Ung idag - självmord Psykisk ohälsa hos unga har fördubblats eller trefaldigats de senaste åren
|
|
- Lena Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Har vi ett prblem? 3.8 % av beflkningen (20-65 år) i Stckhlm bedöms uppfylla kriterierna enligt DSM-IV för ett psykiatriskt syndrm 4-5 % vårdas inm psykiatrin i Stckhlm under ett år 20% får ångestsjukdm 45% av kvinnrna får depressin 5-7% har depressin just nu 18% av männen missbrukar alkhl 6% av kvinnrna missbrukar alkhl 1% får psyktisk sjukdm Ung idag - självmrd Psykisk hälsa hs unga har fördubblats eller trefaldigats de senaste åren 7-8 % av alla flickr ch 2-3 % av alla pjkar 16 år gamla har försökt ta livet av sig. 10 % av flickrna på gymnasiets vårdlinje har försökt ta livet av sig. Självmrd är den vanligaste dödsrsaken hs pjkar år ch den näst vanligaste hs flickr år. Två huvudförklaringar: 1. Svårare att kmma in på arbetsmarknaden. 2. Den ökade individualismen ch valfriheten upplevs stressande (försörjning, partner, vänner, religin, kön ). Sven Bremberg, statens utredare, dcent vid Statens flkhälsinstitut 66 En diagns Hur märker man att någn är psykiskt sjuk? Det finns en förklaring Ett namn ch en kntext Respekt för sina egna upplevelser Självkänsla (inte en mralisk defekt) Acceptans från anhöriga Kunskapsinhämtning Kntakt med andra, t ex patient- eller anhörigförening Ett avstamp Praktiskt stöd enligt LSS Ev. läkemedelsbehandling eller psykterapi Svar: det märker man fta inte alls! 1
2 Några vägar till diagns - psykiatrisk undersökning Psykiatrisk undersökning 1. Vad patienten berättar, autanamnes 2. Vad andra berättar, anhöriganamnes 3. Patientens framtning ch beteende, psykiskt status Det vi direkt kan se Sättet att relatera till andra Symtm Anamnes Psykiskt status Intervjufrmulär ch skattningsinstrument Syndrm Sjukdm Några vägar till diagns - psykiatrisk undersökning 1. Symtm Anamnes Vad patienten berättar Vad andra berättar Invlvera gärna anhöriga för kmpletterande uppgifter, såsm aktuellt sjukdmsförlpp, eventuella självmrdsmeddelanden ch tidigare hypmani Jurnalen Scial situatin, stöd, nätverk Psykiskt status Det vi direkt kan se Patientens framtning ch beteende Sätt att relatera till andra Intervjufrmulär ch skattningsinstrument 2. Syndrm Jämför aktuella symtm ch statusfynd med kriterielistr enligt DSM IV/ICD 10 Värdera lidande ch funktinsinskränkning 3. Sjukdm Aktuellt syndrm/episd ch ev tidigare episder vägs samman Att förstå psykisk sjukdm DSM diagnstisk ch statistisk manual Axel I: Axel II: Axel III: Axel IV: Axel V: Kliniska syndrm Persnlighetsstörningar, mental retardatin Krppslig sjukdm/skada sm bidrar till symtmbilden Psyksciala prblem ch övriga prblem relaterade till livsmständigheter Glbal funktinsförmåga (GAF) 73 Anamnes - vad behöver vi veta? Sjuklighet i släkten. Barndm ch uppväxt. Vuxenlivet. Resurser ch adaptiv förmåga. Scial situatin (stöd, familj, nätverk). Nuvarande symtm ch förlpp, inkl suicidalitet ch aggressivitet. Varför söker patienten just nu? Lidande ch funktinspåverkan. Tidigare sjukdmsskv ch behandling. Tidigare suicidalitet. Tidigare aggressivitet. Krppslig sjukdm. Eventuellt missbruk. Aktuell ch tidigare medicinering. Samspelet mellan patient ch intervjuare. 74 Vad vill vi veta? 1. Vem är patienten? 2. Har hn kntakt med vården nu, någn att vända sig till? 3. Har hn fått någn diagns? Tidigare sjukhistria? 4. Hur mår hn just nu? 5. Vad är det sm gör att hn ringer just nu? Har någt hänt? 6. Vad är det värsta sm skulle kunna hända nu? Vilken är hennes största rädsla/farhåga? 2
3 Vad vill vi veta? 7. Vad har hn själv försökt göra för att må bättre? 8. Vad vill hn själv ha nu förståelse ch tröst, någn att samtala med, gda råd, hembesök, kntakt med akutmttagning eller öppenvård, inläggning? 9. Vilket stöd har hn runt mkring sig? Anhöriga, vänner, nätverk? 10. Finns det en suicidrisk? Hur str? 11. Anhöriga/närståendes uppfattning m situatinen. 12. Är patienten psitiv till tidigare vård ch det du föreslår? Det viktigaste 1. Samtalet är fta patientens första kntakt med psykiatrin ch frmar hennes bild av psykiatrin. 2. Samtalet är en del av behandlingen. 3. Play it safe! Vi ska inte gissa vad patienten trligast lider av utan se till att patienten får rätt mhändertagande utan risk. Låt inte uttalade eller uttalade förväntningar påverka dig (många samtal, snabba samtal, effektivitet, avhålla patienterna från att besöka vården). Glöm aldrig att värdera suicidrisken (även m patienten inget säger). 4. Får du inte hyggligt gd kntakt med patienten faller hela bedömningen. En patient sm inte upplever att du bryr dig på riktigt kmmer inte att få ut eller göra någt av samtalet. Ilskna ch trevliga patienter har högre självmrdsrisk. Det viktigaste 5. Vid säkerhet fråga m det finns någn mer du kan få prata med. 6. Invlvera patienten! Summera det sm framkmmit ch förmedla din bedömning till patienten. Fråga m du förstått rätt. Fråga vad patienten själv tycker vre det bästa att göra nu. 7. Föreslå, utifrån utfallet av punkt 6, vad du tycker vre den bästa hanteringen ch fråga patienten vad hn tycker m detta förslag. 8. Om inte, fråga åny vad patienten föreslår ch försök hitta den bästa möjliga kmprmiss sm patienten samtycker till. 9. Gör en överenskmmelse med patienten! 10. Tacka för samtalet ch hälsa välkmmen åter. När behöver patienten läggas in? 1. Svårt lidande, mänsklig situatin att befinna sig i. 2. Hög självmrdsrisk (hur hög?). 3. Svårbedömd självmrdsrisk? 4. Risk för våld mt annan, dvs farlighet. 5. Funktinssvikt, klarar sig inte i bendet. Får ställas i relatin till det stöd patienten har från familj, anhöriga, psykiatrin, hemtjänsten ch scialtjänsten. Får inte i sig mat. Sver knappt på nätterna. Klarar inte att sköta sin hygien. Klarar inte skötseln av hemmet, betala räkningar etc. Kmmer inte ut från bstaden. Super ner sig. 79 När behöver patienten läggas in? 6. Beter sig scialt lämpligt, terrriserar grannar, riskerar vräkning. 7. Utmattade anhöriga. 8. Svåra knflikter med anhöriga. 9. Uppenbart behv av vård sm inte kan ges i hemmet (ECT, medicinering sm patienten vägrar ta etc). 10. Depressin Med depressiva vanföreställningar eller andra psyktiska inslag. Pstpartum. Blandepisd (mixed state). Hpplöshetskänslr. Suicidrisk. 11. Vissa allvarliga tillstånd mani, pstpartumpsyks, allvarlig psyks. 80 När behöver patienten läggas in? Man behöver alltså vid telefnknsultatinen klarlägga såväl symtm ch lidande sm patientens funktinsnivå ch tillgång till stöd ch hjälp. Hur går det för dig hemma nu när du har det så svårt? Finns det någn sm bryr sig m dig när du mår så här? Har du någn sm hjälper dig? Är det någn sm ringer dig ibland? Någn du kan ringa? Blir dina räkningar betalda? Sver du på nätterna? Får du i dig mat på dagarna? 81 3
4 Psykiskt status - vad ska vi bedöma? Kgnitiva funktiner Knativa funktiner Emtinella funktiner Hur ser patienten ut? Hur är han klädd? Missbrukstecken? Skärsår på handlederna? Avmagrad? 2. Fullt vaken? 3. Fullt rienterad? 4. Intellektuella funktiner Minne? Begåvning? 5. Ger han fullgd kntakt? Frmellt? Emtinellt? 6. Sinnesstämning Neutral? Sänkt, irritabel, dysfrisk? Förhöjd, eufrisk, irritabel, expansiv, grandis? 7. Affekter Labila, avtrubbade, inadekvata? Orlig, ångestfylld? Htfull, aggressiv? 8. Mtrik ch mimik Mtrisk r, rastlös? Hämmad mtrik ch mimik? 9. Tal Fårdigt, enstavigt, stackat, svarslatens, idéfattigt? Flödande, talträngd, hög röst, svår att avbryta? 10. Hur tänker patienten? Kncentratinssvårigheter? Innehållsfattigt? Lösa assciatiner, tankeflykt, splittrad? Tankestpp? Tanketrängsel? Förbisvar? 11. Vad tänker patienten? Depressivt tankeinnehåll? Grandist tankeinnehåll? Övervärdiga idéer? Vanföreställningar? Tvångstankar? 12. Perceptinsstörningar? Illusiner? Hallucinatiner? 13. Självmrdsbenägenhet? Livsleda, hpplöshet, dödsönskan, självmrdstankar, självmrdsplaner, självmrdsförsök? 14. Sjukdmsinsikt ch behandlingsmtivatin 84 Ett psykiatriskt status bör alltid innefatta: Frisk eller sjukt? Vakenhet Orienteringsgrad Kntaktförmåga Stämningsläge Psykstecken Livsleda/suicidtankar/suicidhandlingar Sjukdmsinsikt ch behandlingsmtivatin Beakta Duratin Intensitet Hanterbarhet Knsekvenser Relatin till utlösande faktrer Grad av förståelighet 86 Påtagligt lidande eller funktinsnedsättning? Tack till Marie Dahlin! 86 Paniksyndrm Agrafbi Scial fbi Specifik fbi Tvångssyndrm Separatinsångest (barn) Realångest Krisreaktin Anpassningsstörning Sekundärt till annan psykisk sjukdm Persnlighetsstörning Om vår verklighetsuppfattning Hela beflkningen Neurs Generaliserat ångestsyndrm Missbruk Psyks Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm Läkemedel Smatisk sjukdm 87 4
5 Störningar sm vanligen diagnsticeras hs barn ch ungdmar Maladaptiva stressreaktiner Dissciativa syndrm Smatfrma syndrm Biplära syndrm Klassifikatin av förstämningssyndrm Förstämningssyndrm n Uniplära syndrm Sexuella störningar ch könsidentitetsstörningar Sömnstörningar Ätstörningar Schizfreni ch andra psyktiska störningar Förstämningssyndrm Ångestsyndrm Persnlighetsstörningar Substansrelaterade störningar Knfusin Demens Biplär I Biplär II Cykltymi Egentlig depressin, enstaka episd Dystymi Egentlig depressin, recidiverande Tppen på isberget Svårigheter att ta andras perspektiv Depressin Ätstörning UNS AN BN Obesitas Hetsätn. ADHD DAMP Autism- Asperger Anrexia nervsa Tvångsmässig persnlighet Tics Störda ätbeteenden Tvångssyndrm Ppulatinen Nya sjukdmar? Resultat (PART) Spelberende Utbrändhet Trötthetssyndrm Andel av de med "kliniskt signifikant psykisk hälsa" sm har Utmattningssyndrm 50 Fibrmyalgi Elöverkänslighet Amalgamöverkänslighet SBS, sick building syndrme Mbil- ch mastskräck Strt förtrende för vården Sökt hjälp Fått adekvat hjälp Icke tillgdsedda vårdbehv Resultatet antyder att vuxna i Stckhlms län har icke tillgdsedda psykiatriska vårdbehv 93 5
6 Knsekvenser av att inte bli återställd Trötthet, minnessvårigheter m fl kvarstående symtm Nedsatt stresstlerans Krppslig sjukdm (hjärt/kärlsjukdm, diabetes) Missbruk Suicid Nedsatt självtillit Försämrade relatiner Sciala sviter Eknmi Karriär Ensamhet ch islering Långtidssjukskrivning ch sjukersättning Lina, 21 år Ångest ch nedstämdhet Labilt humör Svart-vitt sätt att uppfatta tillvarn ch andra människr Svårt klara relatiner Skär sig för att lindra ångesten Flera självmrdsförsök, fta i samband med ht m separatin Vet inte vem jag är Avskyr sig själv Varför ska man leva m det blir lättare m man bara dör skär mig hela tiden, ingen ser. Kuratrn ch psykiatrin är bara skit. Det hjälper ju inte. Jag mår ju aldrig bra det känns m m alla plare ckså skär sig så de har ng med sig ch rkar inte med mig. 96 Brderline persnlighetsstörning Instabila relatiner, impulsivitet (minst 5 av följande) Skräckslagen inför separatiner Idealiserar ch nedvärderar Störning i identitet ch självbild Destruktiv impulsvitet (slösaktig, sexuellt, drgmissbruk, hetsätning) Självdestruktivitet (suicidförsök, skärningar) Affektiv labilitet Krnisk tmhetskänsla Aggressivitetsprblem Krtvariga gränspsyktiska episder Lisa, 24 år Uppväxten kay Nedstämd Ångestfylld Livet meningslöst Festar på kvällarna Orkar inte söka arbete Hatar mig själv Skär sig ibland för att döva ångesten Mia, 29 år Urusel självkänsla Skäms för sin persn ch sitt utseende Aldrig kunnat tala inför andra Äter lunch för sig själv Vantrivs på arbetet Vågar inte träffa män Nedstämd Livet slut 99 Karin, 19 år 39 kg, 174 cm, regelbundna menstruatiner Känner sig tjck Äter nästan aldrig riktiga mål Hetsäter på kvällen Prstituerar sig för att få pengar Spradiskt drger Skäms, värdelös Hatar sig själv ch sitt liv Fem självmrdsförsök 100 6
7 Andreas, 24 år 83 kg, 175 cm Trterad i hemlandet Svårt att lita på andra Känner sig rädd ch htad Tränar karate Tar anabla sterider Alltid beväpnad Kmmer till Serafen med kniv i fickan Hatar sig ch sitt liv 101 Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdm eller persnlighetsavvikelse? 1. Vill inte berätta Skäms Inte i ens intresse, rädd inte få jbbet 2. Kan inte berätta Ingen sjukdmsinsikt Förstår inte sina persnlighetssvårigheter, trr att det är fel på andra eller att han har haft tur 3. Många tillstånd har inga säkra symtm sm alltid syns när man är sjuk 4. Sjuk i skv, frisk vid intervun 5. Många tillstånd visar sig f f a vid stress ch mtgångar 6. Intervjuaren kan för lite m psykisk sjukdm Vet inte vad han ska fråga m ch titta efter Förstår inte vad han ser 102 Tråkigt men sant Många sm lider av psykisk hälsa kan lura även en erfaren psykiatriker m de vill det i frisk fas finns inget att bservera i beteendet i sjuk fas går vissa symtm att dölja, andra inte Smliga sm lider av psykisk hälsa blir inte rätt förstådda ch diagnsticerade av läkare trts att de försöker beskriva sina svårigheter efter bästa förmåga. Att ställa en krrekt diagns kräver vanligen gd förmåga att skapa kntakt med patienten gda kunskaper m psykiatri mycket tid åtskilliga möten skattningsinstrument intervjuer med anhöriga 103 7
2015-05-27. Vilka är ni? Vad vill ni uppnå idag?
Vilka är ni? Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri Nrra Stckhlms Psykiatri mrangne@gmail.cm www.lrami.se Maj 2015 Vad vill ni uppnå idag? 1. Psykisk sjukdm Vad innebär det? Var går gränsen
Läs mer2015-05-20. Vilka är ni? Vad vill ni uppnå idag?
Vilka är ni? Vad vill ni uppnå idag? Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri Nrra Stckhlms Psykiatri mrangne@gmail.cm Maj 2015 Ta upp i inledningen av pfip dag 1 Välkmna. Agendan. Materialet.
Läs merAD/HD - diagnostik. Hyperaktivitetssyndrom (AD/HD) Känner du igen dig? AD/HD olika typer. Ouppmärksamhet Hyperaktivitet Impulsivitet DAMP
Känner du igen dig? 1. Hur fta har du svårigheter med att avsluta de sista detaljerna i en uppgift/ett prjekt när de mer krävande mmenten har avklarats? 2. Hur fta har du svårigheter med att få rdning
Läs merLäs journalen! Bra psykiatri tar TID!
mrangne@gmail.com Vi har minst tre uppgifter: Bedöma och diagnosticera Råda Hjälpa Lathund för bedömning och handläggning i den akuta situationen 1 2 Vårt hjärna har ett problem Den försöker hela tiden
Läs merVAD TÄNKER DU PÅ NÄR DU HÖR ORDET DEPRESSION?
VAD TÄNKER DU PÅ NÄR DU HÖR ORDET DEPRESSION? Den förlrade själen av Emma Eliassn UPPLEVELSER AV DEPRESSION Jag kände mig sm ett fysiskt skal utan mål, utan smak, utan åsikt ch utan rk, sm bara existerade
Läs merÄtstörningar. Elna Sandberg och Anna-Lena Jönsson Ätstörningsenheten norra Halland, Varberg. 20120321-28. Anorexia Nervosa Bulimia Nervosa UNS
Ätstörningar Elna Sandberg ch Anna-Lena Jönssn Ätstörningsenheten nrra Halland, Varberg. 20120321-28 Anrexia Nervsa Bulimia Nervsa UNS Anrexia Nervsa Viktnedgång sm leder till att krppsvikten knstant är
Läs mer2014-10-20. Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för?
Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri mrangne@gmail.cm 22 ktber 2014 Vilka är ni, ch vad ska det här vara bra för? Lästips för psykterapiintresserade Råd för krisstödsarbete, mdifierade från
Läs merPsykisk Ohälsa och Våldsbrott inget okomplicerat samband
Psykisk Ohälsa ch Våldsbrtt inget kmplicerat samband Märta Wallinius, Leg. psyklg & med. dr Rättspsykiatriska reginkliniken, Växjö & Lunds universitet Vad är våld? Allt agerande där människr riskerar att
Läs merFolkhälsoplan för 2015
Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla
Läs mer2015-11-15. Vilka är ni? Vad vill ni uppnå idag?
Vilka är ni? Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri Nrra Stckhlms Psykiatri mrangne@gmail.cm www.lrami.se Nv 2015 Vad vill ni uppnå idag? 1. Psykisk sjukdm Vad innebär det? Var går gränsen mt
Läs mer2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient
90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner 3 Varje psykiatrisk patient Självmordsrisk vid depression skall betraktas som en potentiell självmordsrisk innan
Läs merAnsökan om insatser med stöd av socialtjänstlagen
Inkmmande: Individ ch familjemsrgen Handläggare: Ansökan m insatser med stöd av scialtjänstlagen Jag ansöker m stöd i hemmet Beskrivning av vad jag behöver stöd med: Namn: Persnnummer: Telefnnummer: Du
Läs merInformation för socialtjänst och hälso- och sjukvård gällande anmälan och ansökan om god man och förvaltare
Infrmatin för scialtjänst ch häls- ch sjukvård gällande anmälan ch ansökan m gd man ch förvaltare Anmälan från scialnämnd eller sjukvården Om persnal vid scialförvaltningen eller inm sjukvården får kännedm
Läs merPSYKISKT STATUS del 2. Ylva Stewénius
PSYKISKT STATUS del 2 Ylva Stewénius 130910 Psykiskt status, innehåll Yttre / allmänt beteende Vakenhet Klarhet Orienteringsgrad Formell kontakt Emotionell kontakt Stämningsläge Affekter Motorik Tankeinnehåll
Läs merHandikappersättningen
Hur mycket får man i Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 prcent av prisbasbelppet~( berende på vilket behv du har av hjälp ch hur stra dina merkstnader är på grund av funktinsnedsättningen. Handikappersättning
Läs mero Svårt att planera, organisera, sortera o Svårt att sortera sinnesintryck, klara av
Vilka förmågr behöver vi för att klara livet i det mderna samhället? Varför får neurpsykiatriska avvikelser ibland så stra knsekvenser för en människas funktin ch livskvalitet? Kncentratin Reglera uppmärksamheten
Läs merAtt ta emot internationella gäster på Vilda
Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande
Läs merDnr LD07/02936. Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Dnr LD07/02936 Gemensamma riktlinjer för missbruks- ch berendevård i Dalarna Riktlinjer för scialtjänstens ch häls- ch sjukvårdens verksamhet för persner med missbruk- ch berendeprblem Versin 2007-12-18
Läs merRIKTLINJER. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Beroendemottagningen Avdelning 65 i Falun. Allmänpsykiatriska kliniken Falun & Säter
RIKTLINJER Läkemedelsassisterad behandling vid piatberende Berendemttagningen Avdelning 65 i Falun Allmänpsykiatriska kliniken Falun & Säter Versin 1.8. 2012-03-05 Inledning Läkemedelassisterad behandling
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2016
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska
Läs merAutistiska symtom Wings triad
Autistiska symtm Wings triad Scial funktinsinskränkning Kmmunikativ störning Begränsade intressen, bristande förmåga till fantasi, udda lekbeteenden Autism/Aspergers syndrm - vad fungerar dåligt? Stra
Läs merMETOD IPP METOD AICKO UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? PÅ PLATS!
18-06- 04 METOD IPP METOD AICKO METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS Hur? Var? Varför? Resultat? När ska det inte användas? UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? Elsa
Läs merVi har minst tre uppgifter Bedöma Råda Hjälpa. Några frågor att ta upp idag. Vad vill vi veta? Vad vill vi veta?
Några frågor att ta upp idag Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri, utbildningsansvarig Norra Stockholms Psykiatri Michael.rangne@telia.com Sept 2010 1. Hur gör jag en bra bedömning utan att
Läs merPsykiskt status www.slso.sll.se/affektivamottagningen
Psykiskt status Mats Adler, Affektiva mottagningen, Psykiatri Sydväst, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge www.slso.sll.se/affektivamottagningen 1 Psykiskt status innebär att man observerar uttryck
Läs merUpplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin
Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm
Läs merGenombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång
Prjektrapprt Genmbrttsprgram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 68 Avdelning 90 ch akutmttagningen, Säters Sjukhus, Allmänpsykiatriska kliniken Falun ch Säter, Landstinget Dalarna. Deltagande team Ann-Chaltte
Läs merSvårt temperament. Ross W Greene. Tillstånd som ibland leder till bristande flexibilitet och explosivitet
Rss W Greene 828 vs Oflexibla Explsiva Lättfrustrerade Häftiga vredesutbrtt Olydnad Impulsivitet Instabilt humör Aggressivitet 829 830 Svårt temperament Tillstånd sm ibland leder till bristande flexibilitet
Läs merSOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE. ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge
SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE ACT-teamet samlat stöd för persner med psykisk sjukdm ch missbruk i Huddinge SAMMANFATTNING 2 INLEDNING 2 PLANERING OCH UPPSTART AV VERKSAMHETEN 3 Målgruppen 3 Arbetsmetd
Läs mermrangne@gmail.com 1 Mer om borderline Lisa, del 2 Lisa, del 1 Med patientens egna ord:
Lisa, del 1 Lisa, 21 år, inkommer till kirurgakuten efter att ha skurit sig i båda handlederna, på underarmar och bröst. De flesta såren är relativt ytliga men ett par behöver sutureras. Patienten inkommer
Läs mer:r: skolelevers levnadsvanor år 2015
:r: sklelevers levnadsvanr år 2015 Sklelevers levnadsvanr Högavångssklan 6 mars 2015 Eleverna ej förberedda l Utmstående funktinärer W ebbenkät Annymt 2015: 343 av 375 elever 180 pjkar ch 163 flickr Högavångssklan
Läs merVarför är folk inte på jobbet, några förslag. Vi vill veta hur vi ska göra, gärna i form av metoder och verktyg.
Varför är flk inte på jbbet, några förslag Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri mrangne@gmail.cm www.lrami.se Nvember 2016 1. Medarbetaren är sjuk. 2. MA söker inte, eller tar inte emt, vård.
Läs merSex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR
Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem
Läs merVård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025
Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8
Läs merMålet? Vilka är ni? Känna till de vanligaste psykiska sjukdomarna. Kunna prata med alla om allt!
Kunskapsgruppen 7-8 maj 2019 Vilka är ni? Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri mrangne@gmail.cm www.lrami.se 1 2 3 4 3 4 Målet? Känna till de vanligaste psykiska sjukdmarna. Kunna prata med
Läs merUnderlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Läs merTrygghetsplan för Lillhedens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Trygghetsplan för Lillhedens förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Förvaltning för livslångt lärande 2(8) 1. Vår visin: På vår förskla ska alla barn känna sig trygga ch
Läs merLikabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola
Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga
Läs merFörskolan Västanvind
Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,
Läs merBli. Förbli återställd - behandla och förebygga. behandla. Lästips om affektiv sjukdom VÄLKOMNA TILL
Bli återställd - behandla Förbli återställd - behandla ch förebygga 1. Kunskap Lär Dig så mycket sm möjligt m sjukdmen 3. Egenvård (= ett klkt liv) Lära m Aktivering Mtin Slappna av Gemenskap Mening Humr
Läs merFolkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet
Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att
Läs merHur reagerar hon när hon inte får som hon vill? Välj vad du bråkar om. Patienter med ökad risk för våld. Korgmodellen
Välj vad du bråkar m Krgmdellen 1. Behvsknflikt - våra behv krckar. 2. Värderingsknflikt - vi tycker lika m någt. A. Beteenden värda att sätta igång ch uthärda ett utbrtt för. B. Viktiga, men inte värda
Läs merUpplägg Varför föräldrastöd? Vad är föräldrastöd? Nationella föräldrastödsstrategin. Frågan om evidens. Föräldrastödsarbetet i Sverige
Upplägg Varför föräldrastöd? Vad är föräldrastöd? Natinella föräldrastödsstrategin Frågan m evidens Föräldrastödsarbetet i Sverige Gda exempel från prjekt sm fått stimulansmedel Krt m kmmande satsningar
Läs merVälkommen till Unga Kvinnors Värn
Välkmmen till Unga Kvinnrs Värn Skyddat bende, persnal dygnet runt (HVB) Skyddat bende i träningslägenhet Kvalificerad kntaktpersn Stödgruppverksamhet NIKE Terapiverksamhet Kunskapsspridning Det var första
Läs merBra psykiatri tar TID! Vi har minst tre uppgifter Bedöma Råda Hjälpa
Vi har minst tre uppgifter Bedöma Råda Hjälpa Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri Norra Stockholms Psykiatri Michael.rangne@sll.se Febuari 2012 2 Vilka frågor kan jag ställa för att 1. ta
Läs merStyrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande
Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden
Läs merTrasiga Töser som Tillfogar sig Trauma. Anders Albinsson, Överläkare/MLA - Allmänpsykiatrin i Växjö
Trasiga Töser som Tillfogar sig Trauma Anders Albinsson, Överläkare/MLA - Allmänpsykiatrin i Växjö 2019-04-11 Sammanhållen sluten- och dagsjukvård Enhet 24 2008-09-01 2012-09-27 Utreda och behandla svåra
Läs merOrganisation i Stockholm. VUB-teamet. VUB-teamet. Medicinering. VUB - förutsättningar
Teamet för Vuxna med Utvecklingsstörning ch grav Beteendeavvikelse Tvärvetenskapligt team Belysa, diskutera svår ch kmplex prblematik från lika håll med flera perspektiv Ge rekmmendatiner, stöd ch behandling
Läs mer13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO
13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna
Läs merDSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)
Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem
Läs merSödermalms. Montessoriförskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Rev 2017-10-24 Södermalms Mntessriförsklas Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling.
Läs merSkarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin
Läs merBarn och ungas delaktighet i samhällsvård
Barn ch ungas delaktighet i samhällsvård Syfte: Öka delaktighet för placerade barn ch ungdmar Mål: Utarbetat en mall för DUS samtal (delaktighetsch utvecklingsstödjande samtal) Hur kan dessa samtal systematiseras
Läs merVarför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse?
Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse? 1. Vill inte berätta Skäms Inte i ens intresse, rädd inte få jobbet 2. Kan inte
Läs merScouternas stipendier till världsscoutjamboree 2015 i Japan
Scuternas stipendier till världsscutjambree 2015 i Japan Scuterna har ett antal helstipendier ch ett antal delstipendier till världsscutjambreen 2015 i Japan. Man kan läsa mer m stipendierna här. För att
Läs merJournalmall för psykiatrikursen
Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så
Läs mer2015-04-15. Smittspårning teori och praktik. VÄLKOMMEN TILL Utbildning i smittspårning vid sexuellt överförd infektion
VÄLKOMMEN TILL Utbildning i smittspårning vid sexuellt överförd infektin Vernica Gustafssn Mna Karlssn 1 Smittspårning teri ch praktik 2 Finns att beställa på scialstyrelsen.se, där finns den ckså sm PDF-fil
Läs merför ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun
Kvalitetsdeklaratiner ch kvalitetskrav för rdinärt bende inklusive servicelägenheter i Varbergs kmmun KVALITETSDEKLARATIONER Varbergs kmmun har, sm en av sina målsättningar, att vara en bra kmmun att
Läs merIntroduktion. Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Vad gör en psykiater när det känns jobbigt? När jag skulle göra lumpen
Intrduktin Greaterminds nvember 2017 Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri mrangne@gmail.cm www.lrami.se Vad gör en psykiater när det känns jbbigt? 1. Försöker tänka på någt annat När jag skulle
Läs merBarn och Fritidsprogrammet. Addisons Sjukdom. Projektarbete 2008/2009. Carina Dahlgren & Bente Einarsson Marjianovic
Författare Klass Barn ch Fritidsprgrammet Sandra Anderssn BF3D Addisns Sjukdm Prjektarbete 2008/2009 Ämne PA1201 Handledare Carina Dahlgren & Bente Einarssn Marjianvic Sammanfattning Jag har skrivit m
Läs merPsykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11
fisala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2013-10-11 27 (41) 245 Dnr 2013/152 Svar på mtin m att bekämpa ungdmsbrttsligheten genm tidiga ch tydliga insatser mt unga sm begår
Läs merHandlingsplan för kris- och katastrofsituationer
Ankarsviks skla Handlingsplan för kris- ch katastrfsituatiner 2010-12-08 Vad är en kris? Ett psykiskt tillstånd man kan sägas befinna sig i då man råkat in i en sådan livssituatin att ens tidigare erfarenheter
Läs merSamråd om översynen av EU:s handikappstrategi
Samråd m översynen av EU:s handikappstrategi 2010 2020 Omkring 80 miljner människr i EU har en funktinsnedsättning. De stöter fta på hinder sm gör att de inte kan leva sm andra. EU vill få brt hindren
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merChecklista förändringsledning best practice Mongara AB
Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen
Läs merAtt intervjua elever om hållbar utveckling
Ämnesövergripande Grundskla åk 7-9 Mdul: Hållbar utveckling Del 3: Sklan ch eleverna mttagare av kunskap ch deltagare i förändring Att intervjua elever m hållbar utveckling Claes Malmberg, Högsklan i Halmstad
Läs merMontessoripedagogiken
Mntessripedaggiken Kurs 4 Pedaggik Paula Dckens, Nazif Kapetanvic ch Tmas Green Maria Mntessri Maria Mntessri föddes 31 augusti 1870 ch dg 6 maj 1952. Hn var en italiensk pedagg, frskare, läkare, feminist,
Läs merStress och stressorer
Stress ch stressrer Humr, stress ch hälsa myter ch sanningar Kraven på individen/rganismen överskrider eller uppleves överskrida egen kapacitet att hantera belastningen. (Lazarus, 1966) 21 maj 2015 Dan
Läs merPlan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje
Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska försklan i Södertälje Uppdaterad 2015-08-31 Innehållsförteckning 1. Visin... 3 2. Förankring av Planen mt diskriminering ch
Läs merCancerrehabilitering i en härlig skärgårdsmiljö på Havsbaden Spa & Resort i Grisslehamn i samarbete med Docrates Cancersjukhus
Cancerrehabilitering i en härlig skärgårdsmiljö på Havsbaden Spa & Resrt i Grisslehamn i samarbete med Dcrates Cancersjukhus 21 25/11 28/11 2/12 Under fem dagar erbjuder vi: - Individuella ch gruppsamtal
Läs merTYPFALL PSYKIATRI. DSM-5 anpassad terminologi, kopplat till T-10 lärandemål
TYPFALL PSYKIATRI DSM-5 anpassad terminologi, kopplat till T-10 lärandemål Emil Gustafsson, ST-läkare/VFU ansvarig, Psykiatriska kliniken, US Linköping Version 1.0, 2015-11-23 TYPFALL 1- STINA 64 år Stina
Läs merDen försöker hela tiden skapa helhet av skärvor och fragment. Storyn den kokar ihop låter så fin, men är den SANN?
Händelse Tlkning/attityd/tanke m det sm händer Känsla Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri Nrra Stckhlms Psykiatri mrangne@gmail.cm Beteende/handling styrd av känslan Oktber 2012 4 Vår hjärna
Läs merSuicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin
Regional medicinsk riktlinje Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017-00132) giltigt till mars 2019 Utarbetad av
Läs merSkenet bedrar? Varför är det bra att veta litet om psykiatri, och vilka är de vanligaste sjukdomarna? Vill inte? Kan inte?
Skenet bedrar? Varför är det bra att veta litet m psykiatri, ch vilka är de vanligaste sjukdmarna? Kmpisen sm inte är sig lik kanske Är i kris Har prblem hemma Är lyckligt kär Är sams med en vän Blir mbbad
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merJournalmall för psykiatrikursen
Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så
Läs mer2015-03-11. När mallen inte stämmer Lidköping 150309. Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se. Information förr och nu:
När mallen inte stämmer Lidköping 150309 Hm En skla Standardmall för alla? Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.cm www.trippelkmmunikatin.se 13,1% 13000 elever var ej behöriga att söka till ett natinellt
Läs merSjälvmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras
Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras 1 Vad är svårt med självmord? Vanliga myter 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra någon som har bestämt
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merPlan för specialundervisningen
Plan för specialundervisningen Lvisa, Lappträsk ch Mörskm Uppdaterad augusti 2008 PLAN FÖR SPECIALUNDERVISNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDERNA FÖR HUR SPECIALUNDERVISNINGEN ORDNAS... 2 1.1 Stadganden
Läs merFrämjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten
Främjande av psykisk hälsa hs barn ch unga i Nrrbtten Bakgrund Ungdmarnas psykiska hälsa har lyfts fram alltmer de senaste åren, eftersm det har blivit allt mer vanligt att unga känner sig nedstämda, rliga,
Läs merTrygghetsplan för Åbytorps förskola
Trygghetsplan för Åbytrps förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: I försklan läggs grunden för det livslånga lärandet. Det gäller i högsta grad lärandet m hur ska
Läs merSjukdomar och personlighetsavvikelser. Kriterier för egentlig depression. Hur blir man av att ha en depression?
Sjukdmar ch persnlighetsavvikelser Kriterier för egentlig depressin Minst fem av följande, minst två veckr Nedstämdhet eller irritabilitet Minskad förmåga att känna glädje ch intresse Aptitstörning/viktförändring
Läs merLikabehandlingsplan Personalkooperativet Kulingen 2013/2014
Likabehandlingsplan Persnalkperativet Kulingen 2013/2014 Persnalkperativet Kulingens arbete med att mtverka diskriminering ch kränkande behandling Likabehandlingsplan Innehållsförteckning 2 Bakgrund ch
Läs merLokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom samt stöd till deras anhöriga i Upplands Bro
Lkalt prgram för samrdnad vård ch msrg kring persner med demenssjukdm samt stöd till deras anhöriga i Upplands Br Upprättat av Kungsängens Vårdcentral, Capi Vårdcentral Br Minnesmttagning på Jakbsbergsgeriatriken
Läs merVilka är ni? Syfte med förmiddagen. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.
Erik Rva leg. Psyklg Vilka är ni? Ungdmsmttagning Skla Prjekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rvasjgren.se 070-2363200 LÅGAFFEKTIVT BEMÖTANDE 9.30 10.30 Teri ch principer Prblemskapande beteende Ansvarsprincipen
Läs merTrollets plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (10) Rev 2018-02-28 Trllets plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan
Läs merFäringtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.
Färingtfta sklas Likabehandlingsplan 2010-2011 Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, persnal ch föräldrar. Barn berättar inte alltid m kränkningar ch mbbning sm de själva
Läs merInnvatiner alla är vi kreativa Anna Frm-Lindqvist Köpmangatan 10 931 31 Skellefteå 070-218 19 56 0910-520 08 anna@euniqem.cm www.euniqem.cm Vad kräver framtiden? Försörjningsbördan för våra barn Den glbala
Läs merMissbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare
Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?
Läs merViktig säkerhetsinformation för förskrivare om kombinationen av emtricitabin och tenofovir, avsett för profylax före exponering (PrEP).
Viktig säkerhetsinfrmatin för förskrivare m kmbinatinen av emtricitabin ch tenfvir, avsett för prfylax före expnering (PrEP). Kmbinatinen av emtricitabin ch tenfvir är, i kmbinatin med säkert sex, avsett
Läs merTrygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Trygghetsplan för Hardem försklan Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: Hardem förskla är en plats där alla respekterar varandra. Där barn ch vuxna kan öppet framföra
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016
1 (7) Likabehandlingsplan/plan mt kränkande behandling Bäckseda skla läsåret 2015/2016 Dkumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Bäckseda sklas persnal Gäller för: Bäckseda skla Giltig fr..m.: 2015-08-18
Läs merÄldrepsykiatri kliniska riktlinjer för utredning och behandling
Äldrepsykiatri kliniska riktlinjer för utredning ch behandling En fullständig lathund för praktiskt bruk, med vissa egna tillägg ch mdifikatiner Bedömning av patienten Tid ch tålamd. Anhöriganamnes. Psykiatrisk
Läs merTrygghetsplan för. Kumlasjöns förskola
Trygghetsplan för Kumlasjöns förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: På vår förskla skall alla känna sig trygga ch vara respekterade för den man är. Vår förskla
Läs merLikabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015
Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskla Centrum försklr Läsåret 2016/2017 Oktber 2016 1 Innehållsförteckning Till dig sm är vårdnadshavare 2 Likabehandlingsplanens syfte 3
Läs merPlan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Nyköping 2019-03-01 Plan mt diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling 2019 FÖRSKOLAN SAFFRANET 2019-03-01 Enligt Diskrimineringslagen SFS (2008:567) är förskllärare eller annan persnal inm försklan,
Läs merVuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013
Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013 Psykiatri Hela människan ur ett medicinskt kliniskt perspektiv Kunskap MEDICIN PSYKOLOGI SAMHÄLLE Stress-sårbarhetsmodellen vid depressionsutveckling
Läs merVejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola
Vejbystrands skla ch försklas årliga plan för likabehandling ch mt diskriminering ch kränkande behandling Läsåret 2014-2015 förskla Trygghetsgruppen Bdil Nrdkvist (sammankallande) Eva Maria Oladttir Malin
Läs mer