Samverkansteam Karlstad

Transkript

1 Samverkansteam Karlstad

2 Vad gör egentligen psykiatrisk öppenvård? Av Maja Deckner Överläkare, psykiatriker Tf verksamhetschef, Psykiatrisk öppenvård Karlstad

3 Vad gör egentligen läkarna på öppenvårdspsykiatrin? Underläkare Underläkare (före eller efter AT) AT läkare ST läkare i allmänmedicin ST läkare i psykiatri Specialistläkare = psykiatriker

4 Antal specialistläkare Uppskattat behov 8 specialistläkare Nuvarande antal 3-4 specialistläkare Behov av sjukintyg oförändrat Minskad tid för vårdinsatser

5 Kraven på att läkare ska utfärda av intyg har även ökat Intyg till AF Intyg till kommun, t ex för insatser enligt LSS Intyg till Godman/förvaltare Intyg för ansökan om handikappersättning Intyg som bilaga för ansökan till fonder Intyg gällande medicinering inför utlandsresa Intyg gällande LVM

6 Moment 22 Utbildningsläkare som gör sin placering inom psykiatrisk öppenvård vill inte jobba som specialistläkare p g a att de upplever att det är för mycket intyg att skriva. Hur bryter vi den negativa spiralen?

7 Åtgärder - arbetsväxling Satsning på handledning av underläkare Gaffelmottagning Projekt: rehabiliteringskoordinator Vård och stödsamordnare Arbetsterapeuter Patientformulär för funktionsbedömning Förbättrad arbetsmiljö för läkare

8 Önskan Att det ska finnas en långsiktig plan för varje medborgare med behov av rehabilitering längre sjukskrivningsperioder. Att vi kan överbryggar övergångar genom samverkan Medicinska åtgärder förberedande åtgärder inför arbete/studier Förrehabilitering arbetsrehabilitering Arbetsrehabilitering arbete Att varje part är aktiv gällande sin del. Men vi måste se till att det inte blir avbrott i kedjan, patienten/klienten klarar inte detta själv.

9 Acceptans och samsyn hos alla parter nu går vi vidare! Skifta fokus: Vad kan man göra mot sin psykiska/fysiska sjukdom? Vad kan man göra med sin psykiska/fysiska sjukdom? Att ha ett problemlösande och utforskande förhållningssätt tillsammans. Samverkan!

10 Vad behövs för att stå stabilt?

11 Samsyn, samarbete, gemensamt mål

12 Vilket uppdrag psykiatrisk öppenvård? Bedömning utifrån art och grad avgör om en patient tillhör allmänmedicin eller psykiatrin. Psykisk hälsa Psykisk ohälsa - allmänmedicin Psykisk sjukdom allmänmedicin/psykiatri Överenskommelse finns kring vilka sjukdomstillstånd som ska hanteras av respektive vårdgivare.

13 Exempel på gränsdragningar Allmänmedicin Krisreaktioner Lätt-måttlig depression Enklare ångesttillstånd Personer med funktionsvariation Alkoholsyndrom Psykiatrin Måttlig-svår depression Svårare ångesttillstånd Personer med funktionsvariation och psykisk sjukdom Alkoholsyndrom och psykisk sjukdom

14 När behandlingen inte har effekt En stor andel har inte effekt av medicinering, eller får biverkningar. Ibland finns förklaring, ibland är orsaken okänd. En stor andel av patienterna har dålig effekt av samtalsbehandling. För att ta till sig KBT måste man ha god kognitiv förmåga, bra minne och stark egen vilja till förändring. Till exempel kan person med personlighetssyndrom, kognitiv störning, funktionsvariant ha svårt att ta till sig kognitiva samtalsterapier.

15 Att förändra ett beteende Om inte medicinering och kognitiva behandlingar fungerar Då får man jobba beteendeinriktat i vardagen: När det händer Där det händer Behov av kunskap och eventuellt handledning Viktigt att alla aktörer har samsyn kring patientens behov av insats.

16 Behov av vård önskad vård Inom sjukvården bedöms patientens behov av vård utifrån diagnostik och evidensbaserad behandling. Att patienten har en mycket stark önskan om ett visst läkemedel eller samtalsbehandling är inte samma sak som ett vårdbehov. Kortsiktigt och långsiktigt tänk kring vårdinsatser, här kan patient och personal ha olika tankar. Vilja att ta emot vård och samverka är viktig för bra resultat.

17 Alla patienter blir inte fullt återställda En patient som har fått/erbjudits all tillgänglig evidensbaserad behandling inom psykiatrin och det inte längre pågår en aktiv vård och behandling anses vara färdigbehandlad, även om patienten inte är återställd och mår bra. Jämför med en patient som har fått behandling på ortopeden avslutas därifrån när de har gjort sin del, t ex opererat ett knä, även om patienten har kvarvarande nedsatt funktion och smärta.

18 Psykratrisk sluten och öppenvård

19 Psykiatri/allmänmedicin, kommun