Myndighetssamverkansplan i Norrbottens län år 2014

Transkript

1 Myndighetssamverkansplan i Nrrbttens län år 2014 Mäns våld mt kvinnr ch barn Barn sm bevittnat våld Hedersrelaterat våld ch förtryck Prstitutin ch människhandel för sexuella ändamål

2

3 Sven-Erik Österberg Länsstyrelsen i Nrrbttens län Håkan Karlssn Plismyndigheten i Nrrbtten Åklagarkammaren i Luleå Mats Brännström Nrrbttens läns landsting Ewa Berg Migratinsverket

4 Inledning Sedan år 2000 finns det en myndighetssamverkansgrupp för kvinnfrid i Nrrbttens län där representanter från Länsstyrelsen, Nrrbttens läns landsting, Kriminalvården, Plismyndigheten, Scialtjänsten, Åklagarmyndigheten, Kmmunförbundet Nrrbtten ch Migratinsverket ingår. Det var en viktig startpunkt för en medveten myndighetssatsning i länet för att bland annat minska våldet mt kvinnr, ge ett bättre bemötande till dem sm är eller har varit utsatta för våld ch uppmärksamma de barn sm växer upp med våld i sin familj. I arbetet mt mäns våld mt kvinnr, hedersrelaterat förtryck ch våld, människhandel för sexuella ändamål ch prstitutin krävs en väl fungerande, ch bestående, samverkan för att nå framgångar. På initiativ av Länsstyrelsen i Nrrbtten har den nya samverkansplanen tagits fram tillsammans med representanter från följande aktörer i länet: Kmmunförbundet Nrrbtten, Kriminalvården, Nrrbttens läns landsting, Migratinsverket, Plismyndigheten, Scialtjänsten samt Åklagarmyndigheten. Myndighetssamverkan Myndighetssamverkan i Nrrbttens län syftar till att öka samsyn ch stärka samverkan kring det fjärde jämställdhetsmålet ch arbetet med att mtverka våld i nära relatin. Gemensamma åtagande för samverkansmyndigheterna: Ett väl fungerande samarbete utvecklas på lkal ch läns nivå mellan berörda aktörer. Aktörerna i länsgruppen tar ansvar för kmpetenshöjning hs berörda myndigheter. Uppföljning utbildningsinsatser ska ske två till tre gånger per år riktat till målgruppen. Aktörerna i länsgruppen står sm gemensam avsändare av reginala aktiviteter sm stärker det våldsförebyggande arbetet. Gemensam kmmunikatinsstrategi sker genm webbplatsen, facebk, gröna knappen ch brschyrer, riktad till allmänheten. Ett kntinuerligt infrmatinsutbyte ch återkppling mellan berörda myndigheter, sm sker vid Länsgruppens möten, tre till fyra gånger per år. Den gemensamma webbprtalen finansieras av länsstyrelsen, NLL ch kmmunförbundet Myndigheterna har handlingsplaner sm revideras kntinuerligt inm mrådet med uppföljningsbara mål. Årliga träffar för samarbete med ideella föreningar sm engagerar sig i frågr gällande våld i nära relatiner. Samverkansplanen följs upp årligen på första mötet på det nya året. Ansvar/Åtagande för respektive myndighet Kmmunförbundet Nrrbtten Huvudman för Samverkan mt våld. Planera, utveckla, samrdna ch följa upp arbetet inm Samverkan mt våld mellan samverkansaktörerna. Särskilt ansvara för att samrdna länsdelarna1 inm Samverkan mt våld. Stimulera utvecklingsarbete i länet. Bedriva prjekt, bistå ch stödja med utredningar samt kurs- ch knferensverksamhet. Alla 14 kmmuner i Nrrbtten antar den Eurpeiska jämställdhetsdeklaratinen framtagen av CEMR under Artikel 22, könsrelaterat våld ch artikel 23, människhandel har kppling till myndighetssamverkansplanen. Kmmunförbundet är ett stöd i prcessen. 1 I länsdelarna Östra Nrrbtten, Kraftfällt Nrr, Luleå, Bden ch Piteå finns särskilt utsedda persner sm arbetar hel/deltid med att samrdna våld i nära relatiner i kmmunerna. 1

5 Kriminalvården Utreda risk för frtsatt brttslighet riktad mt kvinnr samt inför rättegång föreslå adekvat påföljd, exempelvis påverkansprgram i kntraktsvårdsfrm. Arbeta med den dömde, under verkställighet av dm gällande våld mt kvinnr, så att risk för återfall i brtt minskar eller upphör helt. Samverka med brttsfferjur ch kvinnjur, inm ramen för påverkansprgrammet Integrated Dmestic Abuse Prgram (IDAP), till skydd för det aktuella brttsffret. Samverka med andra myndigheter i frågr sm rör våld mt kvinnr, hedersrelaterade brtt ch människhandel ch prstitutin. Landstinget Basnivå inm ramen för Samverkan mt våld ch åtaganden inm myndighetssamverkan för landstingets insatser utgår från Häls- ch sjukvårdslagen, Scialstyrelsens allmänna råd, Sveriges kmmuner ch landstings publikatiner inm ämnet samt rekmmendatiner från Natinellt Centrum för kvinnfrid. Ha aktuellt vårdprgram rörande våld i nära relatin Identifiera våldsutsatt i nära relatin, ch barn sm bevittnat våld genm att fråga m våldsutsatthet, både förebyggande ch vid misstanke samt dkumentera enligt upprättad rutin. All dkumentatin av våldsutsatthet ska genmföras enligt upprättade vårdprgram, riktlinjer ch rutiner. Ge vård ch behandling av våldsutsatta ch våldsutövare samt barn sm utsatts för ch/eller bevittnat våld i nära relatin. Ge infrmatin m plisanmälan, skydd, råd ch stöd samt behandling Ha lättillgänglig infrmatin på landstingets hemsida ch 1177 samt hänvisa till webbprtalen Kntinuerlig kmpetenshöjande insatser för persnal vid landstingets berörda verksamheter Samverka med scialtjänst ch plis, samt andra relevanta samverkansmyndigheter ch rganisatiner. Länsstyrelsen Ansvara för att stödja samrdningen i länet gällande mäns våld mt kvinnr, barn sm bevittnar våld, hedersrelaterat förtryck ch våld samt prstitutin ch människhandel för sexuella ändamål. Samrdningen sker bla. genm länsövergripande nätverk ch resursgrupper. Följa upp ch redvisa resultat av de samrdnande insatserna samt identifiera framgångsfaktrer. Samverka med andra aktörer, sprida infrmatin, pininsbilda ch kunskapsutveckla berörda aktörer. Erbjuda kunskap- ch metdstöd till kmmuner ch ideella föreningar för att kvalitetsutveckla arbetet med våldsutsatta kvinnr, barn sm bevittnat våld ch våldsutövare. Ansvarar för fördelning av riktade medel för att mtverka hedersrelaterat förtryck ch våld satsningen mfattar även insatser sm syftar till att mtverka att unga blir gifta mt sin vilja. Migratinsverket Arbeta via lkala nätverk bestående av bland annat vårdcentral, scialförvaltning, skla, plis med flera. Stötta ch infrmera de utsatta. Uppmärksamma mäns våld mt kvinnr, hedersrelaterat förtryck ch våld, människhandel för sexuella ändamål ch prstitutin i samband med utredningar ch möten med sökande. Arbetar kntinuerligt med att höja kmpetensen, inm mrådet, hs medarbetarna. 2

6 Plismyndigheten Ansvara för brttsutredningen tillsammans med Åklagarmyndigheten. Ingripa, bedöma risk ch skydda den utsatte. Genmföra brttsutredningar på ett effektivt ch säkert sätt. Arbeta med brttsförebyggande arbete. Kntakta scialtjänsten för att få hjälp vad gäller bende, eknmiskt ch scialt stöd för den utsatta (gällande barn kntaktas scialtjänsten medelbart). Scialnämnden2 Basnivån för kmmunens insatser utgår dels från Scialstyrelsens allmänna råd för scialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnr ch barn sm bevittnar våld (SOSFS 2009:22) ch dels från Scialstyrelsens handbk Våld. Scialnämnden ska ha en handlingsplan ch i den fastställa uppföljningsbara mål avseende våld i nära relatin, enligt allmänna råd (SOSFS 2009:22) Lättillgänglig infrmatin på kmmunernas hemsida m vart persner utsatta för våld i nära relatiner, våldsutövare ch närstående kan vända sig för stöd ch hjälp samt hänvisa till webplatsen Persnal inm hela scialtjänsten ska ha kmpetens ch medvetenhet m våldsutsatthet, inklusive särskilda behv hs sårbara grupper. Den persnal sm direkt ansvarar för att genmföra insatser för våldsutsatta ska ha fördjupad kmpetens. Vid utredning av den våldsutsatta kvinnan ch barn sm bevittnat våld ska särskilda utredningsmdeller ch bedömningsinstrument användas sm stöd i arbetet. Utsatta kvinnr ch barn sm bevittnat våld ska erbjudas särskilda insatser mt våld sm kan behöva kmbineras med scialtjänstens övriga bistånd. Scialtjänsten ska kunna erbjuda följande särskilda insatser riktade mt våld: - Skyddat bende3,tillfälligt bende för den våldsutsatta kvinnan med kvalificerad persnal ch sm har skyddsanrdningar, t.ex. larm ch lås. - Infrmatin m plisanmälan, skydd, råd, stöd ch behandling. Denna infrmatin behöver bl.a. vara tillgänglig för kvinnr med lika funktinsnedsättningar, på lätt svenska ch lika språk. Infrmatin riktad till barn ska ges i så tidigt skede sm möjligt ch anpassas efter barnet mgnad ch förmåga. - Råd, stöd ch behandling särskilt riktad mt våld ska erbjudas utsatta kvinnr ch barn samt barn sm bevittnat våld individuellt eller i grupp. - Hjälp vid kntakt med andra myndigheter ch förmedling av kntakt med frivilligrganisatiner. Vid behv av eknmiskt bistånd bör utsatthet för våld tas med i bedömningen. Ska erbjuda våldsutövare stöd ch behandling individuellt eller i grupp. Scialnämndens insatser för den enskilde ska vid behv utfrmas ch genmföras i samverkan med myndigheter ch andra aktörer ch nämnden ska aktivt verka för att samverkan kmmer till stånd. Ska regelbundet kartlägga mfattningen av våld i nära relatin i kmmunen. 2 Kmmunen svarar för scialtjänsten inm sitt mråde, ch har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd ch den hjälp sm de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar sm vilar på andra huvudmän. 2 kap 2 SL 3 Scialstyrelsens definitin av skyddat bende, bendeinrättning sm tillhandahåller platser för heldygnsvistelse avsedda för persner sm behöver insatser i frm av skydd mt ht, våld eller andra övergrepp tillsammans med andra relevanta insatser. 3

7 Åklagarmyndigheten Ansvara för att utredningarna håller hög kvalitet så att lagföring kan ske. Agera förundersökningsledare. Ta hänsyn till både parters situatin, exempelvis våldsutsatt kvinna ch våldsutövande man. Fatta beslut m tvångsmedel ch meddela kntaktförbud. Initiera att tingsrätten förrdnar ett målsägandebiträde för misshandlad eller htad kvinna sm mbud ch stöd under brttsutredning ch vid förhandling i dmstl. Initiera att tingsrätten förrdnar en särskild företrädare för barn när brttet gäller barn ch gärningsmannen är vårdnadshavare eller står i ett nära förhållande. Uppmärksamma barn i utredningar sm brttsffer enligt brttsskadelagen. Medverka i samverkansgrupper ch bidrar med sin kmpetens i lika sammanhang i den utsträckning det är möjligt. Uppföljning Samverkansplanen kpplas till respektive rganisatins verksamhetsstyrning ch ledningssystem. Samverkansplanen upprättades ch har reviderats ch gäller Nästa revidering sker år 2015 eller vid behv. Kntaktuppgifter för samverkansplanen Britt-Marie Lugnet Häggberg, Länsstyrelsen Lisa Lindström, Länsstyrelsen Marianne Karlssn, Kmmunförbundet Nrrbtten Marianne Perssn, Plismyndigheten i Nrrbtten Sandra Ek, Migratinsverket Tanya Jendersen, Nrrbttens läns landsting Ulla-Karin Lindström, Åklagarmyndigheten Ulf Hedberg, Kriminalvården britt-marie.haggberg@lansstyrelsen.se lisa.lindstrm@lansstyrelsen.se marianne.karlssn@bd.kmfrb.se marianne-l.perssn@plisen.se sandra.ek@migratinsverket.se tanya.jendersen@nll.se ulla-karin.lindstrm@aklagare.se ulf.hedberg@kriminalvarden.se 4

8 Bakgrund I Regeringens skrivelse (2007/08:39), Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mt kvinnr, hedersrelaterat våld ch förtryck samt våld i samkönade relatiner uttrycks vikten av ett ökat samarbete mellan myndigheter ch andra aktörer: Många aktörer, både ffentliga ch ideella, kmmer i kntakt med våldsutsatta människr. Ett ökat samarbete inm ch mellan myndigheter ch andra aktörer sm kmmer i kntakt med våldsutsatta ch förövare är av avgörande betydelse för att utsatta persner ska få den hjälp de behöver. Samarbetet ska ske med kunskap m ch respekt för varje myndighets uppdrag ch kmpetens. Regelverk, rutiner ch myndigheters sätt att arbeta får inte utan gda skäl hindra ett fördjupat samarbete. 4 Betydelsen av samverkan mellan myndigheter återkmmer i Regeringens skrivelse (2007/08:167), Handlingsplan mt prstitutin ch människhandel för sexuella ändamål: Det är statens ch kmmunernas ansvar att tillgdse de utsattas behv av stöd ch skydd. Ett fördjupat samarbete mellan myndigheter är avgörande för att effektivt mtverka prstitutin ch bekämpa människhandel för sexuella ändamål. Ett internatinellt samarbete är nödvändigt i kampen mt människhandel. 5 Civilsamhället är ett viktigt kmplement till de ffentliga verksamheterna, deras kunskap ch erfarenheter ska tas tillvara. Ett ökat samarbete mellan aktörerna är nödvändigt för att arbetet mt våld i nära relatin ska bli effektivt sm möjligt. Våld i nära relatiner Knventinen m avskaffande av våld mt kvinnr antgs år 1979 av FN (trädde i kraft september 1981). Grunden till denna deklaratin ligger i förståelse av det sexualiserade våldet sm ett uttryck för männens överrdning i samhället samt kvinnrs ch barns underrdning. Detta är med andra rd en fråga m kön, ch m makt. Mäns våld mt kvinnr är ett mfattande strukturellt prblem ch det är ytterst en fråga m jämställdhet ch kvinnrs fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. En viktig utgångspunkt i arbetet är därför Sveriges åtaganden inm ramen för FN:s ch Eurparådets arbete. 6 I Olika på lika villkr, (prp. 1990/91:113), blev mäns våld mt kvinnr för första gången en egen fristående fråga med ett eget kapitel, i en jämställdhetsplitisk prpsitin i Sverige. Tidigare hade detta hamnat inm kategrierna hälsa, sciala frågr eller familjefrågr. Våldet mt kvinnr presenteras i denna prpsitin för första gången sm en balans i maktförhållandet mellan män ch kvinnr. Prpsitinen Delad makt- delat ansvar (1993/94:147) följer samma linje då det diskuteras att det utbredda våldet mt kvinnr är ett uttryck för en balans i maktförhållandet mellan män ch kvinnr, samt att detta är en av de allvarligaste bristerna när det kmmer till jämställdhet. I ch med att prpsitinen Kvinnfrid (1997/98:55) antgs infördes brttet kvinnfridskränkning samt fridskränkning i brttsbalken. Jämställdhet är ett plitiskt mål, det är en fråga m kunskap men ckså en fråga m makt. Det finns tydliga ställningstaganden från regering ch riksdag ch i prpsitinen, Makt att frma samhället ch sitt eget liv jämställdhetsplitiken mt nya mål (SOU 2005:66:), finns ett övergripande mål ch fyra delmål. Det övergripande natinella jämställhetsplitiska målet innebär att kvinnr ch män ska ha samma makt att frma samhället ch sina egna liv. De fyra delmålen innebär, en jämn fördelning av makt ch inflytande, eknmisk jämställdhet, en jämn fördelning av det betalda hem- ch msrgsarbetet ch att mäns våld mt kvinnr ska upphöra. 4 Regeringens skrivelse 2007/08:39, Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mt kvinnr, hedersrelaterat våld ch förtryck samt våld i samkönade relatiner, s.8 5 Regeringens skrivelse 2007/08:167, Handlingsplan mt prstitutin ch människhandel för sexuella ändamål, s.4 6 Regeringens skrivelse 2007/08:39 5

9 Det våld sm kvinnr utsätts för är fta sexualiserat ch kpplat till kön. Män utsätts ckså för våld i nära relatin men det är inte lika vanligt sm att kvinnr utsätts, samt att det våld sm kvinnr utsätts för är betydligt ftare upprepat, våldet tenderar att vara grövre ch ger fler negativa knsekvenser för kvinnan. (Brå rapprt 2009:12) Män står för majriteten av våldet i samhället både mt andra män ch mt kvinnr. För att förstå mäns utövande av våld, behöver vi förstå nrmer kring maskulinitet, makt ch våld. Individuella förklaringar kring mäns utövande av våld, tex missbruk eller psykisk hälsa ger inte förklaringar varför inte kvinnr med samma prblematik utövar våld i samma utsträckning. Kön verkar ha en avgörande faktr när det kmmer till att utöva våld. 7 Det är viktigt att våldsutsatta persner avsett livssituatin får den hjälp ch det stöd de behöver. Det finns ett antal grupper sm lyfts fram sm särskilt sårbara, utifrån sin utsatthet för våld men ckså utifrån specifika behv hs målgruppen sm gör att det krävs ytterligare kmpetens av de sm ska ge stöd ch hjälp. 8 Dessa grupper är hm- ch bisexuella samt transpersner, kvinnr med en funktinsnedsättning, missbruksprblematik, utländsk bakgrund, äldre kvinnr, samt kvinnr sm utsätts för hedersrelaterat förtryck. Barn sm upplever våld Barn sm lever i en familj där våld förekmmer blir direkt eller indirekt själva drabbade av våldet. När htet är sm störst är ingen av barnets anknytningspersner tillgängliga i de flesta fall vet barnen vad sm pågår. Barn sm lever med våld i en nära relatin är en riskgrupp för lika typer av negativ utveckling.9 Ungefär 10 prcent av alla barn har upplevt våld i hemmet någn gång ch 5 prcent av dessa har gjrt det fta. Många barn sm upplever våld blir ckså själva slagna. 10 Hedersrelaterat våld Hedersrelaterat förtryck ch våld har sin grund i kön, makt, sexualitet samt kulturella föreställningar m dessa - på samma sätt sm mäns våld mt kvinnr generellt. Våldets struktur ch mekanismer har därför många likheter - det utövas i en nära relatin ch den våldsutsatte är på lika sätt berende ch starkt känslmässigt bunden till förövaren/förövarna. Dck finns det skillnader, där mäns våld mt kvinnr i nära relatiner fta utförs individuellt ch blir kllektivt fördömt, medan det hedersrelaterade våldet utförs kllektivt ch i vissa fall är scial accepterat. För att förstå våldets strukturer ch mekanismer är synen på kvinnrs ch mäns sexualitet centralt. Detta både gällande mäns våld mt kvinnr generellt, samt det hedersrelaterade våldet ch förtrycket specifikt. Kntrll av flickrs ch kvinnrs sexualitet centralt ch starkt knutet till kllektivet där familjens rykte ch anseende är avhängigt flickrs ch kvinnrs beteende (vare sig faktiskt eller påstått). Kntrllen kan sträcka sig från begränsningar i flickrs ch kvinnrs liv såsm klädval ch scialt umgänge samt till livsval sm utbildning, giftermål ch skilsmässa. Könsstympning kan ckså sättas i samband med hedersrelaterat förtryck ch våld Grände J., Lundberg L. & Erikssn M (2009) I arbetet med våldsutsatta kvinnr: Handbk för yrkesverksamma. Gthia Förlag 8 Scialstyrelsen (2011) VÅLD handbk m scialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnr ch barn sm bevittnat våld. Artikelnr (2011:6-9) Scialstyrelsen 9 Brberg A. Almqvist L. & Källström Cater Å, et. Al (2011) Stöd till barn sm bevittnat våld mt mamman: Resultat från en natinell utvärdering. 10 Scialstyrelsens flkhälsrapprt (2009) 11 Scialstyrelsen (2011) Persner utsatta för hedersrelaterat våld ch förtryck samt barn ch unga sm blir gifta mt sin vilja. Analys av behv inm scialtjänst ch sjukvård. Scialstyrelsen. 6

10 Pjkar samt hm- ch bisexuella ch persner med könsöverskridande identitet ch uttryck kan ckså utsättas. Under senare år har även pjkars dubbla rller både sm ffer ch förövare uppmärksammats. Pjkar blir brtgifta ch tvingas även kntrllera sina systrar ch kusiner. i Ungdmsstyrelsens rapprt Gift mt sin vilja uppger ungdmar att de inte själv får välja vem de ska gifta sig med. 12 Hederstänkandet i sin mest extrema frm resulterar i tvångsäktenskap, ht m våld, våld, inklusive dödligt våld. 13 Att våldet ibland även är sanktinerat av den närmaste mgivningen gör att det krävs särskilda insatser, rutiner ch kunskap för att agera mt detta, samt bemöta ch hjälpa de utsatta. 14 Människhandel ch prstitutin Brttet människhandel för sexuella ändamål infördes i Sverige 1 juli 2002 (4 kap. 1 a BrB), ett straffmråde sm år 2004 utvidgades till att även gälla människhandel sm inte är gränsöverskridande samt tvångsarbete, rganhandel ch krigstjänst. Därmed benämns brttet numera människhandel. År 2010 antgs en ny paragraf m människhandel sm innebär att kravet på att gärningsmannen ska ta kntrll över ffret, det så kallade kntrllrekvisitet, tgs brt. 1 januari 1999 trädde lagen m förbud av köp av sexuell tjänst i kraft i Sverige (6 kap. 11 BrB). Definitinen av begreppet människhandel baseras på FN:s knventin m gränsöverskridande rganiserad brttslighet (Palermprtkllet). Prtkllets allmänt vedertagna definitin av människhandel innehåller tre mment; en åtgärd (t.ex. rekrytering, transprt), sm vidtas genm tillbörligt medel (t.ex. ht, vilseledande), för ett visst utnyttjandesyfte (t.ex. sexuellt). Det är viktigt att ntera att det inte krävs att ett tillbörligt medel använts när brttet riktar sig mt barn. 15 Brist på jämställdhet ch respekt för mänskliga rättigheter, fattigdm, låg utbildning, arbetslöshet, missburk ch hälsprblem är några faktrer sm gör att människr blir lättare att utnyttja ch därmed lättare kan falla ffer för människhandel ch hamnar i prstitutin. Främsta rsaken till att människhandel för sexuella ändamål ch prstitutin existerar är efterfrågan dvs. att människr, majriteten män, köper sex. Över tid har utvecklingen gått mt ett allt starkare samband mellan prstitutin ch gränsöverskridande brttslighet. Handel med vapen, alkhl ch drger utgör tillsammans med människhandel den grva rganiserade brttsligheten. Människhandel är världens tredje största ch mest lönsamma rganiserade brttslighet ch benämns av många sm vår tids slaveri Ungdmsstyrelsens skrifter(2009:5) Gift mt sin vilja. Ungdmsstyrelsen: Stckhlm. 13 Regeringens skrivelse (2009/10:229) Handlingsplan för att förebygga ch förhindra att unga blir gifta mt sin vilja. 14 Regeringens skrivelse 2007/08:39 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mt kvinnr, hedersrelaterat våld ch förtryck samt våld i samkönade relatiner. 15 Regeringens skrivelse 2007/08:167 Handlingsplan mt prstitutin ch människhandel för sexuella ändamål. 16 Ibid. 7

11 För vidare läsning Grände J., Lundberg L. & Erikssn M (2009) I arbetet med våldsutsatta kvinnr: Handbk för yrkesverksamma. Gthia Förlag Länsstyrelsen i Östergötland, Metdstöd - Hur kan myndigheter ch rganisatiner stödja varandra för att möta individer utsatta för hedersrelaterat våld? Natinellt Metdstöd mt prstitutin ch människhandel (NMT) & Länsstyrelsen i Stckhlms län (2011), Natinella riktlinjer för arbetet med prstitutin ch människhandel för sexuella ändamål. Natinellt Centrum för Kvinnfrid Att fråga m våldsutsatthet sm en del av anamnesen. NCK-rapprt 2010:4 Regeringens skrivelse 2007/08:39, Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mt kvinnr, hedersrelaterat våld ch förtryck samt våld i samkönade relatiner. Regeringens skrivelse 2007/08:167, Handlingsplan mt prstitutin ch människhandel för sexuella ändamål. Scialstyrelsen ch UNICEF, (2008) Kan det vara människhandel? Krtfattad infrmatin för myndigheter med flera sm kan kmma i kntakt med barn sm utsatts för människhandel. Scialstyrelsen, (2011), Sex mt ersättning utbildningsmaterial m stöd ch hjälp till vuxna. Artikelnr Scialstyrelsen, (2011), Sex mt ersättning utbildningsmaterial m stöd ch hjälp till barn ch unga. Artikelnr Scialstyrelsen (2011) Våld- En handbk m scialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnr ch barn sm bevittnat våld. Artikelnr , Scialstyrelsen SOU 2005:66 Makt att frma samhället ch sitt eget liv - jämställdhetsplitiken mt nya mål Söderström, Peter, (2009), Samarbetscentrum mt våld en utredning m förutsättningar att bilda ett centrum mt våld i Nrrbttens län. Länsstyrelsens rapprtserie nr 15/2009, Luleå: Länsstyrelsen i Nrrbttens län. 8

12 BILAGA 1 Att ställa frågan m våld ch tecken på våld i nära relatiner Att rutinmässigt ställa fråga m våldsutsatthet ger långsiktiga effekter. Det kan vara svårt att förstå kpplingen mellan våldet ch de symtm sm man söker hjälp för. Därför måste frågan ställas aktivt. Genm att häls- ch sjukvården ch scialtjänsten frågar m våldsutsatthet sker ckså ett förebyggande arbete. Att identifiera våldsutsatta ökar möjligheten att identifiera barn sm far illa. Genm att fråga visar man att det är ett flkhälsprblem, ch att samhället inte accepterar att någn utsätts för förtryck ch våld samt att det finns en kmpetens ch beredskap inm verksamheterna att hjälpa. Studier visar att de allra flesta patienter inte har någt emt att få frågan m våldsutsatthet, även bland de sm inte var utsatta upplevdes frågan sm en möjlighet för andra att bli hjälpta. Att frågan ställdes visar ckså att man kan vända sig till häls- ch sjukvården ch scialtjänsten m man i framtiden skulle bli utsatt. Våldets karaktär ch lika frmer (fysiskt, psykiskt, sexuellt, eknmiskt, materiellt ch latent våld) gör att tecken kan vara svåra att upptäcka. Möjliga tecken på fysiskt ch/eller psykiskt våld kan vara tydliga. blåmärken frakturer brännskadr ch mer diffusa sömnstörningar psyksmatiska prblem depressin eller ångest msrgsbrister PTSD Våld- Handbk m scialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnr ch barn sm bevittnat våld. Juni 2011 Att fråga m våld sm en del av anamnesen. NCK- rapprt 2010:4 9

13 Ett urval av indikatrer för människhandel BILAGA 2 Persnen blir regelmässigt flyttad från en plats till en annan, för att avleda plis ch andra Dålig eller befintlig mvärldskunskap Ger ett desrienterat intryck Ger intryck av att hennes/hans rörelser är övervakade Graviditet, könssjukdmar Lider av skadr sm kan vara rsakade av övergrepp Lider av belastningsskadr typiska för värdiga arbetsförhållanden Har begränsad eller ingen möjlighet till scial umgänge, häls- ch sjukvård, Saknar möjligheter att förhandla m sina arbetsförhållanden Känner inte till adressen till det egna bendet Låg/befintlig kunskap i svenska eller engelska Har fattat ett beslut under falska förutsättningar eller löften Har fattat ett beslut i en sårbar situatin där få andra reella valmöjligheter fanns Har fått sin resa till destinatinslandet betald, ch måste betala tillbaka genm att arbeta eller prestera tjänster i destinatinslandet Tillåter andra att föra deras talan vid direkt tilltalan Saknar kntrll över pass/resedkument Innehar falska identitetshandlingar eller resedkument Uppfattas sm styrd via sin mbiltelefn Uppför sig sm m han/hn är instruerad av andra Visste inte på förhand m att hn/han skulle befinna sig i prstitutin, alternativt ej vetat m under vilka mständigheter detta skulle ske Tvingas befinna sig i prstitutin/destruktiva relatiner under str del av dygnet Är htad med att bli anmäld av myndigheter Är styrd av rädsla för bestraffning Natinella riktlinjer för arbetet mt prstitutin ch människhandel för sexuella ändamål. Natinellt metdstöd mt prstitutin ch människhandel (NMT) & Länsstyrelsen i Stckhlms län. 10

14 BILAGA 3 Indikatrer att uppmärksamma när det rör sig m barn ch människhandel Är engagerat i arbete/tjänster sm inte är ämnat för barn Reser utan sällskap av föräldrar Reser i en grupp av människr sm inte är släkt med varandra Har ett telefnnummer sm hn/han är instruerad att ringa vid kntakt med myndigheter Barnet har pengar/mbiltelefner/smycken/plånböcker eller andra värdesaker sm hn/han inte kan redgöra för Barnet har en fixare en vuxen sm aldrig är långt brta, sm arrangerar ch övervakar barnets verksamhet Barnet berättar en histria med uppenbara fel eller lögner. Histrien verkar påhittad ch inlärd Barnet utger sig för att vara vuxen, men det är ett strt glapp mellan angiven ålder ch barnets beteende Har ett beteende sm avviker från nrmalt beteende för barn i samma ålder Verkar undernärd, trött. Utmattad eller bekräftar detta m någn frågar Verkar stressad, rädd, rlig, fysiskt/verbalt utagerande, apatisk, undvikande, tyst Har inga vänner i egen ålder förutm de andra sm utför arbete/tjänster Har ingen nrmal sklgång Har ingen/lite möjligheter till lek/fritidsaktiviteter Br under värdiga förhållanden Äter avskilt från andra medlemmar i familjen Är registrerad hs scialtjänst/plis i flera städer/flera länder Natinella riktlinjer för arbetet mt prstitutin ch människhandel för sexuella ändamål. Natinellt metdstöd mt prstitutin ch människhandel (NMT) & Länsstyrelsen i Stckhlms län. 11

15 BILAGA 4 Indikatiner på att det kan röra sig m hedersrelaterat våld (i urval) Anmälan m försvunnen persn Inte vanligt att unga kvinnr ch män rymmer hemifrån efter ht ch våld. Även i fall där kvinnr förts ut ur landet eller blivit mördade, har de av gärningsmän eller andra släktingar anmälts sm försvunna. Gärningen i sig Utöver dödsht ch misshandel har persnen exempelvis blivit utsatt för nedsättande tillmälen, efterföljs/bevakas, ht m att föras ut ur landet eller bli brtgifta, genm subtila/ underförstådda ht tvingade att begränsa sitt livsutrymme/handlingsfrihet Brttet har utlöst av målsägandes livsföring För flickr/unga kvinnr: har trtsat hårt kntrllerade regler för deras uppförande, de har pjkvänner sm ej gdkänts av familjen, de vägrar gifta sig med den man familjen valt ut, ej längre skuld/de blir gravida För kvinnr: Vill skilja sig eller har skilt sig utan familjens gdkännande. Vägrar gifta m sig med den man familjen utser. De mtsätter sig familjens kntrll över hur de skall leva sitt liv För män: De har, eller misstänks ha/haft en relatin med en kvinna från en familj med starkt hederstänkande. De följer inte nrmerna för hur det anses att män ska leva, exempelvis ej kntrllerar sina egna systrar eller ägnar sig åt kriminalitet sm drabbar den egna etniska gruppen. Hmsexuella: Det framkmmer att persnen har/haft en hmsexuell relatin, persnen vägrar gifta sig med den familjen valt ut. Flera gärningsmän Till skillnad från annat familjevåld, rör det sig fta m flera invlverade gärningsmän. Både manliga ch kvinnliga förövare förekmmer. Om målsäganden ch/eller den misstänkte lever i en starkt patriarkal ch hierarkisk familjestruktur Männen utgör nrm ch könsrllerna är steretypa ch åtskilda från varandra. Flickrna är hårt hållna av familjen. Om det i målsägandes ch/eller misstänkes släkt är vanligt med arrangerade äktenskap ch kusingifte Mycket vanligt förekmmande i släkter där hederskulturen är stark. Begränsningar i målsägandes livsutrymme Stark kntrll ch bevakning av flickr/kvinnr. Livsutrymme begränsas exempelvis genm att de inte får delta i vissa lektiner/aktiviteter i sklan, ch att inte få bestämma över sitt ut seende, inte får delta i sklresr ch så vidare. Släkten sluter upp kring gärningsmannen Ovanligt att målsäganden får stöd av familjen. Förekmst av tidigare hedersrelaterat våld i släkten Gärningsmannens uppfattning av att vara kränkt, att det är målsägandens fel att gärningen ägt rum Åklagarmyndigheten, Hedersrelaterat våld- handbk, Utvecklingscentrum Götebrg

16