KUNSKAP TILL PRAKTIK

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "KUNSKAP TILL PRAKTIK"

Astrid Sundqvist
för 8 år sedan
Visningar:

1 KUNSKAP TILL PRAKTIK Viveka Sundelin Wahlsten Docent och psykolog, Institutionen för Neurovetenskap, BUP i Uppsala, Beroendecentrum i Stockholm EWA-mottagningen och Rosenlunds Mödravårdsteam

2 VARFÖR HAMNAR INDIVIDEN I MISSBRUK - Det kan finnas olika orsaker till varför individen hamnar i missbruk. Det kan såväl bero på miljöfaktorer som en sårbarhet hos individen. Förutom individens egen sårbarhet som i vissa fall kan leda till ett destruktivt beteende kan även själva missbruket leda till ett såväl destruktivt levnadssätt som beteende. Detta påverkar givetvis i första hand individen som missbrukar och i andra hand de barn som lever med en missbrukande förälder. För att förstå innebörden i vilket stöd som behövs i föräldrarollen för personer i missbruk måste man betrakta vilka behov barnet har som måste tillgodoses för att barnet över huvudtaget ska nå en gynnsam utveckling och hälsa. Därför kommer jag i denna framställning att lyfta fram barnets behov som lätt kan hamna i skymundan när man talar om föräldrar med missbruk.

3 Beteenden bland missbrukande föräldrar - Utagerande beteende, aggressivitet - Brist på impulskontroll - Inåtgående beteende - Nedstämdhet, tillbakadragenhet - Brist på närvaro

4 VILLKOR I FAMILJER MED MISSBRUK - Brist på struktur - Brist på kontinuitet - Brist på planering - Kaos

5 BARNS BETEENDEN I FAMILJER MED MISSBRUK - Tillbakadragenhet - Passivitet - Kravlöshet - Aggressivitet

6 BARNS FÖRHÅLLNINGSSÄTT I FAMILJER MED MISSBRUK - Modererande förhållningssätt - Utåtgående förhållningssätt - Inåtgående förhållningssätt

7 EFFEKTER PÅ BARNS UTVECKLING I FAMILJER MED MISSBRUK - Bristfällig jagutveckling - Eftersläpningar i den kognitiva utvecklingen - Osäkerhet, ängslan - Missvisande affektutveckling - Kontaktsvårigheter

8 BARNS BEHOV TILL UTVECKLING - Struktur - Kontinuitet - Förutsägbarhet - Stimulans - Närhet

9 STÖD I FÖRÄLDRAROLLEN FÖR PERSONER I MISSBRUK - Kunskap till föräldrar om barnens behov av - Struktur - Kontinuitet - Planering - Stimulans - Närhet

10 PASSIVITET - En pojke ett och ett halvt år sitter i sin barnstol - Modern går iväg - Pojken tittar inte efter sin mamma - Inget ljud kommer från hans läppar

11 KRAVLÖSHET - På frågan till en 4 årig flicka; går du på dagis, svarar hon; jag är bara där ibland, jag är hemma. - Vad gör du hemma? Flickan svarar; jag går - runt, runt, runt - runt, runt, runt - runt, runt, runt - På frågan; varför går du runt, runt, runt, svarar hon; för mamma sover!

12 AGGRESSIVITETEN HOS EN MISSBRUKANDE FAR - En tvåårig pojke sitter passivt under bordet i köket. - Han säger inte ett ord och han rör sig inte ur fläcken - Vid sex års ålder visar pojken en aggressivitet samt hyperaktivitet och har utvecklat ett mycket ovårdat språk - Han misstolkar såväl miner som vad som sägs

13 BETYDELSEN AV DAGHEM OCH SKOLA - En mamma som haft ett heroinmissbruk har lyckats sluta med sitt missbruk och hon blir mycket mån om att hennes dotter skall få gå på daghem och att dottern ska lyckas med sin skolgång. - Flickan älskar sitt daghem och blir därefter mycket positiv till skolan. - Flickan ritar en teckning med tre barn, varpå hon utbrister; det här är klassens problembarn. På min fråga; leker du med dom? - Hon svarar; nej, jag leker inte med problembarn!

14 INFÖR EN FAMILJEHEMSPLACERING - En 10 årig flicka ska flytta hem till ett familjehem - Flickans kommentarer blir - Jag vet att jag inte kan bo hemma för mamma dricker men när min mamma inte dricker då är hon som en ängel för då lyssnar hon på mig. Flickans fråga; vem tar hand om mamma? - Hennes spontana kommentar; jag vill inte byta skola!

15 STIMULANS OCH BRIST PÅ KONTINUITET En pojke får vid fyra års ålder börja på daghem. Han har då inget utvecklat språk och beter sig som ett betydligt yngre barn. Efter vistelse på daghem utvecklas han med rekordfart vad gäller såväl hans jaguppfattning som hela hans psykomotoriska utveckling. - Familjen som lever i missbruk flyttar därefter omkring och nya kontakter med förskola och skola äger rum. När pojken går i mellanstadiet börjar han så småningom att skolka och letar sig då till ungdomsgäng. I högstadiet vistas han inte längre i skolan utan hamnar i missbruk och kriminalitet.

16 VAD ÄR DET VÄRSTA DU VARIT MED OM - På frågan, vad är det värsta du varit med om, svarar en ung kvinna, det var när jag var fem år och blev placerad i familjehem. Jag ville inte bo i det nya hemmet. - Hon påpekar; Jag blev deprimerad i tonåren och jag undrade hur det var med min mamma, om hon levde? - På frågan hur tror du att det hade blivit om du bodde kvar hemma svarar den unga kvinnan, jag skulle då också som min mamma ha blivit alkoholist.

17 KUNSKAP TILL FÖRÄLDRAR MED MISSBRUK De barn till missbrukande föräldrar som givits möjlighet till stimulans, struktur, kontinuitet t.ex. att få bo kvar i ett område, få gå på daghem eller i samma skola och samtidigt givits möjlighet till närhet till den ena föräldern/båda föräldrarna eller till någon annan närstående viktig person, och som även givits möjlighet att få upprätthålla kontakten med föräldern/föräldrar som aktivt sökt kontakt med barnen och som hållit sina löften som de givit barnen och som kunnat acceptera att barnen utvecklat närhet till andra, är de barn som oftast lyckas med att utvecklas gynnsamt.

18 NÄR INGEN KONTAKT FÖRELIGGER MELLAN FÖRÄLDRAR OCH BARN - De barn som inte kan bo kvar i det biologiska föräldrahemmet och där kontakten mellan föräldrar och barn upphört, behöver dels få veta vad som händer deras föräldrar och dels få kännedom om att någon annan tar hand om deras föräldrar när föräldrarna inte klarar av att ta hand om sig själva.

19 OMNÄMNA ATT DET KAN FÖRELIGGA EN SÅRBARHET Föräldrar behöver få veta att det kan föreligga en sårbarhet hos dem varför de hamnat i missbruk - De behöver också få veta att barnen kanske också bär på en sårbarhet som gör att de tidigt uppvisar vissa svårigheter. Därför kan det krävas att en utredning görs med föräldern och även med de barn som uppvisar svårigheter, så att föräldern samt barnet kan få rätt hjälp och stöd. Barnen behöver också få veta att föräldrarna kan ha en sårbarhet. Det är av stor vikt att barnen lyckas fullfölja sin skolgång, något som deras föräldrar kan ha misslyckats med. Bruten skolgång bidrar oftast till utanförskap och tidigt missbruk.

Relevanta dokument

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-