARBETE PÅ UNGDOMSMOTTAGNINGARNA I GÖTEBORG
UTÅTRIKTAT, FÖREBYGGANDE ARBETE PÅ UNGDOMSMOTTAGNINGARNA I GÖTEBORG Görel Envall, samordnare HälsUM gorel.envall@vastra.goteborg.se, 0761-007559 www.goteborg.se/um UNGDOMSMOTTAGNINGARNA I GÖTEBORG Uppdrag
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2010:6 1 (11) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:34 av Dag Larsson m fl (S) om rätt till personlig coach för unga människor med psykisk sjukdom/funktionshinder Föredragande landstingsråd:
Läs merSamordnad individuell plan SIP SIP
Samordnad individuell plan SIP SIP Innehåll 1. Vad och varför Vad är vad? SIP-arbete Varför är det viktigt att använda SIP 3. Start och förberedelser Bedöma behov och starta ett SIP-arbete Samtycke Familjens/anhörigas
Läs merUngdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.
Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu
Läs merHur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?
Läs mer2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009
1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom
Läs merKommunvisa iakttagelser
Kommunvisa iakttagelser Nedan beskrivs samtliga deltagande kommuners utifrån de tre förutsättningarna för samverkan som redovisats under punkt. Uppgifterna baseras på de intervjuer, den enkät och den inventering
Läs mergodkänna årsredovisningar och revisionsberättelser för 2008 från Samordningsförbunden i Botkyrka, Haninge, Huddinge och Södertälje
HSN 2009-10-22 P 5 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Barbro Hansson Årsredovisningar 2008 för Samordningsförbunden i Södertälje, Botkyrka, Huddinge och Haninge Ärendet Finansiell
Läs merBogruppen stödboende Eget boende med tillgång till personal dygnet runt
Bogruppen stödboende Eget boende med tillgång till personal dygnet runt Bogruppen det hållbara alternativet Vi på Bogruppen utgår från ett relations- och kunskapsorienterat arbetssätt tillsammans med individen.
Läs merNationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa
Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom Riitta Sorsa Ökat antal barn och ungdomar vårdas Projektorganisation Socialstyrelsen Riitta Sorsa Vera Gustafsson Mikaela Svensson Expertstöd
Läs merPsykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merTill Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma
1 (6) Datum 2015-05-20 Dnr Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 2 (6) Förslag till ny FINSAM - Aktivitet Bakgrund Under hösten 2014 genomfördes aktiviteten Samverkanskartan idag
Läs merGrön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium
Grön rehabilitering Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium Typ av sjukskrivningar 50% Mer än hälften av de som är sjukskrivna lider av långvarig
Läs merPROJEKTiL Projektplan VISIT 1 (9) Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ
DIVISION ALLMÄNMEDICIN PROJEKTiL Projektplan VISIT 1 (9) Projektnamn: VISIT Projektägare: Skriv här Projektägarens namn. Projektägaren ska vara den person som företräder den organisation/enhet som finansierar
Läs merSociala nämndernas förvaltning 2015-04-15 Dnr: 2015/173-IFN-010 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Individ- och familjenämnden
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-15 Dnr: 2015/173-IFN-010 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Individ- och familjenämnden Remiss
Läs merBarnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013
Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner
Läs merSamarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merBILAGA 2 : STATISTISK ANALYS
BILAGA 2 : STATISTISK ANALYS Fördelningen av klienter per kommun (sedan start) 2003 Enligt verksamhetsberättelsen för den personliga ombudsverksamheten år 2003 såg fördelningen av klienter per kommun (sedan
Läs merProjektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam
Datum: 2016-02-24 Version nr: 1 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Blankett för ansökan om medel för utveckling av rehabilitering i samverkan från Gotlands samordningsförbund. Beskriv
Läs merAnsökan Medel för extra insatser inom Finsam Projekt Complete
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2016-02-29 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt, Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan Medel för extra insatser inom
Läs merHandlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Läs merProjektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;
Läs merProjekt Framgången. En kort berättelse om en förändringsresa
Projekt Framgången En kort berättelse om en förändringsresa Varför? Falu kommun har i relation till jämförbara kommuner tidigare haft mycket höga kostnader för försörjningsstöd. Vi jobbar för att kommunmedborgare
Läs merDatum: Händelseanalys. Suicid utförd på boende för ensamkommande flyktingbarn. Februari 2017
Datum: 2018-01-18 Händelseanalys Suicid utförd på boende för ensamkommande flyktingbarn Februari 2017 1 Sammanfattning Person som tidigare varit på ett bedömningssamtal på den aktuella mottagningen. Bedömdes
Läs merHur mår din ekonomi? Handledning för att samverka och ge stöd till personer som riskerar problem med skulder
Hur mår din ekonomi? Handledning för att samverka och ge stöd till personer som riskerar problem med skulder 1 Innehållsförteckning Inledning 4 Vilka verktyg ingår? 5 Stöd för samverkan 5 Stöd i mötet
Läs merUNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI
Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs
Läs merLever du nära någon med psykisk ohälsa?
Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer
Läs merANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator.
Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: november 2015 Benämning Samverkan Lekeberg Samordnare av Samverkansteam.
Läs merFörslag till kvalitetsgaranti för vuxna som söker vård och behandling för missbruks- /beroendeproblem
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR DNR 3.2-0538/2011 SID 1 (7) 2011-10-28 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Till Socialnämnden Förslag till kvalitetsgaranti
Läs merÖvergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård
Gäller för: Socialtjänst, vårdcentraler, ungdomsmottagningar, elevhälsa, 1:a linjen, BUP samt öppenvårdspsykiatri Godkänd av: Lokal ledningsgrupp 1:a linjens chefer inom, hälso- och sjukvård och skola
Läs merAntal elever behöriga till gymnasieskolan (siris skolverket)
Målgrupp bilaga 1 Surahammars kommun och Arbetsförmedlingen i Surahammar/Hallstahammar har gemensamt gjort kartläggningar (2015) för att få ett grepp om målgruppens storlek samt att försöka kartlägga vilka
Läs merMaria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren
Maria Ungdom Samordnade insatser för ungdomar med missbruk & Gisela Baumgren 1 Maria Ungdom Maria Ungdom startades 1966 Antal anställda: 85 personer Vårddygn: 2 038 (2013) Antal öppenvårdsbesök: 28 500
Läs merFör den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.
Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med
Läs merHandlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet
Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom
Läs merVISIT VISIT. En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Verksamhetens framväxt Närsjukvårdsprojekt 2007 Avtal mellan
Läs merFRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin
FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska
Läs merUngÖst. En plattform för att fånga upp unga i riskzon för kriminalitet, våldsbejakande extremism och negativ gängbildning
UngÖst En plattform för att fånga upp unga i riskzon för kriminalitet, våldsbejakande extremism och negativ gängbildning Bakgrund till projektet Växande problem med gäng våld, social oro och våldbejakande
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merSamverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län
Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna
Läs mer1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
Läs merVärmlands läns vårdförbund. Beroendecentrum Flöjten Utvecklingsfrågor missbruksoch beroendevården
Värmlands läns vårdförbund Beroendecentrum Flöjten Utvecklingsfrågor missbruksoch beroendevården Aktuellt Nya lokaler Flöjten. F.d. Lövnäs VC, lokalerna ska iordningställas, förhoppning om att det ska
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merHandlingsplan Vård- och stödsamordning
Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det
Läs merSVIKTBOENDET I MÖLNDAL
SVIKTBOENDET I MÖLNDAL Tänk om det fanns ett ställe dit man kunde söka innan man blir så pass sjuk att man blir tvungen att söka till psykakuten Kristina - En alternativ strategi för en utsatt grupp. BAKGRUND
Läs merLärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri
Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera
Läs merDenna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP
Psykiatriguiden Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP 2 Innehållsförteckning Bruksanvisning... 4 Akutpsykiatri... 4 Primävård...
Läs mer